Värdering av en stressad livssituation

Transkript

1 Institutionen för samhällsvetenskap Psykologi G3, allmän inriktning PS 5313, poäng Ht 2008 Värdering av en stressad livssituation Författare: Lina Larsson Handledare: Andrejs Ozolins Examinator: Judit Lindqvist 1

2 Abstract The aim of this study was to examine if performance-based self-esteem, personality (Type A), perceived stress, age and gender predict the value of own or others life-stress (VLS). The aim was also to examine whether the variables were correlated significantly with each other. The investigation was conducted in a town in the mid-south of Sweden. The instrument consisted of two forms where the first measured Type A personality and the second tapped performance-based self-esteem, perceived stress and the level of life-stress. The results showed that the level of life-stress could explain, on the basis of the predictors, performance-based selfesteem, personality (Type A), perceived stress, age and gender. Perceived stress was significantly correlated with VLS when Spearman s test was performed but it was not a significant predictor in the MRA. Performance-based self-esteem and perceived stress were higher among the younger participants. Gender differences were found where men valued a higher level of a stressed life situation, more than women. The results also showed that a higher score on Type-A behavior resulted in a higher value of a stressed life situation. Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka om prestationsbaserad självkänsla, personlighet (Typ A), faktisk stress, ålder och kön kunde predicera värderingen av sin egen eller andras stressade livssituation. Det undersöktes också om de olika variablerna korrelerade signifikant med varandra. Undersökningen ägde rum i ett samhälle i mellersta Sydsverige. Instrumentet bestod av två formulär där det första behandlade Typ A-personlighet och det andra undersökte prestationsbaserad självkänsla, faktisk stress och värderingen av en stressad livssituation. Resultaten visade att värderingen av en stressad livssituation kunde förklaras utifrån prediktorerna prestationsbaserad självkänsla, personlighet (Typ A), ålder och kön. Faktisk stress korrelerade positivt med värderingen när Spearmans test utfördes men var ingen signifikant prediktor vid utförandet av MRA. Prestationsbaserad självkänsla och faktisk stress var högre bland de yngre deltagarna. Könsskillnader fanns då män ansåg det högre värderat med en stressad livssituation än kvinnorna. Resultaten visade också att ju mer Typ A-poäng deltagarna hade desto högre värderade de en stressad livssituation. 2

3 Introduktion Syftet med denna undersökning var att kunna hitta variabler som förklarar människors värdering av sin egen eller andras stressade livssituation. Detta ansågs viktigt att undersöka då människor kan tycka det är högt värderat att leva ett stressat liv, trots att långvarig stress vid allvarliga situationer i värsta fall kan leda till livshotande tillstånd (Rydén & Stenström, 2008). Då människor som värderar ett stressat liv högt också pressar sig hårdare än vad de klarar av ansågs prestationsbaserad självkänsla vara en variabel som skulle kunna förklara värderingen av den stressade livssituationen. När människor pressar sig hårt kan detta resultera i att de blir utmattade och utbrända. Frågan är vad det kan vara som får oss att göra oss själva så illa? Då personlighetsdraget Typ A karaktäriseras av bland annat kronisk tidspress var detta ännu en viktig variabel att undersöka. I denna studie undersöktes alltså om graden av prestationsbaserad självkänsla, personlighet (Typ A), faktisk stress, kön och ålder kunde förklara värderingen människor har av sin egen eller andras stressade livssituation. Då faktisk stress inte behöver betyda att man tycker det är högt värderat att vara stressad ansågs det viktigt att även undersöka hur mycket av värderingen av den stressade livssituationen som kunde förklaras av den faktiska stressen. Utifrån detta syfte ställdes frågeställningen: Kan man predicera en individs värdering av sin egen eller andras stressade livssituation utifrån dennes nivå av prestationsbaserad självkänsla, personlighet (Typ A), faktisk stress och demografiska variabler som kön och ålder? Värdering av stressad livssituation Människor har olika mycket eller lite planerat och uppskattar detta på väldigt olika sätt. En del individer är hela tiden upptagna och har fullt schema både på arbetet och på fritiden. Det finns de som väljer att ha ett stressat liv och tycker om att ha mycket att göra, medan andra individer tar det som det kommer, en kväll utan göromål tas med ro och en del individer måste ha någon eller några dagar i veckan då de inte har något planerat för att må bra. Om man själv är en person som inte lever ett stressat liv kan man trots detta värdera det högt att vara en upptagen person som har en stressad livssituation. En del individer kanske ser det som positivt att vara upptagen och att ha mycket att göra medan andra ser det som mycket negativt att inte vara ledig en dag på en hel vecka. Hur människor ser på en stressad livssituation behöver inte gå hand i hand med hur man upplever sig själv vara mycket eller lite stressad. 3

4 Hur man än väljer att leva sitt liv med stress eller inte, är det värderingen av sin egen eller andras stressade livssituation denna studie undersökt. Det behöver inte betyda att man själv måste uppleva sig stressad för att uppskatta och värdera det högt när andra människor är det. För att undersöka vad som kan påverka hur man värderar sin eller andras stressade livssituation har vissa variabler valts ut. Med värdering av stressad livssituation menas i denna studie hur en individ ser på sin egen eller andras livssituation vad gäller mycket eller lite stress. Den faktiska stressen Den faktiska upplevda stressens samvariation med värderingen av en stressad livssituation ansågs relevant att undersöka eftersom människor är olika sårbara och kan reagera mycket olika när de utsätts för stressfyllda händelser (Rydén & Stenström, 2008). De som kan klara av stress på ett bra sätt kanske har lättare att värdera det högre när människor lever ett liv fyllt med stressade situationer. Stressupplevelse kallas ibland psykologisk stress och har beskrivits av Lazarus och Folkman (1984) som ett specifikt förhållande mellan individen och omvärlden, där individen uppfattar sina resurser att bemästra situationen som otillräckliga och upplever sitt välbefinnande och sin hälsa hotade. Stressupplevelse definieras därmed som en obalans mellan de resurser individen har, eller tillskriver sig själv, och de yttre krav han/hon står inför eller upplever sig stå inför (Lazarus & Folkman, 1984). Antonovsky ger uttryck för ett liknande synsätt när han definierar stress som krav vilka individen saknar omedelbart tillgängliga eller anpassade resurser för att möta (Antonovsky, 1987). Detta är sett utifrån det kognitiva perspektivet då händelser i sig inte påverkar människors stress. Det är istället betydelsen av händelsen hos personen som konfronteras av den, som gör att händelsen kan upplevas som stressande. Denna kognitiva värdering av händelsen förklarar varför en händelse kan anses stressande för en person men inte för en annan (Hojat, Gonella, Erdmann & Vogel, 2002). Prestationsbaserad Självkänsla För att definiera prestationsbaserad självkänsla används tidigare studier gjorda av Hallsten m.fl. (Hallsten, Bellaagh & Gustafsson, 2002) och Dahlin m.fl. (Dahlin, Joneborg & Runeson, 2007). De senare nämnda menar att prestationsbaserad självkänsla är då människors självkänsla nära samvarierar med hur de bedömer sina egna arbetsinsatser och förhållningssätt. Personer med hög prestationsbaserad självkänsla antas vara beroende av att vara duktiga för att duga inför sig själva, vilket borde vara en bidragande faktor till ett starkt och plågat enga- 4

5 gemang och en benägenhet att tänja och driva sig själva in i besvärliga situationer. Begreppet prestationsbaserad självkänsla kan därmed medverka till att förklara varför människor pressar sig hårt trots risker för hälsan (Dahlin, et al., 2007). Enligt Hallsten m.fl. är det som bidrar till prestationsbaserad självkänsla ännu inte klarlagt, men förutom tidiga levnadsförhållanden antas att även yrkesideal samt arbetsförhållanden och arbetsvillkor påverkar. Prestationsbaserad självkänsla har visat sig vara högre hos unga människor och bland akademiker och har visat tämligen hög korrelation med generell och kroppslig hälsa i tidigare forskning (Hallsten, et al., 2002). Hallsten m.fl. menar också att den höga motivation som följer prestationsbaserad självkänsla under negativa arbetsförhållanden kan skynda på utbrändhetsprocessen och anser därför hög prestationsbaserad självkänsla som en nödvändighet för att bli utbränd eftersom (Hallsten, et al., 2002). Då utbrändhet och stressrelaterade sjukdomar har kommit att öka det senaste årtiondet gjordes en studie för att undersöka om utbrändhet kan associeras med hög prestationsbaserad självkänsla. Studien gjordes bland läkarstudenter och medelvärdet för prestationsbaserad självkänsla var högre än vad som tidigare mätts upp i andra populationer (Hallsten, et al., 2002). Med högre poäng menas att ju högre poäng man får desto mer värdesätter man sig själv genom sina prestationer. Resultaten i studien visade att studenterna med hög prestationsbaserad självkänsla var mer utmattade. Studien undersökte även välmående och resultaten visade att studenter med sämre hälsa var mer utmattade och hade högre poäng på prestationsbaserad självkänsla. Det fanns även en könsskillnad där kvinnorna uppgav sig vara mer utmattade och de hade större risk att bli utbrända än männen (Hallsten, et al., 2002). Ett personlighetsdrag som prestationsbaserad självkänsla kan sannolikt också vara en resurs vid längre och mer krävande studier då det kan göra att man ökar och upprätthåller motivationen genom kursen (Dahlin, et al., 2007). Ett begrepp som anses relevant i denna studie är yuppie-begreppet (Hammond, 1986). På 1980-talet växte generationen fram och media karaktäriserar yuppies genom att de ofta äger fina sportbilar, arbetar på höga positioner och många timmar, de kopplar av med hjälp av träning på dyra, fina hälsoklubbar/gym. De har även större sannolikhet att vara singlar då materiella ting är betydelsefulla i deras ögon (Hammond, 1986). De väljer ofta en relativt stressad livssituation vilket var anledningen till att yuppie-begreppet ansågs relevant för denna studie. I en tidigare studie av Perkins undersöktes 80-talets yuppie-generation (Perkins, 1991). Enligt Perkins är en yuppie intresserad av att nå sina personliga behov till varje pris. Behoven tenderar att vara materialistiska, såsom underhållning, fin mat, high-tech produkter och sportbilar m.m. Ett karaktärsdrag är att de söker stora personliga framgångar vilket även är viktigt 5

6 för personer med hög prestationsbaserad självkänsla. Saknad av känslan av meningsfull identitet och välmående är den lite mörkare, dolda sidan hos en yuppie (Perkins, 1991). Denna livsstil antas finnas kvar i viss mån även idag, även om begreppet yuppie klingat av något. Personlighet (Typ A) Personlighet är en faktor som kan inverka på hur påfrestningar och stress upplevs. Därför ansågs att det var av vikt att undersöka om graden av Typ A-personlighet kan predicera hur människor värderar en stressad livssituation. Ett Typ A-beteende karakteriseras av drag som kronisk tidspress, höga krav och dessa individer är även tävlingsinriktade. En person med detta personlighetsdrag gillar inte att stå i kö och blir irriterad när det går för långsamt. De har även svårt att koppla av och återgå till fysiologiskt viloläge. Man kan se Typ A-personlighet i observerbart beteende då de har ett snabbt och hetsigt beteende och snabbt tal. Andra utmärkande drag för Typ A-beteende är perfektionism och att de gärna vill korrigera och styra andras beteenden och åsikter (Burell, 2007). En tidigare studie (Byrne, 2002) visade att Typ A-personlighet är blygsamt men konsekvent associerat med yrkesstress. Respondenterna med Typ A-beteende visade sig också vara mer troliga än andra att i studien svara med anmärkningsvärt konkurrensbeteende. Yrkesstress var positivt och konstant relaterat till måttet av Typ A-personlighet, vilket innebar att deltagarna med mer Typ A-personlighetsdrag upplevde mer stress i sitt yrke. Måttet av Typ A- personlighet var positivt och konstant relaterat både till totala arbetstimmar i en standardvecka och även till antalet övertidstimmar. Med detta menas att ju mer timmar en individ arbetade, desto mer Typ A-personlighet rapporterade han/hon (Byrne, 2002). Forskning har visat att Typ A-personligheter är mer mottagliga för stress och upplever även mer stress än andra (Ho, 1995). Enligt Friedman och Rosenman (1974) är Typ A- personligheter envisa människor som anstränger sig för att få ett antal saker gjorda i sista minuten. De tenderar oftare än andra att lida av hjärtsjukdomar och stroke (Friedman & Rosenman, 1974). Värderingar Det ansågs vara relevant att visa vad tidigare studier gett för resultat vad gäller värderingar i största allmänhet. En tidigare studie (Sagiv & Schwartz, 2000) har visat att styrkan av överensstämmande värderingar leder till större tillfredsställelse i jobb, karriär och familj. Om man har egna värderingar som stämmer överrens med organisationens har man även lättare för stressminskning, större emotionellt välmående och färre psykosomatiska symtom (Sagiv & 6

7 Schwartz, 2000). Hur värderingar stämmer överrens och hur konflikter i värderingar kan påverkas av eller påverka upplevd stress undersöktes i en studie (Bouckenooghe, Buelens, Fontaine & Vanderheyden 2005) där deltagarna bland annat fick rapportera om de var öppna för förändring eller om de var mer intresserade av att bibehålla det som var. Respondenterna i studien rapporterade överlag rimlig stress och konflikter mellan sina egna och organisationens värderingar. Resultaten visade att deltagarna som var öppna för förändring rapporterade mindre stress, medan deltagarna som hade höga poäng på att bibehålla det som var upplevde mer stress. Individerna som i studien rapporterade mycket konflikter mellan sina egna och organisationens värderingar upplevde mer stress (Bouckenooghe, et al., 2005). Det fanns också könsskillnad då kvinnorna uppgav sig upplevda mer stress än männen. Resultaten visade att konflikt mellan individuella värderingar och organisationens värderingar höjde sannolikheten av mer upplevd stress (Bouckenooghe, et al., 2005). Demografiska variabler Då det i tidigare nämnda studier har funnits könsskillnader i hur man upplever stress ansågs det självklart att undersöka om kön har någon påverkan på människors värdering av sin egen eller andras stressade livssituation (Bouckenooghe, et al., 2005; Fotinatos- Ventouratos & Cooper, 2005; Dahlin, et al., 2007). Det ansågs troligt att hitta könsskillnad i hur deltagarna värderade sin egen eller andras stressade livssituation. Då en av studierna även visade könsskillnader i relationen mellan olika värderingar och stress gör det mer angeläget att undersöka eventuella könsskillnader i denna studie (Bouckenooghe, et al., 2005). Studien undersökte ännu en demografisk variabel, om ålder kunde vara en prediktor för värderingen av sin egen eller andras stressade livssituation då författaren intresserade sig för om det kan vara så att ju äldre man blir desto mer vill man hinna med och få ut av livet. Eller kan det vara åt andra hållet, att ju äldre man blir desto mer uppskattar man att bara vara. Hypoteser Mot bakgrund av det som ovan nämnts, där tidigare studier redovisats, ställdes följande hypoteser upp: H¹ Värderingen av sin egen eller andras stressade livssituation kan prediceras utifrån prestationsbaserad självkänsla, personlighet (typ A), ålder och kön. H² Det finns inget samband mellan värderingen av sin egen eller andras stressade livssituation och faktisk stress. 7

8 Metod Deltagare och procedur Deltagarna i studien var från ett samhälle i mellersta Sydsverige och sammanlagt deltog 207 individer i åldrarna 16 till 74 år. Data samlades in på många olika platser för att få spridning i ålder och kön. Enkätundersökningen gjordes bland annat i kyrkan efter en gudstjänst, i ett hockeylag, på öppna förskolan, på en tidningsredaktion, och på fastighetsbyråer. Även personal på banker, i butiker, vårdpersonal, assistenter, ambulansförare, brandmän m.fl. ingick i undersökningen. Det samlades även in data på en gymnasieskola, vilket resulterade i att 54 av deltagarna var 18 år och överrepresenterade men eftersom deltagarantalet uppgick till 207 individer fanns, trots denna överrepresentation, spridning nog för att undersöka ålder. Undersökningen började med telefonkontakt med en del av platserna där enkäten samlades in. Enkäten presenterades handla om människors relationer och deras självuppfattning. Det har även nämnts muntligt att enkäten innehåller en del frågor om stress. Då enkäten innehöll ganska många frågor om stress, i både Typ A-formuläret och formuläret som mätte faktiskt stress och värdering av sin egen eller andras stressade livssituation, ansågs det vara av betydelse att nämna detta för att det inte för deltagarna skulle vara uppenbart att det var någon form av stress som skulle undersökas. Detta ansågs inte ha någon större betydelse för resultatet eller ifyllandet eftersom det inte var faktisk stress utan värderingen av en stressad livssituation som var studiens kriterie och den huvudsakliga variabeln. Då man vid en MRA kräver 15 deltagare för varje prediktor (Pallant, 2007) ansågs 207 individer vara tillräckligt i denna studie, med fem prediktorer. Det var 195 deltagare som svarade på alla frågorna i enkäten vilket resulterade i ett bortfall på 12 deltagare då de av okänd anledning valt att inte svara på alla frågorna. Deltagarantalet på 195 individer gav studien en hög power. Eftersom variablerna Typ A och ålder var skeva rangordnades de före utförandet av MRA. Vid inmatningen i SPSS benämndes könet man med 1 och kvinna med 2. Instrument På försättsbladet, som finns som bilaga 1 i uppsatsen, stod att det var en enkät som handlar om människors reaktioner och deras självuppfattning. Då enkäten bestod av två formulär beskrevs dessa med en mening vardera på försättsbladet. Det stod även att deltagande var frivilligt och att svaren kommer att behandlas konfidentiellt. Det nämndes att vissa frågor kunde kännas som upprepningar och att frågorna skulle tas på stort allvar då en del frågor berörde samma ämne och var upprepningar. 8

9 De första två frågorna rörde ålder och kön, deltagarna fick där fylla i födelseår och kryssa i om de var man eller kvinna. Dessa frågor följdes sedan av formulär 1 som syftade att mäta Typ A-personlighet. Detta formulär bestod av 27 items där deltagaren fick välja att kryssa i JA eller NEJ beroende på om deltagaren ansågs påståendet stämma överrens eller inte med deltagarens personlighet. Ett etablerat formulär användes (Friedman & Rosenman, 1974) där frågor som Lider du av tidspress och Läser Du för det mesta tidningar, tidskrifter och artiklar m.m. i lugn takt? och Har Du ofta fientliga eller aggressiva känslor? ingick och mäter ett Typ A-beteende. Ett facit användes sedan för att räkna ut Typ A-poängen och ju högre poäng deltagarna hade desto mer Typ A-personlighet hade de. Vid inmatning i SPSS har Typ A-poängen räknats ihop utefter facit och utgör alltså endast en variabel i datamatrisen. Formulär 2 bestod av 18 items där deltagarna fick ringa in på en femgradig Likert-skala en siffra mellan 1 till 5 beroende på hur väl påståendet stämmer helt till stämmer inte alls. De fyra första frågorna syftade att mäta deltagarnas prestationsbaserade självkänsla (Hallsten, et al., 2002) och en av dessa frågor var Jag har känt ett inre tvång att åstadkomma något värdefullt här i livet. När deltagarna fyllde i enkäten visade den att desto ju siffra, desto högre prestationsbaserad självkänsla. När svaren matats in i SPSS vändes frågorna vilket resulterade i att hög poäng innebar högre prestationsbaserad självkänsla. Enligt Hallsten är hög prestationsbaserad självkänsla en poäng på 3, 5 eller mer (Hallsten, et al., 2002). De resterande 14 items var menade att mäta deltagarnas faktiska stress och deras värdering av sin egen eller andras stressade livssituation. Dessa frågor finns bifogade som bilaga 2 eftersom de utvecklades för denna studie. Då en del av dessa frågor var negativa vändes de i SPSS för att kunna räknas ihop med de items som var positivt vända. Med höga poäng på dessa items menades hög grad av stress och likaså vad gäller värderingen av en stressad livssituation. Dessa items har kontrollerats utifrån Cronbachs alpha. Resultaten blev att den faktiska stressen, som utgjordes av fem items gav ett alfa-värde på.73. För att mäta värderingen av sin egen eller andras stressade livssituation användes nio items och alfa-värde för dessa nio items var.62. Detta ansågs vara lågt och därför togs item 12 bort: Jag väljer ofta att inte svara när min telefon ringer vilket resulterade i att alfa-värdet höjdes till.70. Eftersom det inte var fler items som mätte värderingen kunde alfa-värdet inte höjas mer men alfa-värdet visade på internt homogena items. Vid utförandet av MRA fanns inga signifikanta samband mellan faktisk stress och värdering vilket ger instrumentet hög intern homogenitet då resultatet visade att dessa två variabler inte mätte samma sak. Ett problem vid utformningen av frå- 9

10 gorna var nämligen att separera frågorna som skulle mäta den faktiska stressen och de som skulle mäta värderingen av en stressad livssituation. På den sista frågan fick deltagaren fylla i om han/hon levde i en partnerrelation. Denna variabel har dock tagits bort då det inte gav några skillnader i resultatet för någon av variablerna. Partnerrelation var heller inte med vare sig i frågeställningen eller i hypoteserna. Deltagarna uppmanades sedan att titta igenom enkäten för att kontrollera att de inte missat någon fråga. Resultat Medelvärden och standardavvikelser I tabell 1 redovisas medelvärden och standardavvikelser för variablerna prestationsbaserad självkänsla, faktisk stress, Typ A-personlighet, ålder och värderingen av sin egen eller andras stressade livssituation. Då partner inte gav några signifikanta resultat och inte påverkade resultatet redovisas denna variabel inte. Likaså vid utförandet av MRA och korrelationer var partner inte heller med på grund av samma anledning. Eftersom några deltagare valt att inte svara på vissa frågor är antalet deltagare olika för variablerna, vilket också redovisas i tabellen. Tabell 1. Medelvärden (m) och standardavvikelser (sd) för variablerna Variabler Män n m sd Kvinnor n m sd Total n m sd PBS Stress Typ A Värdering Ålder PBS = prestationsbaserad självkänsla, Stress = faktisk stress, Typ A = Typ A-personlighet och Värdering = värderingen av sin egen eller andras stressade livssituation. För att undersöka variablerna bivariat utfördes Spearmans rho då ålder, personlighet (Typ A) och värderingen av en stressad livssituation var skeva variabler. 10

11 Tabell 2. Variablernas korrelationer och p-värde (n= mellan ) Variabler PBS Stress Typ A Ålder Värdering Stress r.35 p.000 n Typ A r p n Ålder r p n Värdering r p n Kön r p n Resultaten i tabell 2 visar att de flesta av variablerna hade signifikanta samband. Vi kan se att det inte fanns könsskillnad i prestationsbaserad självkänsla. Ett samband mellan Typ A- beteende och prestationsbaserad självkänsla fanns som visade att ju mer Typ A-personlighet desto högre prestationsbaserad självkänsla hade deltagarna. De yngre deltagarna visade på högre prestationsbaserad självkänsla än de äldre och ju mer faktisk stress deltagarna uppgav desto högre värderade de en stressad livssituation. Eftersom värderingen av sin egen eller andras stressade livssituation skulle förklaras av fler än två variabler utfördes MRA (multipel regressionsanalys) för att få fram resultat för variansen. Kriteriet värdering av sin egen eller andras stressade livssituation var tänkt att kunna förklaras utifrån dessa fem prediktorer; Personlighet (Typ A), prestationsbaserad självkänsla (PBS), faktisk stress, ålder och kön. Då MRA baserar sig på korrelation är det samband som undersöks vid denna testning. MRA gav i studien svar på hur mycket av variationen i värderingen av sin egen eller andras stressade livssituation som kunde förklaras av Typ A- personlighet, prestationsbaserad självkänsla, faktisk stress, ålder och kön. Då det var tillräck- 11

12 ligt många deltagare gav R² ett korrekt svar (.364), som visade att 36,4 % av variansen i värderingen av sin egen eller andras stressade livssituation kunde prediceras av en eller flera prediktorer (Adjusted R² =.347). Modellen visade på signifikanta samband mellan värderingen av sin egen eller andras stressade livssituation och en eller flera av de olika prediktorerna (F = ; df = 195; p =.001). I tabell 3 redovisas variablernas samband med värderingen av en stressad livssituation var för sig. Tabell 3. β-, t- och p-värden för variablernas samvariation med värderingen av en stressad livssituation. Variabler β -värde t-värde p Kön PBS Typ A Ålder Stress PBS = prestationsbaserad självkänsla, Stress = faktisk stress och Typ A = Typ A-personlighet. Resultaten vid MRA utförandet visade att det fanns samband mellan prestationsbaserad självkänsla (PBS) och värdering av en stressad livssituation där ju högre prestationsbaserad självkänsla deltagarna hade desto högre värderade de en stressade. Det fanns även könsskillnad i värderingen av en stressad livssituation där män uppgav att de ansåg det högre värderat med en stressad livssituation än vad kvinnorna uppgav. Typ A-beteende visade att ju högre poäng deltagarna hade på denna skala desto högre värderade de den stressade livssituationen. Ålderssamband fanns i värderingen av en stressad livssituation och resultatet visade att ju yngre man var desto mer värderade man sin egen eller andras stressade livssituation. Faktisk stress visade sig här inte ha signifikant samband med värderingen av sin egen eller andras livssituation trots att det fanns samband mellan dessa variabler vid den biavriata korrelationen. Diskussion Syftet med denna studie var att undersöka om värderingen av sin egen eller andras stressade livssituation kunde prediceras av prestationsbaserad självkänsla, personlighet (typ A), ålder, kön och faktisk stress. Enligt resultatet kunde värderingen av en stressad livssituation prediceras av prestationsbaserad självkänsla, personlighet (typ A), ålder och kön men inte utav fak- 12

13 tisk stress. Den bivariata korrelationen visade däremot att det fanns samband mellan faktisk stress och värderingen av en stressad livssituation. Detta ansågs intressant eftersom det tyder på att man inte måste vara särskilt stressad själv för att tycka att det är högt värderat med en stressad livssituation, eller tvärtom att man lever i en stressad livssituation men anser det inte vara högt värderat. En tolkning av detta kan vara att människor använder det som försvar, de anser sig själva vara lite stressade då de vet att det i värsta fall kan leda till allvarliga sjukdomstillstånd (Rydén & Stenström, 2008). Ett försvar mot stress kan vara att värdera det högt med en stressad livssituation och hitta på anledningar som gör att det blir lättare för människor att leva i stress. I en tidigare studie (Rydén & Stenström, 2008) undersöktes ångest och social önskvärdhet; deltagarna som rapporterade låg ångest och hög social önskvärdhet antogs förneka eller inte vara medvetna om tecken på ångest hos sig själva. Denna tolkning fick senare stöd då personer som visar detta svarsmönster också karaktäriseras av att inte komma ihåg obehagliga upplevelser vilket är intressant då människor kanske även förnekar händelser de upplever som stressande för att skydda sig själva. Senare studier ger belägg för att benägenheten att inte komma ihåg det som kan vara obehagligt eller känslomässigt störande, ökar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar (Rydén & Stenström, 2008). Det borde också undersökas mer om relationer mellan utmattning/utbrändhet och självvärderad hälsa, då det kanske inte alltid är uppenbart för människor att de lever i en stressad livssituation trots att detta kan vara en fara för deras hälsa. Därför anses det intressant och viktigt att undersöka människors självvärderade hälsa mer då vi kan få svar på vad som får människor att förneka och dölja sin stressade livssituation för sig själva. För fortsatta studier kan graden av religiös tro och yrke/utbildning vara intressanta prediktorer till värderingen av en stressad livssituation. Detta borde undersökas för att se om detta kan påverka hur man ser på en stressad livssituation. Begreppet yuppie, som nämnts tidigare i uppsatsen är intressant och i en tidigare studie (Perkins, 1991) undersöktes graden av religiös tro, hur mycket orienterade deltagarna var i förhållande till begreppet yuppi, och deras välmående. För att ta reda på hur mycket eller lite yuppie-orienterade deltagarna var fick de ranka vilka personliga mål från vad de ansåg vara viktigast till det som var minst viktigt. Målen var; 1. att ha några riktigt goda vänner 2. vara högt respekterad i sitt samhälle 3. uppfostra barnen 4. förvärva hög inkomst och vara ekonomiskt oberoende 5. ta emot en hög nivå av prestige eller framgång i sitt arbete eller yrkesmässiga aktiviteter 6. ha en nära äktenskaplig relation (författarens översättning) (Perkins, 1991). Deltagarnas yuppie-orientation räknades sedan ut genom poängen (1-9) de fick av hur de rankat alternativ fyra och fem. De som hade över fem 13

14 poäng ansågs vara mycket yuppie-orienterade. Resultaten visade i den studien att yngre vuxna med stark tro var mindre yuppie-orienterade i sina värderingar och de rapporterade också mindre problematisk alkoholanvändning. De mer yuppie-orienterade respondenterna hade inte direkt någon hälsosammare livsstil då de rökte oftare. Bland de kvinnor som uppgav sig vara mer yuppie konsumerades mer alkohol och de var också mer troliga att rapportera en ätstörning än de som uppgav sig vara mindre yuppie. En generell känsla av olycka var mer rådande bland dem som samtidigt hade mindre tro och var starkt yuppie-orienterade i jämförelse med de andra deltagarna. Respondenter med stark tro var signifikant mindre troliga att vara starkt yuppie-orienterade än dem som hade en lägre grad av tro (Perkins, 1991). I studien av Hallsten et al. (2002) framkom resultat som visade att de kvinnliga studenterna var mer utmattade än de manliga. Resultaten visade också att prestationsbaserad självkänsla korrelerade positivt med utbrändhet och med detta menades att ju högre prestationsbaserad självkänsla desto mer utmattade var deltagarna (Hallsten et al., 2002). I den generella svenska populationen har åringar ett medelvärde på 3.04 i prestationsbaserad självkänsla och studenter ett medelvärde på Medelvärdet i deras studie var 3.38 och högre än vad som visats bland tidigare undersökta studenter (Hallstens et al., 2002). I denna studie var medelvärdet för prestationsbaserad självkänsla 2.87 vilket var relativt lågt om man jämför med den Svenska generella populationen. En anledning till att det var ett så lågt medelvärde i denna studie kan vara att det var större spridning i ålder (16-74 år). Då resultaten visade att ju yngre deltagarna var desto högre prestationsbaserad självkänsla kanske medelvärdet hade varit högre om deltagarna varit mellan år som i Hallstens m.fl. studie (Hallstens et al., 2002). Könsskillnad vad gäller utmattning borde undersökas mer. I en tidigare studie (Dahlin et al., 2007) som gjordes bland läkarstudenter framkom resultatet att de kvinnliga studenterna var närmare utmattning än de manliga studenterna. För att tolka detta kan man tänka på fördelningen av arbetet i hemmet då kvinnor ofta lägger ner större omsorg på hushållet än vad männen gör (Shechory & Ziv, 2007). Eller om män har lättare att skaka av sig, förtränga, glömma eller förneka händelser de upplever som stressande. Kvinnor har i regel ett bättre socialt stöd än män och använder också detta stöd i större utsträckning än män när de konfronteras med svårigheter vilket borde vara en fördel för kvinnor under stress. Å andra sidan resulterar det sociala stödet i att kvinnor har mer intensiva nätverkskontakter vilket kan tänkas utgöra en källa till påfrestningar. Framförallt i den bemärkelsen att djupa relationer innebär att man i större utsträckning utsätter sig för känslomässiga risker genom att t.ex. förtroenden 14

15 sviks och att förväntningar på ömsesidighet i relationerna inte infrias (Rydén & Stenström, 2008). Eftersom det var menat att kunna beskriva en relation mellan existerande variabler och besvara en given fråga har en icke-experimentell kvantitativ design av korrelationell typ använts i studien (Christensen, 2007). För fortsatta studier skulle experiment kunna göras där deltagarna kan intervjuas angående deras värdering av en stressad livssituation. Vid ett experiment skulle medel som mäter faktisk stress kunna användas för att ta reda på hur stressade deltagarna faktisk är och sedan försöka få svar på varför det i denna studie gav blandade resultat angående hur värderingen och faktisk stress samvarierade. I denna studie bestod enkäten av slutna frågor men om en ny enkätundersökning skulle göras vore det intressant om deltagarna fick besvara frågorna fritt för att undersöka kausalitet. Intern validitet Social önskvärdhet var ett problem då deltagarna kanske velat framställa sig som mer stressade då de tycker det är högt värderat med en stressad livssituation eller om de lever under stress men förnekar detta och fyller därför i enkäten utifrån en icke-stressad livssituation trots att de lever i en sådan. För att höja den interna validiteten var deltagare från många olika platser med i undersökningen för att ge spridning bland deltagarna. Det har varit hög respons och då de flesta deltagarna haft gott om tid på sig att fylla i enkäten höjer detta den interna validiteten i studien. Enkäten har inte alltid delats ut av undersökningsledaren personligen vilket kan sänka den interna validiteten men deltagarna har fått samma skriftliga instruktioner vilket gör att detta inte borde påverka resultatet i den grad att den interna validiteten sänks. Extern validitet Eftersom det var stor spridning bland deltagarna borde t.ex. ett yrke inte ha påverkat resultatet vilket ger studien högre extern validitet (Christensen, 2007). Platserna enkätundersökningen ägt rum på valdes ut på måfå vilket också detta höjer den externa validiteten (Christensen, 2007). Avsaknad av uppgifter gällande deltagarnas bakgrund sänker den externa validiteten eftersom de nyligen kan ha varit med om stressande händelser som gör att de upplever livet mer stressande än vanligt (Christensen, 2007). Då ålder och kön fungerade som prediktorer i studien påverkar inte faktorer som mognad och livserfarenhet resultatet eftersom detta undersöktes. 15

16 Ekologisk validitet Något man bör ha i åtanke är att undersökningstillfället var någon månad före jul då människor brukar vara aningen mer stressade än i vanliga fall. Det bör också nämnas att det var under början till finanskrisen vilket sannolikt gjorde många oroliga och stressade över arbete då några av deltagarna kanske inte visste om de skulle få behålla sina jobb. Dessa två aspekter kan ha påverkat resultatet, framförallt eftersom människor kanske varit mer stressade än vanligt och upplevde att de levde i en stressad livssituation. Eftersom resultatet visade att faktisk stress och värdering av en stressad livssituation inte alltid samvarierar tyder det på att detta inte borde ha påverkat resultatet i den mån att validiteten sänkts. Då personlighet (Typ A) var en av undersökningens variabler och deltagarna ibland fyllde i enkäten bredvid andra deltagare kan detta ha sänkt den ekologiska validiteten (Christensen, 2007). Faktorerna som kan tänkas sänka validiteten anses inte ha större betydelse för resultatet då deltagargruppen var heterogen och bestod av tillräckligt många deltagare. 16

17 Referenser Antonovsky, A., 1987, Unraveling the mystery of health. San Fransisco. Bouckenooghe. D., Buelens. M., Fontaine. J., & Vanderheyden. K., 2005, The Prediction of Stress by Values and Value Conflict, The Journal of Psychology. Burell. G., 2007, Vår tids psykologi, Natur och Kultur. Byrne. D. G., 2002, Occupational stress, occupational structure and occupational morbidity, International Congress Series. Cristensen. L. B., 2007, Experimental methodology, Pearson Education, Inc. Dahlin. M., & Joneborg. N., & Runeson. B., 2007, Performance-based self-esteem and burnout in a cross-sectional study of medical students, Medical Teacher, Stockholm. Fotinatos- Ventouratos. R. & Cooper. C., 2005, The role of gender and social class in work stress, Journal of Managerial Psychology. Friedman. M. D. & Rosenman. R. H., 1974, Type-A Behaviour and your heart, New York. Hallsten. L., Bellaagh. K., & Gustafsson. K., 2002, Utbränning i Sverige en populationsstudie, Arbetslivsinstitutet, Arbete & Hälsa, Stockholm. Hammond. J. L., Yuppies, 1986, The Public Opinion Quarterly, Oxford Journals. Ho. J. T. S., 1995, The Singapore executive: stress, personality and wellbeing, Journal of Management. Hojat. M., Gonnella. J. S., Erdmann. J. B. & Vogel. W. H., 2002, Medical students cognitive appraisal of stressful life events as related to personality, physical well-being, and academic performance: a longitudinal study, Personality and individual differences. Lazarus. R.S. & Folkman, S., Stress appraisal and coping. New York. McCrae, R.R., 1989, Age differences and changes in the use of coping mechanisms. Journal of Gerontology. Pallant. J., 2007, SPSS Survival manual, Open University Press, Sydney. Perkins. W. H., 1991, Religious commitment, Yuppie Values, and Well-Being in Post_Collegiate Life, Review of Religious Research. Rydén. O. & Stenström. U. 2008, Hälsopsykologi, Bonnier Utbildning Sagiv. L., Schwartz. S., 2000, Value priorities and subjective well-being: direct relations and congruity effects, European Journal of Social Psychology. Shechory. M., Ziv. R., 2007, Relationships between gender role attitudes, role division, and perception of equity among heterosexual, gay and lesbian couples, Sex Roles. 17

18 Bilaga 1 Instruktioner till en enkät som handlar om människors reaktioner och deras självuppfattning. Läs detta först: Syftet med denna enkätundersökning är att ta reda på hur individers reaktioner till och upplevelser av situationer i livet kan relateras till hur individen ser på sig själv som person. Denna enkät innehåller två formulär, ett formulär handlar om hur Du skulle reagera i vissa situationer som kan uppstå. Det andra formuläret som ingår i enkäten handlar om hur Du ser på Dig själv som person. Deltagande är givetvis frivilligt och Du kan avbryta utan att behöva motivera varför. Svaren kommer att behandlas konfidentiellt och enskilda individers svar framgår inte då svaren behandlas statistiskt och redovisas i gruppmedelvärden. Resultaten kommer att redovisas på seminarier på Växjö universitet. En del frågor kan kännas som irrelevanta och som upprepningar men vi ber Dig ändå ta ställning till alla frågor så uppriktigt Du kan. Var noga med att inte hoppa över någon fråga och ta varje fråga på stort allvar. Tack för din medverkan! Lina Larsson llafr07@student.vxu.se Handledare: fil. dr. Andrejs Ozolins andrejs.ozolins@vxu.se Institutionen för samhällsvetenskap 18

19 Bilaga 2 Formulär 2 Nedan följer ett antal påståenden där Du ska ringa in en siffra (1-5) för att visa hur väl påståendet stämmer helt eller stämmer inte alls in på Dig. Ibland är frågorna svåra, men försök att svara så uppriktigt du kan. Lägg märke till att Stämmer helt är en 1, och stämmer inte alls är en Jag känner mig oviktig om ingen sökt mig på telefonen under en dag. 6. Jag har ett starkt behov av att kolla min mejl/facebook flera gånger varje dag. 7. Jag ställer i princip alltid upp när folk ber mig om hjälp. 8. Det är viktigt för mig att träffa mina vänner varje dag. 9. Det är viktigt för mig att alltid vara tillgänglig. 10. Jag tycker det är hög status att vara en upptagen person. 11. Jag tar mig tid för vila. 12. Jag väljer ofta att inte svara när min telefon ringer. 13. Jag skyndar mig alltid på morgonen. 14. Jag har ofta svårt att hinna med det jag tänkt göra under en dag. 19

20 15. Jag gör saker i min egen takt. 16. Jag beundrar människor som har fullt upp. 17. Jag upplever ofta att jag är stressad. 18. Det är viktigt för mig att vara efterfrågad. Som sista fråga, Lever Du i en partnerrelation (Gift, Sambo Särbo eller liknande)? Ja Nej Titta gärna igenom enkäten för att kontrollera att Du inte missat någon fråga. Ett stort Tack för Din medverkan! 20