C-UPPSATS. Tillämpning av riktlinjer vid hållbarhetsredovisning

Transkript

1 C-UPPSATS 2006:113 Tillämpning av riktlinjer vid hållbarhetsredovisning En fallstudie av fyra svenska skogsbolag Anna Rensfeldt Anna Vågbrink Luleå tekniska universitet C-uppsats Företagsekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning 2006:113 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--06/113--SE

2 FÖRORD Denna uppsats genomfördes under de tio sista veckorna vårterminen 2006 på institutionen för Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap, Avdelningen för Redovisning och Styrning vid Luleå tekniska universitet. Vi vill rikta ett stort tack till Lars Strömberg, Holmen, Patrik Isaksson, SCA, Olof Johansson, Sveaskog, Kenneth Collander, Stora Enso samt Ulrika Berggren, Skogsstyrelsen för att de avsatt tid till oss för vår undersökning och på så sätt gjort att denna uppsats blev möjlig för oss att genomföra. Vidare vill vi även tacka vår handledare Monika Kurkkio som varit till stor hjälp och stöd med sin kunskap under arbetets gång. Slutligen är vi även tacksamma för de råd och synpunkter vi fått av våra kurskamrater under arbetet med denna uppsats. Tack så mycket! Luleå, juni 2006 Anna Rensfeldt Anna Vågbrink

3 ABSTRACT Sustainability reporting is a voluntarily commitment for companies. This kind of reporting has been developed from environmental accounting. Sustainability reporting is divided into three dimensions to give companies a strong foundation, credibility and to give an overall good impression. The dimensions are based upon environmental, ethical and social conditions, together with the economic development. There have been an advancement of the environmental- and sustainability reporting aspects during the last decade which have resulted in a number of models, recommendations and guidelines. Compared to the financial accounting this type of reporting has no legislation of how the economic, environmental, social and ethical aspects should be reported. There is, however guidelines that companies can apply, but these are not mandatory by companies within the forest industry. The purpose of this paper was to study and understand how and why recommendations and guidelines are applied in sustainability reports. This paper was based upon a case study of five companies. Our purpose was to get their view on the application of guidelines. Our main conclusion is that Global Reporting Initiative (GRI) is the guideline that is mostly applied by companies and therefore gives companies the support they need for their sustainability reports. Three out of four companies in our case study use GRI. The main distinction is how and in which extent the guidelines are applied.

4 SAMMANFATTNING Hållbarhetsredovisning är ett frivilligt åtagande för företag och är en vidareutveckling av miljöredovisningen. Redovisningen ges i flera dimensioner för att skapa en starkare grund och trovärdighet samt för att ge en helhetsbild. Denna redovisning utgör miljörelaterade, etiska och sociala förhållanden samt den ekonomiska utveckling som är knuten till dessa. Parallellt med att miljö- och hållbarhetsredovisningspraxis utvecklades under talet och början av talet har allt fler modeller, rekommendationer och riktlinjer lanserats av olika organisationer och individer. Till skillnad från den finansiella redovisningen finns det ingen uttömmande lagstiftning för hur ekonomiska, miljömässiga samt sociala och etiska aspekter ska redovisas. Det finns emellertid vissa riktlinjer som kan följas, dessa är dock frivilliga. Syftet med denna uppsats var att undersöka och få en förståelse för hur och varför rekommendationer och riktlinjer tillämpas av företag inom skogsindustrin när de hållbarhetsredovisar. Studien genomfördes med hjälp av en fallstudie av fem företag för att få deras syn på tillämpningen av riktlinjer. Våra övergripande slutsatser är att Global Reporting Initiative (GRI) är den riktlinje som tillämpas mest och den som företag tar stöd i när de utformar sina hållbarhetsredovisningar. Det är ingen större skillnad i vilken riktlinje som tillämpas av våra undersökta skogsbolag, det som skiljer sig är hur och i vilken utsträckning riktlinjerna tillämpas.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION SYFTE METOD METODANSATS UNDERSÖKNINGSSTRATEGI VAL AV UNDERSÖKNINGSFÖRETAG Val av aktörer DATAINSAMLINGSMETOD Litteraturstudie Intervjuer ANALYSMETOD METODPROBLEM TEORETISK REFERENSRAM INSTITUTIONELL TEORI LEGITIMITETSTEORIN INTRESSENTTEORIN CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY TRIPLE BOTTOM LINE GLOBAL REPORTING INITIATIVE SAMMANFATTNING AV TEORIN EMPIRI HOLMEN SCA STORA ENSO SVEASKOG ANALYS UTVECKLING AV HÅLLBARHETSREDOVISNING TILLÄMPNING AV RIKTLINJER MOTIV TILL VAL AV RIKTLINJE RIKTLINJERNAS PÅVERKAN PÅ UTFORMNINGEN AV RAPPORTERNA SLUTSATSER SLUTSATSER AVSLUTANDE DISKUSSION Metodkritik Förslag till fortsatt forskning REFERENSLISTA BILAGA 1: INTERVJUGUIDE BILAGA 2: ANALYSTABELL

6 INLEDNING 1 INLEDNING I detta inledande kapitel beskrivs bakgrunden till uppsatsens ämne. Vidare förs en problemdiskussion som leder fram till problemformulering och syfte. 1.1 Bakgrund Bergström (2002) framhåller att miljö och miljöfrågor länge har varit en viktig strategisk fråga och att miljöarbete under senare år har blivit en självklarhet för svenska företag och organisationer. Allt fler inför miljöledningssystem som grund för miljöarbetet (ibid). Enligt miljöbalken ska företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter upplysa om verksamhetens miljöpåverkan i årsredovisningens förvaltningsberättelse (FAR, 2006) 1. Ett problem med det som kan kallas den tidiga miljöpolitiken under talet var att miljöproblemen flyttades i tid och rum, men i visionen om en hållbar utveckling uppmärksammas dessa aspekter och ett problem uppfattas inte som löst bara för att det inte syns just här och nu (Corell & Söderberg, 2005). Från den traditionella miljöredovisningen tar många företag och organisationer även nästa steg och arbetar med begreppet hållbar utveckling (Svenskt näringsliv, 2005). Detta begrepp används inom många områden och har flera innebörder, vilket delvis också förklarar dess breda användning (Nationalencyklopedin, 2006). Löhman och Steinholtz (2003) definierar begreppet hållbar utveckling enligt Bruntlandkommissionen 2 från 1987 som: varaktig hållbar utveckling innebär att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers förmåga att klara sina behov. Författarna pekar på att denna så kallade generationsdefinitionen är den viktigaste eftersom den ger ett långsiktigt perspektiv. På FN:s möte i Rio de Janeiro 1992 antogs Agenda 21 dagordning för det 21:a århundradet där mål och riktlinjer sattes upp för att nå en hållbar utveckling. Detta var början på det som i dag kallas hållbarhetsredovisning (Cerin, 2005). Hållbarhetsredovisning enligt FAR (2006) definieras nedan som en: frivillig separat redovisning av företagets miljörelaterade, etiska och sociala förhållanden samt den ekonomiska utveckling som är knuten till dessa förhållanden. Det är denna definition som vi hädanefter i uppsatsen kommer att använda oss av. Hållbarhetsredovisning är ett frivilligt åtagande för företag och är en vidareutveckling av miljöredovisningen (Cerin, 2005). Denna typ av redovisning ges i flera dimensioner för att skapa en starkare grund och trovärdighet samt för att ge en helhetsbild. Grunden utgörs främst av den så kallade triple bottom line, vilket innebär att det i redovisningen förutom miljö även ingår ekonomi och socialt ansvar (Precht, 2005). Kolk (2004) framhåller att allt fler företag väljer att övergå från miljöredovisning till hållbarhetsredovisning eftersom det 1 6 kap 1 3st, ÅRL 2 Världskommissionen för miljö och utveckling, tillsatt av FN:s generalförsamling

7 INLEDNING är något som samhället efterfrågar. Författaren betonar även att fokus i samhället i dag kretsar kring en hållbar utveckling där omvärlden måste ses ur ett helhetsperspektiv. Både beträffande insynen i företagets verksamhet och det sociala ansvaret. 1.2 Problemdiskussion Parallellt med att miljö- och hållbarhetsredovisningspraxis utvecklades under talet och början av talet har allt fler modeller, rekommendationer och riktlinjer lanserats av olika organisationer och individer (KPMG, 2006). Crane och Dirk (2004) pekar på att till skillnad från den finansiella redovisningen finns det ingen uttömmande lagstiftning för hur ekonomiska-, miljömässiga- samt sociala och etiska aspekter ska redovisas. Det finns emellertid vissa riktlinjer som kan följas, dessa är dock frivilliga. Den mest kända riktlinjen är Global Reporting Initiative (ibid). Morhardt (2002) framhåller att fastän hållbarhetsredovisning är ett frivilligt åtagande tillämpas det av allt fler företag. Orsaker till det frivilliga åtagandet kan enligt författaren vara grupptryck eller förbättring av anställdas och andra intressenters uppfattning av företagets miljömässiga prestationer (ibid). Företag kan i dag på grund av det frivilliga åtagandet välja mellan en rad olika principer och standards, de flesta branscher har ställt upp egna riktlinjer för hur hållbarhetsredovisningen ska ske (Crane & Dirk, 2004). Larsson (2005) framhåller att det finns ett flertal uppföranderegler och riktlinjer vid hållbarhetsredovisning och författaren betonar att orsaken till att dessa får olika grad av popularitet beror på flera faktorer. En av dessa faktorer är hur väl företaget är insatt i arbetet med hållbarhetsredovisningen och själv kan avgöra vilken som är den mest lämpade riktlinjen. På grund av hållbarhetsredovisningens mångfald skiljer sig redovisningarna innehållsmässigt åt och det är därför frågor som trovärdighet, kontinuitet och jämförbarhet diskuteras (Sinclair & Walton, 2003). Hedberg och Malmborg (2003) menar på att det finns olika förklaringar till varför rapporterna skiljer sig åt. En anledning som lyfts fram är att företagen tillämpat riktlinjerna i olika utsträckning. Författarna pekar även på att den nya institutionella teorin kan vara en orsak till dessa skillnader men menar vidare att teorin även förklarar likheterna i utformandet av hållbarhetsrapporten. Den institutionella teorin förklaras enligt Hatch (2002) som omgivningens krav på organisationen i syfte att framställa företaget som legitimt, med avseende på ekonomiska, tekniska, sociala och kulturella faktorer. GRI (2002) lyfter fram att den första internationella och globalt accepterade riktlinjen som anpassats till triple bottom line är Global Reporting Initiative (GRI). GRI:s riktlinjer har gjort hållbarhetsredovisningen accepterad och Pfliger, Fischer, Kupfer och Eyerer (2005) framhåller att denna riktlinje även är den som företag tillämpar mest. En stor anledning till att använda sig av GRI:s riktlinjer är att trovärdigheten förväntas öka i hållbarhetsredovisningen (Hedberg & Malmborg, 2003), men också för att marknadsföra ett mer standardiserad tillvägagångssätt (Sinclair et al, 2003). Hedberg och Malmborg (2003) lyfter fram problem med GRI och övriga riktlinjer. Dessa är att det inte finns några regler utan riktlinjerna är endast rekommendationer vilket medför svårigheter att jämföra organisationer emellan eftersom dessa får tillämpa vilken eller vilka delar av riktlinjerna som passar just deras rapportering. 2

8 INLEDNING En sektor som i dag ligger långt fram i helhetssynen och utvecklingen av hållbarhetsredovisning är den svenska skogsindustrin. I jämförelse med andra länder ligger denna bransch långt fram eftersom de tidigt börjat arbeta mot en hållbar utveckling där ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter vägts samman. För svensk skogsindustri är helhetstänkandet och långsiktigheten naturlig eftersom de ser till tillväxt och kommande generationers framtid. (Skogsindustrierna, 2005) I dag tillämpar skogsindustrin olika riktlinjer i sin hållbarhetsredovisning. Vilka riktlinjer som tillämpas och hur dessa riktlinjer används varierar således mellan företagen eftersom det är ett frivilligt åtagande. 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka och få en förståelse för hur och varför rekommendationer och riktlinjer tillämpas av företag inom skogsindustrin när de hållbarhetsredovisar. Ett delsyfte är att undersöka företagens förväntningar om framtiden beträffande riktlinjer. 3

9 METOD 2 METOD I detta kapitel redogör vi för hur arbetet kring uppsatsen utformades och hur datainsamlingen genomfördes. Vi beskriver vår metodansats, undersökningsstrategi, val av undersökningsföretag samt datainsamlingsmetod. Slutligen beskriver vi hur vi gick till väga vid vår analys samt de problem som uppstod vid vår undersökning och hur vi löste dem. 2.1 Metodansats Arbnor och Bjerke (1994) skriver om tre metodsynsätt, analytiskt-, system- och aktörsynsätt. Det analytiska synsättet utgår från att arbeta fram bilder och förklara den objektiva verkligheten. Genom detta synsätt förstås helheten genom att titta på delarna. I aktörsynsättet ligger fokus på att föra en dialog med aktörerna och förstå sociala sammanhang ur aktörens synvinkel. Detta för att skapa en bättre förståelse och för att få en subjektiv bild av problemet. För att få en förståelse passar aktörsynsättet bäst i sammanhanget och i syfte att förklara lämpar sig det analytiska synsättet. (ibid) Eftersom vi ville skapa en insikt och förståelse för vilka riktlinjer som skogsbolag i Sverige tillämpar och samtidigt analysera och förklara varför dessa riktlinjer tillämpas var vår undersökning således en kombination av ett analytiskt synsätt och ett aktörsynsätt. När vi presenterar empirin och analysen framkommer det att vi delvis har ett analytiskt synsätt i vår undersökning. Eftersom vi genom intervjuer ville få aktörernas syn på tillämpningen av riktlinjer har vi även ett aktörsynsätt. Enligt Thurén (1991) finns det två olika sätt att dra slutsatser på, dessa är induktion och deduktion. Induktion bygger på empiri och deduktion på logik. I den deduktiva ansatsen används befintliga referensramar för att genom undersökning försöka tillämpa och förstå verkligheten. (ibid) Vi valde ett deduktivt tillvägagångssätt för att vi ville förstå verkligheten utifrån de befintliga referensramarna. Eftersom vi undersökte vilka riktlinjer som tillämpas inom hållbarhetsredovisningen i den valda branschen och varför dessa tillämpas så är denna uppsats både av deduktiv och av deskriptiv karaktär. Vid datainsamling finns inom samhällsvetenskaperna två förekommande termer, kvalitativoch kvantitativ forskning (Denscombe, 2000). Författaren beskriver den kvalitativa metoden som ett sätt att samla in information för att på så sätt få en djupare förståelse. Metoden karaktäriseras av att undersökningen lämnar utrymme för flexibilitet och anpassning av materialet. Denna form baseras exempelvis på intervjuer som ger en djupgående och detaljerad information som sedan kompletteras med annan litteratur. (ibid) Eftersom vi ville undersöka och få en förståelse för hur och varför rekommendationer och riktlinjer tillämpas i skogsindustrin och samtidigt få ett helhetsperspektiv i sammanhanget var vår studie följaktligen av kvalitativ natur. 4

10 METOD 2.2 Undersökningsstrategi Vi valde att genomföra en fallstudie där vi inriktade oss på fem aktörer som vi ville fördjupa oss i. Enligt Denscombe (2000) föredras en fallstudie vid småskaliga undersökningar och används för att studera ett fåtal fall på en djupgående nivå. Målet med undersökningsmetoden är att belysa enskilda företeelser (ibid). Lundahl och Skärvad (1999) framhåller att fallstudier oftast är lämpliga om forskningsfrågan innehåller hur och varför, vilket stämmer överens med vårt syfte. Enligt Denscombe (2000) inriktar sig en fallstudie på undersökningsenheter med syfte att få redogörelse för händelser, relationer, erfarenheter eller processer som uppstår i den specifika enheten. En fördel med fallstudien är att den förklarar varför vissa resultat uppkommer och inte enbart redogör för det framkomna svaret. En annan fördel är att vi kan generalisera med hjälp av teorin. Nackdelen med denna undersökningsstrategi är dock att möjligheten till statistisk generalisering försvinner. (ibid) Detta ser vi dock inte som någon större svaghet eftersom syftet med vår uppsats var att få en förståelse för vilka rekommendationer och riktlinjer som tillämpas och varför. 2.3 Val av undersökningsföretag Denscombe (2000) framhåller att det i en fallstudie är av stor vikt att valet av undersökningsföretag görs medvetet, tydligt samt att detta val motiveras. Vår avsikt med uppsatsen var att undersöka riktlinjer vid företagens hållbarhetsredovisningar. När vi utgick från vårt syfte föll valet på skogsindustrin eftersom den är en bransch som strävar mot en hållbar utveckling. Vårt val av undersökningsföretag blev således de stora skogsbolagen i Sverige; Holmen, SCA, Stora Enso och Sveaskog. Dessa företag ligger långt fram i utvecklingen av hållbarhetsredovisning och är företag som redovisar denna information i omfattande och separata redovisningar. Skogsbolaget Korsnäs har inte någon egen hållbarhetsredovisning utan ingår i Investmentbolaget Kinnevik därför valde vi att inte ta med detta företag. För att få en djupare förståelse i vår undersökning var tanken att vi skulle se på problemet ur två perspektiv, det vill säga ur skogsföretagens samt Skogsstyrelsens. Skogsstyrelsen valdes för att vi ville få en objektiv bild och en inblick i hur myndigheter ställer sig till val av riktlinjer vid hållbarhetsredovisning. Efter den empiriska undersökningen visade det sig dock att Skogsstyrelsen inte lämpade sig för uppsatsens syfte. Vår undersökning blev på grund av detta endast genomförd utifrån ett perspektiv, det vill säga skogsbolagens. Arbnor och Bjerke (1994) lyfter fram tre urvalsprinciper inom aktörsynsättet. Dessa är rekommendationsurval, förståelseurval och problemorienterat urval. Författarna beskriver det problemorienterade urvalet som att välja ut sådant som i någon mening har beröring med det undersökta problemet. Eftersom vårt synsätt delvis är ett aktörssynsätt valde vi de enskilda aktörerna utifrån ett problemorienterat urval då dessa hade den kunskap som rörde vårt problemområde. 5

11 METOD Val av aktörer Utgångspunkten för valet av aktörer var att de skulle besitta de rätta kunskaperna för att kunna besvara frågorna inom vårt problemområde. Genom att studera respektive företags hemsidor kunde vi urskilja vilka personer vi skulle kontakta. Nedan följer en presentation av de aktörer som vi intervjuade: Lars Strömberg arbetar som miljöchef och är samordnare för att ta fram hållbarhetsredovisningen i Holmen. Patrik Isaksson arbetar som Director Environmental Affairs inom SCA och är ansvarig för företagets hållbarhetsredovisning. Olof Johansson är chef för miljö och socialt ansvar på Sveaskog. Han har speciellt ansvar för dessa delar i hållbarhetsredovisningen och har som uppgift att utveckla mål beträffande miljö och socialt ansvar. Han har arbetat aktivt med dessa två avsnitten i den hållbarhetsredovisning de har i dag. Kenneth Collander arbetar som Vice President of Environment Sweden i Stora Enso. Hans roll i hållbarhetsredovisningen för företaget är att vara substansgivare till rapporten när beträffande miljöfrågor. Ulrika Berggren arbetar som verksamhetsutvecklare- miljö, miljösamordnare på Skogsstyrelsen. 2.4 Datainsamlingsmetod Nedan beskrivs hur vi gått till väga vid vår litteraturstudie samt hur vi samlat in vår primärdata. I vårt fall är primärdata den information som valda aktörer lämnat om vilka riktlinjer som tillämpas och varför Litteraturstudie För att hitta relevant litteratur har den största informationen hämtats från Luleå tekniska universitets bibliotek där sökkatalogen Lucia och samkatalogen Libris användes. Databaserna som huvudsakligen användes vid sökandet av vetenskapliga artiklar var Emerald, Ebsco, Springer Link, Sciencedirect och Google Scholar. Övriga artiklar och information hämtades från Internetkällor som exempelvis de aktuella företagens hemsidor samt sidor med information om olika riktlinjer. De sökord som bland annat användes var: hållbarhetsredovisning, hållbar utveckling, sustainability reporting, triple bottom line, Corporate Social Reporting, Global Reporting Initiative, environmental and social accounting, guidelines samt forest industry. Dessa sökord användes även i kombination med varandra för att få ett mer preciserat sökresultat. Vi sökte även litteratur kring ämnet miljöredovisning eftersom hållbarhetsredovisningen är en utveckling av denna. 6

12 METOD Intervjuer För att hitta relevant primärdata använde vi oss av intervjuer. Primärdatan kommer från kvalitativa intervjuer som genomfördes med nyckelpersoner från de utvalda företagen samt en representant från Skogsstyrelsen. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer, Denscombe (2000) förklarar dessa intervjuer som att intervjuaren har en färdig lista med ämnen och frågor som ska besvaras. Aktören får på så sätt möjlighet att utveckla sina svar och är inte lika styrd (ibid). Vi använde denna typ av intervjustruktur eftersom vi ansåg att tyngdpunkten under intervjun skulle ligga på aktören och att denne skulle få tala mer öppet om ämnet. Vi kontaktade samtliga aktörer i början av vårt arbete för att få ett godkännande om intervju. Intervjuerna utfördes sedan som telefonintervjuer med Stora Enso, SCA, Skogsstyrelsen och Sveaskog samt en intervju via e-post med Holmen eftersom de föredrog detta. Enligt Denscombe (2000) är fördelen med telefonintervjuer som undersökningsmetod att den är billigare och snabbare än intervjuer ansikte mot ansikte och menar vidare att telefonintervjuer numera uppfattas som lika ärliga och uppriktiga. Förr kritiserades denna typ av intervju och tillförlitligheten ifrågasattes. Numera hävdas det att den information som erhålls via telefon i vissa situationer är mer giltig. (ibid) Innan intervjutillfällena upprättade vi en intervjuguide med frågor som utgick från vår teori och syftet för denna uppsats. Denna intervjuguide använde vi sedan som mall vid intervjuerna. Intervjuguiden var uppdelad i tre kategorier för att få bättre struktur. Den inleddes med frågor som rörde företaget i allmänhet för att sedan beröra frågor angående vilka riktlinjer som tillämpas och varför. Frågeformuläret avslutades med ett avsnitt av frågor om framtiden (Bilaga 1). Guiden granskades och godkändes sedan av vår handledare innan intervjuerna för att säkerställa frågornas relevans. Därefter skickades guiden ut till aktörerna så att de kunde förbereda sig inför intervjun. Att delge aktörerna intervjuguiden i förväg kan leda till att dessa anpassar sina svar till hur de vill att företaget ska framställas. Vi valde trots detta att delge intervjuguiden i förväg eftersom vi ansåg att frågorna som ställdes var av sådan karaktär att förberedelse krävdes, men även för att vi ville ha så utförliga svar som möjligt. Vid intervjuerna som genomfördes den 28 april, 2, 3 och 5 maj 2006 användes högtalartelefon för att på bästa sätt dokumentera de intervjuades svar. Vid dessa intervjutillfällen användes diktafon och anteckningsblock för att inte gå miste om viktig information. Denscombe (2000) framhåller att ljudupptagningar ger fullständig dokumentation beträffande vad som sägs under intervjun men påpekar att det är viktigt att utrustningen fungerar som den ska. Vid samtliga intervjutillfällen var båda författarna närvarande där en ställde frågorna och den andra förde löpande minnesanteckningar som komplement till ljudupptagningen. Alla aktörer ställde sig positiva till att vi kunde kontakta dem med ytterligare följdfrågor, vilket vi även gjorde. Efter intervjuerna sammanställde vi vårt material som sedan skickades via e-post till aktörerna för att få bekräftelse om att inga missförstånd uppstått innan vi gick vidare med vår analys. Vid intervjun som genomfördes via e- post fick aktören en intervjuguide som denne sedan besvarade. Vi sammanställde dessa svar och kompletterade med följdfrågor. Sammanfattning skickades sedan till aktören för godkännande innan analysen påbörjades. 7

13 METOD 2.5 Analysmetod Enligt Lundahl och Skärvad (1999) handlar analys om att bearbeta materialet i fallstudien så att den blir hanterlig och tolkningsbar. De pekar även på att det empiriska materialet kan användas och jämföras mot tidigare teori. Vi valde att följa detta tillvägagångssätt vid vår analys och började analysen med att gå igenom det empiriska materialet för att få en insikt i vår undersökning. Enligt Yin (2003) finns det olika tekniker för hur analysen ska genomföras. Efter att vi studerat författarens beskrivningar av olika metoder valde vi att använda både Pattern Matching och Cross-Case Synthesis som analysteknik. Detta för att på bästa sätt finna samband, kopplingar, likheter och olikheter mellan empirin och vår teoretiska referensram. Vid tillämpning av Pattern Matching fås olika likheter och skillnader fram, vilket passade vår analys. Vid jämförelse med olika företag kan det i enlighet med Cross-Case syntesen exempelvis upprättas olika tabeller, detta valde vi att göra för att få en bättre överskådlighet i vårt analysarbete. 2.6 Metodproblem Enligt Arbnor och Bjerke (1994) finns inga konkreta validitetskriterier inom aktörsynsättet, därför används validitetsbegreppet med olika innebörder. Det kan innefatta alltifrån hur undersökaren får en riktig tolkning av aktören till att inkludera hela rapportens trovärdighet och uppriktighet (ibid). Validering kan inom aktörsynsättet enligt Arbnor och Bjerke (1994) ske på två sätt, antingen som vetenskaplig validering eller som praktisk validering. Denna uppsats är grundad på en kvalitativ studie med en vetenskaplig grund. Arbnor och Bjerke (1994) lyfter även fram subjektiviteten som en viktig aspekt. I vårt fall handlar det om att fånga aktörens subjektiva tolkning för att lyfta fram deras syn på problemet. Användningen av högtalartelefon, diktafon och minnesanteckningar vid intervjuerna anser vi ökat rapportens tillförlitlighet. Trovärdigheten i vår rapport anser vi ökat eftersom vi var i kontakt med aktörer som besitter kunskap inom vårt problemområde samt att vi skickade sammanställningen till dessa för godkännande. Fakta om respektive företag hämtades från företagens sammanställda årsredovisningar och hållbarhetsrapporter vilket vi även anser säkerställt trovärdigheten. Något som däremot i vårt fall kan ha påverkat trovärdigheten negativt är att vi inte helt kunde säkerställa vem som egentligen intervjuades, detta gäller då främst intervjun via e-post. Att vi skickade ut en intervjuguide i förväg kan ha medfört att aktörerna gav felaktiga eller förskönade svar som i sin tur eventuellt kan ha gett vår undersökning ett missvisande resultat. Enligt Denscombe (2000) kan intervjuaren inverka på den intervjuades svar vilket medför att informationen blir snedvriden. Det som uppstår då är en så kallad intervjuareffekt. Vidare menar författaren att det människor väljer att framhålla inte nödvändigtvis behöver stämma överens med vad de verkligen gör. Människor kan lätt bli påverkade under intervjuer vilket medför att de ger intervjuaren det svar de tror att denne vill ha, detta innefattas också av intervjuareffekten. För att undvika det har vi vid våra intervjuer försökt att vara så neutrala som möjligt vid våra frågeställningar för att i minsta mån påverka aktörerna. 8

14 METOD Eftersom fyra av intervjuerna genomfördes per telefon och en intervju via e-post anser vi att intervjuareffekten minskat då risken att påverka de intervjuade inte varit lika stor som vid intervju ansikte mot ansikte. Den intervju som genomfördes via e-post kan ha medfört att svaren blev kortare och inte lika utförliga men även att vi inte fick en lika bra dialog som med intervjuerna ansikte mot ansikte. Som vi nämnde valde vi att endast genomföra undersökningen utifrån ett perspektiv. Detta för att Skogsstyrelsen är en myndighet som i och med sitt uppdrag i dagsläget inte har någon möjlighet att ställa krav på hur skogsbolag ska hållbarhetsredovisa. De tar därför inte ställning till vilken riktlinje skogsbolag bör följa. Med anledning av detta valde vi att inte ta med Skogsstyrelsen i vårt fortsatta arbete eftersom det var svårt för oss att finna kopplingar till vårt syfte. 9

15 TEORETISK REFERENSRAM 3 TEORETISK REFERENSRAM I den teoretiska referensramen beskrivs den teori som ligger till grund för vår empiriska studie. Först presenteras den institutionella teorin följt av legitimitetsteorin och intressentteorin eftersom de är övergripande teorier som behandlar området. Därefter förklaras Corporate Social Responsibility och triple bottom line för att läsaren ska få en djupare förståelse för hur och varför riktlinjer tillämpas. Vidare har vi även valt att beskriva den riktlinje som tillämpas mest, Global Reporting Initiative. Slutligen i detta kapitel kommer en sammanfattning över teoriavsnittet. Den teoretiska referensramen används sedan i vår analys och slutsats. 3.1 Institutionell teori Enligt Artsberg (2005) är det den Institutionella teorin som för tillfället bäst speglar utvecklingen på redovisningsområdet. Den kan exempelvis förklara varför det är så svårt att förändra redovisningen och varför förändringar på redovisningsområdet tar tid. Författaren framhäver att den institutionella teorin leder till att handlingar blir begränsade av värderingar och ideologier som finns i samhället. Dessa samhällsgemensamma värderingar är nödvändiga för att vi överhuvudtaget ska kunna förstå varandra och leva tillsammans.(ibid) Deegan (2002) menar att institutionell teori är sammankopplad med legitimitetsteorin. Författaren pekar på att det i båda teorierna handlar om att framställa företaget som legitimt. Skillnaden mellan dessa teorier är att företagsledningen genom legitimitetsteorin kan välja om de vill arbeta med att förändra samhällets uppfattning om verksamheten medan situationen är den omvända i den institutionella teorin. Här förväntar sig omgivningen att företagsledningen ska vidta åtgärder för att passa in. Den institutionella teorin används för att beskriva den omgivning som en organisation är verksam i. Fokus ligger på de externa faktorerna som påverkar organisationen. (ibid) Enligt Hatch (2002) kan organisationer och företag utsättas för yttre påverkan av omgivningen på två olika sätt. Genom teknisk eller ekonomisk påverkan måste företag anpassa sig till att bedriva handel på ett visst sätt och på en bestämd marknad. När omgivningen ställer sociala och kulturella krav innebär det att organisationer måste anpassa sina roller i samhället. I båda fallen belönas de företag som bäst möter de externa kraven. Författaren framhåller vidare att eftersom företag kan påverka omgivningen kan de även bli påverkade av den. Företag kan agera på ett visst sätt för att lagen kräver det, men även normer och värderingar i samhället kan få företag att inta ett visst handlingsmönster. En annan förklaring till varför företag agerar som de gör kan beskrivas med att företag tar efter de som bäst bemöts i samhället, med andra ord de företag som är mest framgångsrika.(ibid) 10

16 TEORETISK REFERENSRAM Enligt Deegan (2002) anses majoriteten av företagens redovisningar vara accepterade (legitima) av omgivningen. På grund av detta skapas en press på övriga företag att utforma sin redovisning i enlighet med dessa. Företag kommer således att gå mot den utformning som är accepterad och därmed legitim i omgivningens ögon. (ibid) Hatch (2002) lyfter fram tre former av institutionell påverkan; tvingande-, normativ- samt mimetisk institutionell påverkan. Dessa tre förklarar varför företag agerar på ett visst sätt. När trycket att anpassa sig kommer från statliga lagar och regler handlar det om tvingande institutionell påverkan. Om påtryckningarna har grund i kulturella förväntningar är det normativ institutionell påverkan. En önskan att likna andra organisationer kallas för mimetisk institutionell påverkan. Författaren framhäver att det är en osäkerhet som kan medföra en kopiering av andra organisationers strukturer, handlingsmönster och resultat. Författaren menar vidare att påtryckningar till förändring kan komma från bland annat lagstiftare, myndigheter, yrkesgrupper, intressenter och allmänheten. Om företag tar hänsyn till omvärldens påtryckningar vinner de acceptans i samhället. De företag som inte anpassar sig till dessa institutionella faktorer riskerar att utsättas för sanktioner som har i syfte att ta ifrån företag dess sociala legitimitet. (ibid) Delmas och Toffel (2004) menar att det kan vara intressegrupper som exempelvis påverkar allmänheten till att ändra uppfattning om företaget. Författarna menar även att företagsledarens beslut är starkt influerade av de tre institutionella faktorerna eftersom dessa skapar och påverkar värderingar, normer och regler. Organisationer som är verksamma inom samma affärsområde påverkas på liknande sätt av dessa institutionella krafter (ibid). Enligt Hedberg och Malmborg (2003) kan institutionell teori användas för att förklara skillnader i rapporter då rapportering av aktiviteter och miljömässig hantering beror på företags uppfattning av marknadssituationen och relationen till intressenter. Likaså kan det vara relaterat till tankar om att företag agerar enligt den egna uppfattningen av effekten på miljön och sociala faktorer. Det vill säga inte bara skillnader utan också likheter kan förklaras med hjälp av institutionell teori. Företag påverkar varandra och skapar liknande modeller för utformningen av miljö- och hållbarhetsredovisningar. Företagen jämför sig konstant med varandra för att försäkra sig om att de själva inte gör för mycket beträffande innehållet i redovisningarna. (ibid) 3.2 Legitimitetsteorin Legitimitetsteorin och intressentteorin är enligt Ljungdahl (1999) nära relaterade till varandra då legitimitetsteorin pekar på olika strategier för att legitimera företaget gentemot dessa medan intressentteorin beskriver företagets relation till samhället och dess intressenter. Teorierna beaktar relationen till samtliga intressentgrupper (ibid). Gray, Owen och Adams (1996), menar att legitimitetsteorin argumenterar för att ett företag endast kan fortsätta sin verksamhet så länge som företagets värderingssystem stämmer överens med de värderingar som samhället runtomkring har. Den allmänna benägenheten för Corporate Social Responsibility (CSR) är att lägga tonvikten på positiva punkter av företagets beteende hellre än de negativa vilket kan kopplas till företagets legitimitet (ibid). 11

17 TEORETISK REFERENSRAM Ljungdahl (1999) lyfter fram att legitimitet uppfattas som en nödvändig resurs för företaget och att det handlar om att företags värderingar stämmer överens med de värderingar som intressenterna har. Författaren lyfter även fram legitimitet som något som bedöms och erhålls av utomstående. Eftersom intressenternas krav varierar leder det till att det görs olika bedömningar av företagets legitimitet. Taylor, Sulaiman och Sheahan (2001) pekar på att legitimitetsteorin förespråkar hur och varför företag behandlar frågor rörande miljön. Denna teori fokuserar på förhållandet mellan organisationen och samhället där företaget strävar efter att uppnå de ekonomiska målen samtidigt som de försöker uppfylla de sociala och miljömässiga åtagandena. Författarna förklarar vidare att legitimitetsteorin grundar sig i samhällets förväntningar över företagets uppträdande där målet är att få ett godkännande. De framhåller även att teorin förklarar företags sociala och miljömässiga ansvar ur en systemorienterad synvinkel, vilket syftar till att erbjuda en mer beskrivande bild. Ett systembaserat perspektiv innebär att företag påverkas av samhället och att företag i sin tur även påverkar samhället. (ibid) Lance (2001) lyfter fram en definition av legitimitet som: generalized perception or assumption that the actions of an entity are desirable, proper, or appropriate within some socially constructed systems of norms, values, beliefs and definitions. Grey et al (1996) noterar att det inte nödvändigtvis är en gynnsam process för organisationer att erhålla legitimitet från samhället. Författaren argumenterar även för att företag kan använda fyra legitimitetsstrategier för att försvara och bevara sin legitimitet när de möter olika hot: 1. Informera intressenter om organisationens avsikt att förbättra sina prestationer. 2. Förändra intressenters inställning utan att förändra något inom organisationen. 3. Distrahera intressenternas uppmärksamhet och rikta fokus mot något annat för att få organisationen att framstå som mer fördelaktig 4. Förändra intressenternas förväntningar på organisationens prestationer. Författarna framhåller vidare att dessa strategier och företagens val att redovisa sitt sociala ansvar kanske inte alltid visar en övergripande bild av företaget, utan den visar den bild som omgivningen förväntar sig. Skulle detta vara fallet blir syftet med en GRI rapport att den minskar legitimitetsgapet mellan företaget och dess intressenter. Enligt Lance (2001) kan således legitimitetsteorin ses som en central anledning för att tillämpa CSR och använda detta åtagande som en form av publicitet eller inflytande. Författaren konstaterar att: Society grants legitimacy and power to business. In the long run, those who do not use power in a manner which society considers responsible will tend to lose it. Det vill säga; detta är en upprepning av konceptet om ett socialt kontrakt mellan företag och samhälle. Vilket leder fram till förklaringar till varför CSR tillämpas och om dessa förklaringar är principer för att få företag att erhålla ett bättre rykte och legitimitet. (ibid) 12

18 TEORETISK REFERENSRAM 3.3 Intressentteorin Gray et al (1996) och Lance (2001) framhåller intressenter som aktörer vilka kan påverka samt påverkas av organisationens aktiviteter på olika sätt. En organisation måste därför enligt Grey et al (1996) ha många intressenter. Intressenter innefattar bland annat grupper såsom myndigheter, samhälle och kunder, leverantörer och kommande generationer. Denna teori ser till samspelet mellan organisationen och dess omgivning. Företagets ansvar gentemot dessa innefattar alla intressenter och avgörs av relationen däremellan. (ibid) Deegan (2002) menar att intressentmodellen utgår ifrån att intressenter har olika uppfattningar på hur ett företag ska agera. Dessa har i sin tur olika möjligheter att påverka företaget (ibid). Ljungdahl (1999) framhåller intressentteorin som en grundläggande förklaring till varför företag bör redovisa miljöinformation. Författaren förklarar vidare att miljö- och samhällsrelaterad redovisning, det vill säga hållbarhetsredovisning, enligt intressentteorin kan beskrivas genom företagsledningens strävan efter att uppfylla intressenternas krav på information. Redovisningen försöker även övertyga dessa om företagets miljöarbete och på så sätt få intressenterna att fortsättningsvis stödja företaget på olika sätt (ibid). Intressentteorin används som grund för att analysera de grupper som företaget har ett ansvar till. Ett företag kan enligt denna teori illustreras som en serie av intressenter som företagsledare försöker hantera. (Lance, 2001) Beträffande det sociala ansvaret är det centrala huruvida intressentteorins analyser är en del av motivationen för företag att bli mer ansvarstagande. (ibid) Författaren förklarar vidare att vi kan förvänta oss att företag riktar sin uppmärksamhet till de intressenter som har makten och noterar att eftersom företag alltmer närmar sig hållbarhetsredovisning kommer intressentteorin att få en allt större betydelse. Global Reporting Initiative (2002) framhåller att fördelarna med hållbarhetsredovisning är kopplad till företagens intressenter. Författarna menar vidare att företag i dag lägger större vikt på deras relationer med intressentgrupper och de anser detta som viktigt för företagets framtida framgång. Det är viktigt för företagen att ha en öppen dialog med intressenterna om vad som inkluderas i redovisningen. Det handlar om att presentera frågor av vikt, det vill säga att våga ta med både positiva och negativa händelser i verksamheten för att få intressenterna att tro på det som redovisas. (ibid) Enligt Grey et al (1996) kan Corporate Social Responsibility (CSR) enligt intressentteorin ses som ett svar på användarnas informationsbehov. Författaren framhåller att CSR har blivit ett viktigt instrument för att upprätthålla relationen till intressenterna. Dels för att visa hur viktiga dessa grupper är, men även för att kunna påverka intressenterna för att få deras godkännande och acceptans. Redovisningen används enligt författarna för att vinna intressenternas samtycke men kan även tillämpas för att dra uppmärksamheten från känsliga frågor för företagen och därigenom avleda intressenternas motstånd och ogillande genom att fokusera på positivt utförande. (ibid) Ovanstående tre teorier förklarar var och en varför företag använder sig av Corporate Social Responsibility. Teorierna förklarar relationen mellan företaget, samhället och intressenter samt kopplingen till hållbarhetsredovisning och dess riktlinjer. 13

19 TEORETISK REFERENSRAM 3.4 Corporate Social Responsibility Corporate Social Responsibility (CSR) är enligt Castka, Chiristopher, Bramber C, Bramber D och Sharp (2004) ett begrepp som handlar om hur organisationer ska drivas mot lönsamhet på ett socialt-, miljömässigt- och ansvarsfullt sätt för att uppnå den hållbarhet de eftersträvar och för att tillfredställa intressenterna. CSR är ett begrepp som innefattar en rad olika koncept så som environmental concerns, public relations och human resources. World Business Council for Sustainable Development (2002) har två definitioner av CSR: the etical behavior of a company towards society management acting responsibly in its relationships with other stakeholders who have a legitimate interest in the business. the continuing commitment by business to behave ethically and contribute to economic development while improving the quality of life of work force and their families as well as of the local community and society at large. EU kommissionen definierar CSR som: Ett koncept där företag integrerar sociala och miljömässiga aspekter i sin verksamhet och i sina affärskontakter på frivillig väg. Sammantaget handlar CSR enligt Löhman och Steinholtz (2003) om att förstå relationerna som ett företag befinner sig i och förmågan att använda sig av dessa relationer. Enligt Löhman och Steinholtz (2003) är CSR ett begrepp som är växande över hela världen och är det begrepp som idag använts mest i syfte att beskriva området om socialt ansvar. Av EU kommissionens definition ovan framgår det att CSR innebär ett aktivt arbete med relationer till intressenter utöver vad som krävs och att det görs frivilligt. Löhman och Steinholtz (2003) menar att detta ansvar får konsekvenser för olika funktioner i företaget och för hur företaget kommer att kommunicera. Författarna menar att CSR kan ses som en kombination av tre separata områden, nämligen Sustaianbility (hållbar utveckling), Corporate Accountability (företagens ansvar) och Corporate Governance (hur företag sköts och förvaltas i relation till intressenterna). Samhällsansvaret formuleras enligt författarna i företagen på olika sätt. Detta görs ibland i form av en uppförandekod eller riktlinje där företagets krav på sin egen organisations uppträdande beskrivs. Författarna framhåller vidare att i Sverige används benämningen företagens sociala ansvar där CSR i grunden är ett sätt för företag att ta ett utökat ansvar i sin relation till intressenterna och att arbeta för att skapa ytterligare värden. Det kommer att bli allt viktigare att kunna förklara varför och hur företaget skapar sina värden, inte bara att värden skapas. Förmågan att göra detta kommer att påverka hur relationen till kunder, anställda, och även aktiemarknaden och därmed ägarna, utvecklas. Att kunna kommunicera med intressentgrupper på ett öppet, tydligt och respektfullt sätt kommer också att vara allt viktigare. (ibid) Lance (2001) framhåller att företag allt mer fokuserar på att undersöka det sociala ansvaret och att detta kan kopplas till företagens sätt att framställa material och resurser samt hur de mäter och rapporterar deras inverkan på miljön. Huruvida företag ska åta sig CSR eller inte beror på det ekonomiska perspektiv som företaget har anammat. (ibid) 14

20 TEORETISK REFERENSRAM Hedberg och Malmborg (2003) betonar att en orsak till varför företag tillämpar CSR och dess riktlinjer är att företag är intresserade av att rapportera sin miljö, etiska och sociala statistik till sina finansiärer. En annan orsak som författarna tar upp är att företag är pressade att presentera och visa vad de egentligen gör för den hållbara utvecklingen. Lance (2001) lyfter fram att förespråkare till CSR framhåller att företag tänker på självintresset när de åtar sig olika former av CSR. En anledning till att företag tillämpar CSR är att intressenter kräver det. Detta har därför blivit ett viktigt instrument för att upprätthålla en bra relation till intressenterna. Fördelar som kan tillfalla företag kan vara ett bättre rykte och större lojalitet från de anställda. Andra fördelar kan vara att företag vinner på att vara socialt ansvariga och att det i sin tur kan öka försäljningen. Syftet är att bygga en hållbar tillväxt för företaget på ett ansvarsfullt sätt. (ibid) Marrewijk (2003) poängterar att nuvarande koncept och definitioner oftast är vinklade mot olika avdelningars specifika intressen eftersom var och en presenterar sin syn på CSR som överensstämmer med just deras specifika situation och utmaningar. Författaren menar att CSR rapporter med sina riktlinjer ofta är för omfattande för att vara relevanta för organisationer och påpekar att det inte finns någon pålitlig och välutvecklad samstämmighet som tillhandahåller en bra grund. Löhman och Steinholtz (2003) poängterar att när samma riktlinjer för redovisningen tillämpas anses CSR vara lika för alla. Författarna menar även att tillämpning av riktlinjer som inte är lika kan vara värdeskapande i sig men ett sådant förhållningssätt är mer komplicerat eftersom det kan vara svårt att jämföra företag emellan. De framhäver även att CSR i Sverige än så länge inte varit lika starkt som i andra länder men det finns skäl att tro att det kommer att få ett betydigt större utrymme även här. 3.5 Triple Bottom Line Löhman och Steinholtz (2003) framhåller att begreppet triple bottom line (TBL) har utvecklats från idén om en hållbar utveckling. Innebörden är att skapa förutsättningar för att kunna mäta och redovisa hur och om hållbarhet uppnås eller inte. McDonough och Braungart (2002) beskriver TBL som ett användbart verktyg utvecklat av John Elkington för integrering av hållbarhet i företagets handlingsplan. Searcy, Karapetrovic och McCartney (2005) nämner att företag både externt och internt har krav på att vara mer öppna, mer ansvarstagande för deras handlingar och offentlig rapportering av prestationer i sociala och miljömässiga sammanhang. Detta har medfört att fokus flyttats från konsumenten och ekonomiskt resultat till fokus på ekonomi, miljö och sociala frågor (ibid). World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) framhåller den hållbara utvecklingen via tre delar: ekonomisk tillväxt, ekologisk balans och social utveckling, triple bottom line (TBL). De menar att hållbarhetsrapporter analyserar: Ekonomiska prestationer som ett av bidragen till en hållbar utveckling och att dessa presenteras i en större omfattning i hållbarhetsredovisningen än i årsredovisningen. De ekonomiska aspekterna innefattar företagets finansiella prestationer, värdeskapande aktiviteter för hållbar utveckling samt vilken del av företagets vinst som går till de anställda och till samhället. 15

21 TEORETISK REFERENSRAM De miljömässiga prestationerna kan exempelvis innefatta kvantitativ och kvalitativ information om ekologisk påverkan från processer, produkter och tjänster samt information av miljömässiga mål och i vilken utsträckning dessa har uppnåtts. Även resultatet av miljömässig benchmarking 3 kan presenteras. Indikatorer för de sociala prestationerna är kvalitativ och kvantitativ information av påverkan på processer, produkter och tjänster samt information om sociala mål och i vilken utsträckning dessa har uppnåtts. (ibid) Fokus på TBL kräver enligt Searcy et al (2005) radikala förändringar genom hela organisationen och en kontinuerlig förbättring av det som företaget presterar inom de tre delarna. McDonough och Braungart (2002) menar att när företag balanserar traditionella ekonomiska mål med sociala och miljömässiga mål skapar det ett nytt sätt att mäta företagets prestationer på. Kritiken som författarna framhåller är att TBL i första hand fokuserar på de ekonomiska och ekologiska aspekterna och i andra hand de sociala perspektiven. (ibid) Bergström (2002) framhåller att syftet med TBL är att företagen som strävar efter hållbarhet måste prestera väl inom alla tre delar och inte bara i den ekonomiska dimensionen, vilket traditionellt varit i fokus. Detta eftersom alla dessa tre delar hänger samman och är beroende av varandra (ibid). De riktlinjer som tillämpas inom hållbarhetsredovisningen grundar sig i Corporate Social Responsibility och triple bottom line. Dessa är i sin tur beroende och hjälpta av riktlinjerna. För att företag ska kunna hållbarhetsredovisa krävs det en redovisning i enlighet med Corporate Social Responsibility och därmed triple bottom line. 3.6 Global Reporting Initiative Global Reporting Initiative (GRI) grundades 1997 av ett flertal företag och organisationer som tillhörde Coalition for Environmentally Responsible Economics (GRI, 2002). Enligt Hedberg och Malmborg (2003) var målet att utveckla globalt accepterade riktlinjer för hur rapportering av miljömässiga och sociala förhållanden ska ske, det vill säga hållbarhetsredovisning. Morhardt (2002) framhåller GRI som den nuvarande största och mest använda riktlinjen. Hedberg och Malmborg (2003) menar att utformandet av GRI som riktlinje grundades på intressenters krav på miljö och social information, vilket resulterade i en ökad trovärdighet och interaktion mellan företag och omvärlden. Författarna menar vidare att anledningen till att GRI projektet påbörjades var att det inte fanns några riktlinjer över vad en frivillig hållbarhetsredovisning skulle innehålla och att det därmed inte heller fanns någon möjlighet att jämföra rapporterna mellan olika företag. Riktlinjen är utvecklad så att den kan användas i hela organisationen men även en delvis tillämpning av riktlinjerna accepteras av GRI. (ibid) Enligt GRI (2002) finns det olika anledningar till varför företag hållbarhetsredovisar. Företag kan exempelvis använda sin hållbarhetsredovisning som ett mätinstrument och som riktmärke för sina egna prestationer. GRI (2002) menar vidare att i och med användningen av deras riktlinjer är jämförelse mellan konkurrenterna möjlig, förutsatt att dessa också tillämpar GRI. Tillämpningen av en riktlinje som exempelvis GRI förväntas minska osäkerheten i informationen av miljömässiga åtaganden. (Raar, 2002) 3 När företag jämför produkter eller tjänster med de bästa tillgängliga (NE, 2006) 16