Ugglebos kvalitetsredovisning 2014

Transkript

1 Ugglebos kvalitetsredovisning 2014 Ugglebo har 21 barn i åldrarna 2-6 år: 17 pojkar och 4 flickor. Vi är 2,95 tjänst, 2 förskollärare och 1 barnskötare. Årets projekt valdes utifrån att förskolorna skulle jobba mer med temat natur/no, vilket också betonas i Läroplan för förskolan, LPfö-98 reviderad -10. Vi valde även att fortsätta vårt projekt med förskolan Life Fantastic i Sydafrika. Vi personal introducerade till projektet genom att ta med oss en sak som för oss står för NO: sten, bild på tromb, snäckor el. dyl. Barnen blev även ombedda att med hjälp av sina föräldrar ta med sig något som representerade NO för dem. (Ur LPfö-98. Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen) Några barn tog med ett föremål, som de först fick beskriva för en pedagog, och därefter rita upplevelsen kring sitt föremål. Sedan fick de hålla en minisamling för en grupp kompisar, berätta och svara på frågor. Allt dokumenterades och sattes upp på väggen. De olika leden i processen gjordes för att barnen skulle uppleva sitt lärande i olika sammanhang och med olika uttryckssätt. (ur LPfö-98. Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.)

2 Vår tanke var att varje sak som presenterades skulle bli ett projekt i projektet, men av det som visades blev det bilden på tromben, som fängslade barnen mest. De talades om den ständigt. Enlig barnens önskemål såg vi ett flertal you tube-filmer, som visade olika tromber, virvlar och tornados. Barnen blev fascinerade av allt: ljudet, styrkan och kraften! Flera barn satte sig och ritade tromber, en av kommentarerna till teckningarna var: Tromben suger upp huset. Där e huset där nere. Där e kraften och nu växer min tromb ännu starkare. Den har mycket kraft. T 5:0 år. (ur LPfö-68. Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation) Efter juluppehållet startade vi terminen genom att göra Lisebergsmålningar. Tillsammans med barnen upptäckte vi vad kraften har för betydelse för att saker ska kunna snurra. (Glitterflaska). Det är glitter och vatten. Det åker upp och ner som en tromb, den snurrar tromben. E 3:5 år (Mandelkvarnen) För den kan riva sönder hårda saker som nötter. Det är ett mjukt håll och ett vasst håll. Man lägger i nötter, sen trycker man och samtidigt snurrar man. Då går dem sönder. Man mal dem. Det finns ingen motor på. Det är handkraften. Om det finns motor så trycker man bara på knappen. J 6:1 år. (Rotfruktsrivaren) Jag snurrar den. Jag trycker jättehårt. Då kom äpple Hur kändes det i armarna när du snurrade? Handkraften. E 3:2 år. (Pappershelikoptern) Hur gjorde du den? Jag klippte och ritade. Sen skulle man stå på en liten stol och se om den funkade eller inte. När den trillar ner så snurrar den och det är vinden som kommer in utifrån på huset, som heter dagis. Vinden kommer in genom fönstret. E 4:8 år. (Vindsnurrorna) De snurrade när det blåste. Sen slutade de när det inte blåste mer. Vad kallas det? Vindkraften. A 5:2 år. (Jo-jo) Man bara släpper den ner och drar upp och släpper ner och drar upp. J 4:4 år. (Bayblades av plus-plus) Små bay-blades kan inte ta sönder stora bayblades för de har stora plus-plus. Man snurrar med handkraft.

3 (Träsnurror) Man måste ha en lång pinne och en spets. Man måste ha spetsen ner. Om man trycker för hårt då ramlar den, men om man snurrar lagom då fungerar det. (Lisebergsmålningar) Vi har snurrat med en elvisp och satt på en tallrik och hällt på färg. Det blev Lisebergsmålning. (Ur Lpfö -98. Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar) Som avslut tog barnen med sig en glasburk hemifrån, för att barnen skulle tillverka en snöboll. Efter flera försök med olika material som inte fungerade, fick vi förklara och visa barnen att vi måste ge upp. Vi avslutar projektet med en vernissage, för föräldrar och syskon, där barnen får visa vad vi har arbetat med och lärt oss under läsåret. Under läsåret har vi samverkat med förskolan Life Fantastic i Mbekweni, Sydafrika. Det har skett genom att en pedagog har besökt förskolan där och skapat vidare kontakt. Till det besöket fick våra barn se filmer och bilder från Mbekweni. Barnen ville rita teckningar och vimplar som skickades med ner. Även teddybjörnen Gosis följde med på resan. Under tiden som resan varade höll pedagogen och barnen kontakt med varandra via Skype. Resan resulterade i att vi skickat mail till Life fantastic en gång i månaden. Vi har skickat ner ett paket med NO-material och teckningar från våra barn. De har också fått en likadan jordglob som vi har för att påvisa avståndet mellan våra länder. (ur LPfö-98. Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer), samt (Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra).

4 I vårt projekt ser och hör vi att barnen har utvecklat sitt språk. De beskriver skeenden och använder nya ord som handkraft, vindkraft, och har hört talas om centrefugera och rotera. En skriv-och rithörna med barnens namn och alfabetet på olika sätt har ordnats för att uppmuntra och inspirera till skrift- och bildspråket och den är mycket använd. (ur LPfö-98. Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra) samt (utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.) Vad det gäller matematik är barnen mycket intresserade av 100-plattorna, årstids- och månadsalmanackan som kommit upp under vårterminen. Klockan, tid, oändligt mm är andra intressanta begrepp som de använder. De för långa resonemang med oss och varandra om detta. Hur slår man ett bananrekord? Jo, några barn har kommit på att ju tunnare skivor man skär, desto fler blir det. På bokbussen: Åh vad många böcker vi har lånat, vi behöver två kassar! (ur LPfö-98. Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.)

5 Analys och bedömning. Vi har reviderat likabehandlingsplanen, men inte tagit med barnen i detta, vilket vi tar med oss till nästa läsår. I vardagen ser man bla det arbetet genom att det är lika viktigt att varje barn får göra sin röst hörd som att lyssna på andra, att de samarbetar i bygghörnan eller övar turtagning när de spelar spel. (ur Lpfö-98. Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.) samt (utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.) Vi har ändrat om i miljön och skapat fler, nya rum i rummen. Vi har en stor barngrupp och såg att barnen behövde kunna välja mindre grupper att vara i. Detta har gjort att barnen har blivit mer koncentrerade och söker sig naturligt till olika aktiviteter i de nya rummen. Vi trodde att vi skulle få större respons ifrån hemmen när det gäller NO-föremålen, men barnens fokus drogs till tromben och tornadon, vilket vi tog vara på och förde projektet vidare. Barnen har visat ett stort intresse för vad vi gjort. Så här i efterhand kan vi dock känna att vi hade kunnat hålla på lite längre med tromber, hur de uppkommer, varför det finns stora tromber i andra länder men vi har bara små i Sverige. Som avslutning på vårt tema hade vi tänkt göra snökupoler. Men efter flera försök med olika material och olika typer av lim fick vi ge upp. Barnen som var med i de olika försöken förstod dilemmat och flera av dem kommenterade de misslyckade försöken. Tillsammans kunde vi konstatera att det inte alltid blir som man tänkt sig. Temat avrundades med en inbjudan till vernissage, där barnen fick visa allt de arbetat med, lärt sig och upplevt under läsåret. Vernissagen hade vi i samband med förskolans grillkväll, allt var mycket uppskattat av barn, intresserade föräldrar och andra besökare! Vi har under det här året pga besparingar bara haft 1,5 timmes planeringstid/3 veckorsperiod. Det är alldeles för lite tid i förhållande till vad vi bör/ska ta upp. Vi ser mycket fram emot att planeringsavlösarna kommer tillbaka till nästa läsår och att vi får 3 timmars planering/3 veckors period. Vi hoppas att vi på ett bättre sätt kommer att kunna sätta oss in i hur vi vill utforma vår pedagogiska dokumentation, komma lite djupare ner i diskussioner som rör barnen, reflektera och analysera vår pedagogiska verksamhet och föra pedagogiska diskussioner utifrån vår läroplan. Vi kommer också att kunna ha ett större samarbete inom huset bl.a angående projekt och tema. Detta känns mycket positivt!

6 Under hela läsåret har vi haft ett nära samarbete med föräldrarna genom den dagliga kontakten vid lämning och hämtning, föräldrasamtal, utvecklingssamtal, föräldramöte, vernissage och grillkväll. Föräldrarna bjöds även in att delta i vårt NO-projekt. Vi hoppas att vi kan fortsätta med det goda samarbetet även nästa läsår. Vad det gäller övergången till förskoleklass har vi gjort skolgårdsbesök, ett par besök inne i förskoleklassen och haft samtal mellan förskoleklassens pedagoger, föräldrarna och oss. Barnens portfolio har också överlämnats. Vi tänker att allt vi arbetat med under läsåret följer förskolans värdegrund som bygger på ett demokratiskt synsätt. (Ur Lpfö-98. främjar aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.) Vi uppmuntrar barnens till delaktighet och tilltro till sina förmågor och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen.

7 Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsredovisning