Inriktning på Utbildningsgruppens arbete 2001
|
|
- Camilla Karlsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inriktning på Utbildningsgruppens arbete 2001 Utvecklingsfrågor och service - generella utgångspunkter Utbildningsgruppen har sedan starten 1995 på ett för svenska förhållandet helt unikt sätt utvecklat regional samverkan på utbildningsområdet i de 13 kommuner som ingår i GR. Ingen annanstans i Sverige finns ett så brett, djupt och omfattande samarbete som i GR:s medlemskommuner. Under GR:s femåriga existens har exempelvis ett omfattande samverkansavtal på gymnasienivå vuxit fram, läromedel för ca 225 miljoner kronor med en samlad kostnadsreduktion på drygt 85 miljoner inköpts och distribuerats på ett ur miljövårdsperspektiv optimalt sätt genom att alla transporter härigenom minimerats, över medielån effektuerats, drygt gymnasieungdomar intagits till gymnasiet via det av GR konstruerade datoriserade intagningsprogrammet Indra och ca pedagoger och skolledare årligen deltagit i Pedagogiskt centrums aktiviteter. Ca 70 utbildningsvarianter i form av bland annat specialutformade program och lokala inriktningar är öppnade regionalt. Av de nationella programmen är teknikprogrammet och i stort sett hela estetiska programmet regionalt öppna. Även industriprogrammet och livsmedelsprogrammet är öppna med nationell sökbarhet. Denna i landet unika position medför att GR idag besöks av politiker och utbildningsföreträdare från andra delar av Sverige med syftet att ta del av den etablerade verksamheten för att pröva vilka delar av densamma som skulle kunna iscensättas också på andra håll i landet. De stora förändringar som idag sker på utbildningsområdet har klart visat på behovet av regional samverkan, idé- och erfarenhetsutbyte. Utvecklingen i GR:s medlemskommuner har på utbildningsområdet inneburit att verksamheten kunnat bedrivas med högre kvalitet och mer kostnadseffektivt än om varje kommun hanterat alla sina utbildningsuppgifter isolerat. GR Utbildning är en regional resurs vars verksamhet vänder sig till politiker, chefstjänstemän, medarbetare och brukare på utbildningsområdet. Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helintegrerat på GR Utbildning, innebärande att de fyra verksamhetsdelarna, Utbildningssamverkan, Gymnasieintagningen, Pedagogiskt Centrum och Läromedel, har dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande serviceuppdrag. Detta integrerade arbetssätt får till resultat att sambruks- / serviceverksamheten står under konstant utvecklings- och förändringstryck, samtidigt som alla utvecklingsidéer snabbt kan prövas i praktiken och därmed få den verklighetsförankring som förutsätts för att nå framgång i arbetet med att bidra till utveckling av kommunal skol- och utbildningsverksamhet. Denna med nationella mått mätt mycket omfattande samverkan grundas på att detta ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden. Bland dessa kan följande nämnas: - Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att tillhandahålla bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. 1
2 - Spjutspetskunnande i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängligt för övriga kommuner i regionen. - Regionens samlade tyngd ger större genomslag mot omvärlden i frågor, där kommunerna har gemensamma intressen att bevaka, än vad dessa skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Detta gäller t ex i det kommunala samarbetet med statliga myndigheter, universitet och högskolor. Sambruksfördelar är således en gemensam egenskap för alla verksamheter som Utbildningsgruppen leder och som GR Utbildning driver. En ständig utmaning i detta arbete är att göra rätt avvägningar mellan två grundläggande och konkurrerande behov. Det ena är att verksamheterna skall vara konsekventa, uthålliga och långsiktiga. Det andra är att de skall vara lättrörliga, flexibla och förändringsbara, så att regionens utbildningsanordnare via bl a GR kan följa den tekniska, organisatoriska och pedagogiska utvecklingen. Detta korstryck, vilket skapar dynamik och elasticitet, kommer att vara minst lika starkt framöver som hittills. Från att initialt ha arbetat med kommunernas frivilliga och obligatoriska skolformer har Utbildningsgruppens uppgiftsområde idag det livslånga lärandets perspektiv, vilket får till följd att helhetssyn på lärande / kunskapsbildning är ett avgörande förhållningssätt i arbetet med att utveckla Göteborgsregionen som en kunskapsregion. Parallellt med den successivt ökande regionala verksamheten inom GR ökar behovet av information till medlemskommunerna. Det är därför angeläget att söka nya former för att ytterligare utveckla kontakterna på den politiska nivån mellan GR och de 13 kommunerna. Förbundsstyrelsen har därför fastslagit att styrelsen och presidiet har huvudansvaret för att information sprids och att medvetenheten om de regionala frågorna ökar. Varje ledamot / ersättare ansvarar för att informationen når den egna kommunen. I samband härmed har förbundsstyrelsen uppdragit åt ledningsgrupperna att utveckla kontakterna med medlemskommunerna. Utbildningsgruppen avser med anledning av detta uppdrag att dels förlägga en del av sina presidiemöten till medlemskommunerna i anslutning till dessas nämndsammanträden, dels bjuda in nämndernas presidier till GR, samt erbjuda att GR Utbildnings tjänstemän informerar om GR:s verksamhet i medlemskommunerna. Vid ingången av 2001 blir GR regionalt kommunförbund inom Svenska Kommunförbundet och vissa uppgifter tillkommer med anledning av detta. Bl a förstärks GR:s roll som representant för medlemskommunerna i arbetsgivarfrågor, vilket på utbildningsområdet innebär aktiviteter kring de nya läraravtal som just nu förhandlas. Vidare förutsätts deltagande i nätverksmöten och konferenser i Svenska kommunförbundets regi, framtagande av underlag på önskemål av Svenska kommunförbundet, arbete kring statliga remisser där förbundet är remissinstans, samordningsinsatser med de tre övriga regionala kommunförbunden som planeras inom Västra Götaland och uppdrag för det s k Västra Götalandsparaplyet. 2
3 Vid sidan av detta allmänna anslag vill Utbildningsgruppen peka ut följande kärnverksamheter samt dessas utvecklingsperspektiv under nästkommande år. Utbildningssamverkan En bärande idé för utbildningssamverkan i regionen är att sätta eleven / studenten och dennes behov och önskemål i centrum för verksamheten. Visionen är därför en region i vilken den som utbildar sig har stor frihet att, i progressiva och spännande läromiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t ex geografisk, administrativ, ekonomisk, social och kulturell natur. Denna utveckling leder till ökad profilering av de program som erbjuds den studerande, vilket ses som helt nödvändigt. Alla utbildningar kommer inte att finnas överallt, men inom intagningsområdet skall ett brett utbud erbjudas eleverna, där tydliga programprofiler utvecklats. Genom årliga samverkansavtal mellan regionens gymnasieskolor breddas och fördjupas samarbetet fortlöpande. Detta skapar en överblick kring det samlade utbildningsutbudet och en möjlighet att diskutera olika skolors och utbildningsprograms kvalitet, vilket är ett viktigt inslag i det regionala samarbetet, där samverkan regionens skolor emellan skapar mycket goda förutsättningar för s.k. benchmarking. Inom ramen för avtalet fattas beslut om regionala garantier för smala, men strategiskt viktiga utbildningar. Över tid kommer uppföljnings- och utvärderingssystem (kvantitativa och kvalitativa, regionala "bilder") att etableras, vilka kommer att utveckla diskussionen om gymnasieskolans resultat, organisation och resurstilldelning / dimensionering samt relationerna dessa faktorer emellan. Under året kommer en ny avstämning beträffande kostnader för samtliga program att genomföras med bokslut 2000 som underlag. Detta kommer att utgöra underlag för reviderad interkommunal ersättning för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Samarbetet är unikt för svenska förhållanden avseende såväl innehåll som antalet deltagande kommuner. Utvecklingsmöjligheterna är stora. Samarbetet fördjupas t ex i form av utvecklade finansieringsformer och en ökad gemensam kursverksamhet för elever med inriktning mot ett slags regiongemensamt gymnasium, som mäklar särskilda kurser och projekt mellan regionens elever och gymnasieskolor i samarbete med näringsliv och akademi. I detta sammanhang verkar också skolorna gemensamt och aktivt för att skapa ökade förutsättningar för regionens studerande att enkelt få tillgång till ett så stort kursutbud som möjligt. Satsningen på de gemensamma regionala kurserna, som med mycket gott resultat genomförs innevarande år skall ses som ett steg i denna riktning. Internetbaserade distansmetoder och samverkan med näringsliv och akademi är exempel på utvecklingsformer som kan prövas inom ramen för denna kurssamverkan. Samarbetet breddas genom att fördjupad samverkan, i lämplig form, också etablerats mellan regionens gymnasiesärskolor, vuxenutbildningar, för- och grundskolor samt fristående skolor. På dessa områden kommer ytterligare steg att tas med gymnasiesamarbetet som förebild. 3
4 Ytterligare insatser ska göras på internationaliseringsområdet. I samarbete med andra aktörer inom området engagerar sig GR Utbildning i utbildning och kompetensutveckling av lärare och ledare, i nätverk och erfarenhetsutbyte, i information och utveckling av pågående verksamhet i kommunerna samt i särskilt projekt med syfte att bistå skolor i arbetet med att finna kvalificerade föreläsare och resurspersoner. Vidare skall målsättningen vara att medlemskommunerna är ledande i landet när det gäller att stimulera rörlighet inom regionen avseende yrkeskategorier i allmänhet och ledare / pedagoger på skolområdet i synnerhet. Ur detta och andra perspektiv kommer kommunernas arbetsgivarroll att beaktas i det fortsatta regionala samarbetet. Ett konstruktivt deltagande i det helt nödvändiga förändrings- och förbättringsarbetet inom lärarutbildningen är ett annat angeläget utvecklingsområde. I syfte att bidra till en gynnsam utveckling på detta för regionen så strategiskt viktiga fält skall samarbete i lämpliga frågor utvecklas med lärarutbildningen inom Göteborgs Universitet, GU, inte minst gäller detta uppgiften att skapa en god dialog och effektiva återkopplingssystem mellan GU och regionens lärare, ledare och lärarstuderande. Motsvarande dialog med GU:s statliga rektorsutbildning är under uppbyggnad. Samtidigt verkar kommunerna genom GR för att kompletterande kompetens tillförs skolan i form av t ex projektledarskap. Särskilda satsningar genomförs på lärare i matematik, naturvetenskap och teknik genom kompetensutveckling samt i projekt tillsammans med arbetslivet. Vidare vidtas åtgärder för att stödja lärare och elever i utveckling av upplevelsebaserade pedagogiska arbetsformer samt kring media- och IT-verksamhet. Efter beslut i Förbundsstyrelsen hösten 1999, där Utbildningsgruppen uppdrogs utveckla nya former för samarbetet skola / arbetsliv kommer flera omfattande satsningar att iscensättas på detta område. Bland dessa kan följande nämnas: - Dialog 2000, där GR i samverkan med Västsvenska Industri- och Handelskammaren organiserar en årligen återkommande mässa / konferens i samtliga medlemskommuner där företrädare för arbetslivet möter elever, skolpersonal, föräldrar och politiker. - Korsvägen Vetenskapscentrum (Universeum) med vilket GR avser att samverka när det gäller studie- och yrkesvägledning i samband med de intressen som väcks bland barn och unga vid besök i anläggningen. - Kvalitetscertifiering av praktikplatser är en satsning i samverkan med arbetsmarknadens parter vilken syftar till att all form av arbetsplatsförlagd del av elevernas utbildning skall kvalitetssäkras enligt ett program som regionens skolor, arbetsgivar- och arbetstagarparter är överens om. - Inom ramen för Pedagogiskt centrum sker fortlöpande kompetensutveckling av regionens studie- och yrkesvägledare. - Redan hösten 2000 startar en treårig akademisk yrkesutbildning av studie- och yrkesvägledare i Göteborg genom att Malmö Högskola i samarbete med GR Utbildning utlokaliserar 30 studieplatser. 4
5 - Programnätverken för regionen, där skol- och arbetslivsföreträdare gemensamt utvecklar programmen, utökas i antal. - Även inom ramen för gymnasieintagningen kommer särskilda satsningar på skola / arbetslivsfrågorna att göras, vilka omnämns nedan. Gymnasieintagningen Den gemensamma gymnasieintagningen har en lång tradition i regionen. Över ansökningar till gymnasiet administreras årligen. Som stöd för detta arbete har GR Utbildning tillsammans med medlemskommunerna utvecklat ett för Sverige helt unikt intagningssystem - Indra. Den tekniska utvecklingen av Indra kommer under år 2000 att övergå i fas två, vilket innebär att den enskilde eleven själv skall kunna registrera sin ansökan till gymnasieskolan samt att information om intagningen också skall kunna hämtas direkt från Indra. Under fas tre är målsättningen att all kommunikation skall ske via Internet innebärande att den markbundna trafiken upphör. Säkerhetsaspekterna kring detta utreds och kostnadsberäknas för närvarande. En annan viktig utveckling av Indra skall ske på informationsområdet. Genom Internet finns ett mycket brett informationsutbud som är åtkomlig för alla antingen i hemmet eller på skolan. Ett problem däremot är att finna relevanta data i den uppsjö av information som här står tillbuds. För att underlätta inte bara för den enskilde eleven utan även för studie- och yrkesvägledare ämnar GR Utbildning skapa en utbildningsguide, dvs en gemensam webbsida där relevanta länkar kring utbildningsalternativ och arbetsmarknad samlas. Dess konstruktion skall vara sådan att eleven själv, på ett lättfattligt och handgripligt sätt, kan lotsa sig fram mellan de olika länkarna för att få information om önskat yrke eller utbildning. Det skall även finnas möjligheter att via e-post kunna få svar på allmänna frågor, dvs en slags studieoch yrkesvägledare "on-line" kommer att etableras. Insatser nämnda ovan kommer att kopplas till informationssatsningen Välkommen till gymnasiet Vad skall jag välja?, som sedan flera år tillbaka genom utskick av utbildningskatalog och aktiviteter på egen hemsida riktar sig till samtliga regionens ungdomar i grundskolans sista årskurs. Pedagogiskt centrum Pedagogiskt centrum är ett regionalt resurscentrum med huvuduppgift att stödja personal inom utbildningssektorn i deras kompetensutveckling kring strategiskt viktiga frågor med fokus på pedagogiskt utvecklingsarbete. Verksamheten utökas kontinuerligt och når nya målgrupper inom skolans område. Exempel på detta under 2001 är utökat innehåll för studie- och yrkesvägledare, personal inom skolhälsovård / elevvård och lärare inom vuxenutbildningen. Pedagogiskt centrum har årligen ca besökare till seminarier, kortare och längre kurser, konferenser och andra arrangemang. Utöver volymtillväxt, med större utbud och fler besökare / deltagare som resultat, har satsningen vidgats till att också omfatta politikers kompetensutveckling bl a med syftet att bidra till att stimulera den utbildningspolitiska debatten i regionen. 5
6 De längre skolledarsatsningarna omfattar rekryterings-, introduktions- och mentorskapsutbildningar samt mer generell kompetensutveckling för yrkesverksamma skolledare. Även under 2001 förväntas Pedagogiskt centrum få uppdraget av Utbildningsdepartementet att erbjuda skolledarutbildning inom den nationella satsningen på ITiS - IT som pedagogiskt verktyg i skolan. För skolans personal planeras en intensifierad satsning på kompetensutveckling såväl i seminarieform som under längre sammanhållna utbildningar. Utbudet skall stödja skolutveckling i stort och uppfylla behov, vilka kontinuerligt uppkommer i takt med att skolans målstyrning utvecklas. Såväl lokala, regionala som nationella mål ska beaktas. Verksamheten skall kännetecknas av stor flexibilitet och lyhördhet. Särskilt prioriterade områden är under 2001 insatser för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd, IT som pedagogiskt verktyg, frågor som rör värdegrund, arbete med utvecklingen av demokratiska arbetsformer, miljö- och hälsa, omvärldsbevakning, kultur, kvalitet och skola / arbetsliv. Ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra verksamheten. Det internationella perspektivet skall betonas i anknytning till Sveriges ordförandeskap inom EU. Även skolbiblioteket som en resurs i skolutvecklingen kommer att beaktas. På detta område görs under innevarande och nästa år en regionala satsning som syftar till att lyfta fram skolbibliotek och mediatek som ett viktigt verktyg vid utveckling av det pedagogiska arbetet. Dels erbjuds kompetensutveckling inom ramen för Pedagogiskt centrum, dels kommer Internetbaserade skolbibliotekstjänster att erbjudas regionens elever och pedagoger. Utbudet fokuserar på det livslånga lärandet. I så stor utsträckning som möjligt erbjuds personal, som arbetar med barn / ungdomar / vuxna, kompetensutveckling i blandade grupper, detta för att progressionstänkandet ska genomsyra innehållet. Ytterligare utvecklingsarbete kommer att krävas kring användandet av distansmetoder, tvärvetenskapligt innehåll och framåtsyftande pedagogik såsom exempelvis rollspelspedagogik. Uppföljning- och utvärderingsmodeller lyfts fram, olika former för benchmarking och erfarenhetsutbyte fortsätter att utvecklas. Speciellt beaktas samarbetet mellan skola och näringsliv. Pedagogiskt centrum utgör härmed en del av regionens kvalitetsarbete. Pedagogiskt centrum medverkar till att aktuell forskning vid landets universitet och högskolor lyfts fram. Kopplingen mellan forskning i teori och praktik tydliggörs. Under 2001 utvecklas samarbetet med Korsvägen Vetenskapscentrum. Det finns här en konkret koppling mellan GR, Göteborgs Universitet, Chalmers och näringslivet, vilken kan utnyttjas för samverkan på olika områden. Samarbete sker också med ett flertal andra aktörer i regionen såsom med Vetenskapsfestivalen, Bok & Bibliotek och det Nationella Matematikcenter som bildats i Göteborg. 6
7 Pedagogiskt centrum är även fortsättningsvis ledande inom IT-utvecklingen speciellt med inriktning på IT och media som pedagogiska verktyg integrerat med annat innehåll. De arbetslag som ingår i satsningen på ITiS kan vända sig till Pedagogiskt centrum för kontinuerlig kompetensutveckling. Även lärare och ledare, som inte deltar i ITiS, stöttas i sitt arbete. Läromedel Denna verksamhet är jämfört med motsvarande på andra håll i landet mycket omfattande. I ingressen till detta förslag till Inriktning för år 2001 ges kvantitativa exempel på detta. Vid sidan av dessa exempel kan nämnas att GR Utbildning förfogar över ett mediebibliotek värt över 20 miljoner kronor, vilket står till regionens pedagogers och ca elevers förfogande. Utvecklingen på detta område kommer i stor utsträckning att handla om fördjupad och breddad service kring IT-läromedel och internationella pedagogiska produkter. Den ökande användningen av digital teknik för sökning, beställning och distribution fördjupar successivt informationen om det utbud GR Utbildning förfogar över och ställer till skolornas förfogande samt gör det än mer tillgängligt för användarna omnämnda ovan. Vidare kommer skolorna även fortsättningsvis att erbjudas resurser, kunskap och teknik för egen produktion av interaktiva multimediala läromedel. När det gäller bedömning inför inköp av nya läromedel engageras referensgrupper bestående av elever, lärare och skolledare, vilka träffas regelbundet för arbete med recensioner / rekommendationer avseende läromedelsinköp / läromedelsanvändning. Den permanenta läromedelsutställningen på Gårdavägen 2 kommer, med hjälp av förlag och andra aktörer på marknaden, att informera om svenskproducerade såväl som internationellt producerade böcker, tidskrifter, videogram, CD romskivor, laborativa material och "pedagogiska leksaker". Förlagen anordnar vidare kostnadsfria workshops och informationskvällar för pedagoger. GR Utbildning följer och deltar aktivt i utvecklingen på digital-tv-området med fokus på de pedagogiska aspekterna av denna utveckling.. I ett nära samarbete med universitet och högskolor deltar GR Utbildning i den forskning som finns runt läromedel. Såväl lärare och elever som forskare och författare medverkar aktivt i denna verksamhet. Nätverk och träffar för idé- och erfarenhetsutbyte Verksamheten är väletablerad på GR Utbildning och omfattar idag många medarbetare i Göteborgsregionens medlemskommuner. Det handlar om aktiviteter som snabbt kan anpassas till aktuella behov, där nätverk tillskapas för en viss uppgift och som avvecklas när densamma är slutförd såväl som mer långsiktigt arbetande grupper, vilka i många fall tar initiativet till och driver utvecklingsprojekt i samverkan. 7
8 Utvecklingen på detta område handlar om att dels öka kvalitet, flexibilitet och resultatorienteringsgrad i arbetet, men också om att pröva ny former för nätverk på den digitala, interaktiva och multimediala arena, vilken nu finns tillgänglig i GR Utbildnings regi. Via Internet är konferensverksamhet sedan några år etablerad och detta område inrymmer en stor utvecklingspotential. GR:s hemsida, som utvecklats snabbt de gångna åren, kan fördjupas ytterligare och användas i syfte att sprida goda idéer, skapa kontakt resurspersoner emellan samt till att förteckna / lyfta fram intressanta utvecklingsprojekt i Göteborgsregionen såväl som i landet i övrigt. I detta sammanhang bör nämnas att Utbildningsgruppen sedan något år tillbaka prövar former för användning av digital informationsteknik i syfte att bredda, fördjupa och effektivisera det demokratiska arbetet. Detta arbetssätt prövas även av Utbildningschefsgruppen och flera av de nätverks- och arbetsgrupper som verkar inom GR Utbildnings olika områden. Exempel på grupper som arbetar med nätverk inom GR Utbildning är kvalitetsansvariga, gymnasierektorer, IT- och skol-it-ansvariga i kommunerna, skolekonomer, studie- och yrkesvägledare, vuxenutbildningsrektorer, mediapedagoger, schemaläggare, ansvariga för skolans internationaliseringsarbete, m fl.. Utbildningsgruppen genom Vivi-Ann Nilsson Ordförande 8
FÖRBUNDSSTYRELSEN Utbildningsgruppen NÄTVERK. Inriktning 2001
FÖRBUNDSSTYRELSEN Utbildningsgruppen NÄTVERK Utbildningsgruppen inför år 2001 Verksamhet och framtidsperspektiv Utvecklingsfrågor och service generella utgångspunkter Nödvändiga förändringar som sker på
Läs merSamverkan inom utbildningsområdet i Göteborgsregionen
2001-06-26 Göteborgsregionens kommunalförbund Bidrag till tävlingen Kommuner i samverkan Samverkan inom utbildningsområdet i Göteborgsregionen Samverkan mellan 13 kommuner i Göteborgsområdet Utbildning
Läs merUtbildningsgruppen inför Verksamhet och framtidsperspektiv
Utbildningsgruppen inför 2004 Verksamhet och framtidsperspektiv UTBILDNINGSGRUPPENS FÖRSLAG TILL INRIKTNING 2004 Detta förslag till inriktning av Utbildningsgruppens arbete 2004 tar sin utgångspunkt i
Läs merBifogat återfinns förslag, daterat 010408, till inriktning på Utbildningsgruppens arbete 2002.
Utbildnings gruppen 19 april 2001 Till Utbildningsgruppen Inriktning på Utbildningsgruppens arbete 2002 Att satsa på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är den enskilt viktigaste
Läs merUtbildningsgruppen. Utbildningsgruppen inför år Verksamhet och framtidsperspektiv
Utbildningsgruppen Utbildningsgruppen inför år 2000 - Verksamhet och framtidsperspektiv Utvecklingsfrågor och service generella utgångspunkter Utbildningssamverkan Pedagogiskt Centrum Läromedel, Ljud-
Läs merDetta har hänt! Utbildningsgruppens verksamhet i sammandrag mandatperioden
Detta har hänt! Utbildningsgruppens verksamhet i sammandrag mandatperioden 1995-1998 Denna redovisning av GRs Utbildningsgrupps verksamhet under dess första mandatperiod innehåller två delar; dels en kort
Läs merAvdelningen utvecklas snabbt, vilket visar på behovet av interkommunal samverkan och regionalt sambruk inom de områden där GR Utbildning verkar.
VERKSAMHETSPLAN 1997 GR Utbildning är en regional resurs Utbildningssamverkan Utvecklingsprojekt 1997 Speciella satsningar Läromedel Aktiva nätverk Hemsida på Internet Internationellt utbud Samordnad läromedelshantering
Läs merSamverkansavtal för gymnasieskolorna i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner
Samverkansavtal för gymnasieskolorna i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner 2009-07-01 2013-06-30 Samverkansavtal för gymnasieskolorna i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner 2009-07-01 2013-06-30
Läs merRegionalpolitiska utbildningsmål ett arbetsmaterial
Regionalpolitiska utbildningsmål ett arbetsmaterial Inledning De stora förändringar som idag sker inte minst på utbildningsområdet medför att behovet av regional samverkan, idé- och erfarenhetsutbyte är
Läs merUtbildningsgruppen inför 2009 Verksamhet och framtidsperspektiv
Utbildningsgruppen inför 2009 Verksamhet och framtidsperspektiv Utbildningsgruppen förslag till inriktning 2009 Utbildningsgruppens vision elevens behov står i centrum Under devisen Gemensamma satsningar
Läs merUtbildningsgruppen inför. Verksamhet och framtidsperspektiv
Utbildningsgruppen inför 2008 Verksamhet och framtidsperspektiv Utbildningsgruppen förslag till inriktning 2008 Utbildningsgruppens vision elevens behov står i centrum Utbildningsgruppen är GRs politiska
Läs merUtbildningsgruppen inför
Utbildningsgruppen inför 2005 Verksamhet och framtidsperspektiv 1 UTBILDNINGSGRUPPENS FÖRSLAG TILL INRIKTNING 2005 Detta förslag till inriktning av Utbildningsgruppens arbete 2005 tar sin utgångspunkt
Läs merGR Förbundsstyrelsen Samverkansavtal Gymnasieskolan 2002/2003-2005/2006 2001-04-06 Bilaga 5
Ytterligare fördjupning av gymnasiesamarbetet i Göteborgsregionen Politisk viljeinriktning inför samverkansavtalet för gymnasieskolan 2002-2006 (Bilaga 5) Bakgrund Utbildningsgruppen har sedan starten
Läs merUtbildningsgruppen inför. Verksamhet och framtidsperspektiv
Utbildningsgruppen inför 2007 Verksamhet och framtidsperspektiv 1 UTBILDNINGSGRUPPENS FÖRSLAG TILL INRIKTNING 2007 De regionalpolitiska utbildningsmålen Detta förslag till inriktning av Utbildningsgruppens
Läs merTEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning
Teknikcollege - kompetenscentra för effektiv resursanvändning Kriterier för Teknikcollege 1. Regionalt perspektiv 2. Infrastruktur för utbildningen 3. Tydlig profil 4. Samverkan med arbetslivet 5. Kvalitetssäkring
Läs merFramtidens ledare Inriktning av arbetet med det regionala ledarförsörjningsprogrammet
Framtidens ledare 2003 Inriktning av arbetet med det regionala ledarförsörjningsprogrammet Det regionala ledarförsörjningsprogrammet Inriktning 2003 Förbundsstyrelsen har beslutat att genomföra ett flerårigt
Läs merProtokoll från Utbildningsgruppens sammanträde
Protokoll från Utbildningsgruppens sammanträde Tid: Torsdagen 31 augusti 2000, kl 14.00-16.30 Plats: GR-Huset, Gårdavägen 2, Rum Trappen Ledamöter Vivi-Ann Nilsson (s), Göteborg, Ordförande Hillevi Ottosson
Läs merRegional satsning på vuxnas lärande
PM 2008-11-18 Förslag till Regional satsning på vuxnas lärande Bakgrund och motiv Den arbetsgrupp som tillsatts för att på Utbildningsgruppens uppdrag ta fram ett underlag som ger möjlighet för Utbildningsgruppen
Läs merMotala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning
Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning
Läs merSamverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen (GR) 2011/ /2013
Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen (GR) 2011/2012 2012/2013 1. Bakgrund och syfte Inom GR finns sedan 2001/2002 ett samverkansavtal för gymnasiesärskolan. Syftet med avtalet är att
Läs merRedovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag 1 (6) Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Sammanfattning
Läs merKommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.
2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar
Läs merAVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv
avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv Bakgrund Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen är enligt de statliga och kommunala styrdokumenten
Läs merLivsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?
Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland? Kompetensförsörjning med hjälp av utrikesfödda Det råder fortsatt problem med etablering på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsmarknaden
Läs merRegionalpolitiska utbildningsmål
Förslag till Regionalpolitiska utbildningsmål Inledning De stora förändringar som idag sker inte minst på utbildningsområdet medför att behovet av regional samverkan, idé- och erfarenhetsutbyte är större
Läs merAVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv. Fastställd i februari 2002 Rev.
avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv Fastställd i februari 2002 Rev. 2011-10-06 2 Bakgrund Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen
Läs merExamensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget
Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen
Läs merGysam Verksamhetsplan 2015
2014-11-27 Gysam Verksamhetsplan 2015 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen
Läs merAVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för elevernas arbetslivspraktik i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen
AVSIKTSFÖRKLARING avseende kvalitetskriterier för elevernas arbetslivspraktik i ungdomsskolan och inom vuxenutbildningen I syfte att skapa goda villkor avseende alla former av arbetslivspraktik för barn
Läs mer1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010
MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka
Läs merNätverk Syfte/Uppdrag Ordförande Sekreterare
Nätverk Syfte/Uppdrag Ordförande Sekreterare APU - omvårdnad/sjukvård Syftet med avtalet är att höja kvaliteten inom omvårdnadsprogrammet genom att förbättra den arbetsplatsförlagda utbildningen både i
Läs merSKOLPLAN 11 jan 2008
SKOLPLAN Skolplan för KF Gymnasiet Kooperativa Förbundets skola för handel och ekonomi KF Gymnasiet erbjuder en bred ekonomisk utbildning med nära koppling mellan teori och praktik. Skolan har ambitionen
Läs merSamverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionens intagningsområde läsåret 1998/99
för gymnasieskolan i Göteborgsregionens intagningsområde läsåret 1998/99 Avtalsparter Avtalets parter utgörs av kommunerna i Göteborgsregionens intagningsområde. Parterna enas om att intagningsområdet
Läs merSamverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/2003
Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/2003 1. Bakgrund Inom GR finns sedan 1997 ett avtal gällande gymnasiesamverkan inom Göteborgsregionens intagningsområde
Läs merSamverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 99/00
för gymnasieskolan i Göteborgsregionens intagningsområde Avtalsparter Avtalets parter utgörs av kommunerna i Göteborgsregionens intagningsområde. Parterna enas om att intagningsområdet utgör samverkansområde
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merVuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå
1 (6) 2000-09-26 230.2000-607 Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå Vision, mål och uppdrag Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda:. en vuxenutbildning som
Läs merIntresseanmälan avseende Teknikcollege
Till Industrikommittén 2007-05-11 Intresseanmälan avseende Teknikcollege sregionen är en näringsgeografiskt sammanhängande region med en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Därför är det nödvändigt att
Läs merHelhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram. Aktuell rapport från Skolinspektionen 2017
Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram Aktuell rapport från Skolinspektionen 2017 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat om helhet och sammanhang i utbildningen skapas utifrån den kunskap
Läs merKompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor
Läs merInformation Samverkansavtal inom vuxenutbildningen i GR
Samverkansavtal Information Samverkansavtal inom vuxenutbildningen i GR UC 2003-10-24 1 Regionalpolitiska utbildningsmål (sept. 2001) Satsningar påp det livslånga lärandet l en regional framgångsfaktor
Läs merPLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET
PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET 1. Finns det en biblioteksplan i din kommun? 2. Ingår skolbiblioteksverksamheten i planen? 3. Hur lyder texten om kommunens skolbiblioteksverksamhet? Sedan var frågan Hur
Läs merBILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN
1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen
Läs merRegionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten
1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp
Läs merStrategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET
Strategisk plan 2017 2021 MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET Innehåll Inledning... 3 Uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Vision... 4 Kvalitet i utbildning och forskning... 6 Utbildning och forskning i relation
Läs merVerksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning
Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare
Läs merGymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket
Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Rätt förutsättningar och rätt förväntningar Utgångspunkt i Gy 2011 Exempel på problematik, diskussioner
Läs merUtkast till egeninitierat remissvar Gymnasieutredningen
Utkast till egeninitierat remissvar Gymnasieutredningen Inspel från nätverk och intern kompetens Avstämning med Göteborg och Stenungsund (formella remisskommuner) Inspel från Teknikcollege och Vård- och
Läs merUtbildningsgruppens verksamhet 2002
Utbildningsgruppens verksamhet 2002 Utbildningsgruppens arbete fokuserar på att infria de regionalpolitiska utbildningsmål som GRs Förbundsstyrelse efter remiss i medlemskommunerna fattade beslut om vid
Läs merDIGITAL UTVECKLINGSPLAN
DIGITAL UTVECKLINGSPLAN 2018-2022 1. INLEDNING Digital utvecklingsplan ersätter IT-policy för förskola och grundskola i Ystads kommun 2010. Ystads kommun prioriterar digitaliseringen av utbildningsverksamheten.
Läs merGysam Verksamhetsplan 2016
2015-11-05 Gysam Verksamhetsplan 2016 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen
Läs merLokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete
Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...
Läs merHANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE
HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen
Läs merEN MODERN SAMVERKANSFORM
EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.
Läs merBildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns
Läs merKompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-06 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor bestående
Läs merDnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3
Läs merYttrande Till Utbildningsdepartementet
Till Utbildningsdepartementet Yttrande 1999-10-14 Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) politiska ledningsgrupp för utbildningsfrågor, Utbildningsgruppen avger härmed yttrande över Lärarutbildningskommitténs
Läs merHandlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)
Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen
Läs merSkola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv
Läs merPositionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad
180928 justerat efter beslut i styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad Introduktion Regionsamverkan
Läs merVälkomna till anordnarträff
Välkomna till anordnarträff 190205 Varmt välkomna! Statistik januari månad Växjölöftet vuxenutbildning SCB- rapportera in uppgifter Genomgång av arbetssätt, vägledning och uppföljning av våra arbetsmarknadselever
Läs merLayout: Infogruppen GR Tryck: PROffset, 2002 Foto: GR Utbildning, ISGR, Universeum, BRG
Samverkan och samarbete Utbildningsgruppens verksamhet 1995 2002 Layout: Infogruppen GR Tryck: PROffset, 2002 Foto: GR Utbildning, ISGR, Universeum, BRG 2 Samverkan och samarbete Göteborgsregionen är en
Läs merDemokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.
Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens
Läs merTEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING
TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi
Läs merDigital strategi. Järfälla För- och grundskolor
Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande
Läs merLokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet
Utbildningsförvaltningen Datum 2018-12-07 Lokal Aktivitetsplan för Studie- och Yrkesorientering vid 2018-2019 Postadress 961 86 Boden Telefon 0921-620 00 vx. med direktval Telefax E-post kommunen@boden.se
Läs merMåldokument Utbildning Skaraborg
Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till
Läs mer2011-11-21. 1 Inledning
2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege
Läs merIntegrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.
Integrerad IKT en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor www.sollentuna.se IKT betyder informations- och kommunikationsteknik. IKT är ett prioriterat utvecklingsområde
Läs merDet livslånga lärandet en regional framgångsfaktor Utbildningsgruppens arbete. Utdrag ur: Tio år med GR
Det livslånga lärandet en regional framgångsfaktor Utbildningsgruppens arbete Utdrag ur: Tio år med GR Göteborgsregionens kommunalförbund 1995 2004 1 Det livslånga lärandet en regional framgångsfaktor
Läs merPressmeddelande från GRs gymnasieintagning
Pressmeddelande 2010-04-15 från GRs gymnasieintagning Information om preliminärintagningen till gymnasieskolan i Göteborgsregionens kommuner, där GR gör intagning till 30 kommunala och 47 fristående skolor.
Läs merKonsten att se film direkt på datorn
Konsten att se film direkt på datorn - En guide till strömmande media på SLI.se - GR Utbildning Läromedel, Besök: Gårdavägen 4, Post: Box 507, 40 Göteborg AV/Media: Tel 0-5 50 5, Fax 0-5 5, E-post: avm@grkom.se
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016
Verksamhetsplan 2015/2016 Förbundsstyrelsens förslag till kongressen Inledning I år antar kongressen för första gången en långtidsplan. Den drar upp riktlinjerna för de kommande fem åren och hur vi ska
Läs merProgrammering för samtliga elever från årskurs ett Motion (2016:39) av Johan Nilsson (M)
Utlåtande 2016:168 RIV (Dnr 106-597/2016) Programmering för samtliga elever från årskurs ett Motion (2016:39) av Johan Nilsson (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion
Läs merYh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län
Yh Mälardalen Örebroregionen En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Västmanland Sörmland Samarbete mellan tre län inom ramen för ett regionalfondsprojekt under 3 år Historik Yh Mälardalen
Läs merUtmärkelsen kvalitet och samverkan i skolaarbetslivskontakter
Förslag till inbjudan Göteborg 081006 Lisa Isaksson Utmärkelsen kvalitet och samverkan i skolaarbetslivskontakter Premiering av skolor och arbetsplatser Bakgrund Arbetslivskontakter i ungdomsskolan och
Läs merInternationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Läs merFramtidens ledare Inriktning av arbetet med det regionala ledarförsörjningsprogrammet
Framtidens ledare 2004 Inriktning av arbetet med det regionala ledarförsörjningsprogrammet Det regionala ledarförsörjningsprogrammet Inriktning 2004 Förbundsstyrelsen har beslutat att genomföra ett flerårigt
Läs merETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD
ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD POSITIONSPAPPER REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE ARBETSMARKNAD/KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2018 1 2 INTRODUKTION Regionsamverkan Sydsverige är ett samarbetsorgan
Läs merSahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy
Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger
Läs merÄRENDE 5. Detta program är indelat i två delar: 1. Kulturens roll i det livslånga lärandet 2. ABM-utveckling och lärande
Kraftkälla för medborgare och lärande Program för kulturnämnden i Västra Götalandsregionen kring samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer, som grund för en aktiv roll i det livslånga lärandet. Bakgrund
Läs merPlanen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad
Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers
Läs merUtbildning för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merLivslångt lärande. i Göteborgsregionen ett unikt samspel
Livslångt lärande i Göteborgsregionen ett unikt samspel Det livslånga lärandet en regional framgångsfaktor, ett gränsöverskridande samarbete ingen annanstans i sverige har man på utbildningsområdet kommit
Läs merSkolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni
Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar
Läs merSkola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet
Skola-arbetsliv foto:leif Johansson, bildarkivet.se Handlingskraft Nyskapande Stolthet Handlingsplan skola-arbetsliv Inledning I läroplanerna samt i flera dokument på nationell nivå betonas vikten av att
Läs merSKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING
SKOLA & ARBETSLIV BAKGRUND I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och deltagande och känna/inse att de har ansvaret och makten över sitt eget lärande. SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Samverkan mellan
Läs merErasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01
Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att
Läs merStudie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna
Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes
Läs merRegional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande
Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap
Läs mer2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet
2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram Lust att lära kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Inledning Kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Kraftkälla för medborgare och lärande
Läs merInterkommunal ersättning (IKE)
PM 2016-01-03 Bengt Randen Interkommunal ersättning (IKE) Bakgrund och syfte GRs medlemskommuner har sedan lång tid tillbaka kommit överens om att ge gymnasieelever möjlighet att fritt söka till samtliga
Läs merBiblioteksplan för Lerums kommun
2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7
Läs merAvsiktsförklaring om samverkan inom utbildningsområdet, inom Fyrbodals kommunalförbund.
sida 1 2013-10-30 Dnr: 2013-49 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Avsiktsförklaring om samverkan inom utbildningsområdet, inom Fyrbodals kommunalförbund. Enligt beslut i 2013-02-13 23 ställde sig kommunstyrelsen
Läs merSYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR
SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande
Läs merVälkommen till GR:s nystartade nätverk inom Servicesektorn!
080908 Till: Ansvariga för utbildningar inom Handel/Turism/Hotell o Restaurang inom gymnasieskolan samt motsvarande personer inom Vuxenutbildningen. Inbjudna: En skolledare och en lärare per ingående program
Läs merStrategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016
Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens
Läs merMåldokument Utbildning Skaraborg
Måldokument Utbildning Skaraborg 2019-07-01 2022-06-30 1 Övergripande syfte Övergripande syfte med Utbildning Skaraborg är att ge invånarna i Skaraborg en kvalitativt god utbildning, som gör Skaraborg
Läs merStrategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande
Läs mer