Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F

Transkript

1 Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den David Högberg Micael Carlsson Utbildnings- och referensdokument för RAKEL-införandet inom RäddSam F

2

3 Innehåll 3 1 Innehåll 1 Innehåll Inledning Bakgrund Mål med utbildningen Självstudier innan instruktörsledd utbildning Internetbaserade utbildningar Rakel grundutbildning Handhavandeutbildning Detta dokument Rakel-projektet Bakgrund Samverkan Upphandling Sambandsplan RäddSam F och F-samverkan RäddSam F F-samverkan Inledning Före en händelse Under en händelse Efter en händelse Ledningsorganisation Värderingar RAKEL vad det är Nätet Terminaltyper Mobil terminal Handburen terminal Dispatcher (KC-terminal) Modem Abonnemang Grundabonnemang Telematikabonnemang Takpris Anropsnummer MSISDN ISSI Mnemonic TEI SOS Alarm och LKC Stationsnumrering Norra regionen Höglandsregionen Södra regionen... 31

4 4 Innehåll 8 Regler för radiokommunikation Anrop Företräde i radiotrafiken Elefanten Samtalstyper, trafiksätt och funktioner Gruppsamtal Individsamtal Simplex Duplex Samtalsbegäran (CBR Call Back Request) SDS (Textmeddelanden) Status TMO/DMO Gateway Repeater Talgrupper Vad en talgrupp är RAPS RAPSLed RtjIns RtjLed Stationstalgrupp Samverkan Blå Samverkan Alla SAR och RITS Prio Andra organisationers talgrupper Polis Sjukvård Gruppkombinering Regler för användande av Rakel Nationella riktlinjer Sekretesslagstiftning Lokala tillämpningar Talgruppsanvändning Anropsnummer Säkerhetsregler Förvaring av terminaler Förkomna terminaler Terminaler Mobilterminal SRG Grundprogrammering På-/avslag av terminalen Byta talgrupp Byta talgruppsmapp Skicka talbegäran till SOS, såväl individ som grupp Starta individsamtal i simplex resp duplex samt gruppsamtal54

5 Innehåll Handterminal STP På-/Avslag av terminal Byta batteri i handterminal Byta talgrupp Byta talgruppsmapp Skicka talbegäran till SOS, såväl individ som grupp Starta individsamtal i simplex resp duplex samt gruppsamtal Mobilterminal SRG Ordlista Nummerplan MSISDN RäddSam F Aneby kommun Eksjö kommun Gislaveds kommun Gnosjö kommun Habo kommun Höglandets Räddningstjänstförbund Jönköpings kommun Mullsjö kommun Sävsjö kommun Tranås kommun Vaggeryds kommun Värnamo kommun Ydre kommun Jönköping Airport Regionala resurser Referenser... 79

6

7 Inledning 7 2 Inledning 2.1 Bakgrund Detta dokument är tänkt att användas som självstudiematerial och som referensmaterial för RAKEL-införandet inom RäddSam F. RAKEL är ett nationellt radiokommunikationsnät som är avsett att användas av landets krishanteringsorganisationer; kommuner, landsting, statliga myndigheter samt vissa kommersiella organisationer och frivilligorganisationer. RAKEL står för RAdioKommunikation för Effektiv Ledning. Systemet är kontinuerligt under utveckling vilket gör att förbättringar av befintliga tjänster och tillkommande av nya tjänster sker hela tiden. Inom RäddSam F har införandet planerats och genomförts som ett länsgemensamt projekt, delvis finansierat av statliga kompetensstödsmedel. Tillsammans med våra kollegor i Kronobergs län samt våra primärt samverkande organisationer (Landstinget, Polisen och SOS Alarm) i båda länen har vi satt upp gemensamma riktlinjer för hur RAKEL ska användas. Dessa riktlinjer har varit ett betydelsefullt underlag för det som sedan har blivit de nationella riktlinjerna. För RäddSam F:s projekt har räddningschefsgruppen varit målstyrande och delegerat den direkta projektstyrningen till en styrgrupp och genomförandet till en projektledare som knutit lokala referenser och resurser till sig vid behov. Projektet har också haft en extern konsult med systemkunskap och teknisk kunskap knuten till sig för att bistå med såväl utbildning som en hel del faktisk produktion. Följande personer ingår i RäddSam F:s RAKEL-projekt: Styrgrupp: Projektledare Extern konsult Micael Carlsson, Eksjö kommun Gunnar Hansson, Jönköpings kommun Matz Laurentz, SOS Alarm AB (fram till hösten 2010) Henrik Axelsson, SOS Alarm AB (ersatte Matz Laurentz under hösten 2010) Kurt Lindberg, Länsstyrelsen i Jönköpings län David Högberg, brandingenjör vid Jönköpings kommun Jörgen Nordman, Combitech AB Lokala referenser Fredrik Björnberg, Vaggeryds kommun Kenth Blomqvist, Värnamo kommun Bo Christensson, Sävsjö kommun Björn Claesson, Värnamo kommun Torbjörn Eliasson, Gislaveds och Gnosjö kommuner Jakob Gunnarsson, Värnamo kommun Tommy Gustafsson, Aneby kommun Roger Johansson, Höglandets Räddningstjänstförbund Jan Karlsson, Höglandets Räddningstjänstförbund Fredrik Larsson, Tranås kommun Marcus Lindholm, Tranås kommun Thomas Ljunggren, Höglandets Räddningstjänstförbund Anders Ögren, Gislaveds och Gnosjö kommuner

8 8 Inledning 2.2 Mål med utbildningen Målsättningen efter genomgången utbildning är att samtlig personal ska vara väl förtrogen RäddSam F:s och F-samverkan:s organisation med avseende på arbetssätt och ledningsstruktur samt användandet av RAKEL utifrån uppställda riktlinjer, våra terminaler (Sepura STP8000 samt SRG 3500/SRG3900) samt lagar och förordningar som styr användandet av RAKEL.

9 Självstudier innan instruktörsledd utbildning 9 3 Självstudier innan instruktörsledd utbildning För att göra den instruktörsledda utbildningen mer värdefull är det av största vikt att alla har genomfört en del självstudier i förväg. 3.1 Internetbaserade utbildningar Rakel grundutbildning MSB har tagit fram en grundutbildning för RAKEL som finns (i den digitala utgåvan av detta dokument)på följande klickbara länk: Rakel-grundutbildning-Hur-fungerar-Rakel/ Alternativt kan utbildningen återfinnas via och sökfunktionen med sökbegreppet rakel grundutbildning. När utbildningen är genomförd ska intyget om genomförd utbildning skrivas ut och tas med till det instruktörsledda utbildningstillfället Handhavandeutbildning Terminalleverantören för RäddSam F har tagit fram en grundläggande handhavandeutbildning för de terminaler som upphandlats. Den utbildningen finns på följande webbadress: För att kunna genomföra utbildningen krävs att man registrerar sig som användare hos Sepura användarförening, vilket är kostnadsfritt. Samtliga steg i utbildningen ska gås igenom och kontrollfrågorna ska vara besvarade med godkänt resultat. 3.2 Detta dokument Detta dokument ska vara genomläst och de avslutande kontrollfrågorna ska vara besvarade med godkänt resultat.

10

11 Rakel-projektet Rakel-projektet. 4.1 Bakgrund I slutet av 2009 tog räddningschefsmötet inom RäddSam F ett beslut om att starta ett pilotprojekt avseende RAKEL och införande inom de kommunala räddningstjänsterna. S.k. kompetensstödsmedel ansöktes gemensamt och beviljades från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB. Sedan början av 2010 har planeringen för den operativa starten av pilotprojektet pågått och sedan är alla brandingenjörsoch insatsledarfunktioner inom RäddSam F utrustade med RAKEL-terminaler. I slutet av 2010 beslutade räddningschefsmötet att utvidga pilotprojektet till att också omfatta samtliga styrkeledarfunktioner inom RäddSam F från och med Pilotprojektet har som syfte att skapa ett beslutsunderlag till räddningschefsmötet för ett skarpt införande av RAKEL inom RäddSam F. Beslutsunderlaget ska vara framtaget och presenterat till sommaren Samverkan Inom ramen för pilotprojektet har bred samverkan skett med avseende på tillämpning av de nationella riktlinjerna för RAKEL samt i nödvändiga fall delaktighet vid framtagande av nationella riktlinjer. Denna samverkan har skett såväl med räddningstjänstkollegor från andra län som med kollegor från andra organisationer inom och utom länet. Värt att nämna i sammanhanget är det s.k. FoG-projektet där Jönköpings- och Kronobergs län aktivt arbetat med såväl metodik som teknik inom RAKEL för samverkan mellan de kommunala räddningstjänsterna, SOS Alarm, sjukvården och polisen. Denna grupps arbete har utgjort en av grunderna för de nationella riktlinjerna för RAKEL. Denna konstellation lever fortfarande kvar för fortsatt erfarenhetsutbyte kring RAKEL-införandet. Samverkan sker också fortlöpande mellan samtliga sydlän (Region Skåne, Blekinge län, Hallands län, Kronobergs län, Kalmar län och Jönköpings län) där erfarenheter och tankar kring RAKEL utväxlas ett par gånger varje år. Inom Jönköpings län finns också en samverkansgrupp kring RAKEL i vilken det finns möjlighet att takta ihop de olika organisationernas RAKEL-införande vad gäller metodik och arbetssätt. Mycket av grunden till detta utbildningsmaterial har kommit från denna samverkansgrupp och till största delen från Landstingets utbildningsplanering.

12 12 Rakel-projektet. 4.3 Upphandling Gemensamt för RäddSam F har en upphandling av RAKEL-terminaler gjorts, med avseende på handburna och fordonsmonterade terminaler. Ett upphandlingsunderlag togs fram och efter utvärdering av dessa skrevs ett avropsavtal med Swedish Radio Supply AB kring deras produkter tillverkade av Sepura. Denna upphandling innebär också att Aneby, Eksjö, Gislaveds, Gnosjö, Habo, Jönköpings, Mullsjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryds, Värnamo och Ydre kommuner samt Höglandets räddningstjänstförbund är bundna att köpa enligt detta avropsavtal och de kan därmed inte köpa terminaler från någon annan leverantör. Kontaktperson för avtalsskrivningen som sådan är Kristina Portugués på Jönköpings kommuns upphandlingsenhet och för de tekniska detaljerna är Gunnar Hansson på Räddningstjänsten i Jönköpings kommun kontaktperson. 4.4 Sambandsplan Inom ramen för pilotprojektet har en sambandsplan tagits fram utifrån den ledningsstruktur som finns inom RäddSam F. Tillämpningen av denna sambandsplan redovisas längre fram i detta dokument. Sambandsplanen är ännu inte fullt ut dokumenterad och förväntas så heller inte bli förrän det är aktuellt med en skarp operativ drift av RAKEL inom RäddSam F. En av de största tillämpningsdelarna utifrån sambandsplanen är att tillsammans med de nationella riktlinjerna ta fram en nummersättningsplan för anropsnummer till alla RAKEL-terminaler i länet. Hur utformningen av denna har blivit redovisas i avsnitt 7. Nummersättningen har sammanställts i något som kallas för en OperativKommunikationsPlanering, en OKP. Innan en OKP kan användas måste den kontrolleras och godkännas av MSB så att den följer de nationella riktlinjerna. Det är också utifrån OKP:n som alla terminaler programmeras för att kunna passa in i RAKEL-nätet.

13 RäddSam F och F-samverkan 13 5 RäddSam F och F-samverkan 5.1 RäddSam F Inom ramen för ett avtal har samtliga räddningstjänster i Jönköpings län och SOS Alarm förbundit sig att hjälpas åt dels vid större nödsituationer, dels i det kris- och olycksförebyggande arbetet. Genom att samverka används samhällets resurser bättre; effektivare och kraftfullare i strävan att skapa trygghet och säkerhet inom Jönköpings län. I praktiken innebär detta att när de lokala styrkorna i drabbad kommun inte räcker finns förstärkning från hela länet att tillgå. Redan då SOS Alarm tar emot larmet görs en första bedömning av hur stor hjälpinsats som ska skickas. Varje dygn finns 41 styrkeledare, 8 insatsledare och 3 brandingenjörer att tillgå förutom alla brandmän som ligger i jour och beredskap. Inom ramen för RäddSam F sker samverkan om både personal och utrustning. Att varje kår skulle ha råd med helt komplett utrustning och utbildad personal för varje tänkbar nödsituation är en omöjlighet idag till det räcker inte skattepengarna. Men genom RäddSam F kan länets samlade specialutrustning/-kunskap användas och därmed används resurserna effektivare. RäddSam F är indelat i tre regioner: region norr med Habo, Jönköpings, Mullsjö och Vaggeryds kommuner, region syd med Gislaveds, Gnosjö och Värnamo kommuner samt region Höglandet med Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vetlanda och Ydre kommuner. Inom RäddSam F har varje enskild kommun sin självständiga kommunala räddningstjänstorganisation (mellan Nässjö och Vetlanda kommuner finns ett kommunalförbund för räddningstjänstfrågor: Höglandets Räddningstjänstförbund) och samarbetet inom RäddSam F regleras alltså via civilrättsliga avtal kommunerna emellan.

14 14 RäddSam F och F-samverkan Även inom det kris- och olycksförebyggande arbetet sker ett samarbete inom RäddSam F. På så sätt nyttjas maximalt de olika kompetenser och specialistkunskaper som finns i de olika kårerna. RäddSam F spelar också en viktig roll i det gemensamma utvecklingsarbetet. Tillsammans arbetas det fram, oftast i projektform, åtgärder som förbättrar kvaliteten på t.ex. räddningsinsatser. Några exempel på projekt/uppdrag som genomförts av RäddSam F är seminarium om till exempel ytlivräddning, förvaring och hantering av brandfarlig vara, preparandkurser för nya deltidsbrandmän och olika övningar tillsammans med polis och landsting. Ett av de större utvecklingsprojekten som genomförts är utarbetandet av en gemensam ledningsorganisation vid större händelser i länet. Denna organisation, även kallad samverkansledning, har varit i funktion vid flera tillfällen under senare år bland annat vid stormen Gudrun, flodvågskatastrofen i Thailand och stormen Per. Samverkansledningen har med dessa erfarenheter utvecklats vidare till vad som idag kallas för F-samverkan (se vidare avsnitt 5.2). Inom länet verkar flera organisationer, till exempel landsting, polis med flera, som skulle ha svårt att samverka direkt med alla enskilda kommuner. RäddSam F fungerar som samarbetspartner mot dessa organisationer för att minska antalet kontaktpunkter och effektivisera samverkan. 5.2 F-samverkan Inledning Myndigheter och organisationer i Jönköpings län och i Ydre kommun har behov av samverkan för att kunna utföra sitt uppdrag mot medborgarna vid kris och olyckor. Inom F-samverkan hanteras samverkansfrågor som rör uppgifter som främst regleras i följande lagstiftningar: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Polislag (1984:387) Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Samverkan ska präglas av prestigelöshet vilket kräver insikt, öppen kommunikation och vilja från alla aktörer. Representant för aktör har rättighet och skyldighet att uppmärksamma behov av samverkan och framföra avvikande mening samt att komma med konstruktiva förslag. Grunden ska vara att se till allmänhetens bästa. Respektive myndighet och samverkande organisationer på såväl regional som lokal nivå ansvarar för den fortlöpande omvärldsbevakningen. Syftet med F-samverkan är att fördjupa samverkan mellan myndigheter och samverkande organisationer och företag samt stärka samhällets beredskap före, under och efter en kris eller olycka.

15 RäddSam F och F-samverkan Före en händelse Regionalt krishanteringsråd Syftet med krishanteringsrådet är att förankra arbetssätt, ge legitimitet och skapa förutsättningar för nätverk i krishanteringsfrågor. Därför ska de ytterst ansvariga för länets krishantering träffas vartannat år på politisk och tjänstemannanivå. Bred representation eftersträvas med företrädare för lokala, regionala, nationella aktörer på regional nivå och företrädare även för näringslivet. Sammankallande för krishanteringsrådet är Länsstyrelsen. Styrgrupp F-samverkan Styrgrupp F-samverkan är den arena där samverkansfrågor lyfts och där konsensus nås. Representanter i styrgruppen ska ha mandat att företräda egen myndighet/organisation. Gruppen ska skapa gemensam grundsyn för operativa insatser skapa och upprätthålla nätverk tillsätta händelsegrupper tillsätta arbetsgrupper följa upp arbetet i arbetsgrupper och händelsegrupper. I Styrgrupp F-samverkan finns representanter för följande myndigheter/organisationer: Kommunerna (9 personer) Landstinget i Jönköpings län (2 personer) Länsstyrelsen (2 personer) Polismyndigheten i Jönköpings län (2 personer) SOS Alarm (1 person) Försvarsmakten (1 person) Adjungerade efter behov (Vägverket, Banverket med flera) Sammankallande för Styrgrupp F-samverkan är Länsstyrelsens beredskapsdirektör. Gruppen sammanträder cirka fyra gånger per år. Möten genomförs oftast i anslutning till räddningschefsmöten. Händelsegrupper Styrgrupp F-samverkan och vakthavandegruppen kan tillsätta händelsegrupp för omvärldsbevakning, planering och eventuellt genomförande vid till exempel höga flöden, pandemi (smittsam sjukdom som omfattar befolkningen i flera världsdelar) och epizooti (omfattande smitta bland djur). Arbetsgrupper Arbetsgrupper kan vara såväl permanenta som tillfälliga. De organiseras under Styrgrupp F-samverkan. Styrgrupp F-samverkan utser sammankallande i respektive arbetsgrupp. Gruppernas arbete ska kännetecknas av förtroende, öppenhet och kontinuitet.

16 16 RäddSam F och F-samverkan Under en händelse Regional samverkansledning Samverkan avser den dialog som sker mellan olika självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat nå gemensamma mål. Händelsen avgör vilka samhällsaktörer som ingår i samverkansledningen. Samverkansledningen ska analysera behov och anpassa åtgärder efter situationen, samt identifiera och beakta avgränsningar mot lokal nivå. Initiativ till och start av regional samverkansledning Vakthavandefunktionerna hos Länsstyrelsen (TIB), Landstinget (TIB), räddningschef i beredskap (RCB) och Polismyndigheten (VB) samt SOS Alarm kan ta initiativ till regional samverkansledning. Situationens krav avgör vilken vakthavandefunktion som har samverkansinitiativet. Initiativtagaren svarar för start av den regionala samverkansledningen. Samverkan kan ske genom telefonmöten eller genom att berörda samlas. Larm till vakthavandefunktionerna sker via SOS Alarm. Regional samverkansledning Uppgiften är att samverka vid kris och olyckor. Detta kan ske genom: Gemensam lägesbild Resursfördelning Informationssamordning Vidarespridning av information till kommuner och andra berörda aktörer sker om möjligt genom WIS (= skyddat webbaserat informationssystem). Under startfasen ligger tyngdpunkten på operativa samverkansfrågor för att senare förskjutas mot strategisk och normativ samverkan. Organisation Regional samverkansledning etableras med följande stabsfunktioner: Analys Information Logistik Intern service Dokumentation. Staben kan efter behov knyta till sig nödvändig kompetens. Staben leds av en stabschef som utses av den regionala samverkansledningen. Utsedda och utbildade stabschefer ska finnas i respektive myndighet (Länsstyrelsen, Landstinget, Räddsam-F och Polismyndigheten) för att verka i samverkansledningen. Lokaler Regionala samverkansledningen samlas i JILL (Jönköpings integrerade larm och ledning), som är förberedda lokaler hos SOS Alarm. Regionala samverkansledningen kan, beroende på händelsen, samlas i alternativ lokal hos någon av samverkansaktörerna.

17 RäddSam F och F-samverkan 17 Lokal samverkansledning Initiativ till och start av lokal samverkansledning sker genom berörd kommun- eller förvaltningsledning Efter en händelse Utvärdering Utvärdering av stabsarbetet ska ske när den regionala samverkansledningen avvecklats. Stabschefen är ansvarig för att utvärderingen sker. Utvärderingen ska dokumenteras och delges berörda aktörer inom en månad. Utvärderingen av stabsarbetet bör omfatta Larm/händelseinformation - tidsförhållanden Start av och initiativ till samverkansledning tid till etablering Organisationen/bemanning Teknik/samband Informationshantering/mediebild Förbättringsområden Efter genomförd utvärdering av stabsarbetet ska rapport lämnas på nästa möte med Styrgrupp F-samverkan. 5.3 Ledningsorganisation All verksamhet som utövas av den kommunala räddningstjänsten är underställd den politiska nämnd som folkvalt sitter att hantera dessa frågor. För kommunalförbund är det förbundsstyrelsen som utgör den folkvalda församlingen. Den politiska nämnden antar för varje mandatperiod en plan för räddningsinsats vilket utgör det målstyrande dokumentet för tjänstemännen. På tjänstemannanivå finns under den politiska nämnden en förvaltningschef, i de flesta fall tillika räddningschef, som leder förvaltningens arbete. Enligt lag (2006:778) om skydd mot olyckor är det kommunens räddningschef som ansvarar för att den skadeavhjälpande verksamheten lever upp till de krav som lagstiftningen ställer och som planen för räddningsinsats anger. Räddningschefen är också enligt lagstiftningen utpekad som räddningsledare då kommunal räddningstjänst råder. Räddningsledarskapet kan räddningschefen delegera till andra personer. Genom RäddSam F har en gemensam tillämpning av denna ordning gjorts i ett dokument antaget av räddningschefsmötet kallat Rutin för ledning och stabstjänst samt delegation av räddningsledare inom RäddSam F. I detta dokument redogörs för befälshierarki och hur räddningsledarskap har delegerats.

18 18 RäddSam F och F-samverkan Inom RäddSam F finns följande befälshierarki: Grundprincipen för räddningsledarskapet är den som leder räddningsinsatsen i operativ komponent ska vara räddningsledare. Det innebär att räddningsledare är högsta befäl enligt befälshierarkin på plats om inte särskild överenskommelse gjorts. Om två befäl på samma nivå kommer till platsen utan högre befäl skall de komma överens om vem som skall leda insatsen och därmed vara räddningsledare. För varje nivå i befälshierarkin finns instruktioner vilka innehåller befogenheter, ramar, kompetenskrav samt krav på tillgänglighet. Denna befälshierarki blir också vägledande för reglerna kring företräde i radiotrafik (se vidare avsnitt 8.2). 5.4 Värderingar Inom RäddSam F har det arbetats fram ett dokument som antagits av räddningschefsmötet kallat Gemensamma värderingar för RäddSam F. I detta dokument finns samlat de värderingar på vilka hela RäddSam F:s arbete grundar sig. Dessa värderingar omfattar således all personal inom RäddSam F. Värderingarna utgår från den drabbades (ofta kallad Greta) synvinkel. För Greta är behovet av hjälp det viktigaste, inte vem som ger den eller utifrån vilket lagrum den ges. Lagen är att betrakta som spelregler men inte ramen för spelplanen. Ibland används räddningstjänst som en beskrivning av hela verksamhetsområdet. Räddningstjänst är egentligen bara ett verktyg vi har till förfogande när vi skall hjälpa människor, räddningstjänst ingår bland spelreglerna. Räddningstjänstförvaltningen är en av flera familjemedlemmar. Dels är räddningstjänstförvaltningen en ingång till kommunernas säkerhetsarbete och krisledning och därmed en del av kommunfamiljen. Därför är det naturligt att vid all verksamhet bevaka respektive kommuns intressen. Dels är räddningstjänsten en del av blåljusfamiljen där det tillsammans med ambulans och polis är naturligt att samverka och bevaka frågor som berör gemensamma intressen. Genom att RäddSam F är en gemensam slagkraftig organisation kan den ha möjlighet att hjälpa till även utanför det egna geografiska området utan att den egna beredskapen påverkas. Hela RäddSam F skall vila på professionalism och med det en vilja att hjälpa. Om någon behöver hjälp ska hjälp ges, antingen genom de egna resurserna eller genom att det tillses att annan myndighet/organisation ger hjälp. All personal inom RäddSamF skall stå på den hjälpbehövandes sida.

19 RäddSam F och F-samverkan 19 Eftersom den hjälpbehövande inte lägger vikt vid vem eller från var hjälpen ges är det viktigt att närmaste enhet från räddningstjänsten påbörjar räddningsarbetet och att det därefter fylls på med för insatsen relevanta resurser. Genom att ha en hög professionalism ska skadeförloppet brytas så tidigt som möjligt. För att underlätta utredning och för att uppnå de förväntningar som finns på RäddSam F ska bränder i normalfallet alltid släckas och räddningsinsatser genomsyras av ett professionellt agerande genom hela förloppet. Då många av de beslut som måste fattas vid en räddningsinsats baseras på mer eller mindre ofullständiga beslutsunderlag ska försiktghetsprincipen alltid tillämpas. En formulering av denna princip är att Du skall vara den förste som misstänker att något är fel och den siste som är övertygad om att det inte är det". Detta ska inte tolkas som att mänskliga eller tekniska fel inte tolereras utan att allt som skäligen är möjligt ska göras för att undvika fel. Detta innebär också att alla s.k. nekande beslut, d.v.s. beslut om att inte leta längre efter en misstänkt olycka eller bedömningar om att vår organisation inte skall ingripa, alltid en normativ fråga. Sådana beslut fattas av räddningschefen eller den som räddningschefen delegerat till. Om räddningstjänsten larmas till ett nödläge ska minst en enhet alltid åka fram till platsen även om information om att hjälp inte behövs tillkommer. Sådan information kan vara felaktig och det ska alltid kontrolleras med egna ögon att det inte finns ett hjälpbehov. All personal inom RäddSam F är en del av ett större system. Med de befogenheter och ansvar som delegerats till de olika befälsnivåerna följer ett krav på informationsplikt uppåt i systemet. Lägesrapporteringar i olika skeden är därför till för närmast ovanliggande befälsnivå, men bakre befäl och SOS Alarm AB är också mottagare. I de situationer som personal inom RäddSam F hamnar sker möten med personer med olika värderingar och olika bakgrund. Dessa olikheter ska all personal respektera och inför detta agera med stor ödmjukhet. Alla inblandade ska ges samma förutsättningar till hjälp oavsett vilken roll de har; drabbad, vållande, ägare, nyttjare etc. De uppdrag som RäddSam F hanterar är av mycket skiftande karaktär. En kontinuerlig strävan är att dessa uppdrag skall hanteras bättre och bättre. Det kräver att RäddSam F är en lärande organisation som dels drar nytta av erfarenheter och dels vågar ifrågasätta utförda uppgifter. För att uppnå detta måste det vara högt till tak och utvärderingar och utredningar av utförda uppgifter ska inte syfta till skulbeläggande. För att kunna utreda och utvärdera måste också dokumentation av utförda uppgifter vara naturligt och ske fortlöpande.

20

21 RAKEL vad det är 21 6 RAKEL vad det är 6.1 Nätet RAKEL är en förkortning för RAdioKommunikation för Effektiv Ledning. I grunden är det ett radiokommunikationsnät byggd på den internationella standarden TETRA (Terrestrial Trunked Radio). Det är ett digitalt radiokommunikationsnät med möjlighet till kryptering. I princip alla motsvarande radiokommunikationsnät som finns runt om i Europa och även i många andra delar av världen bygger på just TETRA-tekniken. Som exempel kan nämna det finska Virve-nätet, det danska Sine-nätet, det norska Nødnett, det brittiska Airwave, det belgiska Astrid, det tyska BD BOS, det nederländska ISC, det estländska EDTN och det isländska Tetra Island. I Sverige byggs också privata TETRAnät, t.ex. inom kärnkraftsindustrin. RAKEL-nätet har byggts upp i Sverige av MSB på uppdrag av försvarsdepartementet. RAKEL-nätet fungerar i mångt och mycket som ett mobiltelefonnät, d.v.s. att all trafik går via nätet och inte direkt mellan två terminaler. Det spelar således ingen roll hur nära man fysiskt står sin kollega, har man ingen kontakt med nätet kan man heller inte ha radiokommunikation med kollegan. Skulle det vara så att man inte har kontakt med nätet och man har behov av radiokommunikation med kollegan finns flera lösningar på problemet, mer om detta i avsnitt 9. Skillnaden mot ett vanligt mobiltelefonnät är att RAKEL också ger möjlighet till gruppkommunikation på ett enkelt sätt, dvs att många kan prata med många precis som vi idag gör i det analoga radiosystem. Kommunikationen i RAKEL är i mycket högre utsträckning avlyssningsskyddat jämfört med det analoga radiosystemet. All radiotrafik kan avlyssnas men den tekniska lösningen i RAKEL gör att det nästan är omöjligt avlyssna. Driftsäkerheten har hittills visat sig vara mycket hög. RAKEL-nätet beräknas ha en tidsmässig tillgänglighet på 99,9% och basstationerna ska klara sju dygn utan extern strömförsörjning. Ljudkvaliteten i RAKEL får betraktas som mycket god då det finns inbyggda funktioner som genom avancerade algoritmer filtrerar bort sådant som inte är människotal. Då RAKEL-nätet har en god yttäckning (i förhållande till såväl det analoga radiosystemet och publika mobiltelefoninät) och då all trafik passerar nätet är räckvidden i princip nationell. Det innebär att man från enskild handburen terminal kan kommunicera med en annan handburen terminal oavsett geografiskt avstånd. I räddningstjänsttillämpning innebär detta att alla radioterminaler, under hela insatsförloppet, har fullgod täckning och förbindelse och aktivt kan vara med i radiokommunikationen från första stund. I RAKEL-nätet har det skapats tydligare gemensamma arenor för samverkan, såväl mellan räddningstjänstinterna resurser, som med andra samverkande organisationer, t.ex. sjukvård och polis. I RAKEL-nätet finns också inbyggt en hel del andra funktioner och tjänster utöver talkommunikation. Det innebär att RAKEL-nätet kan användas för t.ex. positionering, nödlarm, statussändning och larmhantering.

22 22 RAKEL vad det är Sammanfattningsvis är RAKEL ett system med många fördelar i jämförelse med det analoga radiosystemet. Fördelarna får dock konsekvenser som gör att det är mycket viktigt att RAKEL används utifrån de regler och riktlinjer som ställts upp. Ett felaktigt användande kan få ödesdigra konsekvenser som påverkar stora geografiska ytor. 6.2 Terminaltyper Mobil terminal En mobil terminal är en sådan som primärt är avsedd att monteras in i ett fordon eller i ett bordsställ i en ledningscentral. Den för RäddSam F upphandlade mobilterminalen är av märket Sepura modell SRG3900 och instruktioner kring den finns i avsnitt Handburen terminal En handburen terminal är primärt avsedd att bäras av en enskild personal. En handburen terminal kan också monteras in i ett fordon och anslutas till en yttre antenn via en speciell fordonshållare. Den för RäddSam F upphandlade mobilterminalen är av märket Sepura modell STP8000 och instruktioner kring den finns i avsnitt Det finns också en något billigare modell (SRH3900) som mött kraven i upphandlingsunderlaget men från projektledningens sida rekommenderas STP8000 för att skapa synnergieffekter kring programmering, tillämpningar och handhavandeutbildning Dispatcher (KC-terminal) En dispatcher (även kallad KC-terminal) är en utrustning som är avsedd att kunna utföra åtgärder inne i RAKEL-nätet och även kunna styra andra terminaler. Dispatcherutrustningen kan vara ansluten till RAKEL-nätet via en fast trådbunden uppkoppling eller via radioförbindelse. För att kunna utföra alla åtgärder i RAKEL-nätet är det dock nödvändigt att utrustningen är fast ansluten med fysisk ledning. I en dispatcher kan man se vilka terminaler som finns i nätet och vilken talgrupp (se avsnitt 10) terminalen är inställd på. Man kan tilldela s.k. dynamiska talgrupper och man kan även styra terminalen så att den kan sända utan att användare behöver göra något. För en del av dessa fjärråtgärder krävs det att den enskilda terminalen är inställd på att tillåta fjärrstyrning etc. SOS Alarm AB kommer i sitt ordinarie system ha dessa dispatcherfunktionaliteter. Om det kommer att finnas dispatcherfunktioner inom RäddSam F är i nuläget inte klarlagt Modem Ett modem är en terminal som inte kan kommunicera med taltrafik utan enbart hanterar status, SDS (textmeddelanden, se avsnitt 9.6) och datatrafik. Sådan utrustning kan till exempel användas för utalarmering, portstyrningar, övervakningar etc.

23 RAKEL vad det är Abonnemang För att kunna utnyttja RAKEL-nätet måste varje terminal ha ett abonnemang som levereras av MSB Grundabonnemang Ett grundabonnemang ger terminalen möjlighet till taltrafik, SDS och status. Utöver dessa bastjänster kan man lägga till positionering, nödlarm och datatrafik. Vissa av dessa tilläggstjänster är i nuläget kostnadsfria. Prissättningen för ett grundabonnemang är i dagsläget c:a kr per terminal och år och då inkluderar det fri trafik. Prissättningen efter år 2012 är ännu inte fastställd Telematikabonnemang Ett telematikabonnemang ger terminalen möjlighet till SDS och status. Detta är till för att kunna hantera styrningar och larmöverföringar av olika slag. Prissättningen för ett telematikabonnemang är i dagsläget knappt kr per terminal och år och då inkluderar det fri trafik i en riktning (antingen till eller från modemet) och knappt kr per terminal och år och då inkluderar det fri trafik i båda riktningarna. Prissättningen efter år 2012 är ännu inte fastställd. Telematikabonnemangen ingår inte i organisationens takpris (se avsnitt 6.3.3) Takpris För varje kommun finns ett s.k. takpris fastställt. Detta innebär att om kommunen har så många grundabonnemang att den totala abonnemangsavgiften överstiger en viss summa kommer avgiften inte att bli högre än detta tak. Takprisen för respektive kommun, inklusive de kommunala bolag som ingår i kommunens krisorganisation, ser ut enligt följande (satt i 2012 års prissättning): Kommun Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Ydre Takpris kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Räddningstjänstförbund/kommunalförbund förhandlar separat om takpris direkt med MSB. Om ett räddningstjänstförbund utnyttjar sitt takpris minskas också primärkommunens takprisnivå.

24

25 Anropsnummer 25 7 Anropsnummer Varje RAKEL-terminal har flera olika anropsnummer och i detta avsnitt kommer dessa att redovisas var för sig. 7.1 MSISDN Det anropsnummer som kommer att användas vid dagligt bruk kallas för MSISDN (Mobile Station Integrated Services Digital Network). Det är i RAKEL ett sjuställigt nummer som är uppbyggt enligt följande: O RZ-KSEF O = Organisationstillhörighet 1 Polis 2 Kommunal räddningstjänst samt MSB 3 Sjukvård samt larmoperatörer 4 Vägverket, Tullverket, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Svenska Sjöräddningssällskapet samt försvarsmakten 5 Länsstyrelser och kommunal verksamhet 6 Strålsäkerhetsmyndigheten, Elsäkerhetsverket, Luftfartsverket, Vägverket, Banverket samt övriga statliga myndigheter 7 Kriminalvården 8 Fortum och övriga elbolag R = RAKEL-region 1 Norrbottens, Vätterbottens, Västernorrlands och Jämtlands län 2 Uppsala, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarna och Gävleborgs län 3 Stockholms län 4 Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings och Gotlands län 5 Västra Götalands och Hallands län 6 Skåne, Blekinge, Kronobergs och Kalmar län

26 26 Anropsnummer Z = RAKEL-zon Inom RAKEL-region 4, som Jönköpings län tillhör finns fyra zoner: 1 Södermanlands län 2 Östergötlands län 3 Jönköpings län 4 Gotlands län K = Kommun Inom Jönköpings län, samt Ydre kommun i Östergötlans län, har varje kommun en egen eller delad kommunsiffra 1 Jönköpings kommun 2 Nässjö och Sävsjö kommuner 3 Tranås och Ydre kommuner 4 Vetlanda kommun 5 Värnamo kommun 6 Eksjö och Aneby kommuner 7 Gislaveds och Gnosjö kommuner 8 Jönköpings, Habo, Mullsjö och Vaggeryds kommuner S = Station Inom kommunerna har varje station en egen stationssiffra (se vidare avsnitt 7.6).

27 Anropsnummer 27 EF = Enhet/Funktion På varje station har varje enhet en egen enhetssiffra 01 Brandstation (basterminal) Brandman 10 Räddningsenhet 20 Lätt räddningsenhet (t.ex. skärsläckarenheter) 30 Höjdenheter 40 Vattenenheter 50 Terrängenheter 55 Bandvagnar 57 ATV 60 FIP-enheter 65 Sjukvårdslarms-/IVPA-enheter 67 Specialenheter övrigt (t.ex. restvärde, kem eller depå) 69 Specialenheter övrigt (t.ex. restvärde, kem eller depå) 70 Transportenheter i direkt utryckningstjänst 75 Transportenheter utan direkt utryckningstjänst 77 Transportenheter utan direkt utryckningstjänst 79 Transportenheter utan direkt utryckningstjänst 80 Ledningsenheter Handterminaler stab ledningsenhet Handterminal ledningsenhet 90 Båt, normalt sjösatt 99 Båt, normalt på trailer De nationella riktlinjerna för nummersättning erbjuder också möjligheten att i varje enhet ha olika funktioner genom en funktionssiffra, dvs riktlinjerna delar på EF-positionerna i enhetens MSISDN. Dock stämmer detta synsätt inte riktigt överens med RäddSam F:s arbetssätt varför ovan angivna tillämpning har valts. Utöver denna sammahängande princip O RZ-KSEF finns ett antal specialfall för länsövergripande räddningstjänstenheter och flygplatsräddningstjänst. Se nummerplanen i avsnitt 14 för dessa specifikt.

28 28 Anropsnummer Alla terminaler i RAKEL har inte nödvändigtvis ett MSISDN men alla räddningstjänstterminaler inom RäddSam F kommer att ha det. När en enhet ska märkas med RAKEL-anropsnummer används också hela enhetens MSISDN grupperat enligt figuren nedan. Placeringen på enheten är i princip valfri men tänk på teckenstorleken så att synbarheten tillgodoses. 7.2 ISSI Till varje terminal finns ett anropsnummer som kallas ISSI (Individual Short Subsriber Identity). Det är ett sexställigt nummer som är terminalens unika identitet mot RAKELnätet. Det finns en systematik i uppbyggnaden av dessa, vilket i mångt och mycket liknar uppbyggnaden av MSISDN ovan. För räddningstjänstens del inom RäddSam F är ISSI-numren uppbygda enligt principen ORZKXX O = Organisationstillhörighet (i vårt fall alltid 2 enligt listan i avsnitt 7.1) R = RAKEL-region (i vårt fall alltid 4 enligt listan i avsnitt 7.1) Z = RAKEL-zon (i vårt fall alltid 3 enligt listan i avsnitt 7.1) K = Kommun (enligt listan i avsnitt 7.1)) XX = Löpnummer (för en del enheter kan ISSI härröras från enhetens MSISDN genom att sista nollan i MSISDN stryks. Detta gäller dock inte alla enheter) Användningen av ISSI sker i princip enbart i samband med individsamtal (se avsnitt 9.2) då mottagaren inte har ett MSISDN (Kustbevakningen och Försvarsmakten använder i nuläget enbart ISSI som anropsnummer). 7.3 Mnemonic Ett mnemonic är en namnsättning av terminalens identitet. Alla terminaler har ett mnemonic i RAKEL-nätet vilket kan ses av, till nätet trådanslutna, dispatcherprodukter. Varje terminals mnemonic sätts i den OKP som terminalen tillhör. I varje RAKEL-terminal kan också mnemonic sättas relaterade till anropsnummer. Det behöver inte nödvändigtvis vara samma mnemonic som i nätet. I de terminaler som RäddSam F upphandlat kopplas detta mnemonic till anropsnumret i terminalens telefonbok. När en känd terminal (en som finns med i telefonboken) sänder eller anropar syns dennes mnemonic i displayen istället för dess anropsnummer.

29 Anropsnummer TEI I varje terminal finns en hårdvarubaserad identitet som kallas för TEI. Det är mot denna identitet som terminalen ges behörighet i RAKEL-nätet, en s.k. ISSI-TEI-koppling. TEI-numret går inte att programmera om och är därför den starkaste rättighetsknytningen mot RAKEL-nätet. 7.5 SOS Alarm och LKC SOS Alarm kommer att använda sig av anropsnummer SOS möjligen kompletterat med Jönköping efter. Detta för att SOS Alarm är en nationell organisation och ett anrop till SOS kan i princip hamna på vilken SOS-central som helst. Därför kommer SOS Alarm vid anrop att svara: SOS Alarm svarar anrop från Räddning , kom ( SOS Alarm svarar anrop från Räddning fyrtiotre tjugo tio, kom ) Polisens länskommunikationscentral, LKC, använder RAKEL-zonen som anropsnummer, då dessa i mångt och mycket är länsövergripande. Det innebär att LKC i Jönköping har anropsnumret 4-3. Därför kommer LKC Jönköping vid anrop att svara: 4-3 svarar anrop från Räddning , kom ( Fyra tre svarar anrop från Räddning fyrtiotre tjugo tio, kom ) 7.6 Stationsnumrering Följande stationsnumrering har gjorts inom RäddSam F som underlag för nummersättning av MSISDN. Disponibla nummer är tillgängliga för den kommunala räddningstjänsten i respektive kommun och är inte avsedda för övrig kommunal verksamhet Norra regionen Nummer Station Jönköping 1300 Huskvarna 1400 Gränna 1500 Norrahammar 1600 Bankeryd 1700 Visingsö 1800 Unnefors 1900 Ryd/Bottnaryd 8000 Jönköping SV (planerad station) Disponibelt för Jönköpings kommun 8300 Habo 8400 Disponibelt för Habo kommun 8500 Mullsjö

30 30 Anropsnummer Nummer Station 8600 Disponibelt för Mullsjö kommun 8700 Vaggeryd 8800 Disponibelt för Vaggeryds kommun 8900 Skillingaryd Höglandsregionen Nummer Station Nässjö 2200 Disponibelt för Nässjö kommun 2300 Bodafors 2400 Anneberg 2500 Forserum 2600 Malmbäck 2700 Sävsjö 2800 Disponibelt för Sävsjö kommun 2900 Stockaryd Tranås Disponibelt för Tranås kommun 3500 Österbymo Disponibelt för Ydre kommun Vetlanda Disponibelt för Vetlanda kommun 4400 Landsbro 4500 Korsberga 4600 Kvillsfors 4700 Pauliström 4800 Farstorp 4900 Ramkvilla Eksjö Disponibelt för Eksjö kommun 6500 Hjältevad 6600 Mariannelund 6700 Aneby

31 Anropsnummer 31 Nummer Station Disponibelt för Aneby kommun Södra regionen Nummer Station Värnamo Disponibelt för Värnamo kommun 5700 Bredaryd 5800 Bor 5900 Rydaholm Gislaved 7200 Disponibelt för Gislaveds kommun 7300 Reftele 7400 Smålandsstenar 7500 Burseryd 7600 Hestra 7700 Gnosjö 7800 Disponibelt för Gnosjö kommun 7900 Hillerstorp

32

33 Regler för radiokommunikation 33 8 Regler för radiokommunikation 8.1 Anrop I RAKEL används talade anrop när det gäller gruppsamtal. Det analoga radiosystemets möjlighet till selektiv sökning erbjuds inte i RAKEL. Det är därför extra viktigt att anrop görs korrekt enligt de nationella riktlinjerna. Vid anrop i talgrupp ska enhetens hela anropsnummer (MSISDN) användas på såväl den anropade som den anropande. Räddning från Räddning , kom ( Räddning fyrtiotre femtio tio från räddning fyrtiotre åttiosju åttio, kom ) Ambulans från Räddning , kom ( Ambulans fyrtiotre nittiotre noll noll från räddning fyrtiotre trettio åttio, kom ) Polis från Räddning , kom ( Polis sextiosju nittioett noll noll från räddning fyrtiotre sjuttioett åttio, kom ) Detta kan synas omständligt men då anropsnumren är uppbyggda på ett identiskt sätt över hela landet för alla organisationer och då yttäckningen i princip är nationell är det viktigt att alla positioner i anropsnumret är med. När väl samband är etablerat kan det accepteras att enbart fyrställiga anropsnummer (d.v.s. de fyra sista positionerna i MSISDN) används, vid behov kompletterat av organisationstillhörighet. För att detta ska fungera vid alla tillfällen är det väsentligt att detta arbetssätt används vid såväl den lilla insatsen som vid den stora. Ett korrekt arbetssätt vid träningsmatchen skapar goda förutsättningar för ett korrekt arbetssätt även vid VM-finalen. När individsamtal ska besvaras används också det fullständiga anropsnumret MSISDN. 8.2 Företräde i radiotrafiken I allt radiosamband finns det en viss turordning, vem som har företräde i radiotrafiken. Den princip som har gällt i det analoga radiosystemet kommer också att användas i RAKEL: först på plats högst på väg. Det innebär att den som förväntas vara först på plats har företräde i radiotrafiken för att kunna få sig till del sådan information som är väsentlig i initialskedet. Vidare innebär denna princip att den som är högst på väg, d.v.s. den som är räddningsledare i samband med en räddningstjänstinsats, också har företräde i radiotrafiken. Detta för att kunna få sig till del sådan information som är väsentlig för sitt ledningsarbete, de beslut som måste tas och för att kunna hantera samverkan. Värt att tänka på är att vid radiosamband på RAPS-talgrupperna (eller andra organisationsgemensamma talgrupper) kan det finnas andra enheter och funktioner som kan vara både först på plats och högst på väg. Självklart är det också så att finns det information som är av il-karaktär har denna förstås företräde.

34 34 Regler för radiokommunikation 8.3 Elefanten Som följd av att RAKEL har en så god yttäckning och därmed också en god hörbarhet är förutsättningarna för att få del av information helt annorlunda jämfört med i det analoga radiosystemet. Därmed ska också användarens inställning till radiosamband vara den att det är viktigare att lyssna än att prata. Det har myntats ett begrepp om elefantbeteende, vilket innebär att användaren ska försöka ha stora öron och förhållandevis liten mun (till skillnad från krokodilen som har stor mun och inga öron). Illustration: Anne-Christin Carlsson Att via status kvittera sin enhet på väg och sedan invänta information har visat sig fungera alldeles utmärkt för de län som är längre komna än Jönköpings län. Det borde således också fungera även i Jönköping län. I Hallands län har man valt en metod kallad totalinfo. Det innebär att de enheter/funktioner som är högst på väg och först på plats efterfrågar specifikt information. Alla andra enheter/funktioner kvitterar sig på väg med status och sedan går larmcentralen ut med ett allmänt anrop där all tillgänglig information lämnas utan något egentligt krav på kvittens eller möjlighet till motfrågor. Om detta är ett koncept som också skulle kunna fungera inom RäddSam F är något den fortsatta pilotprojektsverksamheten får utvärdera.

35 Samtalstyper, trafiksätt och funktioner 35 9 Samtalstyper, trafiksätt och funktioner 9.1 Gruppsamtal Samtalstypen gruppsamtal innebär att alla som har sin terminal inställd på en viss talgrupp hör den trafik som sker i talgruppen. Denna samtalstyp är den som mest liknar traditionella kommunikationsradiosamtal. Gruppsamtal etableras med muntliga anrop. 9.2 Individsamtal Samtalstypen individsamtal innebär att enbart två individer deltar i samtalet. Detta samtal sker utanför talgruppen och påverkar inte trafiken i den inställda talgruppen. Individsamtalet etableras genom signalerat anrop, d.v.s. att man först anger den motpartens anropsnummer och sedan initierar samtalet.

36 36 Samtalstyper, trafiksätt och funktioner 9.3 Simplex Trafiksättet simplex innebär att enbart en terminal kan sända samtidigt. Detta är att likna vid nuvarande kommunikationsradiotrafik med principen tryck-tala-släpp-lyssna. D.v.s. en sänder/talar, resten lyssnar. 9.4 Duplex Trafiksättet duplex innebär att såväl anropande som anropad part kan både lyssna och prata samtidigt. Detta trafiksätt är att likna vid ett traditionellt telefonsamtal mellan två individer. Duplexsamtal kan således enbart ske med samtalstypen individsamtal.

37 Samtalstyper, trafiksätt och funktioner Samtalsbegäran (CBR Call Back Request) För att prata med SOS, och även andra kommunikationscentraler (KC), går det inte längre enbart ange dess anropsnummer och etablera ett samtal. Istället skickas ett speciellt status (se avsnitt 9.7) kallat samtalsbegäran (eller Call Back Request) som på SOS/KC indikerar att en individ vill ha kontakt. SOS/KC kopplar då upp samtalet och etablerar samband. En samtalsbegäran kan skickas både för gruppsamtal och för individsamtal. Skickas en samtalsbegäran för gruppsamtal kommer SOS/KC att etablera samtalet i den samtalsgrupp som den anropande för tillfället har inställd (efter överenskommelse mellan räddningstjänsterna och SOS). Dock är det så att i SOS Alarms reservsystem ZeraCom (det nuvarande huvudsystemet) går det inte att se vilken talgrupp som begäran gäller. Därför kommer SOS Alarm att etablera gruppsamtalet i talgruppen RAPS-1 för enheter tillhöriga norra regionen, RAPS-4 för enheter tillhöriga höglandsregionen och RAPS-7 för enheter tillhöriga södra regionen. Se vidare avsnitt 10.2 för information om dessa talgrupper. 9.6 SDS (Textmeddelanden) I RAKEL finns en textmeddelandefunktion som kallas för SDS (Short Data Service), vilken går att jämföra med mobiltelefoninätens SMS-tjänster. Via den tjänsten kan SOS Alarm skicka ut larminformation och andra textmeddelanden. Det är lite krångligt att i terminalerna formulera SDS, även om det går, varför SDStjänsten än så länge får betraktas som ett sätt att från en kommunikationscentral skicka textbaserad information till terminalerna. 9.7 Status Ett status är ett fördefinierat meddelande (sifferbaserat) som kan nyttjas för snabb signalering av olika förutbestämda meddelanden. Det kan handla om en enhets status under en pågående händelse (på väg, framme, gripbar etc.) eller för att hantera styrningar av olika slag (portstyrningar, larmöverföringar etc.). Status kan skickas från såväl den enskilda terminalen som via sidoapplikationer (t.ex. knappsatser och vissa navigatorer). Hur statushanteringen ska ske i RAKEL är ännu inte helt klarlagt men att skicka på väg, framme, gripbar och åter station torde komma att ske på samma sätt som det görs idag, antingen via Mobitex eller via Aurora-radion.

38 38 Samtalstyper, trafiksätt och funktioner 9.8 TMO/DMO Det finns i RAKEL två sändlägen; TMO (Trunked Mode Operation) samt DMO (Direct Mode Operation). I TMO-läget är terminalen ansluten till RAKEL-nätet och all trafik som skickas och tas emot med terminalen går via RAKEL-nätet. Då terminalen är i TMO-läge har den samma räckvidd som hela nätet, d.v.s. i princip nationell täckning. I DMO-läget är terminalen inte ansluten till RAKEL-nätet utan fungerar som dagens bärbara B96:or, d.v.s. direkt från terminal till terminal. I DMO-läget har terminalen motsvarande räckvidd som de analoga radioapparaterna. I en räddningstjänstterminal finns det ett antal DMO-talgrupper (eller DMO-frekvenser, som det egentligen är). För användning internt inom räddningstjänsten finns RTJ DMO 1-6. För samverkan inom blåljusfamiljen finns BLÅ DMO 1-2 och för samverkan med andra RAKELterminaler än dessa finns Alla DMO 1-2.