Campus Open FREDAGEN DEN 13 NOVEMBER FRITT INTRÄDE CAMPUS HELSINGBORG, UNIVERSITETSPLATSEN 2

Transkript

1 Campus Open FREDAGEN DEN 13 NOVEMBER FRITT INTRÄDE CAMPUS HELSINGBORG, UNIVERSITETSPLATSEN 2

2 Välkommen till Campus Open! För fjärde året i rad hälsar vi välkommen till Campus Helsingborg och Campus Open. Under en dag öppnar vi Campus dörrar för alla som är intresserade och nyfikna på dagsaktuell och samhällsrelevant forskning. Campus Helsingborg har växt snabbt sedan Lunds universitet drog igång verksamheten för femton år sedan i Tretorns gamla gummifabrik. Fler än 4200 studenter och över 200 medarbetare bedriver dagligen utbildning och forskning i nära samverkan med region, myndigheter och näringsliv. Detta samtidigt som vi blir alltmer internationella. Idag finns det fler än 120 studenter från 30 länder på plats och forskare och lärare från många olika länder. Här utbildas framtidens modevetare, kommunikationsstrateger, socionomer, ämneslärare, högskoleingenjörer och ledare inom servicesektorn. På årets Campus Open bjuder vi på öppna föreläsningar inom många olika ämnen. Föreläsningarna handlar om allt från servicekultur, skydd av lösenord, begriplig pensionsinformation, ungas politiska deltagande i sociala medier deltagande till hur hörseln förbättras med hjälp av mikro-datorer. Inledningstalar gör Jonas Hafström som är styrelseordförande för Lunds universitet, Jonas Hafström kommer att tala om handel och trender i en global värld. Sedan tar professor Cecilia Fredriksson från Instutionen för service management och tjänstevetenskap och Centrum för handelsforskning vid - och talar om varuflöden och kundmöten. Välkommen! Jesper Falkheimer Rektor, professor

3 CAMPUS OPEN 13 NOVEMBER Campus Open Program Inledning Välkommen! Rektor Jesper Falkheimer Stora hörsalen Handel och trender i en global värld Jonas Hafström Stora hörsalen När handel tar plats. Möjligheter och utmaningar i regional detaljhandel. Cecilia Fredriksson Stora hörsalen Föredrag På Fast fashion marknaden: trendspaning och jakten på någonting nytt. Emma Samsioe E Elektronik - något man kan lita på? Erik Larsson E Att skapa och upprätthålla en servicekultur reflektioner kring begreppet och några viktiga förutsättningar för att lyckas. Ulrika Westrup och Eva Åström E Fast i din bubbla? - vad du gör på internet idag påverkar vad du ser i morgon. John Holmberg och Linda Grandsjö E Kaffe och mingel Från personlig förändring till strategisk förändring! Pavla Kruzela E Kaffe och mingel Ungas politiska deltagande. Nya former och aktivitet genom sociala medier? Nils Gustafsson E Från parkeringsplats till parkplats - värdet av urbana ytor. Torleif Bramryd och Michael Johansson E Förbättra vår hörsel med hjälp av mikro-datorer. Nedelko Grbic E Öresundsregionen eller Greater Copenhagen: Kampen om regionens platsvarumärke. Jesper Falkheimer E Kaffe och mingel Hur hållbar är den privata trädgården? Carina Sjöholm E Deltagandets tyranni? Perspektiv på samskapande Cecilia Cassinger E Att motverka risker i arbetsorganisationen. Magnus Lindén E Morgondagens digitala ombud paketautomaten snart på plats i Helsingborg Klas Hjort E Hur knäcks ett lösenord och hur skyddar man sig? Martin Hell E Pensionsinformation är begriplig, men inte för alla. Lars Harrysson E Kunskap i skolan ämnesspecifika förmågor. David Örbring E230

4 4 CAMPUS OPEN 13 NOVEMBER 2015 Jonas Hafström Cecilia Fredriksson Inledning VÄLKOMMEN! Rektor Jesper Falkheimer HANDEL OCH TRENDER I EN GLOBAL VÄRLD Vi lever i en global värld och globaliseringen har kommit för att stanna. Trenden nu är att förhandla fram regionala handelsavtal mellan Europa och USA och mellan USA och Asien. Dessa kommer bland annat påverka våra tillväxtmöjligheter. Sverige är ett av världens mest innovativa länder och i förhållande till vår BNP satsar vi mycket på utbildning och forskning, vilket ger oss en god chans i den globala konkurrensen. Och näringslivet i Skåne visar ett starkt intresse för sitt universitet. Det ska vi värna och bygga vidare på. Jonas Hafström är sedan 2015 styrelseordförande vid Lunds universitet. Han har ett förflutet inom UD, bl.a. som ambassadör i USA. Han har på regeringens uppdrag lett handelsdelegationer runt om i världen och hjälpt till med att coacha svenska ambassader i länder med hög tillväxt. NÄR HANDEL TAR PLATS. MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR I REGIONAL DETALJHANDEL. Detaljhandelns omvandling kan beskrivas genom två tydliga tendenser: stadens nya betydelse och förändrade individualiseringsprocesser. Handel och konsumtion betraktas idag som vardagliga aktiviteter för identitetsutveckling, kommunikation och meningsskapande. Försöken att förklara konsumtionens mysterier har varit ett återkommande tema inom olika vetenskaper och sättet att betrakta konsumenten sammanfaller på flera sätt med synen på staden. Konsumtionens förändrade samhällsbetydelse leder till att handeln måste skapa värden som sträcker sig längre än själva varan eller tjänsten. Vilka utmaningar innebär detta? Hur tar handelsperspektivet plats i samhällsplaneringen? Cecilia Fredriksson är professor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap. Hon är knuten till Centrum för Handelsforskning vid Lunds universitet. Det är ett tvärvetenskapligt excellenscentrum med fokus på forskning om varuflöden och kundmöten, två avgörande delar för en fungerande och effektiv handel.

5 CAMPUS OPEN 13 NOVEMBER minutersföredrag FÖREDRAGEN GÅR PARALLELLT. VÄLJ DINA FAVORITER! PÅ FAST FASHION MARKNADEN: TRENDSPANING OCH JAKTEN PÅ NÅGONTING NYTT En fast fashion konsument skapar sin egen trendiga outfit. Detta arbete kräver ett konstant uppdaterande genom nya köp som sker genom att använda systematisk trendspaning. Hur lär sig konsumenten om utbud och att navigera i en snabbföränderlig marknad i sin jakt på nya modeplagg? Här handlar det om en konsument som berättar om lärande som ett kreativt arbete, vilket i sammanhanget för fast fashion innebär olika systematiska strategier för att fånga de senaste trenderna. Man kan tala om en slags kompetens som fast fashion konsumenten visar med sin klädsel. Beteendet premieras när hen får beröm och bekräftelse från vänner och affärsbiträden. På så sätt upplever konsumenten sina kunskaper som värdefulla. Emma Samsioe är doktorand vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap. ELEKTRONIK - NÅGOT MAN KAN LITA PÅ? Idag finns det elektronik i stort sett överallt. Det finns elektronik i datorer och mobiltelefoner, men även i tvättmaskiner, TV-apparater, bilar, bussar, tåg, flygplan, och så vidare. När det finns så mycket elektronik överallt är det viktigt att det fungerar, inte bara när produkterna är nya. Men hur pålitlig är dagens elektronik? Hur försäkrar man sig att elektronik fungerar? Erik Larsson är universitetslektor vid Institutionen för elektrooch informationsteknik, Lunds Tekniska Högskola ATT SKAPA OCH UPPRÄTTHÅLLA EN SERVICEKULTUR REFLEKTIONER KRING BEGREPPET OCH NÅGRA VIK- TIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT LYCKAS Åh, där fick man så bra service eller Nej, gå inte dit där är det urusel service! Service detta ord stöter vi på i de flesta sammanhang. Ofta används det svepande och utan precision. Vad står begreppet för? Är det möjligt att skapa ett gemensamt förhållningssätt, en gemensam kultur; en servicekultur? Att få personal och ledning som ska arbeta med att ge service till kunder, patienter, brukare etc att se behovet av, (och tycka att det är viktigt och att det gör skillnad) och att leverera. För att kunna skapa och stödja en stark servicekultur inom verksamheter behöver vissa grundförutsättningar finnas. I detta korta föredrag vill vi lyfta fram några centrala förutsättningar. Fokus läggs här på medarbetarskapet inom verksamheter, då medarbetarskapet betyder mycket för huruvida en servicekultur både kan skapas, men kanske viktigare, också kan upprätthållas över tid. Ulrika Westrup och Eva Åström är universitetslektorer vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap. FAST I DIN BUBBLA? - VAD DU GÖR PÅ INTERNET IDAG PÅVERKAR VAD DU SER I MORGON Vad vi ser på nätet nischas allt mer efter våra egna intressen och de digitala spår vi lämnar efter oss. Många av oss får vår dagliga information via Google och sociala medier, såsom Facebook och Twitter. Vad vi ser styrs av vad vi gör på internet och vilka vi interagerar med. Fastnar vi i vår egen nätbubbla? I så fall, går det att ta sig ur? John Holmberg är bibliotekarie på biblioteket vid Campus Helsingborg och Linda Grandsjö är bibliotekarie på Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek i Lund FRÅN PERSONLIG FÖRÄNDRING TILL STRATEGISK FÖRÄNDRING! Hur utvecklar studenterna sina skickligheter i att leda förändringar? Att förstå sig själv som ledare underlättar att leda andra. Att få en självinsikt är förstås en bra början! Denna presentation ger inblick i hur studenterna på kursen Lärande Ledarskap utvecklar sitt personliga ledarskap. Från att ta stegen till sin egen förändring, att motivera alla berörda att dra åt samma håll, övervinna hinder och uppnå mål till att leda strategiska förändringar. Pavla Kruzela är lärare och forskare vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap och Master Certified Coach (MCC) enligt International Coach Federation (ICF). HUR KNÄCKS ETT LÖSENORD OCH HUR SKYDDAR MAN SIG? Nästan överallt använder vi lösenord för att skydda vår information. Vi loggar in på webbmail, datorer, sociala nätverk och många andra tjänster. Samtidigt läser vi dagligen om lösenord som blivit stulna och/eller knäckta. Vad är det för fel på våra lösenord och hur går det till när dessa blir stulna och knäcks? Ansvaret ligger till viss del på användarna, men även till stor del på tjänsteleverantörerna som alltför sällan tillämpar de skydd som finns. Hur ser dessa skydd ut och vad bör vi tänka på när vi autentiserar oss med lösenord? Martin Hell är universitetslektor vid Institutionen för elektrooch informationsteknik, Lunds Tekniska Högskola. PENSIONSINFORMATION ÄR BEGRIPLIG, MEN INTE FÖR ALLA Föreläsningen siktar på att ge dig som besökare en möjlighet att bättre förstå hur obegripligt det allmängiltiga ibland kan vara. Mitt exempel är hur information om pensioner, med syfte att göra det möjligt för oss att göra bättre val på vägen mot pensioneringen, landar hos dem det är tänkt att ge stöd. Fokus ligger på personer som av olika skäl löper risk för låga pensioner, i mitt fall migranter. Lars Harrysson är universitetslektor vid Socialhögskolan.

6 6 CAMPUS OPEN 13 NOVEMBER 2015 KUNSKAP I SKOLAN ÄMNESSPECIFIKA FÖRMÅGOR I dag är ämnesspecifika förmågor en del av planeringsarbetet för lärare i olika ämnen. I de nya styrdokumenten för grundskola och gymnasieskola används begreppet förmåga flitigt. Förmågorna är också ämnesspecifika. Vad menas då med förmåga i kursplan och ämnesplan? Hur kopplas ämnet till förmågorna? Hur passar förmågor in i kunskapssynen i skolan? I min presentation ger jag fördjupning och exempel relaterat till geografiämnet. David Örbring är doktorand vid Institutionen för utbildningsvetenskap FÖRBÄTTRA VÅR HÖRSEL MED HJÄLP AV MIKRO- DATORER Har ni tänkt på att medan vi människor enkelt kan stänga våra ögon, har vi ingen möjlighet att stänga våra öron. Dessutom vill vi ofta även stänga våra öron bara för vissa ljud medan andra ljud skall höras, t.ex. om vi leder en konversation i en bullrig miljö önskar vi höra det som sägs men samtidigt utesluta bullret. Presentationen kommer att visa på den senaste forskningen inom akustisk signalbehandling som möjliggör ovanstående. Enkla demonstrationer och illustrationer kring vilka problem vi ställs inför och hur vi kan lösa dessa kommer att ges. Nedelko Grbic är universitetslektor vid Institutionen för elektrooch informationsteknik, Lunds Tekniska Högskola. UNGAS POLITISKA DELTAGANDE. NYA FORMER OCH AKTIVITET GENOM SOCIALA MEDIER? Det har länge funnits en föreställning om att unga nu är mindre engagerade i samhällsfrågor än tidigare. Nyare forskning visar dock inte på en nedgång i engagemanget. De är det bara på andra sätt än tidigare, och framförallt är de aktiva i sociala medier. Däremot står de politiska partierna inför en svår utmaning - hur ska de attrahera tillräckligt många unga i en tid när engagemang i lösa nätverk kring enskilda sakfrågor blir det nya normala sättet att delta? Nils Gustafsson presenterar resultat från den statliga Demokratiutredningens nysläppta forskningsrapport om ungas politiska deltagande i sociala medier som han författat tillsammans med Hanna Bäck och Emma Bäck. Nils Gustafsson är universitetsadjunkt vid Institutionen för strategisk kommunikation FRÅN PARKERINGSPLATS TILL PARKPLATS - VÄRDET AV URBANA YTOR Hur kan vi utveckla hållbara samhällen med smarta transporter för reduktion av hårdgjorda ytor? Hur kan vi identifiera värden i staden för att samutnyttja befintlig infrastruktur? Vad är värdet av ekosystemtjänster inom hållbar samhällsplanering? En långsiktig samhällsplanering med fokus på ekosystemtjänster syftar till att bygga för dagens medborgare och för framtida. En stad räcker längre än en livstid och att forma ett samhälle som också passar framtidens medborgare samt deras behov är ett stort ansvar. Torleif Bramryd är professor och Michael Johansson är doktorand vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap. ÖRESUNDSREGIONEN ELLER GREATER COPENHAGEN: KAMPEN OM REGIONENS PLATSVARUMÄRKE När Öresundsbron invigdes år 2000 var förväntningarna höga. Ökad politisk, ekonomisk och kulturell dansk-svensk integration skulle göra regionen till en förebild för andra Euro-regioner. En brittisk reklambyrå anlitades för att skapa ett internationellt varumärke. Femton år senare är det ett faktum att pendlingen över bron har ökat rejält, men förväntningarna på ökad integration har knappast infriats. Diskussionerna om hur regionen ska få en gemensam identitet och hur denna ska varumärkas har fortsatt. I detta föredrag analyseras resan från Öresundsregionen till Greater Copenhagen ur ett kommunikativt perspektiv som lyfter fram både problem och möjligheter. Jesper Falkheimer är professor vid Institutionen för strategisk kommunikation HUR HÅLLBAR ÄR DEN PRIVATA TRÄDGÅRDEN? Många människors möten med naturen sker ofta i den privata trädgården. Men hur ser människors vardagliga förhållningssätt till privata trädgårdar ut i vår samtid? Det vill vi belysa genom vår forskning. Rent generellt är svensk forskning om den privata trädgården och dess betydelse i människors vardag sällsynt, trots att en stor del av Sveriges befolkning bor i villor och småhus. Vid våra fältarbeten i villaträdgårdar har vi sett en mängd olika sätt att förhålla sig till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Det kan handla om allt från att odla ätliga växter, kompostering till byte av växter och tjänster. Carina Sjöholm är universitetslektor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap.

7 CAMPUS OPEN 13 NOVEMBER DELTAGANDETS TYRANNI? PERSPEKTIV PÅ SAMSKAPANDE Att involvera medborgaren på ett meningsfullt sätt i samskapande aktiviteter utgör en allt större utmaning för både privata och offentliga aktörer. Samskapande rymmer många olika aktiviteter från utvecklingssamtal i grundskolan, stadsplanering och utformning av arbetsplatser till Facebookanvändarens delning av inlägg. Gemensamt för dessa aktiviteter är att de bygger på antaganden om att deltagande är betydelsefullt för att fostra självbestämmande, demokrati och samhällsansvar. Detta föredrag problematiserar samskapande som ett gemensamt görande som gynnar båda parter utifrån vad samhällsforskarna Bill Cooke och Uma Khotari provokativt kallar deltagandets tyranni. De menar att välmenade horisontella strategier för att uppmuntra deltagande i vissa fall utgör en orättfärdig maktutövning, vilken privilegierar vissa grupper framför andra. Föredraget ger några exempel på vad detta kan innebära i ett regionalt sammanhang. Cecilia Cassinger är universitetslektor vid Institutionen för strategisk kommunikation. ATT MOTVERKA RISKER I ARBETSORGANISATIONEN. Säkerhets- och riskhantering är en central fråga på många arbetsplatser. Frågan är avhängig många faktorer såsom organisationens struktur, utbildning och typen av ledarskap. Presentationen berör hur man på olika sätt kan arbeta för att systematiskt motverka att fel och misstag sker i arbetsorganisationen. Föreläsningen baseras på en forskningssammanställning om riskperception och interventionsmetoder som riskpsykologigruppen på Campus Helsingborg utförde till Arbetsmiljöverket under hösten 2014 och som presenterades våren MORGONDAGENS DIGITALA OMBUD PAKETAUTOMATEN SNART PÅ PLATS I HELSINGBORG Paketautomaten är en ny teknik som kan göra det enklare och smidigare att handla online och returnera. Inom kort så testar vi hur framtidens distributionssystem passar in i Helsingborg, kom och lyssna och var med och påverka. Detta projekt kommer att skapa kunskap kring hur lokalisering och placering av paketautomater dvs. dess placering i förhållande till infrastruktur som kollektivtrafik och bebyggelse t.ex. tätort, glesbygd, campus, köpcentrum, varuhus och butiker påverkar tillgängligheten i distributionssystemet och bidrar till samhällsnytta. Det vill säga, bidra till att beskriva paketautomatens roll i morgondagens distributionsnätverk. Flera intressenter medverkar i projektet; Region Skåne, Helsingborgs stad, Svensk Digital Handel, PostNord, Lunds universitet Campus Helsingborg, H&M och andra e-handelsföretag och dess konsumenter med avsikt att förstå, förklara och förbättra användningen av paketautomater, för att både öka tillgängligheten för alla och samtidigt stödja en miljömässig hållbar utveckling. Klas Hjort är forskare och post doktor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap. Magnus Lindén är universitetslektor vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet.

8 Campus Helsingborg är en del av snart 350- åriga Lunds universitet, ett av världens 100 bästa universitet. Vi utbildar framtidens modevetare, kommunikationsstrateger, socionomer, ämnes lärare, högskoleingenjörer och ledare inom servicesektorn. Campus Helsingborg är också en del av Helsingborgsregionen, där pulserande stadsliv, kreativitet och utveckling omger dig. Här har du hela Öresundsregionen och resten av världen runt knuten. ch.lu.se facebook.com/campushelsingborg twitter.com/campushbg_lu LUNDS UNIVERSITET Campus Helsingborg Besöksadress: Universitetsplatsen 2, Helsingborg Tel: E-post: