Vad är Global Compact?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vad är Global Compact?"

Kurt Ola Sandström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Vad är Global Compact? Vid det ekonomiska världsforumet (World Economic Forum) i Davos i januari 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan företagen att ansluta sig till en global pakt med gemensamma värderingar och principer som ska ge den globala marknaden ett mänskligare ansikte: Jag vänder mig särskilt till er individuellt genom era företag och kollektivt genom era företagssammanslutningar att anamma, stödja och anta en uppsättning värderingar på området för mänskliga rättigheter, arbetsrättsnormer och miljöpraxis. Kofi Annans uppmaning till företagen är inte på något sätt bindande, men den ger kraft och auktoritet åt behovet av att företagen tar sin del av ansvaret för framtidsfrågorna för världens överlevnad. De företag som ansluter sig till The Global Compact åtar sig att i en lärande process verka inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljö. sid. 1 (5)

och principer som ska ge den globala marknaden ett mänskligare ansikte: Jag vänder mig särskilt till er individuellt genom era företag och kollektivt genom era företagssammanslutningar att anamma,

2 Global Compacts nio principer. Inom området mänskliga rättigheter: 1. Företaget bör stödja och respektera skyddet av internationellt erkända mänskliga rättigheter. 2. Företaget bör se till att det inte gör sig medskyldigt till brott mot de mänskliga rättigheterna. Inom området arbetsrätt: 3. Företaget bör upprätthålla föreningsfriheten och det faktiska erkännandet av den kollektiva förhandlingsrätten. 4. Företaget bör avskaffa alla former av tvångsarbete. 5. Företaget bör effektivt avskaffa barnarbete. 6. Företaget bör undanröja diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning. Inom området miljö: 7. Företaget bör stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker. 8. Företaget bör ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande. 9. Företaget bör uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik. sid. 2 (5)

Företaget bör upprätthålla föreningsfriheten och det faktiska erkännandet av den kollektiva förhandlingsrätten. 4. Företaget bör avskaffa alla former av tvångsarbete. 5.

3 Global Compacts hemsida. Via Global Compacts hemsida ( förses företagen med styrredskap, t.ex. god praxis och fallstudier, en checklista över miljöeffekter och modeller för dokumentation av kontakter med intressenter. sammanförs företagare med organisationer runtom i världen som arbetar med närliggande frågor och håller företagen uppdaterade om nya initiativ i fråga om Corporate Citizenship. uppdateras regelbundet ett kalendarium över närbesläktade evenemang, inom eller utom FN-systemet. sprids artiklar, recensioner och information samt uttalanden från företag och organisationer. sammanställs FN:s data om arbete, mänskliga rättigheter och miljö. sid. 3 (5)

sammanförs företagare med organisationer runtom i världen som arbetar med närliggande frågor och håller företagen uppdaterade om nya initiativ i fråga om Corporate Citizenship.

4 Varför en lärande process och inte en Code of Conduct? Den viktigaste orsaken till att Kofi Annan presenterade Global Compact som en lärande process är att flera av Compactens nio principer inte är statiska. De måste hela tiden tillämpas utifrån en kulturell och politisk kontext och utgå i från dagens situation i respektive land. Detta innebär att det inte går att exakt definiera vad respektive princip innebär i varje situation och vid varje tid. Detta medför att det är omöjligt att följa upp gentemot ett statiskt regelverk vilket en Code of Conduct skulle utgöra. Andra orsaker till att välja en lärande process är mera pragmatiska: 1. Sannolikheten att FNs generalförsamling skulle anta en meningsfull Code of Conduct bedöms som lika med noll. De flesta länder vill inte införa fler tvingande regler än nödvändigt. De enda länder som skulle driva att en Code of Conduct infördes är länder som inte ser med blida ögon på privat företagande och som paradoxalt nog inte heller respekterar de mänskliga rättigheterna, behovet av arbetsrättnormer eller ansträngningar inom miljöområdet. 2. De ekonomiska och logistiska kraven på FNs organisation för att kunna övervaka en Code of Conduct är oöverstigliga. Det finns ingen möjlighet för FN att följa upp efterlevnaden hos globala företag och deras underleverantörer. Nike t.ex. har 750 underleverantörer i 52 länder. 3. Företagsvärlden skulle motsätta sig att införa en bindande Code of Conduct och risken är stor att dagens progressiva företagsledare skulle ansluta sig till anticode anhängarna. sid. 4 (5)

De måste hela tiden tillämpas utifrån en kulturell och politisk kontext och utgå i från dagens situation i respektive land.

5 Hur deltar man i The Global Compact? Ett företag som vill engagera sig i Global Compact kan göra det genom att företagets VD skickar ett brev till FNs generalsekreterare. I brevet ska företaget uttrycka sitt stöd för The Global Compact och åta sig följande: 1. Göra ett tydligt uttalande om företagets stöd för Global Compact och dess nio principer, och att offentligt stödja Global Compact. Det kan företaget göra genom att: informera de anställda, aktieägarna, kunderna och leverantörerna om företagets stöd till Global Compact. Integrera Global Compact och de nio principerna i företagets utvecklings- och utbildningsprogram. Införliva the Global Compact-principerna i företagets mission. Inkludera Global Compact-åtagandena i årsredovisningen och andra offentliga publikationer. Skicka ut ett pressmeddelande för att offentliggöra åtagandet. 2. En gång om året rapportera ett konkret exempel på framgångar och erfarenheter gjorda vid genomförandet av Global Compacts nio principer. Dokumentet kommer att publiceras på Global Compacts hemsida. Brevet ska skickas till: Kofi Annan Secretary-General United Nations New York, NY, USA På Global Compacts hemsida ( ) finns brevmallar. sid. 5 (5)

Göra ett tydligt uttalande om företagets stöd för Global Compact och dess nio principer, och att offentligt stödja Global Compact.

Relevanta dokument

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna Inledning Detta policydokument utgör regelverk för Kvinna till Kvinnas kapitalförvaltning. Syfte, mål och avgränsning Syfte Syftet med placeringspolicyn