Campus Open FREDAGEN DEN 14 NOVEMBER FRITT INTRÄDE CAMPUS HELSINGBORG, UNIVERSITETSPLATSEN 2

Transkript

1 Campus Open FREDAGEN DEN 14 NOVEMBER FRITT INTRÄDE CAMPUS HELSINGBORG, UNIVERSITETSPLATSEN 2

2 Välkommen till Campus Open! För tredje året i rad hälsar vi välkommen till Campus Helsingborg. Under Campus Open får alla intresserade och nyfikna möjlighet att ta del av ett axplock av all vår forskning. Campus Helsingborg har växt snabbt sedan Lunds universitet drog igång verksamheten i gamla gummifabriken år Med över 4300 studenter och 200 medarbetare bedrivs dagligen utbildning och forskning i nära samverkan med region, myndigheter och näringsliv. Detta samtidigt som vi blir alltmer internationella. Idag finns det studenter från 30 länder på plats och forskare och lärare från många olika länder. Vi utbildar framtidens modevetare, kommunikationsstrateger, socionomer, ämneslärare, högskoleingenjörer och ledare inom servicesektorn. På årets Campus Open bjuder vi på 19 öppna föreläsningar inom så vitt skilda teman som lärande och motivation, framtidens teknik och mobiler, välfärdens stuprör, kommunikativt ledarskap, transportforskning och jämlikhet. Inleder gör Dunkers kulturhus chef Katti Hoflin, som pratar om konsten att skapa kreativitet och professor Peter Gärdenfors, som berättar om lusten att lära. Välkommen! Jesper Falkheimer Rektor

3 CAMPUS OPEN 14 NOVEMBER Campus Open Program Inledning Välkommen! Rektor Jesper Falkheimer Stora hörsalen Konsten att skapa kreativitet. Katti Hoflin Stora hörsalen Lärande med motivation och förståelse. Peter Gärdenfors Stora hörsalen Föredrag Vad har hänt på elektronikområdet sedan den första transistorn kom 1947? Och vad händer i framtiden? Victor Öwall E Lillebror ser dig facebook och smartphones i transportforskning. Henrik Sternberg E Välfärdens stuprör. Jan E Persson och Ulrika Westrup E Att leda är att kommunicera. Charlotte Simonsson E Kaffe och mingel Mamma Mia bilar börjar prata! Fredrik Thufvesson E Spaced learning om hjärnan får bestämma. Hans Teke E Vad är teori? Hervé Corvellec E Hur har vi det med bemötandet egentligen? Christer Eldh E Kaffe och mingel G - en ny mobilstandard - igen - varför? Ove Edfors E Google it?! Maja Carlsson och Linda Gransjö E Organisationers arbete med intern kriskommunikation. Mats Heide E Kaffe och mingel Elektronik - hur pålitligt är det? Erik Larsson E Prövbara, möjliga och fungerande sanningar om vetenskapliga och andra grunder för skola och högre utbildning Anders Persson och Johannes Persson E Hur kan vi resa hållbart? Torleif Bramryd och Michael Johansson E224 Tema jämlikhet Hur jämlik är du egentligen? Kajsa Widén och Tomas Brage Lilla hörsalen Om undervisning kring sex, sexualitet och normer i gymnasieämnet naturkunskap. Ämma Hildebrand Lilla hörsalen Svenskar, kärnfamiljer och de andra konstiga - om att skapa innanförskap och utanförskap. Elisabeth Högdahl Lilla hörsalen

4 4 CAMPUS OPEN 14 NOVEMBER 2014 Inledning VÄLKOMMEN! Rektor Jesper Falkheimer KONSTEN ATT SKAPA KREATIVITET Genom hela mitt yrkesliv har en röd tråd gått. En tråd som handlar om barns rätt att få bestämma över sina liv och varför barn ska ha konst i sina liv. Och jag räddades till livet av mötet med konsten och blev därigenom kreativ som människa. Alla pratar om kreativitet, men vad är det egentligen och hur kan man få den att växa i människor och organisationer? Katti Hoflin är författare, dramatiker, artist och programledare. Hon varit ansvarig för barnkulturen på Kulturhuset i Stockholm och är nu verksamhetschef på Dunkers kulturhus LÄRANDE MED MOTIVATION OCH FÖRSTÅELSE Hur skapar man motivation och förståelse i skolan? Det är centrala frågor som jag kommer belysa när jag utgår från min bok Lusten att förstå: Om lärande på människans villkor. Med stöd från kognitionsvetenskaplig forskning berättar jag om motivationens komponenter och hur förståelse och motivation hänger ihop. Det viktigaste för motivation är att eleverna skall få en känsla av kompetens i vad de gör och att de förstår varför undervisningen är upplagd som den är. Kunskap handlar inte bara om fakta utan det är viktigare att se de stora sammanhangen. Jag visar hur berättelser och visualiseringar kan användas för att hjälpa elever att förstå. Peter Gärdenfors är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. Han är en av Sveriges internationellt mest kända filosofer och bland annat medlem av Kungliga Vetenskapsakademien. 20-minutersföredrag FÖREDRAGEN GÅR PARALLELLT. VÄLJ DINA FAVORITER! VAD HAR HÄNT PÅ ELEKTRONIKOMRÅDET SEDAN DEN FÖRSTA TRANSISTORN KOM 1947? OCH VAD HÄNDER I FRAMTIDEN? Sedan den första transistor 1947 ser vi idag elektronik överallt och den påverkar oss i nästan allt vi gör och företar oss, på arbetet såväl som på fritiden och under semestern. Vad har drivit utvecklingen? Vilka var utmaningarna? Och, vad kommer att driva utvecklingen i framtiden? Finns det nya utmaningar? Viktor Öwall är professor vid elektro- och informationsteknik, Lunds Tekniska Högskola. LILLEBROR SER DIG FACEBOOK OCH SMARTPHONES I TRANSPORTFORSKNING Om varför EU försvarar bluffstatistik och hur frivilliga lastbilschaufförer hjälpte Lunds universitet att avslöja det. Cabotagestudien, känd från bland annat SVT, Expressen och Sveriges Radio, blev på sex veckor världens största studie av cabotagetransport på väg och engagerade frivilliga användare i Sverige, Danmark och Norge, som med hjälp av smartphones rapporterade in registreringsnummer på utländska fordon. En unik möjlighet att få höra om projektet som ändrade transportforskningen och det transportpolitiska landskapet för alltid. Henrik Sternberg är postdoktor vid Institutionen för designvetenskaper.

5 CAMPUS OPEN 14 NOVEMBER 2014 VÄLFÄRDENS STUPRÖR SPACED LEARNING OM HJÄRNAN FÅR BESTÄMMA Onödigt dubbelarbete, långa väntetider, fler akuta åtgärder och individer som drabbas när ärenden faller mellan stolarna. Det är effekten av det stuprörstänkande som präglar många organisationer som arbetar med människor, såsom vård, skola och socialtjänst. Därför behöver chefskapet bli mer lateralt för att möjliggöra en ökad samordning och koordinering i och mellan verksamheter som arbetar med samma målgrupp. Frågan är vad detta innebär för hur vi leder, styr och organiserar arbetet över de organisatoriska gränserna inom välfärden. Under denna föreläsning ska vi ge en del av svaret på denna fråga. Spaced Learning är en undervisningsmetod som just nu prövas på olika ställen i världen, till exempel Portugal och Nya Zeeland. Den bygger på relativt nya neurovetenskapliga rön om hur hjärnan inkodar minnen. Genom tre repetitioner, åtskilda av 10 minuters pauser då eleverna ägnar sig åt något annat, kan man få en lektion att gå rakt in i långtidsminnet. Därmed skapar man de bästa förutsättningarna för livslångt lärande. Jan E Persson och Ulrika Westrup är båda universitetslektorer vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap. Pappan till Spaced Learning är Paul Kelley, en välkänd engelsk utbildningsinnovatör, som kommer till Campus Helsingborg den 19 november. Hans Teke är doktorand vid Institutionen för utbildningsvetenskap. ATT LEDA ÄR ATT KOMMUNICERA VAD ÄR TEORI? Dagens ledarskap innebär en kommunikativ utmaning. Arbetsdagarna ägnas till stor del åt möten och många sitter uppe och mailar långt in på kvällarna. Men trots detta klagas det på att informationen kommer för sent, att budskapet om strategin inte är tillräckligt engagerande, att mötena ger för lite delaktighet och så vidare. Charlotte tar upp två grundläggande kommunikationsproblem som hjälper oss att förstå vad det är som går fel. Hon kommer också att belysa ledares och medarbetares kommunikativa roller och ge råd kring hur kommunikationen på din arbetsplats kan utvecklas. Teori anses ofta vara det som karakteriserar det akademiska arbetet. Men vad är teorin, kan man undra. Att se, att förklara och att förutsäga säger teorins historia. Men teori är även ett hopp, ett kontrollverktyg, en intrig, en modell, en besvikelse, en vokabulär, en begreppsfamilj, en procession, eller ett praktiskt arbete, visar det sig. Det finns faktiskt många teorier om teori. Hervé Corvellec har redigerat boken What is theory? Answers from the social and cultural sciences (2013, Liber & Copenhagen Business School Press). Charlotte Simonsson är universitetslektor och prefekt vid Institutionen för strategisk kommunikation. Hervé Corvellec är professor i företagsekonomi vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap. HUR HAR VI DET MED BEMÖTANDET EGENTLIGEN? MAMMA MIA BILAR BÖRJAR PRATA! Tänk en framtid där bilar kommunicerar var de är och var de är på väg, Olyckor är ett minne blott, för bilarna kan se varandra runt hörn och autopiloten griper in när en fara nalkas. Trafikljus tillhör också gårdagen, för vem behöver dem när bilarna ändå kan komma överens om vem som kör först utan onödiga stopp. Miljöpåverkan minskar naturligtvis till följd av jämnare hastighet, och undvikande av köer. Om något år har vi kommunikationssystem mellan bilar som ska lösa just detta, men hur fungerar det egentligen och kommer det verkligen att vara säkert? Fredrik Tufvesson är professor vid elektro- och informationsteknik, Lunds Tekniska Högskola. Denna föreläsning behandlar frågor som har betydelse för oss som hotellgäster. På vad sätt påverkar hotellkedjors uttalanden om serviceerbjudanden de handlingar som utförs? Vilka förväntningar på hotellpersonalen ställs genom olika hotellföretags slogans som exempelvis yes we can och we are ladies and gentlemen, servicing ladies and gentlemen? Hur påverkar detta rekrytering av personal? Hur formulerar man den kompetens som krävs för att upprätta ett servicekoncept? Christer Eldhs och John F Monhardts forskning kring servicekonceptens ontologi handlar om detta. Christer Eldh är universitetslektor och prefekt vid Institutionen för Service Management och tjänstevetenskap. John F Monhardt är konsult inom hotellbranschen. 5

6 6 CAMPUS OPEN 14 NOVEMBER G - EN NY MOBILSTANDARD - IGEN - VARFÖR? För mindre än tio år sedan var en mobiltelefon bara en telefon. Dagens smarta telefoner är något helt annat. En central för vårt sociala nätverk, ett uppslagsverk, en musikspelare och kanske i sista hand en telefon. Våra liv påverkas, vare sig vi vill eller inte, av den ständiga marchen mot nya generationers mobiltelefoni. Den fjärde generationens - 4G - kan vi köpa idag och 5G planeras för fullt. Hur kom vi dit vi är idag? Och, vad kan vi förvänta oss i framtiden Ove Edfors är professor vid elektro- och informationsteknik, Lunds Tekniska Högskola. GOOGLE IT?! Google blir en allt större del i vår vardag och är många människors startpunkt för att hitta daglig information. Men vad avgör vilket sökresultat vi får och hur kan man göra smartare och mer effektiva sökningar? Vad man ser på nätet nischas alltmer efter egna intressen och de digitala spår man lämnar efter sig. Hur Googlemedvetna är vi egentligen? Bibliotekarier från Lunds universitet ger dig en inblick i Googles universum med en snabbgenomgång av olika verktyg, sökteknik och smarta tips. Maja Carlson är bibliotekarie på Biblioteket vid Campus Helsingborg och Linda Grandsjö är bibliotekarie på Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek i Lund. ORGANISATIONERS ARBETE MED INTERN KRISKOMMUNIKATION Det sägs att vi lever i ett risk- och krissamhälle. I dag är det inte längre en fråga om utan när en organisation hamnar i en krissituation. Kriskommunikation handlar bland annat om att upplysa människor utanför en organisation som befinner sig i en kris. Den så kallade externa kriskommunikation har fått stor uppmärksamhet. Däremot har den interna kriskommunikationen glömts bort. Detta är märkligt eftersom medarbetarna borde vara de som är viktigast att informera. Medarbetarna är också de som tidigt kan identifiera signaler på förestående kriser, så att de i bästa fall kan undvikas. Mats kommer att ta upp varför intern kriskommunikation är viktig och hur man kan utveckla den interna kriskommunikationen. Mats Heide är professor vid Institutionen för strategisk kommunikation ELEKTRONIK - HUR PÅLITLIGT ÄR DET? Idag finns det elektronik i stort sett överallt. Det finns elektronik i datorer och mobiltelefoner, men även i tvättmaskiner, TV-apparater, bilar, bussar, tåg, flygplan, och så vidare. När det finns så mycket elektronik överallt är det viktigt att det fungerar, inte bara när produkterna är nya. Men, hur pålitlig är dagens elektronik? Hur försäkrar man sig att elektronik fungerar? Erik Larsson är universitetslektor i elektro- och informationsteknik, Lunds Tekniska Högskola. PRÖVBARA, MÖJLIGA OCH FUNGERANDE SANNINGAR OM VETENSKAPLIGA OCH ANDRA GRUNDER FÖR SKOLA OCH HÖGRE UTBILDNING Inom högre utbildning tas den vetenskapliga grunden mer eller mindre för given, inom skolan är den en ny företeelse sedan 2010 som kanske kan vitalisera hela diskussionen om utbildningens grunder. Grunderna är nämligen flera. I högskolelagen sägs att utbildningen ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet och i skollagen att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Varför dessa tre grunder? Pekar de på olika slags sanningar? Kompletterar de varandra? Råder det ett spänningsförhållande dem emellan? Anders Persson är professor vid Institutionen för utbildningsvetenskap. Johannes Persson är professor vid Filosofiska institutionen och prefekt vid Institutionen för utbildningsvetenskap. HUR KAN VI RESA HÅLLBART? Resandet är idag en naturlig del av vår vardag, men många resor skulle egentligen inte behövas. Inom många områden skulle vi med planering och eftertanke kunna minska resandet på många sätt. Det handlar således även om att källsortera sina resor. De bästa resorna för en framtida hållbar utveckling är förstås de som inte görs, kanske för att de egentligen inte behövs. De resor som görs skall inte ge några utsläpp och vara energineutrala. Torleif Bramryd är universitetslektor och Michael Johansson är doktorand vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap.

7 CAMPUS OPEN 14 NOVEMBER Tema jämlikhet under Campus Open HUR JÄMLIK ÄR DU EGENTLIGEN? Testa dina värderingar tillsammans med oss och du kommer att bli förvånad! Vi tar dig med på en normbrytande resa du sent eller aldrig ska glömma. Kajsa Widén och Tomas Brage, projektledare för Lunds universitets värdegrundsarbete OM UNDERVISNING KRING SEX, SEXUALITET OCH NORMER I GYMNASIEÄMNET NATURKUNSKAP. År 2011 infördes en ny punkt i naturkunskapsämnets agenda, den om sex, sexualitet och normer. Innan denna förändring ägde rum fanns undervisning kring sex och sexualitet främst i årskurs 8, och många naturkunskapslärare på gymnasienivå har varken utbildning eller erfarenhet av att undervisa inom detta ämnesområde. Jag fann dessa omständigheter intressanta och bestämde mig för att inrikta min forskning på hur denna nya punkt faller ut i praktiken, samt vad det fanns för intentioner vid införandet av den. SVENSKAR, KÄRNFAMILJER OCH DE ANDRA KONSTIGA - OM ATT SKAPA INNANFÖRSKAP OCH UTANFÖRSKAP. Vårt samhälle, såväl som våra organisationer och företag, präglas av en syn på vad en normal människa är och vilka som hör dit och inte. Frågan om normalitet och dess konsekvenser är ständigt aktuell både inom samhällsdebatt och forskning, och detta föredrag syftar till att ge en bild av båda delarna. Elisabeth Högdahl är universitetslektor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap. Ämma Hildebrand är doktorand vid Institutionen för utbildningsvetenskap.

8 Campus Helsingborg är en del av snart 350- åriga Lunds universitet, ett av världens 100 bästa universitet. Vi utbildar framtidens modevetare, kommunikationsstrateger, socionomer, ämnes lärare, högskoleingenjörer och ledare inom servicesektorn. Campus Helsingborg är också en del av Helsingborgsregionen, där pulserande stadsliv, kreativitet och utveckling omger dig. Här har du hela Öresundsregionen och resten av världen runt knuten. ch.lu.se facebook.com/campushelsingborg twitter.com/campushbg_lu LUNDS UNIVERSITET Campus Helsingborg Besöksadress: Universitetsplatsen 2, Helsingborg Tel: E-post: