EXAMENSARBETE. Hållbarhetsredovisning

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2005:150 SHU Hållbarhetsredovisning En fallstudie med syfte att studera motiv, användningsområde och trovärdighet Stina Bjurman Ida Sandqvist Luleå tekniska universitet Samhällsvetenskapliga utbildningar Ekonomprogrammet C-nivå Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning 2005:150 SHU - ISSN: ISRN: LTU-SHU-EX--05/150--SE

2 SAMMANFATTNING Sedan 1990-talet har många företag valt att komplettera den ekonomiska redovisningen med information om företagets påverkan på den yttre miljön. I slutet av 1990-talet började intressenter att efterfråga företags ställning gällande sociala frågor. Allt fler företag började ta in detta helhetsbegrepp (ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer) och rapportera information om hur man ser på företagets roll i samhället i en så kallad hållbarhetsredovisning. Viss kritik har riktas mot hållbarhetsredovisning på grund av dess frivilliga karaktär både till existens och innehåll och många har ifrågasatt trovärdigheten i den information som redovisas. Syftet med vår uppsats var att studera varför företag valt att hållbarhetsredovisa, vad de använder sin hållbarhetsredovisning till idag och hur de arbetar för att få informationen så trovärdig som möjligt. Studien är genomförd med hjälp av en fallstudie på tre företag som hållbarhetsredovisat sedan ett antal år tillbaka. Våra övergripande slutsatser är att våra undersökningsföretag valt att hållbarhetsredovisa för att tillfredställa sina intressenter och skapa konkurrensfördelar. De använder sin hållbarhetsredovisning huvudsakligen till kommunikation och trovärdig redovisning uppnås främst genom öppen och ärlig information samt genom användandet av GRI:s riktlinjer.

3 ABSTRACT Since the 1990 s many companies have chosen to complete their financial accounting with information about the environmental influence of the company. In the end of the 1990 s stakeholders started to inquire companies opinion about social issues. More companies started to accept this concept (economic, environmental and social questions) and to provide information about the company s part in the society in a so called sustainability report. Some criticism has been pointed out against sustainability reports because of their voluntary nature both to existence and contents and many have started to question the creditability of the information in sustainability reports. The purpose of our paper was to study why companies have chosen to provide sustainability reports, how its used today and how they work in order to make the information in the sustainability report as reliable as possible. This paper was based on a case study on three companies that have provided sustainability report in a couple of years. Our main conclusions are that our companies have chosen to provide sustainability reports in a purpose of satisfying stakeholders and to create competitiveness. These companies are now using the sustainability report mainly for communication and reliable accounting is mainly reached through open and honest information and through the usage of GRI:s guidelines.

4 FÖRORD Denna uppsats är skriven under de tio sista veckorna vårterminen 2005 på Institutionen för Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap, Avdelningen för Ekonomistyrning vid Luleå Tekniska Universitet. Arbetet har varit intensivt men samtidigt intressant och lärorikt. Vi vill härmed visa vår uppskattning till dem som på olika sätt hjälpt oss på vägen och gjort vår uppsats möjlig: Birgitta Westin, Recip AB, Staffan Görtz, Vattenfall AB och Monica Jadsén-Holm, Schenker AB på våra undersökningsföretag för att de ställt upp med sin tid och kunskap samt låtit oss genomföra våra intervjuer. Våra seminariegruppmedlemmar som bidragit med goda råd och synpunkter under arbetets gång. Monika Kurkkio, vår handledare som varit till stor hjälp och stöd under hela arbetet med uppsatsen. Tack så mycket! Luleå, juni 2005 Stina Bjurman Ida Sandqvist

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION SYFTE DEFINITIONER METOD METODANSATS UNDERSÖKNINGSSTRATEGI VAL AV UNDERSÖKNINGSFÖRETAG DATAINSAMLINGSMETOD Litteraturstudie Intervjuer ANALYSMETOD METODPROBLEM TEORI REDOVISNINGENS SYFTEN VARFÖR HÅLLBARHETSREDOVISNING? INTRESSENTMODELLEN LEGITIMERINGSTEORIN Institutionaliseringsteorin TROVÄRDIGHET Agentteorin REDOVISNINGSINFORMATIONENS KVALITATIVA EGENSKAPER Begriplighet Relevans Tillförlitlighet Jämförbarhet SAMMANFATTNING AV TEORIN EMPIRI RECIP AB Sammanfattning av telefonintervju med Birgitta Westin VATTENFALL AB Sammanfattning av telefonintervju med Staffan Görtz SCHENKER AB Sammanställning av telefonintervju med Monica Jadsén-Holm ANALYS MOTIV TILL HÅLLBARHETSREDOVISNING HÅLLBARHETSREDOVISNINGENS ANVÄNDNINGSOMRÅDE ARBETE FÖR ÖKAD TROVÄRDIGHET SLUTSATSER SLUTSATSER AVSLUTANDE DISKUSSION Metodkritik Förslag till fortsatt forskning...33 REFERENSER...34 BILAGA A: INTERVJUGUIDE BILAGA B: GRI:s SUSTAINABILITY REPORTING GUIDELINES

6 INLEDNING 1 INLEDNING I detta kapitel kommer vi att presentera den problemdiskussion som ligger till grund för vår uppsats, problemdiskussionen kommer sedan att mynna ut i vårt syfte. 1.1 Bakgrund Att miljöproblem nått dagens stora proportioner utan att människan reagerat särskilt kraftigt kan tyckas underligt. Ett svar på det kan vara att de aktiviteter vi människor gör idag som förstör vår miljö inte är någonting vi kan se konsekvenserna av. (Axelsson, Bergström, Nycander & Skåneberg, 1996). Pihl (2003) skriver om problemet med att en enskild persons miljömedvetenhet i det närmaste är obetydlig för de totala skadorna. Tar en enskild person sitt ansvar för miljön riskerar denne ändå att få lida av de skador som följer av alla medmänniskors handlande. (Ibid). För att råda bot på dagens kraftiga miljöförstöring så arbetar man både i Sverige och internationellt efter begreppet hållbar utveckling. Redan i juli 1989 träffades ledarna inom G7, västvärldens sju rikaste länder, och uppmanade varandra till snabba åtgärder. Hållbar utveckling var ett av nyckelorden vid FN:s andra världskonferens i Rio de Janeiro 1992 om miljö och utveckling (Pihl, 2003). Ur preciseringarna av principerna i Rio-deklarationen framgår att hållbar utveckling har tre dimensioner: en ekologisk, en ekonomisk och en social-kulturell (Gren, Hammer & Söderqvist, 2004). Grundprincipen med hållbar utveckling är att kommande generationer inte ska lämnas med sämre levnadsstandard än dagens (Pihl, 2003). I samband med världskonferensen i Rio de Janerio startades en allmän debatt kring grön redovisning i Sverige (Artsberg, 2003). En lag infördes med ett krav på att alla bolag som driver tillståndspliktig eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken (1998:808) ska lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön (BFN U 98:2). Denna information lämnas i en miljörapport till tillståndsmyndigheten. Företag påverkades av detta och drev själva på utvecklingen genom att frivilligt börja ge ut miljöinformation som översteg de lagstadgade kraven (Artsberg, 2003). Många företag producerade miljöinformation som kunde vara lika omfattande som den ordinarie årsredovisningen (Ljungdahl, 1999). Skillnaden mellan en lagstadgad miljörapport och en frivillig miljöredovisning är enligt Bergström, Catasús och Ljungdahl (2002, s 42) att en miljörapport är tekniskt komplicerad och svårläst för dem som inte är fackmän. Vidare nämner Mahoney och Potter (2004) samt Nyquist (2003) att en miljöredovisning är mer utformad i PR-syfte för att skapa goodwill. Hållbarhetsredovisning kan förklaras som en vidareutveckling av miljöredovisning då den innefattar samma miljöinformation. Utöver miljöinformationen innehåller hållbarhetsredovisning information om sociala aspekter, såsom jämställdhetsfrågor, och ekonomiska aspekter som visar på företagets ekonomiska ställning. Liksom miljöredovisning är hållbarhetsredovisning frivillig både vad gäller dess existens och innehåll. (Bl.a. Bergström et al, 2002; Brorson & Park, 2005). Deloitte & Touche (2002) skriver att i slutet av 1990-talet började intressenter att efterfråga företags ställning gällande sociala frågor och allt fler företag började därmed ta in detta 1

7 INLEDNING helhetsbegrepp (ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor) och komplettera den ekonomiska rapporten med information om hur man ser på företagets roll i samhället. 1.2 Problemdiskussion En huvudsaklig anledning till varför företag väljer att hållbarhetsredovisa är enligt Deloitte & Touche (2002) att marknaden alltmer efterfrågar sådan tilläggsinformation. Vidare skriver de att EU-kommissionen under 2001 uppmanade alla noterade företag med över 500 anställda att publicera en hållbarhetsredovisning för att visa hur verksamheten utvecklas i relation till ekonomiska, miljörelaterade och sociala kriterier. Detta anser Deloitte & Touche (2002) även är en pådrivande faktor för icke-noterade företag att börja hållbarhetsredovisa. Liksom Deloitte & Touche (2002) anser Deegan (2002) att intressenters tryck på information om samhällsaktuella ämnen driver på upprättandet av hållbarhetsredovisning. Företag är oerhört beroende av att tillfredställa verksamhetens intressenter och att upprätthålla en god kommunikation med omvärlden. Oberoende om intressenterna är kunder, leverantörer eller statliga myndigheter så måste företag hela tiden arbeta för att uppfylla deras önskningar och förväntningar. (Ibid). Genom att upprätta en hållbarhetsredovisning hoppas företag kunna skapa ett bättre rykte och öka företagets ställning på marknaden (Kolk, 2004). Det finns även forskning som tyder på att denna form av redovisning används för att stärka konkurrenskraften (Mahoney & Potter, 2004). Cataldo, Rowlands och Savage (2000) lyfter i deras artikel fram legitimeringsteorin i samband med hållbarhetsredovisning. De menar på att företag använder hållbarhetsredovisning för att legitimera sin verksamhet. Deegan (2002) skriver att legitimera sitt företag kan jämföras med någon form av verksamhetstillstånd utfärdat av samhället. Kolk (2004) lyfter fram ett flertal fördelar med att hållbarhetsredovisa. Enligt honom medför hållbarhetsredovisning ett ökat förtroende för företaget och dess verksamhet genom ökad genomskinlighet. Däremot påpekar Kolk (2004) att det finns många företag som är skeptiska kring att de skulle tjäna någonting på att hållbarhetsredovisa och har därför valt att låta bli. Deegan (2002) uttrycker en oro för att hållbarhetsredovisning kan komma att försvinna på grund av att ingen lagstiftning finns. Han grundar denna oro på att sociala aspekter redan tidigare var ett ämne i tiden men trots att det var så uppmärksammat försvann intresset för den sociala redovisningen på grund av att det inte fanns någon lagstiftning. För att den viktiga informationen i hållbarhetsredovisning inte ska gå förlorad och för att öka trovärdigheten och jämförbarheten anser därmed Deegan (2002) att det är viktigt att det tas fram en lagstiftning och mall för hur en hållbarhetsredovisning ska se ut. O Dwyer och Owen (2005) lyfter även de fram en oro kring att det saknas lagstiftning inom hållbarhetsredovisning. De menar att trovärdighet och relevans är två centrala begrepp som är svåra att aktualisera i hållbarhetsredovisning. Detta påstående bygger de på att hållbarhetsredovisning som begrepp är för brett och att valbarheten för vilken fakta man väljer att publicera är fri. Företag kan då själva välja hur de vill framställa sig beroende på vilken information de visar (ibid). Andersson (2004) skriver att när intresset för hållbarhetsredovisning ökar så stiger samtidigt kravet på att informationen måste granskas av en tredje och oberoende part. 2

8 INLEDNING Problemet är att företag upprättar sin hållbarhetsredovisning olika och därmed försvåras granskningsprocessen (ibid). Som en reaktion på det ökade antalet hållbarhetsredovisningar startades ett antal internationella redovisningsorganisationer, däribland Global Reporting Initiativ, GRI, som arbetar med att utveckla ramverk och riktlinjer för att öka trovärdigheten och jämförelsen i frivillig information. (Bergström et al, 2002). Lars-Olle Larsson 1 förklarar i Anderssons artikel (2004) att en av anledningarna till granskning av hållbarhetsredovisning är att revisorn ska bedöma i vilken utsträckning informationen följer de riktlinjer som den är upprättad efter, till exempel GRI:s riktlinjer och detta bidrar självklart till granskningsprocessens huvudsakliga syfte, att öka kvaliteten och trovärdigheten i hållbarhetsredovisning (ibid). Trots att det finns tydliga anvisningar på hur en hållbarhetsredovisning kan se ut, exempelvis enligt GRI, nämner Bergström et al (2002) att friheten kring upprättandet av denna redovisningsform har föranlett att intressenter ifrågasätter trovärdigheten. Mahoney och Potter (2004) samt Nyquist (2003) nämner att trovärdigheten inte är total och syftar till den goodwill och PR som företag får genom att publicera hållbarhetsredovisningar. Vidare menar Cataldo et al (2000) att företag tenderar att publicera frivillig information endast med syfte att få sin verksamhet accepterad av samhället. Mot bakgrund av de olika motiv som företag har för sin hållbarhetsredovisning anser bland andra Kolk (2004) och Deegan (2002) att intressentgrupperna inte kan veta om hållbarhetsredovisningen är trovärdig. 1.3 Syfte Utifrån ovan förda diskussion är syftet med denna uppsats att studera varför företag väljer att hållbarhetsredovisa och vad de använder sin hållbarhetsredovisning till idag. Vi avser även att studera hur företag arbetar för att öka trovärdigheten i sin hållbarhetsredovisning. 1.4 Definitioner Vår uppsats bygger på Kolks (2004) definition på hållbarhetsredovisning som innefattar en separat redovisning som tar upp ett företags ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer. Genomskinlighet definierar vi som att företag genom redovisning blottar hela sin verksamhet gentemot omgivningen. 1 Larsson leder specialistavdelningen på KPMG Miljö- och Etikrevision. Han är FAR:s representant i FEE Sustainability Working Party och ordförande i FEE Sustainability Assurance Group. 3

9 METOD 2 METOD I detta kapitel kommer vi att redogöra för hur vi gått till väga vid skrivandet av denna uppsats. Vi kommer att beskriva vår metodansats, undersökningsstrategi, datainsamlingsmetod samt val av undersökningsföretag. Vi diskuterar även hur vi gått till väga vid vår analys samt de problem som uppstått vid vår undersökning och hur vi har löst dem. 2.1 Metodansats Arbnor och Bjerke (1994) skriver om tre olika metodprinciper, aktörssynsätt, systemsynsätt och analytiskt synsätt. Vi har valt att lägga tonvikten på en av dem, aktörssynsättet. Genom denna princip förklarar författarna att aktörer studeras för att undersöka om de kan ha en gemensam uppfattning om verkligheten. Vi vill se varför tre olika företag valt att hållbarhetsredovisa, vad de använder redovisningen till idag och hur de arbetar för att få informationen i hållbarhetsredovisningen så trovärdig som möjligt. Vårt fokus kommer således att ligga på de enskilda aktörerna. Lundahl och Skärvad (1999) skriver att studier som är inriktade på att identifiera hur aktörer och deras verklighet, motiv och föreställningsramar styr beslut, handlingar och agerande är typiska för aktörsstudier. Denna beskrivning av aktörsprincipen ligger i linje med vårt syfte. Det finns enligt Thurén (1991) två olika sätt att dra slutsatser, induktion och deduktion. Ett deduktivt tillvägagångssätt innebär att forskaren tolkar eller förutsätter ett visst förhållande utifrån befintlig teori (ibid). Vi har valt detta tillvägagångssätt eftersom utgångspunkten för vår undersökning var den teori vi samlat in och som vi sedan prövat på de aktörer vi valt till vår studie och det stämmer överens med hur Thurén (1991) beskriver ett deduktivt tillvägagångssätt. I samband med undersökningen är det relevant att bestämma vilken typ av data som ska samlas in. Det finns två vanligt förekommande termer inom samhällsvetenskaperna, kvalitativ forskning och kvantitativ forskning (Denscombe, 2000). Vi var intresserade av att få en mer djupgående och detaljerad uppfattning om våra utvalda företags motiv och dagens användning av hållbarhetsredovisning och hur de arbetar för att få informationen så trovärdig som möjligt. Därmed var vår studie av en kvalitativ natur. Holme och Solvang (1997) skriver att en kvalitativ studie tenderar att bara undersöka ett fåtal objekt för att lättare kunna gå på djupet vilket ytterligare stödjer att vi använt oss av en kvalitativ studie då vi valde att genomföra vår studie på tre aktörer. 2.2 Undersökningsstrategi Vår uppsats bygger på en fallstudie där vi inriktade oss på en studie av tre aktörer som vi ville fördjupa oss i. Enligt Denscombe (2000) fokuserar och redogör en fallstudie för händelser, relationer, erfarenheter eller processer som uppstår i undersökningsenheterna. Vi valde även en fallstudie därför att vi ville upptäcka och få tillgång till information som inte är möjlig vid en mer ytlig undersökning. En av fallstudiens fördelar är att den 4

10 METOD förklarar varför vissa resultat uppkommer och inte enbart det framkomna svaret (ibid). Däremot skriver Lundahl och Skärvad (1999) att en av fallstudiens nackdelar är att det inte går att generalisera utifrån de svar som framkommer. Detta ser inte vi som något problem då syftet med vår uppsats är att få en djupgående förståelse om våra valda aktörer och inte att generalisera utifrån våra resultat. Lundahl och Skärvad (1999) skriver även att studier med forskningsfrågor och/eller syften som innehåller orden hur och varför tenderar att lämpa sig för en fallstudie. Då vårt syfte innehåller båda dessa ord samt ovan förda diskussion så var en fallstudie ett självklart val för vår undersökning. 2.3 Val av undersökningsföretag När undersökningsföretag ska väljas till en fallstudie är det enligt Lundahl och Skärvad (1999) viktigt att valet görs medvetet och att valet kan motiveras. Syftet med vår uppsats är att undersöka varför företag valt att hållbarhetsredovisa, vad hållbarhetsredovisningen används till idag och hur de arbetar för att få informationen så trovärdig som möjligt. Vid val av aktörer tyckte vi att det skulle vara extra intressant att studera tre företag som tidigare använt sig av miljöredovisning men nu övergått till hållbarhetsredovisning. Detta på grund av att många anser att hållbarhetsredovisningen är en vidareutveckling av miljöredovisningen och för att se förklaringen till varför dessa företag valt att redovisa fler dimensioner, ekonomiska och sociala aspekter, än bara miljöfrågor. Som undersökningsföretag valde vi Recip AB, Vattenfall AB och Schenker AB som alla publicerat miljöredovisning innan hållbarhetsredovisning. Företagen fann vi via Internet, sökmotorn Google, där vi använde sökord som miljö- och hållbarhetsredovisning. Recip AB var en intressant aktör att studera med tanke på att de verkar inom en sektor som varit aktuell för samhällsdebatt i Sverige, nämligen läkemedelsbranschen. Debatten började i slutet av 1990-talet då konsumenter uppmärksammade att läkemedel i Sverige tenderade att vara onödigt dyra i jämförelse med andra länder. Billigare alternativ dök upp och konsumenterna fick därmed en större valmöjlighet. Att studera varför och till vad Recip AB har hållbarhetsredovisning idag samt hur de arbetar för att få informationen så trovärdig som möjligt såg vi intressant då vi anser att de verkar inom en bransch där det gäller att visa upp sig och presentera nya produkter. På Recip AB fick vi kontakt med en signifikant person för vår undersökning. Personen är i år ansvarig för Recip AB:s hållbarhetsredovisning och har tidigare år medverkat i framtagningen. Att företaget verkar i en uppmärksammad bransch och att vår kontaktperson hade tid, möjlighet och rätt kunskap för att svara på våra frågor var ett starkt argument till att välja Recip AB som ett av våra tre undersökningsföretag. Vattenfall AB ansåg vi som lämplig aktör på grund av att de verkar inom en bransch som ofta är synlig i media. I den norra region som vi befinner oss i har Vattenfall AB den senaste tiden blivit uppmärksammade på grund av haverier i kraftstationer i Lule älv med oljeutsläpp som följd (2.000 liter, 2003; Oljeutsläppet: Säkerhetsåtgärder, 2005). Därmed såg vi det intressant att studera om Vattenfall AB:s hållbarhetsredovisning kan kopplas till bland annat intressentmodellen och legitimeringsteorin utifrån att de är 100 % statligt ägda och ett företag med ett väldigt stort allmänintresse. Även på Vattenfall AB fick vi kontakt med en signifikant och relevant person. Denne ingår i den grupp som arbetar med att ta fram 5

11 METOD hållbarhetsredovisningen och bar huvudansvaret för åren 2001 och Vår kontaktperson är i år inte ansvarig för hållbarhetsredovisningen men arbetar direkt under Vattenfall AB:s miljöchef som bär årets huvudansvar. Utifrån detta ansåg vi att kontaktpersonen har stor kunskap, är insatt i ämnet och var således en signifikant person. Schenker AB valde vi att studera eftersom vi anser att företag inom transportbranschen ständigt har påtryckningar från olika håll angående dess verksamhets miljöpåverkan. Att transporter påverkar både miljö och människa negativt är något som det inte råder någon tvekan om. Därför såg vi det intressant att studera hur Schenker AB arbetar med hållbarhetsredovisningens aspekter, det vill säga ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor. Vår kontaktperson på Schenker AB ansåg vi vara rätt person att intervjua för vår studie då hon är väl insatt i Schenker AB:s hållbarhetsarbete, tidigare projektansvarig för företagets hållbarhetsredovisning. När vi sökte relevant person till våra intervjuer på respektive företag använde vi oss av, som Arbnor och Bjerke (1994) benämner det, rekommendationsbaserat urval kombinerat med ett förståelsebaserat urval. Vid kontakt med Recip AB och Schenker AB blev vi rekommenderade av företagens informationsavdelning vilken person på respektive företag som var relevant för vårt ämnesområde. På Vattenfall AB tog vi själva kontakt med företagets ansvarige för hållbarhetsredovisningen men då hon inte hade tid att delta i vår intervju vidarebefordrade hon oss till en annan person med goda kunskaper inom ämnet. 2.4 Datainsamlingsmetod Lundahl och Skärvad (1999) nämner att datakällor kan indelas i primärdata och sekundärdata där primärdata är data erhållen från utredarens empiriska studie och sekundärdata är data erhållen från tidigare studier. I vårt fall är primärdata den information som våra valda företag lämnat om deras motiv till att hållbarhetsredovisa och vad den används till idag samt hur de arbetar för att informationen ska bli trovärdig. Vår sekundärdata är den data vi presenterat i vårt teorikapitel och som är insamlad av andra utredare Litteraturstudie Vår insamling av sekundärdata har skett vid Luleå Tekniska Universitets bibliotek och dess sökkatalog Lucia, men vi har även använt oss av den nationella samkatalogen Libris. En del av vår litteratur är även hämtad från Stockholms Stadsbibliotek. Vid sökning av vetenskapliga artiklar har vi använt oss av databaserna Emerald, Ebsco och ScienceDirect. Övriga artiklar har vi funnit via Affärsdata och sökmotorn Google. Vid litteratursökningen har vi även sökt litteratur kring ämnet miljöredovisning då hållbarhetsredovisning anses vara en vidareutveckling av miljöredovisning (Brorson & Park, 2005; Labmerton, 2005). Mycket av litteraturen om miljöredovisning anser vi därmed även är användbar på hållbarhetsredovisning. De sökord som vi använt är hållbar utveckling, hållbarhetsredovisning, miljöredovisning, sustainability report, triple bottom line report, CSR report och environmental and social accounting. Vissa av dessa ord har även använts i kombination med varandra för att få ett mer preciserat sökresultat. 6

12 METOD Intervjuer Undersökningens primära material består av data som införskaffades vid intervjuer, något som Arbnor och Bjerke (1994) förespråkar vid ett aktörssynsätt. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som enligt Denscombe (2000) innebär att intervjuaren har en färdig mall med frågor som ska behandlas vid intervjutillfället men att intervjuaren är flexibel vad gäller ordningsföljden på frågorna. Detta leder till att aktören ges möjlighet att utveckla sina synpunkter och enligt Densombe (2000) kommer därmed tyngden på intervjun att ligga på aktören. Vi valde denna typ av intervjustruktur på grund av att vi ville ha en flexibel intervju med öppna svarsalternativ så att aktören kan utveckla sina svar och tala mer öppet om ämnet. Detta ansåg vi relevant eftersom vi ville fånga varför just våra utvalda företag väljer att hållbarhetsredovisa, vad de använder rapporten till idag och hur de arbetar för att få informationen i sin hållbarhetsredovisning trovärdig. Inför intervjuerna upprättade vi en intervjuguide, se Bilaga A, som granskades av vår handledare för att testa och säkerställa att det var relevanta frågor för vår undersökning. För att underlätta för våra aktörer skickade vi i förväg, via e-post, de ämnesområden intervjun skulle behandla. Att delge hela intervjuguiden i förväg ansåg vi skulle kunna leda till att de intervjuade anpassar sina svar efter hur de vill framställa företaget. Då de relevanta personerna, inom respektive företag, för vår undersökning befann sig på annan ort genomfördes vår empiriska studie med hjälp av en telefonintervju inom vardera undersökningsföretag. Denscombe (2000) skriver att tidigare studier har kritiserat telefonintervjuer och ifrågasatt tillförlitligheten i den information som erhålls. Vidare skriver författaren att studier på senare tid däremot har visat på att människor är lika ärliga och uppriktiga vid telefonintervjuer som vid intervjuer ansikte mot ansikte. Därmed anser Denscombe (2000) att den tidigare kritiken mot tillförlitligheten i den data som samlas in med telefon i stor utsträckning visat sig obefogad. Det har till och med, enligt Denscombe (2000), hävdats att den information som erhålls via telefon i vissa situationer är mer giltig. Vid intervjuerna som genomfördes den 22 april, 2005 och 9 juni, 2005 användes högtalartelefon för att på bästa sätt dokumentera de intervjuades svar. Högtalartelefonen möjliggjorde att bandspelare kunde användas för att säkerställa och inte gå miste om viktig information. För att inte misslyckas med intervjun, ifall inspelningsutrustningen inte fungerat, kompletterade vi bandupptagningen med anteckningar, något som Denscombe (2000) skriver är viktigt för att inte intervjun ska spricka på grund av bristande teknik. Direkt efter intervjuerna gjorde vi en sammanställning av det insamlade materialet som sedan skickades via e-post till aktörerna för att få bekräftat att inga missförstånd uppstått. Alla tre intervjuade ställde sig positiva till att vi kunde höra av oss om vi behövde komplettera svaren med ytterligare information. 2.5 Analysmetod Lundahl och Skärvad (1999) skriver att analys handlar om att bearbeta och organisera materialet så att denna blir hanterlig och tolkningsbar. Författarna skriver att tidigare teorier kan användas som referenspunkt mot vilken det empiriska materialet kan jämföras. Vid vår analys har vi följt det tillvägagångssätt som Lundahl och Skärvad (1999) rekommenderar. Vi startade med en genomgång av det empiriska materialet för att få en djupare förståelse av det som framkommit av undersökningen. Därefter 7

13 METOD försökte vi hitta kopplingar, samband, likheter och olikheter mellan den inhämtade empirin och teorin. Figur 1 nedan visar på vårt tillvägagångssätt vid analysarbetet. TEORI ANALYS EMPIRI Figur 1. Vår analysmodell. 2.6 Metodproblem För en studie med aktörssynsätt anser Arbnor och Bjerke (1994) att validitetsbegreppet används med ett antal olika innebörder. Författarna förklarar att det kan handla om allt ifrån att undersökaren erhåller och tolkar information från aktörerna på rätt sätt till att omfatta hela rapportens trovärdighet och uppriktighet. För att öka validiteten i vår undersökning var vi noga med att vi fick prata med de signifikanta personerna med rätta kunskaper inom ämnet på Recip AB, Vattenfall AB och Schenker AB. Då kontaktpersonerna befann sig på annan ort var intervju ansikte mot ansikte inte möjligt med tanke på begränsade resurser i tid och pengar. Genom att vi använde oss av högtalartelefon, bandspelare och anteckningar för att säkerställa information anser vi att validiteten i undersökningen stärkts. Däremot kan telefonintervjuerna medfört att validiteten minskat på grund av att vi inte kunde ta del av de intervjuades kroppsspråk och mimik. Ett annat problem som kan ha uppstått är intervjuareffekten. Intervjuareffekten innebär enligt Denscombe (2000) att intervjuaren kan ha inverkat på den intervjuades svar så att den erhållna informationen blir snedvriden. Denscombe (2000) skriver även att vad människor säger att de gör och varför de gör det inte med automatik kan förmodas vara sanningen. För att förebygga detta försökte vi hålla en neutral ton så att våra åsikter inte skulle speglas i aktörens svar. Att intervjuerna genomfördes via telefon anser vi har minskat uppkomsten av intervjuareffekten då vårt utseende och kroppsspråk inte kan förmedlas via telefon. Det faktum att de intervjuade kanske inte gör som de säger är någonting som vi inte kan kontrollera utan vi får utgå ifrån att vi fått ärliga och riktiga svar. Valet av aktörer kan möjligen ha påverkats av att vi enbart letat via Internet och sökmotorn Google. Detta kan i så fall bidragit till att vi enbart kom i kontakt med företag som är villiga att förmedla information såsom miljö- och hållbarhetsredovisning till omgivningen via sin hemsida. Att detta skulle ha påverkat vår studie negativt anser vi inte aktuellt då de flesta företag idag har en hemsida och via den publicerar information och olika redovisningar. 8

14 TEORI 3 TEORI I detta kapitel kommer vi att presentera den teori som ligger till grund för vår empiriska studie. Vi avslutar kapitlet med en kort sammanfattning av teorin. 3.1 Redovisningens syften Mellemvik, Monsen och Olson (1988) diskuterar olika syften till varför företag väljer att redovisa. Författarna lyfter fram ansvar och beslutfattande som de främsta syftena och att redovisning även ses som ett språk. Språket, eller kommunikationssättet, är tänkt att förmedla en förståelse för verksamheten genom minskad osäkerhet (ibid). Detta kan kopplas till informationsflödet mellan företag och dess intressenter som vi diskuterar nedan i avsnitt 3.3 Intressentmodellen. Mellemvik et al (1988) har studerat olika funktioner med redovisning. De kom fram till att varför företag väljer att redovisa beror på många faktorer, inte bara på grund av lagstiftning. Främst anser författarna att redovisning syftar till att legitimera en verksamhet, se avsnitt 3.4 Legitimeringsteorin. Bergström, Catasús och Ljungdahl (2002) skriver att redovisningen ofta brukar framställas som en återberättare till företagets intressenter. Författarna anser att det finns tre huvudsakliga syften med redovisning. Dessa är: Ansvar Resultatberättelse Styrning Ansvarssyftet har en viktig uppgift genom att det är en kontroll av att allt gått rätt till enligt etiska och lagliga regler. Genom att upprätta en redovisning väljer företag att visa hur de följt lagar och regler. Idén om att företaget är en del av samhället och att det råder ett ömsesidigt beroende mellan intressenterna och företaget gör att ansvarssyftet ytterligare kommer in i bilden. Även resultatsyftet har en viktig uppgift då organisationens syfte i de allra flesta fall är att skapa mervärde, men då inte alltid i monetära termer. (Bergström et al, 2002). Bergström et al (2002) skriver att om man ser hållbarhetsredovisningen som en backspegel kan redovisningen betraktas utifrån resultatsyftet och styrningssyftet. Backspegeln kan användas i styrningssyfte för att se om företaget skött sina åtaganden rätt med tanke på de tre perspektiven i hållbarhetsredovisning och vilka åtgärder företaget ska vidta för att förbättra verksamheten. Om backspegeln istället används för att dra lärdom av det som har varit är hållbarhetsredovisning snarare ett instrument som används i resultatsyfte. Hållbarhetsredovisning kan också användas för att navigera företaget framåt i tiden. (Ibid). 3.2 Varför hållbarhetsredovisning? Hållbarhetsutveckling är en princip som fått vidsträckt acceptans. Begreppet fördes fram i ljuset i slutet av 1980-talet, av Världskommissionen för miljö och utveckling. 9

15 TEORI Gro Harlem Brundtland var vid den tidpunkten ordförande för detta organ och kommissionen har blivit allmänt känd som Brundtland-kommissionen. (Gren, Hammer & Söderqvist, 2004). På den tiden definierade Brundtland hållbar utveckling som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (ibid, s 94). Hållbar utveckling blev även ett av huvuddokumenten vid FN:s Miljö- och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro 1992 och Gren et al (2004) förklarar att hållbar utveckling har tre olika dimensioner: en ekologisk, en ekonomisk och en social-kulturell. Lösningen för framtiden hittar vi i snittet mellan de tre dimensionerna, där alla tre perspektiv tillgodoses (ibid). Boyce (2000) har en liknande syn på ett hållbart samhälle. I sin artikel förklarar författaren att redovisning alltid har funnits i en rad olika former och att den vanligaste formen genom tiden har varit den finansiella rapporten. Däremot skriver han att den finansiella rapporten i många lägen inte är tillräcklig för att visa upp en ärlig, rättvisande och genomskinlig bild av företaget. I dagens globala debatt kring ett hållbart samhälle bör redovisningen, utöver ekonomiska aspekter, även innehålla sociala och miljömässiga aspekter (ibid). Kolk (2004) skriver i sin artikel att företag allt mer väljer att övergå från miljöredovisning till hållbarhetsredovisning. Hans förklaring till övergången ligger i trycket från samhället. Tidigare låg samhällets fokus på miljön och den kraftiga miljöförstöringen och företag anammade i stor utsträckning trenden med miljöredovisning (ibid). Sedan pekar Kolk (2004) på att diskussionerna idag allt mer är fokuserade kring en hållbar utveckling och att vi måste se vår omvärld i ett helhetsperspektiv. Detta har enligt Kolk (2004) startat dagens trend med hållbarhetsredovisning. Enligt GRI (2002) finns det ett antal olika anledningar till varför ett företag ska hållbarhetsredovisa. Företag kan använda hållbarhetsredovisning som ett mätinstrument och riktmärke för sina egna prestationer och GRI (2002) anser även att genom användning av deras riktlinjer är en jämförelse mellan konkurrenter möjlig. Hållbarhetsredovisning kan även användas till att uppmuntra och skapa medvetenhet hos de anställda så att de kan arbeta mot förbättrade prestationer. Många företag väljer att hållbarhetsredovisa på grund av påtryckningar från samhället, det stärker anseendet och kan användas och fungerar ofta som ett konkurrensmedel. (Ibid). Även Mahoney och Potter (2003) lyfter fram hållbarhetsredovisning i konkurrenssyfte och menar på att upprättandet av en hållbarhetsredovisning kan skapa konkurrensfördelar. Vidare diskuterar GRI (2002) fördelarna med hållbarhetsredovisning kopplat till företagets intressenter. Företag lägger idag ökad tonvikt på deras relationer med intressentgrupper och det anser GRI (2002) är viktigt för företagets framtida framgång. Att spegla företaget rätt och hålla en öppen dialog kring de ämnen som hållbarhetsredovisning tar upp hjälper till att bygga relationer. Boyce (2000) anser att hållbarhetsredovisning sprider information kring företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter bättre än andra kommunikationskanaler. World Business Council for Sustainability Development, WBCSD, (2002) skriver att huvudintressenter, såsom aktieägare, anställda och finansiella intressenter, vill att företaget ska vara ansvarstagande och genomskinligt. Företag har mer och mer övergått från miljöredovisning till hållbarhetsredovisning då den är en uppskattning av flera faktorer, företagets påverkan på miljön, sociala faktorer och ekonomiska faktorer som kan hjälpa företag att leva upp till intressenternas förväntningar. Hållbarhetsredovisning 10

16 TEORI ska sträva efter att möta de övergripande krav från användarna men företaget ska inte sträva efter att redovisa allt som alla vill läsa. De måste hitta en balans mellan vad intressenterna önskar läsa och vad som är praktiskt möjligt att redovisa. WBCSD (2002) skriver att hållbarhetsredovisning inte bara är ett svar på intressenternas efterfrågan på genomskinlighet utan är också ett sätt för företag att få en indikation om framtiden och företagets ledarskap. (Ibid). Mahoney och Potter (2003) skriver i en artikel om olika motivationsfaktorer till att använda sig av hållbarhetsredovisning. Precis som WSCSD (2002) tar författarna upp företagets genomskinlighet som en av de primära faktorerna till att hållbarhetsredovisa. Detta för att företag genom den kan visa intressenter att företaget är ärligt och gör som de säger att de gör. Hållbarhetsredovisning enligt Mahoney och Potter (2003) skapar även möjlighet till konsultation och mottagande av feedback från omgivningen. Hållbarhetsredovisning skapar positiva relationer både internt och externt och bidrar även till en större medvetenhet hos företaget om hur deras verksamhet påverkar de tre dimensionerna i hållbarhetsredovisning (ibid). Som nämnts tidigare, och som Mahoney och Potter (2003) också tar upp, så används hållbarhetsredovisningen till kommunikation och information men även som PR för företaget för att visa att de tänker på de effekter deras verksamhet kan ha och då inte bara ur miljöaspekt utan även de andra dimensionerna. När det gäller internt så kan hållbarhetsredovisning bidra till att viktiga frågor som annars lätt hade kunnat förbigås, tas upp och diskuteras samtidigt som företagets inre ställning kan granskas. I och med denna inre granskning av företaget kan ledningen i tid uppfatta varningssignaler som exempelvis problem rörande leverantörer, personalpolitik eller företagsrykte. Redovisningen bidrar således till en inre effektivitet. (Kolk, 2004). Mellemvik et al (1988) talar om sann information i en redovisning. De anser att ifall informationsflödet mellan agent och principal, se avsnitt Agentteorin, innehåller sann information så kommer den göra det möjligt att fördela resurserna i företaget effektivt. Hållbarhetsredovisning kan alltså leda till interna förbättringar så att företag blir mer effektiva på att tillhandahålla dess egna och omgivningens resurser (ibid). 3.3 Intressentmodellen Ax, Johansson och Kullvén (2005) skriver om det tidigare synsättet att företag är slutna system utan kopplingar och relationer till omvärlden. Detta synsätt har fått stark kritik och lett till utvecklingen av det öppna systemsynsättet. Synsättet att företag är öppna system med kopplingar och relationer till omvärlden har väckt intresse och legat till grund för flera teorier och modeller inom företagsekonomin varav intressentmodellen är en modell som fått stor genomslagskraft. (Ibid). Vidare förklarar Ax et al (2005) att det centrala i intressentmodellen är att företag strävar efter att uppnå ett stabilt förhållande till sin omgivning, de vill uppnå jämvikt. Företagets omgivning består i sin tur av ett antal intressenter, till exempel grupper av individer, andra företag, stat och kommun, som företaget på något sätt har en relation till, se figur 2 nedan. Det finns även ett beroendeförhållande mellan företaget och intressenterna. I intressentmodellen är företagets mål att tillgodose intressenternas krav. (Ibid). Deegan (2002) skriver att intressentmodellen accepterar och utgår ifrån att alla intressenter har olika uppfattningar om hur företaget ska agera och att intressenter har olika möjligheter att kunna påverka företaget. Målet för företaget kan därför, enligt Ax et al (2005), sägas vara en 11

17 TEORI kompromiss mellan de olika intressenternas krav eller mål och det är därför inte ovanligt att olika intressekrav kommer i konflikt med varandra. En central uppgift för ledningen är då att göra avvägningar och prioriteringar mellan kraven så att det uppnås en balans för att säkra företagets fortsatta drift och utveckling. Samtliga intressenters krav kommer då att uppnås men vid olika tillfällen. (Ibid). Leverantörer Kunder Långivare FÖRETAGET (Hållbarhetsredovisning) Stat & kommun Medarb. & deras org. Ägare Opinionsgrupper Företagsledning Figur 2. Intressentmodellen. Från Den nya ekonomistyrningen. C. Ax., C. Johansson., & H. Kullvén, 2005, s 39. Malmö: Liber Ekonomi. Relationerna mellan företag, deras kunder och leverantörer har stärkts och detta har enligt Ax et al (2005) medfört att intressentmodellens relevans har ökat. Företag söker sig även mer och mer ut på den internationella finansieringsmarknaden där förtroende och tillgång till information är viktiga aspekter, varför företag måste ha goda kontakter med de rätta personerna (ibid). Deegan (2002) anser att kommunikation är ett viktigt instrument för företag att informera eller eventuellt manipulera intressenter i avsikt att få deras stöd eller för att avleda deras ogillande. Informationen används även för att företag ska kunna veta om deras agerande motsvarar intressenternas förväntningar (ibid). 3.4 Legitimeringsteorin Mellemvik et al (1988) tar i deras artikel Functions of Accounting a Discussion upp legitimering som en orsak till att företag väljer att publicera redovisningar. Detta förklarar författarna med att de flesta företag behöver legitimera sin verksamhet för att kunna ta del av resurserna i omgivningen. Legitimeringsteorin stödjer Deegan, Rankin och Tobins (2002) argument att företag kan påverka allmänhetens uppfattning genom företagets sätt att publicera information. Genom teorin förutsätter författarna att företag försöker att, eller åtminstone vill framstå som att de försöker, arbeta inom samhällets normer och gränser för deras verksamhet. Just på grund av kopplingen till allmänheten menar Deegan et al (2002) att detta är ett form av verksamhetstillstånd utfärdat av samhället. Detta vill även Deegan (2002) lyfta fram när han förklarar varför företag måste legitimera sin verksamhet. Ett företag anses 12

18 TEORI inte ha några rättigheter att bruka resurser hur de vill utan måste alltså få ett godkännande av samhället (ibid). Cataldo, Rowland och Savage (2000) förklarar teorin som att företag försöker skapa överensstämmelse mellan de normer som verksamheten uppfattas arbeta efter, med de normer som samhället förespråkar. Företag eftersträvar med andra ord att berättiga deras verksamhet genom att framstå på det sätt som allmänheten vill och Cataldo et al (2000) menar att detta är viktigt för företagets fortsatta överlevnad. Liksom Deegan et al (2002), skriver Cataldo et al (2000) om legitimeringens dynamik. På grund av att allmänhetens uppfattning ändras över tiden så krävs det att företag är uppmärksamma och motiverade att själva förändras så att inte ett legitimeringsgap uppstår. Företag kan med andra ord förlora sin legitimitet trots att de själva inte har ändrat förfarandesätt utan bara på grund av att allmänheten har ändrat sin uppfattning om exempelvis miljöutsläpp eller jämställdhetsfrågor. Detta med följden att media väljer att framställa företagets negativa åtgärder i den aktuella frågan som i sin tur kan leda till bojkott av företagsprodukter. (Cataldo et al, 2000). Tilling (2004) förklarar dynamiken inom legitimeringsteorin genom ett bredare perspektiv och presenterar olika stadier av legitimering. I etableringsfasen kretsar ett företags frågor kring kompetens och finansiering där företaget tar hänsyn till allmänt uppbyggda normer för att få verksamheten accepterad av samhället (ibid). Vidare förklarar Tilling (2004) att de flesta företag befinner sig i en fas där det gäller att bibehålla sin legitimitet, precis som i det exempel ovan som Cataldo et al (2000) tar upp. Företag ska hålla sig uppdaterade för att kunna förutspå eventuella opinionsskiften och förmedla till sina intressenter att all verksamhet sker enligt de allmänna normerna eftersom det ibland kan uppkomma situationer där verksamheten förändras och företag antingen måste utvidga eller försvara sin legitimitet (Tilling, 2004). Tilling (2004) ger som exempel att marknaden kan ändras genom nya produkter och då tvingas företaget att arbeta för att utvidga sin legitimitet inom den marknaden för att inte tappa potentiella kunder. Inom fasen med legitimeringsförsvar ligger ofta företag med miljöfarlig verksamhet. Det kan vara kärnkraftverk eller företag som av allmänheten anses har orsakat en miljöfarlig händelse. (Ibid) Institutionaliseringsteorin Deegan (2002) lyfter fram institutionaliseringsteorin som nära sammankopplad till legitimeringsteorin. Författaren menar på att båda teorierna handlar om att framställa företaget som legitimt. Skillnaden är att genom legitimeringsteorin kan en företagsledning välja ifall de vill arbeta för att ändra samhällets uppfattning om verksamhetens legitimering medan i institutionaliseringsteorin så förväntar omgivningen att företagsledning ska vidta åtgärder för att passa in i normen (ibid). För att exemplifiera hur det fungerar ger Deegan (2002) ett exempel på ett antal industriföretag som anses vara utformade efter en statlig norm. På grund av att majoriteten av företagen anses vara accepterade (legitima) skapas ett tryck på det företag som inte är utformad på liknande sätt. Företaget kommer således att gå mot den utformning som är accepterad av omgivningen. (Ibid). 13

19 TEORI 3.5 Trovärdighet Allmänt tolkas ordet trovärdig som något ärligt, någon man känner tillit för (Hedquist, 2002). En läkare till exempel framstås som trovärdig ifall han kan förmedla sitt budskap på ett lättbegripligt sätt för hans patient och en politiker anses trovärdig då han fullföljer vad han lovat (ibid). Samhället idag tenderar enligt Hedquist (2002) att minska tilliten för varandra trots att kraven på organisationers trovärdighet ökat de senaste åren. Intressenter kräver att företag ska vara klanderfria och följa normer som anses ge ökad trovärdighet. Detta kan innefatta att framställas som lojala mot intressentgrupper. (Ibid). På grund av att hållbarhetsredovisning är frivillig har O Dwyer och Owen (2005) kritiserat trovärdigheten i rapporten. De anser att hållbarhetsredovisning inte alltid klarar av uppgiften att spegla företagets genomskinlighet och ansvarstagande gentemot intressenter. De anser även att hållbarhetsredovisning är ett för brett begrepp vilket kan leda till att företag har för stor valfrihet kring vilken information de väljer att publicera. För att stärka trovärdigheten i hållbarhetsredovisningar har ett antal redovisningsorganisationer uppkommit som var och en utgett riktlinjer kring hållbarhetsredovisning, däribland Global Reporting Initiative (Guidelines version 2.0), Fédération des Experts Comptables Européens (FEE:s Discussion Paper) och The Institute of Social and Ethical AccountAbility (AA1000 Framework). Enligt redovisningsorganisationerna är förhoppningen att deras vägledning kring hållbarhetsredovisning ska ge ökad trovärdighet och relevans för informationen men även öka jämförbarheten mellan olika företags hållbarhetsredovisningar. 2. Riktlinjerna kan även ge vägledning till hur revision och revisionsstandarder av hållbarhetsredovisning kan komma att se ut (KPMG, 2004). Bergström et al, (2002) anser, som de allra flesta, att GRI:s riktlinjer (se Bilaga B) är de som främst ska användas bland annat med tanke på att de är omfångsrika. Vidare styrker författarna motivet till varför GRI:s riktlinjer ska användas med att det är en levande organisation med många entusiastiska och inflytelserika deltagare. GRI:s riktlinjer är även den standard som blivit den mest accepterade och mest använd bland företag (ibid). Larsson (1997) har diskuterat trovärdigheten för miljöredovisning och nämner att företag tenderar att öka trovärdigheten genom att låta redovisningen granskas av en oberoende miljörevisor. En sådan granskning innebär i de flesta fall att revisorn jämför uppgifterna i redovisningen med andra existerande dokument, med egna och allmänna observationer och genom samtal med miljöansvariga på företaget (ibid). Vidare anser dock författaren att granskning av miljöredovisning inte alltid klarar av att spegla företaget i sin helhet genom en objektiv revision vilket en finansiell revision innebär. Larssons åsikter kring miljöredovisning går även att koppla till trovärdigheten för hållbarhetsredovisning då den anses vara en vidareutveckling av miljöredovisning (bl.a. Bergström et al, 2002; Brorson & Park, 2005). Vidare förklarar Larsson (1997) att ifall det företag som granskas tillämpar riktlinjer enligt någon av tidigare nämnda redovisningsorganisationer kan således revisorn kräva redovisning på de punkter som riktlinjen omfattar. Utifrån exempelvis GRI:s riktlinjer kommer revidering ske punkt för punkt och detta kommer att öka trovärdigheten både för hållbarhetsredovisningen och för revisionsprocessen. Larsson (1997) anser att det inte bara är revision som påverkas positivt av att använda riktlinjer från de olika redovisningsorganisationerna. 2 Referenser:

20 TEORI Jämförbarheten ökar bland de företag som använder samma riktlinje och då jämförbarheten ökar höjs även trovärdigheten för innehållet (ibid) Agentteorin Mellemvik et al (1988) anser att företagets ansvarssyfte till redovisning verkar inom en agent-principal-relation. I agentteorin är det agenten (företagsledningen) som ska rapportera till principalen (företagsägarna) om hur verksamheten har lyckats fördela resurserna. Teorin förutsätter att informationen är trovärdig annars kan inte principalen kontrollera agenten. Detta medföljer att agenten kan utnyttja sitt informationsövertag och manipulera med data för att erhålla bonus utlovad av principalen. (Ibid). Ljungdahl (1999) anser att detta problem kan ligga till grund för tvivel om trovärdigheten i miljöredovisning och även inom hållbarhetsredovisning. Agentteorin anser han ofta kan appliceras på större och lönsamma företag som befinner sig i en utsatt position i politiska debatter. Dessa företag blir ofta offer för nya regleringar och ökad beskattning och därmed utnyttjar företag ofta sitt informationsövertag (ibid). Den samhällsrelaterade informationen som lämnas kan enligt Ljungdahl (1999) vara ett sätt att avleda uppmärksamheten eller kompensera för företagets höga lönsamhet och därmed få politiker att inte ingripa i verksamheten. 3.6 Redovisningsinformationens kvalitativa egenskaper Redovisningsinformationen måste enligt Artsberg (2003) uppfylla ett antal kvalitativa krav, se figur 3 nedan. Ett problem med detta är att frågan om vad som utgör kvalitativ redovisningsinformation kan skilja sig mellan olika beslutsfattare. Det kan därför vara svårt att generalisera och säga exakt vilka dessa egenskaper är. Idag förs en diskussion kring vilka krav som bör ställas på redovisningsinformationen enligt Redovisningsrådet (RR) och International Accounting Stadards Board (IASB). (Ibid). Redovisningens informationskvalitativa egenskaper Begriplighet Relevans Tillförlitlighet Jämförbarhet - Tillbakablickande - Korrekt bild - Över tiden Information - Innebörd före form - Mellan företag - Framåtblickande - Neutralitet Information - Försiktighet - Väsentlighet - Fullständighet Figur 3. Informationskvalitativa egenskaper enligt RR / IASB. Från Redovisningsteori policy och praxis. K. Artsberg, 2003, s 168. Malmö: Liber Ekonomi Begriplighet RR/IASB utgår ifrån att läsaren av redovisningen är en kunnig och insatt läsare. IASB nämner inget om informationsutgivarens skyldighet att göra informationen begriplig utan skriver endast om läsarens skyldighet att skaffa sig relevant kunskap och lägga ner 15