Planbeskrivning Detaljplan för Lokstallet 6 och del av Lokstallet 7 m.fl. i stadsdelen Vasastaden Dp

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN DNR Maria Sahlstrand REVIDERAD Tfn (17) Planbeskrivning Detaljplan för Lokstallet 6 och del av Lokstallet 7 m.fl. i stadsdelen Vasastaden Dp Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (17) Innehåll Sammanfattning... 3 Syfte... 3 Tidplan... 3 Inledning... 4 Handlingar... 4 Planens syfte och huvuddrag... 4 Plandata... 4 Markägoförhållanden... 5 Tidigare ställningstaganden... 5 Förutsättningar... 5 Befintlig bebyggelse... 5 Stadsbild... 5 Kulturhistoriskt värdefull miljö... 7 Gator och trafik... 7 Störningar och risker... 8 Planförslag... 8 Ny bebyggelse... 8 Gator och trafik Teknisk försörjning Konsekvenser Behovsbedömning Stadsbild Störningar och risker Tidplan Genomförande Organisatoriska frågor Verkan på befintliga detaljplaner Fastighetsrättsliga frågor Tekniska och ekonomiska frågor Genomförandetid... 17

3 SID 3 (17) Vy över kv Lokstallet 6 söderut från St Eriksbron Sammanfattning Förslaget syftar till att utveckla befintlig kontorsbyggnad genom en påbyggnad med en våning. Byggnaden är från 1970-talet och ligger i souterräng med fem våningar mot järnvägen och tre våningar mot Atlasmuren. Den planerade tillkommande ytan uppskattas till ca kvm BTA, befintlig byggnad är på ca kvm BTA. Atlasområdet, där fastigheten ligger, har stora kulturvärden och är av Stockholms stadsmuseum grönklassat. Byggnaden ligger inom ett riskområde från järnvägen. Syfte Syftet med planförslaget är att ge möjlighet för fastighetsägaren att kunna nyttja fastigheten på ett mer effektivt sätt och anpassa byggnaden efter dagens krav på arbetsmiljö genom att tillåta en påbyggnad. Tidplan Samråd 18/3 22/ Granskning 25/9 23/ Granskning 12/2 12/ Antagande maj 2014

4 SID 4 (17) Inledning Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är: - Riskanalys kvarteret Lokstallet 6 avseende närhet till järnvägen upprättad av Brandskyddslaget (reviderad mars 2014). Utredningen är en sammanställning av tidigare utförda utredningar. - Trafikbuller- och vibrationsutredning (Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB, ) Medverkande Planen är framtagen av Maria Sahlstrand och Katarina Eriksson på Stadsbyggnadskontoret med plankonsultstöd av Andreas Björklund och Malin Olsson på Tengbom från granskningsskede. Planens syfte och huvuddrag Planens syfte är att möjliggöra en påbyggnad av befintlig byggnad inom Lokstallet 6. Plandata Läge Planområdet omfattar fastigheten Lokstallet 6 samt del av Lokstallet 7 och Vasastaden 1:105. Området avgränsas mot norr av Atlasmuren och Lokstallsgatan, mot öster av Torsgatan och i söder av spårområdet Norrmalm 5:1. Planområdet markerat med rödstreckad linje

5 SID 5 (17) Markägoförhållanden Fastigheten ägs av Bonnier Fastigheter AB. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I Promenadstaden, Översiktsplan för Stockholm, antagen av kommunfullmäktige 15 mars 2010, har området beteckningen innerstadsbebyggelse. Översiktsplanen presenterar fyra huvudstrategier för stadens utveckling bl.a. att fortsätta stärka det centrala Stockholm. En tät stad i de centrala delarna av regionen främjar även en hållbar utveckling inte minst på grund av möjligheterna till hållbart resande. Detaljplan Gällande detaljplan, Pl 6819, från år 1971, för Lokstallet 6, tillåter en byggnad för kontorsändamål. Byggnadshöjden mot Atlasmuren anges till 14 meter och mot spårområdet till 17 meter. Området som gränsar till Atlastäppan får inte bebyggas. För Lokstallet 7 gäller detaljplan Dp från år 1991, med kontorsändamål. Förutsättningar Befintlig bebyggelse Byggnaden är från 1970-talet och ligger i souterräng med fem våningar mot järnvägen och tre våningar mot Atlasmuren med fasadmaterialet i tegel och kopparplåt. Ursprungligen stod här ett lokstall och efter det en tennishall. Fastigheten gränsar till Lokstallet 7, Bonnierhuset och Bonniers konsthall. Bonnierhuset uppfördes på 1940-tal och är ritad i modernistisk anda. Byggnaden är utformad i en arbetad och detaljerad tegelarkitektur. Norr om fastigheten ligger det karaktäristiska och monumentala Atlasområdet med byggnader som har en klassicistisk utformning. Fasaderna är putsade i en ljusgul brun skala och har varierad detaljering i fönster- och portomfattningar. Fastigheten Lokstallet 6 Stadsbild Atlasområdet präglas av sin sammanhållna arkitektur placerad efter P O Hallmans stadsplan över området från år Området med sina bostadshus skiljs från fastigheterna i kv Lokstallet genom Atlasmuren, den gata som löper längs med Lokstallet 6. På andra sidan fastigheten kommer sedan spårområdet och vattenrummet, Klara sjö och Kungsholms strand. Fastigheten Lokstallet 6 har en synlig inverkan på vyn från Kungsholmen mot Atlasområdet. Idag är

6 SID 6 (17) fastigheten relativt låg mot sin omgivning och har en blygsam framtonig men kopplas genom sin gestaltning visuellt till den modernare högresta bebyggelsen i form av Bonnierhuset. Gatorna i Atlasområdet är relativt breda med generös förgårdsmark framför byggnaderna. Atlasmuren Atlasområdet karakteriseras av stora höjdskillnader mot de omgivande gatorna där planområdet ligger inom en lägre del. I anslutning till Lokstallet 6 ligger ett mindre parkområde, Atlastäppan. Parken binder samman området med Klara sjö och det gröna rum som skapar Kungsholmsstrand. Lokstallet 6 Flygfoto över kvarteret Atlastäppan

7 SID 7 (17) Kulturhistoriskt värdefull miljö Bebyggelse Bebyggelsen i Atlasområdet är av Stockholms stadsmuseum grönklassad, enligt stadens klassificering av bebyggelse, vilket innebär fastigheter med bebyggelse som är särskilt värdefull ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Den väl sammanhållna arkitekturen stärker också de miljömässiga kvaliteterna i området. I kanten av området mot spårområdet och Klara sjö, ligger kv Lokstallet 6. Byggnaden skiljer sig markant mot sin omgivning med sin relativt slutna fasad, enkla volym och de band av tegel och koppar som präglar fasaduttrycket. Byggnaden är idag inte klassad av Stockholms stadsmuseum. Omgivande byggnader i Atlasområdet Gator och trafik Gatunät Fastigheten nås via Torsgatan, en av huvudgatorna i Stockholms innerstad. Torsgatan ansluter till Lokstallsgatan, en kort lokalgata, vilket sedan leder vidare till Atlasmuren alternativt Atlasgatan. Från Lokstallsgatan sker inlastning samt nedfart till ett garage i Lokstallet 7, Bonnierhuset. Atlasmuren sträcker sig norr om Lokstallet 6, gatan är enkelriktad med en bredd på 12 meter och kantstensparkering på ena sidan. Garaget under kv Lokstallet 6 nås i befintlig situation via en ramp från Atlasmuren. Kollektivtrafik Cirka 200 meter norr om planområdet ligger St Eriksplan med tunnelbana och bussar. Tillgänglighet Fastigheten är idag endast tillgänglig med bil via ramp från Atlasmuren ned till garageplanet, därifrån nås resterande byggnad via intern hiss.

8 SID 8 (17) Störningar och risker Buller Byggnaden utsätts för höga bullernivåer från spårburen trafik och vägtrafik. Den ekvivalenta ljudnivån är upp mot 75 db(a) vid fasaden närmast järnvägen. Beräkningarna avser framtida dimensionerande situation innan Citybanan öppnas. Efter utbyggnaden blir ekvivalentnivåerna upp mot 3 db(a) lägre. Järnvägen Planområdet angränsar mot järnvägen längs ca 100 meter. Järnvägen förbi området består av sju till åtta spår och omfattar samtliga banor som går genom Stockholm. Minsta avståndet mellan aktuell byggnad och närmaste spår på järnvägen är ca 3 meter. Detta är dock ett stickspår som främst används vid växling och rangering. Ingen regelbunden person- eller godstrafik förekommer på spåret. Ungefär hälften av de godstransporter som passerar genom Stockholm gör det på natten/morgonen mellan midnatt och Sannolikheten för att en explosion ska inträffa på stambanan i anslutning till planområdet bedöms vara låg vilket främst beror på det begränsade antalet transporter av explosivämnen på järnvägen. Planförslag Förslaget går ut på att utveckla befintlig byggnad genom en påbyggnad. Den tillkommande ytan är på ca kvm BTA. Ny bebyggelse Övergripande Byggnaden Lokstallet 6 med adress Atlasmuren, är ett kontorshus uppfört Fastigheten ägs av Bonnier Fastigheter AB och ligger i direkt anslutning till Kv. Lokstallet 7. Byggnaden uppgraderas till modern kontorsstandard med möjlighet till bättre arbetsmiljö. Byggnaden upplevs idag som en anonym solitär i anslutning till Atlasområdet, Bonnierhuset och järnvägen. Fasad längs Atlasmuren

9 Bebyggelse Byggnadens volym markeras tydligt med en homogen fasad av plåt, som likt tegelfasaderna är nedbruten i mindre skala. En takvåning i huvudsak bestående av glaspartier, ovanpå den mer slutna volymen lyser upp och markerar byggnaden. Takvåningen är indragen ca 3 meter från fasad mot Atlasmuren vilket ger en lägre skala mot befintlig bebyggelse. Den fasad som vänder sig mot Atlasmuren och Atlasområdet är öppen och medger ett större ljusintag till kontorsvåningarna. Byggnadens relativt låga höjd gör att taket blir en viktig femte fasad som syns väl från Sankt Eriksbron och Kungsholmen. Taket planeras som sedumtak, som uppifrån kan knytas ihop med Atlastäppan belägen intill fastigheten. DNR SID 9 (17) Vy längs Atlasmuren 1 med Bonnierhuset i fonden Entréplan, Lokstallet 6

10 Omgivande miljö och park Atlasområdet präglas av sin sammanhållna arkitektur placerad efter Hallmans stadsplan över området från Området med sina bostadshus skiljs från fastigheterna i kv Lokstallet genom Atlasmuren, den gata som löper längs med fastigheten. På den sidan ligger även parken Atlastäppan som ett skydd mellan bostäderna och spårområdet. DNR SID 10 (17) Atlastäppan Atlastäppan som ligger i anslutning till kv Lokstallet 6 är en liten triangelformad park som avskärmas med ett genomsiktligt plank mot järnvägen. Parken innehåller ytor av gräs, grus och en liten lekplats. I gräsytan finns ett antal hagtornsträd och mot gatan en slänt planterad med idegran. Konstverket Treklang av Larsson Wiwe står i parken. Plan över kv Lokstallet 6 i mötet med Atlastäppan Fastighetens möte med den lilla parken kommer att gestaltas som en hårdgjord bearbetad plats för konst. Lokstallet 6 använder sig av Atlastäppans ramp för tillgänglighet vilket också binder samman de båda platserna på ett naturligt sätt.

11 SID 11 (17) Gator och trafik Biltrafik Biltrafiken till och ifrån fastigheten Lokstallet 6 flyttas till en ny infart delad med Lokstallet 7, under Bonnierhuset. Parkering för fastigheten är belägen i underjordiskt garage under fastigheten. Det innebär att trafiken runt kvarteret Pistongen kommer att minskas. Tillgänglighet Angöring till fastigheten sker från gatan, via rampen i fastighetens norra del alternativt via garaget. Byggnaden är tillgänglig för rörelsehindrade via entrén på Atlasmuren samt via garageplanet. Från dessa våningsplan går det sedan att ta hiss till övriga plan. Rampen i anslutning till Atlastäppan är en alternativ väg till dessa. Infart till garaget finns mellan fastigheterna Lokstallet 6 och 7. Det kommer att vara möjligt att kantstensparkera nära huvudentrén. En ramp vid platsen i gränsen mot Atlastäppan handikappanpassas och leder ner till bottenvåningen med intern hiss upp i byggnaden. Teknisk försörjning Avfallshantering Sophantering kommer att skötas via befintligt soprum i källarplanet i Lokstallet 7. Sopbilar kommer att kunna ta sig till soputrymmen via garaget. Sophantering ska ske i enlighet med Stockholms stads riktlinjer. Konsekvenser Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL(2010) 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktsplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskapseller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas nedan. Stadsbild Ambitionen med den nya byggnaden är att ge ett öppnare uttryck med en rikare stadsbild både från Atlasområdet men även från vyn över Klara sjö. Fastigheten ligger i stråket av byggnader längs med järnvägen och Barnhusviken som följer Torsgatan mot Centralstationen. Med sina distinkta uttryck bildar dessa byggnader en enhet mellan spåren och den äldre stenstaden. Tanken med förslaget är att kv Lokstallet 6 på ett mer, i tiden gestaltat sätt, ska ingå i den gruppen. Gaturummet längs med Atlasmuren är oförändrat i bredd men kommer att kunna upplevas något mörkare då

12 Lokstallet 6 i förslaget höjs med en våning. För att motverka det är den påbyggda takvåningen indragen med 3 meter från fasad mot Atlasmuren. Gestaltningen av fasaden med stora glasytor kommer att bidra till att gaturummet får indirekt ljus av byggnaden kvällstid. DNR SID 12 (17) Vy 1 Vy 2 Vy 33 Vyer över fastigheten från Torsgatan, S:t Eriksbron, och Klara strand Bostadshus i Atlasområdet Bonnierhuset Lokstallet 6 Sektion genom fastigheten Lokstallet 6. Grå färg markerar tillkommen volym. Detaljerad sektion genom Lokstallet 6

13 SID 13 (17) Störningar och risker Elektromagnetiska fält Då planområdet ligger nära spårområdet tillhörande Stockholms centralstation gjordes en mätning av magnetfält av Länshälsan i Stockholm AB år I den rapporten framkom inga högre värden än vad som normalt förekommer i kontors- och hemmamiljö (0,02-0,2µT) förutom i två rum som låg över byggnadens apparatrum. Inom planområdet ska lokaler utformas så att den elektromagnetiska strålningen inte överstiger 0,4 microtesla. Kontaktledningar Enligt riskanalys ska avstånd mellan byggnad och järnvägens kontaktledningsanläggning vara minst 5 meter, och 10 meter för den del av byggnad som överstiger 11 meters höjd till följd av risken för nedfallande byggnadsdelar vid brand i byggnaden. Ingen risk för påverkan på kontaktledningarna vid brand i byggnad bedöms föreligga om gällande bygglagstiftning följs. Skydd mot spridning av gas För att reducera risken för spridning av brandgaser samt att brännbara och giftiga gaser tar sig in i byggnaden ska ventilationssystemet utformas så att friskluftsintag för lokaler där personer vistas stadigvarande placeras på en sida bort från riskkällan. Man ska också på ett enkelt sätt kunna stänga av ventilationen, exempelvis via en central nödavstängning. Buller, vibrationer Byggnaden utsätts för buller och vibrationer från järnvägen. Bullerutredning visar att genom att förse byggnaden med ljudisolerande fönster, men även fasadmaterial, kan god ljudmiljö inomhus skapas. Stomljud, vibrationer och trafikbuller kommer att kunna klara gällande riktvärden. Farligt gods Spårområdet som gränsar till fastigheten ligger nära Stockholms central och ingår i huvudbanan för Sverige. Allt farligt gods som fraktas på järnväg och som passerar Stockholm fraktas förbi fastigheten. Ungefär hälften av transporterna sker mellan midnatt och klockan 8 på morgonen. Åtgärder bör vidtas som minskar risken för olycka med farligt gods. Störst bidrag till risknivån är scenariot pölbrand. Fasader mot spårområdet ska utföras obrännbara med brandklassade och ej öppningsbara fönster, utrymning ska möjliggöras bort från järnvägen och friskluftsintag ska placeras på en sida bort från riskkällan. Om dessa åtgärder tillkommer på befintlig byggnad vid planens genomförande, innebär detta att konsekvenser för aktuella olyckor blir betydligt mindre än i nuläget. Risknivån med en genomförd detaljplan bedöms således bli lägre än i nuläget, då befintlig byggnad utan planens genomförande inte anpassats med hänsyn till möjliga risker från järnvägen. Bestämmelse om obrännbart fasadmaterial, brandklassade, ej öppningsbara fönster samt placering av friskluftsintag och utrymningsvägar regleras genom planbestämmelser på plankartan.

14 SID 14 (17) Urspårning Urspårning utgör den mest sannolika olyckshändelsen med tågtrafik. Avståndet mellan planområde och spår för genomgående trafik i kombination med hastighetsbegränsningen på spåren samt den befintliga muren utmed sträckan där avståndet mellan byggnad och spår är som kortast innebär att en urspårning inte riskerar att leda till allvarliga skador på bebyggelse inom planområdet eller omkringliggande områden. Risken för urspårning på järnvägen innebär därför ej krav på säkerhetshöjande åtgärder vid bebyggelse inom planområdet. Befintlig byggnad När det gäller risknivån i området är bebyggelsen redan tät och även utan byggnad inom planområdet är risknivån hög. Den tillkommande ytan medför därför endast ett litet bidrag till risknivån. Kommunen anser att planens effekt har en marginell skillnad av markanvändningen mot pågående markanvändning. Då byggnaden inom planområdet är befintlig är det också svårt att genomföra vissa riskreducerande åtgärder. Byggnaden bör dock inbördes planeras på ett sådant sätt att utrymmen med lägre persontäthet, exempelvis personalutrymmen, lager etc., placeras mot riskkällan. Samlingslokaler eller andra persontäta utrymmen bör placeras mot en trygg sida. Riskanalysen gör bedömningen att detaljplanen kan genomföras under förutsättning att de riskreducerade åtgärder som föreslagits blir genomförda, detta förutsätter även att befintliga delar av byggnaden ändras. Plankartans bestämmelser avseende riskskydd (fasad, fönster, ventilation och utrymningsvägar) gäller vid nybyggnad och/eller vid bygglovsplikta åtgärder. Kommunen kommer via startbeskedet enligt 10 kapitlet Plan- och bygglagen samt inom ramen för bygglovsprocessen kunna säkerställa att dessa tekniska egenskapskrav även utförs i befintlig byggnad då den planlagda åtgärden är av sådan omfattning att nybyggnadskrav ställs på de tekniska kraven i bygglovsprocessen. Sammanfattad riskbeskrivning samt föreslagna åtgärder I en inledande analys har en inventering och översiktlig värdering av möjliga olycksrisker i planområdets närhet gjorts. Resultatet visar att det är urspårning samt olyckor med vissa typer av farligt gods på järnvägen som kan leda till påverkan inom planområdet. För dessa händelser har en mer detaljerad analys gjorts där beräkningar av frekvens och konsekvens för respektive händelse har gjorts. Dessa har sedan sammanställts i form av individrisk och samhällsrisk. Resultatet av beräkningarna visar att individrisken är hög för områden inom ca meter från järnvägen (mätt från det närmaste spåret för regelbunden genomfartstrafik) och acceptabel för områden längre bort. Detta beror främst på risken för urspårning. Även samhällsrisken är hög och till viss del oacceptabel. De olyckshändelser som till störst del bidrar till att höja samhällsrisknivån är olycka med explosivämnen samt olycka med brandfarliga vätskor. Urspårning har däremot en mycket begränsad påverkan på samhällsrisknivån. Samhällsrisken har beräknats för det planerade utbyggnadsalternativet (med planerad tillbyggnad som motsvarar ny detaljplan) samt för ett nollalternativ (d.v.s. utan förändring inom planområdet). För nollalternativet beaktas dock en utveckling av den aktuella byggnaden inom de ramar som tillåts enligt gällande detaljplan (Pl 6819). Båda beräkningarna har utförts för trafikprognoser för år

15 2030. Skillnaden i risknivå mellan de båda alternativen är begränsad, dock är enligt genomförda riskberäkningar, risknivån så hög inom planområdet att riskreducerande åtgärder bör tillämpas. Med hänsyn till identifierade risker har ett antal riskreducerande åtgärder studerats utifrån riskreducerande effekt, rimlighet och möjlighet att genomföra åtgärden. Nedanstående åtgärder har ansetts nödvändiga att genomföra för att upprätthålla en tillräckligt god säkerhet inom planområdet. Befintlig byggnad uppfyller en del av åtgärderna som redovisas nedan, men dessa åtgärder redovisas ändå eftersom de kan bli aktuella vid eventuella framtida om- eller nybyggnader inom planområdet. Återgärder nedan regleras via plankartan. - Avstånden mellan järnväg och kontor ska ej understiga 8 m - Friskluftsintag, för lokaler där personer vistas stadigvarande, ska placeras mot en trygg sida, det vill säga på byggnadernas tak eller bort från järnvägen. - För att förhindra brandspridning in i byggnaden vid brand på järnvägen ska fasad utföras i obrännbart material som förhindrar vidare brandspridning in i byggnaden. - Fönster och eventuella glaspartier (med fri sikt mot järnvägen) inom 25 meter utförs i brandteknisk klass EI 30 vilket förhindrar brandspridning in i byggnaden under ca 30 minuter vid strålningsnivåer på som mest ca 60 kw/m2. Aktuella fönster får ej vara öppningsbara annat än med nyckel för rengöring och underhåll. - Lokaler där personer vistas stadigvarande ska utföras med minst en utrymningsväg som mynnar mot en sida som inte vetter mot järnvägen. (befintlig byggnad uppfyller detta med nuvarande och planerat utförande). DNR SID 15 (17) I nedanstående utredningar ges en mer detaljerad redogörelse av störningar och risker. - Riskanalys kvarteret Lokstallet 6 avseende närhet till järnvägen sammanställd utredning upprättad av Brandskyddslaget (reviderad ). - Trafikbuller- och vibrationsutredning (Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB, 15/3 2013)

16 SID 16 (17) Tidplan Samråd 18/3 22/ Granskning 25/9 23/ Granskning 12/2 12/ Antagande maj 2014 Genomförande Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning Stadsbyggnadskontoret upprättar detaljplan och svarar för myndighetsutövning vid bygglovprövning. Fastighetsbildningsåtgärder och servitutsfrågor handläggs av Lantmäterimyndigheten. Byggherren ansvarar för och bekostar tomtmarkens anordnande, anslutningar mot allmän platsmark. Trafikkontoret kommer att medverka genom sitt ansvar för gatumarken utanför fastigheten. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark som gränsar till fastigheten. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att del av Dp samt del av 6819 ersätts av den nya planen. Ingen av dessa planer upphör att gälla. Fastighetsrättsliga frågor Ägoförhållanden Planområdet berör fastigheterna Lokstallet 6 och Lokstallet 7 som ägs av Bonnier Fastigheter AB samt fastigheterna Vasastaden 1:104 och 1:105 som ägs av staden. Fastighetsindelningsbestämmelser Nya fastighetsindelningsbestämmelser erfordras ej.

17 SID 17 (17) Fastighetsbildning Genom fastighetsreglering kommer ett område om ca 30 m2 av Vasastaden 1:105 överföras till Lokstallet 6. Genom, fastighetsreglering kommer del av Vasastaden 1:105 överföras till Lokstallet 6 Lokstallet 6 Lokstallet 7 Karta på fastighetsbildning inom planområdet Servitut Ett servitut upprättas till förmån för kv Lokstallet 6 för nyttjandet av utrymmen i kv Lokstallet 7 för sophantering och garagenedfart. Ledningsrätter Stockholm Vatten AB och AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad ansvarar för ledningsrätter. Ledningsrätter förändras inte i och med den nya detaljplanen. Tekniska och ekonomiska frågor Vattenförsörjning, spillvatten, el och tele Byggnaden är ansluten till befintliga spill- och vattenledningar i Atlasmuren. El- och teleledningar finns framdragna till fastigheten och är anslutna. Fjärrvärme Fastigheten är ansluten till fjärrvärme. Geotekniska förhållanden Byggherren ansvarar för att genomföra erforderliga geotekniska undersökningar för att fastställa markens beskaffenhet innan förändringar på byggnaden påbörjas. Detaljplanearbete Planavtal har tecknats mellan stadsbyggnadsnämnden och Fastighets AB Bonnierhuset 2 (dotterbolag till Bonnier Fastigheter AB), avseende kostnader för detaljplanens framtagande. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från att detaljplanen vunnit laga kraft. ***