Hållbar entreprenör. Är du på väg att starta UF-företag och är nyfiken på CSR Corporate Social Responsibility. Malin Roux och Åsa Helg

Transkript

1 et llbarh hå sa och i v t t ä ör r f Elever Hållbar entreprenör Är du på väg att starta UF-företag och är nyfiken på CSR Corporate Social Responsibility Malin Roux och Åsa Helg 1

2 HÅLLBAR ENTREPRENÖR Är du på väg att starta UF-företag? 1 och är nyfiken på hur du kan bygga in ett hållbarhetstänk i ditt företag? Både du som företagare, dina kunder och andra samarbetsparter har mycket att vinna på ditt hållbarhetsarbete. Eller med andra ord, hänger du inte med på CSR-tåget kan du hamna på efterkälken och tappa konkurrensfördelar. Så varför inte ta del av materialet»hållbar Entreprenör«? Materialet tar upp områden som kan vara till stöd i ert arbete med att föra in ett hållbarhetsperspektiv i såväl utarbetande av affärsplan som när ni startar upp ert företag. 1 Ung Företagsamhet är ett utbildningskoncept för gymnasieelever mellan 16 och 20 år som vill testa att driva eget företag, sk. UF-företag. Under ett läsår får eleverna uppleva ett företags hela livscykel genom att starta, driva och avveckla ett UF-företag. 2

3 Checklista för entreprenörer som vill föra in ett hållbarhetsperspektiv i sitt företagande Idag ser vi stora förändringar i samhället med en allt hårdare global konkurrens och ett allt mer kunskapsintensivt arbetsliv. Komplexiteten ökar när vi också börjar inse att vi lever i en värld med begränsade resurser och globala miljöhot. Kunder, anställda och andra intressenter börjar ställa krav på företag och deras sätt att göra affärer. Fler och fler företag börjar inse behovet av ett nytt sätt att arbeta där grundläggande värderingar, ett etiskt ledarskap och en hållbar utveckling står i fokus. Insikten om våra värderingars påverkan på affärerna ökar både hos små och stora företag. Kunder söker sig nu oftare till de företag vars värderingar överensstämmer med deras egna. Allt fler företag arbetar idag med Corporate Social Responsibility, som är ett uttryck för idéen om att företag bör ta ett större samhällsansvar och att de faktiskt tjänar på det. Hur kan du som ledare för ett nystartat företag föra in en miljömässig, ekonomisk och social dimension i ditt affärsutvecklingsarbete? Hur kan du arbeta med ett hållbarhetsperspektiv i såväl produkt-/tjänsteutveckling som i andra delar? 3

4 CSR med sikte på en hållbar utveckling Ett färskt koncept med långa anor Corporate Social Responsibility (CSR) är ett relativt nytt begrepp som brukar förklaras som företags och organisationers sociala ansvar. Att det är viktigt att känna ansvar för och stå på god fot med det omgivande samhället är däremot ingen nyhet. Under den svenska industrialiseringen införde ansvarsfulla företag välfärdsinitiativ för sina anställda, som daghem, badhus och bibliotek. Begreppet CSR har under senare tid dykt upp för att beskriva ökade krav på verksamheters sociala ansvar, krav som i en första fas riktades mot de stora västerländska bolagen med produktion i fattigare delar av världen. Idag har idén om CSR och socialt ansvar spridits till en rad olika samhällsaktörer. Det gäller såväl företag som offentliga verksamheter och organisationer. Många företag och organisationer har numera en utarbetad policy som reglerar det egna ansvaret och verksamhetens CSR-arbete. Vi föredrar organisationer som vi kan lita på och som visar omtanke. För verksamheter som är beroende av sin omgivning är det centralt att bygga upp ett förtroendekapital. Det sker genom att man agerar som god medborgare. Märkvärdigare än så behöver det inte vara. CSR och dess framväxt Innebörden av CSR är att organisationer arbetar med att ta såväl ett miljömässigt som socialt ansvar i sina verksamheter. Den sociala dimensionen har sitt ursprung i normer kring de mänskliga rättigheterna. Efter andra världskrigets förödelse enades FN om den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna år Dessa riktlinjer följdes av ILO:s 3 deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet (Declaration on Fundamental Principles at Work) år CSR-konceptet dök upp under 1960-talet bland internationella företag, framförallt amerikanska. De var måna om att utveckla goda relationer med sina olika intressentgrupper för att rättfärdiga sina positioner på nya marknader Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. ILO har som grundläggande mål att bekämpa fattigdom och främja social rättvisa. 4

5 Under de senaste decennierna när CSR-rörelsen växt fram har miljöfrågorna varit i fokus. Viktiga riktlinjer skapades år 1972 då FN genomförde ett möte i Sverige om den globala miljösituationen, till vilket regeringar från hela världen var inbjudna. The Earth Summit i Rio de Janeiro 1992 var början till ett nytt skede i utvecklingen av CSR. Näringslivet bidrog nu till dialogen kring miljö, ekonomi och sociala frågor en ny inriktning som bland annat manifesterades genom bildandet av The Business Council for Sustainable Development (BCSD). 4 I mitten av talet togs ytterligare ett FN-initiativ (Brundtlandkommissionen), som 1992 resulterade i Rio-deklarationen Agenda 21. Det var nu som begreppet»hållbar utveckling«myntades. I Brundtlandrapporten finns följande definition»en hållbar utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.«hållbarhetsbegreppet understryker alltså en strävan att agera på ett långsiktigt hållbart sätt. Det finns idag flera olika definitioner av begreppet CSR. En av de mest använda är EU:s definition,»csr är...ett begrepp som innebär att företagen på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen föreskriver.«csr-regler CSR handlar om frivilliga regler. Samtidigt kan ILO:s kärnkonventioner anses vara det närmaste en internationell lagstiftning om arbetsrätt som existerar. Oberoende av om ett land har en jämställdhetslagstiftning eller annan diskrimineringslagstiftning, så föreskriver internationellt erkända normer att diskriminering inte ska förekomma anställda ska få lika möjligheter och behandling. Det är bara ett exempel på den sociala dimensionen av CSR. Ett viktigt dokument för företag och organisationer att förhålla sig till är Global Compact, som sammanfattar de centrala delarna av den sociala och miljömässiga dimensionen i CSR. FN:s tidigare generalsekreterare, Kofi Annan, uppmanade i sitt tal på the World Economic Forum i Davos 1999 företag och nationer att anamma och följa globalt antagna principer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljöskydd lanserades begreppet»global Compact«. 5 Initiativet kräver att företag respekterar och stödjer mänskliga rättigheter, avskaffar alla former av barnarbete och bidrar till att möta de ekologiska utmaningarna. Även OECD:s riktlinjer för multinationella företag 6 är ett centralt dokument med gemensamma rekommendationer till internationella företag som 40 regeringar enats om. ISO har nyligen lanserats som ISO-standard med riktlinjer för socialt ansvarstagande. Den ger vägledning för organisationer och har ingen certifiering. Ansvaret omfattar olika områden Organisation for Economic Co-operation and Development. 7 International Organization for Standardization.. 5

6 Tre dimensioner Hållbarhet brukar delas in i dimensionerna miljömässig, ekonomisk och social (»People, planet and profit«). Ekonomisk hållbarhet och ansvarstagande handlar i grunden om organisationens långsiktiga ekonomiska resultat. Det sociala perspektivet har inte utvecklats lika snabbt som de miljömässiga och ekonomiska perspektiven i organisationer, även om det finns ett flertal riktlinjer inom området. Sammanfattningsvis är den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948, Agenda 21 och ILO:s kärnkonventioner samt OECD:s riktlinjer för internationella företag centrala referenser i CSR-utvecklingen. Många andra mer branschinriktade initiativ hänvisar till dessa internationella spelregler som sammanfattas i Global Compact. Som företagare handlar det om att se vilka delar som rör det egna företaget och som man kan använda i sin dagliga verksamhet för att bidra till en hållbar utveckling. Goda skäl at t arbeta med CSR Kunder/brukare, samarbetsparter och andra intressenter ställer idag högre krav än tidigare. Att organisationer tar mer ansvar i samhället går hand i hand med att verksamheten blir mer framgångsrik och får bättre anseende. Det finns många goda skäl att arbeta med hållbarhetsfrågor. Ett seriöst hållbarhetsarbete ger ökad effektivitet, bättre resursanvändning, bättre miljö, god anda och arbetsmiljö, ökad jämlikhet, mångfald och jämställdhet samt nöjdare medarbetare. 6

7 CHECKLISTA Nedan presenteras några frågeställningar som kan vara till stöd i ert arbete med att föra in ett hållbarhetsperspektiv både när ni utarbetar affärsplanen och när ni har startat upp ert företag Affärsplan (planeringsarbete) AFFÄRSIDÉ Kan vi redan när vi formulerar vår affärsidé föra in ett hållbarhetsperspektiv (miljömässig, social och ekonomisk dimension)? 7

8 några goda exempel Tom Shoes är ett amerikanskt företag vars affärsidé är att sälja tygskor. Kunderna blir delaktiga i att förbättra villkoren för fattiga barn som får ett par skor för varje sålt par:»one for One Movement«. Skorna skänks ofta till barn i fattiga områden där produkterna tillverkas, t.ex. i Sydamerika. Dem Collective grundades som en reaktion mot jakten på vinst i modebranschen där det oftast är textilarbetarna och miljön som är de stora förlorarna. Tanken var att visa att det går att förena ekologi, etik, kvalité och genomtänkt design.»dem Collectives blygsamma mål är att förändra tänkandet inom företagsvärlden. Det ska bli självklart för alla att sträva efter en produktion och konsumtion, som ingen förlorar på men som samtidigt är lönsam. Genom att visa att det går, och att man gör så många fler vinster än de rent ekonomiska, hoppas vi att vi kan tjäna som inspiratör och förebild för både stora och små företag.«8

9 VÄRDEGRUND (De normer och värderingar som ska vägleda företagets arbete) Kan vi arbeta fram en värdegrund som stödjer en hållbar utveckling och som vårt företag ska följa? Vilka värderingar vill vi leva efter? UPPFÖRANDEKOD (De riktlinjer som ska vägleda företaget och medarbetarna i frågor som rör exempelvis sociala och miljömässiga hänsyn; förbud mot barnarbete, goda arbetsförhållanden, lika möjligheter för män och kvinnor m.m.) Bör vi ta fram en uppförandekod för vårt företag, våra leverantörer och andra samarbetssparter? Hur ska vi formulera den? AFFÄRSMODELL (Affärsmodellen handlar om hur företaget tjänar pengar, hur produkten är tillverkad och hur den distribueras till kunderna. Det gäller att företagets produkter är schysst producerade och att produkterna når kunderna på ett hållbart sätt. Kreativa affärsmodeller kan vara hållbara!) Kan vi bygga vår affärsmodell på ett sådant sätt att den bidrar till att skapa sociala, miljömässiga och ekonomiska mervärden? Hur? 9

10 ORGANISATION Hur ska vi se till att vårt företag styrs öppet, etiskt och jämställt? Vilka värderingar och etiska riktlinjer ska genomsyra vårt företag? Hur ska vi arbeta för att bli ett jämställt och öppet företag? MARKNADS- OCH KOMMUNIKATIONSPLAN Hur kan vi föra in ett hållbarhetsperspektiv i vår marknadsoch kommunikationsplan? Vilka kanaler/språk använder vi? Hur tillgänglig är produkten för olika kundgrupper? Vad signalerar vår reklam? Vilka värderingar kommuniceras? 10

11 Tänk också på formen när ni skriver er affärsplan! Använder ni ett enkelt och lättförståeligt språk? Behöver affärsplanen översättas till flera språk? Speglar eventuella bilder/fotografier i er affärsplan det samhälle vi lever i och hur ni vill uppfattas som företag? Tar affärsplanen hänsyn till eventuella olika konsekvenser för kvinnor och män? Om affärsplanen är i pappersform, har ni tänkt på att använda miljömärkt papper? 11

12 HÅLLBARHETSARBETE (GENOMFÖRANDE) STYRELSE Ska vi ha en styrelse i vårt företag? Hur ska vi sätta samman den och hur ska styrelsen arbeta? Fördelning kvinnor/män, öppenhet, etikfrågor osv. LEDNING Hur ska vi sätta samman vår ledningsgrupp och hur ska den arbeta? Fördelning kvinnor/män, etikfrågor, osv. MEDARBETARE Behöver vi medarbetare till vårt företag? Hur ser vi i så fall till att vi har en objektiv och öppen rekrytering? Kan vi ta emot praktikanter som står långt från arbetsmarknaden? 12

13 Hur ser vi redan från start till att våra medarbetare får en bra balans mellan privatliv och arbetsliv? Hur blir vi en schysst arbetsplats? Hur stimulerar vi hälsa och välbefinnande på vår arbetsplats? Hur arbetar vi för att motverka trakasserier och diskriminering på vår arbetsplats? 13

14 LEVERANTÖRER Vilka leverantörer ska vi använda? Lokalproducerat? Miljövänligt? Hur kan vi se till att leverantörerna arbetar på ett etiskt och hållbart sätt? Behöver vi en uppförandekod? ARBETSPLATS Kan vi agera resurs- och energieffektivt? Försöker vi köpa och använda miljömärkta/rättvisemärkta produkter/-tjänster så långt som möjligt? (T.ex. lågenergilampor, kravmärkt kaffe, miljömärkt papper samt miljömärkta möbler, textilier och arbetskläder.) 14

15 Försöker vi leva miljövänligt/rättvist i vardagen? (T.ex. stänga av datorer/lampor när vi lämnar arbetsplatsen, resa så miljövänligt som möjligt, printa ut så lite som möjligt, källsortera, sätta upp en skylt för att slippa oadresserad reklam, använda video-/telefonkonferenser om möjligt.) Hur ser vi till att alla (inklusive personer med funktionsnedsättningar) har möjlighet att vara i våra lokaler och även i externa lokaler vid exempelvis utbildningar? 15

16 KUNDER Ger vi tydlig och informativ produkt-/tjänsteinformation? Tänker vi etiskt vid marknadsföring och annonsering, även kring jämställdhet/ mångfald? Hur tar vi social och miljömässig hänsyn i vår marknadsföring och kommunikation? (T.ex. tillgänglighetsanpassad hemsida, etiska principer i vår marknadsföring, bilder som speglar goda värderingar.) Vissa kunder har specifika behov t.ex. på grund av funktionsnedsättningar hur arbetar vi för att möta dessa behov? (T.ex. en webbplats som alla kan läsa och förstå.) 16

17 Behandlar vi alla kunder likvärdigt? Arbetar vi aktivt mot diskriminering och trakasserier? Kan vi involvera våra kunder i vårt arbete för en hållbar utveckling? PRODUKTER/TJÄNSTER Bör vi göra en livscykelanalys för vår produkt/tjänst? Hur? Hur kan vi göra vår produkt/tjänst så miljövänlig som möjligt? 17

18 Kan produkten/tjänsten utformas så att så många som möjligt kan använda den, t.ex. personer med olika funktionsnedsättningar? Kan produkten/tjänsten skapa social nytta för kunder, leverantörer eller andra grupper i samhället, t.ex. ge bättre hälsa och välbefinnande? 18

19 SAMARBETE MED IDEELLA ORGANISATIONER Kan vi stödja och samarbeta med ideella organisationer? (T.ex. bidra med vår egen tid och kompetens.) Kan vi avsätta en viss procent av vinsten till samhällsnyttiga initiativ? Kan vi ge bort produkter som vi inte själva längre behöver? För mer information Har ni frågor eller vill ha stöd i ert arbete, kontakta oss gärna. Lycka till med arbetet! Malin Roux Åsa Helg Tel: Tel: E-post: malin@butterfly.se E-post: asa.helg@glaglazo.se 19

20 Gränslöst är ett projekt med syfte att höja medvetenheten om mänskliga rättigheter och hållbar utveckling hos gymnasielever och lärare. Projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden. Projektägare är Företagarna i Göteborg i samverkan med Föreningen CSR Västsverige, Kakbanken, Ung Företagsamhet och Världskulturmuseet. Skolor som varit med i projektet är: Angeredsgymnasiet, Aranäsgymnasiet, Globala gymnasiet, Schillerska gymnasiet och Strömkullegymnasiet FORM BRANDWORK FOTO ELLA FORSSLING