Verksamhetsplan 2015 för Agneta Rodmark Wallner

Transkript

1 Agneta Rodmark Wallner Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (10) Handläggare Telefon: Till Agneta Rodmark Wallner Verksamhetsplan 2015 för Agneta Rodmark Wallner Förslag till beslut Agneta Rodmark Wallner

2 Sid 2 (10) Inledning Inledning Vårt uppdrag "Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas" (Lpfö98) Verksamhetsidé Förskolan är en mötesplats för många människor. För att våra möten ska vara meningsfulla måste vi i grunden ha en positiv människosyn. Vi ska visa respekt för varandras olikheter och ha en bra kommunikation med varandra. Vi ska ha ett öppet klimat som skapar förtroende och tillit. Vi ska uppmuntra till olika tankar och ta tillvara mångfalden när vi utvecklar vår pedagogik och strävar efter samsyn. Vår verksamhet ska bygga på ett gemensamt lärande, på samarbete, delaktighet och präglas av lekfullhet och glädje. På våra förskolor ska vi utveckla barnens lust till lärande, deras fantasi och skaparglädje. Barnen ska ges möjlighet att ingå i meningsfulla sammanhang som stödjer deras språkutveckling, kunskapsutveckling och identitetsutveckling. Verksamheten ska genomsyras av arbetsglädje och nyfikenhet där vi utgår från barns erfarenheter, behov och tankar. Varje barn ska uppleva tryggheten i att vara i en miljö där de kan utvecklas utifrån sina unika möjligheter. Alla barn i vår verksamhet har rätten att mötas av pedagoger som är medvetna om sitt uppdrag och väl förtrogna med läroplanens mål. Förskolan ska vara en viktig del i ett livslånga lärandet. Verksamhetsbeskrivning Förskoleenheten, som ingår i Östra förskoleområdet, består av fyra förskolor; Mellanberget, Lyckebo, Skogsåsen och Åsen, alla belägna på Hägerstensåsen samt den öppna förskolan i Liljeholmen. Tillsammans har enheten 16 barngrupper med 270 inskrivna barn. Antalet medarbetare i enheten är 65; 18 förskollärare, 38 barnskötare, 4 köksbiträden och 4 lokalvårdare, en utvecklingsledare och en administratör. Förskolenheten leds av en förskolechef. Förskolechef, utvecklingsledare och administratör har regelbundna möten för verksamhetsplanering och utvecklingsfrågor. En ansvarig pedagog finns på varje avdelning som utöver sitt pedagogiska ledningsansvar även ansvarar för arbetsplanens genomförande, uppföljning och olika typer av dokumentation. Specialpedagog har möte (barnhälsoteam) varje månad med förskolechef. Vid dessa möten säkerställer man att de barn som är i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver. Möte med fackliga representanter genomförs före varje APT. Förskolechef är sammankallande och ansvarar för dagordning och leder mötet.

3 Sid 3 (10) Kris brand- och beredskapsmöte genomförs två gånger per termin. En representant från varje förskola deltar. Minnesanteckningar förs av administratör. Arbetsplatsträffar (APT) genomförs varje månad. Förskolechef håller i mötet och ansvarar för dagordning och protokoll. Tid finns avsatt för de fackliga organisationerna att ge information. Gemensamma beslut kan tas i mötet och skrivs in i protokollen. Protokollen skickas via mail till alla medarbetare i enheten. Förskolans läroplan, barnkonventionen samt vår likabehandlingsplan är våra gemensamma mål- och styrdokument. Enhetens verksamhetsplan, VP, tillsammans med avdelningarnas arbetsplaner beskriver hur vi ska arbeta och följa upp vår verksamhet under året. Verksamhetsplanen skickas ut på remiss till arbetslagen, därefter sammanställs synpunkter i gruppen pedagogiskt ansvariga för att slutligen antas på APT den 8/4. Utvecklingsområden Förankring av det pedagogiska århjulet ska prioriteras så att medvetenheten kring det pedagogiska arbetet förstärks. Medvetandegöra sambandet mellan mål, arbetssätt, uppföljning och utvärdering och det verksamheten erbjuder barnen. Utveckla och revidera våra dokument, som ska vara gemensamma för hela enheten som t.ex in -och utskolning och reflektionsdokument. Språk- och kommunikation samt pedagogisk miljö. Föregående års resultatanalys av förskoleindikatorn påvisar att vi behöver utveckla arbetsätt och uppföljning inom områdena barns språkliga och kommunikativa utveckling samt pedagogisk miljö och material. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik Andel förskolor med mindre än 25 procent förskollärare tas fram av nämnden fastställs 2015 fastställs 2015 Antal barn per grupp 16 År Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" År År År 3,7 År

4 Sid 4 (10) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan 1. Förskolan främjar barnens förståelse för grundläggande demokratiska värden. Likabehandlingsplanerna följs upp, utvärderas, hålls aktuella och revideras utifrån barngruppernas specifika behov. Förskolorna bidrar till likvärdighet samt breddar barnens lekmönster och intressen. Förskolorna kartlägger barngruppernas behov Åtagande: Förskolan åtar sig att varje barn ska få ökad förståelse för grundläggande demokratiska värden. Barn är delaktiga i verksamheten utifrån mognad och ålder. Barnen respekterar varandra och visar hänsyn. Flickor och pojkar har lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Arbetssätt Miljön på förskolorna ska präglas av en god lärmiljö som erbjuder barnen möjligheter till individuella och gemensamma val. Miljön ska vara tillåtande, tillgänglig, utmanande och inspirerande. Miljön skall vara utformad så att alla barn hittar något stimulerande att leka eller sysselsätta sig med och det gör vi genom att låta barnens tankar, åsikter och intressen genomsyra verksamheten. Verksamheten ska präglas av barnens delaktighet och inflytande utifrån barnens mognad och ålder genom att de får vara med och påverka hur lekmiljöerna utformas. För att motverka traditionella könsmönster observeras och dokumenteras barnens lek i förhållande till innemiljön och det som erbjuds och är tillgängligt för barnen. Pedagogerna ska ut-mana barnen i deras tänkande för att bredda barnens lekmönster och intressen. I vårt dagliga arbete uppmuntrar vi barnens förmåga till empati och omtanke om andra samt öppenhet för olika kulturer och olika levnadssätt. För att skapa bra klimat i våra grupper samtalar pedagogerna med barnen och förmedlar verktyg för att lösa konflikter. Pedagogerna ska alltid vara goda förebilder för barnen. Barn som inte kommunicerar med ord får lära sig att använda och respektera stopphanden. Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som aktualiseras och revideras två gånger per år och används vid planeringar av aktiviteter och samtal vid husmöten.

5 Sid 5 (10) Uppföljning Likabehandlingsplanen aktualiseras under hösten och analyseras och revideras under våren. Lotuspärm med dokumentationsblanketter används vid planering och uppföljning av genomförda aktiviteter. Ett reflektionsdokument används vid arbetslagens avdelningsplanering varje månad 2. Förskolan ger barnen utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Förskolorna följer varje barns utveckling och lärande. Förskolorna ger nya utmaningar utifrån barnens kunskaper, erfarenheter och intressen i språk, matematik, naturvetenskap, teknik och skapande. Språkkartläggning genomförs i september. Resultat redovisas i excelfil. Självvärdering av arbetet genom "Förskoleindikatorn" ska genomföras i arbetslagen under vårterminen.resultat av självärderingen skrivs in i ILS-webben vid T2 rapport Åtagande: Vi åtar oss att ge barnen utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Varje barns utveckling och lärande följs upp, dokumenteras och analyseras. Miljön ute och inne uppmuntrar till lärande, samarbete och kommunikation. Varje barn får nya utmaningar både inomhus och utomhus utifrån sina kunskaper, erfarenheter och intressen i språk, matematik, naturvetenskap, teknik och skapande. Arbetssätt Pedagogerna genomför observationer och dokumenterar för att se och påvisa barnens lärande för att göra barnen delaktiga i sitt eget lärande samt för att ha konkret material att reflektera kring vid avdelningsmöten och nätverk. Det är viktigt att uppmuntra barnen att se varandra som resurser. Därför skapar vi många tillfällen där barnen måste samarbeta. I de pedagogiska nätverken som är gemensamma för alla inom enheten får pedagogerna möjlighet att ta del av varandras kunskaper för att utveckla arbetet på sin egen avdelning, som fokuserar på olika men också våra gemensamma utvecklingsområden. "Före bornholmsmodellen" ska användas som metod för att arbeta mer medvetet med att utveckla barnens språk, uppmuntra till berättande och intresse för läsande, exempelvis med dagliga samtal och högläsning. Alla barn ska ha fått berättat för sig en saga eller berättelse per dag. Den pedagogiska miljön inbjuder till och utmanar barns intresse för läsning och skrivning.

6 Sid 6 (10) De olika vardagliga aktiviteterna och rutinerna är planerade utifrån barngruppens behov och våra utvecklingsområden kopplade till läroplanens mål. Pedagogerna ska använda sig av ett rikt och nyanserat språk som innehåller den riktiga benämningen av ordet i stället för tomma ord som den, det, här och där. För att barnen ska utveckla sitt språk ska de få sagor läst eller berättat för sig. Barnen skall få möjligheter att diskutera, ställa frågor och samtala kring berättelsen. Barnen ska få tillfällen att leka med språket på olika sätt genom rim och ramsor och andra språklekar. Barnen delas in i smågrupper för att främja kommunikationen och samspel. Skog och natur besöks ofta av våra barngrupper och pedagoger. Vi använder oss av naturens resurser och går på upptäcksfärd bland kottar, pinnar och stenar i olika terräng. Många barngrupper tar med sig naturmaterial tillbaka till förskolan för att sedan skapa och använda sin fantasi att hitta nya användningsområden. För att stora och små barn ska förstå kretsloppet väljer en del att ta in exempelvis snö utifrån och se vad som händer när man kommit in. Kan man frysa om snön? Vad finns i snö? Vad är snö gjord av? Vilka fler former kan vatten ta? Pedagoger väljer att använda frågor utifrån barnens begreppsvärld och tar tillvara på lusten att lära. Våra förskolor väljer idag att använda sig av återvinningsmaterial i sitt skapande. Att visa för barn och föräldrar att saker och ting kan bli något nytt eller ett konstverk har varit framgångsrikt och barnen lär sig se skräp som värdefullt. Skapandet måste få vara tillåtande och lättillgängligt, då är naturen och vardagliga föremål, till exempel tomma förpackningar nära till hands och användbara. Matematik används i verksamheterna som en röd tråd i alla rutiner och aktiviteter. Allt har en form, längd, tyngd med mera. Pedagogerna har goda kunskaper. De räknar, sjunger och ramsar med olika matematiska begrepp på samlingar. Barnen räknar, tränar logik och koncentration vid olika bordspel och pussel där matematiken är tydligt. Turtagning, kategorisering och sortering är något som barnen spontant och ofta gör liksom att hålla ordning. Under hösten 2014 fick alla avdelningar en experimentbok russinhissen som inspirerar barn att tillsammans med pedagoger genomföra enkla experiment utifrån en ställd hypotes. Byggkonstruktion förekommer så väl inne på alla avdelningar som ute i naturen med olika skogsmaterial. Det byggs med klossar, kartong, kaplastavar, plus-plus, magneter, lego och duplo inomhus och med pinnar, plankor och grenar som blir kojor ute i skogen. Pedagogerna är nära, visar, inspirerar och vägleder. Förskolorna kommer att under året genomföra en hälsovecka under våren och en kulturvecka under hösten. Syftet är för att gemensamt fokusera på dessa teman för att medvetenhetgöra och inspirera till fortsatt arbete under årets gång. Uppföljning Lotuspärm med blanketter används vid planering, samt uppföljning av genomförda aktiviteter. Ett reflektionsdokument används vid respektive avdelningsplanering varje månad. Analys av dessa dokument sker för att utveckla och förbättra kvaliteten i verksamheten. Förskoleindikatorn genomförs av alla arbetslag under våren, sammanställs för varje förskola och hela enheten i maj månad. Arbetslagen anger utifrån resultatet i områdena språk och kommunikation och pedagogisk miljö, sina främsta styrkor och utvecklingsområden samt tar fram förslag till hur prioriterade utvecklingsområden ska åtgärdas.

7 Sid 7 (10) 3. Förskolan erbjuder föräldrarna goda möjligheter till samverkan. På förskolan ska det finnas olika forum för föräldrasamverkan. Dialoger kring resultat av brukarundersökning Åtagande: Vi erbjuder föräldrarna goda möjligheter till samarbete. Föräldrarna vet vad förskolan gör för att stödja deras barns utveckling och lärande. Föräldrarna känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter. Ökad andel svar och ökad andel nöjda i brukarundersökningen. Arbetssätt Samarbetet ska präglas av respektfullt bemötande och lyhördhet. Varje förskola genomför fortlöpande samtal med vårdnadshavare där barnets trivsel, utveckling och lärande lyfts fram. Främst sker detta i de årliga utvecklingssamtalen. Utvecklingssamtal genomförs enligt gemensam modell och erbjuds en gång per år. Vårdnadshavare har alltid möjlighet till ytterligare samtal. Den dagliga kontakten är viktig i förskolan. Den är kort men viktig för tryggheten vid lämning och hämtning. Kontinuerlig information om verksamheten sker via månadsbrev, som skrivs av varje avdelning för sig. På hösterminen inbjuds vårdnadshavare till föräldramöte för information om verksamheten. Under våren sker någon form av aktivitet i form av t ex vernissage av årets arbete. Vid inskolning bjuds nya föräldrar in till informationsmöte. Mötet leds av förskolechef. Vårdnadshavare har alltid möjlighet att ta kontakt med ledning och pedagoger om det finns frågor. Öppna förskoleråd finns på varje förskola. En viktig uppgift för pedagogerna är att tydliggöra förskolans uppdrag genom att synliggöra läroplansmålen och hur vi arbetar med dem. Det är en förutsättning för inflytande och samverkan. Återkoppling och dialog av brukarundersökningens resultat gör att vårdnadshavare blir medvetna om att deras synpunkter är viktiga. Uppföljning Det som framkommit under utvecklingssamtalen med barnens föräldrar ska tillsammans med andra utvärderingar utgöra underlag för att planera de konkreta åtgärder som ska förändras eller utvecklas i verksamheten. Ökad andel svarande och ökad nöjdhet av brukarundersökningen följs upp. Särskild utvärdering av svaren som handlar om samverkan med hemmet. Jämförelse görs med

8 Sid 8 (10) de två föregående åren. 4. Förskolan har ett gott samarbete med skolan, socialtjänsten, landsting och andra parter för att stödja barnets allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Förskolan följer de samverkansmodeller som framtagits gemensamt i stadsdelen. Förskolan arbetar med övergånga till skolan och extra uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Förskolorna har avslutande samtal inför övergången till skola Åtagande: Vi åtar oss att ha ett gott samarbete med skolan, socialtjänsten, landsting och andra parter för att stödja barnets allsidiga utveckling och lärande i ett längre perspektiv. (Samverkan) Vi följer de samverkansmodeller som tagits fram av stadsdelen. Vi arbetar tillsammans med skolan fram former för ett bra avslut på förskoleperioden och en bra start in i skolans värld. Särskilt uppmärksammas de barn som behöver särskilt stöd. Arbetssätt Samarbete med de olika parterna. Utvärdering och planering tillsammans med de olika samarbetsparterna. Förskolan ska vara väl förberedd vi kontakt med olika instanser. T ex. barnhälsoteam, noggranna anteckningar Resursanvändning alla parter KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter 25 % 25 % Tertial

9 Sid 9 (10) 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar 100 % 100 % Tertial Resursanvändning Budget 2015 KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex År Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 100 % 100 % År Sjukfrånvaro dag ,5 % tas fram av nämnden Tertial Förvaltningen ska erbjuda en god arbetsmiljö där alla medarbetare behandlas likvärdigt. Medarbetares och chefers kompetens ska utvecklas genom riktade insatser. Beskrivning Inom ramen för samverkansavtalet sker en fortlöpande dialog i arbetsmiljöfrågor mellan chefer, medarbetare och fackliga företrädare. I samverkan med företagshälsovården genomförs årligen arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Att individuella kompetensutvecklingsplaner utarbetas för samtliga månadsanställda medarbetare. En god arbetsmiljö och likvärdig behandling av alla medarbetare förväntas leda till större arbetstillfredsställelse, ökad motivation och effektivitet. Ett ökat antal medarbetare förväntas också uppleva att alla på arbetsplatsen behandlas med respekt samt att arbetssituationen är bra, vilket mäts i den årliga medarbetarenkäten. Kommentar För att en god arbetsmiljö ska genomsyra verksamheten krävs engagerade medarbetare och

10 Sid 10 (10) chef. Viktigt att tydliga ramar finns för hur vi bemöter varandra både som vuxna och barn. Respektera varandras olikheter och se det som en tillgång i verksamheten. Fortbildning både i den pedagogiska verksamheten och det mänskliga mötet sker efter behov. Enheterna och avdelningarna ska i verksamhetsberättelsen redovisa arbetet utifrån förvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan. Chefer ska registrera deltidsanställdas önskemål om utökad tjänstgöringsgrad i systemet. Enheterna och avdelningarna ska redovisa rekryteringsbehov, behov av avveckling och kompetensutveckling för kommande tolv månader Nyrekrytering av deltidsanställda ska övervägas noga Sjukfrånvaron ska minska jämfört med 2014 Sjukfrånvaron ska minska genom att samtliga chefer använder de verktyg som förvaltningen, staden och företagshälsovården tillhandahåller. Kommentar Vår målsättning är att alla pedagoger ska känna sig delaktiga och viktiga på våra förskolor. Vi arbetar aktivt med att förbättra vår arbetsmiljö och att alla känner att "vi är varandras arbetsmiljö" Viktigt punkt på våra APT-träffar. Viktigt att förskolechefen tar kontakt med arbetstagare som har hög frånvaro för att tidigt sätta in eventuella stödinsatser. Alla månadsanställda har möjlighet att nyttja starkort, friskvårdsbidrag och Stockholms stads simhallskort. Chefer ska arbeta aktivt för att främja hälsan hos medarbetarna Chefer ska löpande följa upp all sjukfrånvaro på enheten samt systematiskt arbeta enligt stadens rehabiliteringsprocess vid medarbetares sjukfrånvaro Övriga frågor