Strategiskt vägval för Flexication

Transkript

1 Strategiskt vägval för Flexication Detta är Flexication Flexication är ett försök till svar på flera utmaningar som Vuxenutbildningen i Göteborg identifierat de senare åren. Vuxenelever, inte minst nyanlända, tillbringar för lång tid i utbildningssystemet eller så avstår de att genomföra utbildning då studiefinansieringssystemets relativt sett låga ersättningsnivåer, omöjliggör det för vuxna människor att studera. Yrkesverksamma personer som faller inom ramen för Vuxenutbildningens målgrupp erbjuds inte kompetensutveckling i tillräcklig utsträckning. Vuxenutbildningen som huvudman för skolformer upp till den gymnasiala nivån kan inte i alla lägen möta upp kraven från arbetsmarknaden. En komplex och snabbt föränderlig arbetsmarknad kräver ett skolsystem som kan vara trovärdig och möta upp dess behov. Då är tanken att man inom Flexication tar reda på arbetslivet behov på ett par års sikt, utröner nivån på dessa och försöker designa och para ihop kurser på olika nivåer i systemet för vuxnas lärande, dvs inom gymnasial vuxenutbildning, YH och universitet/högskola. Utbildningarna ska hållas så korta som möjligt i syfte att hantera problematiken med studiefinansieringens låga nivåer. Flexication bör ses som ett viktigt inslag i framtidens vuxenutbildning. Man jobbar med aktuella och reella behov i arbetslivet. Man ser till att vuxenutbildningen kan ge spets på sina gymnasiala kurser med hjälp av inslag av kurser på eftergymnasial nivå, vilket krävs på en arbetsmarknad där kunskapsnivåerna hela tiden höjs. Genom att behovsstyrt och med en flexibilitet byggd tillgång till alla nivåer inom vuxnas lärande är detta ett utbildningskoncept som kommer att gagna såväl individers konkurrenskraft på arbetsmarknaden såväl som arbetsgivares kompetensförsörjning. Om Flexication det första året Tre utbildningar har genomförts utifrån analys av tre branschområden. Tre målgrupper har utkristalliserats (yrkesverksamma, vuxenutbildningens traditionella målgrupp och arbetslösa från AF). Kravet är att deltagarna läser minst 2 av de tre skolformsnivåerna. De skolformer som är lättast att ta fram är gymnasiala kurser och YH-kurser. Att få tillgång till högskolekurser är betydligt svårare. Det finns en inbyggd problematik när det gäller antagning till Flexication. Till vuxenutbildning prioriteras sökande med kortast utbildningsbakgrund. Till de eftergymnasiala skolformerna är det högst betyg och behörighet som gäller. Detta kan i de olika fallen hanteras med den del i de olika skolformernas förordningar som handlar om förutsättningar att klara studierna samt reell behörighet. Under det första året har vi sett problem med att personer intresserade av att delta i Flexication inte alltid kunnat erbjudas plats beroende på mantalsskrivning och var de har sin arbetplats. De har inte alltid fått IKE-godkännande från sin hemkommun då de arbetat i en annan GR-kommun.

2 Vidare är antalet personer som aktivt arbetar med Flexication få till antalet. Konceptet som sådant genererar endast positiv respons, men möjligheten att genomföra det på den nivå som torde vara rimligt för att vara något som gör skillnad för vuxenutbildningen och arbetsmarknaden kräver att fler personer och organisationer tar en aktiv del i dess planering och genomförande. De olika skolformerna som är involverade i Flexication vuxenutbildning, yrkeshögskola och universitet/högskola har fortfarande karaktären av att vara separerade från varandra och leva sina egna liv. Till stor del beroende på en systemproblematik som bl.a. handlar om att man inte kan bryta ut YH-kurser och erbjuda dem som sökbara fristående kurser. De olika skolformerna måste i större utsträckning hitta samverkansformer som kan understödja utvecklingen av flexibla, behovsstyrda utbildningar som Flexication är. Detta kräver att regeländringar kommer till. Att ta fram Flexication utbildningar Behoven från arbetslivet måste definieras. Detta kan variera i komplexitet, bl.a. beorende på vilket förarbete branschen (oftast enskilda företag, offentliga organisationer och branschorganisationer) i fråga har gjort. Det beror även på hur nytt området är eller hur dess inneboende komplexitet ser ut. Framtagande av behov kan således ske relativt friktionsfritt eller ta lång tid och ha karaktären av en dynamisk process där skolvärlden och branschen via dialog arbetar sig fram till vad kompetensbehovet handlar om. Förtroendefulla relationer är nyckeln till framgång. Kan branschens företrädare och skolvärdens dito bygga upp en tillitsfull relation lägger man grunden för ett bra samarbete från ax till limpa. Detta får ta den tid som det krävs, ofta ett flertal träffar. När behoven är klarlagda påbörjas arbetet med att finna kurser i skolsystemet som kan möta upp desamma. Det innebär att relationer med personer från de skolformer vi själva inte äger måste etableras, som t.ex. YH och högskola/universitet. Samtal om deras möjlighet och vilja att möta upp de identifierade behoven genomförs. I de allra flesta fall kan de möta upp behoven, men hinder uppstår i regelverk (YH) som får finansiella konsekvenser (vi köper de som uppdragsutbildning). Hinder uppstår också ofta när det kommer till incitament (varför ska de eftergymnasiala aktörerna involvera sig i Flexication om de redan har fullt på sina kurser?). Om man övervinner hindren och man går in på själva kursinnehållet så förs en dialog om vad kurserna i fråga ska innehålla. På YH finns i och med uppdragsutbildningslösningen en inneboende flexibilitet att utforma kurser. På universitetsnivå finns säkert samma flexibilitet, men går inte att lösa ekonomiskt då deras uppdragsutbildningar är väldigt kostsamma. Därför deltar universiteten med vissa av deras reguljära fristående kurser, vilka bekostas av deras egen skolpeng. Konsekvensen av kursdesignen borde vara att vi ger skräddarsydda kurser utifrån uttalade behov. I praktiken ger vi oftast kurser som redan finns i det reguljära systemet. Inom vuxenutbildningen, kan vi erbjuda allt som finns till vårt

3 förfogande. Inom YH kan vi erbjuda kurser där YH-aktören har möjlighet att rigga kurserna och på universitetsnivå får vi ta vad de erbjuder. Vi bör eftersträva att få en större grad av anpassning mot de identifierade behoven. Det är en stor utmaning med tanke på de hinder som nämnts ovan. Volym (antal platser). En tumregel kan vara att platserna ska fördelas lika mellan de tre målgrupperna: yrkesverksamma, de med gy-utbildning men är arbetssökande samt kortutbildade som bedöms ha förmåga att klara av en Flexicationutbildning. Det reella antalet platser på en Flexicationutbildning kan självklart variera och utgå från såväl behov som budget. Antalet Flexicationutbildningar som ges bör styras av vilken nytta vi bedömer de göra för våra målgrupper såväl som branscher. Tiden för att ta fram en Flexicationutbildning är minst ett halvår. Tiden är avhängig komplexiteten i branschområden samt vilka egna analyser branschen gjort samt skolaköternas förmåga att möta upp dem, dvs hur lätt de kan designa relevanta kurser. Med detta sagt så kan det ta ännu längre tid än sex månader att ta fram en utbildning. Längden på en komplett Flexicationutbildning bör vara cirka ett år. Målgruppen ska vara i behov av utbildningen och falla inom ramen för vuxenutbildningsförordningen. Då utbildningen sträcker sig utanför vuxenutbildningens skolformer krävs att de studerande har förutsättningar att klara av studier samt har en förmåga att få och behålla ett jobb efter utbildning. Helt enkelt vara talanger. Hur besluta om prioritering av behov? För de kommuner som väljer att vara med på Flexication, förutsätts att de arbetar aktivt i sin hemkommun för att definiera behov. Vilka är de stora aktörerna inom de privata och offentliga organisationerna? Vad ser de för utvecklingsbehov på ett par års sikt? Vilka är de nya kraven, som kommer att ställas för att kunna verka inom respektiver bransch? Detta är ett arbete som pågår hela tiden, året om. Förslagsvis arrangerar GR en workshop om året, då de verksamma kommunerna träffas och funderar tillsammans på vilka behov som är definierade. En del behov är säkerligen gemensamma, som t.ex. offentlig sektor, medans andra är kommunspecifika. En tänkbar modell skulle kunna vara att man träffas på GR en gång/år. Då avgör man hur utbudet ska se ut kommande period. Det krävs minst ett halvt års framförhållning till utbudet ska presenteras som sökbart. Avgörande för utbudet skulle kunna vara: dels gemensamma behov som definieras inom offentlig sektor och dels kommunspecifika behov. Rimligt skulle kunna vara att en mindre kommun har ett utbildningsförslag som är kommunspecifikt, medans Göteborg har två-tre. Den

4 offentliga sektorns behov kan variera, men t.ex. utvecklingen på omvårdnadsområdet står inför stora utmaningar. Möjlig modell för utveckling av Flexication Förvaltningen Arbetsmarknad & vuxenutbildning i Göteborgs stad drivit Flexication under några års tid och skulle i det korta perspektivet kunna ta en central roll i nära samverkan med GR och GR-kommunerna. Efter en utvärdering av dessa första år genomförs en utvärdering som klargör en mer långsiktig modell. En regionalisering av Flexication skulle kunna ge många positiva effekter: Mantalsskrivningsproblematiken kan underlättas om Flexication blir en regional verksamhet som via avtal GR-kommunerna emellan klargör medborgarnas rättigheter och skyldigheter avseende rätten att söka och delta i Flexicationutbildning. Fler personer bör involveras som aktivt tänker och gör inom Flexication. Genom att människor i alla GR-kommuner får kännedom om Flexication och också arbetar med att få Flexicationutbildningar till stånd kommer konceptet både att utvecklas kvalitativt och kvantitativt. Flexication fyller en viktig funktion inom vuxenutbildningens utveckling då det på ett flexibelt sätt kan hantera högre kunskapskrav hos arbetsgivare som tidigare mest efterfrågat kunskaper upp till den gymnasiala nivån. Genom det upparbetade regionala samarbetet inom vuxenutbildning bör GR vara den naturliga arenan för kommunerna att diskutera utbud inom Flexication samt vilken kommun som kan tänkas delta som utförare.

5 Möjlig modell till organisering av Flexication på kort sikt GR-kommuner Göteborgs stad Arbetsmarknad & vuxenutbildning Driver & äger avtalsframtagning Konceptutveckling Beslutar om YH- och högskoleaktörers medverkan Ansökan och antagning IKE (om man står utanför avtal) Tar reda på uppslag och behov avseende Flexicationutbildningar I vissa fall ansvara för genomförande Grundavtal med NAV Koordinera (underlätta det kommunala samarbetet) Omvärldsbevaka Lobbying gentemot myndigheter Mötesplats Sälja in konceptet i arbetslivet GR Vad är Flexication? Ett svar på olika gruppers svårighet att ta till sig kompetenshöjande utbildning, med utgångspunkt från ökade krav i arbetslivet Grupperna vi talar om: de som är talanger utan gymnasieutbildning, men som inte kan ta sig igenom långa utbildningar De som finns hos Af med gymnasial utbildning, men inte får fotfäste på arbetsmarknaden De som är kortutbildade med anställning, men som behöver höja sin kompetens för att möte ökade krav Att anta utmaningen att sy ihop utbildningar med kurser från Gy, Yh och univ/högskola Hur tas en Flexicationutbildning fram? Definiera behov i arbetslivet på några års sikt Finna rätt personer i respektive bransch, dvs. de som har ett mandat, men ändå inte är för långt från verksamheten Bygga förtroendefulla relationer med arbetsgivare Definiera kurser som uppfyller behoven som arbetsgivarna ser i framtiden, inom Gy, Yh och univ/högskola Fastställa volym och längd på utbildningen (ca 1 år) Beslut om Flexicationutbud En tänkbar modell skulle kunna vara att man träffas på GR en gång/år. Då avgör man hur utbudet ska se ut kommande period. Det krävs minst ett halvt års framförhållning. Avgörande för utbudet skulle kunna vara: dels gemensamma behov som definieras inom offentlig sektor och dels kommunspecifika behov. Rimligt skulle kunna vara att en mindre kommun har 1 utbildningsförslag som är kommunspecifikt, medans Göteborg har 2-3. Den offentliga sektorns behov kan variera, men t.ex. utvecklingen på omvårdnadsområdet står inför stora utmaningar

6 Workshop för skolledare inom sfi Vill du dela erfarenheter med andra skolledare och diskutera lösningar på gemensamma problem? Vill du ha stöd i ditt ledarskap och ta del av metoder för att utveckla din organisation? Välkommen till en workshop skapad utifrån de önskemål och behov som framkommit vid intervjuer med skolledare inom sfi i Göteborgsregionen, där fokus kommer att ligga på erfarenhetsutbyte, ledarskap och kvalitetsarbete inom sfi.workshopen är uppdelad i två tillfällen, men möjlighet finns att endast delta vid det första. Anmälan: Senast 4 november via länken: Tid och plats: Första tillfället hålls tisdag 11 november kl på Villa Johanneberg, Lennart Torstenssonsgatan 4 i Göteborg. Workshopen är kostnadsfri genom finansiering av Europeiska Integrationsfonden. Program 11 november: 8.30 Kaffe och smörgås Skolledarens roll. Samtal som avstamp för utveckling Kaffepaus Presentation av elevenkäter. Erfarenhetsutbyte kring individualiserad undervisning Lunch Hållbart kvalitetsarbete för elevens skull. Idéspaning i grupper Kaffepaus Fortsättning hållbart kvalitetsarbete för elevens skull Arbete med Framtidsdokument. Avslutning med sikte på nästa träff. Det andra och avslutande utbildningstillfället genomförs den 27 november kl Då följer vi upp den första träffen samt sätter fokus på att leda lärare i utvecklingsarbete. Plats meddelas senare. För frågor gällande innehåll: Jenny Hostetter: jenny.hostetter@grkom.se För praktiska frågor och anmälan: Lena Johansson: lena.johansson@grkom.se

7 Webbstöd för handledare inom Vux Lärling grskolaarbetsliv.se praktikplatsen.se onsdag 22 oktober 14

8 Bra relation Ansvar och planering Mål och uppföljning Handledaren Länk mellan teori och praktik Väcka intresse en nyckelperson Utvecklande Stolthet Inspirerande och lärorikt onsdag 22 oktober 14

9 Bakgrund Handledaren är en av de viktigaste resurserna i lärlingsutbildningen Idag saknas lättillgängligt verktyg/hjälpmedel Fysiska träffar når inte alltid ut Samarbete mellan GR Skola Arbetsliv, GR Vux och Vux Kungälv onsdag 22 oktober 14

10 Syfte 1) Vara ett stöd 2) Leda till ökad kunskap och förståelse om handledarrollen 3) Fungera som underlag för diskussion mellan handledare och lärling 4) Öka förståelsen och kopplingen till styrdokument 5) Lättillgängligt material för handledaren 6) Fungera som ett arkiv onsdag 22 oktober 14

11 Önskade effekter 1) Tillgänglig plats för rätt och aktuell information 2) Ökad förståelse för Lärlingsutbildningen. 3) Ökad förståelse för sin roll som handledare, t.ex. Att det blir tydligt vad som förväntas av en som handledare. Att förstå vilka krav, skyldigheter och rättigheter man har som handledare. onsdag 22 oktober 14

12 onsdag 22 oktober 14

13 onsdag 22 oktober 14

14 onsdag 22 oktober 14

15 Vill du veta mer? onsdag 22 oktober 14