Stora brister i lagstadgade hållbarhetsrapporter. En lägesrapport hösten 2018

Transkript

1 Stora brister i lagstadgade hållbarhetsrapporter En lägesrapport hösten 2018

2 Stora brister bland företagens hållbarhetsrapporter efter första årets rapportering PwC har granskat ett urval om 105 årsredovisningar från bolag som överstiger gränsvärdena för hållbarhetsrapportering. Vi kan konstatera att det finns stora brister i rapportering baserat på ÅRL:s krav. Bakgrund Redan 2014 fastställdes EU-direktiv 2014/95 om icke-finansiella upplysningar i stora företags årsredovisningar. Utgångspunkten var att det behövs mer och bättre publik icke-finansiell information för att investerare, kunder, lagstiftare och andra intressenter ska kunna fatta relevanta beslut. Nu skriver vi hösten 2018 och Sverige och flertalet andra EU-länder har infört EUdirektivet i nationell lagstiftning. I Sverige finns reglerna om hållbarhetsrapportering i ÅRL. Reglerna träffar företag som uppfyller två av tre av kriterierna; 350 MSEK i omsättning, 175 MSEK i totala tillgångar eller 250 anställda. 2

3 Sammanfattning PwC har granskat 105 årsredovisningar för bolag som omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering i Årsredovisningslagen (ÅRL). Rapporterna har analyserats utifrån ett antal kriterier baserade på lagreglerna. Företagen har i stor omfattning valt att upprätta hållbarhetsrapporten som en separat rapport; drygt 80 % av urvalet (som inte hänvisat vidare till en koncernrapport) har avlämnat en separat rapport. Den separata rapporten publiceras normalt på företagens hemsida eller i framvagnen av årsredovisningen. Dock framkom i studien att i knappt 20% av fallen så går hållbarhetsrapporterna inte att hitta. Antingen finns varken rapport eller hänvisning i förvaltningsberättelsen, eller så finns en hänvisning i förvaltningsberättelsen till en hemsida där hållbarhetsrapporten inte går att finna. Detta trots att ÅRL säger att rapporten ska publiceras senast samma dag som årsredovisningen. Innehållsmässigt är riskbeskrivningar det största bristområdet i rapporterna. ÅRL ställer krav på att företagen ska redovisa hållbarhetsrisker inom fem områden; miljö, personal, sociala förhållanden, antikorruption samt mänskliga rättigheter. Riskbeskrivningar saknas dock i många fall och det är enbart på området personal som mer än 50 % har med en riskbeskrivning som är anpassad till företagets verksamhet. Inom områdena mänskliga rättigheter och antikorruption saknas inte bara riskbeskrivningar, utan beskrivningar generellt. Drygt 40 % av bolagen har inte angett vad de anser vara deras mest väsentliga frågorna inom dessa områden. Än färre redovisar någon form av resultatindikator över utfallet av arbetet. ÅRL kräver också att ett yttrande för bolagets revisor ska fogas till hållbarhetsrapporten. Detta verkar vara något som missats av många. I mer än 50 % av fallen då en separat rapport har upprättats har revisorns yttrande inte bifogats till den publicerade rapporten. Det finns en stor förbättringspotential avseende såväl innehåll som formalia, där vi främst ser fem bristområden: 1. Hållbarhetsrapporten finns inte publicerad 2. Risker dåligt eller inte alls beskrivna 3. Mänskliga rättigheter och antikorruption är områden där informationen är bristfällig 4. Förklaring saknas när bolag inte rapporterat fullständig information 5. Revisorsyttrande har missats att bifogas i publicerade rapporter 5 tips för ett bra arbete 1. Gör en väsentlighetsanalys där ni identifierar affärskritiska risker och värdeskapande möjligheter och bygg rapporten kring dessa områden 2. Lägg krut på att skapa en röd tråd genom rapporten, med väsentlighetsanalysen som utgångspunkt för att rapporten ska vara lätt att ta till sig 3. Använd Agenda 2030 vid väsentlighetsanalys och i rapporteringen 4. Koppla resultatindikatorer till risker och möjligheter Baserat på studien drar PwC fem slutsatser: 1. Hållbarhetsrapportering bör utgå från beskrivning av affärsmodell 2. Definitionen av hållbarhetsrisker behöver tydliggöras liksom rapporteringskrav 3. Företagen gör mer än de berättar 4. Hållbarhet har tydligare blivit styrelsens och Vd:ns ansvar 5. Ökad jämförbarhet bland rapporterna efterlyses 5. Rapporten är styrelsens ansvar! Använd rapporteringen för att utveckla styrelsearbetet 3

4 Fem viktigaste resultat #1 #2 Hållbarhetsrapporten finns inte publicerad Enligt Årsredovisningslagen 8 kapitel 15 ska hållbarhetsrapporten publiceras då den upprättas som en handling skild från årsredovisningen och publiceras samtidigt som förvaltningsberättelsen. Detta kan göras genom publicering på företagets hemsida eller genom att skicka in hållbarhetsrapporten tillsammans med årsredovisningen till Bolagsverket. Men knappt 20% av stickprovet kan vi inte finna en publicerad rapport för bolaget. Antingen finns varken hållbarhetsrapport eller hänvisning med i förvaltningsberättelsen eller så finns en hänvisning till en hemsida där hållbarhetsrapporten inte finns publicerad. Vi kan vidare konstatera att de företag som publicerar en hållbarhetsrapport oftast gör det som en rapport skild från förvaltningsberättelsen. Endast 17 % har valt att lägga hållbarhetsrapporten i förvaltningsberättelsen. Risker dåligt eller inte alls beskrivna Risker ska beskrivas gällande de fem områden som beskrivs i ÅRL 6 kapitel 12, det vill säga miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. I de fall då företaget inte ser några specifika risker på området bör man istället upplysa om detta. Trots möjligheten till att följa eller förklara är det endast inom området personal som mer än hälften av företagen upplyser om vilka risker de ser (37%). På de övriga områdena är det mellan % som har presenterat de risker som de identifierat, alternativt att de inte bedömt där finnas några risker för företaget förknippat med området. Risker är ett område som även vana hållbarhetsredovisare ser som en utmaning då exempelvis Global Reporting Initiative (ett av de mest använda riktlinjerna inom hållbarhetsredovisning), inte lagt fokus på området. EU:s vägledning exemplifierar att risk kan utgöras både av risker som företaget för med sig, samt risker som förändringar i omvärlden medför för företaget (som t.ex. klimatförändringar). Att visa att företaget har en process för att identifiera och hantera hållbarhetsrelaterade risker är inte bara ett lagkrav, det kan i allra högsta grad även ses som förtroendeingivande. 4

5 #3 #4 Mänskliga rättigheter och antikorruption - områden där information är bristfällig Två av de områden som enligt ÅRL ska behandlas är respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Både dessa områden är aktuella i såväl leverantörsled som i den ordinarie verksamheten. Endast 57 % upplyser om vilka som är de väsentliga frågorna inom dessa områden. Knappt 40 % har skrivit något om riskerna. Styrningen är det fler som beskriver (63 % avseende mänskliga rättigheter och 72 % avseende antikorruption). Uppföljning av nyckeltal, (kvantitativa som kvalitativa) är det enbart 28 % som redovisar avseende mänskliga rättigheter och 46 % avseende motverkande av korruption. Vanliga nyckeltal att följa upp är exempelvis godkännande av code of conduct i leverantörsled (där mänskliga rättigheter ingår) eller eventuella visselblåsningar under året. #5 Förklaring saknas när bolag inte rapporterat fullständig information Man ska enligt lagen följa eller förklara vilket innebär att om skall-kraven enligt ÅRL 6 kap 12 inte täcks in i hållbarhetsrapporten, ska det tydligt förklaras varför man väljer att inte rapportera/redovisa informationen i hållbarhetsrapporten. Enligt studien är det endast ett fåtal av bolagen som använder sig av förklara alternativet. Genom att utelämna information uppfyller bolagen inte lagkravet. Revisorsyttrande missats att bifogas i publicerade rapporter ÅRL:s 6 kapitel 14 säger att revisorns yttrande ska fogas till hållbarhetsrapporten. Detta är en rimlig åtgärd för att en läsare ska kunna förstå att en tredje part har tagit ställning till att hållbarhetsrapporten uppfyller lagens krav. Hela 45 % av de som har avlämnat en separat rapport har missat att bifoga revisorns yttrande. 5

6 Slutsatser #1 #2 Hållbarhetsrapportering bör utgå från beskrivning av affärsmodell För att information i en hållbarhetsrapport ska vara möjlig att förstå och värdera, kräver ÅRL att företagets affärsmodell anges. Bra affärsmodellsbeskrivningar ger en övergripande bild av bolagets verksamhet och skapar goda förutsättningar för att beskriva hållbarhetsrisker. Men också för att beskriva affärsmöjligheter som hållbarhetsutmaningar skapar för företaget. Många missar att beskriva just möjligheterna. Definitionen av hållbarhetsrisker behöver tydliggöras liksom rapporteringskrav Vi ser stora brister i riskbeskrivningar som antingen saknas helt i hållbarhetsrapporten, alternativt är för generell för att perspektivet konsekvenser av verksamheten ska anses vara uppfyllt. Företagen tycks ha svårt att beskriva hållbarhetsrisker, vilket tyder på att riskanalyser inte är utvecklade på det sätt de borde vara. Hållbarhet ska var en del av bolagsstyrningen och den interna kontrollen inom bolaget för att företaget på riktigt ska operationalisera sitt hållbarhetsarbete. Riskanalysen är här en förutsättning för utvecklad bolagsstyrning. #3 #4 #5 Företagen gör mer än de berättar PwC genomförde under våren 2018 en stor studie där vi konstaterade att företag har satt hållbarhetsmål och att frågorna ses som strategiska idag. Vår slutsats givet att hållbarhetsrapporterna saknar stora delar av den information som efterfrågas, är att många företag gör mer än de berättar om i sina hållbarhetsrapporter. Hållbarhet har tydligare blivit styrelsens och Vd:ns ansvar Styrelsens ansvar för hållbarhetsinformation har tydliggjorts genom lagkravet på att en hållbarhetsrapport är en del av förvaltningsberättelsen. Det tydliggör styrelsens ansvar för riskhantering och bolagsstyrning i det bredare perspektiv som hållbarhetslinsen ger. Vi ser att detta ger frågorna ökat fokus från styrelser och företagsledningar. Ökad jämförbarhet bland rapporterna efterlyses Kravet på rapportering inom de fem obligatoriska områdena ger ökad jämförbarhet mellan företag. Utan ett ramverk/en utvecklad best practice för rapportering, så är möjligheterna att jämföra företag med varandra, ganska små. Ramverk behövs, och jämförbarheten tjänas av en datadriven utveckling. 6

7 Intervju med Fredrik Ljungdahl, doktor i hållbarhetsredovisning och partner på PwC PwC släppte i våras en rapport där en slutsats var att hållbarhet idag är en strategisk fråga för företag. Hur kommer det sig då att den studie som nu släpps visar så stora brister i hållbarhetsrapporteringen? Hållbarhet är idag en styrelsefråga och man sätter mål inom hållbarhetsområdet. Men vi ser att hållbarhetsrapporteringen har stor utvecklingspotential. Många företag tog första året som ett uppstartsår, kraven på rapporten är löst hållna och ibland är ambitionsnivån låg. Det är sunt att börja i det lilla och låta rapporteringen utvecklas. Men det är synd att så många företag verkar missa möjligheten att tydliggöra hur de faktiskt agerar som hållbara företag ur alla de dimensioner som ÅRL efterfrågar. Men det är väl bra att företagen lägger mer krut på verksta n, och mindre på snacket? Jo, på ett sätt är det positivt att företag fokuserar mer på att faktiskt göra skillnad i den operativa verksamheten. Men vi ser också att rapporteringen och rapporteringsprocessen skapar värde för de företag som hanterar den på rätt sätt. Dels lägger rapporteringen fokus på affärskritiska risker, vilket rustar företag för de stora framtidsutmaningarna. Dels driver ökad transparens på förväntan om hållbar innovation, vilket gynnar de företag som tar sig an utmaningen att utveckla erbjudanden och affärsmodeller i hållbar riktning. Vilken utveckling förväntar du dig nu inom hållbarhetsrapporteringen i Sverige? Kravet på hållbarhetsrapportering har tagit frågorna till en ny nivå. Vi kommer fortsätta se ökade förväntningar från intressenter om att få relevant information och pålitlig data för att kunna bedöma företagens hållbarhetsprestanda och fatta välgrundade beslut. Därför tror jag att vi kommer se en utveckling mot en mer datadriven och jämförbar hållbarhetsrapportering under de kommande åren. Från PwC tycker vi att det behövs en utvecklad best practice och i förlängningen ramverk för hållbarhetsrapportering, för att informationen ska bli jämförbar. 7

8 Vill du veta hur du kan förbättra din hållbarhetsrapportering? Kontakta oss idag! Stockholm Daniel Johansson Stattin Malmö Fredrik Ljungdahl Isabelle Hammarström Angelica Berg Göteborg Frida Sidnäs Åsa Ekberg PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.