Uppdrag: Boendemiljö och livskvalitet

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR Uppdrag: Boendemiljö och livskvalitet Beredning för omsorg Tid: den 3 mars 2017 kl Plats: Hörsalen, järnvägens museum Besök: Ann-Britt Olofsson, gruppchef på omsorgskontoret i Linköpings kommun Närvarande: Beredningen: Pia Radil (ordf.), Katarina Nilsson (2:e vice ordf.), Magnus Jonsson, Gun Tillgren, Inger Rengstedt, Gunnel Aidemark, Owe Johansohn, Carin Olsson, (ledamöter) Tjänstepersoner: Caroline Benson (beredningskoordinator), Sofie Johansson (beredningskoordinator) Övriga: Enligt anmälningslista Ann-Britt Olofssons presentation finns bifogad. 1) Inledning, Pia Radil, ordförande beredningen omsorg 2) Strategisk planering och utveckling av framtidens LSS-boende, Ann-Britt Olofsson, gruppchef på omsorgskontoret i Linköpings kommun Ann-Britt presenterar Linköpings organisation och var LSS-frågorna ligger i den. En stor del av verksamheten handlas upp. Linköping har sex privata utförare. Man har olika inriktning på boendena. Det ställs en fråga om boende för personer med neuropsykiatriska problem, en stor målgrupp som inte alltid tas upp. Ann-Britt arbetar inte med den målgruppen men tankar kring planering och utformning av boende skiljer sig inte så mycket åt. Ann-Britt kan lämna kontaktuppgifter till en kollega som arbetar med den frågan. Lokalförsörjningsplaner Omsorgskontoret har ett bra samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen när nya bostadsområden planeras. Max. 5-6 platser i gruppbostäder vilket IVO föreskriver. Man arbetar med tioåriga lokalförsörjningsplaner. Många faktorer att ta hänsyn till t.ex. befolkningsprognos och inflyttning från mindre grannkommuner (eftersom det finns ett större utbud och fler inriktningar i Linköping). I budget har man en utbyggnad med ungefär tio personer per år. Ibland går man ut och handlar upp gruppbostäder. Det kommunala bostadsbolaget vet att man alltid behöver lägenheter. Ängelholms kommun Ängelholm Tel: E-post: info@engelholm.se

2 2 (4) Dialog med enskilda personer I sin enkelhet är dessa träffar bra eftersom det ger ett hum av behovet även om det är en komplex bild. För att kunna bedöma hur behov kommer se ut framåt men också för att hämta in synpunkter och idéer på hur boende kan se ut. Dels för att informera om hur olika boenden ser ut och fungerar dels för att ungdomen ska kunna lämna en intresseanmälan, bra att ha som planeringsunderlag. Särskolan i Ängelholm är mycket duktiga på att informera sina elever om LSS. Några exempel där föräldrar varit med i ett tidigt skede i planeringsprocessen. Upplevelsen är att deltagarna varit nöjda att vara med och även med slutresultatet. Nu byggs ett nytt bostadsområde i Linköping. Fem föräldrar till ungdomar med personlig assistans, har tagit kontakt med politiker och vill ha ett kollektivboende i det här området. Ansökt om en särskilt anpassad bostad i det här området. Bedömningen är att bara två har behov av denna typ av boende. Vem ska ansvara för att basutrusta och sköta de gemensamma utrymmena? Kan vi ha ett kooperativ? Det gäller att försöka hantera behovet och regelverket. Diskussion om ungdomar som flyttar till gruppbostad kan bli mer självständiga och utvecklas för att så småningom flytta till en egen lägenhet med mindre stöd. Linköpings kommun vill de som vill bo lite mer självständigt ska få göra det. Anhöriga och goda män vill ofta ha en gruppbostad. Få personer bor först i gruppbostad och sen flyttar till eget boende. Ofta pga. att anhöriga tycker att det känns bäst att personen bor i gruppbostad. Svårigheter i planeringen Personer som har svåra behov söker istället personlig assistans Intresseanmälan om bostad stämmer inte alltid Personer erbjuds boende men tackar nej flera gånger, behövs tydligare riktlinjer, ett flöde från när man har erbjudit plats till man tackat ja/nej, regler för hur många gånger man kan tacka nej. Det kan handla om att man inte vill bo i ett visst område etc. Ex med ett boende utanför stan dit ingen ville flytta. Kösituationen ser likadan ut som antalet lediga platser. Ska vi fortsätta bygga ut när vi har lediga platser? Bedömningen i lokalförsörjningsplanen på 10 år är 50 platser. Utformning av boenden Idag är alla gruppbostäder i Linköping i markplan förutom en som är i två våningar. Kan fungera bra med flera våningar men måste vara tillgänglighetsanpassade. Fullutrustat kök etc.? Olika hur man använder sig av det. Handlar både om förmåga och intresse. Försöker uppmuntra personalen/utförarna att stödja brukaren att själv klara detta. Balansgång mellan vad vi tror personerna behöver och vad IVO har för krav. Senaste åren har man haft stort fokus på brandfrågor och brandtillsyn. Handlar om olika typer av lås, utrymningsvägar som låses upp automatiskt, sprinklers etc. För personer med utåtagerande beteenden lämpar sig lantliga lägen som möjliggör att de kan röra sig mer fritt. Daglig verksamhet i anslutning. Gemensamma utrymmen i mitten av huset. En lägenhet är separerad från de andra.

3 3 (4) Lantligt läge på gruppbostäder är svårt eftersom daglig verksamhet då hamnar långt från boendet. De 5-6 personerna som bor i gruppbostaden ska ofta till olika dagliga verksamheter. Vissa servicebostäder, lägenheter i en eller två trappor bredvid varandra. Andra ligger utspridda i ett bostadsområde. Bra med variation för det är individuellt om man vill bo nära baslägenheten eller vill bo lite mer privat. Välfärdtekniklösningar Kan teknikutveckling med den nya välfärdstekniken möjliggöra att fler kan bo i eget boende? Tidigare har man pratat om att välfärdsteknik är ett komplement till personal men nu kommer välfärdsteknik på inte alltför lång sikt att ersätta personal. T.ex. digital nattillsyn. Det kan finnas fördelar med det som att inte behöva störa brukaren när hen sover. Kommer börja med att testa inom äldreomsorgen men diskussioner förs om att använda även inom LSS. Även börjat med gps-larm där man ser goda resultat. Brukare kan självständigt röra sig i samhället på ett bättre och säkrare sätt. Behöver inte ha personal med sig. I Linköping har man arbetat i 5-6 år med teknikombud. Några i personalen är ambassadör för tekniska lösningar som kan lösa problem. Ett teknikombud per utförare. Utbyte kring idéer om tekniska lösningar. Svårighet att försöka hålla sig ajour. Fråga om man har samarbete med tekniska högskolor? Ja, KTH. Kommentar om att Certec på LTH har mycket intressant att ta del av. Exempel på tekniska lösningar som teknikombuden arbetat med är stöd i måltidsplanering, gps-klocka och digitala lås. Gäller att väcka ett intresse hos den enskilde att använda tekniken. Appar kommer mer och mer. En del funktioner är bra för alla människor och man sticker inte ut om man använder dem. Linköpings kommun utreder just nu vad det skulle kosta att ha wifi både på äldreboende och i gruppbostäder. Idag bygger det på att den enskilde har sin egen internetuppkoppling. Utmaningar Svårigheter med nya gruppbostäder där unga personer ska flytta in. Tar lång tid innan de unga övernattar och bor där. Är mer hos sina föräldrar de första månaderna. Kan bli problematiskt med målgrupper som tillhör både LSS och socialpsykiatri t.ex. personer med aspbergers. Flyttar till ett boende där de driver kriminell verksamhet och missbrukar. Hur gör man med dessa individer? Det finns även lindrigt utvecklingsstörda som bor i en servicebostad och missbrukar där. Vad gör man om de tackar nej till insatser. Exempel från Linköping där det kommunala bostadsbolaget erbjöd ungdomar med lindrig utvecklingsstörning att hyra lägenheter (serviceboende med personal och gemenskapslokaler) i samma hus som ett seniorboende. Blev inte så lyckat. Pensionärerna har full koll på ungdomarna och så fort det händer minsta lilla blir där problem. Toleransen från pensionärerna väldigt låg. Det kommunala fastighetsbolaget tänkte sig ett större utbyte, att ungdomarna skulle kunna ha vaktmästartjänster

4 4 (4) etc. Felet från början var att informationen inte gick fram till varken ungdomarna eller pensionärerna att de två olika målgrupperna skulle bo ihop. Frågor om personalförsörjning Är det svårt att rekrytera ung arbetskraft? Ja, svårare än tidigare, t.ex. med vikarier. Viktigt att skapa ett intresse bland unga och se PRAO och praktik som ett tillfälle att skapa ett intresse hos ungdomarna och arbeta med dessa frågor i framtiden. Man kan inte vara intresserad av det man inte känner till. Bra handledning är mycket viktigt. Krav i förfrågningsunderlag vid upphandling av gruppbostäder att ta emot praktikanter t.ex. Vid pennan, Sofie Johansson

5 Framtidens LSS-boende strategisk planering i Linköpings kommun Ann-Britt Olofsson Linköpings kommun, omsorgskontoret Ann-Britt.Olofsson@linkoping.se

6 Målgrupp Personer med utvecklingsstörning som bor i bostäder med särskild service enl. LSS

7 Linköping invånare 60 boenden inom LSS-området gruppbostäder och servicebostäder Ca 470 personer med utvecklingsstörning har beslut om bostad med särskild service enl LSS Stor del av verksamheten handlas upp En stor kommunal utförare 6 privata

8 Boenden med olika inriktning Exempel på inriktningar - personer med förvärvad hjärnskada - Personer med utvecklingsstörning i kombination med stora medicinska behov - Personer med utvecklingsstörning och utåtagerande beteende

9 Geografisk spridning Boenden finns i hela kommunen Samarbete med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen när nya bostadsområden planeras Gruppbostäder 5 6 platser

10 Plan för utbyggnad Lokalförsörjningsplan Vilka faktorer påverkar behovet av utbyggnad?

11 Vilka faktorer påverkar behovet av utbyggnad? Befolkningsprognoser Linköpings kommun 2000: inv 2015: inv Prognos 2025: inv 2035: inv

12 Hur ska vi planera för boenden på kort och lång sikt? Hur ser kön ut i dagsläget? Nytillkomna behov 2017? Nytillkomna behov t.o.m. 2026? Omsättning av platser? Inflyttning från andra kommuner? Teknikutvecklingens påverkan?

13 Dialog med enskilda personer Inbjudan till möten med ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras föräldrar Möjlighet att lämna intresseanmälan Komplex bild många faktorer påverkar

14 Dialog med enskilda personer kring utformning av boenden Några få exempel finns där boende och föräldrar varit med tidigt i planeringsprocessen möjlighet att påverka val av tomt och utformning av gruppbostaden. Enskilda ges alltid möjlighet att välja ex tapeter och golv, samt färg på kakel och klinkers i badrum.

15 Dialog med intresseorganisationerna Rådet för funktionsnedsättning övergripande frågor Regelbundna samrådsträffar 2 ggn per termin med ex FUB, HSO, RSMH och IFS m.fl. Politiker och tjänstemän deltar. Aktuella frågor, information, möjlighet att påverka/lämna synpunkter.

16 Svårigheter i planeringen Personer som vi planerar för bostad med särskild service söker istället personlig assistans Bedömningen i intresseanmälan stämmer inte Personer som erbjuds boende tackar nej upprepade gånger Vi planerar boende utanför stan ingen vill flytta dit Man kan endast tänka sig att flytta till en viss stadsdel.

17 Kösituation 16 personer står i kö 15 lediga platser finns Nej tack pga boendets läge el ålder på dem som bor i boendet Fortsatt utbyggnad när lediga platser finns?

18 Utbyggnadsplan fram till 2026 Behov av 100 nya platser för personer med utvecklingsstörning 50 platser nyutbyggnad 50 platser frigörs genom omsättning i befintliga boenden

19 Krav på utformning av gruppbostäder - funktionsbeskrivning Boverkets regler Myndigheten för delaktighet - regler för tillgänglighet 6 fullvärdiga lägenheter, à 45 kvadratmeter Hemlikt ej institutionsprägel Svängradie i hall och hygienutrymme Fullutrustat kök med spis inkl. ugn, kyl, frys, micro

20 Krav på utformning av gruppbostäder funktionsbeskrivning forts. Tvättmaskin och torktumlare i varje lägenhet Uteplatser Förberedelse för automatisk dörröppnare vid huvudentré Centraldammsugare Varje lägenhet ska ha eget postfack och ringklocka Den boende får välja tapeter och golv, samt kakel och klinkers i hygienutrymme Direktlarm vid brand till SOS-alarm Lägenhetsförråd

21 Krav på utformning av gemensamma utrymmen i gruppbostad Två rum för social samvaro Kök, inkl. matplats (låsbart) Gemensam uteplats med vind- och regnskydd Förråd Personalutrymmen, kontor och personalrum Tvättstuga för gemensam tvätt

22 Boenden för personer som är utåtagerande Lantliga lägen skapar större frihet Daglig verksamhet i anslutning till boendet (BoDa) - Odling - Djurskötsel - Skogsröjning - Vedhantering Personalens kompetens viktig

23 Specialanpassningar Madrasserade väggar pga självskadebeteende Bygga igen kök Inbyggd TV Ta bort väggar för mer öppen planlösning (ej förenligt med IVO:s krav)

24 Planering av ny gruppbostad för personer med mycket omfattande stödbehov Kraftigt utåtagerande beteende Boendet byggs utifrån specifika personer som fn bor på externa placeringar Lantligt läge men med närhet till stan Förstärkningar i byggnation

25 Gemensamma utrymmen i mitten av huset Sammanhållen lösning med möjlighet att dela av En lägenhet mer separerad från övriga lägenheter Materialval i lägenheter anpassat utifrån personernas behov, ex tvättställ och toaletter i stål, okrossbara fönster Den enskildes behov IVO:s krav?

26 Osäkerhetsfaktorer Hur gör vi om någon tackar nej? Skyddsaspekter för personal Kommer vi ha kompetens för att möte personernas behov? Fn finns de på olika externa placeringar med specialinriktning

27 Linköpings budget inom vård och omsorg 2016, 1 077,5 mnkr (netto) exkl äldreomsorg FoU-centrum 0,2 % Hemtjänst 0-64 år 4,0 % Föreningsbidrag 0,4 % Köpta adm tjänster 0,3 % Socialpsykiatri 17,6 % Insatser för personer med utvecklingsstörning, LSS 39,0 % Individ- och familjeomsorg 26,5 % LSS-insatser 5,6 % SFB (LASS) 6,3 %

28 Standardkostnad 6,0 Jämförelse redovisad kostnad för LSS med strukturårsjusterad standardkostnad LSS Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (KOLADA) 4,0 2,0 0,0 Avvikelse % -2,0-4,0-6,0-8,0 Linköping Jönköping Eskilstuna Västerås Örebro Norrköping -10,0-12,0-14, År

29 Kostnader Låga kostnader bra eller dåligt? Kostnader - kvalitet Resurserna är begränsade Effektivt resursutnyttjande

30 Upphandling av bostäder med särskild service Upphandling av LSS-bostäder sedan 2000 Bred politisk enighet om upphandling omfattningen kan variera något beroende på majoritet

31 Teknikombud utvecklar Lust Till teknik Personal som arbetar på gruppbostad/bostad med särskild service för personer med utvecklingsstörning. Privata och kommunala utförare deltar - lika för alla. Alla utförare på LSS-bostäder är representerade och har ett teknikombud.

32 Vad är målet? Ökad självständighet för personer med funktionsnedsättning Högre livskvalitet Normalisering leva som andra Ökat deltagande i samhällslivet

33 Teknikombudens uppgift Sprida information Vara ambassadörer Inspirera Fånga upp problem Ge förslag på lösningar tänka nytt Sprida goda exempel

34 Återkommande aktiviteter Regelbundna träffar med teknikombuden 3-4 ggn/termin för information och aktuella frågor Seminarier med olika teman Kontakter med leverantörer Testa och implementera ny teknik

35 Exempel på teknikstöd för ökad självständighet Stöd för måltidsplanering GPS- klocka ger ökad frihet Digitala lås

36 Appar för planering och påminnelser Bra stöd i olika situationer Appar sticker inte ut Många funktioner finns Stöd i att välja lämpliga appar behövs Stöd i att ladda ner och lära sig att använda appen