Läsa och skriva i alla ämnen sammanhang för lärande. Vekesnöre Y.

Transkript

1 Läsa och skriva i alla ämnen sammanhang för lärande Vekesnöre Y

2 Föreläsning idag 12/4 På vilka säc kan elevers erfarenheter tas Dll vara samddigt som skolans uppdrag kring läsning och skrivande fokuseras på? Vikten av språkutvecklande förhållningssäc och en helhetssyn på elevers läs- och skrivlärande

3 Medveten reflekdon, kollegialt lärande Genom teori se på prakdk Genom prakdk se på teori Med målet a* utveckla prak1ken

4 Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ec stort informadonsflöde och en snabb förändringstakt (Lgr11, s. 9)

5 Not neutral stuff (Street, 1993)

6 Barns och ungas textbaserade erfarenheter utanför skolan Digitala MulDmodala Populärkulturella Kommersiella SkönliCerära

7 Läsa och skriva i vår Dd Meningsskapande Kodning Använda text KriDskt granska (Luke & Freebody, 1999)

8 Vikten av sammanhang Många texter, medier Mycket som konkurrerar om uppmärksamheten Nå förståelse för ord, begrepp Nå förståelse för texters innehåll Nå ämneskunskaper Kunna granska texter kridskt

9 I G E N K Ä N N I N G DemokraDsk medborgarfostran och värdegrundsarbete Sam1digt som eleverna läser och skriver och genom de sä1 som de erbjuds a1 läsa och skriva på DELAKTIGHET Y T T R A N D E F R I H E T

10 Alla texter Medborgarskap YCrandefrihet Igenkänning Alla ämnen Alla språk

11 Flerspråkighet Fördel om lärande och läs- och skrivlärande sker på språk som eleven kan bra: skriva texter på sic modersmål återanvända dessa texter läsa texter på modersmål och svenska (Cummins, 2001; Wedin, 2010; Laursen, 2015)

12 Språkutvecklande arbetssäc sammanhang för lärande (Cummins, 2000, 2001)

13 BeräCelser utan skric Vad vill barnet? Vilka bor på den här platsen? Vad händer sen? Hur slutar det? ibby.se Silent books

14 Varför ska vi kunna deca? Om man ska bli dataingenjör Dll exempel?

15 DAGENS SKOLLUNCH Första veckan Vilka råvaror? Varifrån kommer de? Hur produceras de? Vem köper in? Kunskapskrav kursplaner Hållbar utveckling Om maten vi äter Fortsa1 arbete en lärande vägg skapas Vad vet vi nu? Vad vill vi veta? Vilka texter läser vi? Vilka texter skriver och producerar vi? Vilka kan vi besöka, intervjua? Vilka kan komma Dll oss? Äpplen från Sverige och äpplen från ArgenDna? Varifrån kommer mjölken? Hur har grisarna det? Faktaböcker SkönliCeratur Bilder Poesi Läromedel Filmer Tidningsurklipp Videoklipp Intervjuer Besök Webbsidor Egna texter AutenDska texter

16 Språkutvecklande arbetssäc Samtal om texters innehåll Använda innehållet Dll akdv språkanvändning

17 1. Hur närmar vi oss ec ämnesinnehåll? Vilken förförståelse finns? Vad ska och vill vi lära oss mer om? Vilken film eller bild kan vi samtala om som en brygga Dll nästa och nästa text? Vilka rubriker och bilder finns i texten? Ämnesspecifika begrepp Vem eller vilka kan vi bjuda in? Vilka ämnen kan integreras/mötas? (Gibbons, 2006)

18 2. Hur samlas fakta och skapas kunskap? Tillsammans, i par, på egen hand? Sammanställa, dokumentera hur? Vilka källor? Hur drar vi slutsatser? Föra journal över iakcagelser Pröva hypotes dokumentera (Gibbons, 2006)

19 En lärande vägg Artefakter Fotografier Bokomslag Tidningsurklipp Konstverk Tolkningar Gestaltningar skapa mening sammanhang förståelse

20 3. På vilket säc struktureras innehållet? Tabell, diagram, tankekarta Wiki, bloggar, korlilmer Lärande vägg med citat, bilder, texter som växer alltecersom Tillsammans, i par, på egen hand (Gibbons, 2006)

21 Språkutvecklande arbetssäc sammanhang för lärande (Cummins, 2000, 2001)

22

23 Olika vägar IndukMvt Ulorskande Mönster Sammanhang Målet: läsa och skriva för funkdonella sycen DedukMvt Explicit Från regeln Korrekthet Målet: läsa och skriva för funkdonella sycen

24 DeCa med dubbelteckning Amal Lisa Armin Anton Jag har lärt mig ac lyssna IfrågasäCer effekdviteten när det är två bokstäver tycker inte om det så mycket Balans: dedukdva och indukdva utgångspunkter Balans: form, innehåll och språkanvändning

25 Text- använd - ning Menings- skapande genom texter Kodning av texter KriDsk text- ulorskning (Luke & Freebody, 1999) catarina.schmidt@hlk.hj.se 25

26 AkMv språkanvändning Möjliggör formamv bedömning Möjliggör undervisning

27 Läsa akdvt föreställa sig handlingen framåt (Langer, 1995)

28 Alex KaDtzi Amanda

29 FörhållningssäC och strategier Sammanfa*a Ställa frågor Klargöra Förutsäga

30 AC ta Dll sig och använda strategier Upptäcka Dllsammans Successivt integrera strategier Ge särskilda namn, använda viss symbol och visst namn för varje strategi MÅL: Läsa, förstå och kridskt granska texter

31 Läsupplevelsen och Förståelsen FÖRUTSÄTTER VARANDRA ÄR AVHÄNGIGA VARANDRA 31

32 Var finns mellanrummet? För ac förundras? För ac upptäcka beräcelser? För ac uppleva, leka, dramadsera beräcelser om och om igen? För ac pröva och ulorska? För olika slags beräcelser? För förhållningssäc istället för enbart den räca metoden eller det räca svaret? 32

33 AVGÖRANDE Utgå från det eleven kan Ålder spelar roll Kunna dra nyca av en viss strategi Balans innehåll och form KogniDvt utmanande högt ställda förväntningar Engagemang och modvadon nå förståelse FörhållningssäC snarare än räc eller fel metod

34 Jag tycker Sandor/Ida sög hårt. Jag hatar och läsa därför hatar jag alla böcker. Jag ryser när jag ser en bok. Det är så tråkigt ac läsa böcker, varför inte se en film, det är ju inte 1700talet. Fan, jag är ju inte på 1700talet. Det är ju Jag kommer ju inte ac läsa tråkiga böcker när jag blir stor för det är ju bara så tråkigt. Pelle, år 7 (Molloy, 2007)

35 En stackars liten haj (Sandén, 2014)

36 Innehåll Vandra genom beräcelsen, bygga föreställningsvärldar Rädslor, vad är det ac vara rädd, är man rädd för olika saker? Måste man vara rädd för ac vara modig? Hajar, fiskar, däggdjur i hav Om vacen, floder, sjöar, hav och vacenkranen hemma Hur gammal är en vacendroppe? Varför är havsvacen salt? Vilka vacen finns när oss? Vad är ec vacenverk och vad gör man där?

37 Språkanvändning Egna listor med ord eller beräcelser udfrån en bild Muntligt hjälpas åt med ac beräca udfrån bilderna DramaDsera beräcelsen Ny beräcelse: En stackars liten Hajar vad vet vi om hajar, vad vill vi veta? Beskrivande faktatext om hajar Besök på vacenverk Ecer besök: digital bildberäcelse eller korlilm Intervju med expert om vacen vad vill vi veta, vad fick vi veta?

38 FunkDon och struktur Finns det en annan beräcelse i bokens bilder? Hur ser vi det? Vad heter haj på andra språk, t.ex. använda Google translate Integrera klassens språk. Varför heter ord som de gör? Som shoppingväska, kiosk. Etymologiskt lexikon. Arbeta med synonymer Vilket är det längsta ordet i beräcelsen? Göra gemensamt haj- språk Arbeta med och ulorska ng- ljud Vad är en intervju? Vad ska man tänka på vid en intervju? Hur ställer man frågor? Faktatexter om hajar vad är en faktatext?

39 Diskutera med grannen På vilket säc kan olika typer av texter liksom texter från olika medier komplecera varandra och stödja elevers lärande inom ec visst ämnesområde?

40 Pälsen av Hjalmar Söderberg (1898) Det var en kall vinter det året. Människorna krympte ihop i kölden och blevo mindre, utom de som hade pälsverk Vad beräcas? Hur beräcas det? Varför beräcas det? Hur kan vi använda Söderbergs novell för akdv språkanvändning?

41 KriDskt textgranskning Varifrån kommer texten? Vem eller vilka är avsändare? Vem kan man vara? Vem kan man inte vara? Hur vet vi det? Kan vi förändra texten? Vill vi det och varför?

42 KriDskt tänkande med föcerna i värdegrunden.. TILLGÅNG DOMINANS MÅNGFALD (Janks, 2010) Alla människors lika värde Förståelse för andra människor Ingen ska utsäcas för diskriminering på grund av kön, etnisk Dllhörighet, religion ( ) (Lgr11 s. 7)

43 Amal, 11 år ifrågasäcer VIP Om du vill bli en rikdg medlem då måste du betala med rikdga pengar bara för ac kunna spela vissa spel, och ibland kan du inte göra vissa saker utan VIP och då får de folk ac betala. Först spelar du grads och du blir beroende och du utvecklar ec begär ac du bara måste göra det och på det säcet tjänar de pengar bara för ac du måste betala för VIP. Och då började bli tröc på hela grejen. (Schmidt, 2013)

44 SkolinspekDonens slutsatser Lärare behöver i betydligt högre grad ge elever möjlighet ac förstå vad de ska lära sig och varför. Lärare behöver i betydligt högre grad akdvt visa och vägleda eleverna samt ge dem möjlighet ac samtala om texter, både egna och andras. Lärare och rektorer behöver följa upp hur elevernas intresse för läsning och skrivning utvecklas. Det är bland annat vikdgt för ac kunna ge eleverna räc utmaningar.

45 Det uteblivna - och möjliga mötet Organisera för möten på olika säc Utgå från läsloggen Följ elevernas läsupplevelser Förstå deras läsprofiler Lyhördhet Högt ställda förväntningar

46 Vilka läsare finns det i den här klassen? Profiler av läsare man kan läsa på olika säc Vidga utrymmet Alla är läsare vilka läsare finns här? Använd läslogg (Jönssson, 2007; Molloy, 2015)

47 Med liceraturens hjälp (Nussbaum, 2010) Se den andre Se sig själv Se varandra Ge sammanhang åt fenomen Omvärldskunskap Se likheter mellan människor Se skillnader mellan människor

48 Läsa, skriva och förstå texter (Schmidt, 2016) Språkutvecklande undervisning - läsa och skriva i alla ämnen Läsa: bli berörd, lära och förstå FörhållningssäC och strategier Sammanhang för lärande

49 Vi blir aldrig helt färdiga och det är som det skall vara Allt lärande är en process. Vi kan reflektera och vilja utveckla. Vi kan backa upp varandra och hjälpas åt. Lycka Mll med ert vikmga arbete!

50 Referenslista Bergöö, K. & Jönsson, K. (2012). Glädjen i a5 förstå. Språk- och textarbete med barn. Lund: StudentliCeratur. Cummins, J (2001). NegoAaAng IdenAAes: EducaAon for Empowerment in a Diverse Society. Los Angeles: California AssociaDon for Bilingual EducaDon. Cummins, J. (2000). Andraspråksundervisning för skolframgång. I KersDn Nauclér, red: Symposium E5 andraspråksperspekav på lärande, s Stockholm: HLS förlag. Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssä5 med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Janks, H. (2010). Litearcy and power. New York: Routledge Langer, J. (1995). Li5erära föreställningsvärldar. Li5eraturundervisning och li5erär förståelse. Göteborg: Daidalos. Laursen, H, red. (2015). Li5eracitet och språklig mångfald. Lund: StudentliCeratur. Lindberg, I. (2005). Språka samman. Om samtal och samarbete i språkundervisningen. Stockholm: Natur och Kultur. Luke, A. & Freebody, P. (1999). Further notes on the Four Resources model. Reading Online. Molloy, Gunilla (2007). När pojkar läser och skriver. Lund: StudentliCeratur. Nussbaum, Martha (2010). Not for profit. Why democracy needs the humaniaes. Princetown: Princetown University Press. Palinscar Sullivan, A. & Brown, L. A. (1984). Reciprocal Teaching of Comprhension Fostering and Comprehension Monitoring AcDviDes. CogniAon and InstrucAon 1 (2), s Ricoeur, P. ( 1992). Oneself as another. Chicago: University of Chicago Press. SkolinspekDonen (2011). Skolornas arbete med demokrad och värdegrund, Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och friadshemmet. Stockholm: Skolverket. Spelo (2015). Tjejspel. h5p://tjejer.spelo.se Street, Brian (1993). Cross- Cultural Approaches to Literacy. Cambridge: Cambridge University Press. Wedin, Å. (2010). AC läsa och skriva på sic andraspråk. I Nigel Musk & Åsa Wedin, red: Flerspråkighet, IdenAtet och lärande, s Lund: StudentliCeratur.