Uppdrag: Boendemiljö och livskvalitet

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR Uppdrag: Boendemiljö och livskvalitet Beredning omsorg Tid: den 15 november 2016 kl Plats: Stadshuset, Grå Närvarande: Beredningen: Pia Radil (ordf.), Pia Ohrberg (1:e vice ordf.), Katarina Nilsson (2:e vice ordf.), Magnus Jonsson, Gun Tillgren, Gunnel Aidemark, Owe Johansohn, Katrina Dakouri, Anders Malm, Mats Sahlin samt Carin Olsson (ledamöter) Tjänstepersoner: Sofie Johansson (beredningskoordinator) 1) Återrapportering seminariedag Äldrecentrum Stockholm 27/10 Pia Radil och Katarina Nilsson delar med sig av dagen och vilka lärdomar den gav. Diskussion om ojämlik hälsa i den äldre befolkningen. Se presentationen Ojämlikhet i hälsa i den äldre befolkningen en överblick av Stefan Fors, docent, Ageing Research Center och Katarina Nilssons minnesanteckningar från dagen här nedan. 2) Återrapportering seminariedag CASE Lund 27/10 Pia Ohrberg rapporterar kort om dagen: Allt fler blir allt äldre, men fler blir också dementa. Äldrekollo och rekreation. Tillgänglighetsfrågor och utemiljöns betydelse. Hemma är bäst. Men vad är hemma? Ängelholms kommun Ängelholm Tel: E-post: info@engelholm.se

2 2 (5) 3) Tankekarta Brainstorming kring utmaningar för uppdraget Hur ska Ängelholm kunna erbjuda boende med livskvalitet för grupper med behov av omsorg. 4) Övrigt Litteraturtips Älskade äldreomsorg av Jan Blomström. Sofie Johansson uppmanar ledamöterna att läsa någon eller några av följande rapporter som nås via diariet: Omvärldsanalys Ängelholm Abramsson M., Äldres bostadsval och preferenser - en sammanställning av aktuell forskning Jakten på möjligheter i en ny tid. Huvudrapport för projektet stora flytt- och boendestudien. Kairos future september 2015 Bostäder att bo kvar i. Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer (SOU 2015:85) Det vardagliga livet på LSS-boende för personer med psykisk funktionsnedsättning En förbättrad bostadssituation för äldre rapport Granbom et al 2015 Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar rapport Linköpings universitet Vid anteckningarna, Sofie Johansson

3 3 (5) Seminarier vid äldrekonferensen Ojämlikhet i den äldre befolkningen docent Stefan Fors Åldersindelning: Barn o ungdomstiden beroende. Vuxenlivet oberoende. Tidig pensionsålder -frisk och oberoende Den sista tiden - mer el mindre beroende Nu är ca 20% av befolkningen 65 år eller äldre. Utbildning har betydelse för hälsa o livslängd och skillnaden har en tendens att accelerera. Faktorer som påverkar ojämlikheten : yrke, olämplig medicinering, nya mediciner och behandlingar, hjälpmedel som motverkar funktionshinder, landsbygd resp. stad. Måltid mer än bara mat Birgitta Vallin Gylleåra Våra liv börjar med längtan efter mat och glädje något som följer oss längst i livet. Lyckade måltider Sitta med vänner (sällskap), välja själv, vackert dukat, vällagad mat, vänligt bemötande. Faktorer som påverkar mat och måltidskvalitéten: politiska beslut, upphandlingar, tillagning/ matleverantör, biståndshandläggare, kompetens och utbildning, servering och bemötande Faktorer som påverkar måltidsupplevelsen: lukt och smak, salivutsöndring, ensamhet, depression, sjukdomar, medicinering, munhälsa, sväljsvårigheter, svårigheter att hantera bestick, Måltidsmiljö och bemötande. Bra med omsorgsmåltider (pedagogisk måltid) där personal äter med vårdtagare. Värdeord: delaktighet och välbefinnande Verktyg: äldrecentrum.se/kost, livsmedelsverket

4 4 (5) Nollvision för demensvård utan tvång, Gunilla Nordberg Demens betyder utan sinne, utan förstånd Fakta om demenssjuka. Ca personer i Sverige personer/ år, ca år 2050, 47 miljoner i världen, x Olika demenssjukdomar vaskulära pannlobsdemens alzheimer alkoholrelaterad B12 Svensk lag: Ingen medborgare ska kunna utsättas för samhällets tvång utan lagstöd. Symptommätning hos dementa enligt BPSD (Betendemässiga och Psykiska Symptom vid Demenssjukdom): rastlöshet, oro, ångest, aggressivitet, vanföreställningar, hallucinationer Vad räknas som tvång? Allt som förhindrar individens frihet mot dennes vilja. Larm och GPS mot individens vilja. Lugnande mediciner med tvång. Skäl till varför vi använder tvång: minska fallrisk, förhindra att individen stör andra, möta aggressivitet, gammal vana, underbemanning Tvång är skadligt trots gott syfte och kan ge symptom som: aggressivitet, ångest, depression, apati sämre balans, sämre muskelstyrka, ramlar lättare Hur arbeta så att tvång förhindras? Förebyggande Personkoncentrerat Levnadsberättelse Utbildning Nollvision i appar till anhöriga Handledning för personal och anhöriga: Nollvision- för en demensvård utan tvång och begränsningar

5 5 (5) Det åldrande minnet, den åldrande hjärnan. Jonas Persson docent i psykologi Den flytande intelligensen abstrkt resonemang och pusselläggning- försämras med ålder Den kristalliserade intelligensen förmågor som erhålls från kunskap och erfarenhet- bibehålls eller kan tom bli bättre med åldern Vad händer i hjärnan när vi åldras? Förändringar i hjärnan Det åldrande minnet Vad påverkar dessa förändringar Kan man göra något åt detta? Åldersförändringar i hjärnan Nervceller dör- hjärnans volym minskar med ca 5% per decennium efter 50 års ålder Neurotransmittorer, dopamin, acetylcholin, noradrenalin minskar Blodflödet i hjärnan minskar Hjärnans plasticitet minskar Skador i den vita substansen leder till minnesförsämring Hippocampus är viktig för minnet och dess storlek minskar med ålder Olika minnessystem Kortidsminne -arbetsminne Långtidsminne språkligt episodiskt kontra semantiskt icke språkligt perception. procedurminne Det episodiska minnet är stress-depessions- ålders- och sjukdomskänsligt medan det semantiska minnet inte är så känsligt Kan man träna minnet? Hjärnan är plastisk och kan förändras genom träning och erfarenhet.ex. Träna två saker samtidigt. Träna arbetsminnet, Fysisk träning