Förändringar i tjänsteföretags hållbarhetsredovisning

Transkript

1 Förändringar i tjänsteföretags hållbarhetsredovisning En longitudinell studie på svenska storbanker Evelina Holmqvist Företagsekonomi, master 2016 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 FÖRORD Jag som skribent av denna studie vill framföra ett stort tack till alla som hjälpt mig och på något sett varit delaktig under studiens gång. Jag vill framförallt rikta ett stort tack till alla intervjupersoner som ställt upp och visat engagemang i min studie. Jag har lärt mig mycket om ämnet hållbarhetsredovisning tack vare dessa personer. Utan dem hade denna studie inte varit möjlig att genomföra. Jag vill även tacka min handledare Malin Malmström som stöttat och väglett mig under studiens gång. Sist vill jag även passa på att tacka mina opponenter som bidragit med värdefull feedback och förslag på förbättringar för att min studie skulle bli så bra som möjligt. Luleå, maj Evelina Holmqvist

3 SAMMANFATTNING I och med att människor i dagens samhälle blivit mer insatta i hållbarhetsfrågor har efterfrågan på hållbara organisationer ökat. Detta har medfört att många organisationer valt att frivilligt börja hållbarhetsredovisa för att visa att dem är bra samhällsaktörer och på så sätt uppnå legitimitet. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur legitimitet kan eftersträvas i tjänsteföretags hållbarhetsredovisning genom att beskriva hur hållbarhetsredovisning utvecklats över tid, samt identifiera bakomliggande orsaksfaktorer för varför rapporteringens förändring och utveckling skett med tiden. För att besvara studiens syfte har en longitudinell studie på Sveriges fyra storbanker genomförts. Studien genomfördes genom både innehållsanalyser av hållbarhetsredovisningarna från dess att bankerna började hållbarhetsredovisa fram till den senast publicerade, samt genom intervjuer med tre av storbankerna. Utifrån Global Reporting Initiatives (GRI:s) kategorier om samhällsansvar (ekonomisk påverkan, miljöpåverkan och social påverkan) har förändringar i kommunikationen identifierats. Analysen visar att de bakomliggande faktorerna till varför förändring i bankernas hållbarhetsredovisning skett med tiden är på grund av att GRI:s riktlinjer förändrats, aktuella frågor i omvärlden och samhället har förändrats vilket medfört att vissa frågor fått ett större utrymme i bankernas hållbarhetsredovisning. Bankerna anpassar även innehåll i hållbarhetsredovisningen efter vad deras intressenter efterfrågar och kraven som dem ställer på bankerna, vilket är i linje med den institutionella teorin. Vidare fångar bankerna även upp vad konkurrenterna redovisar om för att ta reda på vilket sätt som verkar bäst att göra det på. Redovisningen om den sociala påverkan har med tiden fått allt större utrymme i redovisningen, medan redovisningen om bankernas miljöpåverkan haft en nedåtgående trend. Detta har förklarats genom att intressenternas medvetenhet gällande hållbarhetsfrågor ökat och att dem nu efterfrågar mer social information från organisationerna än vad dem tidigare har gjort, då efterfrågan på miljöinformation var stor. En banks direkta miljöpåverkan bedöms även vara relativt begränsad givet deras faktiska verksamhet vilket också lett till att redovisningen om miljön minskat. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR, legitimitet, förändring, Global Reporting Initiative (GRI), Institutionell teori

4 ABSTRACT As people in today's society have become more aware of sustainability issues, the demand for sustainable enterprises has increased. This has resulted that many companies have chosen to voluntarily begin to implement the sustainability report to show that they are good actors in society and thereby achieve legitimacy. The purpose of this study is to create an understanding of how legitimacy can be pursued in service companies sustainability report by describing how sustainability reporting has developed over time and to identify the underlying causal factors for why reporting change and development has occurred over time. To address the purpose of the study, a longitudinal study of Sweden's four major banks has been conducted. The study was conducted through both the content analysis of sustainability reports, from when the banks began to sustainability report to the latest published, as well as through interviews with three of the major banks. Based on the Global Reporting Initiative (GRI) categories of corporate social responsibility (financial, environmental and social impacts), changes in the banks communication has been identified. The analysis of the categories shows that the underlying factors why changes in the major banks Sustainability reports has occurred over time is due to the GRI s guidelines have changed, current issues in the world and society have changed, which meant that certain issues have a larger space in the Sustainability reports. Banks also adapts the content of the sustainability report according to what their stakeholders demand and the requirements they place on the banks, which is consistent with the institutional theory. Further, the major banks also capture what their competitors has reported to find out what seems best. The report on the social impact has over time become more increasingly significant in sustainability accounting, while accounting for banks' environmental impact been on a downward trend. This has been explained by stakeholders' increasingly awareness regarding sustainability issues and that they are now demanding more information about organizations social impacts than they previously did, when the demand for environmental information was great. A bank's direct environmental impact is also expected to be relatively limited given their actual operations, which has also lead to decrease about the reporting of the environmental impacts. Keywords: Sustainability report, CSR, legitimacy, change, Global Reporting Initiative (GRI), Institutional theory

5 Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION SYFTE TEORETISK REFERENSRAM LEGITIMITETSTEORI OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING INSTITUTIONELL TEORI SOM KONTEXT FÖR FÖRÄNDRING I HÅLLBARHETSREDOVISNING HÅLLBARHETSREDOVISNING ANALYSMODELL METOD UNDERSÖKNINGSDESIGN OCH VETENSKAPLIG ANSATS VETENSKAPLIGT SYNSÄTT LITTERATURSTUDIE URVAL EMPIRIINSAMLING ANALYSPROCESSEN METODPROBLEM EMPIRI HANDELSBANKEN Ekonomisk påverkan Miljöpåverkan Social påverkan Intervju med Handelsbanken SEB Ekonomisk påverkan Miljöpåverkan Social påverkan Intervju med SEB NORDEA Ekonomisk påverkan Miljöpåverkan Social påverkan Intervju med Nordea SWEDBANK Ekonomisk påverkan Miljöpåverkan Social påverkan ANALYS ANALYS AV GRI- INDIKATORERNA Miljöpåverkan Ekonomisk påverkan Anställningsförhållanden och arbetsvillkor Mänskliga rättigheter Organisationens roll i samhället Produktansvar LEGITIMITETSTEORI I BANKERNAS HÅLLBARHETSREDOVISNING INSTITUTIONELL TEORI OCH ISOMORFISM I BANKERNAS HÅLLBARHETSREDOVISNING REVIDERAD ANALYSMODELL... 45

6 6 SLUTSATSER DISKUSSION OCH SLUTSATS STUDIENS BIDRAG FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING REFERENSLISTA BILAGA 1 Intervjufrågor till Handelsbanken BILAGA 2 Intervjufrågor till SEB BILAGA 3 Intervjufrågor till Nordea BILAGA 4 GRI Indikatorprotokoll Figurförteckning Figur 1 Analysmodell 7 Figur 2 Analysprocessen.. 10 Figur 3 Handelsbankens indikatorredovisning om miljö- och ekonomisk påverkan...15 Figur 4 Handelsbankens indikatorredovisning om social påverkan.16 Figur 5 SEB:s indikatorredovisning om miljö- och ekonomisk påverkan...21 Figur 6 SEB:s indikatorredovisning om social påverkan..23 Figur 7 Nordeas indikatorredovisning om miljö- och ekonomisk påverkan 27 Figur 8 Nordeas indikatorredovisning om social påverkan..29 Figur 9 Swedbanks indikatorredovisning om miljö- och ekonomisk påverkan...32 Figur 10 Swedbanks indikatorredovisning om social påverkan...34 Figur 11 Totalt antal indikatorer...35 Figur 12 Totala antalet indikatorer om miljöpåverkan.36 Figur 13 Totala antalet indikatorer om ekonomisk påverkan...37 Figur 14 Totala antalet indikatorer anställningsförhållande och arbetsvillkor. 38 Figur 15 Totala antalet indikatorer mänskliga rättigheter Figur 16 Totala antalet indikatorer organisationens roll i samhället Figur 17 Totala antalet indikatorer produktansvar Figur 18 Reviderad analysmodell. 45 Tabellförteckning Tabell 1 Sammanfattande tabell Handelsbanken..13 Tabell 2 Sammanfattande tabell SEB Tabell 3 Sammanfattande tabell Nordea Tabell 4 Sammanfattande tabell Swedbank..31 Tabell 5 Legitimitet i storbankernas hållbarhetsredovisningar.43 Tabell 6 Isomorfism i storbankernas hållbarhetsredovisningar 44

7 1 INTRODUKTION Inledningsvis redogörs bakgrunden till hållbarhetsredovisning och följs därefter av en problemdiskussion till ämnet. Kapitlet avslutas sedan med studiens syfte. 1.1 Bakgrund Hållbarhetsfrågor har med tiden blivit allt mer viktigt för företag att arbeta med samt redovisa om (Junior, Best & Cotter, 2014). En förändring har skett i hur organisationers verksamheter idag bedrivs på grund av att människor i dagens samhälle ställer högre krav på organisationernas bidrag till en hållbar utveckling i samhället. I och med detta har efterfrågan på hållbara organisationer ökat och en hållbarhetsredovisning har därför blivit ett viktigt verktyg för organisationerna att använda sig av för att framstå som goda samhällsaktörer. En hållbarhetsredovisning bidrar till att organisationer kan ge en öppen och transparent kommunikation med sina intressenter om hur deras påverkan på samhället, ekonomin och miljön ser ut. (Junior et al., 2014) Ett viktigt begrepp inom hållbarhetsredovisning är Corporate Social Responsibility (CSR) (Gobble, 2012) vilket kan översättas som företagens samhällsansvar. I en hållbarhetsredovisning visar organisationerna hur dem arbetar med CSR samt på vilket sätt de engagerar sig och vilket ansvar de är villiga att ta för att bidra till en hållbar utveckling i samhället. (Deegan & Unerman, 2011) Dock menar Gray och Bebbington (2007) att många organisationers hållbarhetsredovisningar ofta mer handlar om att förmedla en bättre bild av dess organisation än att ge en balanserad redovisning av företagens påverkan på samhället. Den första vågen av organisationer som offentliggjorde sina sociala och miljömässiga konsekvenser i en hållbarhetsredovisning startade på 1970-talet i USA och Västeuropa. Sedan 1970-talet har det skett en ökning i ett frivilligt offentliggörande av hållbarhetsredovisningar över både branscher och länder. (Kolk, 2010) I slutet av 1980-talet kom krav på tydliga affärsåtaganden gentemot en hållbar utveckling som svar på FN:s världskommission för miljö- och utvecklings slutrapport. Detta ledde till att ett fåtal stora organisationer i början av 1990-talet frivilligt började lämna ut uppgifter till sina intressenter om deras miljöprestanda och sedan dess har antalet bara ökat. (Perez & Sanchez, 2009) Efter att allt fler organisationer började hållbarhetsredovisa ökade efterfrågan på riktlinjer för denna redovisning. En ideell nätverksbaserad organisation vid namn CERES utvecklade Global Reporting Initiative (GRI) som ger ut riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning kan se ut och vad den bör innehålla. Dessa riktlinjer fick sitt genombrott år 2006 och efter det har ramverket kontinuerligt utvecklats och utökats. (Global Reporting Initiative, u.å.) Sedan den första upplagan av GRI:s riktlinjer år 1998 har riktlinjerna getts ut i fyra olika versioner där den senaste versionen gavs ut i maj 2013 och heter G4. Denna nya version bygger på väsentlighet och innebär att företag som redovisar enligt denna version ska genomföra väsentlighetsanalyser för att få information om vad som är mest väsentligt för dem och deras verksamhet att redovisa om (ibid). Innan G4-versionen släpptes följde företagen den tidigare versionen som hette G3. GRI:s riktlinjer används idag av företag över hela världen och deras uppgift är att ge stöd och vägledning till organisationer som hållbarhetsredovisar för att 1

8 organisationer ska kunna bidra till en hållbar utveckling. GRI:s riktlinjer ska bidra till att redovisningen både blir öppen och transparent. (ibid) I och med det ökade trycket för hållbarhetsfrågor och hur organisationer arbetar med att ta ett samhällsansvar, har en större vikt lagts på att redovisa positiv information där målet ofta är att framstå som legitima aktörer på marknaden och att samhället ska uppfatta företaget som något bra (Chen, Patten & Roberts, 2008). Campbell, Shrives och Bohmbash (2001) påpekar att de organisationer som genomför en hållbarhetsredovisning kommer att ha en stor konkurrensfördel, bland annat i form av legitimitet, jämfört med dem som inte hållbarhetsredovisar. Att genomföra en hållbarhetsredovisning kan sända ut signaler till allmänheten att företaget gör rätt och på så sätt kan företaget uppfattas som en legitim aktör gentemot samhället. Legitimitet är något som söks och efterfrågas av alla organisationer och det är en resurs som de är beroende av för sin överlevnad på marknaden och är därför en väldigt viktig resurs för företagen att uppnå. (Dowling & Pfeffer, 1975) 1.2 Problemdiskussion Enligt Wilmshurst och Frost (2000) kan organisationer använda sig av sina hållbarhetsredovisningar för att uppnå och förstärka legitimiteten och samhällets uppfattning om ledningens engagemang och lyhördhet när det gäller specifika frågor om det sociala ansvaret och deras miljöengagemang. De kan även använda denna rapport för att rikta uppmärksamheten till de positiva delarna av deras verksamhet för att avleda uppmärksamheten från negativa incidenter som företaget har orsakat. Exempelvis konstaterade Patten (1992) att om ett företags legitimitet är hotad, lockar detta företagen att ta in mer information om dess sociala ansvar i sina årsrapporter för att inte förlora sin legitimitet. Eftersom medvetenheten hos allmänheten gällande hållbarhet ökat, har även redovisningen om en organisations hållbarhet blivit allt mer omfattande (Adam & Frost, 2008). Vidare menar Adam och Frost (2008) att detta kan bero på att organisationer fått en ökad förståelse för hur beroende de är av social acceptans i samhället och av dess intressenter. Det finns en stor variation i tidigare studier om hållbarhetsredovisningar och studier har bland annat fokuserat på vilka motiv som ligger bakom att ledningen väljer att frivilligt lämna hållbarhetsinformation till sina intressenter (Wilmshurst & Frost, 2000; Kolk, 2010; Deegan, 2002). Enligt Deegan (2002) visar resultat på att företag väljer att inkludera hållbarhet i bland annat årsredovisningen för att på så sätt stärka sin legitimitet gentemot samhället. Studier har även genomförts inom olika branscher, men väldigt få studier är gjorda om hur tjänsteföretag arbetar med hållbarhet. I och med medias bevakning på hur tjänsteföretag arbetar med att ta ett socialt ansvar dem senaste åren har intressenternas engagemang och kunskap gällande hur tjänsteföretagen tar sitt ansvar för en hållbar utveckling ökat (Grafström, Göthberg, & Windell, 2008). De flesta företag i Sverige finns inom tjänstesektorn, år 2015 var cirka sextio procent av alla företag i Sverige inom denna sektor (SCB företagsdatabas, 2015). Detta innebär att tjänsteföretagen är en stor och viktig del av Sveriges sysselsättning. Avsaknaden av studier om tjänsteföretags hållbarhetsredovisning visar på att det finns ett gap i forskning om vilka bakomliggande orsaksfaktorer som kan förklara varför tjänsteföretags hållbarhetsredovisning förändras och utvecklas med tiden. Vidare saknas forskning som förklarar hur tjänsteföretag kan eftersträva legitimitet i denna redovisning. Denna studie kommer därför fokusera på detta för att bidra till en ökad förståelse om hur tjänsteföretagen hållbarhetsredovisar och utöka forskningen inom detta område. 2

9 Genom att studera vad som påverkar innehållet i tjänsteföretagens hållbarhetsredovisning skapas en ökad förståelse och kunskap hos de tjänsteföretag som genomför en hållbarhetsredovisning eller de som vill börja redovisa hållbarhet. Samhällets uppfattningar om vad som är legitimt och socialt accepterat förändras med tiden och därför är det viktigt att organisationerna ändrar sina ageranden och innehåll i hållbarhetsredovisningen för att hänga med i samhällets utveckling (Deegan & Unerman, 2011). Misslyckas organisationerna med detta kan det äventyra dess överlevnad på marknaden och de kan hamna i en legitimitetskris (Deegan, 2002). Det är både kostsamt och tidskrävande att ta sig ur från sådana kriser och det är därför något som företagen väldigt ogärna hamnar i. Legitimitet är därmed en viktig resurs att uppnå samt bibehålla. Organisationer som genomför en hållbarhetsredovisning måste vara väl medvetna om vad samhället anser som socialt accepterat när de ska upprätta en hållbarhetsredovisning och veta hur de kan uppnå legitimitet genom denna redovisning. (Deegan & Unerman, 2011) 1.3 Syfte Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur legitimitet kan eftersträvas i tjänsteföretags hållbarhetsredovisning genom att beskriva hur hållbarhetsredovisning utvecklats över tid samt identifiera bakomliggande orsaksfaktorer för varför rapporteringens förändring och utveckling skett med tiden. Studien syftar även till att utveckla en modell för tjänsteföretags hållbarhetsredovisning. 3

10 2 TEORETISK REFERENSRAM I den teoretiska referensramen presenteras teoribildningar och litteratur som används för att utveckla en teoretisk modell. Teorierna bidrar med förklaringar till hur organisationer kan uppnå legitimitet genom sin hållbarhetsredovisning, samt vad som påverkar förändring inom denna redovisning. Kapitlet avslutas sedan med en presentation av studiens analysmodell. 2.1 Legitimitetsteori och hållbarhetsredovisning Inom legitimitetsteorin anses legitimitet vara en resurs som alla organisationer är beroende av för sin överlevnad och det är något som samhället har tilldelat organisationen. Det är därför något som önskas eller söks av organisationen. (Dowling & Pfeffer, 1975) Resursen legitimitet skiljer sig åt från de flesta andra resurser eftersom det är en resurs som organisationen kan påverka eller manipulera genom olika informationsrelaterade strategier, genom att exempelvis lämna ut mycket information berörande positiva delar av organisationen (Woodward, Edwards & Birkin, 1996). Inom legitimitetsteorin hävdas det att organisationer ständigt försöker framstå som legitima för utomstående parter och vidta åtgärder för att säkerställa att deras verksamhet och prestanda är acceptabla av samhället (Wilmshurst & Frost, 2000). Företagens hållbarhetsredovisning kan därför exempelvis användas för att förstärka samhällets uppfattning om ledningens lyhördhet för specifika miljöfrågor, eller alternativt avleda uppmärksamheten från skadliga miljöförhållanden (Patten, 1992; Deegan & Rankin, 1996). Vad samhället anser är socialt acceptabelt och legitimt förändras med tiden och detta kräver att organisationerna är lyhörda för den etiska miljön där de är verksamma för att inte äventyra dess överlevnad på marknaden (Deegan, 2002). Förändrade samhälleliga normer och värderingar bidrar till att företag genomgår förändringar i bland annat sin hållbarhetsredovisning och leder även till påtryckningar för att uppnå legitimitet (Downling & Pfeffer, 1975). Legitimitetsteorin bygger på uppfattningen att det finns ett socialt kontrakt mellan organisationen i fråga och det samhälle där det är verksamt (Deegan, 2002). De sociala kontrakten i samhället kan skilja sig åt eftersom samhällets villkor tolkas olika av olika chefer (ibid). Ljungdal (1999) menar att legitimitet även uppfattas och tolkas olika av intressenterna eftersom det grundar sig på intressenternas intressen och värderingar, därför kan de sociala kontrakten skilja sig åt. Om ett företag inte agerar på ett sådant sätt som samhället anser är acceptabelt kan dem hamna i en situation där deras legitimitet är hotad (Deegan, 2002). I företagens hållbarhetsredovisning kommunicerar de om sina CSR-aktiviteter och denna frivilliga kommunikation är egentligen mer ett sätt för att försöka uppnå legitimitet och undvika negativa konsekvenser som medföljer vid förlorad legitimitet (Arvidsson, 2010). Campbell, Shrives och Bohmbash (2001) menar att många organisationer genom sin hållbarhetsredovisning vill måla upp en bättre bild av sin verksamhet än vad den egentligen är för att uppnå legitimitet. Arvidsson (2010) menar att organisationer ofta lämnar ut mer information om dess verksamhet utöver vad som krävs enligt lag och annan reglering i hållbarhetsredovisningen för att uppnå legitimitet. Organisationer väljer även att anpassa innehåll i redovisningen för att det ska överensstämma med samhällets uppfattning om vad som är legitimt och socialt accepterat för tillfället (Deegan & Unerman, 2011). Enligt Meyer och Rowan (1977) kommer många organisationsstrukturer framväxande från instutionella 4

11 regler i samhället och att dessa regler i sin tur leder till att organisationerna strävar efter att uppnå ökad legitimitet. 2.2 Institutionell teori som kontext för förändring i hållbarhetsredovisning Den institutionella teorin (DiMaggio & Powell, 1983; Meyer & Rowan, 1977; Meyer & Scott, 1983) beskriver hur organisationer uppfattar och reagerar på förändrade institutionella regler och samhällets förväntningar. Enligt Meyer och Rowan (1977) ser den institutionella teorin på vilken struktur organisationer tar och teorin förklarar varför organisationer som jobbar inom samma bransch kan ha en tendens att ha liknande egenskaper. Dem anser vidare att organisationerna väljer att efterliknar varandra, bland annat genom sina hållbarhetsredovisningar, för att uppnå legitimitet och därigenom nå framgång. Meyer och Scott (1983) menar att varje individuell organisation måste anpassa sig efter omvärldens olika institutioner för att uppnå legitimitet. Enligt Deegan och Unerman (2011) förklarar teorin hur organisationer upplever och svarar på press och förväntningar från sociala och institutionella förändringar om att upprätta en hållbarhetsredovisning för att uppfattas som en legitim aktör i samhället. Om en organisation inom en bransch börjar med denna redovisning är det vanligt att övriga organisationer inom samma bransch också väljer att genomföra denna redovisning för att inte vara sämre än någon annan. Detsamma gäller innehållet i organisationernas hållbarhetsredovisning. Om en organisation redovisar något som de övriga i branschen anser är bra även för dem att ta med i sin redovisning är det vanligt att dem också börjar redovisa om detta för att samhället ska fortsätta uppfatta organisationen som legitim. (ibid) I den institutionella teorin finns en dimension som kallas isomorfism (Deegan & Unerman, 2011). DiMaggio och Powell (1983) definierar isomorfism som en begränsande process som tvingar en enhet i en population att efterlikna andra enheter som står inför samma miljöförhållanden. De har identifierat tre olika typer av isomorfism som påverkar hur företag väljer att exempelvis hållbarhetsredovisa. Den första är påtvingande isomorfism som handlar formella och informella påtryckningar utifrån. Formella påtryckningar kan vara riktlinjer om en hållbarhetsredovisning och informella påtryckningar kan vara förväntningar från viktiga intressenter. Organisationer kan därmed tvingas av dess inflytelserika intressenter att genomföra en hållbarhetsredovisning och anpassa innehållet efter vad intressenterna efterfrågar. Den andra typen av isomorfism kallas härmande isomorfism som handlar om att organisationer försöker imitera andra organisationers institutionella praxis för att vinna konkurrensfördelar i form av legitimitet. De härmar andra organisationer som har lyckats bra och som har en stark bas av legitimitet för att själva uppfattas som legitim aktör på marknaden och i samhället. Den tredje och sista typen av isomorfism är den normativa isomorfismen som uppstår genom press från olika gruppnormer inom branschen. Inom upprättandet av en hållbarhetsredovisning kan det exempelvis handla om normativ press från olika grupper och intressenter i samhället om vad denna rapport ska innehålla och hur den ska se ut. (ibid) 2.3 Hållbarhetsredovisning I en hållbarhetsredovisning handlar det om att mäta, presentera och ta ansvar för vad organisationen uppnått i sitt arbete mot en hållbar utveckling gentemot intressenter, både inom och utanför organisationen (Deegan & Unerman, 2011). I hållbarhetsredovisningen redovisas en organisations ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan vilket kan översättas som en rapportering av företagets samhällsansvar (CSR). Om en integrerad hållbarhetsredovisning genomförs på rätt sätt ska den kunna tillhandahålla information som gör det möjligt för läsaren att bedöma hur hållbar en organisations verksamhet egentligen är. (ibid) 5

12 Enligt Hopwood, Unerman och Fries (2010) väljer företag att hållbarhetsredovisa för att stärka sitt varumärke och rykte på marknaden. Genom att hållbarhetsredovisa kan både legitimitet och starkare varumärke uppnås, vilket i sin tur leder till nöjdare kunder och konkurrensfördelar (Deegan & Unerman, 2011). Enligt Heal (2008) kan varumärket vara direkt avgörande när konsumenter väljer vilken produkt de ska köpa, därför är det viktigt att företagen arbetar för att skapa ett starkt varumärke för att lyckas på marknaden. Tidigare var hållbarhetsredovisningarna mer utformade som marknadsföring än för att informera om företagens miljöprestanda (Larsson & Ljungdahl, 2008), men idag ska en hållbarhetsredovisning ge en balanserad och rimlig bild av den redovisande organisationens resultat inom hållbarhet, både positiva och negativa delar inom verksamheten (Deegan & Unerman, 2011). Den tydliga skillnaden mellan hållbarhetsredovisning och ekonomisk redovisning är att den ekonomiska redovisningen är tvingande. Dessutom ligger fokus i en hållbarhetsredovisning mer mot andra frågor än enbart de finansiella och hållbarhetsredovisningen riktar sig till alla intressenter. (Crane & Matten, 2007) GRI är de som idag har tagit fram tydligast riktlinjer inom området och de omfattar de ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekterna (Larsson & Ljungdahl, 2008). Hållbarhetsredovisningen bidrar till att ge en öppen och transparens kommunikation med en organisations intressenter (Junior et al., 2014). 2.4 Analysmodell Teorierna och litteraturen i referensramen ger indikationer om att företagen har som mål att uppnå legitimitet när de upprättar en hållbarhetsredovisning och att samhället ska uppfatta företaget som något bra. I och med förändrade förväntningar på företagen krävs att organisationer är flexibla och ändrar innehåll i sin hållbarhetsredovisning för att säkerställa att de agerar i linje med samhällets förändringar. Utifrån studiens teoretiska referensram har en teoretisk analysmodell framtagits och presenteras nedan i figur 1. Analysmodellen illustrerar hur eftersträvandet av legitimitet påverkas av olika isomorfismer i samhället, vilket i sin tur leder till förändringar i hållbarhetsredovisningen för att uppnå legitimitet. 6

13 Legitimitet Isomorfism Förändring i hållbarhetsredovisning Figur 1 Analysmodell 7

14 3 METOD I metodkapitlet beskrivs det tillvägagångssätt som använts för att söka svar på studiens syfte. I kapitlet beskrivs undersökningsdesign och vetenskaplig ansats, synsätt, litteraturstudie, urval, empiriinsamling, analysprocess samt studiens metodproblem. 3.1 Undersökningsdesign och vetenskaplig ansats För att belysa och skapa förståelse för hur tjänsteföretags hållbarhetsredovisning har utvecklats och förändrats med tiden, samt hur de kan uppnå legitimitet i denna redovisning har en kvalitativ studie genomförts. Informationen i studien har studerats och tolkats genom innehållsanalyser av hållbarhetsredovisningar för att beskriva vilka förändringar som skett och på vilket sätt det har förändrats. För att sedan skapa en djupare förståelse för varför förändringar skett har semistrukturerade telefonintervjuer med de studerande företagen genomförts. Tillvägagångssätt för insamling av information i denna studie stämmer väl överens med Bryman och Bell (2011) definition av den kvalitativa forskningsmetoden. Vidare har det deduktiva angreppssättet varit utgångspunkt eftersom studiens empiriska delar är genomförd och uppbyggd efter den teoretiska referensramen genererats. Genom de befintliga teorierna har slutsatser till studien sedan kunnat dras (Bryman & Bell, 2011). 3.2 Vetenskapligt synsätt I denna studie antogs ett aktörssynsätt då studien ämnar till att skapa en ökad förståelse för hur tjänsteföretag eftersträvar legitimitet genom sin hållbarhetsredovisning, samt hur dem kommunicerar med allmänheten genom denna redovisning. Eftersom hållbarhetsredovisningen är socialt konstruerad är den enligt detta synsätt inte objektiv och oberoende av mänskligheten. Redovisningen innehåller därför aktörernas egna och subjektiva bedömningar och därför passar aktörssynsättet bäst för att nå förståelse. Utifrån de empiriska resultat som uppkommit genom innehållsanalyser och intervjuer har därför förståelse skapats och samband identifierats mellan de olika aktörernas egna perspektiv. (Arbnor & Bjerke, 1994) 3.3 Litteraturstudie För att hitta relevant litteratur till denna studie har olika databaser från Luleå Tekniska Universitets hemsida använts samt Google Scholar. Litteraturen som samlats in består både av vetenskapliga artiklar och böcker. Några sökord som användes för att underlätta sökprocessen var hållbarhetsredovisning/sustainability report, legitimitetsteorin/legitimacy theory, legitimitet/legitimacy, institutionella teorin/institutional theory. Anledningen till att även engelska sökord använts var på grund av att de flesta vetenskapliga artiklar och böcker är skrivna på engelska. Genom de vetenskapliga artiklar som valdes ut som relevanta till denna studie från de olika databaserna, har sedan ytterligare relevant litteratur hittats genom artiklarnas referenser och hänvisningar till andra studier. 3.4 Urval I denna studie har banksektorn valt att studeras. Bankerna har utvecklat en stor betydande roll för mänskligheten i och med det finansiella samhälle vi idag lever i. Alla människor använder sig någon gång under sin livstid av en bank och dess tjänster och har således skapat en relation till detta. Med detta i beaktning valdes bankerna ut att i denna studie representera tjänsteföretagen. Betydelsen av att studera banksektorn kan även belysas genom att de 8

15 finansiella företagen år 2014 stod ör 4,8 procent av landets BNP och i dessa företag arbetar närmare personer, vilket motsvarar ungefär 2 procent av det totala antalet sysselsatta i landet (Scb, 2015). Banksektorn i Sverige domineras av fyra storbanker och dessa är Svenska Handelsbanken AB (Handelsbanken), Swedbank AB (Swedbank), Nordea Bank AB (Nordea) och Skandinaviska Enskilda Banken AB (SEB) och det är dessa fyra storbanker som studerats. Storbankerna representerar banksektorn eftersom dem är de största aktörerna inom denna sektor och anses därmed som representativa. Att alla fyra utvalda banker är verksamma inom samma bransch och att alla genomfört en hållbarhetsredovisning gjorde det möjligt att jämföra och identifiera likheter och skillnader i hur bankernas hållbarhetsredovisning förändrats och utvecklats med tiden. Bankernas hållbarhetsredovisningar, från den första publicerade till den senast publicerade har studerats och analyserats för att se hur och när förändringar har skett samt vad de kommunicerar om i denna redovisning. 3.5 Empiriinsamling Studiens empiriska material består i huvudsak av sekundärdata som samlats in från de hållbarhetsredovisningar som tillhandahållits från respektive bank. Från dessa redovisningar har relevant information inhämtats och en sammanställning av bankernas hållbarhetsredovisning gjordes för att ta reda på hur redovisningarna förändrats och utvecklats från det att bankerna startade med denna redovisning fram till hur den ser ut idag. Hållbarhetsredovisningen ges ut till allmänheten varje år och var på så sätt lättillgänglig information och jämförelser var därmed möjliga att genomföra mellan de olika bankerna. Det empiriska materialet består även av intervjuer med tre av storbankerna som genomfördes för att få svar på varför förändringar har skett. I de semistrukturerade telefonintervjuerna användes framtagna intervjuguider som är baserade på resultat som genererades genom analyssteg ett. I dessa guider fanns basfrågor som ställdes till alla respondenter, men även individuellt anpassade frågor. Detta för att bankerna som studerats redovisat olika. Intervjuerna genomfördes med personer som var högt uppsatta och direkt involverade i bankernas hållbarhetsredovisningar och hållbarhetsarbete, och det var antingen hållbarhetschefer eller projektledare för bankernas hållbarhetsredovisning som blev intervjuad för att säkerställa att det var en kunnig person inom området som valts ut som intervjuperson till studien. Från Handelsbanken intervjuades en projektledare som arbetat i 5 år med bankens hållbarhetsredovisning, ända från början då dem började redovisa en separat hållbarhetsredovisning. Från SEB intervjuades bankens hållbarhetschef som arbetat med hållbarhetsredovisning i 5 år. Från Nordea intervjuades en projektledare för bankens hållbarhetsredovisning och denna person har arbetat med bankens hållbarhetsredovisning i 9 år, lika många år som dem hållbarhetsredovisat. Alla respondenter hade även arbetat en längre tid inom banken vilket medförde att frågor gällande redovisningen bak i tiden kunde ställas till intervjupersonerna. Inför varje intervju ställdes frågan om respondenten ville vara anonym i studien eller om namnet på respondenten fick skrivas ut. Personen som blev intervjuad från Handelsbanken ville förbli anonym i studien vilket självklart accepterades. Därav har inget namn på någon av respondenterna skrivits ut i arbetet utan förblir istället anonyma. Respondentens titel används där referering till respondentens svar sker i empirikapitlet. En framtagen analysprocess har följts för att underlätta studiens analysarbete och denna analysprocess beskrivs nedan. 9

16 3.6 Analysprocessen För att framta det empiriska materialet har en analysprocess följts för att konstruera intervjufrågor. Efter de genomförda intervjuerna har intervjuerna transkriberats och sedan kodats efter innehållet i hållbarhetsredovisningarna på varje bank. Analysprocessen som använts i studien ser ut enligt figur 2 nedan Koda hållbarhetsredovisningar enligt GRI över tid och per bank Utveckla intervjufrågor till varje bank samt konstruera huvudfrågor och varför- frågor som ställs till alla banker Transkribera intervjuerna Koda intervjuerna Matcha intervjusvaren med textcitat om berörda frågor från hållbarhetsredovisningarna à Empiritext framställs Figur 2 - Analysprocessen Steg 1 innefattade kodning av bankernas hållbarhetsredovisningar efter GRI:s riktlinjer. Det finns tre kategorier enligt dessa riktlinjer och det är ekonomisk-, miljömässig-, och social påverkan och det är enligt dessa tre kategorier som bankernas hållbarhetsredovisningar kodats. Riktlinjerna talar om hur företag kan gå tillväga för att beskriva hur ledningen jobbar med de olika indikatorerna som finns inom varje kategori och varje kategori innehåller olika antal resultatindikatorer. Den ekonomiska påverkan förkortas med EC, miljöpåverkan med EN och den sociala påverkan har fyra underkategorier med olika antal indikatorer. Den första berör anställningsförhållanden och arbetsvillkor som förkortas med LA, den andra berör mänskliga rättigheter och förkortas med HR, den tredje berör organisationens roll i samhället och förkortas SO och den sista handlar om organisationernas produktansvar och förkortas med PR. (Global reporting initiative, u.å.) Indikatorerna som hållbarhetsredovisningarna kodats efter finns i bilaga 4. Steg 2 i analysprocessen innefattade att utveckla intervjufrågor på basis av resultaten från steg 1 till bankerna som blev intervjuade samt konstruera basfrågor samt följdfrågor som ställdes till samtliga respondenter. I steg 3 transkriberades intervjuerna med hjälp av det inspelade materialet för att säkerställa att allt togs med och att inget viktigt utelämnades. När detta steg var klart var det dags för steg 4 i processen, vilket innebar att koda intervjuerna efter hur innehållet i hållbarhetsredovisningarna kodats. I steg 5 matchades intervjuerna med textcitat från hållbarhetsredovisningarna för satt anknyta vad som sagts under intervjuerna med det som bankerna säger i sina hållbarhetsredovisningar. Det var i detta steg som den empiriska texten sedan framställdes. I empiridelen av studien presenteras därför innehållet efter de tre huvudområden som GRI innefattar, det vill säga Ekonomisk-, Miljömässig-, och Social påverkan. Under dessa rubriker sammanställs hur varje banks redovisning gällande dessa kategorier har förändrats och utvecklats med tiden. För Handelsbanken, SEB och Nordea kommer sedan en sammanställning av intervjuerna som genomfördes. 10

17 3.7 Metodproblem Ett av studiens metodproblem har varit att inte få genomföra en intervju med Swedbank. De hade för tillfället för hög arbetsbelastning och för lite folk på plats vilket resulterade i att de inte hade någon möjlighet att genomföra en intervju. Eftersom innehållsanalyser av deras hållbarhetsredovisning ändå gick att genomföra kunde empiri samlas in från denna bank och de analyser som kunde genomföras med de övriga storbankerna kan ses som att de väger upp den uteblivna intervjun med Swedbank. Ett annat metodproblem i studien har varit att bankerna tidigare rapporterat hållbarhet integrerat i årsredovisningen istället för i en separat hållbarhetsredovisning. Då denna studie fokuserat på att se förändring i den separata hållbarhetsredovisningen har inte den integrerade hållbarhetsinformationen som presenterades innan bankerna började med en separat hållbarhetsredovisning tagits med i studien. Angående att inte alla storbanker enbart publicerat sin hållbarhetsredovisning på svenska har kunnat medföra att innehållsanalysen påverkats. Nordea och SEB var två av bankerna som valt att publicera delar av hålbarhetsredovisningen på engelska. De hållbarhetsredovisningar som varit publicerade på svenska kodades efter GRI och dess indikatorer. Hållbarhetsredovisningarna som var publicerade på engelska kodades på samma sätt fast de engelska ordens motsvarigheter till de svenska orden. Som tidigare nämnts genomfördes semistrukturerade intervjuer. Anledningen till att detta valdes att genomföras var för att underlätta jämförelser och analyser av svaren från de olika intervjuerna. I de semistrukturerade intervjuerna blev intervjun mer flexibel eftersom frågor som inte funnits med i intervjuguiden kunde ställas då intervjuaren ansåg att sådana frågor var viktiga då de knyter ihop med det som respondenten tidigare sagt. Frågorna behövde heller inte ställas i den ordning som de var uppställda i guiden vilket underlättade i vissa fall då andra frågor bättre knöt ihop med det som tidigare sagts under intervjun (Bryman & Bell, 2011). Varför det inte skedde någon personlig intervju i denna studie och att telefonintervjuer istället genomfördes var på grund av att de personer som blev intervjuade befann sig i södra Sverige. Det blev då ett långt avstånd till dem och för att underlätta genomförandet av intervjuerna ansågs därför telefonintervjuer som det mest lämpliga tillvägagångssättet för intervjuerna i denna studie. Inför varje intervju skickades intervjufrågorna i förväg till respondenterna. Detta kan ha medfört att studien fått snedvridna resultat på grund av att respondenterna haft tid på sig att bli mer insatt i ämnet och kunnat formulera korrigerade svar som kommunicerar en tillrättalagd bild av deras redovigning. Dock har bedömning gjorts att detta inte påverkade respondenternas svar eftersom alla hade tidigare kunskap om ämnet och arbetat med hållbarhetsredovisning en längre tid. Samtliga var även väl insatta i bankernas arbetsprocesser med att ta fram denna redovisning vilket med förde att dem kunde svara på frågorna utifrån egen erfarenhet och kunskap. Eftersom detta är en kvalitativ studie gäller det att hitta olika samband och processer. För att studien ska ha en hög trovärdighet har det handlat mycket om att tydligt beskriva hur tillvägagångssättet i undersökningen har gått till för att inte utelämna viktiga detaljer som kan öka studiens trovärdighet. En noggrannhet i beskrivningar om vilka val som gjorts har eftersträvats och detta kapitel har visat läsaren hur studien genomförts steg för steg. Problem som kunnat uppstå när det gäller studiens trovärdighet är hur vida de personer som blivit intervjuade minns allt eftersom detta är en studie som går tillbaka i tiden, eller att de har den erfarenhet som krävs för att de skulle kunna besvara intervjufrågorna. För att uppnå hög trovärdighet i denna studie valdes respondenter ut som var väl insatta i bankernas 11

18 hållbarhetsredovisning och som arbetat en längre tid inom företaget för att de skulle kunna besvara frågor som berörde hur redovisningen tidigare sett ut. Intervjuguiderna innehöll viktiga och genomtänkta frågor och de utformades efter den teoretiska referensramen och den innehållsanalys som gjorts av hållbarhetsredovisningarna, vilket också bidragit till en hög trovärdighet och tillförlitlighet i studien. Ytterligare en aspekt som ökat studiens trovärdighet är att problemet setts ur flera synvinklar. Fyra storbanker studerades och information samlades in från dem alla och i och med detta har skillnader och likheter kunnat identifieras. Vidare har inte innehållet i bankernas hållbarhetsredovisningar kunnat påverkas eftersom det är skrivet av bankerna själva, därmed stärktes tillförlitligheten i studien. 12

19 4 EMPIRI I detta kapitel redogörs en sammanställning av den insamlade empirin från de olika bankerna. En kortfattad beskrivning om varje banks hållbarhetsredovisning ges i tabeller och sedan presenteras beskrivningar om hur de olika bankernas hållbarhetaredovisningar utvecklats och förändrats med tiden inom aspekterna ekonomi, miljö och social påverkan. Empiriavsnittet ligger till grund för analysen. 4.1 Handelsbanken Handelsbanken publicerade sin första separata hållbarhetsredovisning år Från början redovisade de enligt GRI:s G3-version, men idag redovisar de enligt den nyaste versionen, G4 som främst bygger på väsentlighet. I tabell 1 nedan presenteras en sammanfattning över Handelsbankens hållbarhetsredovisningar mellan åren efter antalet sidor, vilken GRI-version de redovisat enligt, hur många sidor de redovisat om miljöpåverkan, ekonomisk påverkan och sociala påverkan och sedan avslutas tabellen med vilken GRI-nivå Handelsbanken redovisat enligt varje år. Det som tydligt syns i tabellen är att Handelsbanken utökat redovisningen om deras sociala påverkan och minskat redovisningen om miljöpåverkan. År 2015 var första året dem redovisade enligt G4 och de gjorde detta på den första nivån, Core 1. Tabell 1 Sammanfattande tabell Handelsbanken Antal sidor i hela HÅR GRI version G3 G3 G3 G3 G3 G4 Antal sidor om miljö Antal sidor om ekonomi Antal sidor om social påverkan GRI- nivå C C+ C+ C+ C+ Core Nedan presenteras en beskrivning av hur Handelsbankens hållbarhetsredovisning har förändrats och utvecklats med tiden. Avslutningsvis presenteras den genomförda intervjun med en av projektledarna för bankens hållbarhetsredovisning Ekonomisk påverkan Mellan 2010 och 2014 redovisade Handelsbanken sju stycken ekonomiska GRI-indikatorer. I tabeller har dem redovisat hur dem skapat och levererat ett direkt ekonomiskt värde. De skriver 2010 att Bankernas och de finansiella systemens betydelse för samhällsekonomin är stor. En kris i det finansiella systemet riskerar att leda till omfattande negativa sociala och ekonomiska effekter. (Handelsbankens hållbarhetsredovisning, 2010, s 16). De förklarar därmed hur viktigt det är att dem som bank skapar och levererar ett direkt ekonomiskt värde och berättar om riskerna om det skulle bli en kris. I hållbarhetsredovisningarna mellan Core-nivå I G4 finns två redovisningsnivåer, Core och Comprehensive. Core-nivå innebär att organisationerna måste redovisat minst en indikator om alla identifierade materiella aspekter. I Comprehensive-nivån ska dem ha redovisat alla indikatorer om alla identifierade materiella aspekter. 13

20 2014 förklarar dem även att dem inte behövt få något stöd från staten och att dem stått stabilt under hela finanskrisen och fortsätter även att berätta detta i redovisningen från 2015, men i en mindre utsträckning än vad dem gjorde 2010 då finanskrisen nyligt ägt rum. År 2015 förändrades redovisningen av de ekonomiska indikatorerna och detta år redovisade dem istället sex stycken indikatorer (se figur 3), dock bibehålls antalet sidor i redovisningen. Lokal närvaro identifierades som den mest väsentliga frågan inom kategorin markandsnärvaro genom deras väsentlighetsanalys som genomfördes i och med att dem började redovisa enligt G4 och som tidigare nämnts är det GRI:s senaste version som bygger på väsentlighet. Genom denna väsentlighetsanalys får dem reda på vad som är mest väsentligt för just deras verksamhet att redovisa om och vilka aspekter som bör lyftas fram i och med att olika analyser och dialoger med intressenter genomförs. Denna väsentlighetsanalys hjälper till att säkerställa att redovisningen är i linje med det som intressenterna efterfrågar. Handelsbanken har år 2015 redovisat andelen befattningshavare som anställts lokalt. Ytterligare aspekter som identifierades som väsentliga var löner och ersättningar, deras oberoende av stöd, stabila finanser och att de skapar aktieägarvärde. År 2015 skriver Handelsbanken hur viktigt det är med förtroende för en banks verksamhet. Ett citat som tydligt belyser detta är följande: En förutsättning för att kunderna ska placera pengar i en bank är att de har förtroende för banken (Handelsbankens hållbarhetsredovisning, 2015, s 218). Vidare förklarar Handelsbanken i alla sina publicerade hållbarhetsredovisningar om hur dem tar hänsyn till miljörisker i kreditbedömningar och hur viktigt det är med etik i kreditbedömningen för att skapa ett förtroende gentemot bankens kunder. Redovisningen har sedan 2010 sett ungefär likadan ut när det gäller det ekonomiska värdeskapandet men de har utvecklat omfattningen av redovisningen berörande etik, informationssäkerhet och redovisningen om ansvarsfulla investeringar från det första året 2010 jämfört med den senaste Miljöpåverkan Från början redovisade Handelsbanken tolv stycken miljöindikatorer. I hållbarhetsredovisningarna mellan 2011 och 2014 minskade dem indikatorredovisningen till tio stycken (se figur 3). De slutade redovisa om deras totala vattenanvändning samt om deras totala avfallsvikt. Detta bedömdes som inte relevant för Handelsbanken att redovisa om enligt deras genomförda väsentlighetsanalyser, som dem genomfört efter GRI:s riktlinjer. Vidare skriver Handelsbanken att de år 2010 köpte miljövänlig el som till huvudsak är baserad på vattenkraft. De skriver även att de hela tiden arbetar för att minska bankens koldioxidutsläpp. I hållbarhetsredovisningen 2013 skriver dem att det kontinuerligt genomförs förändringar som tillsammans resulterar i minskad miljö- och klimatpåverkan för Handelsbanken. I hållbarhetsredovisningen från 2015 skedde en stor förändring av indikatorredovisningen om Handelsbankens miljöpåverkan (se figur 3). Detta år gick dem från att ha redovisat tio indikatorer till att redovisa fyra stycken. De redovisar nu om aspekter som berör energi, biologisk mångfald samt utsläpp till luft och vatten och avfall. Detta har genom väsentlighetsanalysen identifierats som det mest väsentliga för Handelsbanken. De skriver 2015 att de har minskat sina totala koldioxidutsläpp genom att ändra färdmedel för tjänsteresor och transporter till mer miljövänliga alternativ. De förklarar även att de klimatkompenserar genom Clean Development Mechanism (CDM) som är FN-registrerade projekt med verifierad klimatnytta och detta var något som de startade med Första året de redovisade att dem klimatkompenserar var 2014 och detta år gjorde dem detta genom att köpa utsläppsrätter. 14

21 Antal indikatorer Miljö- och ekonomisk påverkan Miljöpåverkan (EN) Ekonomisk påverkan (EN) Figur 3 Handelsbankens indikatorredovisning om miljö- och ekonomisk påverkan Social påverkan 2 Handelsbanken rapporterar år 2010 nio stycken indikatorer gällande arbetsförhållanden och arbetsvillkor (se figur 4). De förklarar bland annat kortfattat hur de arbetar med mångfald och jämställdhet samt hur de arbetar med utveckling av medarbetare. År 2011 har de även startat ett studentprogram där de erbjuder ungdomar som ska börja läsa på universitet eller högskola att parallellt med studierna delta i bankens studentprogram. I hållbarhetsredovisningen från 2014 skriver dem att drygt 100 av bankens medarbetare har deltagit i detta studentprogram. Detta år tar frågan om mångfald och jämställdhet ett ännu större utrymme i redovisningen och de skriver att de arbetar för att bli ett ännu mer jämställt Handelsbanken. Redovisningen om arbetsförhållanden ser ungefär likadan ut till antalet indikatorer mellan åren , men största skillnaden ligger i att områdena har utvecklats mer innehållsmässigt, de belyser områdena på ett mer tydligt och djupgående sätt än vad de tidigare har gjort. Den andra aspekten inom social påverkan handlar om mänskliga rättigheter. Handelsbanken har under alla år redovisat totalt två indikatorer som belyser andel och antal investeringsbeslut som inkluderar krav gällande mänskliga rättigheter samt antal fall av diskriminering. De har även redovisat vilka viktiga åtgärder som vidtagits. I redovisningen från 2015 skriver dem att de mest väsentliga frågorna för dem är nöjda kunder och jämställdhet och mångfald inom aspekten mänskliga rättigheter och detta har framkommit genom väsentlighetsanalysen som genomförts på grund av att dem börjat redovisa enligt G4, samt genom intressentdialoger som genomförs i syfte att säkerställa att dem redovisar det som deras intressenter efterfrågar. Vidare skriver Handelsbanken i hållbarhetsredovisningen från 2015 att arbetet med jämställdhet och mångfald är en del av bankens grundläggande värderingar och ska vara en självklar och integrerad del av deras dagliga arbete. I hela koncernen är 39 procent av cheferna kvinnor och i Sverige är det 47 procent av cheferna som är kvinnor. De har utökat redovisningen om denna aspekt mycket under de senaste åren och rubriken ett ännu mer jämställt Handelsbanken tillkom i redovisningen Om detta skriver Handelsbanken Den sociala påverkan som ett företag har rör aspekterna anställningsförhållanden och anställningsvillkor, mänskliga rättigheter, organisationens roll i samhället samt produktansvar. 15

22 bland annat att: Bankens jämställdhetsarbete fortsätter med olika åtgärder för att bli ett ännu mer jämställt Handelsbanken (Handelsbankens hållbarhetsredovisning, 2015, s 209) År 2010 redovisar Handelsbanken tre indikatorer berörande organisationens roll i samhället och den viktigaste aspekten inom detta område enligt deras väsentlighetsanalys är hur dem arbetar med korruption och vilka åtgärder de tar för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism och ekonomisk brottslighet. År 2012 skriver dem att bankens utbildning, instruktioner, rutiner och systemstöd syftar till att stödja medarbetare för att god kundkännedom (KYC) ska uppnås. De skriver att banken inte medverkar i affärer som misstänks ha en koppling till brottslig verksamhet eller som de anställda inte förstår innebörden av. I hållbarhetsredovisningen från år 2015 skriver dem att de i maj fick en anmärkning och sanktionsavgift på 35 miljoner kronor av Finansinspektionen. Anmärkningen avsåg brister i hur Handelsbanken följer penningtvättsregelverken. De skriver att detta sågs med stort allvar och att de genomfört åtgärdsprogram för att förbättra bankens arbete inom detta område. Redovisningen om detta arbete är omfattande innehållsmässigt detta år vilket beror på anmärkningen de fick och de beskriver att dem framtagit ett åtgärdsprogram för att förbättra bankens arbete inom detta område. Följande citat belyser deras åtgärdsprogram: Åtgärdsprogrammet innehåller kraftfulla insatser för att förbättra riskbedömningar, säkerställa insamlingen av kundkännedom, genomföra betydande utbildningsinsatser samt omfattande utveckling av bankens IT-system (Handelsbankens hållbarhetsredovisning, 2015, s 221). Redovisningen om Handelsbankens produktansvar har mellan redovisats genom tre till fyra indikatorer (se figur 4). De beskriver resultat från de olika kundnöjdhetsundersökningarna eftersom en av de viktigaste aspekterna enligt väsentlighetsanalysen och enligt banken själv, är att dem ska ha nöjda kunder. I hållbarhetsredovisningen från 2015 skriver dem hur viktigt det är med informationssäkerhet inom banken eftersom deras verksamhet är beroende av att kunderna känner ett starkt förtroende och de skriver att det inte får brista på denna punkt. Nedan visas hur utvecklingen av indikatorredovisningen inom Handelsbanken har sett ut mellan inom den sociala påverkan. LA står för anställningsförhållande och arbetsvillkor, HR står för mänskliga rättigheter, SO står för organisationens roll i samhället och PR står för produktansvar. Social påverkan Antal indikatorer LA HR SO PR Figur 4 Handelsbankens indikatorredovisning om Social påverkan 16

23 Nedan presenteras den genomförda intervjun med en av Handelsbankens projektledare för hållbarhetsredovisningen. Hen förklarar varför de började hållbarhetsredovisa, varför vissa förändringar skett och vilka effekter de vill uppnå med denna redovisning Intervju med Handelsbanken Projektledaren för Handelsbankens hållbarhetsredovisningar berättar att Handelsbanken publicerade sin första hållbarhetsredovisning år 2010 och som då avsåg rapportering för verksamhetsåren 2009 och Hen förklarar vidare att arbetet med hållbarhet dock inte var någonting nytt utan att hållbarhet är djupt förankrat i bankens kultur och arbetssätt. Det enda som egentligen var nytt för dem var att paketera allt hållbarhetsarbete i en samlad redovisning. Projektledaren berättar om det som skedde år 2009 till år 2010 då Handelsbanken valde att börja genomföra en hållbarhetsredovisning. Hen förklarar att dem då anslöt sig till Global Compact, vilket enligt projektledaren indirekt var startskottet till deras hållbarhetsredovisning eftersom Global Compact kräver att de som är anslutna ska redovisa en Communication On Progress, som innebär ett offentliggörande om de framsteg som gjorts inom Global Compacts principer om hållbarhet. Handelsbankens första hållbarhetsredovisning utgjorde detta till Global Compact och skulle de få fram en sådan redovisning ansåg dem att de även kunde göra det i kombination av en separat hållbarhetsredovisning. Projektledaren förklarar att det finns flera olika faktorer som påverkar vad de redovisar om i sina hållbarhetsredovisningar. Dels handlar det om att belysa och redovisa bankens syn på hållbarhet och arbetet med detta, och dels aktuella frågor som är väsentliga generellt för bankverksamhet men också för Handelsbanken. Det är även vilka frågor som deras intressenter efterfrågar när de rapporterar, exempelvis belysningen av frågan om jämställdhet och mångfald. Projektledaren talar om att det ständigt pågår en omvärldsanalys som ligger till grund för innehållet i deras hållbarhetsredovisningar. De har fyra huvudsakliga intressentgrupper och dessa är kunder, medarbetare, ägare och samhället. Det är med dessa fyra intressentgrupper som banken ständigt för dialoger med, dels genom alla kundmöten på de olika kontoren, genom utvecklingssamtal som sker varje år mellan medarbetare och chef, sen även med alla myndigheter och samhället i stort. Dessa huvudintressenter har identifierats utifrån att de påverkar Handelsbanken eller för att Handelsbanken påverkar dem. Allt detta är grunden om vad de väljer att ta med i hållbarhetsredovisningen. Förändring i Handelsbankens hållbarhetsredovisningar När Handelsbanken publicerade sin första hållbarhetsredovisning år 2010 redovisade de enligt GRI:s C-nivå. Andra året de genomförde en hållbarhetsredovisning valde de att få denna redovisning granskad och de redovisade då enligt GRI:s C+-nivå där plustecknet indikerar på att den blivit granskad av tredje part. Varför de inte valde att granska rapporten från början enligt projektledaren, var för att de tog det steg för steg det första året för att svara upp mot GRI och Global Compact. Andra året kände de att de var mogna nog för att låta rapporten få den kvalitetsstämpel som det faktiskt innebär att låta den bli granskad av tredje part. Projektledaren förklarar vidare att granskningen även befäster riktigheten i rapporten på ett mer tydligt sätt än att inte låta den bli granskad. Även om egentligen riktigheten är densamma så finns det ett signalvärde i att låta den bli granskad, säger projektledaren för Handelsbankens hållbarhetsredovisningar. 17

24 Projektledaren berättar att en av förändringarna som har skett sedan de började hållbarhetsredovisa är att GRI:s ramverk förändrats och då i sin tur påverkat förändring av innehållet i redovisningen. I och med att Handelsbanken började följa GRI:s nya version, G4, genomförde de en väsentlighetsanalys som framförallt inkluderar en fördjupad intressentdialog och det är detta som ligger till grund för redovisningen När Handelsbanken genomfört denna väsentlighetsanalys kunde de konstatera att den bekräftar den syn som banken länge haft på hållbarhet. Från början redovisade de, till exempel mer miljöinformation, men detta kunde konstateras som en av de mindre väsentliga frågorna för en bankverksamhet, just på grund av att en banks direkta miljöpåverkan bedöms vara relativt begränsad givet deras faktiska verksamhet. Projektledaren befäster tydligt att Handelsbanken självklart vill vara med och medverka och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling och att de vill minimera deras miljöpåverkan genom att minska exempelvis koldioxidutsläppen som deras verksamhet genererar. Dem anser dock att det finns andra områden där de har en större påverkan och där de kan göra en större skillnad, exempelvis inom socialt ansvarstagande. Enligt projektledaren har de tidigare haft en mer uttömmande redovisning av miljöindikatorer. Idag har de ett färre antal miljöindikatorer än vad de tidigare har haft och detta är på grund av den väsentlighetsanalys som ligger till grund för den senaste redovisningen. Projektledaren poängterar att det fortfarande går att läsa samma information i hållbarhetsredovisningen om Handelsbankens direkta miljöpåverkan och att det enbart handlar om en redovisningsfråga om hur många indikatorer och vilka indikatorer som de har valt att rapportera på för att visa deras miljöarbete. En av de större utvecklingarna som skett i Handelsbankens hållbarhetsredovisning från dess att dem började hållbarhetsredovisa fram till hur den ser ut idag, berör rapporteringen om till exempel jämställdhet och mångfald. Projektledaren förklarar att de hela tiden arbetar aktivt med dessa frågor för att driva en vidareutveckling. För dem handlar det främst om att hela tiden förstå och öka medvetenheten om hur de här frågorna påverkar dem i deras vardag. Handelsbanken vill att dess företagskultur hela tiden ska fortsätta utvecklas och frågan om mångfald och jämställdhet är ett ständigt och aktuellt ämne som lett till att Handelsbanken tagit fler initiativ i koncernen för att ytterligare öka kunskapen och medvetenheten om de här frågorna. De har även vidtagits fler åtgärder kring att de ska bli ett mer jämställt företag och att de ska belysa dessa frågor på ett tydligare sätt. Hur Handelsbankens hållbarhetsredovisningar förändras med tiden beror främst på de aktuella frågorna runt om i världen och vad dess intressenter efterfrågar att få veta enligt projektledaren. Projektledaren sammanfattar hur deras hållbarhetsredovisningar har förändrats och utvecklats med tiden främst genom att redovisningen har blivit betydligt mer omfattande då de börjat redovisa på ett mer tydligt och ingående sätt om de olika aspekterna. Detta har utvecklats på grund av den utveckling som skett i bankens hållbarhetsarbete och därför har de mer att redovisa om idag än vad de från början hade. De belyser idag fler områden än vad de tidigare har gjort och att de lät redovisningen bli granskad av tredje part. Vidare bedömer Projektledaren att de idag kommunicerar om hållbarhetsarbetet på ett tydligare sätt, de kommunicerar mer öppet och transparent om alla frågor vilket också kopplar till att det finns en mognad i att inte bara prata om hållbarhet internt, utan att även prata om det externt. Projektledaren bedömer själv att hållbarhetsredovisningens roll i banken har förändrats med tiden. Den används idag mer aktivt som ett verktyg för att beskriva bankens hållbarhetsarbete, vilket i sin tur har lett till att den blivit mer omfattande. Den används aktivt av till exempel personalavdelningarna när de träffar blivande medarbetare, studenter på mässor eller vid 18

25 liknande aktiviteter. Den används även vid upphandlingar med nya kunder och den utgör navet för bankens hållbarhetskommunikation. Hållbarhetsredovisningens effekter Enligt projektledaren har Handelsbankens hållbarhetsredovisningar bidragit med att stärka bilden om banken som en ansvarsfull samhällsaktör och redovisningen tydliggör hur de arbetar med hållbarhet i banken samt ökar transparensen genom rapportering och redovisning. Handelsbankens mål när de redovisar är att uppfylla de ramverk och riktlinjer som finns och de eftersträvar att stärka bilden av banken som en ansvarsfull samhällsaktör. Projektledaren förklarar vidare att de strävar efter att tydligt rapportera och redovisa bankens hållbarhetsarbete och transparensen för att deras intressenter ska få en god förståelse för hur de arbetar med de olika hållbarhetsfrågorna. Projektledaren berättar att bankens intressenter övergripande reagerat positivt på deras hållbarhetsarbete, men de märker av att det finns ökade förväntningar om hållbarhet från intressenternas sida. Dessa ökade förväntningar ställer även nya och ökade krav som banken behöver leva upp till och då är det främst kraven på transparens, att tydligt och öppet redogöra. Projektledaren förklarar att om banken inte lever upp till dessa förväntningar skulle de helt klart bli medvetna om det och det är de förändrade förväntningarna som driver utvecklingen framåt. 19

26 4.2 SEB SEB publicerade sin första hållbarhetsredovisning år År 2009 börjar dem redovisa enligt GRI:s ramverk och detta skedde enligt den dåvarande versionen, G3. Idag redovisar dem enligt den senaste och gällande versionen G4. Nedan, i tabell 2 presenteras sammanfattningen av SEB:s hållbarhetsredovisningar mellan åren utifrån kategorierna som beskrevs tidigare i rapporten (se avsnitt 4.1). Eftersom SEB inte redovisade enligt GRI 2007 och 2008 presenteras dessa år ingen GRI-version eller nivå. År 2011 fördjupade SEB sin hållbarhetsredovisning och redovisade enligt B-nivå fram till 2014 då de började följa G4. Antalet sidor i hållbarhetsredovisningen som berör ekonomi har utökats och redovisningen berörande den sociala påverkan har varit varierande och ökade de två senaste åren. Antalet sidor om deras miljöpåverkan har minskat och redovisningen om denna aspekt var som störst i redovisningen Tabell 2 Sammanfattande tabell SEB Antal sidor i hela HÅR GRI version x 3 x G3 G3 G3 G3 G3 G4 G4 Antal sidor om miljö Antal sidor om ekonomi Antal sidor om social GRI- nivå x x C C B B B Core Core Nedan presenteras en beskrivning om hur SEB:s hållbarhetsredovisning har förändrats utifrån redovisningen om deras ekonomiska påverkan, miljöpåverkan och sociala påverkan Ekonomisk påverkan År 2007 och 2008 redovisar SEB inte något indikatorprotokoll enligt GRI. Dessa två år beskriver dem sina åtaganden gentemot aktieägarna. Deras prioriteringar år 2008 var att vara ledande bland jämförbara banker vad gäller finansiellt resultat, samt att behålla vår position som ledande rapportering om bolagsstyrning. (SEB hållbarhetsredovisning 2008, s 16). De skriver att de vill ha en lika hög transparens i sina hållbarhetsredovisningar som dem har i sina finansiella rapporter. År 2009 redovisade de för första gången enligt GRI:s indikatorer och detta år redovisades totalt fem stycken indikatorer som berörde den ekonomiska påverkan. Fram till år 2014 redovisade dem samma indikatorer och de befäster tydligt att de inte behövt få något finansiellt stöd från regeringen. I hållbarhetsredovisningen från 2014 ser indikatorredovisningen lite annorlunda ut jämfört med föregående år. Detta år redovisar de för första gången enligt GRI:s nyaste version G4 och redovisar nu totalt tre indikatorer (se figur 5). De har genomfört en väsentlighetsanalys i och med att de börjat följa G4 samt haft dialoger med deras intressenter för att ta reda på vad som är det mest väsentliga för SEB att redovisa och vad deras intressenter efterfrågar i hållbarhetsredovisningen. Detta har medfört att indikatorredovisningen förändrats och minskats. De arbetar nu mer med att integrera hållbarhet i sina affärsprocesser. Följande citat belyser hur dem ser på detta: SEB tror på att aktivt bidra till samhällets utveckling. Vi är övertygade om att det bästa sättet att 3 x Detta år har dem inte redovisat enligt GRI:s riktlinjer. 20

27 göra detta är att integrera hållbarhet i vår kärnverksamhet, i vårt dagliga arbete, i hela organisationen. (SEB hållbarhetsredovisning 2014, s 14) De skriver år 2014 att deras främsta bidrag till ett hållbart samhälle är genom ansvarsfull kreditgivning vilket betyder att de inte ska låna ut mer än vad kunderna har kapacitet att betala tillbaka. De skriver att SEB:s princip är att de tar risker endast för att skapa kundvärde och långsiktigt aktieägarvärde Miljöpåverkan SEB skrev i sin hållbarhetsredovisning från år 2008 att de strävat efter att minska den negativa påverkan som deras verksamhet har på miljön. Deras prioriteringar var att garantera efterlevnad av SEB:s miljönormer inom alla delar av organisationen, engagera leverantörer i miljöfrågor, utveckla nya produkter som motsvarar kundernas preferenser samt minska deras koldioxidutsläpp. De skrev detta år att de ställer miljökrav på sina leverantörer och de beskriver sin direkta och indirekta påverkan på miljön. År 2009 när SEB för första gången publicerade en indikatorredovisning enligt GRI, redovisade de totalt tretton stycken miljöindikatorer som berörde kategorierna material, energi, vatten, utsläpp och avfall, produkter och tjänster samt transport. Resultat från SEB:s intressentundersökning år 2009 visade att det fanns önskemål om att SEB skulle ta ställning i miljöfrågor och befästa sitt engagemang genom handling. De redovisade därför hur de arbetat med miljöpåverkan tydligare i hållbarhetsredovisningen år De förklarade att de minskat sina koldioxidutsläpp och att de reducerat negativa sociala och miljömässiga effekter av bankens finansierings- och investeringsverksamhet. SEB:s redovisning om miljöindikatorerna har mellan år 2009 och 2013 sett nästan likadan ut. De har redovisat mellan indikatorer om miljöpåverkan och mellan dessa år var redovisningen som störst inom denna aspekt. År 2014 minskar de antalet indikatorer (se figur 5). Detta år redovisade SEB totalt sju stycken indikatorer berörande kategorierna energi, vatten, utsläpp till luft och vatten samt avfall, produkter och tjänster, efterlevnad och transport. Indikatorerna som de plockat bort var från kategorin material eftersom indikatorerna inom denna kategori inte ansågs som relevant för dem att redovisa enligt deras genomförda väsentlighetsanalys. De skriver detta år hur de ska minska sin miljöpåverkan genom att minska koldioxidutsläpp, pappersförbrukning, ha miljövänliga IT- och datacenter samt ändra transportmedel under tjänsteresor. I hållbarhetsredovisningen från 2015 har SEB ytterligare minskat indikatorredovisningen och redovisar nu fem stycken indikatorer om miljöpåverkan. Antal indikatorer Miljö- och ekonomisk påverkan Miljöpåverkan (EN) Ekonomisk påverkan (EC)

28 Figur 5 SEB:s indikatorredovisning om miljö- och ekonomisk påverkan Social påverkan I SEB:s hållbarhetsredovisning från 2007 beskriver de om deras engagemang för anställda, kunder, etik och samhälle. På samma sätt ser redovisningen ut år 2008, men 2009 förändrar de redovisningen och börjar redovisa enligt GRI. De redovisar totalt åtta stycken indikatorer gällande arbetsförhållanden och arbetsvillkor detta år. Dessa indikatorer berörde anställning, relationen mellan anställda och ledning, utbildning, hälsa och säkerhet i arbetet samt mångfald och jämställdhet. Redovisningen om detta område ser nästan likadant ut sett från indikatorprotokollet fram till 2012, då de har börjat redovisa fler indikatorer. De redovisade detta år även en indikator som berör förmåner som de ger till sina heltidsanställda, samt en indikator som berör andel av personalen som är representerad i arbetsmiljö- och säkerhetskommittéer. De började även redovisa program gällande förebyggande åtgärder för att stödja de anställda beträffande allvarliga sjukdomar. I hållbarhetsredovisningen från 2013 skriver dem att SEB:s systematiska arbetsmiljöarbete i Sverige har förbättrats under året och de redovisade hur dem främjar god hälsa och god arbetsmiljö, vilket de inte tidigare har gjort. De förklarar även detta år hur deras anställda engageras i hållbarhet. I hållbarhetsredovisningen från 2014 redovisade SEB totalt fem indikatorer om arbetsförhållanden och arbetsvillkor. De har utvecklat redovisningen berörande jämställdhet och mångfald och de redovisade nyckeltal för könsfördelningen bland chefer. De skriver: Vi har en tydlig ambition att öka mångfalden både vad gäller kön, ålder och etnisk bakgrund. (SEB:s hållbarhetsredovisning 2013, s 20). De skriver även att de systematiskt arbetat med att förbättra deras processer för hur dem rekryterar, utvecklar medarbetarna och kommunicerar. De skriver vidare att de sedan flera år haft en ambition att alltid ha minst en av varje kön bland de sista kandidaterna för chefsbefattningar. Mellan redovisar SEB fyra till sex indikatorer om mänskliga rättigheter (se figur 6). I hållbarhetsredovisningen från 2013 skriver SEB att dem vidareutvecklat sin policy för mänskliga rättigheter och att den tidigare uttryckts i olika interna policys, men att de nu slagit samman en fristående policy. Denna policy bygger på FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter. SEB skriver följande om mänskliga rättigheter i redovisningen från 2013: Vi är övertygade om att publik rapportering beträffande mänskliga rättigheter bidrar till att skapa medvetenhet om dessa frågor och ger ledningen möjlighet till uppföljning. (SEB hållbarhetsredovisning 2013, s19). I hållbarhetsredovisningen från 2014 och 2015 minskade SEB indikatorredovisningen till totalt en indikator om mänskliga rättigheter. Denna handlar om det totala antalet och andelen av väsentliga avtal och kontrakt för investeringar som inkluderar krav gällande mänskliga rättigheter, eller som genomgick screening för mänskliga rättigheter. SEB skriver att detta, genom väsentlighetsanalysen, identifierats som det mest relevanta för dem att redovisa om gällande mänskliga rättigheter. Därför har de minskat antalet indikatorer inom detta område och valt att koppla en indikator till hela redovisningen om mänskliga rättigheter istället. År 2009, 2010 och 2011 redovisar SEB mellan en till två indikatorer berörande organisationens roll i samhället. Dessa indikatorer handlade om korruption och allmän ordning. Redovisningen såg likadan ut fram till år 2012 då de ökat redovisningen och redovisade totalt fem indikatorer. De beskriver detta år att alla affärsenheter årligen granskas med avseende på korruption samt vilka åtgärder som vidtagits på grund av 22

29 korruptionsincidenter. De skriver att dem det senaste året kraftigt stärkt arbetet för att förebygga bedrägerier och de har förtydligat rutinerna för att motverka finansiell brottslighet. Det syns en tydlig utveckling i redovisningen om dessa frågor och att det med tiden blivit allt mer viktigt för SEB att bidra med. Bland annat stärktes olika processer inom SEB som är kopplade till bedrägeribekämpning och Känn-din-kund principen (KYC) är en viktig del i detta arbete där det gäller att ta reda på vad kunden har för avsikt med sina transaktioner och fråga varifrån pengarna kommer ifrån, samt vad de ska användas till. SEB skriver i sin hållbarhetsredovisning från 2012 att detta kan upplevas som kränkande och som ett intrång i den personliga integriteten, men de skriver att de inte kommer att släppa på kraven för att det troligen skulle kunna leda till ökad penningtvätt och underlätta handel med illegala tjänster. År 2014 och 2015 minskar dem indikatorredovisningen igen och redovisar totalt två indikatorer och även dessa berör korruption och allmän ordning. De förklarar att de år 2014 gjordes betydande framsteg för att stärka det interna samarbetet för att bekämpa finansiell brottslighet och att detta är ett hela tiden pågående arbete eftersom det är en så pass viktig del inom finansbranschen att det hela tiden måste ses över rutiner och kunskap hos medarbetarna. Redovisningen om SEB:s produktansvar var mellan låg då de redovisade en indikator som berörde bankens kundnöjdhet. År 2011 ökade dem antalet indikatorer och började redovisa hur de följer lagar och regler, samt antalet kundklagomål. I redovisningen från 2014 och 2015 återgick dem till att redovisa en indikator berörande bankens kundnöjdhet. De beskriver resultat från de olika kundnöjdhetsundersökningarna eftersom en av de viktigaste aspekterna är att banken har nöjda kunder. I hållbarhetsredovisningen från 2015 skriver SEB att bankens verksamhet är beroende av att kunderna känner ett starkt förtroende och de skriver att det inte får brista på denna punkt. 14 Social påverkan Antal indikatorer LA HR SO PR Figur 6 SEB:s indikatorredovisning om Social påverkan Nedan presenteras den intervju som genomfördes med SEB:s hållbarhetschef där hen berättar om förändringar som skett i hållbarhetsredovisningen från dess att de började hållbarhetsredovisa fram till idag, samt varför förändringarna har skett. Hen ger avslutningsvis en förklaring om vilka effekter hållbarhetsredovisningen har på banken. 23

30 4.2.4 Intervju med SEB SEB:s hållbarhetschef berättar att SEB publicerade sin första hållbarhetsredovisning år 2007, men att de redan år 2004 hade skrivit på för Global Compact som har ett krav på att företagen ska hållbarhetsrapportera vilket var en av anledningarna till att SEB år 2007 införde sin första hållbarhetsredovisning. Hållbarhetschefen förklarar att ytterligare en av anledningarna till att de började hållbarhetsredovisa var att det vid denna tidpunkt började bli en trend med hållbarhetsrapportering vilket också bidrog till att de började rapportera. Det var med andra ord flera olika faktorer som påverkade beslutet att börja hållbarhetsredovisa. SEB:s hållbarhetschef förklarar att det är många olika faktorer som påverkar vad de redovisar om i sina hållbarhetsredovisningar. Dels jobbar de sedan år 2009 med GRI:s ramverk och det styr mycket vad de redovisar om. De har även en hållbarhetsstrategi sedan 2009 och denna styr lika mycket vad de redovisar och i vissa avseenden även mer än GRI. Hållbarhetschefen förklarar vidare att deras hållbarhetsrapport är ett sätt för dem att följa upp den strategin och hur de levererar på den och att både GRI och hållbarhetsstrategin är två starka faktorer när det gäller påverkan på innehållet i hållbarhetsredovisningen. Utöver dessa två faktorer har deras olika intressenter en stor påverkan på redovisningen utifrån vad de anser är viktigt och vad dem efterfrågar för information om bankens verksamhet. Många utav ägarna och investerarna är konkreta i att uttrycka vad de vill veta om SEB och detta sker främst genom frågeformulär och intervjuer och utifrån detta får SEB en klar bild om vad de bör ta med i sin hållbarhetsredovisning. Hållarhetschefen förklarar att SEB precis som alla andra försöker att följa med i vad som händer i omvärlden, de försöker fånga upp vad andra rapporterar om och vad som verkar bästa sättet att göra det på. Hen förklarar att detta inte bara gäller själva rapporteringen utan hela hållbarhetsarbetet i banken. Hållbarhetschefen berättar att rapporteringen ska spegla det som de gör och att en kombination av alla ovannämnda faktorer påverkar vad de redovisar. Förändring i SEB:s hållbarhetsredovisningar Hållbarhetschefen anser att hållbarhetsredovisningens roll inom banken har förändrats med tiden. Hen uppfattar det som att den från början hade två syften. Dels att få en överblick om alla saker de gjorde i banken och sedan var det kraven som de kände av från bland annat ägare om att de behövde rapportera. Efter detta, i och med att de bestämde en hållbarhetsstrategi blev det ett helt annat fokus. Hållbarhetschefen förklarar att det blev mer tydligt att det var den som de skulle rapportera om och följa upp samt att även använda hållbarhetsrapporten mer internt för att höja medvetenheten och kunskapen om frågorna och om vad de gör i banken. Därför anser hållbarhetschefen att medarbetarna är en av de viktiga målgrupperna för deras hållbarhetsrapport. En annan förändring som skett i SEB:s hållbarhetsredovisning syns i deras hållbarhetsredovisning från Detta år började dem att rapportera enligt GRI:s riktlinjer, det hade de alltså inte gjort från början. Hållbarhetschefen berättar att en anledning till att de började rapportera enligt dessa riktlinjer var på grund av kraven som infördes för statligt ägda bolag, att hållbarhetsredovisningen skulle göras enligt de riktlinjer som GRI hade. GRI blev en viktig standard, vilket det fortfarande är idag och detta bidrog till att SEB valde att börja följ denna standard. Med tiden har de huvudsakliga ämnena i SEB:s hållbarhetsredovisning förändrats. För de två senaste redovisningarna från verksamhetsåren 2014 och 2015 har transparens och öppenhet blivit viktigare, och detta är enligt hållbarhetschefen dels på grund av att det är en viktig fråga i samhället som helhet men dels för att förtroende är viktigt för dem och för alla andra 24

31 företag och inte minst som en del av finansbranschen och för alla andra företag. Hållbarhetschefen förklarar vidare att transparens och öppenhet är ganska fundamentalt för just förtroende och därför blir det en naturlig koppling med att arbeta med dessa frågor i det perspektivet. Andra frågor som med tiden blivit väldigt väsentliga och tydligt avspeglas i SEB:s hållbarhetsredovisningar är frågorna om jämställdhet och mångfald. Anledningarna till detta är olika berättar hållbarhetschefen. Dels är det en spegling av vad många intressenter anser är viktigt och då blir det även viktigt för SEB. Dels är det också att de, som så många andra också har kommit till en djupare insikt om betydelsen av jämställdhet affärsmässigt och att det är viktigt för att de ska bli framgångsrika. De behöver få in många olika perspektiv på saker och ting och samtidigt spegla samhället. Hållbarhetschefen anser att olika perspektiv bidrar till att driva utvecklingen på ett mycket positivt sätt och därför är det viktigt med både jämställdhet och mångfald i banken. När hållbarhetschefen själv får sammanfatta hur hållbarhetsredovisningen har utvecklats med tiden, berättar hen att redovisningen idag förhoppningsvis speglar att de har utvecklat sitt hållbarhetsarbete och att den visar på den förändring som skett i banken av att de har fått in hållbarhetsfrågor i sin affärsverksamhet. Det har även skett förändringar i deras tankesätt när de arbetar fram redovisningen, vad de fokuserar på i rapporteringen och att de jobbar aktivt för att kunna redovisa mer om många olika områden som är väsentliga. De arbetar även mycket med att redovisningen ska vara lättillgänglig, det vill säga att den ska bli lättare att ta till sig. En annan förändring som skett beror på GRI:s förändrade ramverk. Idag redovisar SEB enligt G4 och denna version bygger främst på analysen om väsentliga frågor. Enligt hållbarhetschefen har de gjort en ordentlig väsentlighetsanalys och den styr både vad de jobbar med och vad de redovisar. Tidigare tog de med mycket som för just deras verksamhet kanske inte var så väsentligt, så förändringen av ramverket har underlättat redovisningen. SEB har arbetat i många år med att få in hållbarhetsfrågorna mer integrerat i årsredovisningen vilket hållbarhetschefen också anser är en betydelsefull utveckling som skett och det arbetet pågår fortfarande. Hållbarhetsredovisningens effekter Hållbarhetschefen förklarar att hållbarhetsredovisningen i SEB ger många olika effekter för banken som helhet. Dels att ägare och analytiker har uppgraderat dem och gett dem bättre betyg, vilket har lett till att i vissa fall blir det rent konkret att fler investerare vill investera i deras aktier och obligationer eftersom de nu motsvarar de krav som dessa investerare ställer. Detta är enligt hållbarhetschefen en ganska konkret effekt av hållbarhetsredovisningen. En annan effekt är att de visar upp vad dem gör gentemot sina kunder och många av kunderna är väldigt engagerade och detta engagemang ökar hela tiden. Ytterligare en effekt som hållbarhetsredovisningen har, är att den höjer kunskapen och medvetenhet hos medarbetarna om bankens hållbarhetsarbete. Redovisningen är både en kunskapskälla men också ett verktyg för att höja stoltheten av att ha SEB som arbetsgivare. SEB ser en positiv trend i de medarbetarundersökningar som genomförs. Fler medarbetare tycker att hållbarhetsfrågorna är viktiga för banken och fler tycker att banken arbetar mer aktivt med frågorna. Därmed blir värdet av rapporten för banken väldigt konkret. SEB:s hållbarhetschef berättar att bankens intressenter reagerat positivt på hållbarhetsarbetet och det skapar engagemang. De märker även av att intressenternas förväntningar hela tiden ökar och det är en viktig drivkraft för dem att jobba vidare. 25

32 4.3 Nordea Nordea publicerade sin första separata hållbarhetsredovisning år Under de två första åren tillämpade dem GRI enligt nivån C+ men från och med 2010 har banken ökat sin tillämpningsnivå till B+ 4. Sedan 2014 redovisar de enligt GRI:s version G4. I tabell 3 nedan presenteras en sammanfattning av Nordeas hållbarhetsredovisningar utifrån antalet sidor, vilket GRI-version de redovisat enligt, hur många sidor de redovisat om deras miljöpåverkan, ekonomiska påverkan samt sociala påverkan. Vilken GRI-nivå de redovisat efter presenteras avslutningsvis i tabellen. Det som tabellen illustrerar är att Nordea ökat redovisningen om deras miljöpåverkan, ekonomiska påverkan och sociala påverkan genom att de fått större utrymme innehållsmässigt i redovisningen. Nordea har även tillämpat GRI:s riktlinjer på den högsta nivån av alla fyra storbanker eftersom dem är den enda banken som redovisat på B- nivå och dessutom fått redovisningen granskad av tredje part vilket bestyrker att dem faktiskt redovisat på denna nivå. Tabell 3 Sammanfattande tabell Nordea Antal sidor i hela HÅR GRI version G3 G3 G3 G3 G3 G3 G4 G4 Antal sidor om miljö Antal sidor om ekonomi Antal sidor om social GRI- nivå C+ C+ B+ B+ B+ B+ Core Core Nedan presenteras en beskrivning om hur Nordeas hållbarhetsredovisning har förändrats och utvecklats utifrån redovisningen om deras ekonomiska påverkan, miljöpåverkan och sociala påverkan Ekonomisk påverkan År 2008 och 2009 redovisade Nordea två stycken ekonomiska indikatorer (se figur 7) och dessa berörde hur de har skapat direkt ekonomiskt värde fördelat på deras olika intressentgrupper. Mellan redovisade Nordea fyra ekonomiska indikatorer. I hållbarhetsredovisningen 2010 började de redovisa risker och möjligheter inom den ekonomiska aspekten som är på grund av klimatförändringar. De genomförde intressentdialoger för att ta reda på vilket CSR-ansvar intressenterna förväntar sig att Nordea ska ta och vad dem tycker att Nordea ska fokusera på. De fick som svar att dem förväntar sig tydlig och transparent information om produkter och tjänster som Nordea erbjuder. De fick även veta att de bör bli bättre på att kommunicera vad de gör både externt och internt eftersom närmare 35 % av deras kunder svarade att de tar med CSR-kommunikationen vid övervägandet av valet av bank. År 2011 utvecklade Nordea processen för att identifiera risker i kreditbedömningen. Det handlade om att identifiera risker inom miljö, samhälle och styrning. De fokuserade även på att öka transparensen eftersom detta var något som deras intressenter ansåg att dem måste bli bättre på. I hållbarhetsredovisningen från 2013 ökade 4 B+ - GRI:s G3-version har olika tillämpningsnivåer, A, B och C där C är den lägst tillämpade nivån och A den högsta. Att Nordea redovisat på en B+-nivå innebär att dem tillämpat GRI:s riktlinjer på en hög nivå där plustecknet betyder att dem fått redovisningen granskad av tredje part. 26

33 Nordea sitt fokus på att redovisa det som intressenterna anser är viktigast och det som påverkar Nordeas verksamhet mest. Detta år strukturerade dem därför innehållet i hållbarhetsredovisningen efter hur deras kundrelationer ser ut, vad de har för socialt och samhälleligt engagemang, hur deras produkter och tjänster är anslutna till deras påverkan på samhället samt möjligheter och risker utifrån miljön, styrning och politik. I redovisningen 2014 och 2015 skriver Nordea ingående hur de skapar ett ekonomiskt värde till deras kunder genom att de bland annat förklarar att de erbjuder en trygg utlåning och att de är lättillgängliga genom sin internetbank och telefonbank, vilket möjliggör ett enklare sätt för kunderna att se över sin privatekonomi var som helst och när som helst Miljöpåverkan I Nordeas första hållbarhetsredovisning 2008 redovisades åtta stycken miljöindikatorer (se figur 7). De berörde kategorierna energi, vatten, produkter och tjänster, utsläpp och avfall samt transport. Nordea skriver detta år att de fokuserat på att skapa energieffektivitetsprogram som kan tillämpas på IT och annan infrastruktur, att de minskat pappersförbrukningen och kommer fortsätta arbetet med detta framledes, samt att de minskat vattenkonsumtionen och deras totala koldioxidutsläpp. År 2009 redovisar de tio indikatorer och förutom det som de skrev i redovisningen 2008, skriver de även att de minskat energianvändningen fördelat på varje anställd. Mellan 2010 och 2013 redovisar Nordea elva miljöindikatorer och de redovisar dessa år vilka initiativ de tagit för att minska utsläppen av växthusgaser. År 2014 och 2015 redovisar de tio respektive nio indikatorer och de har nu börjat redovisa vilka intressenter som påverkas av deras ageranden inom alla områden (miljö, ekonomisk och social påverkan), alltså inte bara inom miljöpåverkan. De skriver att den ökade medvetenheten hos deras anställda lett till en minskning av Nordeas miljöpåverkan genom att alla bidragit till att minska pappersförbrukningen, koldioxidutsläppen, vattenkonsumtionen och energikonsumtionen. Miljö- och ekonomisk påverkan Antal indikatorer Miljöpåverkan (EC) Ekonomisk påverkan (EN) Figur 7 Nordeas indikatorredovisning om miljö- och ekonomisk påverkan Social påverkan Nordea redovisar 2008 nio stycken indikatorer om deras arbetsförhållanden och arbetsvillkor (se figur 8). Detta år skriver Nordea att nya akademier införts för vidareutbildning av personliga bankrådgivare och att detta har lett till påtagliga affärsresultat. 27

34 De redovisar hur könsfördelningen ser ut samt vilka åldrar de anställda har. År 2009 gjorde Nordea insatser för att öka andelen kvinnor i ledarpositioner för att öka jämställdheten inom banken. Mellan redovisar Nordea ytterligare en indikator och denna handlar om utbildning av personalen. De förklarar hur de stöttar nya chefer i sin nya roll genom olika utbildningar som ger dem tillgång till all information som de behöver för att kunna göra ett bra jobb. Med tiden har det blivit viktigare med att utbilda personal inom Nordea och att de har rätt person på rätt plats, vilket ska öka kvalitén och i sin tur kundnöjdheten. De fokuserar på att förklara hur detta går till i redovisningarna från 2014 och 2015 och de förklarar även att bra ledarskap är nyckeln för att driva en stark utveckling, samt att mångfald och jämställdhet idag är en av nycklarna för att nå en lyckad framgång. Mellan redovisar Nordea en till två indikatorer om mänskliga rättigheter (se figur 8) och det handlar om investeringsavtal som innehållet klausuler om mänskliga rättigheter, samt antalet diskrimineringsfall inom banken. År 2010 skriver de att deras HRstrategi handlar om att Nordea ska uppnå sina mål samtidigt som deras anställda ska uppnå sina. De skriver vidare att detta betyder att Nordea måste se till att deras anställda utvecklas och får ett välbalanserat liv och att detta implementeras hos alla chefer för att säkerställa att detta kan uppnås. I hållbarhetsredovisningen från 2014 och 2015 ökar de indikatorredovisningen till att redovisa åtta respektive sju stycken indikatorer. Det som Nordea nu gör är att de redovisar att dem inte arbetar med barnarbete, hur stor andel av leverantörerna som har genomgått kontroller gällande mänskliga rättigheter och det kan exempelvis handla om risker för att de använder sig av barnarbete och mottagande av mutor. Vidare redovisar dem att det inte förekommit några negativa incidenter berörande mänskliga rättigheter. Gällande organisationens roll i samhället redovisade Nordea ingen indikator de två första åren, 2008 och År 2010 redovisade de för första gången indikatorer om detta enligt GRI:s indikatorprotokoll och då redovisade dem två stycken. Dessa handlade om antikorruption och 2010 är med andra ord första året som de redovisat hur de arbetat med denna fråga. De har utbildat anställda om hur de ska jobba för att motverka finansiering av brottslighet och penningtvätt. Nordea skriver 2010 att dem, tillsammans med alla andra banker bär ett väldigt stort ansvar för att motverka detta och att det därför krävs att alla anställda vet hur de ska agera. År 2012 introducerade dem en e-learning för anti-korruption och 2013 skriver Nordea att de lagt högsta prioritet för att säkerställa att deras affärsaktiviteter är i enhet med reglerna som är uppsatta för deras bransch. I hållbarhetsredovisningen från 2014 och 2015 redovisar Nordea fem stycken indikatorer och nytt för dem är att de förklarar hur viktigt det är med förtroende för en banks framgångar och de har nu ett avsnitt i hållbarhetsredovisningen där de förklarar hur de arbetar med integritet. Om Nordeas produktansvar redovisar de 2008 och 2009 resultat från kundnöjdhetsundersökningarna och från och med 2010 redovisar dem hur viktigt det är att bygga relationer med kunder som varar och hur de agerar efter feedback som de får från sina kunder och intressenter. De skriver i hållbarhetsredovisningen från 2014 att de även har en kundombudsman som tar emot feedback från kunder och att hennes jobb främst är att lyssna och förstå situationen som kunden varit med om för att kunna vidta åtgärder för att göra ett ännu bättre jobb. 28

35 Antal indikatorer Social påverkan LA HR SO PR Figur 8 Nordeas indikatorredovisning om Social påverkan Nedan presenteras intervjun som genomfördes med en av Nordeas projektledare för hållbarhetsredovisningen. Hen förklarar varför Nordea hållbarhetsredovisar, vilka förändringar som skett och varför. Avslutningsvis ger hen en förklaring om vilka effekter som hållbarhetsredovisningen har på banken Intervju med Nordea Nordeas projektledare för hållbarhetsredovisningen berättar att Nordea publicerade sin första hållbarhetsredovisning år 2009 och som då avsåg Nordeas CSR-arbete under verksamhetsåret år Projektledaren förklarar att hen tror att företagen höll på att bli mer medvetna om ansvarsfullt företagande och dess positiva effekter vid denna tidpunkt och att hållbarhetstänkande blev en förutsättning för företag som ville vara en god samhällsmedborgare. Hen anser vidare att förväntningarna från intressenterna blev större än de tidigare varit. När Nordea började hållbarhetsredovisa gjorde de det ända från början enligt GRI:s riktlinjer. Att Nordea började hållbarhetsredovisa och följa GRI:s riktlinjer just vid denna tidpunkt var enligt projektledaren ingen tillfällighet eftersom det år 2007 skedde en lagförändring gällande att statligt ägda företag ska hållbarhetsredovisa. Eftersom staten var en stor ägare i Nordea och banken var dem tvungen att följa regeringens beslut. Enligt projektledaren var största fokus i hållbarhetsredovisningen från början att visa Nordea som ett ansvarsfullt företag genom att behandla hur deras miljöpåverkan såg ut och hur de arbetade med riskhantering. Med tiden började de visa hur deras CSR-tänkande och beteende förvandlats till affärshållbarhet. Över tid har hållbarhetsredovisningens roll utvecklats till att visa upp vilka åtgärder Nordea vidtagit för att bidra till ett hållbart samhälle samtidigt som den försöker att försäkra att Nordea arbetar med ansvarsfullt företagande. Projektledaren berättar att det är olika faktorer som påverkar vad de redovisar om i sina hållbarhetsredovisningar men att det främst är GRI:s ramverk som påverkar dem. Hen berättar att de idag rapporterar enligt GRI:s nya version, G4 och att innehållet i deras rapporter är baserade på en väsentlighetsanalys som innehåller de viktiga externa och interna förväntningar och affärsprioriteringar. Vidare berättar projektledaren att de även påverkas av sina intressenter, såsom kunder, anställda, aktieägare, investerare och samhället i sin allmänhet. Bankens hållbarhetsstrategi och arbete bygger på input som de får från sina 29

36 intressenter och deras rapport speglar detta genom att presentera bankens framsteg inom de områden som intressenterna är mest intresserade av och den information som deras intressenter efterfrågar Hen förklarar även att Nordea påverkas av de frågor som är aktuella i omvärlden och samhället när de hållbarhetsredovisar. Förändring i Nordeas hållbarhetsredovisningar Nordeas projektledare berättar att hållbarhetsredovisningens roll i banken har förändrats med tiden. Hen förklarar att de anställda med tiden blivit mer medvetna om hållbarhet och att Nordeas hållbarhetsredovisning därmed idag används mer som en informations- och inspirationskälla än vad den gjordes från början år Enligt projektledaren är fler människor benägna att läsa hållbarhetsredovisningen och påverkas av den idag, vilket leder till att de blir inspirerade till att jobba hållbart när de arbetar för ett företag som bedriver ett hållbarhetsarbete. Detta beror delvis på att de anställda förväntar sig att Nordea ska uppträda med CSR och hållbarhet i åtanke. Människor i samhället är i allmänhet mer medvetna om hållbarhetsfrågor, klimatförändringar och ansvarsfullt företagande idag än vad de tidigare varit och detta gäller givetvis även Nordeas medarbetare enligt projektledaren. Vidare förklarar projektledaren att bankens värderingar inte påverkats eller ändrats av deras hållbarhetsarbete, men hen påpekar att detta självklart är svårt att säga definitiv, men att det förmodligen är så. Projektledaren anser att rapporten är ett värdefullt komplement till den fullständiga portföljen av tillgänglig information externt och de förväntar sig att ESGanalytiker ska läsa rapporten och använda den när de genomför sin värdering av Nordea. Innehållet i Nordeas hållbarhetsredovisningar är idag mycket mer inriktat på materiella aspekter enligt projektledaren. Hen förklarar att den är mer fokuserande på affärseffekter och att beskriva hållbarhet i hela bankens värdekedja. En viktig del av rapporten har blivit att förklara sambandet mellan hållbarhet och affärsinverkan på samhället. Hållbarhetsredovisningens effekter Enligt Nordeas projektledare har hållbarhetsredovisningen gett flera olika effekter för banken. Den hjälper banken att öka sin trovärdighet gentemot samhället, öka medvetenheten hos både intressenter och hos anställda, förbättra bankens rykte samt inspirera de anställda till att arbeta ur ett hållbart perspektiv. Hen förklarar vidare att den även fungerar som ett sätt att hjälpa dem själva att förstå framstegen av deras prestationer, samt att den bidrar till att planera framtida åtgärder. Rapporten möjliggör även för Nordea att förklara dess arbete från sitt perspektiv, vilket enligt projektledaren inte alltid är så lätt idag och därför är det bra att hållbarhetsredovisningen möjliggör detta. De effekter som Nordea eftersträvar att uppnå när de hållbarhetsredovisar är att den ska hjälpa till i den övergripande processen för att skydda och öka förtroendet för banken. Projektledaren förklarar att de vill öka insynen och transparensen, att folk ska få en ökad förståelse för vad dem gör och varför de gör det. De vill även att hållbarhetsredovisningen ska öka inspirationen för både anställda och potentiella medarbetare. Andra positiva effekter som redovisningen ger är att den visar det goda arbetet Nordea utför och att de skapat god vilja inom banken, samt att de har inspirerande anställda och att redovisningen förhoppningsvis förbättrar den externa uppfattningen om Nordea som företag. 30

37 4.4 Swedbank Swedbank har publicerat separata hållbarhetsredovisningar sedan år 2012, men de skriver att hållbarhet länge varit en naturlig del deras i affärsverksamheten och har därför sedan länge varit integrerad i både webbplatsen och årsredovisningarna (swedbank.se, u.å.). För nuvarande redovisar Swedbank enligt GRI:s G4-verion och det har de gjort sedan I tabell 4 nedan presenteras sammanfattningen av Swedbanks hållbarhetsredovisningar mellan åren enligt kategorierna som presenterades i avsnitt 4.1. Swedbank har varje år minskat det totala sidantalet i hållbarhetsredovisningen, och de redovisar flest sidor om den ekonomiska påverkan och har minskat sidantalet om deras miljöpåverkan. De följer GRI:s riktlinjer på Core-nivå och innan de redovisade enligt G4 redovisade dem på C-nivå utan granskning från tredje part. Tabell 4 Sammanfattande tabell Swedbank Antal sidor GRI version G3 G4 G4 G4 Antal sidor, miljö Antal sidor, ekonomisk Antal sidor, social GRI- nivå C Core Core Core Nedan följer beskrivningar om hur Swedbanks hållbarhetsredovisning har förändrats och utvecklats med tiden utifrån aspekterna ekonomisk-, miljö-, och social påverkan Ekonomisk påverkan År 2012 redovisade Swedbank tre indikatorer om deras ekonomiska påverkan i sin hållbarhetsredovisning. Dessa indikatorer berörde direkt ekonomiskt värde, finansiell påverkan och omfattningen av bankens åtaganden. Året därpå började Swedbank redovisa enligt GRI:s nya version, G4 och detta år samt åren därpå redovisade dem totalt två indikatorer (se figur 9). Dessa två indikatorer belyste fördelning av direkt ekonomiskt värdeskapande samt signifikant indirekt ekonomiskt värdeskapande inklusive omfattningen av effekterna. Deras väsentliga aspekter har identifierats i väsentlighetsanalysen som sund kultur för löner och ersättningar, samhällsutveckling och tillväxt, finansiell stabilitet och lönsamhet samt sund belåningskultur. I Swedbanks hållbarhetsredovisning från 2015 förklarar de vilka aspekter inom varje område som är mest väsentliga för dem. Inom ekonomi anses en viktig aspekt vara att skapa en ökad förståelse om ekonomi bland unga människor i samhället. I hållbarhetsredovisningen från 2015 skriver de följande: Att bidra till ökad förståelse om privat ekonomi bland unga och att bedriva ansvarsfull utlåning är också viktiga delar i vårt arbete med att främja en sund och hållbar ekonomi för hela samhället (GRI-rapport 2015, s10). De förklarar att de hanterar detta genom att: Vi arbetar aktivt med att utbilda barn och unga i privat ekonomi. Vi publicerar sedan 1926 Lyckoslanten som distribueras till en halv miljon 31

38 elever i årskurs 3 6 för att utbilda dessa i privatekonomi. I syfte att ge ungdomar en ökad förståelse för karriärval och arbetsmarknad har vi i Litauen startat ett initiativ för att sammanföra elever och företag för att informera elever om möjliga yrkesval och vägen dit med hjälp av aktiviteter som föreläsningar, workshops och företagsbesök. (GRI-rapport 2015, s.10) Miljöpåverkan År 2012 redovisade Swedbank åtta stycken miljöindikatorer (se figur 9). De berörde kategorierna energi, vatten samt utsläpp och avfall. I hållbarhetsredovisningen från 2012 redovisar Swedbank vad de har för koldioxidutsläpp, användningen av förnybar energi, pappersförbrukning, vattenförbrukning, samt energianvändning. Detta år skriver Swedbank att deras största klimatpåverkan kommer från affärsresor och energikonsumtionen i deras lokaler och att de därför valt att fokusera deras klimatarbete på dessa två områden. De skriver även att de integrerar miljökriterier i deras kreditgivning, investeringar samt upphandling av leverantörer. Från och med 2013 redovisar de sex indikatorer som belyser kategorierna energi, utsläpp samt leverantörsutvärderingar med avseende på miljö. Detta år började de på årlig basis att redovisa hur dialogen avseende klimat genomförts vid kreditgivning och fondförvaltning. Detta har dem inte gjort tidigare utan var något nytt som genomfördes detta år. De skriver att de mest relevanta områdena inom miljö är klimatförändringar samt resurseffektivitet och att de kommer arbeta för att integrera dessa områden i bankens dagliga affärer för att bidra till en hållbar långsiktig utveckling. Redovisningen om miljö för år 2014 och 2015 bygger enbart på det väsentligaste enligt deras hållbarhetsredovisning. Dessa år sammanfattar de den viktigaste miljöaspekten som ansvarsfull resurshantering och de beskriver tydligt och ingående varför detta är viktigt för dem och hur de följer upp arbetet. I redovisningen skriver Swedbank följande gällande ansvarsfull resurshantering: Ansvarsfull resurshantering är viktigt för oss. Genom att effektivisera vår energianvändning och minska våra direkta utsläpp samt investera i bolag som arbetar mot samma mål bidrar vi till att motverka klimatförändringar och dess risker. Vi arbetar brett i strävan mot en ansvarsfull resurshantering i flera av våra kärnprocesser (GRI-rapport, 2015, s.10) Miljö- och ekonomisk påverkan Antalet indikatorer Miljöpåverkan (EC) Ekonomisk påverkan (EN)

39 Figur 9 Swedbanks indikatorredovisning om miljö- och ekonomisk påverkan Social påverkan I Swedbanks hållbarhetsredovisning från 2012 redovisar de totalt åtta indikatorer gällande arbetsförhållanden och arbetsvillkor (se figur 10) och de berör anställning, relationen mellan anställda och ledning, utbildning samt mångfald och jämställdhet. De har sammanställt könsfördelning utifrån olika uppdelningar i procent i en tabell för att visa hur jämställt Swedbank är. De har även sammanställt utbildningsnivån, personalomsättning och resultat från kundnöjdhetsundersökningen i en liknande tabell. I redovisningen från 2013 fram till 2015 har dem minskat indikatorredovisningen. De redovisar nu totalt fem stycken indikatorer berörande anställning. Nytt för dem är att de börjat redovisa en indikator som handlar om genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd fördelat på kön och personalkategori. De skriver hur viktigt det är med välutbildad och kompetent personal för att de ska kunna uppfylla alla kunders behov. Nedan presenteras två citat om hur Swedbank belyser aspekten anställningsförhållande och arbetsvillkor. För att möta våra kunders behov och anpassa banken till förändringar i kundbeteende och omvärld behövs kontinuerlig kompetensutveckling. (Swedbanks hållbarhetsredovisning 2013, s 16) Jämställdhet och mångfald är viktiga framgångsfaktorer för oss. (Swedbanks hållbarhetsredovisning 2013, s 16) År 2012 redovisar Swedbank två indikatorer om mänskliga rättigheter och dessa två berör Swedbanks investerings- och upphandlingsrutiner. De förklarar i sin hållbarhetsredovisning från 2012 att de vill bidra till ett mer stabilt och effektivt affärsklimat i de länder där de är verksamma genom att främja mänskliga rättigheter. Redovisningen om mänskliga rättigheter ser lika ut till antalet indikatorer varje år men 2014 och 2015 redovisar de andelen av nya leverantörer som utvärderats enligt kriterier för mänskliga rättigheter. De utformade 2014 ett program för att hantera deras påverkan på mänskliga rättigheter och de förklarar att detta program bland annat innehåller en policy, utbildning, integrering av frågorna i riskbedömning av leverantörer samt företagskrediter. De utvecklades även mål och en strategi med fokus på ökad integrering av mänskliga rättigheter och hållbarhet i Swedbanks kärnverksamhet. Om organisationens roll i samhället redovisar de år 2012 totalt tre indikatorer (se figur 10) och dessa belyser korruption och politik. Där beskriver Swedbank att de inte tagit något politiskt ställningstagande och skriver även att de under 2013 planerar att ta fram en koncernövergripande antikorruptionspolicy. Från och med 2013 redovisar de endast en indikator och denna belyser motverkan av korruption. De genomförde den planerade koncernövergripande antikorruptionspolicyn och de skriver att denna tydliggör bankens åtaganden, roll och arbetssätt i både interna verksamheten samt i relationen till dess kunder och samarbetspartners. Om sitt produktansvar redovisade dem 2012 totalt två stycken indikatorer som belyser märkning av produkter och tjänster samt marknadskommunikation. Swedbank beskriver i sin hållbarhetsredovisning att de har som ambition att deras produkter ska vara transparenta och lätta att förstå samt att de ska vara förutsägbara vad gäller hållbarhet. De skriver i rapporten från 2012 att de har infört strängare krav på bland annat belåningsgraden för bolån och har engagerat sig i debatter om kunders risktagande när de lånar pengar till sin bostad. De strävar med andra ord efter att ha ansvarsfulla kreditgivningar vilket de skriver är en förutsättning för 33

40 en välfungerande bank. I redovisningen från 2012 påpekar de även att tillgänglighet är en viktig faktor för hållbarhet och för att de ska kunna överge gamla strukturer och affärsmodeller och börja möta sina kunder på nya sätt. De bemöter därför kunderna via både traditionella och sociala medier. År 2013 minskade de indikatorantalet om produktansvaret till en och det är indikator nummer fem som handlar om resultat från kundnöjdhetsundersökningar och dessa resultat redovisar de i en tabell utifrån index enligt SKI. I hållbarhetsredovisningen från 2012 skriver Swedbank att de vill skapa ett klimat där mångfald och jämställdhet är självklara delar av verksamheten och att det är en viktig framgångsfaktor. Redovisningen om denna fråga har utvecklats ännu mer i den senaste redovisningen från 2015, de beskriver nu tydligt hur de arbetar med denna fråga och hur det ser ut inom banken. De skriver även att de årligen genomför lönekartläggningar enligt Diskrimineringslagen. Detta år benämner de vilka fokusområden de har inom den sociala aspekten och det är bland annat att utforma transparent och samlad kommunikation kring processer, åtagande och arbetssätt för att motverka korruption. Detta är år 2015 en fortsatt viktig aspekt men i redovisningen från 2015 har de fördjupat redovisningen om detta område och befäster nu tydligt vilka aspekter som de anser som de viktigaste. Några av dessa är attraktiv arbetsgivare, jämställdhet och mångfald, kompetenta medarbetare, hållbarhet integrerat i interna processer, motverka korruption och penningtvätt samt tillgänglighet och hög kvalitet på produkter. De skriver varför dessa aspekter är viktiga för dem, hur styrningen går till, hur uppföljning går till, samt att de hänvisar till vart informationen gällande frågorna återfinns. På detta sätt såg inte redovisningen ut 2012 och året därpå, 2013 blev fokus på väsentlighet allt mer tydligt i hållbarhetsredovisningen och förtydligades mer i redovisningen från 2014 och Social påverkan Antal indikatorer LA HR SO PR Figur 10 Swedbanks indikatorredovisning om Social påverkan 34

41 5 ANALYS I detta kapitel kommer det insamlade empirimaterialet från innehållsanalyserna av hållbarhetaredovisningarna samt intervjuerna att analyseras med studiens teoretiska referensram. En diskussion kommer att föras kring de samband och mönster som framkommit genom studien. Kapitlet inleds med en analys av företagens redovisning av GRI-kategorierna och fortsätter sedan med analys kopplade till studiens referensram. 5.1 Analys av GRI-indikatorerna De fyra studerande bankerna redovisar olika antal indikatorer varje år. För att få en klarare bild om hur utvecklingen i redovisningen av antalet indikatorer sett ut för respektive bank visas en sammanställning av detta i diagrammet som presenteras nedan. Den största förändringen har skett mellan åren och därför visas utvecklingen av antalet indikatorer under dessa fyra år i figur 11. Totalt antal indikatorer Totala antalet indikatorer Handelsbanken SEB Nordea Swedbank Figur 11 Totalt antal indikatorer Det totala antalet indikatorer har med tiden minskat, med undantag från en bank. Nordea är den bank som 2015 redovisar flest indikatorer och är den enda bank som ökat sin indikatorredovisning. Arvidsson (2010) menar att företag som väljer att lämna ut mycket information om dess prestationer i sin hållbarhetsredovisning gör detta för att uppnå legitimitet, vilket kan anses som anledningen till varför Nordea väljer att redovisa så pass många indikatorer. Handelsbanken har haft den minsta förändringen i antalet indikatorer under dessa fyra år men har varje år förändrat indikatorredovisningen. Detta kan förklaras av Deegans (2002) studie som påvisade att organisationer genomgår förändringar för att vara i linje med samhällets förväntningar för att uppnå legitimitet. SEB:s indikatorredovisning är tvärt om jämfört med Nordeas. När Nordea har ökat antalet indikatorer har SEB minskat och tvärtom. Detta är motsägelsefullt till DiMaggio och Powells (1983) argument om att organisationer ofta väljer att efterlikna sina konkurrenter. Dock är SEB och Swedbanks 35

42 indikatorredovisning i hållbarhetsredovisningen från 2015 väldigt lika, vilket mer är i linje med DiMaggio och Powells (1983) argument. Swedbank är den bank som varje år redovisar minst antal indikatorer vilket kan bero på att de redovisat kortast period och har därmed inte genomgått samma förändring som de övriga storbankerna som redovisat väldigt många indikatorer redan från början. Swedbank har därför haft tid på sig att fånga upp hur övriga storbanker redovisat för att sedan i sin första hållbarhetsredovisning redovisa det som dem anser verkar bäst Miljöpåverkan En sammanställning av det totala antalet indikatorer som varje bank redovisat om sin miljöpåverkan mellan i illustreras i figur 12 nedan. Det som tydligt syns i figuren är att bankerna med tiden minskat redovisningen om miljöpåverkan och detta har skett både i antalet indikatorer och i sidomfång i hållbarhetsredovisningen. Miljöpåverkan Totala antalet indikatorer Handelsbanken SEB Nordea Swedbank Figur 12 Totala antalet indikatorer om miljöpåverkan Alla fyra storbanker började hållbarhetsredovisa vid olika tidpunkter, men från det att dem började med en separat hållbarhetsredovisning har dem minskat antalet miljöindikatorer med tiden är det året då dem redovisar minsta antalet i hållbarhetsredovisningen. Ramverket för GRI har förändrats vilket medfört att bankerna som redovisar enligt GRI blivit tvungna att förändra innehåll i sin hållbarhetsredovisning efter gällande ramverk och praxis, samt att det skett förändring av aktuella frågor i omvärlden som lett till att bankerna inte bara fokuserar på att redovisa hur deras miljöpåverkan ser ut utan redovisar även om andra viktiga aspekter, exempelvis den sociala aspekten. Enligt DiMaggio och Powell (1983) förklaras denna förändring av förändrade institutionella normer genom den påtvingande isomorfismen. Denna isomorfism bidrar till förändringar i hållbarhetsredovisningen på grund av påtryckningar från förändrade riktlinjer och ramverk om hur hållbarhetsredovisningen ska se ut och vad den bör innehålla, samt påtryckningar från viktiga intressenter om vad redovisningen bör fokusera på. I intervjun med Handelsbanken berättade projektledaren att dem minskade antalet miljöindikatorer på grund av att de började redovisa enligt G4 och valde att ta med de mest relevanta indikatorerna. Deras väsentlighetsanalys påvisade att redovisningen berörande miljöpåverkan inte är det mest relevanta för en banks verksamhet utan att det istället finns områden som anses mer viktiga där de kan göra en större skillnad, exempelvis inom den sociala påverkan. 36

43 5.1.2 Ekonomisk påverkan Bankernas totala indikatorredovisning om den ekonomiska påverkan illustreras nedan i figur 13. Det som tydligt syns i figuren är att redovisningen om den ekonomiska påverkan har haft en stabil trend och inte haft några stora förändringar till antalet indikatorer. Ekonomisk påverkan Totala antaletl indikatorer Handelsbanken SEB Nordea Swedbank Figur 13 Totala antalet indikatorer om ekonomisk påverkan Den ekonomiska aspekten har inte genomgått samma normförändring som miljöaspekten har och därmed har en mindre förändring skett. Det bankerna redovisat om inom den ekonomiska påverkan är bland annat hur dem skapar ett ekonomiskt värde till sina kunder och att dem har en sund kreditgivning och belåningsgrad hos sina kunder. Detta redovisar dem enligt Deegan (2002) på grund av att dem vill uppfylla det sociala kontraktet och framstå som goda aktörer i samhället. Genom att redovisa att dem skapar ett värde kommer troligtvis leda till att intressenterna kommer associera dem med detta i fortsättningen och på så sätt uppnå legitimitet enligt Deegan (2002). Handelsbanken och SEB är bankerna som gjort minskningar i indikatorredovisningen och de är också bankerna som från början redovisat flest antal ekonomiska indikatorer redovisar alla fyra storbanker ganska lika varandra vilket är i linje med DiMaggio och Powell (1983) argument om att företag efterliknar sina konkurrenter för att uppnå legitimitet Anställningsförhållanden och arbetsvillkor Figur 14 nedan illustrerar respektive banks totala indikatorredovisning om deras anställningsförhållanden och arbetsvillkor mellan åren

44 Totala antalet indikatorer Anställningsförhållanden och arbetsvillkor Handelsbanken Figur 14 Totala antalet indikatorer om anställningsförhållanden och arbetsvillkor Över tid har bankerna minskat sin indikatorredovisning om anställningsförhållanden och arbetsvillkor och Swedbank är den bank som redovisar minst om denna aspekt inom den sociala påverkan. Handelsbanken, SEB och Nordea redovisar år 2015 väldigt likt varandra till antalet indikatorer vilket också syns i figuren nedan. DiMaggio och Powell (1983) menar att företag väljer att efterlikna varandra för att uppnå konkurrensfördelar i form av legitimitet, vilket är i linje med att bankerna börjat efterlikna varandras redovisning gällande anställningsförhållanden och arbetsvillkor, där dem nu fokuserar på samma aspekter. Alla fyra storbankerna har dock ökat sin kommunikation innehållsmässigt i hållbarhetsredovisningen om denna aspekt, de har med andra ord bara minskat kopplingen till antalet indikatorer. En fråga som alla fyra storbanker ökat kommunikationen om är frågan som berör hur dem arbetar med jämställdhet och mångfald. I intervjun med Handelsbankens projektledare ges förklaringen att detta skett eftersom dessa frågor idag är ett aktuellt ämne på grund av att samhällets värderingar och normer ställer krav på att företagen ska vara jämställda och mångfaldiga. Dowling och Pfeffer (1975) argumenterar att samhällets värderingar och normer påverkar ett företags sätt att arbeta och bidrar till förändringar för att eftersträva legitimitet, vilket överensstämmer med resultat från denna studie som visade att bankerna ökat sin kommunikation om bland annat jämställdhet och mångfald. Vidare skriver alla storbankerna att de utbildar sina medarbetare och de skriver att de har kompetenta medarbetare som kan uppfylla kundernas behov. Nedan presenteras fyra exempel på citat om hur bankerna kommunicerat om deras anställningsförhållanden och arbetsvillkor i hållbarhetsredovisningen: För att möta våra kunders behov och anpassa banken till förändringar i kundbeteende och omvärld behövs kontinuerlig kompetensutveckling. (Swedbanks hållbarhetsredovisning 2013, s 16) Jämställdhet och mångfald är viktiga framgångsfaktorer för oss. (Swedbanks hållbarhetsredovisning 2013, s 16) Bankens jämställdhetsarbete fortsätter med olika åtgärder för att bli ett ännu mer jämställt Handelsbanken (Handelsbankens hållbarhetsredovisning, 2015, s 209) SEB Nordea Swedbank 38

45 Vi har en tydlig ambition att öka mångfalden både vad gäller kön, ålder och etnisk bakgrund. (SEB:s hållbarhetsredovisning 2013, s 20) Mänskliga rättigheter Figur 15 nedan illustrerar hur indikatorredovisningen berörande mänskliga rättigheter sett ut för respektive bank mellan Handelsbanken och Swedbank har alla år som de har redovisat enligt GRI redovisat två stycken indikatorer. Nordea och SEB redovisade tvärt om mellan , då SEB gjorde en kraftig minskning av indikatorer medan Nordea gjorde en kraftig ökning. Enligt intervjun med SEB:s hållbarhetschef framkom att dem försöker fånga upp hur andra hållbarhetsredovisar och vilket sätt som verkar bäst att göra det på. Att SEB och Nordea gör tvärtemot varandra kan eventuellt förklaras att SEB anser att ett annat sätt än det som Nordea hållbarhetsredovisar på verkar bättre. Dock är dem lika varandra till redovisningen innehållsmässigt där dem redovisar lika utförligt och omfattande om denna aspekt. År 2015 är SEB banken som redovisat minst antal indikatorer och Nordea den bank som redovisar flest. Enligt Ljungdal (1999) tolkar intressenterna legitimitet olika och har därför olika förväntningar på en organisation. Detta bidrar med förståelse om varför Nordea valt att redovisa mycket information om mänskliga rättigheter. Det är på grund av att detta är något som deras intressenter efterfrågat. Mänskliga rättigheter Totala antalet indikatorer Handelsbanken SEB Nordea Swedbank Figur 15 Totala antalet indikatorer mänskliga rättigheter Alla fyra storbanker har skrivit om antalet leverantörer som genomgått screening för mänskliga rättigheter. De fastställer att de endast ska arbeta med bra och pålitliga leverantörer som inte ska exempelvis arbeta med barnarbete. De redovisar även antalet ingångna avtal som har genomgått dessa kontroller och detta är viktigt för att inte äventyra deras legitimitet, som enligt Deegan (2002) kan äventyras om företagen misslyckas med att leva upp till det som är socialt accepterat. Ett exempel på detta kan vara om det skulle visa sig att en bank ingått avtal med en aktör som i sin tur arbetar med barnarbete. Detta är direkt oacceptabelt av samhället och skulle kunna vara en händelse som äventyrar ett företags legitimitet, vilket enligt Deegan (2002) kan leda till en legitimitetskris och äventyra företagets position på marknaden. Deegan och Unerman (2011) menar att företag väljer att anpassa innehåll i hållbarhetsredovisningen efter vad samhället anser är legitimt vilket kan förklara varför alla fyra storbanker valt att berätta hur dem arbetar med mänskliga rättigheter. 39

46 5.1.5 Organisationens roll i samhället Figur 16 nedan illustrerar hur bankernas indikatorredovisning om organisationens roll i samhället sett ut mellan åren Fram till 2012 har alla bankerna haft en ökande trend men som avtar Detta år börjar Handelsbanken redovisa samma antal fram till 2015, SEB och Swedbank börjar minska antalet indikatorer och Nordea fortsätter att öka antalet indikatorer fram till 2014 då dem sen redovisar samma antal fram till Organisationens roll i samhället Totala antalet indikatorer Figur 16 Totala antalet indikatorer organisationens roll i samhället Handelsbanken SEB Nordea Swedbank Bankernas viktigaste fråga att redovisa om här enligt deras hållbarhetsredovisningar är hur de arbetar för att motverka penningtvätt och finansiering av brottslig verksamhet, antikorruption. Denna fråga har med tiden fått allt större utrymme i alla fyra storbankers hållbarhetsredovisning. I intervjuerna med Handelsbanken och SEB förklarades att frågor som fått större utrymmen i hållbarhetsredovisningen med tiden beror på förändring av aktuella frågor i omvärlden och samhället och att dessa viktiga frågor därför blir viktiga för bankerna att redovisa om. Frågan om anti-korruption har med tiden blivit en mer aktuell fråga i samhället och eftersom bankerna arbetat mer med denna fråga har dem därför också mer att redovisa om. I alla fyra storbankers hållbarbetsredovisning går det att läsa om hur de utbildar sina medarbetare inom detta område för att bidra med att motverka dessa brott. Innehållsmässigt har redovisningen om organisationens roll i samhället haft en stabil trend där dem redovisar ungefär samma mängd information, dock med undantag för frågan berörande anti-korruption där de har ökat kommunikationen. Två exempel på citat som visar hur bankerna signalerat ut hur de arbetar med anti-korruption presenteras nedan: SEB satsar omfattande resurser för att motverka den finansiella brottslighetens negativa inverkan på våra kunder, vår verksamhet, och på lokala och globala ekonomier. (SEB:s hållbarhetsredovisning 2013, s 12) Vi har åtagit oss att arbeta med öppenhet och integritet som ledord. I det ingår att bidra till ett stabilt, pålitligt och effektivt affärsklimat i de länder där vi verkar. Det gör vi genom att se till att vår verksamhet bedrivs med respekt för mänskliga rättigheter och ett tydligt antikorruptionsarbete. (Swedbanks hållbarhetsredovisning 2012, s 18) Meyer och Rowan (1977) argumenterar att företag som har en stark position på marknaden kommer att upplevas som legitima av samhället och det är därför högst relevant att företagen 40

47 kommunicerar om detta i sina hållbarhetsredovisningar för att visa vilken roll de har i samhället, vilket alla storbanker har gjort Produktansvar Figur 17 illustrerar bankernas totala indikatorredovisning om produktansvaret mellan åren Diagrammet visar en minskande trend av antalet indikatorer. Alla fyra bankerna redovisar samma antal indikatorer mellan 2014 och 2015, det vill säga mellan dessa två år är det ingen bank som varken ökat eller minskat antalet indikatorer. Handelsbanken är den bank som redovisar flest antal indikatorer om produktansvaret men det skiljer inte mycket mellan bankernas redovisning om denna aspekt. Innehållsmässigt och till omfattningen ser redovisningen om bankernas produktansvar nästan likadan ut varje år. Produktansvar Totaa antalet indikatorer Handelsbanken SEB Nordea Swedbank Figur 17 Totala antalet indikatorer produktansvar Alla fyra storbanker redovisar resultat från sina kundnöjdhetsundersökningar och de påpekar att kompetent personal leder till ökad kundnöjdhet. Att bankerna redovisar att dem har nöjda kunder kommer med sannolikhet ge signaler till läsaren av hållbarhetsredovisningen att detta är en bra organisation som gör rätt, vilket enligt Deegan (2002) i sin tur förstärker legitimiteten och varumärket och att företaget fortsättningsvis kommer att associeras med dessa budskap. DiMaggio och Powell (1983) menar även att företag tenderar att anpassa innehållet i hållbarhetsredovisningen för att tillfredsställa deras intressenter, och kunderna för en bank är den intressentgrupp som har den största påverkan på bankernas potentiella vinst. De menar vidare att företagen kommer att vara mest benägna att tillfredsställa dem intressenterna som har den största påverkan vilket förklarar varför alla fyra storbanker redovisat hur nöjda kunder dem har. Nedan visas två exempel på citat som visar hur bankerna kommunicerat ut sitt produktansvar: I Sverige har Handelsbanken, sett till hela bankbranschen, de nöjdaste kunderna. (Handelsbankens hållbarhetsredovisning 2014, s 202) Vi lär oss ständigt av våra kunder och uppdaterar våra erbjudanden därefter. Detta är en viktig del i det vi kallar hållbara relationer. (Swedbanks hållbarhetsredovisning 2012, s 13) 5.2 Legitimitetsteori i bankernas hållbarhetsredovisning Bankerna kommunicerar ut information om deras hållbarhetsarbete bland annat på grund av det sociala kontraktet enligt Deegan (2002). Bankerna väljer att uppfylla detta sociala 41

48 kontrakt på grund av att bankernas intressenter kräver att bankerna ska kommunicera om hur de arbetar med de olika hållbarhetsfrågorna, det vill säga om hur bankens ekonomiska-, miljömässiga-, och sociala påverkan ser ut. I de genomförda intervjuerna med Handelsbanken, SEB och Nordea framkom att bankerna känner av att människor i dagens samhälle i allt högre grad förväntar sig att dem ska vara engagerade i hållbarhetsfrågor och att intressenterna ställer högre krav. I och med detta har efterfrågan på hållbara företag ökat med tiden. Hållbarhetsredovisningen är en viktig kommunikationskanal för alla företag, inte bara för bankerna, för att vinna allmänhetens förtroende, för att visa allmänheten hur dem bidrar till ett hållbarare samhälle och på så sätt uppnå legitimitet, enligt Deegan och Unerman (2011). Detta argument styrks även av Campbell, Shrives och Bohmbash (2001) som menar att organisationer använder sin hållbarhetsredovisning för att framstå som en god samhällsaktör och uppnå legitimitet. Bankernas kommunikation i hållbarhetsredovisningen har förändrats från dess att dem började genomföra en hållbarhetsredovisning fram till idag, bland annat genom att dem ökat omfattningen och tydligheten i kommunikationen om frågor som är aktuella i dagens samhälle. Frågorna det berör är jämställdhet och mångfald samt anti-korruption. Eftersom dessa frågor är viktiga i dagens samhälle enligt intervjuerna med storbankerna, är det därmed också en viktig fråga för bankerna för att de ska uppnå legitimitet, vilket stämmer överens med vad Deegan och Unerman (2011) framhåller. Vidare har förändringar skett i hur bankerna använder hållbarhetsredovisningen internt. Dem använder den idag mer aktivt som bland annat utbildnings- och inspirationsmaterial till medarbetarna. Att förändringar genomförts kan enligt Dowling och Pfeffer (1975) bero på att samhällets förväntningar och krav har förändrats med tiden och detta måste företagen leva upp till för att behålla sin legitimitet. I intervjuerna med storbankerna framkom även att bankerna försöker leva upp till samhällets ökade förväntningar genom att bland annat genomföra både väsentlighetsanalyser och dialoger med intressenterna för att säkerställa att de arbetar i linje med det som för tillfället är att anse som socialt accepterat i samhället. Dialogerna genomförs med intressenter och samhället eftersom det är dem som avgör om ett företag är att anse som en legitim aktör eller är inte. Detta är i linje med Deegan och Unermans (2011) argument om att organisationer har intressenterna i åtanke när dem hållbarhetsredovisar, dock har bankerna tagit det ett steg längre genom att dem genomför dialoger och analyser för att ta reda på vad intressenterna vill veta om deras hållbarhetsarbete. En annan aspekt som blivit viktig för bankerna enligt deras senaste publicerade hållbarhetsredovisningar är att redovisa öppet och transparent. Alla fyra storbanker skriver att detta är viktigt för att deras kunder ska känna ett förtroende för banken, vilket enligt DiMaggio och Powell (1983) förklaras genom förändrade krav och normer i samhället. Att bankerna ska redovisa öppet och transparent är alltså något som med tiden blivit mer relevant för bankerna och är en av förändringarna som skett i deras hållbarhetsredovisningar. Alla fyra storbanker nämner ordet förtroende i sina hållbarhetsredovisningar och det är en aspekt som anses bidra till en banks legitimitet. Som tidigare nämnts har alla fyra storbanker redovisat hur dem arbetar med etik. Handelsbanken skriver bland annat: för att bibehålla omvärldens förtroende är det viktigt att banken agerar etiskt (Handelsbankens hållbarhetsredovisning 2015, s 220). Bankerna skriver att god etik skapar förtroende för en bank och att dem måste agera etiskt och följa de lagar och regler som finns för en banks verksamhet. Enligt Deegan och Unerman (2011) skulle bankerna kunna förlora sin legitimitet om dem förlorade sitt förtroende. 42

49 Ytterligare en av de större förändringarna som har skett är att bankerna börjat integrera hållbarhet i sina affärsprocesser och är inte något som de bara redovisar om. I intervjun med Nordea berättade deras projektledare att hållbarhetsredovisningen från början handlade om att få Nordea att framstå som en god samhällsaktör, men att det idag handlar om att redovisa hur dem arbetar med hållbarhet i hela verksamheten. Denna förändring stödjs av Larsson och Ljungdahl (2008) som menar att hållbarhetsredovisningen tidigare användes som marknadsföring, men att den idag ger en mer balanserad och rimlig bild av organisationen. Alla storbanker skriver att dem strävar efter att öka medvetenheten och engagemanget hos sina medarbetare. I intervjun med Handelsbanken berättar projektledaren att hållbarhetsredovisningen mer blivit en hygienfaktor och att uteslutning av hållbarhet rent skulle kunna leda till en affärsrisk idag. Detta är i linje med Deegans (2002) argument, att en hållbarhetsredovisning minskar riskerna för att hamna i en legitimitetskris. Även Campbell et al. (2011) styrker detta argument genom att påpeka att företag som hållbarhetsredovisar kommer att ha en stor konkurrensfördel jämfört med företag som inte hållbarhetsredovisar och att det därför är viktigt att genomföra denna redovisning. Vidare förklarade även projektledaren för Handelsbanken att redovisning enligt GRI:s riktlinjer ger en kvalitetsstämpel och ett förtroende för användaren att redovisningen är genomförd på ett rätt och riktigt sätt, vilket därför kan anses som en av faktorerna till att uppnå legitimitet i hållbarhetsredovisningen. I intervjuerna med Handelsbanken, SEB och Nordea förklarade alla respondenter att dem anser att det är viktigt att bidra till att minska miljöpåverkan och bidra till en hållbar utveckling. Detta är i linje med det Arvidssons (2010) argument om att företag väljer att lämna ut information om dess miljöpåverkan och bidrag till en hållbar utveckling för att uppnå legitimitet. Även Deegan (2002) stödjer detta argument genom att förklara att organisationer frivilligt väljer att kommunicera om sitt hållbarhetsarbete för att framstå som legitima aktörer. Vidare menar Deegan (2002) att företag eftersträvar att uppfylla det sociala kontraktet, vilket kan vara en förklaringsfaktor till varför bankerna väljer att exempelvis redovisa hur dem arbetar med miljön och redovisa hur deras samhällsengagemang ser ut. I tabell 5 nedan visas en sammanfattning utifrån ovanstående resonemang om hur storbankerna agerat för att framstå som goda samhällsaktörer och uppnå legitimitet i sina hållbarhetsredovisningar. Om de redovisar om dessa aspekter som visas i tabellen nedan kan legitimiteten för deras verksamhet öka. Alla fyra storbanker har exempelvis redovisat att dem strävar efter att redovisa öppet och transparent, hur dem arbetar med anti-korruption, hur jämställt det är inom banken, hur deras etikpolicy ser ut och hur dem engagerar sig i samhället, i sina hållbarhetsredovisningar från Tabell 5 Legitimitet i storbankernas hållbarhetsredovisningar Legitimitet i storbankernas hållbarhetsredovisningar Sammanfattning Öppenhet Transparens Förtroende Jämställdhet Mångfald Minska Anti- Kompetenta Integrera Etikpolicy miljöpåverkan korruption medarbetare hållbarhet Engagemang i samhället Redovisa hållbarhet Följa GRI:s riktlinjer Öka medvetenheten Hållbar kreditgivnin g 43

50 5.3 Institutionell teori och isomorfism i bankernas hållbarhetsredovisning Bankerna blir påverkade av olika isomorfismer när dem hållbarhetsredovisar. I intervjun med SEB berättade deras hållbarhetschef att dem försöker fånga upp vad andra redovisar om och vilket sätt som verkar bäst att göra det på. Detta mönster framkom även genom innehållsanalyserna av storbankernas hållbarhetsredovisningar, där bankernas kommunikation berörande vissa frågor, bland annat frågorna om jämställdhet och mångfald var väldigt likt varandra och även bankernas sätt att arbeta med dessa frågor var likt varandra. Att företag iakttar vad konkurrenterna gör förklaras genom den härmande isomorfismen, som bidrar med förståelse om varför aktörer inom samma bransch har en tendens att efterlikna varandra (DiMaggio & Powell, 1983). Detta argument stödjs även av Meyer och Rowan (1977) som anser att organisationer strävar efter att uppnå legitimitet genom att härma sina konkurrenter för att vinna legitimitet. I intervjuerna med Handelsbanken, SEB och Nordea framkom även att dem alla påverkas av sina intressenter när dem hållbarhetsredovisar. De redovisar resultat från intressentdialoger och omvärldsanalyser om vad som anses vara det mest relevanta att redovisa om för tillfället. Även i Swedbanks hållbarhetsredovisning förklaras att dem genomför kontinuerliga dialoger med intressenterna. Detta är i linje med DiMaggio och Powells (1983) förklaring av den normativa isomorfismen, som förklarar hur organisationer genom påtryckningar från viktiga intressenter genomför förändringar i sin hållbarhetsredovisning för att innehållet ska vara i linje med det som intressenterna efterfrågar. Vidare har samhällets förväntningar och normer förändrats med tiden vilket även bidrar med förklaring om varför bankerna med tiden förändrat innehåll i sina hållbarhetsredovisningar. De normativa påtryckningarna har medfört att bankerna redovisar de frågor som är aktuella i samhället och de normer som samhället har. Ett exempel på detta är bankernas redovisning berörande jämställdhet och mångfald samt anti-korruption. En av de största förändringarna som skett i bankernas hållbarhetsredovisningar är att dem börjat redovisa enligt GRI:s senaste version, G4. Detta förklarar DiMaggio och Powell (1983) genom den påtvingande isomorfismen, som enligt dem förklarar att förändrade lagar och normer om hur en hållbarhetsredovisning bör se ut och innehålla leder till förändringar i hållbarhetsredovisningen. Eftersom bankerna redovisar enligt GRI ska dem redovisa enligt den gällande versionen för riktlinjerna vilket alla fyra storbanker gör då dem i sin senaste hållbarhetsredovisning redovisar enligt G4. Den nya versionen bygger på väsentlighetsanalyser som företagen ska genomföra och utifrån dessa analyser får företagen reda på vad som är mest väsentligt för dem att redovisa om och detta är en norm som framställts genom GRI. Tabell 6 illustrerar en sammanfattning om vad som är påtvingande-, härmande- och normativ isomorfism i storbankernas hållbarhetsredovisningar utifrån ovanstående resonemang. Tabell 6 Isomorfism i hållbarhetsredovisningar Isomorfism i storbankernas hållbarhetsredovisningar Påtvingande GRI Lagar och ramverk Härmande Normativ Konkurrenter Aktuella frågor i omvärlden (Ex. jämställdhet och mångfald) Samhällets normer Intressenter 44

51 5.4 Reviderad analysmodell Nedan, i figur 18, presenteras studiens reviderade analysmodell som illustrerar hur de olika isomorfismerna, härmande-, påtvingande-, och normativ isomorfism påverkar vad tjänsteföretag fokuserar på i sin hållbarhetsredovisning för att uppnå legitimitet och framstå som goda samhällsaktörer. Eftersträvandet av legitimitet leder sedan fram till förändringar i tjänsteföretagens hållbarhetsredovisning, där de visar allmänheten att dem agerar i linje med det som samhället anser är legitimt och socialt accepterat. Isomorfism i hållbarhetsredovisning Härmande Konkurrenter Anti- korruption Integrera hållbarhet GRI- riktlinjer Förtroende Påtvingande - Jämställdhet Lagar och regler GRI Legitimitet i hållbarhetsredovisning Förändring i HÅR* Kompetens Etikpolicy Öppenhet Transparens Samhälls- engagemang Normativ Mångfald Intressenter Öka medvetenhet Aktuella frågor Samhällets normer Figur 18 - Reviderad analysmodell * HÅR - hållbarhetsredovisning 45

52 6 SLUTSATSER I detta avslutande kapitel presenteras resultaten som framkommit i studien och avslutningsvis ges förslag till fortsatt forskning inom området. 6.1 Diskussion och slutsats Alla fyra svenska storbanker har en stor insikt om relevansen av att hållbarhetsredovisa och de följer GRI:s riktlinjer för att redovisningen ska bli så bra som möjligt för att uppnå legitimitet och undvika en legitimitetskris. Gray och Bebbington (2007) menar att organisationers hållbarhetsredovisning ofta handlar om att förmedla en så positiv bild av organisationen som möjligt för att uppfattas som legitima aktörer, vilket denna studie påvisat genom att få eller inga negativa aspekter lyfts fram. Handelsbanken är den enda bank som lyft fram en negativ aspekt och det var berörande sanktionsavgiften de fick av Finansinspektionen. De förklarade dock direkt efter hur allvarligt de såg på detta och hur åtgärder kommer att gå till, vilket är i linje med Patten (1992) argument om att organisationer försöker avleda uppmärksamhet från skadliga förhållanden till att få läsaren att fokusera på något annat som anses mer positivt. Genom studiens genomförda innehållsanalyser och intervjuer framkom resultat att förändringar som genomförts i hållbarhetsredovisningen skett på grund av förändring av viktiga och aktuella frågor i omvärlden och samhället. Bankerna genomför väsentlighetsanalyser och omvärldsanalyser för att ta reda på vad som är mest relevant för dem att redovisa om och vad samhället anser är viktigt för tillfället. De genomför även intressentdialoger för att ta reda på vad intressenterna efterfrågar och vilka krav samt förväntningar de har på bankerna. Detta har bidragit till att bankerna förändrat innehåll i sin hållbarhetsredovisning med tiden då de till stor del styrs av vad intressenterna efterfrågar. Bankernas redovisning om miljöpåverkan har haft en nedåtgående trend och fokus på miljön var stort 2010 och 2011 vilket kan bero på att det var det som intressenterna efterfrågade mest vid det tillfället. I och med att människor i dagens samhälle blivit mer insatta i hållbarhetsfrågor har andra frågor blivit viktigare att lyfta fram, bland annat frågor som berör organisationers sociala påverkan. Frågor som med tiden utvecklats mest i de fyra storbankernas hållbarhetsredovisning är frågorna berörande jämställdhet och mångfald, samt anti-korruption. Detta har alla storbanker identifierat som två av de viktigaste frågorna idag. Att anti-korruption finns med där är på grund av att bankerna anser att dem kan bidra med en avsevärd skillnad på detta område i och med att de kan motverka finansiering av brottslig verksamhet och penningtvätt genom den verksamhet dem bedriver. Studiens valda teorier gav stöd för studiens resultat, bland annat att bankerna genomgått förändringar för att uppnå legitimitet och uppfattas som bra samhällsaktörer (Deegan, 2002). Bankernas redovisning om den ekonomiska påverkan har haft en stabil trend sedan bankerna började hållbarhetsredovisa vilket kan bero på att största fokus varit på den sociala påverkan. Förändringar som skett har även berott på GRI:s förändrade ramverk och förändring av aktuella frågor i omvärlden och i samhället. Sedan bankerna börjat redovisa enligt G4 har dem lagt ett stort fokus på väsentlighet och integrering av hållbarhet i hela verksamheten och bankerna lägger ett stort fokus på de aktuella frågorna i hållbarhetsredovisningen. Med andra ord bidrar förändringar i riktlinjer och normer till att bankerna förändrar innehåll i hållbarhetsredovisningen, vilket stämmer överens med hur DiMaggio och Powell (1983) 46

53 resonerar. Den påtvingande och normativa isomorfismen har förefallit mest styrande för bankernas förändringar av hållbarhetsredovisningen, eftersom dessa isomorfismer lett till de största förändringarna och även varit bidragande till bankernas eftersträvan av legitimitet. Studiens syfte var att skapa förståelse för hur legitimitet kan eftersträvas i tjänsteföretags hållbarhetsredovisning samt identifiera bakomliggande orsaksfaktorer för varför rapporteringens förändring och utveckling skett med tiden. Studiens resultat visade på att dem mest relevanta orsaksfaktorerna var förändring i riktlinjer och regelverk, förändring av aktuella frågor i omvärlden och vad intressenterna för tillfället efterfrågar. Resultat visade att bankerna ökat redovisningen berörande samma frågor och dem hade samma uppfattning om vilka frågor som bör lyftas fram mest i hållbarhetsredovisningen. Genom att studien identifierat vilka orsaksfaktorer det finns och vad bankerna egentligen redovisar om har en förståelse skapats berörande hur tjänsteföretag, som banker, kan eftersträva legitimitet i sin hållbarhetsredovisning. 6.2 Studiens bidrag Resultaten från denna studie har bidragit med förklaringar till varför förändring av tjänsteföretags hållbarhetsredovisning genomförs och vilka faktorer som är mest påverkande till dessa förändringar. Studien bidrar med en djupare förståelse till banker och andra tjänsteföretag om hur dem kan eftersträva legitimitet när dem genomför en hållbarhetsredovisning, samt vilka frågor som är viktiga för deras verksamhet att lyfta fram för att framstå som en legitim och god aktör på marknaden. Studiens resultat har även resulterat i en modell om hur kopplingen mellan isomorfism, legitimitet och förändring av hållbarhetsredovisningen ser ut och vad som påverkar vad. Den här studien ger ett praktiskt bidrag till tjänsteföretagens intressenter då dem får en djupare förståelse för varför hållbarhetsredovisningen framställs så som den gör och vad det är tjänsteföretagen kan fokusera på att utveckla och lyfta fram i denna kommunikation. 6.3 Förslag på fortsatt forskning Då banksektorn representerat tjänsteföretagen i denna studie vore det intressant att välja någon annan bransch inom tjänstesektorn för att se om det påvisar samma resultat som framkom i denna studie berörande storbankerna. Det hade då även varit intressant att studera hållbarhetsarbetet utifrån medarbetarnas perspektiv, det vill säga anställda inom ett tjänsteföretag som inte arbetar med hållbarhet och CSR på daglig basis. Detta för att få en bättre bild av det interna arbetet med hållbarhet, det vill säga ta reda på hur arbetsprocessen ser ut, hur det går till, vilka direktiv som ges ut och så vidare. Något som även vore intressant att studera vore hur tjänsteföretag arbetar för att ta fram sin hållbarhetsredovisning, hur dem arbetar för att upprätta den. Ett annat förslag på fortsatt forskning är att studera eventuella likheter och skillnader mellan tjänsteföretag och producerande företags hållbarhetsredovisningar. Vad de producerande företagen och tjänsteföretagen väljer att fokusera på i en hållbarhetsredovisning kan skilja sig åt på grund av att dem bedriver olika typer av verksamheter. Exempelvis är material en viktig aspekt för de producerande företagen att redovisa om, medan detta är mindre relevant för tjänsteföretag som istället fokuserar mer på att redovisa hur arbetet med anti-korruption ser ut, eftersom detta anses mer relevant för dem att redovisa om på grund av den verksamhet som bedrivs. 47

54 REFERENSLISTA Adams, C., & Frost, G. (2008). Integrating sustainability reporting into management practices. Accounting Forum, 32(4), Arbnor, I., & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. Lund, Sweden: Studentlitteratur. Arvidsson, S. (2010). Communication of Corporate Social Responsibility: A Study of the Views of Management Teams in Large Companies. Journal of Business Ethics, vol. 96, Vol.3, s Byrman A. & Bell E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber Campbell D., Shrives P. & Bohmbach- saager H., (2001). Voluntary Disclosure of Mission Statements in Corporate Annual Reports: Signaling What and To Whom? Business and Society Review, Vol.106 (1), s Chen J.C., Patten D.M., & Roberts R.W. (2008). Corporate charitable contributions: A corporate social performance or legitimacy strategy. Journal of Business Ethics, 82 (1), ss Conley, J. M., & Williams, C. A. (2005). Engage, embed, and embellish: Theory versus practice in the corporate social responsibility movement. The Journal of Corporation Law, 31, 1. Crane, A & Matten, D. (2008). Business ethics: managing corporate citizenship and sustainability in the age of globalization. Oxford University Press, Oxford. 2 issue Deegan, C. (2002) The legitimizing effect of social and environmental reporting- a theoretical foundation. Accounting, Auditing and Accountability Journal, Vol. 15, Nr 3, s Deegan, C. & Rankin, M. (1996). Do Australian companies report environmental news objectively? - An analysis of environmental disclosures by firms prosecuted successfully the Environmental Protection Authority. Accounting Auditing & Accountability Journal, Vol. 9 No. 2, s Deegan C., & Unerman J. (2011). Financial Accounting Theory. New York: McGraw-Hill Education. DiMaggio, P.J. & Powell, W. W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 48, s

55 Dowling, J. & Pfeffer, J. (1975). Organisational legitimacy: Social Values and organizational behavior. Pacific Sociological Review, 18 (1) s Global Reporting Initiative ( ). RG, Riktlinjer för hållbarhetsredovisning, version 3.0. hämtad , från Guidelines.pdf Global Reporting.org (2015). What is GRI? Hämtad från GRI/Pages/default.aspx Gobble, M. M. (2012). Innovation and Sustainability. Research Technology Management. 55(5), s Grafström, M., Göthberg, P., & Windell, K. (2008). CSR: Företagsansvar i förändring. Malmö: Liber AB. Gray, R. & J. Bebbington. (2007). Corporate Sustainability: Accountability and the Pursuit of the Impossible Dream. Handbook of Sustainable Development, Edward Elgar Publishing, Chletenham, UK, s Gray R., Kouhy R., Lavers S., (1995). Corporate social and environmental reporting: a review of the literature and a longitudinal study of UK disclosure. Accounting, Auditing & Accountability Journal, Vol. 8 Issue: 2, s Handelsbankens hållbarhetsredovisningar ( ). Hämtad från mp;iddef=&navid=a_fonder&sa=/shb/inet/icentsv.nsf/default/qb 71BC16280D3B443C12577AD Hellqvist, J. & Nilsson, H. (2008). Hållbarhetsredovisning: En studie kring motiv, utformning och trovärdighet (D-uppsats). Umeå: Handelshögskolan vid Umeå Universitet. Hopwood, A., Unerman, J. & Fries, J. (2010). Introduction to the Accounting for Sustainability Case Studies. New York: Earthscan. Junior, R. Best, P. & Cotter, J. (2014) Sustainability Reporting and Assurance: A Historical Analysis on a World-Wide Phenomenon. Journal Of Business Ethics, Vol. 120 Issue 1, s p. 5 Graphs Kolk, A. (2008). Sustainability, accountability and corporate governance: Exploring multinationals reporting practices. Business Strategy and the Environment, 17(1), s 1 15 Kolk, A. (2010). Trajectories of sustainability reporting by MNCs. Journal of World Business, 45(4),

56 Larsson, L-O. & Ljungdahl, F. (2008), License to operate: CSR och hållbarhetsredovisning i praktiken. Stockholm: Ekerlids förlag Ljungdahl, F. (2008b). Konsten att använda hållbarhetsredovisningar. Röster om transpararens och hållbarhetsredovisning. Lund: Studentlitteratur. s Meyer, J. W. & Rowan, B. (1977). Institutionalized organizations: Formal structure as myth and ceremony. American Journal of Sociology, Vol. 83, s Meyer J. W. & Scott, W. R. (1983). Organizational environments: ritual and rationality. Beverly Hills, California: Sage cop. Nordeas hållbarhetsredovisningar ( ). Hämtad från Patten, D.M. (1992). Intra Industry environmental disclosures in response to the Alaskan oil spill: a note on legitimacy theory. Accounting, Organizations and Society, Vol. 17 No. 5, s Perez, F., & Sanchez, L. E. (2009). Assessing the evolution of sustainability reporting in the mining sector. Environmental Management, 43(6), Scott, W. R & Meyer J.W, (1983). Organizational environments: The Organization of Societal Sectors. Beverly Hills, California: Sage cop SEB hållbarhetsredovisningar ( ). Hämtad från Swedbanks hållbarhetsredovisningar ( ). Hämtad från Wilmshurst, D. T. & Frost R. G. (2000) Corporate Environmental Reporting- A test of legitimacy theory, Accounting. Auditing and Accountability Journal, Vol. 13, Nr 1, 1999, s Woodward G. D., Edwards, P., & Birkin, F. (1996) Organizational legitimacy and stakeholder information provision. British Journal Of Management, Vol. 7, Issue 4, 1996, s

57 Bilaga 1 Intervjufrågor till Handelsbanken Tack för att du ställer upp på en intervju och berikar min uppsats. Syftet med studien är att undersöka hur hållbarhetsredovisningen inom tjänsteföretag har förändrats med tiden, samt hur tjänsteföretag kan uppnå legitimitet i denna redovisning. I studien är det banksektorn som undersöks och därför är du efterfrågad att genomföra denna intervju med mig. Inledning Ø När började ni genomföra en hållbarhetsredovisning? Ø Hur resonerade ni när ni valde att börja hållbarhetsredovisa? Vilka faktorer var pådrivande till att ni började hållbarhetsredovisa? Varför var dessa faktorer pådrivande? Ø Vad påverkar vad ni redovisar om i era hållbarhetsredovisningar? Ø Påverkas ni av era intressenter (kunder, medarbetare, ägarna, investerare, m.fl.) när ni genomför era hållbarhetsredovisningar? På vilket sätt i sådana fall? Förändring Ø Har hållbarhetsredovisningens roll i banken förändrats med tiden? Varför/Varför inte? Ø I er första hållbarhetsredovisning redovisade ni enligt GRI C-nivå och året därpå redovisade ni enligt C+-nivå. Varför valde ni att låta hållbarhetsredovisningen bli granskad? Ø När jag tittar på aspekten Miljöpåverkan i era hållbarhetsredovisningar ser jag att det skett en förändring. År 2010 redovisade ni 12 stycken miljöindikatorer (EN) och 2015 redovisade ni 4 stycken. Varför har denna förändring skett? 51

58 Ø När jag jämför hur rapporteringen gällande jämställdhet och mångfald såg ut i er hållbarhetsredovisning år 2010 och hur den senaste såg ut år 2015, kan jag se att redovisningen om detta har utvecklats och jag ser att ni har utvecklat ert arbete mot ett ännu mer jämställt Handelsbanken. Varför har denna utveckling skett? Ø Anser ni att bankens värderingar har påverkats/förändrats av ert hållbarhetsarbete? Om ja: på vilket sätt? Ø Hur anser ni att er hållbarhetsredovisning har utvecklats från dess att ni startade med denna redovisning fram till hur den ser ut idag? Är det något som ni anser har utvecklats mer än något annat område i hållbarhetsredovisningen? Effekter Ø Vilka effekter anser ni att hållbarhetsredovisningen ger för er bank? Ø Vilka effekter eftersträvar ni när ni genomför er hållbarhetsredovisning? Har ni något övergripande mål när ni hållbarhetsredovisar? Ø Hur anser ni att era intressenter reagerat på ert hållbarhetsarbete? Stort tack för din medverkan! 52

59 Bilaga 2 Intervjufrågor till SEB Tack för att du ställer upp på en intervju och berikar min uppsats. Syftet med studien är att undersöka hur hållbarhetsredovisningen inom tjänsteföretag har förändrats med tiden, samt hur tjänsteföretag kan uppnå legitimitet i denna redovisning. I studien är det banksektorn som undersöks och därför är du efterfrågad att genomföra denna intervju med mig. Inledning Ø Hur resonerade ni när ni valde att börja hållbarhetsredovisa? Vilka faktorer var pådrivande till att ni började hållbarhetsredovisa? Varför var dessa faktorer pådrivande? Ø Vad påverkar vad ni redovisar om i era hållbarhetsredovisningar? Ø Påverkas ni av era intressenter (kunder, medarbetare, ägarna, investerare, m.fl.) när ni genomför era hållbarhetsredovisningar? På vilket sätt i sådana fall? Förändring Ø Har hållbarhetsredovisningens roll i banken förändrats med tiden? Varför/Varför inte? Ø Från början redovisade ni inte enligt GRI:s riktlinjer, men 2009 började ni med detta. Varför valde ni att börja redovisa enligt GRI? Ø När jag jämför era tidigare hållbarhetsrapporter med de två senast genomförda (för verksamhetsåren 2014 och 2015) ser jag att ett av de huvudsakliga ämnena med tiden har blivit transparens och öppenhet. Varför har detta blivit ett av de huvudsakliga ämnena inom SEB:s hållbarhet de senaste åren? Varför anser ni att detta har blivit viktigt? Ø När jag jämför er första hållbarhetsredovisning år 2007 med era senaste hållbarhetsredovisningar kan jag se att ni utvecklat redovisningen om mångfald och jämställdhet och jag läser även att ökad mångfald i verksamheten är viktigt för SEB. 53

60 Varför har denna utveckling kring jämställdhet och mångfald skett? Ø Hur anser ni att er hållbarhetsredovisning har utvecklats från dess att ni startade med denna redovisning fram till hur den ser ut idag? Är det något som ni anser har utvecklats mer än något annat område i hållbarhetsredovisningen? Är det något ni lägger större fokus på idag än vad ni tidigare har gjort? Effekter Ø Vilka effekter anser ni att hållbarhetsredovisningen ger för er bank? Ø Vilka effekter eftersträvar ni när ni genomför er hållbarhetsredovisning? Har ni något övergripande mål när ni hållbarhetsredovisar? Ø Hur anser ni att era intressenter reagerat på ert hållbarhetsarbete? Stort tack för din medverkan! 54

61 Bilaga 3 - Intervjufrågor till Nordea Tack för att du ställer upp och besvarar mina frågor gällande ert hållbarhetsarbete och berikar min uppsats. Syftet med studien är att undersöka hur hållbarhetsredovisningen inom tjänsteföretag har förändrats med tiden, samt hur tjänsteföretag kan uppnå legitimitet i denna redovisning. I studien är det banksektorn som undersöks och därför är du efterfrågad att delta i denna intervju med mig. Inledning Ø När började ni genomföra en hållbarhetsredovisning? Ø Hur resonerade ni när ni valde att börja hållbarhetsredovisa? Vilka faktorer var pådrivande till att ni började hållbarhetsredovisa? Ø Vad påverkar vad ni redovisar om i era hållbarhetsredovisningar? Ø Påverkas ni av era intressenter (kunder, medarbetare, ägarna, investerare, m.fl.) när ni genomför era hållbarhetsredovisningar? På vilket sätt i sådana fall? Förändring Ø Har hållbarhetsredovisningens roll i banken förändrats med tiden? Varför/Varför inte? Ø Anser ni att bankens värderingar har påverkats/förändrats av ert hållbarhetsarbete? Om ja: på vilket sätt? Ø Hur anser ni att er hållbarhetsredovisning har utvecklats från dess att ni startade med denna redovisning fram till hur den ser ut idag? Är det något som ni anser har utvecklats mer än något annat område i hållbarhetsredovisningen? Effekter Ø Vilka effekter anser ni att hållbarhetsredovisningen ger för er bank? 55

62 Ø Vilka effekter eftersträvar ni när ni genomför er hållbarhetsredovisning? Har ni något övergripande mål när ni hållbarhetsredovisar? Tack för att du ställer upp och svarar på mina frågor! (eng.) Interview questions to Nordea Thank you for setting up and answer my questions regarding your sustainability efforts and enriches my essay. The purpose of the study is to examine how sustainability reporting within the service companies have changed over time and how service companies can achieve legitimacy in this report. In the study, the banking sector is being investigated and therefore you are requested to perform in this interview with me. Introduction Ø When did Nordea start to make a sustainability report? Ø What reasons made the bank choose to start reporting about sustainability? What factors were driving that you began to make a sustainability report? Ø What affects what you report on in your sustainability reports? Ø Are you affected by your stakeholders (customers, employees, shareholders, investors, etc.) when you implement your sustainability reports? If yes: In which ways? Change Ø Have the Sustainability reports role in the bank changed over time? Why/Why not? Ø Do you think that the bank's valuations have been affected/changed by your sustainability efforts? If yes, how? Ø How do you think Nordeas sustainability report has evolved from the moment you started with this accounting to how it looks today? Is there anything that you think have been developed more than any other area in the sustainability report? 56

63 Effects Ø What effects do you believe that the sustainability report gives for your bank? Ø What effects are you striving for when you are implementing your sustainability report? Do you have any overarching objective when you sustainability reports? Thank you for setting up and answer my questions! 57

64 Bilaga 4 GRI Indikatorer Ekonomisk påverkan (EC) Den ekonomiska dimensionen av hållbarhet innefattar påverkan på de ekonomiska förhållandena hos dess intressenter. De ekonomiska indikatorerna belyser kapitalflöde mellan olika intressenter och huvudsaklig ekonomisk påverkan som organisationen har på samhället. (Globalreporting.org). Den ekonomiska påverkan innefattar 9 indikatorer, varav 7 är kärnindikatorer (Indikatorprotokoll EC). 58

65 Miljöpåverkan (EN) Miljöpåverkans resultatindikatorer har strukturerats för att visa resursanvändning, organisationens resultat samt de sätt på vilka en organisation påverkar miljön. EN består av 30 indikatorer, varav 17 är kärnindikatorer (Indikatorprotokoll EN). 59

66 60

67 Mänskliga rättigheter (HR) Resultatindikatorer för mänskliga rättigheter får organisationerna att ta fram information om hur respektive organisation och dess ageranden påverkar sina intressenters medborgerliga och politiska rättigheter i samhället. HR består av 9 resultatindikatorer varav 6 av dessa är kärnindikatorer. (Indikatorprotokoll HR) 61

68 Arbetsförhållanden och arbetsvillkor (LA) Indikatorerna för arbetsförhållanden och arbetsvillkor baseras i huvudsak på begreppet anständigt arbete (decent work) och handlar om att de anställda ska arbeta under bra arbetsförhållanden och korrekta villkor. LA består av 14 indikatorer där 9 är kärnindikatorer. (Indikatorprotokoll LA). 62

69 Produktansvar (PR) Gruppen produktansvarsindikatorer behandlar effekterna som organisationernas hantering av tjänster och produkter har på kunder och användare. Organisationer förväntas iaktta försiktighet när de utformar sina produkter och tjänster samt försäkra sig om att de är anpassade till hur de ska användas och att de inte skapar oavsedda faror för hälsa och säkerhet hos dess konsumenter. PR består av 9 resultatindikatorer där 4 av dessa är kärnindikatorer. (Indikatorprotokoll PR) 63

70 Organisationens roll i samhället (SO) Kategorierna som är uppräknade ovan anställningsförhållanden (LA), mänskliga rättigheter (HR), och produktansvar (PR) handlar om en organisations sociala påverkan på särskilda intressenter. Den sociala påverkan som en organisation har hänger även ihop med växelverkan med marknadsstrukturer och samhällsinstitutioner som utgör den sociala miljö som intressenterna befinner sig i. SO består av 8 resultatindikatorer varav 6 är kärnindikatorer. (Indikatorprotokoll SO) 64