Dokumentation från seminarium Att stärka familjer i Karlskoga och Degerfors

Transkript

1 Handläggare: Ida Broman, Folkhälsoförvaltningen Dokumentation från seminarium Att stärka familjer i Karlskoga och Degerfors , kl 13-16, Campus Alfred Nobel, Karlskoga Deltagare: Marie Enarsdotter, socialrådgivare Satelliten Karlskoga Helena Frisk Wesström, samordnare ÖLIF Karlskoga/Degerfors Cristina Lantz, socialsekreterare Degerfors Ann-Katrin Skålberg, förskollärare Parkskolan Degerfors Annette Gadde, specialpedagog förskolan Degerfors Liselott Abrahamsson, förälder Anneli Mylly, förtroendevald Folkhälsonämnden Eva Adolfsson, förskollärare Öppna förskolan Baggängen Agneta Evertsson, förskollärare Öppna förskolan biblioteket Linda Edlund, förälder/egen företagare Fanny Forsell, socionomstuderande Socialförvaltningen Degerfors Ulrika Lundgren, förvaltningschef Folkhälsoförvaltningen Projektgruppen: Ida Broman, Folkhälsoförvaltningen Karlskoga/Degerfors Cecilia Ljung, Folkhälsoförvaltningen Karlskoga/Degerfors Karin Fröding, Örebro universitet Camilla Pettersson, Örebro universitet Johanna Hulldin, Örebro universitet Introduktion och inledning Ulrika hälsar alla välkomna och inleder seminariet. Seminariet är ett led i avslutandet av projektet kompetenta familjer som bedrivits under tre års tid i samverkan mellan Karlskoga och Degerfors kommuner och Örebro universitet. Under projektets gång har arbetet stämts av med en projektgrupp bestående av chefer från barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och utbilningsförvaltningen samt g:\folkhälsa och barnkonvention\föräldrastöd\kompetenta familjer \projekt\dialogseminarier\ \dokumentation\dokumentation seminarium 1 kompetenta familjer doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

2 2 (7) socialförvaltningarna. Styrgruppen har fått information om resultat från projektet samt hjälp till att styrt inriktningen på de insatser som gjorts. Styrgruppen står också bakom ett fortsatt nätverkande mellan verksamheter och huvudmän, likt de seminarier som anordnats inom projektet. Folkhälsonämnden är den politiska nämnd som varit ansvariga för projektet och som regelbundet fått rapportering från projektets arbete. Cecilia ger oss en kort historik tillbakablick kring hur processen kring utvecklingsarbetet kring familjestöd sett ut och hur det lett fram till det vi gjort inom projektet. Ida gör en kort presentation av dagens program och alla som deltar får presentera sig. Flera olika verksamheter och funktioner är representerade vid seminariet. Detta seminarium är det 6:e och avslutande seminariet som anordnas inom ramen för forskningsprojektet. De tidigare seminarierna som anordnats har upplevts positivt av deltagarna då det ger en möjlighet till kunskapspåfyllnad, nya kontakter, och en känsla av att det finns en stor vilja och mycket kompetens i kommunerna kring familjestödsfrågan. Dagens seminarium syftar till att sprida, förankra, diskutera och fördjupa den samlade kunskap och erfarenhet som gjorts inom projektet, och tillsammans ska vi diskutera hur vi kan gå vidare i arbetet utifrån denna kunskap. Dialog och delaktighet är och har varit en viktig del i forskningsprojektet. Allt som presenteras under semiaret är hämtat från rapporten från projektet, Kompetenta familjer med ungdomar- ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors. Denna finns att ladda ner på Översikt över kunskapsresan och perspektiv på familjeliv, behov och olika villkor Camilla gav deltagarna en översikt över den kunskapsresa som gjorts inom projektet och vilka olika delar vi titta på och vilken typ av undersökningar som gjorts. (presentationen bifogas minnesanteckningarna). Därefter redogjorde Camilla för den analys som gjorts på materialet från den stora enkätundersökning som genomfördes med 710 föräldrar i båda kommunerna. Analyser har gjorts för att lyfta fram perspektiv på

3 3 (7) familjeliv, olika behov och olika villkor som familjer i våra kommuner har, där den jämställda, jämlika och kompetenta familjen lyfts fram. Det finns skillnader i behov, upplevd hälsa och upplevd föräldrakompetens mellan olika socioekonomiska grupper och mellan könen. (presentationen bifogas minnesanteckningarna). Utifrån resultat från föräldra- och verksamhetsintervjuer redogjorde Karin därefter resultat kring familjers olika behov och förutsättningar. Både föräldrar och verksamheter lyfter att föräldrar idag har ett behov av att bli sedda, stärkta och peppade i sin roll som förälder- att få ett positivt bemötande med ett fokus på var och ens möjligheter i mötet med olika verksamheter. (presentationen bifogas minnesanteckningarna). Diskussion, del 1 Efter genomgången så fikade vi tillsammans och diskuterade under tiden följande fråga: Familjer har olika villkor och behov hur möter vi detta och skapar ett familjestöd för alla? Seminariedeltagarna lyfte följande punkter som diskuterats i de olika grupperna: - Vikten av att erbjuda ett generellt familjestöd! - Att jobba för att motverka skamkänslor hos föräldrarna- här är bemötandet mycket viktigt! - När mötesplatser skapas är miljön en viktig faktor som spelar roll för om man känner sig välkommen och avslappnad. - Det finns möjligheter för familjestöd idag! Socialförvaltningen kan erbjuda snabbt stöd idag. - Det nära stödet i förskolan/skolan är grunden och här är pedagogerna viktiga. Att ha ett bemötande som är föräldrastödjande och som inte genererar mer skuld och skam. - Vägledande sampel är ett viktigt redskap- och det finns idag! - Genom att stärka barnen kan vi stärka föräldrarna-familjen är en enhet! Därför är aktiviteter så som idrottsfritids och öppen fritidsgård viktiga för att skapa en meningsfull fritid. - Ekonomiskt stöd är möjligt idag i from av fritidspeng till familjer som lever med ekonomiskt bidrag. Frågan är hur många som känner till detta stöd? Stödet går direkt till föreningen som barnet vill vara med i.

4 4 (7) - Det är viktigt att ha ett individuellt perspektiv då förutsättningar och behov skiljer sig så mycket åt mellan familjer och föräldrar. - Föräldrar behöver hjälp att se vad som ska stärkas, kanske där de inte tror att de egentligen behöver stöd- det är inte alltid lätt att som förälder se vad man kan behöva stärkas i. - Nätverken byggs när barnen är små!! Värna om verksamheter och aktiviteter till familjer med små barn! - Syskongrupper på öppna förskolan är ett bra exempel på gott arbete med att fånga upp och bibehålla/skapa nätverk mellan föräldrar - Naturen och att vara bland djur är ett sätt att öppna upp för samtal - Föräldrar går gärna på föreläsningar som känns relevanta och aktuella för dem. Utvecklingsresan i praktiken Efter fikat och diskussionen redogjorde Ida och Cecilia för hur utvecklingen har sett ut i kommunerna under den tid som projektet pågått. Mycket har hänt i det familjestödjande arbetet under projekttiden och flera delar har kunna utvecklats med hjälp av resultat från forskningen. Tanken har hela tiden varit att projektet ska utgå från den befintliga verksamhet som finns och att vi på så vi ska kunna stärka upp det arbete som redan görs med ny kunskap. Ambitionen har inte varit att starta upp nya verksamheter eller metoder, vilket flertal andra likanande projekt har gjort. Främja familjens kompetens: perspektiv på arenor, aktörer och samverkan Karin redogjorde för verksamhetsföreträdares, föräldrars och ungdomars perspektiv på familjestödjande verksamheter, där bland annat vikten av nätverk, det informella stödet och skolan som arena lyftes fram. Johanna presenterade perspektiv på samverkan utifrån bland annat Degerforsmodellen och de samverkanskonferenser som återkommande genomförs i Bredsjö. Gemensamma och realistiska mål, förståelse för varandras verksamheter och se de gemensamma vinsterna är viktiga delar i en fungerande samverkan.

5 5 (7) Diskussion, del 2 Frågor som deltagarna fick välja mellan för seminariets andra diskussion var: 1. Vad är viktigast att uppmärksamma? 2. Hur möter vi föräldrars önskan om att skolan har en betydande roll? 3. Hur kan vi öka samarbetet mellan olika aktörer? 4. Hur kan ungdomar vara delaktiga i utvecklingen av främjandet av den goda familjen? 5. Hur vill vi fortsätta utveckla familjestödet i Karlskoga och Degerfors? Seminariedeltagarna lyfte följande punkter som diskuterats: - Det finns en tydlig markör i läroplanen för förskolan (Lpfö) att arbete med familjestöd är en viktig del - Samtal är det bästa sättet att kommunicera med föräldrar. Sms och mail kan generera mycket missförstånd. Ett samtal ger större möjlighet att stärka och ge det positiva bemötandet och ger också bättre förutsättningar att samverka kring barnets bästa. - Det är viktigt att skapa ett klimat och ett förhållningssätt som ger känslan av att man VILL ha samtal med föräldrar i skolan! - Det behövs ett mycket närmare samarbete mellan myndigheter än vad som är idag. Ex. mellan socialförvaltning och skola. - Skolan som mötesplats, det handlar om möten mellan föräldrar på skolan, exempelvis QPM (quality pareenting meeting) möten som finns i Degerfors på bland annat förskolan. Där man får möjlighet att prata om vardagen tillsammans med andra föräldrar t.ex., hur är vardagen med en 6-åring? Diskutera både det "härliga och besvärliga" - Idag är det egentligen för få möten om vi bara ska utgå från dagens befintliga föräldramöten (då föräldrar bjuds in till föräldramöten ses ca 1 ggr per termin). Man behöver ses oftare under bra former för att kunna skapa goda nätverk. - Öppna förskolan är en jätteviktig mötesplats där nätverk skapas och behov fångas upp på ett naturligt sätt. - Arbetet och samverkan med föräldrarna måste hela tiden pågå, det får inte bli nått avbrott! (i åldersspannet) Då finns risken att vi tappar föräldrarna och den viktiga kontakten som sen önskas när barnen blir tonåringar. - Diskutek att träffas med fokus att diskutera, inte bara få information utan också utbyta tankar och erfarenheter - Grupper med Syskonprat som arrangeras på Öppna förskolan är exempel på en verksamhet dit föräldrar kommer och bjuds in via goda, uppbyggda relationer. Att rikta sig till de man tänker är

6 6 (7) aktuella med en personlig inbjudan ger bra effekt på deltagandet. - Vi ska göra om när det behövs och göra det som fungerar! - Det bästa vore att kunna skapa ett Familjens hus i kommunerna, dit familjer med barn i åldern 0-20 år är välkomna och där fler olika verksamheter samlas under samma tak, oavsett huvudman. Det skulle också möte det som efterfrågas av föräldrarna! - För att stärka föräldrarna är det viktigt att utgå från barnet och att bjuda in föräldrarna utifrån vart barnet befinner sig - Det är viktigt att landstingets föräldragrupper fungerar. Som förälder blir man van att vara med i grupper om man inbjuds redan när barnen är små och dessa grupper behålls. - Psykiatrin har riktade föräldragrupper för familjer med psykisk ohälsa som startas nu i vår - Det stärkta barn och föräldraperspektiv som man jobbat med i missbruk och beroendevård på socialtjänsten är ett bra arbete för att kunna stötta hela familjen och se helheten - Hälsoekonomi vi behöver visa ännu mer med siffror vad det förebyggande och främjande familjestödsarbetet kan generera i pengar! Gruppen lyfte fram några punkter som extra viktiga: Att få till ett Familjens hus 0-20 år Att styrning och ledning är med på tåget och prioriterar detta arbete Vi behöver det generella arbetet med specifika riktade åtgärder så som exempelvis syskonprat Det behöver också finnas arbete riktat till specifika grupper ( patientgrupp ) Avslutning Regeringen har under våren lämnat över skrivelsen Ett stärkt föräldrastöd - för barnets rätt till trygga uppväxtvillkor till riksdagen, med fortsatta satsningar som man ser är viktiga inom det föräldrastödjande arbetet. Där lyfts bland annat att arbetet bör ha jämställdhet och barnrätt som värdegrund och samt vila på bästa tillgängliga kunskap. Att stärka samverkan mellan olika aktörer, satsa på insatser för tonårsföräldrar (Länsstyreslen har fått särskilt uppdrag för detta), samt fortsätta utveckla och utvärdera familjecentralernas betydelse som mötesplats. Regeringen ser också positivt på de satsningar som gjorts med förskolan och skolan som arena för

7 7 (7) föräldrastöd och önskar att detta arbete fortgår och sprids. Även hälsooch sjukvården har fått ett uppdrag kring att se över det föräldrastödjande arbete som bedrivs inom deras verksamheter. Avslutningsvis diskuterade vi det framtida arbetet och hur vi kan gå vidare tillsammans utifrån den nya kunskap som tagits fram. Att fortsätta arrangera seminarier finns det mandat för att göra i kommunerna. Det är ett sätt att främja samverkan och nätverksbildandet mellan verksamheter och att kunna hitta gemensamma utvecklingsområden. Vi behöver få seminarierna än mer tvärsektoriella och få med mer representation från landsting, idéburen sektor och från chefer och ledning. Det finns ett politiskt uppdrag inom ramen för folkhälsoavtalen mellan kommunerna och landstinget, samt att det i de kommunövergripande folkhälsoplanerna står att föräldrastöd är ett prioriterat område att jobba med. Erbjudande om att sprida kunskapen från projektet har gått ut till nämnderna i kommunerna. Socioekonomi är ett område vi kan lyfta mer, och göra beräkningar på det förebyggande arbete för att ha med som ett politiskt argument för vårt arbete. Jämlikhet/integration behöver vi ha med oss mer i vårt framtida arbete för att kunna nå alla familjer. Utifrån detta kommer vi att fortsätta utvecklingsarbetet tillsammans och hoppas att ni har möjlighet att delta på framtida nätverk/seminarier med fokus på familjestöd! Projektgruppen riktar ett stort tack till alla som deltagit på dagens seminarier och de som tidigare arrangerats inom ramen för projektet. Ert engagemang har varit avgörande för arbetet i projektet! Tack till alla som deltog vid seminariet! Antecknat av: Ida Broman Folkhälsoutvecklare Telefon: E-post: ida.broman@karlskoga.se