C-UPPSATS. Hållbarhetsredovisning

Transkript

1 C-UPPSATS 2007:166 Hållbarhetsredovisning Något för ett mindre energiföretag? David Lindström Mattias Svensson Luleå tekniska universitet C-uppsats Företagsekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap 2007:166 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--07/166--SE

2 SAMMANFATTNING Det diskuteras allt mer om vår påverkan på omgivningen och hur vi arbetar för att framtida generationer skall ha samma möjligheter som vi haft till att tillfredsställa sina behov. Därav har kraven om en utförligare redovisning uppstått där företag skall visa upp dess sociala och miljömässiga arbete såväl som det ekonomiska. Många större företag har börjat upprätta någon form av hållbarhetsredovisning där sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter behandlas. Det har dock uppstått viss kritik mot hållbarhetsredovisningen då den fortfarande är frivillig och där trovärdigheten och legitimiteten i redovisningen ifrågasätts. GRI är en organisation som upprättat riktlinjer för hållbarhetsredovisning och som alla slags företag skall ha möjlighet att använda för att upprätta en hållbarhetsredovisning. Det är även dessa riktlinjer som många av de företag som upprättar en hållbarhetsredovisning använder sig av. Riktlinjer skapar även förutsättningar för att jämföra olika hållbarhetsredovisningar mellan företagen. Det som fångade vårt intresse var dock varför det endast var större företag som arbetade med dessa frågor och upprättade hållbarhetsredovisningar då större delen av världens företagande är mindre företag. Vårt syfte med uppsatsen blev således att utvärdera varför ett mindre företag inte upprättade en hållbarhetsredovisning men även hur företaget arbetar för en hållbar utveckling mot dess omgivning. Vår studie genomfördes genom en djupgående fallstudie av ett mindre energiföretag som inte upprättade en hållbarhetsredovisning. Våra sammanfattande slutsatser är att företagets intressenter inte efterfrågar någon hållbarhetsredovisning och företagets arbete mot en hållbar utveckling visar sig genom dess agerande och inte genom en speciell redovisning.

3 ABSTRACT The discussion has increased about our influence on the environment and how future generations should have the same opportunity to satisfy their needs as we have. This has lead to demands on a more developed accounting where companies should show their social and environmental performance as well as their economic. Many larger companies have begun to establish some sort of sustainability report where their social, economic and environmental performance is discussed. Some criticism about sustainability reports has come up because it is still voluntary and the credibility and legitimacy has been doubted. GRI is an organization which has developed guidelines for sustainability reporting that all kinds of companies should have the possibility to use as guidelines when producing a sustainability report. It is also these guidelines that many of the companies that have a sustainability report use for reporting. The guidelines also create the possibility to compare different sustainability reports between the companies. The thing that caught our attention was why there where only larger companies that worked with these questions and produced sustainability reports when most companies around the world are smaller companies. Our purpose with this paper was thus to evaluate why a smaller company did not produce a sustainability report but also how the company worked for a sustainable development against their environment. Our study was based on a case study on a smaller company in the energy sector that did not produce a sustainability report. Our summarized conclusions are that the company s stakeholders do not demand a sustainability report and the company s progress against a sustainable development are shown in their actions and not through a special report.

4 FÖRORD Denna uppsats genomfördes under de tio sista veckorna på vårterminen 2007 för institutionen för Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap på avdelningen Redovisning och Styrning vid Luleå Tekniska Universitet. Vi vill rikta ett stort tack till Hans Tyskhagen, Daniel Fåhraeus, Anders Ådemo samt Ulrika Bergdahl på PiteEnergi för att det tog sig tid att bevara alla våra frågor vilket gjorde att våran uppsats var möjlig att genomföra. Vi vill även tacka vår handledare Hans Lundberg som varit till stor hjälp med sin kunskap och synpunkter under arbetets gång. Vi vill även tacka för alla synpunkter vi fått på seminarierna från våra kurskamrater. Tack så mycket! Luleå, maj 2007 Mattias Svensson David Lindström

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMATISERING SYFTE TEORI HÅLLBAR UTVECKLING Triple Bottom Line Global Reporting Initiative TROVÄRDIGHET Legitimitetsteorin Agentteorin ANALYSMODELL METOD METODANSATS UNDERSÖKNINGSSTRATEGI VAL AV UNDERSÖKNINGSFÖRETAG Val av aktör DATAINSAMLINGSMETOD Litteraturstudie Intervju ANALYSMETOD METODPROBLEM EMPIRI PITEENERGI AB INTERVJU Hållbar utveckling Trovärdighet Framtiden INTERVJU Hållbar utveckling Trovärdighet Framtiden INTERVJU Hållbar utveckling Trovärdighet INTERVJU Hållbar utveckling Trovärdighet ANALYS OCH SLUTSATSER HÅLLBAR UTVECKLING TROVÄRDIGHET SAMMANFATTANDE SLUTSATSER AVSLUTANDE DISKUSSION Metodkritik Förslag till fortsatt forskning...27 KÄLLFÖRTECKNING...28 BILAGA A BILAGA B

6 INLEDNING 1. INLEDNING I detta kapitel beskrivs bakgrunden till det ämne som behandlas i uppsatsen vilket följs av en problematisering vilket sedan mynnar ut i uppsatsens syfte. 1.1 Bakgrund Den traditionella redovisningen har kritiserats för att den inte inkluderar hela verksamheters resursförbrukning såsom human- och miljökapital. (Falkman, 2000) Olika intressenter såsom kunder, ägare, anställda och en bredare allmänhet blir alltmer kunniga och krävande, därmed ställs också högre krav på organisationernas verksamhet och redovisningen av dess påverkan på omgivningen. (Flening, 1999; Artsberg, 2005) Redovisningen har utvecklats över tiden, på 1970-talet diskuterades det kring social redovisning för att på 1990-talet övergå till en debatt om att en grön miljöredovisning skulle ingå i årsredovisningen. (Artsberg, 2005) Utvecklingen av redovisningen har fortskridit och debatten har gått från att inkludera en grön miljöredovisning till att även behandla sociala aspekter för att skapa en hållbar utveckling. (Bergström, Catasús & Ljungdahl, 2002) Begreppet hållbar utveckling härstammar från FN-rapporten, Vår gemensamma framtid även kallad Brundtlandrapporten. (Världskommissionen för miljö och utveckling, 1988) Där definieras hållbar utveckling som: en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov. Med detta menas inte bara rättvisa mot miljön mellan generationer, utan även om sociala, etiska och kvalitativa hänsynstaganden och en aktiv vilja att sträva mot ekonomisk utjämning mellan och inom olika generationer. (Bergström et al, 2002; Flening, 1999) Antalet organisationer som börjat publicera information om dess miljömässiga, sociala och arbete mot en hållbar utveckling har ökat kraftigt. Oavsett innehållet i redovisningen, vilket kan skilja sig åt, förekommer det en klar ökning från rent miljömässiga redovisningar till en bredare redovisning som även inkluderar sociala och ekonomiska faktorer, så kallad hållbarhetsredovisning. (Kolk, 2004; Flening, 2004) Ökningen av antalet hållbarhetsredovisningar förklaras av Adams (2004) genom att fler företag har ökat i storlek, makt och global spridning, men även på grund av en ökad medvetenhet om företagens påverkan på samhället och den lokala omgivningen. 1.2 Problematisering Den globala ekonomin växer och idag är en del organisationer större än vissa länder i ekonomiska mått. En del av dessa organisationer har uppmärksammat att de måste visa sitt engagemang som ett ansvarstagande företag. Ur detta kommer trenden att organisationer försöker skapa en så kallad Triple Bottom Line (TBL) redovisning. (Walker, 2000) TBL visar hur organisationer styr balansen mellan de ekonomiska, miljömässiga samt sociala aspekterna. När TBL används i sin mest begränsade form är det ett ramverk för att mäta och rapportera prestationer gentemot ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Redovisningen av miljömässiga eller ekonomiska aspekter är sedan tidigare etablerade, utmaningen är däremot redovisningen av de sociala aspekterna. Det är kostsamt för organisationer att ta fram data som kan användas i redovisningen men det finns samtidigt ett tryck utifrån att visa sådan information. (Jamali, 2006) 1

7 INLEDNING För att organisationer skall följa liknande principer i dess uppställning av hållbarhetsredovisningen har olika organisationer skapat riktlinjer att följa. De mest använda riktlinjer som många företag tillämpar för att upprätta en hållbarhetsredovisning är framtagna av Global Reporting Initiative, GRI. (Larsson, 1999; Kolk, 2004) GRI:s riktlinjer är till för att skapa ett accepterat ramverk för redovisning av hållbarhet och är baserade på teorin TBL. (GRI, 2006) GRI försöker skapa ett rapporteringssystem som alla typer av organisationer skall kunna använda för att upprätta och jämföra hållbarhetsredovisningar. (Sahlin-Andersson, 2006) Riktlinjerna är till för att visa den positiva såväl som den negativa påverkan en organisation har på dess omgivning. (GRI, 2006) Trovärdigheten i hållbarhetsredovisningen är ett centralt begrepp för organisationer och dess intressenter då redovisningen fortfarande sker på en frivillig basis. (Larsson. 1999) Ett syfte med hållbarhetsredovisning är att organisationer vill öka trovärdigheten i sin verksamhet. (Deegan, 2002) Enligt Modus (2005) har det riktats kritik mot hållbarhetsredovisningen då den är frivillig och kritikerna menar att redovisningen är en slags utarbetad grön tvätt som är alltför invecklad till sin form där innehållet ofta saknar substans. Med detta menas att utformningen av redovisningen kan anses vara alltför svår att förstå och att innehållet egentligen inte berättar så mycket för användaren samtidigt som informationen kan manipuleras. (ibid) Det är idag större publika företag av de svenska organisationer som redovisar en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer, exempel på sådana organisationer är Vattenfall, IKEA, TeliaSonera och ICA. Ungefär 90 procent av världens företag är små eller medelstora och cirka procent av världens arbeten finns i dessa företag. Då dessa företag står för en så pass stor del av världens företagande har de också en stor roll och stort ansvar för en hållbar utveckling. (Global Reporting Initiative ) Då många mindre företag i Sverige inte redovisar en hållbarhetsredovisning kan man ställa sig frågan varför, ur denna frågeställning väcktes ett intresse att behandla detta problem i uppsatsen. Vid val av undersökningsföretag bestämdes det att ett mindre energiföretag skulle vara intressant att studera med tanke på den diskussion som förts om denna bransch i media. Men även för att se hur ett sådant företag arbetar för en hållbar utveckling. 1.3 Syfte Med ovanstående problematisering som utgångspunkt syftar denna uppsats till att utvärdera vilka faktorer som kan hindra ett mindre energiföretag att upprätta en hållbarhetsredovisning samt hur företaget arbetar för en hållbar utveckling gentemot dess omgivning. 2

8 TEORI 2. TEORI I detta kapitel beskrivs den teori som ligger till grund för vår empiriska studie. Först presenteras begreppet hållbar utveckling, därefter beskrivs Triple Bottom Line och Global Reporting Initiative för att ge en djupare förståelse för området. Sedan behandlas området trovärdighet med legitimitetsteorin och agentteorin som utgångspunkt. Avslutningsvis beskrivs en analysmodell över teoriernas sammankoppling. 2.1 Hållbar utveckling Nyckeln för att nå en hållbar utveckling är att skapa ett koncept för att möta organisationers efterfrågan utan att förstöra naturkapital eller socialt kapital. (Walker, 2000) En hållbar utveckling kräver mer än bara miljövänliga alternativ, även om dessa är viktiga krävs också att hela marknaden aktivt förespråkar en avmaterialisering. Med det menas att marknaden ska försöka minska sitt användande av resurser. För att nå hållbar utveckling krävs det även nya synsätt på vad som menas med social rättvisa, miljömässig rättvisa samt företagsetik. Detta kräver i sin tur en bättre förståelse inte bara i finansiellt och fysiskt kapital utan också i natur-, human- och socialt kapital. Det som inte kan mätas är svårt att styra och då mätinstrumenten fortfarande utvecklas krävs det att mätinstrumenten blir mer framåtblickande för att fungera fullt ut. (Elkington, 1999) Organisationer måste bli bredare i sin redovisning och gå från ekonomisk utveckling på kort sikt i sin redovisning till att lyfta fram sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter på lång sikt för att få en hållbar utveckling i sitt arbete. Även organisationer som har tagit till sig hållbarhet i sitt förhållningssätt anser att det är svårt att ta dessa frågor framåt i praktiken. Därför behövs riktlinjer för att nå en hållbar utveckling. (Jamali, 2006) Triple Bottom Line Teorin TBL består av tre delar, Economic Bottom Line som beskriver de ekonomiska aspekterna, Environmental Bottom Line som beskriver de miljömässiga aspekterna, samt Social Bottom Line som beskriver de sociala aspekterna för att nå en hållbar utveckling. (Elkington, 1999) Miljömässiga aspekter Sociala aspekter Ekonomiska aspekter Figur 1. En översikt av de tre delarna i TBL. TBL försöker visa hur organisationer styr balansen mellan de ekonomiska, miljömässiga samt sociala aspekterna. (Jamali, 2006) TBL används ofta för att organisera olika typer av organisationers prestationsmått och inkluderar finansiella, sociala och miljömässiga aspekter. (Isaksson & Garvare, 2003) Hållbarhetsarbetet i en organisation måste gå in i beslutsprocessen för att uppfylla sitt fulla syfte. För att nå syftet med TBL måste hållbarhetsarbetet implementeras i existerande beslutssystem i organisationen. Därför behövs 3

9 TEORI det genomgripande förändringar för att företaget ska uppfylla TBL. Det finns ingen självklar väg för företag att nå TBL men en förutsättning för att det ska fungera är att det krävs nytt tänkande angående organisationens prestationsmätning. (Searcy, Karapetrovic & McCartney, 2005) Det är dock viktigt att beakta att TBL inte är en ansats till att upprätta hållbarhetsredovisning utan en teori om att redovisningen skall stå på tre ben, med det menas att redovisningen skall inkludera sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter. (Gray, 2006b) The Economic Bottom line Den ekonomiska aspekten av TBL är troligtvis den del företag känner sig mest hemma i. Men för att förstå det hela måste man veta vad ekonomiskt kapital är, i den enklaste meningen kan det beskrivas som de totala tillgångarna minus företagets förpliktelser. Traditionellt sätt är kapital något som tillkommer av produktion i två olika huvudformer, fysiskt kapital och finansiellt kapital. Men utvecklingen har gått framåt och idag används även begrepp som humankapital och intellektuellt kapital. Aspekter som företagen måste beakta är till exempel konkurrenskraftigheten på långsikt, efterfrågan på långsikt, tillräckligt många nya produkter som framställs för att vi ska vara konkurrenskraftiga på långsikt, om och hur de får det intellektuella kapitalet att stanna i företaget men även hur deras lönsamhet ser ut på långsikt. Alltså mer fokus på långsikt för att få ett hållbart tänkande och ha ett bredare perspektiv samt involvera exempelvis naturkapital och socialt kapital. Problemet som uppstår vid redovisningen av detta är avsaknaden av mätinstrument. Alltså nyckelfaktorer för att uppvisa hållbarhet i företaget. (Elkington, 1999) Environmental Bottom Line Om ett företags arbete ur miljösynpunkt är hållbart eller inte beror till stor del på vilken typ av naturkapital som används i verksamheten. Naturkapital kan fördelas i två former, den ena är kritiskt naturkapital och den andra kan delas upp i tre delar och består av förnybart, ersättningsbart och hållbart naturkapital. Olika aspekter som företaget måste ta hänsyn till är vilken typ av naturkapital de påverkar samt hur deras framtida planer kommer att påverka dessa olika kapital. Är det kapital organisationer använder hållbart på långsikt, är företagets övergripande belastning förstådd i organisationen och hållbar på långsikt samt kommer företagets verksamhet påverka balansen i naturen. Med detta menas att företaget ska välja alternativ för deras produktion och beteende som är hållbart på långsikt. Det man ska känna till är också att vad naturen klarar av att ta emot är beroende av hur många aktörer som använder sig av den, samt vilken plats och tid man verkar där. Med det menas att om fler företag använder samma typ av resurser så blir påverkan på miljön större och då är sannolikheten större att naturen inte hinner återhämta sig. Med det kan man också säga att ju effektivare man använder resurserna desto mer hållbart blir arbetet i och med att man inte använder naturen onödigt mycket. I en del länder är företag bundna av lagen att redovisa sin miljöpåverkan men det kan också vara så att företag drivs på av till exempel kampanjer i media att uppvisa sin miljöpåverkan frivilligt. Den traditionella redovisningen måste omvärdera miljöpåverkans betydelse, genom att separat redovisa miljöpåverkande kostnader och intäkter. Detta skulle främja en bättre form av värdering samt att det i slutändan bidrar till bättre beslutsunderlag. Det som förut betraktades som en påverkan utanför företaget har nu blivit något att betrakta som en påverkan i företaget. Med det menas att om företaget förut inte visade sin påverkan på exempelvis luft och vatten så är de nästan tvingade att göra det idag. (Elkington, 1999) 4

10 TEORI Social Bottom Line Företags sociala påverkan omfattas av humankapital i form av allmän hälsa, kompetens samt utbildningsgrad. Men det måste också omfatta ett vidare mått av samhällets hälsa och potentiell välfärd. Vilket kan beskrivas som en förmåga mellan människor att arbeta i grupp för att nå ett gemensamt mål i en organisation eller företag. Denna förmåga kan utvecklas på många olika platser i samhället. Förmågan är beroende av aspekter som lojalitet, ärlighet samt grad av beroende av varandra. Detta kan illustrera det genom att två människor som ska göra affärer med varandra lyckas bättre om de utgår från samma etniska förhållningssätt och på så sätt kostar det mindre att göra affären, med andra ord blir det mindre krångligt för att de litar på varandra. På samma sätt är det viktigt för företag att arbete mot utomstående intressenter samt samhället för att bygga upp ett förtroende för att nå ett långsiktigt hållbart arbete. Undersökningar har visat att på de ställen där det finns mest förtroende och socialt kapital som i sin tur är beroende av investeringar i humankapital har lett till det lägsta totala kostnaderna. Investeringar i humankapital ska förhoppningsvis leda till att utbildningsgraden, hälsan och kompetensen hos de anställda ökar. Man måste utveckla samt sprida kunskapen i organisationen. De aspekter som företaget måste beakta i samband med sociala aspekter för att arbeta mot ett hållbart arbete är till exempel vad företagets viktigaste former av socialt kapital är för att nå en hållbar utveckling samt vad är grunderna till att skapa, behålla och avyttra dessa former av socialt kapital. (Elkington, 1999) Global Reporting Initiative Global Reporting Initiative (GRI) är en stor multiintressent organisation som grundades 1997 av den ideella organisationen Coalition for Environmentally Responsible Economies, CERES. Organisationen består av ett nätverk av tusentals experter i dussintals länder världen över vilka medverkar i GRI:s arbetsgrupper, använder GRI:s riktlinjer för redovisning samt hjälper till att utveckla riktlinjerna. År 2000 släpptes de första riktlinjerna och ett femtiotal organisationer upprättade en hållbarhetsredovisning efter dessa riktlinjer. Idag är GRI en fristående organisation och tredje generationens riktlinjer har släppts och mer än 850 organisationer använder sig av dessa riktlinjer i arbetet att upprätta en hållbarhetsredovisning. (Global Reporting Initiative) Ett syfte med att utforma en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer är att analysera, uppvisa och jämföra sin verksamhet för att nå hållbarhet samt att visa detta för intressenterna. GRI:s riktlinjer är till för att skapa ett accepterat ramverk för redovisning av hållbarhet och är baserade på teorin TBL. (Gray, 2006a; GRI, 2006) Riktlinjerna är på väg mot en TBL redovisning men det krävs fler moment för att sammanställa en fullskalig redovisning enligt TBL. (Gray, 2006b) En organisation som sammanställer en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer gör att intressenter runt och i organisationen uppmärksammar den påverkan verksamheten har på omgivningen. (Moody-Stuart, 2006) I riktlinjerna finns olika indikatorer som gör att informationen i hållbarhetsredovisningarna angående miljö, sociala och miljömässiga aspekter blir mer jämförbara. (GRI, 2006) Det finns två aspekter av jämförbarhet, dels måste man kunna jämföra över tiden i organisationen men även mellan olika organisationer. För att detta ska uppnås måste de redovisningsprinciper som används vara konsekventa. (Artsberg, 2005) Redovisning är även mer användbar om den är jämförbar med annan redovisningsinformation. Problemet är att olika organisationer använder olika redovisningsformer för att redovisa hållbarhet, därför är det nödvändigt med en standardisering. (Falkman, 2000) GRI:s Riktlinjer går att använda för att utveckla en hållbarhetsredovisning i alla slags organisationer, oberoende av verksamhet, storlek och säte. (GRI, 2006) 5

11 TEORI Kolk (2004) anger ett antal anledningar varför olika företag inte upprättar en hållbarhetsredovisning: Tveksamheter inför de fördelar en hållbarhetsredovisning skulle ge företaget. Konkurrenterna redovisar inte en hållbarhetsredovisning. Kunder (och allmänheten) är inte intresserade av en hållbarhetsredovisning och en sådan skulle inte generera ökade intäkter. Företaget har redan ett bra rykte för dess miljömässiga prestationer. Det finns många andra sätt att kommunicera ut miljöfrågor. Det är för hög kostnad. Det är för svårt att samla ihop data från verksamheten och att välja rätt indikatorer. Det kan skada företagets rykte, få rättsliga påföljder eller väcka olika organisationer som exempelvis miljöorganisationer. 2.2 Trovärdighet De senaste åren har samhällets intresse för omgivningen ökat och diskussionen gentemot att hantera vår påverkan på omgivningen har blivit mer omfattande. Diskussionen har resulterat i att organisationer skall bli mer ansvarstagande och hantera sin påverkan på omgivningen bättre. Många organisationer har utvecklat miljöledningssystem och anammat redovisning av miljöpåverkan i årsredovisningen, denna redovisning har till stor del varit frivillig. (Wilmshurst & Frost, 1999) Då det inte finns några klara och fasta lagar att följa för hållbarhetsredovisning och då upprättandet av sådan redovisning är frivillig menar Modus (2005) att det är osannolikt att organisationer lyckas informera relevanta och intresserade intressenter om dess verksamhet på ett trovärdigt sätt. Modus (2005) hävdar att den frivilliga hållbarhetsredovisningen kan ses som en kommunikationsmekanism som företag använder för att tillfredsställa en extern press de har från omgivningen och att hållbarhetsredovisningen används för att anpassa sig till den socialt acceptabla normen. Enligt Modus (2005) anser olika intressegrupper att den frivilliga hållbarhetsredovisningen är både bristfällig och har en låg trovärdighet med avseende på dess selektivitet och avsaknad av oberoende verifikation. Många forskare har ställt sig frågan om vad som motiverar organisationer att redovisa något som är frivilligt i sin årliga redovisning och om legitimitetsteorin kan förklara detta fenomen. (Wilmshurst & Frost, 1999) Legitimitetsteorin Deegan (2002) definierar legitimitet som: ett tillstånd eller status som existerar när en enhets värderingar överensstämmer med det värderingar som det större sociala samhället har och som enheten är en del av. Om en dispyt, aktuell eller potentiell, uppstår mellan de två värderingssynsätten så uppstår ett hot mot enhetens legitimitet. Motiven bakom att upprätta hållbarhetsredovisning har enligt Wilmshurst och Frost (1999) motiverats genom organisationers behov av att legitimera sin verksamhet. Legitimitetsteorin behandlar hur organisationsledningen reagerar till omgivningens förväntningar. En syn på legitimitet handlar om hur omgivningens intressenter överväger vilka aktiviteter som är acceptabla och att organisationer, som är en del av omgivningen, är förväntade att utföra dessa aktiviteter efter de normer som omgivningen ställt upp. (ibid) Detta kan beskrivas som det sociala kontraktet och är en slags underförstådd överenskommelse mellan en organisation och omgivningen. (Deegan, Rankin & Tobin, 2002) 6

12 TEORI När en organisations verksamhet således har en ogynnsam påverkan på miljön försöker ledningen därmed återställa dess negativa effekt genom att redovisa ytterligare information. Legitimitetsteorin utgår från att, givet att omgivningens medvetenhet och intresse ökar, så kommer organisationer agera för att säkra att deras verksamhet och prestationer är acceptabla av omgivningen. Alltså kan den årliga redovisningen användas för att förstärka omgivningens uppfattning om organisationsledningens svar på ett specifikt miljöproblem eller alternativt rikta uppmärksamheten från dessa ogynnsamma situationer. (Wilmshurst och Frost, 1999) Legitimitet kan således ses som en resurs som en organisation är beroende av för att överleva men samtidigt är det en resurs som organisationer kan påverka och manipulera. Legitimitetsteorin kan beskrivas som en teori där olika enheter influeras och influerar omgivningen där den verkar. (Deegan, 2002) En frivillig redovisning har som syfte att visa organisationers ansvar gentemot dess påverkan på omgivningen. (Modus, 2005) Legitimitetsteorin utgår från att organisationer försöker agera, eller i alla fall försöker verka som att det agerar inom de gränser och normer som omgivningen ställer på dem. (Deegan, Rankin & Tobin, 2002) Omgivningens förväntningar är inte ansedda att vara statiska utan snarare dynamiska och förändras över tiden, vilket kräver att organisationer reagerar på förändringar i den omgivning de verkar inom. En organisation kan således, om detta inte tas till hänsyn, förlora sin legitimitet även om det inte skett några förändringar i organisationens arbete som innan ansågs som legitima. Eftersom omgivningens förväntningar förändrar sig över tiden så måste organisationerna också redovisa att de förändras eller i alla fall förklara varför de inte förändrar sig. (Deegan, Rankin & Tobin, 2002; Deegan, 2002) Dynamiken av legitimitet kan studeras utifrån två olika synsätt, det institutionella och det strategiska synsättet. Utifrån det institutionella synsättet grundar sig legitimitet på den externa pressen och de normerna omgivningen har, alltså att legitimitet kommer från omgivningen genom dess krav och normer. Det strategiska synsättet bygger på att organisationer använder och manipulerar data för att erhålla legitimitet från den relevanta omgivningen, alltså skapas legitimiteten av organisationen och accepteras av omgivningen. (Modus, 2005) Man kan dela upp legitimitet i två aspekter, pragmatisk och moralisk. Den pragmatiska legitimiteten kan kopplas samman med den omgivning som direkt inverkar på organisationen. Denna form av legitimitet fokuserar kring att leverera fördelaktiga utfall till den ovan nämnda omgivningen, som exempelvis investerare eller institutioner som reglerar miljöfrågor. Den moraliska aspekten utgår från att olika aktiviteter i organisationen blir gjorda på rätt sätt snarare än att aktiviteterna ger fördel till någon särskild grupp i omgivningen. Möjliga grupper i omgivningen som har den moraliska aspekten av legitimitet är olika miljöorganisationer, mindre investerare och den generella omgivningen med miljöintresse, dessa grupper har en mer indirekt inverkan på organisationen. (Modus, 2005) Enligt legitimitetsteorin torde företagsledningen i organisationer, när de anser att åtkomsten till en viss resurs är livsviktig för organisationens överlevnad, utforma strategier för att säkra en fortsatt tillgång till resursen. Organisationer ändrar sin struktur eller verksamhet för att tillfredsställa externa förväntningar efter de normer och gränser som är acceptabla. (Deegan, 2002) Det finns således olika strategier och relaterade taktiker för att säkra en legitimitets status, detta kan ske genom tre olika målsättningar, ökande-, bevarande- och reparerande legitimitet. Ökande legitimitet är en målsättning som organisationer som skall träda in på en ny marknad kan använda. Organisationer som redan har en befintlig acceptans från omgivningen angående deras verksamhet kan ha bevarande legitimitet som målsättning. Denna målsättning kräver ett ständigt fortlöpande arbete och kan aldrig anses som avslutad då 7

13 TEORI omgivningens preferenser ständigt skiftar om vad som anses vara acceptabelt. En reparerande målsättning kräver, liksom för en bevarande målsättning, ständigt arbete och förnyelse. Denna målsättning är oftast använd när organisationen står inför en kris eller om en oförutsedd händelse har inträffat, det uppstår ett så kallat legitimitets gap. Om det uppstår ett legitimitets gap mellan organisationen och omgivningen så är det möjligt att organisationen har blivit för bekväma i sitt legitimitetsarbete eller att de har misslyckats med att upptäcka skift i omgivningens preferenser vad gäller acceptans. (Modus, 2005) Enligt legitimitetsteorin så är ledningens val av legitimitetsstrategi baserat på den specifika ledningens uppfattning som är involverade i arbetet och olika individer kommer sannolikt att ha olika idéer kring vad omgivningen förväntar sig och till vilken grad organisationen uppfattas av omgivningen att klara dessa förväntningar. Misslyckas man att agera efter hur det sociala kontraktet är uppställt så är det skadligt för det pågående arbetet i verksamheten och därmed legitimiteten. (Deegan, Rankin & Tobin, 2002) Organisationers påverkan på omgivningen och dess miljömässiga prestationer är en växande beståndsdel för organisationers legitimitet eftersom omgivningens normer ökar med anseende av vad som är accepterbart. Pressen på organisationer att mildra dess påverkan på externaliteter fortsätter och organisationer som misslyckas att reagera riskerar att godkännandet, det sociala kontraktet, från allmänheten försvinner och verksamhetens legitimitet ifrågasätts. (Modus, 2005) I uppsatsen behandlar vi legitimitetsteorin utifrån hur företaget anser sig legitimera sin verksamhet samt hur företaget anser att dess intressenter uppfattar detta Agentteorin Jensen och Meckling (1976) definierar en agentrelation som: ett kontrakt där en eller flera personer (principal(er)) anlitar en annan person (agenten) att prestera någon service på deras begäran som involverar delegering av en viss del av makten vid beslutsfattande till agenten. Agentteorin är en ekonomisk teori som enligt Artsberg (2005) förklarar många fenomen inom redovisningsområdet, alltifrån val av redovisningslösningar till regleringen av redovisning. Ur ett ansvarsperspektiv verkar redovisning enligt agentteorin, agenten rapporterar till principalen hur denne har hanterat sina resurser och vilket resultat som uppnåtts. (Mellemvik, Monsen & Olson, 1988) Agentteorin är baserad på antagandet att agenten har mer information än principalen och att principalens förmåga att effektivt övervaka huruvida deras intressen efterföljs av agenten är begränsad. (Adams, 1994) Om båda parter i en relation är nyttomaximerare så finns det goda anledningar att tro att agenten inte alltid kommer att agera enligt principalens bästa intressen. (Jensen & Meckling, 1976) Således utgår agentteorin från att aktörerna agerar rationellt och nyttomaximerar, agenten försöker öka sin nytta på bekostnad av principalens. (Jensen & Meckling, 1976; Adams, 1994; Artsberg, 2005) Det betyder att eftersom agenten har egna motiv så kan agentens handlande skilja sig mot principalens intressen, detta problem kallas moral hazard. Ett annat agent-principal problem kallas adverse selection och uppstår när principalen inte har tillgång till all tillgänglig information vid den tidpunkt som agenten fattar beslut. Principalen kan då ha svårt att avgöra om agentens beslut stämmer överens med omgivningens bästa. (Adams, 1994) I denna uppsats kommer vi att behandla agentteorin utifrån perspektivet att företaget ses som agent och där omgivningen och ägarna ses som principaler. 8

14 TEORI 2.3 Analysmodell 2.1 Hållbar utveckling - Nya synsätt - Inte förstöra kapital TBL - Långsiktighet - Sociala aspekter - Ekonomiska aspekter - Miljömässiga aspekter GRI - Bredare redovisning - Riktlinjer - Jämförbarhet - Påverkan Legitimitetsteorin - Värderingar - Prestationer - Acceptans 2.2 Trovärdighet - Ansvarstagande - Omgivningen Agentteorin - Ägare - Samhället - Kunder - Kontroll Figur 3. En egen analysmodell av teoriernas sammankoppling. Denna analysmodell är utformad för att ge en ökad förståelse hur de olika teorierna är sammankopplade och påverkar varandra. Sambandet mellan hållbar utveckling och TBL visar hur nya synsätt skall ge ett långsiktigt arbete samt balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter för att inte förstöra kapital som är svårt eller omöjligt att förnya. Sambandet mellan hållbar utveckling och GRI visar att nya synsätt ska ge en bredare redovisning samt att organisationer ska visa sin påverkan på olika kapital och redovisa vilken typ av kapital som verksamhet påverkar. Sambandet mellan TBL och GRI visar att GRI:s riktlinjer bygger på teorin om TBL med att redovisa påverkan på sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter och på så sätt ge en långsiktig och bredare redovisning. Kopplingen från GRI till legitimitetsteorin visar hur en bredare redovisning där organisationen visar sin påverkan med hjälp av GRI:s riktlinjer ger en jämförbarhet av dess prestationer vilket omgivningen kan ställa mot dess värderingar och antingen acceptera eller ogilla. GRI:s koppling till agentteorin grundar sig i hur riktlinjerna blir ett jämförbart ramverk mellan organisationers påverkan över tid och hur ägare, samhället samt kunder kan kontrollera detta. Legitimitetsteorin skapar en koppling till trovärdighet genom att omgivningens värderingar och organisationens prestationer relateras till dess ansvarstagande. Med det menas om omgivningens värderingar stämmer överens med organisationens prestationer så får organisationen acceptans, vilket leder till trovärdighet. Kopplingen från agentteorin till trovärdighet visas genom omgivningens kontroll av organisationens prestationer, genom detta skapas ett beteende i verksamheten att tillfredsställa omgivningens krav och detta leder till att man försöker ses som ansvarstagande och trovärdiga. 9

15 METOD 3. METOD I detta kapitel kommer vi att redogöra hur vi arbetat med uppsatsens utformande och hur datainsamlingen genomförts. Vi kommer att beskriva vår metodansats, undersökningsstrategi, val av undersökningsföretag och datainsamlingsmetod. Slutligen beskriver vi hur vi gick tillväga med vår analys samt vilka problem som uppstod och hur vi löste dessa. 3.1 Metodansats Enligt Arbnor och Bjerke (1994) så gör metodsynsätten antaganden om verkligheten och de antagandena fungerar som en vägledning. Författarna nämner vidare att man kan säga att antagandena är övergripande hypoteser vilket författarna även nämner som normativa satser. Författarna beskriver tre olika metodsynsätt i företagsekonomi, analytiskt synsätt, systematisktsynsätt och aktörsynsätt. Analytiskt synsätt bygger på att helheten är summan av delar. När man lärt känna någon helhets delar så summeras dessa och helheten erhålls alltså så får man inblick i delarna som ger en beskrivning av verkligheten som sedan summeras. Systemsynsättet menar att helheten avviker från summan av delarna. Synsättet beskrivs av författarna som delarna utifrån helhetens egenskaper. Aktörsynsättet beskrivs som att helheten beskriv utifrån delarnas egenskaper. Författarna nämner att helheten förstås utifrån aktörernas verklighetsbilder, man för således en dialog med aktörerna för att förstå problemet ur deras synvinkel.(ibid) Eftersom vi vill förstå problemet utifrån företagets synvinkel har vi valt att använda oss av aktörsynsättet. Artsberg (2005) skriver att i deduktiva studier har man teorin som utgångspunkt och syftet är att testa och undersöka befintliga teorier. Författaren nämner vidare att man i induktiva studier börjar i empirin för att sedan bygga upp ny teori. Vårt arbete har börjat i teorin med litteraturstudie där vi skaffat oss kunskap i ämnet och sedan fortsatt till empirin där vi undersökt hur teorin kan användas, därför är vår studie deduktiv. Denscombe (2000) menar att den största skillnaden mellan kvantitativa och kvalitativa studier är behandlingen av data. Författaren nämner vidare att kvalitativ forskning har som avsikt att uppfatta ord som det centrala i analysen medan kvantitativ forskning mer fokuserar på siffror och diagram. Kvantitativ forskning mäter förseelser, exempelvis genom svarsblanketter och omvandlar dem till siffror för analys medan kvalitativ forskning istället omvandlar det som observerats till ord, exempelvis genom en intervju. Kvalitativ forskning tenderar mer att beskriva medan kvantitativ forskning mer analyserar. Kvantitativ forskning behandlar ofta fler undersökningsobjekt och blir därför mer trovärdig statistiskt, medan kvalitativ forskning ofta går på djupet med ett fåtal undersökningsobjekt. Kvalitativa undersökningar förknippas mer med småskaliga studier medan kvantitativa undersökningar är mer storskaligt. Kvalitativ forskning försöker studera specifika faktorer i förhållanden till andra specifika faktorer och blir därför tvungen att urskilja vissa variabler. Kvalitativ forskning försöker däremot att undersöka saker i sitt sammanhang och se hur de är beroende av varandra samt hur de påverkar varandra.(ibid) Eftersom vi i vårt arbete undersökt ett företag på djupet med hjälp av intervjuer och vi fokuserat vårt arbete med att beskriva saker med ord och analyserat istället för att använda oss av siffror för att beskriva, så är vår studie kvalitativ. Nackdelen med denna sorts studie är att man inte får lika statistiskt trovärdigt material som om man undersöker fler företag. 10

16 METOD 3.2 Undersökningsstrategi I vårt arbete har vi valt att undersöka en aktör med hjälp av en fallstudie för att gå på djupet. Enligt Denscombe (2000) så har en fallstudie större möjlighet att gå på djupet än en ytligare undersökning. Författaren nämner vidare att på grund av att en fallstudie går mer på djupet så har man större möjlighet att förstå svårigheten i en given situation. En fallstudie svarar på frågan varför något är på ett visst sätt istället för att bara svara på hur det är. Fallstudien har större möjlighet att utreda problemets helhet. En fallstudies styrka är att den tillåter forskaren att använda en rad olika källor, en rad olika typer av forskningsmetoder samt en rad olika data. Nackdelen med en fallstudie är slutsatsernas trovärdighet med tanke på att man bara undersöker ett eller få objekt.(ibid) 3.3 Val av undersökningsföretag I en fallstudie är det av stor vikt att valet av undersökningsföretag är medvetet, tydligt och väl motiverat. (Denscombe, 2000) Avsikten med vår uppsats är att utvärdera varför ett mindre energiföretag inte upprättar en hållbarhetsredovisning samt hur företaget arbetar för en hållbar utveckling gentemot dess omgivning. Då vi utgick från vårt syfte föll valet av undersökningsföretag på ett mindre energiföretag som verkar i norrbotten. Att valet blev ett energiföretag beror främst på att energibranschen verkar sträva mot en hållbar utveckling och branschen är ofta omtalade i media. Valet av att det blev ett mindre energiföretag är för att de inte upprättar någon hållbarhetsredovisning i dagsläget och valet av ett företag i norrbotten beror dels på att det finns många aktörer och därmed hård konkurrens men även att det ger oss möjligheten att genomföra personliga intervjuer. Vi valde PiteEnergi AB eftersom det är ett mindre energiföretag som har sin verksamhet baserad i Piteå och då företaget inte upprättar någon hållbarhetsredovisning, men även för att företaget verkar på en lokal marknad där kontakten med omgivningen är stor Val av aktör Valet av aktörer inom undersökningsföretaget var att de besitter den kunskap för att de skulle kunna besvara våra frågor inom vårt problemområde. Genom kontakt med företaget och diskussion med vår handledare kom vi fram till att intervjua fyra personer på olika positioner inom PiteEnergi. Nedan följer en kort beskrivning av dessa: Hans Tyskhagen arbetar som VD för PiteEnergi och ansvarar för den löpande verksamheten. Daniel Fåhraeus arbetar som administrativ chef och ansvarar över ekonomi, fastigheter, IT funktioner och personal. Ulrika Bergdahl arbetar på kundcenter och arbetar med kundkontakten genom telefon, fax, och kundbesök. Anders Ådemo arbetar på kundcenter och arbetar med kundreskontra. 3.4 Datainsamlingsmetod Nedan beskrivs hur vi har utfört vår litteraturstudie samt hur vi har samlat in primärdata. I vårt fall är primärdata den informationen vi erhöll under fyra intervjuer med ett företag inom energibranschen Litteraturstudie För att få bättre förståelse och kunskap i ämnet samt hitta relevant fakta har vi genomfört en litteraturstudie. Vi har sökt litteratur vid Luleå Tekniska Universitets bibliotek. De databaser vi använt oss av är Lucia, Global Insight och Emerald Insight. Exempel på sökord vi använt 11

17 METOD oss av är Triple bottom line, Sustainability, Hållbarhetsredovisning, legitimacy, GRI, Principal Agent och CSR. Den databas som bäst fungerade i avseende att hitta relevanta artiklar var Emerald Insight. Lucia hjälpte oss med att finna böcker som behandlade ämnet eller närliggande ämnen dock fick vi revidera en del för att hitta den mest relevanta litteraturen Intervju För att få fram primärdata har vi använt oss av intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med fyra personer på PiteEnergi. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer på grund av att vi ville att respondenterna skulle få utveckla sina synpunkter samt svara mer omfattande på frågorna. Enligt Denscombe (2000) så är frågorna öppna i en semistrukturerad intervju och betoningen ligger på respondenten som utvecklar sina synpunkter. Alla interjuver vi genomförde var personliga alltså med en av respondenterna åt gången. Detta gjorde vi för att vi inte ville att respondenterna skulle påverka varandras svar. Denscombe (2000) beskriver personliga intervjuer som relativt lätt att kontrollera, forskaren har bara en persons idéer att sätta sig in i och utforska. De fyra intervjuerna genomfördes på PiteEnergis kontor i Piteå. Vi valde att träffa respondenterna i deras vardagliga miljö. Innan intervjuerna hade vi tagit fram en intervjuguide med relevanta frågor vi ville att respondenten skulle besvara. Vi hade två intervjuguider en som var anpassad efter vad vi ville VD:n och administrativa chefen kunde svara på och en som var anpassad för de två respondenterna på kundcenter. Respondenterna hade inte tillgång till frågorna innan intervjun, detta på grund av att vi ansåg att då skulle vi riskera att deras svar var påverkade av varandra med tanke på att de arbetar så pass nära varandra. Intervjuerna genomfördes den 2 och 11 maj Intervjuerna spelades in på två diktafoner samt antecknades för att inte gå miste om information. Enligt Denscombe (2000) ger ljudupptagning en permanent och fullständig dokumentation av vad som sägs under intervjun. Efter intervjuerna sammanställde vi informationen men valde att inte a den till respondenterna. Detta på grund av att vi ville ha deras första syn på ämnet och inte en korrigerad syn efter att respondenterna läst in sig på ämnet. Vi är därför medvetna om att det kan ha uppstått missförstånd i en del frågor men anser att den risken är liten med tanke på att vi använt diktafon samt anteckningar vid alla intervjuer. Vi kände att vi fått fullständiga svar på alla frågor vid intervjutillfället därför ställde vi inga kompletterande frågor i efterhand. 3.5 Analysmetod Enligt Lundahl och Skärvad (1999) syftar analysen till att bearbeta och organisera materialet för att den skall bli hanterlig och tolkningsbar. Författarna diskuterar även att tidigare teorier kan användas som en referenspunkt och jämföras med de empiriska resultaten. Författarna menar att tyngdpunkten i analysen ligger i att belysa och förstå. Vi valde i vår analys att jämföra teorin mot den insamlade empirin enligt vad Lundahl och Skärvad (1999) diskuterar. Först gick vi igenom det empiriska materialet för att få en ökad insikt av det som framkommit i undersökningen. Därefter jämförde vi empirin och teorin för att hitta likheter, olikheter och andra samband ur materialet. 3.6 Metodproblem Enligt Arbnor och Bjerke (1994) är den viktigaste faktorn validitet för att bedöma olika resultats giltighet. Detta begrepp delar författaren upp i två delar, mätinstrumentet och resultatet. När det gäller mätinstrumentet ska man fundera på vad mätinstrumenten verkligen mäter. Angående resultaten ska man fundera på om det verkligen avbildar verkligheten. Enligt 12

18 METOD författarna används validitetsbegreppet inom aktörsynsättet med en rad olika innebörder allt ifrån om undersökaren får en korrekt tolkning av respondenten till hela rapportens trovärdighet. Andledningen till det är att det inte finns några riktiga validitetskriterier inom aktörsynsättet. Validering kan enligt författarna ske på två sätt, vetenskaplig eller praktisk validering. Vår uppsats är en kvalitativ studie med vetenskaplig grund. Enligt Arbnor och Bjerke (1994) så finns det olika sätt att öka reliabiliteten i en undersökning. Den metod vi använt oss av är tester parallellt då vi ställt samma frågor två gånger till två olika personer. Vi hade samma intervjuguide för VD:n och administrativa chefen samt samma intervjuguide för de två respondenterna vi intervjuade på kundcenter. Vid intervjuerna använde vi oss både av minnesanteckningar samt diktafon det är något som vi anser ökar trovärdigheten i uppsatsen. Dock har vi inte låtit respondenterna läsa och godkänna empirin. Detta på grund av att vi ville undersöka respondenternas personliga och första uppfattning av frågorna. Därför ville vi inte att respondenterna skulle påverkas av varandra i och med att vi fick vetskap om att de hade börjat diskutera ämnet i organisationen. Detta är en aspekt som kan minska trovärdigheten i vår uppsats med tanke på att missförstånd kan ha uppstått. Informationen om företagen hämtades från företagets hemsida och årsredovisning vilket vi anser vara trovärdiga. Respondenterna har inte haft tillgång till intervjuguiden och kunnat läsa in sig på frågorna det menar vi ökar trovärdigheten genom att vi inte fått förskönade svar av respondenterna. Denscombe (2000) menar att undersökningar som bygger på intervjuer kan ge en så kallad intervjuareffekt. Med detta menas att den som intervjuar påverkar den som blir intervjuad och att svaren kan variera beroende på vem som ställer frågorna. Då vissa frågor kan få människor att känna sig osäkra eller besvärade kan svaren blir konstruerade efter vad respondenten tror att forskaren förväntar sig (ibid). För att undvika detta har vi i våra intervjuer försökt vara så neutrala som möjligt när vi ställt våra frågor samt att vi låtit respondenten tala fritt runt områdena och vi har även klargjort att det inte finns några rätta eller felaktiga svar. Vi genomförde även intervjuerna på respondenternas arbetsplats, det vill säga i en miljö där de kan känna sig bekväma. Då vi genomförde intervjuerna ansikte mot ansikte spelar intervjuareffekten en större roll än vid exempelvis telefonintervjuer, men vi anser att fördelen överstiger nackdelen och att vi förmodligen fick mer utförlig information på detta sätt. 13

19 EMPIRI 4. EMPIRI I detta kapitel kommer vi att sammanfatta det material som hämtats in genom våra intervjuer. Först kommer en kort presentation av företaget som bygger på information som hämtats från företagets hemsida och årsredovisning samt från de genomförda intervjuerna. Därefter presenteras sammanfattningar av de fyra intervjuerna. 4.1 PiteEnergi AB PiteEnergi AB är ett lokalt energibolag med säte i Piteå, företaget har cirka 70 anställda och ägs till hälften av Piteå kommun och hälften av Vattenfall. Dess verksamhet består av avdelningarna elnät, bredband, fjärrvärme och elhandel. 4.2 Intervju 1 Den första intervjun genomfördes med Hans Tyskhagen som arbetat på PiteEnergi i fyra år men han har sex års erfarenhet i branschen. Tyskhagen är verkställande direktör vilket innebär att han har det övergripande ansvaret för PiteEnergi. Respondenten nämner vidare att företaget idag inte tillämpar någon hållbarhetsredovisning Hållbar utveckling Respondenten anser att kunderna är företagets viktigaste intressent. Den främsta kommunikation till dem sker genom företagets hemsida, men Tyskhagen menar att den informationen alltid går att förbättra. Företaget har tagit extern hjälp för att skriva ett pressmeddelande och ett nyhetsbrev i månaden vilket publiceras på företagets hemsida. Denna information innehåller olika händelser i och runt företaget. De krav som ägarna, Piteå kommun och Vattenfall ställer på företaget är rent ekonomiska. Företaget har inga krav på sig angående miljö eller sociala aspekter för närvarande från dess ägare, iallafall inga krav utöver det lagstadgade menar Tyskhagen. Respondenten fortsätter och menar att miljöaspekten kan fungera som konkurrensmedel i framtiden om sådan information redovisas. Företaget har under föregående år försökt hitta vindkraftverksprojekt att gå in i, dels för att få en egen el produktion men även för att skona miljön och samhället. Man har även undersökt möjligheten att konvertera sina oljepannor till mer miljömässiga alternativ till exempel biodiesel. Företaget har haft svårt att förmedla sitt arbete om hållbarhet, men varje år genomförs en undersökning av kundnöjdheten. Tyskhagen nämner vidare att kundnöjdheten har minskat vilket han anser är konstigt på grund av att företaget arbetar mycket med den delen exempelvis genom att satsa på en ökad byggnation av fjärrvärme. Respondenten menar att den minskade kundnöjdheten kan bero på det stigande elpriset. Företaget involverar dess medarbetare i olika projekt exempelvis vindkraft, sedan finns det även en miljöpolicy som ligger på företagets interna nätverk. Företaget har inte genomfört några utbildningar angående området hållbarhet för de anställda. Respondenten uppfattar inte att intressenterna runt företaget ställer några högre krav än den informationen som återfinns i årsredovisningen. Tyskhagen anser att det inte finns någon kunskap i organisationen angående GRI och dess riktlinjer, han känner iallafall inte till GRI. Det har inte funnits några funderingar om att upprätta en hållbarhetsredovisning, det har däremot diskuterats kring att genomföra en arbetsmiljöredovisning. Tyskhagen menar att den främsta andledningen till att PiteEnergi inte har en hållbarhetsredovisning är bristen på kunskap samt att önskemål om något sådant aldrig förts fram till honom. Vidare menar respondenten att det som också skulle kunna motverka en 14

20 EMPIRI implementering av en hållbarhetsredovisning är att det är ett alltför omfattande arbete för företaget. Respondenten drar parallellen till certifiering av miljö och kvalitet och menar där att själva processen och ledningssystemen är positiva men att själva certifieringsbesöken är alltför formella och endast ett skapande av pappersprodukter. Vidare anser respondenten att PiteEnergi skulle behöva en hållbarhetsredovisning och att det skulle vara spännande att upprätta, om det inte krävde att företaget måste anställa extra personal eller att det endast är en pappersprodukt. Jämförbarheten i hållbarhetsredovisning anser Tyskhagen är viktig för att man ska kunna se vad man är bra eller mindre bra på. Respondenten menar att riktlinjer för upprättandet av redovisningen är viktiga för att det ska finnas någon slags mall för företagen samt att det ger läsaren en ökad möjlighet till jämförelse av redovisningar. Tyskhagen menar att PiteEnergi arbetar mot en hållbar utveckling där företaget försöker avveckla stora delar av uppvärmningen som använder el och olja. Men även kommunikationslösningar som bredband bidrar till mindre resande då man kan använda sig av videokonferenser. Företaget upprättar idag inte någon extern redovisning angående sociala, ekonomiska, och miljömässiga aspekter utöver det som är lagstadgat. Internt däremot redovisas frågor som rehabiliteringsfall, sjukskrivningar, övertid och liknande mot en arbetsmiljökommitté och styrelsen Trovärdighet Tyskhagen menar att företagets värderingar stämmer bra överens med omgivningens, han menar dock att omgivningen kan ha ett tankesätt att allt som inte är gratis är dåligt. Men överlag har PiteEnergi bara fått bra respons. Trovärdighet är väldigt viktigt anser Tyskhagen, det är det som företaget lever på. PiteEnergi försöker legitimera sig genom att hantera olika ärenden på ett bra sätt samt hålla låga elpriser. Respondenten menar att hållbarhetsredovisning är trovärdig även fast den är frivillig, de företag som upprättar en hållbarhetsredovisning får en ökad trovärdighet. Tyskhagen menar att det finns höga krav från omgivningen, företaget har alltid ögonen på sig angående dess verksamhet. Dock anser respondenten att de miljömässiga kraven som kunderna ställer är obefintliga. Företaget visar främst sin påverkan på samhället genom handling, exempelvis genom utbyggnad av fjärrvärme, få elavbrott och snabb kundservice, men man använder sig även av marknadsföring och profilering. Företaget ägs till hälften av Vattenfall och till hälften av Piteå kommun. PiteEnergis verksamhet granskas av dess styrelse samt en lekmannarevisor, den senare eftersom alla kommunala organisationer måste kontrolleras av en sådan och detta har även PiteEnergi frivilligt valt att ta till sig. Dessa två kontrollorgan ser inte enbart till de ekonomiska aspekterna utan de tar även hänsyn till andra företeelser. Företaget sammanställer även en miljörapport för de värmeverk de använder samt en extra årsredovisning som behandlar elnätet. Denna extra årsredovisning skickas till energimyndigheten eftersom elnätet är den del som PiteEnergi har monopol över. Man rapporterar även utsläppsrätter till energimyndigheten. Tyskhagen anser att företaget har en oerhörd kontroll på sig. PiteEnergi har ingen speciell redovisning som visar hur verksamheten påverkar samhällets invånare, den information som finns är i årsredovisningen där företaget visar utvecklingen sedan 1970-talet. Där beskrivs bland annat hur utbyggnaden av fjärrvärme sett ut och vad det har inneburit i form av minskade utsläpp. Tyskhagen menar att företaget har bestämt sig för att bli mer offensiva och berätta hur den historiska utvecklingen sett ut och vad den gett för omgivningen. 15