Läsa och skriva i alla ämnen sammanhang för lärande. Vekesnöre Y
|
|
- Ove Karlsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Läsa och skriva i alla ämnen sammanhang för lärande Vekesnöre Y
2 Idag 6/11 Förhållningssätt, medveten reflektion och kollegialt lärande professionalism Elevers textvärldar vad innebär det att läsa och skriva i vår tid? Vikten av språkutvecklande förhållningssätt Vikten av en helhetssyn på elevers läs- och skrivlärande Hur översätter vi Lgr11? Hur designar vi undervisning och varför?
3 Medveten reflektion, kollegialt lärande Tänka om och reflektera kring praktik för att utveckla praktik Dokumentera Genom teori se på praktik Genom praktik se på teori
4 Läsly&ets modell för kollegialt lärande (Timperleys modell för professionellt lärande (i svensk bearbetning av Minten 2013:28) Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det?
5 Viktig fråga om beprövad erfarenhet Beprövad erfarenhet är: erfarenhet som är beprövad. Ovanstående kräver distans och reflektion. Det kan ske genom egen distans och reflektion men framförallt genom medveten reflektion tillsammans med kollegor i samma profession.
6 En stark samarbetsdiskurs (Langelotz 2014) Studiecirkeln som modell Allas röster Ingen expert Handledarens roll: v Språkdidaktisk expert v Samtalsledare )
7 PROFESSIONELLA FÖRHÅLLNINGSSÄTT Baserat på forskning, beprövad erfarenhet och styrdokument Medveten reflektion Hur översätter vi Lgr11? Hur designar vi vår undervisning och varför?
8 Teoretiska perspektiv Lingvistiska perspektiv Kognitiva psykologiska perspektiv Sociala och kulturella perspektiv (sociokulturella perspektiv) Sociologiska perspektiv Catarina Schmidt
9 Elever som medborgare i en värld full av texter informa,on fakta budskap normer ideologier
10 Not neutral stuff (Street, 1993)
11 Barns och ungas textvärldar Digitala Multimodala Intertextuella Skönlitterära Populärkulturella Kommersiella Genus Flera medier (Medierådet, 2010, 2013, 2015; Schmidt, 2013, 2016)
12 Vikten av sammanhang Många texter, flera medier Mycket som konkurrerar om uppmärksamheten Nå förståelse för ord och begrepp, befästa dem och använda i egen kommunikation Nå förståelse för texters innehåll, dra slutsatser och nå ämneskunskaper Kunna granska och jämföra texter kritiskt
13 I G E N K Ä N N I N G Demokratisk medborgarfostran och värdegrundsarbete Samtidigt som eleverna läser och skriver och genom de sätt som de erbjuds att läsa och skriva på DELAKTIGHET Y T T R A N D E F R I H E T
14 Läsa och skriva i vår tid Meningsskapande Kodning Använda text Kritiskt granska (Luke & Freebody, 1999)
15 Vilka fler ord börjar på f som i fakir? Eller på s som i snor Eller på l som i löss 15
16 Finns det fler ord som slutar på ir? fakir bankir snofir kefir trufir lurir kurir Vad betyder orden? Finns ordet eller har du hittat på ett eget? Vad betyder ditt ord? Vem eller vilka bestämmer vilka ord som finns? Varför blir det röda vågor under? Vad heter fakir på ditt språk? 16
17 Vilka läsprofiler finns i klassen? Låt eleverna dokumentera/skriva nervilka texter de använder, läser och själva skapar, författar (läslogg, läsjournal) Vilka berättelseråterkommer, vilka karaktärer återkommer, vilka intertextuella möjligheter framkommer? Vilka kopplingar kan göras till undervisningens innehåll? (Schmidt, 2016)
18 Skolverket, 2016 (Westlund) skärmdump 23/1 2017
19 Automatiserad avkodning För att kunna läsa vad som står på raden Nödvändig grund för läsförståelse Följ eleverna i deras läsutveckling Stötta eleverna i deras läsutveckling Organisera för individuell och gemensam läsning
20 Textanvänd -ning Meningsskapande genom texter Kodning av texter Kri;sk textu<orskning (Luke & Freebody, 1999)
21 Vad innebär egentligen språkutvecklande undervisning? När samt varför kan sådan undervisning sägas vara framgångsrik?
22 Ett första svar Möjlighet 1ll lärande i kontext Tillfällen 1ll interak.on Läraren ger språklig stö5ning 1. Undervisning som motiverar 2. Elever som bjuds in och blir delaktiga 1. Organisation och design av undervisning 2. Interaktiv stöttning i klassrum (Gibbons, 2012; Hajer & Meestringa, 2015; Schmidt, 2018)
23 Ett andra svar Eleverna får möta språk och skri6språk i sammanhang där ämnesinnehållet görs begripligt och används i deras egen kommunika:on, Innebär språkanvändning där elever blir delak:ga och där språkets formella aspekter successivt integreras Tar sin utgångspunkt i det en elev kan just nu.
24 Går det för långsamt från fas 1 Dll 4? Skriva egen text Bygga upp kunskap Fas 4 Fas 1 Fas 3 Fas 2 Skriva text ihop Studera modelltexter
25 Eller för fort? Skriva egen text Bygga upp kunskap Fas 4 Fas 1 Fas 3 Fas 2 Skriva text ihop Studera modelltexter
26 KRISTENDOM dop bibeln kyrka monoteism bön Abraham Jesus ISLAM koranen moské haddj
27 Världens vatten årskurs 6 Lektion ett Lärarstyrd diskussion utifrån textbok Geografi. Frågeställningar utifrån kursplan geografi samt del 1 Lgr 11 via padlet (varför havet måste skyddas, om dricksvatten, var de stora haven och floderna heter och var de finns). Presenterar Pedagogisk plan vad, varför och hur (Lgr 11). Instruktion pararbete: ta reda på fakta om ett hav/en sjö eller en flod i världen. Textbok, internet Lektion två Samma instruklon igen. Boken, Atlas, Google, padlet och internet naturligtvis då, jag vill bara aq ni tänker på från vilka källor, har ni tagit uppgiren från Wikipedia så skriver ni det LoQar ut hav, sjö eller flod Elever arbetar två och två ska redovisa genom PowerPoint-presentaLon.
28 Lärarens instruktion (inledningsfas) Vad de har betytt för människor, varför är de här sjöarna viktiga för människor, vilka stora städer finns runt omkring och likadant med floderna, hur rinner floden, hur ser det ut med befolkning längs med den här floden (.) så att ni inte bara får med var den ligger, hur lång den är o.sv utan lite mer runt omkring.
29 Mellanfas flera lektioner Mellanfas flera lektioner Eleverna arbetar två och två Läraren går runt (visar ofta på textboken) Många försvinner från klassrummet. Slutfas Varje par redovisar för resten av klassen Resten av klassen lyssnar
30 START MELLANFAS AVSLUT HELKLASS LÄRARENS TAL DOMINERAR VISS DIALOG VISSA ELEVER SLUTNA FRÅGOR ELLER FRÅGOR AV PRAKTISK ART FILM SOM MONOLOG ELLER DIALOG INDIVIDUELLT ARBETE /ARBETE I GRUPP INTERAKTION LÄRARE + EN ELEV SÖKA FRITT ELLER MED STÖD ELLER TILLSAMMANS KOPIERA UTAN KÄLLKRITIK ELLER DRA SLUTSATSER OCH GRANSKA RÄTT OCH FEL ELLER PRÖVANDE, REFLEKTERANDE TVÄRGRUPPER INTERAKTION ELLER SUMMATIVT S P R Å K A N V Ä N D N I N G (Schmidt & Skoog, 2017)
31 Språket är vårt främsta redskap Använd innehållet i meningsfulla sammanhang och skapa möjligheter för att befästa ord och begrepp Använd innehållet och fördjupa det Visa på sammanhang Involvera eleverna, låter dem aktivt använda orden och begrepp Undervisningssammanhang som ärmöjliga att individanpassa
32 Mot förståelse för vattnets faser Vatten som stelnar och blir till fast form (is) som smälter och blir till flytande form och som värms upp och kondenseras. Hur förklara, hur visa, hur konkretisera? Från det konkreta till det abstrakta via ett alltmer ämnesspecifikt språk.
33 Källor Hur drar vi slutsatser från den tryckta boken i jämförelse med webbsidan eller de källor vi hittar via sökfunktioner? En källa i taget och succesivt jämföra och dra slutsatser.
34 Planering termin för termin Vilket ämnesinnehåll? Vilket texttyper kan vi undervisa om i relation till undervisningens innehåll? Hur kan samma innehåll utnyttjas för flera texttyper? Hur kan samma innehåll innebära multimodalt textskapande?
35 Ämnesövergripande undervisning Hur kan lärare samarbeta? Vilka texter skriver lärare och eleverna i ämnet svenska utifrån det som samtalas om och dras slutsatser från i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen? På vilket sätt kan olika typer av texter liksom texter från olika medier komplettera varandra och stödja elevers lärande inom ett visst ämnesområde?
36 1. Hur närmar vi oss ett ämnesinnehåll? Vilken förförståelse finns? Vad ska och vill vi lära oss mer om? Vilken film eller bild kan vi samtala om som en brygga till nästa och nästa text? Vilka rubriker och bilder finns i texten? Ämnesspecifika begrepp/fenomen Vem eller vilka kan vi bjuda in? Vilka ämnen kan integreras/mötas? (Gibbons, 2006)
37 2. Hur samlas fakta och skapas kunskap? Tillsammans, i par, på egen hand? Sammanställa, dokumentera hur? Grafisk illustration, tankekarta, modeller Föra journal över iakttagelser Pröva hypotes dokumentera (Gibbons, 2006)
38 3. På vilket sätt struktureras innehållet? Tabeller, diagram Över- och underteman som hänger ihop Tankekarta som renskrivs och fylls på Wiki, bloggar Kortfilmer Lärande vägg med citat, bilder, texter som växer allteftersom Tillsammans, i par, på egen hand (Gibbons, 2006)
39 Du har inte läst en text förrän du pratat om den Sammanfatta Ställa frågor Klargöra Förutsäga Före, under och efter (Palinscar & Brown, 1984)
40 Men vi kan prata om och upptäcka litteratur på flera sätt Funktionellt, ändamålsenligt Förundran, engagemang, känslor Reflekterande och kritiskt
41 Läsa aktivt och förställa sig handlingen framåt ATT VARA UTANFÖR OCH KLIVA IN När jag ser framsidan Nu när jag vet vad boken handlar om ATT VARA I OCH RÖRA SIG Jag tror att det här kommer hända Det måste vara så att ATT RÖRA SIG BORTOM Nu vet jag mer om detta och nu vill jag lära mig mer om Jag ska skriva en ny berättelse om samma person ATT STIGA UR Om jag hade mött en Jag har också varit på Så tycker inte jag ATT OBJEKTIVERA Den påminner om en annan bok jag läst Jag har varit med om något liknande själv (Langer, 2011; Schmidt & Jönsson, 2017)
42 Röra sig genom texten på flera nivåer Vem eller vilka handlar berättelsen om? Vem är det som berättar? Vilken plats är vi på? Vad tror du? Vad tror du kommer hända?
43 Alex Katitzi Skorpan
44 Att ta till sig och använda strategier Upptäcka tillsammans Successivt integrera strategier Ge särskilda namn, använda viss symbol och visst namn för varje strategi MÅL: Läsa, förstå och kritiskt granska texter
45 Induktiva och deduktiva utgångspunkter Utgå från det eleven kan Ålder spelar roll Kunna använda för att förstå (tillämpa) Balans innehåll och form
46 INNEHÅLL När det ändrar sig, när det blir svårt En potatis kvar och en stenbumling i poolen Hungsnöd och bomber Flykt, val, liten båt och stort hav Räddning, eller? Främlingar, Här bor vi
47 SPRÅKANVÄNDNING Egna tankar utifrån bara bilderna bilderna utan skrift Vad är det att fly? Vad är det att rymma? Egen fortsättning vad tror du händer nu? Känner du någon som har fått fly med sin familj? Vad är deras berättelse? Har vi flyktingar i Sverige och varför? Snällpudlar, surpudeln och Ullis, Ludde och Katta Hem och platser kan man ha flera hem och flera platser som är viktiga? Familj och släkt vad är en familj, var bor din familj och din släkt? Intervjua någon som har flytt. Hur gör när man ångrar sig, har du ångrat dig någon gång?
48 FORM OCH STRUKTUR Jämföra ord på olika språk: semester, potatis, smågodis, soppatorsk Arbeta med adjektiv och synonymer: jobbigt, sorgligt, härligt, kanonbra Längsta ordet i berättelsen Alla ord på en bild Talstreck, dialog Kort vokalljud långt vokalljud
49 Om detta talar man endast med kaniner (Anna Höglund) Jag kom till världen en vårdag för tretton år sedan. Jag ångrade mig nästan genast.
50 Ibland tror folk att man överdriver. Som när jag var liten och inte ville gå på barnkalas. De tror att man larvar sig. De fattar inte allvaret, att det finns en gräns för vad man orkar med. Själv blev jag med tiden rätt bra på att säga nej.
51
52 Det var hemskt, men samtidigt skönt, att det fanns ett ord för det. Andra kaniner före mig hade känt samma sak och gett det ett ord. Det är nästan som ett slags gemenskap.
53 Egentligen gillar jag andra människor. Men jag behöver vara ensam för att inte tunnas ut, eller börja tycka likadant som den jag för tillfället befinner mig i samma rum som.
54 INNEHÅLL Att andra inte fattar allvaret: att det är svårt. Att det är lättare att säga nej, men att Kaninen drömmer om att våga. Hur det kan ändra sig helt plötsligt och så bli svårt igen. Att andra HAR varit med om samma MENINGSLÖSHET och hur det hjälper.
55 SPRÅKANVÄNDNING Egna tankar utifrån bara bilderna välj en bild och skriv en text (kanske en viss genre) Dina tankar om Kaninens situation och dina bästa råd till Kaninen. Vad vår vi veta om Kaninens familj? Beskriv relationen mellan Kaninen och hens morfar.
56 FORM OCH STRUKTUR Ord och begrepp: Vilka ord och begrepp används för att uttrycka känslor och sårbarhet i den här berättelsen? Jämför den här berättelsen med någon annan berättelse om människors strävan efter en större gemenskap: Stilistiska skillnader Innehållsliga skillnader På vilket sätt samspelar skrift och bild med varandra i den här texten? Välj en sida och gör en analys som presenteras visuellt med inspelad röst och skriven text genom något digitalt hjälpmedel.
57 Läsa, förstå och kri1skt granska texter Vekesnöre Y
58 Kritiskt granska texter? Utforska, ställa frågor Alla texter Alla frågor Ytterst en fråga om demokrati (Bergöö & Jönsson, 2012; Schmidt, 2016)
59 Vem bestämmer i berättelsen? Regissören har bestämt!
60 KRITISK TEXTGRANSKNING Att kunna granska och källkritiskt bedöma information är nödvändigt för att på ett säkert sätt kunna använda internet för kunskapsinhämtning. I och med digitaliseringen har antalet informationskällor vuxit, liksom behovet av att snabbt kunna utläsa vad som är konspirationsteorier och vad som kan anses vara legitima källor. DEMOKRATIUTREDNINGEN 2015
61 Digital kompetens i en digitaliserad värld Nya skrivningar i Lgr 11 (2018): kunna använda digitala redskap och teknologi och förstå grunden för kodning. Kunna kritiskt granska och ta ansvar för sitt digitala användande källkritisk förmåga. Barn i Sverige exponeras för och tar del av sociala medier från mycket tidig ålder (Medierådet, 2015, 2017). Användandet av sociala medier ger möjligheter till olika åsikter och till desinformation.
62 Kritiskt textgranskning Varifrån kommer texten? Vem eller vilka är avsändare? Vem kan man vara? Vem kan man inte vara? Hur vet vi det? Kan vi förändra texten? Vill vi det och varför?
63 Gå på besök hos andra
64 Kort kjol (Wahldén)
65 Kritiskt tänkande med fötterna i värdegrunden.. TILLGÅNG DOMINANS MÅNGFALD DESIGN & FÖRÄNDRING (Janks, 2010) Alla människors lika värde Förståelse för andra människor Ingen ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion ( ) (Lgr11 s. 7)
66 Med litteraturens hjälp (Nussbaum, 2010) Se den andre Se sig själv Se varandra Ge sammanhang åt fenomen Omvärldskunskap Se likheter mellan människor Se skillnader mellan människor
67 Funktionellt, ändamålsenligt Förundran, engagemang, känslor Reflekterande och kritiskt
68 Vem har hittat på gosupermodel? En tjej som heter Admin. Admin! (Elin, Martina, Maria, Amanda, nio år)
69 Amal, 11 år ifrågasätter VIP Om du vill bli en rik;g medlem då måste du betala med rik;ga pengar bara för a> kunna spela vissa spel, och ibland kan du inte göra vissa saker utan VIP och då får de folk a> betala. Först spelar du gra;s och du blir beroende och du utvecklar e> begär a> du bara måste göra det och på det sä>et tjänar de pengar bara för a> du måste betala för VIP. Och då började bli trö> på hela grejen.
70 Att bli en sån som läser: identitetsskapande socialisering Vi ser oss själva genom berättelser, vi ställer frågor om oss själva och andra. Barn och unga behöver läsande förebilder.
71 Vi blir aldrig helt färdiga och det är som det skall vara Läslyftet är en process. Lycka till med ert viktiga arbete nu, i morgon och framöver! Säg nej, vila, ta ett steg till och arbeta framåt.
72 Referenslista Bergöö, K. & Jönsson, K. (2012). Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur. Cummins, J (2001). Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. Los Angeles: California Association for Bilingual Education. Cummins, J. (2000). Andraspråksundervisning för skolframgång. I Kerstin Nauclér, red: Symposium Ett andraspråksperspektiv på lärande, s Stockholm: HLS förlag. Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Janks, H. (2010). Litearcy and power. New York: Routledge Langer, J. (1995). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos. Laursen, H, red. (2015). Litteracitet och språklig mångfald. Lund: Studentlitteratur. Lindberg, I. (2005). Språka samman. Om samtal och samarbete i språkundervisningen. Stockholm: Natur och Kultur. Luke, A. & Freebody, P. (1999). Further notes on the Four Resources model. Reading Online. Molloy, Gunilla (2007). När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. Nussbaum, Martha (2010). Not for profit. Why democracy needs the humanities. Princetown: Princetown University Press. Palinscar Sullivan, A. & Brown, L. A. (1984). Reciprocal Teaching of Comprhension Fostering and Comprehension Monitoring Activities. Cognition and Instruction 1 (2), s Ricoeur, P. ( 1992). Oneself as another. Chicago: University of Chicago Press. Skolinspektionen (2011). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund, Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. Spelo (2015). Tjejspel. Street, Brian (1993). Cross-Cultural Approaches to Literacy. Cambridge: Cambridge University Press. Wedin, Å. (2010). Att läsa och skriva på sitt andraspråk. I Nigel Musk & Åsa Wedin, red: Flerspråkighet, Identitet och lärande, s Lund: Studentlitteratur.
Språkutvecklande förhållningssätt - ett varv till J 9/
Språkutvecklande förhållningssätt - ett varv till J 9/10 2018 Vad innebär egentligen språkutvecklande undervisning? När samt varför kan sådan undervisning sägas vara framgångsrik? E" första svar Möjlighet
Läs merDen medvetna reflektionens betydelse
Modul: Läsa och skriva i alla ämnen Del 8: Återblick och reflektion Den medvetna reflektionens betydelse Catarina Schmidt och Birgitta Lundberg, Högskolan i Jönköping och Åsa Wedin, Högskolan i Dalarna
Läs merLäsa och skriva i alla ämnen sammanhang för lärande. Vekesnöre Y.
Läsa och skriva i alla ämnen sammanhang för lärande Vekesnöre Y Föreläsning idag 12/4 På vilka säc kan elevers erfarenheter tas Dll vara samddigt som skolans uppdrag kring läsning och skrivande fokuseras
Läs merTextsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Läs merVi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl
Läs merLäsa och skriva i alla ämnen
Läsa och skriva i alla ämnen Denna modul belyser hur viktigt det är att elever görs delaktiga i undervisningen och får använda språk i alla situationer för att lära. I varje artikel presenteras förhållningssätt
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merSkolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Vad tänker du på när du hör begreppet Språk - och kunskapsutvecklande
Läs merSpråk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik
Läs merGENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs merNyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21
Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.
Läs merOm en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson
Om en skola för alla - och vägen dit Josefin Nilsson Om en skola för alla Om en skola för alla Medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet www.andrasprak.su.se
Läs merA L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E
Språklyftet A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Undervisande personal & Fritidspersonal Didaktik Förstelärare med inriktning mot språkutveckling Lärare F-6 Processledare Hörselklass
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merModuler LÄSLYFTET I SKOLAN
Moduler 2018 2019 LÄSLYFTET I SKOLAN Välkommen till Läslyftet! Den här översikten ger en kort beskrivning av modulernas innehåll och är tänkt att hjälpa er i valet av modul. Årskurs och primär målgrupp
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merLitteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag?
Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet IKT och flerspråkighet i Norden (FLIN) 21 oktober Krav på läsförmåga När? Vem?
Läs merFritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson
Fritidshemmens rikskonferens 2017 Språket på fritids Petra Magnusson Rektor med ambitioner, fritidspersonal med lust och nyfikenhet Kommunens lektor: kunskaper om/i språkutv och kollegialt lärande Skolenhet
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merLäsa och skriva i alla ämnen
Läsa och skriva i alla ämnen Denna modul belyser hur viktigt det är att elever görs delaktiga i undervisningen och får använda språk i alla situationer för att lära. I varje artikel presenteras förhållningssätt
Läs merSpråkutvecklande undervisning
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola Modul: Läsa och skriva i alla ämnen Del 3: Språkutvecklande arbetssätt Språkutvecklande undervisning Catarina Schmidt, Göteborgs universitet, och Åsa Wedin,
Läs merSkrivande och samtal vägar in i läsningen. Karin Jönsson, Malmö högskola
Skrivande och samtal vägar in i läsningen Karin Jönsson, Malmö högskola Samtal och skrivande kring texter är en viktig del i att bygga förståelse. Det är i social aktion som elevernas läsning och förståelse
Läs merLäsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag?
Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet Torghandel ledare 19 september Läromedelstext 1958 Läromedelstext 1968 Läromedelstext
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merSpråkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Läs merKurslitteratur Att undervisa nyanlända elever
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merSPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR
SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR ANNA WINLUND, INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET) Innehåll Presentation av Pauline
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merSVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9
Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom
Läs merSpråkplan. Skolområde Vivalla Lundby
Språkplan Skolområde Vivalla Lundby Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och
Läs merBarn som medborgare i en värld full av texter
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola Modul: Läsa och skriva i alla ämnen Del 1: Uppdraget och texterna Barn som medborgare i en värld full av texter Catarina Schmidt, Göteborgs universitet Den här
Läs merOlika läsning för olika ämnen?
Olika läsning för olika ämnen? Vad säger forskningen? Läslyftet Skolverket maj 2018 Björn Kindenberg Didaktisk professionalism VAD lässtrategier är HUR och NÄR man ska undervisa om lässtrategier VARFÖR
Läs merBroskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merDel 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 5: Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merFlerspråkighet en möjlighet!
Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merCatarina Schmidt, Göteborgs universitet och Karin Jönsson, Malmö Högskola
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola Modul: Läsa och skriva i alla ämnen Del 4: Läsförståelse Läsförståelse Catarina Schmidt, Göteborgs universitet och Karin Jönsson, Malmö Högskola Dialogisk högläsning
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merLäsa och skriva i alla ämnen
Läsa och skriva i alla ämnen Denna modul belyser hur viktigt det är att elever görs delaktiga i undervisningen och får använda språk i alla situationer för att lära. I varje artikel presenteras förhållningssätt
Läs merKursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merSpråk-, läs- och skrivutveckling
RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet
Läs merKOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER
TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merSPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET
SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET Fortbildningssatsning för lärare i förskoleklass läsåret 2011-12 Margaretha Bengtsson och Fredrik Lund Språkutvecklare i Varbergs kommun Fortbildningssatsning
Läs merSvenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
Läs merPlanerade moduler för höstterminen 2015
Planerade moduler för höstterminen 2015 Samtal om text Modulen används i Läslyftets utprövningsomgång. Exemplen i modulen är främst hämtade från undervisning i svenska och svenska som andraspråk men avsikten
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merMSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte
3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merKursplan - Grundläggande svenska
2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,
Läs merLäsa och skriva i alla ämnen
Läsa och skriva i alla ämnen Denna modul belyser hur viktigt det är att elever görs delaktiga i undervisningen och får använda språk i alla situationer för att lära. I varje artikel presenteras förhållningssätt
Läs merLärarhandledning Rosa och orden
Lärarhandledning Rosa och orden Illustration: Siri Ahmed Backström VAD GÖR JAG NU? Radioserien Vad gör jag nu? består av tio ljudberättelser där barn ställs inför stora och små dilemman. Serien riktar
Läs merL6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6SV10, Svenska 1 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng Swedish 1 for teachers grades 4-6, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
Läs merUndersök Google. Sida 1 av 9. En digital lektion från
Syftet med lektionen är att prata om Google och göra elever medvetna om att de behöver ställa kritiska frågor kring sina sökningar i Google. Lektionen grundar sig på material som vuxit fram och använts
Läs merKursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W
Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar
Läs merBerättelsen i lärandet och lärandet i berättandet
Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från
Läs merBilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.
Svenska för döva SVN Svenska för döva Kärnan i ämnet svenska för döva är tvåspråkighet, svenska språket och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.
Läs merTid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet
Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips
Läs merTidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3
Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3 Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merbjuder in till Lärstämma
Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i
Läs merSvenska som andraspråk
Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare
Läs mersvenska som andraspråk
svenska som andraspråk Arbetslag: Gamma Klass: 9ABC Veckor: 33-43 HT 2019 Världskrigslitteratur Utdrag ur kursplanen i svenska: Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merSagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:
7 9 LGR11 Sv Sagotema Under några veckor kommer vi att arbeta med ett sagotema. Vi kommer att prata om vad som kännetecknar en saga samt vad det finns för olika typer av sagor. Vi kommer också att läsa
Läs merSmedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker
Under den kommande perioden kommer vi att arbeta med temat klassiker. Ni ska få lära er vad som räknas som en klassiker samt olika författare. Ni ska läsa en klassiker - som ni själva väljer, läsa utdrag
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merLokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Läs merFörankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merLäslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING
Läslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING Alla insåg att det rör alla. Läslyftet handlade inte bara om svenskan. Det var nog den viktigaste insikten för alla. (Lärare, gymnasiet) Jag
Läs merStudiehandledning. Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång
Senast uppdaterad 2015-08-26 1 (5) Studiehandledning Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Välkomna! Mälardalens högskolas kompetensutvecklingsinsats Nyanländas lärande mottagande,
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merLäsa och skriva faktatexter
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola Modul: Läsa och skriva i alla ämnen Del 5: Läsa och skriva faktatexter Läsa och skriva faktatexter Catarina Schmidt, Göteborgs universitet Elever behöver genom
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merLäsförståelse i alla ämnen (generell text)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 7: Läsförståelse i alla ämnen Läsförståelse i alla
Läs merUndervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande
Läs merTjejen på skolgården. Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll som tränas. Eleverna tränar följande förmågor
SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Jag brukar gå till skolgården för att spela basket. Jag går dit när eleverna har lektion, då blir jag inte störd. Men vem är tjejen som kommer ut på planen och
Läs merI mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz
I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv I mötet med mig bedömer du mig Kollegiala observationer är en form av Kollegialt lärande Genom
Läs merLitteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.
Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New
Läs merMetakogni*onen och lusten
Metakogni*onen och lusten vad menar vi och vad har det a/ göra med läsförståelse? catarina.schmidt@gu.se Vi tänker om det vi läser kogni*on Vi tänker om vilka strategier vi använder för a/ förstå. metakogni*on
Läs merPedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merTeckenspråk för döva och hörselskadade
Teckenspråk för döva och hörselskadade Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår
Läs merLäslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Läs merLär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12
Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet
Läs merLäsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merUndersök Google. Lektionen handlar om att jämföra och pröva källors tillförlitlighet vid informationssökning på internet.
Lektionen handlar om att jämföra och pröva källors tillförlitlighet vid informationssökning på internet. Lektionsförfattare: Christina Löfving Till läraren 1. Så funkar Google 2. Visste du detta om Google?
Läs mer