Hållbarhet bortom CSR. Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan 2015

Transkript

1 Hållbarhet bortom CSR Magnus Frostenson Sustainability Circle Meeting 21 jan

2 Hållbarhetsutmaningen En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (Vår gemensamma framtid, 1987, den s.k. Brundtlandrapporten). 2 2

3 Olika utmaningar över tid Politisk utmaning 60-, 70-talet; frågor om ekonomisk demokrati Miljömässig utmaning 80-, 90-talet; utsläpp, miljöfarliga produkter Social utmaning 90-, 00-talet; socialt utanförskap, globalisering Miljömässig och social dimension konvergerar i hållbarhet 90-, 00-talet Elkington (1997): Triple-Bottom-Line 00-, 10-talet; Mångfalds- och genderfrågor tillkommer 3

4 Corporate Social Responsibility (CSR) som svar på hållbarhetsutmaningen Stark framväxt från sent 90-tal Idéspridning Begreppsbildning Praxisutveckling Företagens påverkan på omgivningen central Företagen själva som ansvarsenheter (betoning av frivillighet) Framväxt av mjuk reglering Globalisering Medvetenhet om sårbarhet och behov av legitimitet 4

5 Ofta externt inriktade Instrument för CSR Hållbarhetsredovisning Uppförandekoder riktade mot underleverantörer Intressentdialoger Sponsring, välgörenhet Men också interna beteende- och processinriktade Uppförandekoder Policys Tendens att betona hur vi gör något, snarare än vad vi gör och effekterna av detta 5

6 Legitimitet Vad uppnår man med CSR? Moraliskt berättigande av verksamheten Effektivitet? Ja, CSR kan ses som en managementidé, ungefär som Just-In-Time, Business Process Reenginering, o.s.v. Vi gör bättre affärer genom att få legitimitet Men för att få legitimitet måste CSR kommuniceras CSR är den enda managementidé som måste kommuniceras för att fungera (T. Borglund) 6

7 CSR-logiken En yttre ansvarslogik där legitimitet ger effektivitet Effektivitet genom ekonomisk belöning från externa intressenter genom att vi visar oss ansvarstagande Diskussionen om CSR nästan helt dominerad av den yttre logiken Vissa undantag, t.ex. diskussion om miljöteknik 7

8 CSR som kommunikation All respekt, men CSR förvandlas till anseendejakt Så gott som alla större företag hållbarhetsredovisar, talar om CSR på hemsidor, o.s.v. CSR blir en fråga om vem som kommunicerar bäst och mest Den ständiga frågan är vad som finns bakom kommunikationen Window-dressing, green-washing, hyckleri, m.m. Kommunikation för att leva upp till en norm, men det finns också andra (finansiella krav, etc,) 8

9 En annan ansvarslogik En inre ansvarslogik Ekonomisk belöning genom hushållning med resurser Positiv hållbarhetspåverkan genom ekonomiska beslut, undvikande av negativ hållbarhetspåverkan genom ekonomiska beslut En uppgift för ingenjörer och ekonomer, mer än kommunikatörer (men visst, de kommer också att ha jobb framöver) 9

10 Exemplet underhåll: SMGC:s helveteskurva Ett starkt företagsekonomiskt argument mot eftersatt underhåll 10

11 Konsekvenser av bristande underhåll Kortsiktighet resulterar i glädjekalkyler, vilket i sin tur leder till att beslut fattas som inte nödvändigtvis är företagsekonomiskt effektiva. Skev periodisering av kostnader medför att de som tvingas betala för uteblivet underhåll inte alltid är de som konsumerat varan/tjänsten. Kunder, medborgare och medarbetare tvingas ta risker och andra kostnader (jfr den ökade olycksfallsrisken på järnvägar som inte underhållits). Ur ett hållbarhetsperspektiv kräver ett löpande underhåll ofta mindre resurser och det får därmed mindre skadliga effekter på miljön än stora engångsinvesteringar för upprustning av kapitalet. 11

12 Problemet: Konserverar underhåll bristande hållbarhet? 12

13 Konserverar underhåll bristande Det negativa svaret: Ja, risken är stor hållbarhet? Det förhoppningsfulla svaret: Nej, det visar sig vad som är mest hållbart i förlängningen; driftkostnaderna för mer hållbar teknik blir över tid lägre med ny hållbar teknik. Det visionära: Kan vi sätta ett värde på de ekonomiska flödena för tillgångstypen som vi underhåller respektive kan nyinvestera i kan vi komma fram till ett värde på externaliteter Exempelvis ett relativvärde (kolkraft 10% av vindkraft) 13

14 CSR-debatten idag Är idag händelseorienterad, reaktiv, strukturorienterad, kommunikationskrävande och har svårt att fånga in företagens löpande verksamheter ur hållbarhetsperspektiv (vadfrågan) vilket gör att det är företagen som måste förstå och formulera sin verksamhet ur hållbarhetsperspektiv enligt en inre logik 14

15 Kommunikatörernas comeback? Att kommunicera externaliteter centralt Genom en inre logik (ekonomiskt relevanta beslut knutna till produktionen och medvetna val av tillgångstyper) går det att sträva mot hållbarhet i den löpande verksamheten som kombinerar företagsekonomiska hänsyn med hållbarhetshänsyn Men det förutsätter en syn på hållbarhet bortom både dagens CSR-diskussion och balansräkning 15

16 Den yttre hållbarhetsrevolutionen (CSR) Har kanske kommit för att stanna och behöver inte vara något dåligt Men legitimitet föregår effektivitet i denna diskussion och diskussionen domineras av ett effektivitetstänkande där framgångsrikt hållbarhetsarbete främst knyts till förmågan att effektivt kommunicera vad man gör och därmed få fördelar 16

17 Den inre hållbarhetsrevolutionen Vilar på en inre logik Bygger på en långsiktig effektivitetsidé Effektivitet knyts till både internaliteter och externaliteter och föregår legitimiteten (men leder sannolikt till legitimitet) Ger företagen en möjlighet att ta makten över diskussionen genom att de medvetna valen knutna till verksamheten blir det som ska bedömas utifrån hållbarhetssynvinkel 17