Motivation till förändring

Transkript

1 Motivation till förändring En deduktiv forskning baserad på den transteoretiska modellen Motivation for change - a deductive research based on the transtheoretical model Joakim Jönsson & Pontus Strandell Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Idrottsvetenskap II, Fördjupningsarbete, 7.5 hp Handledare: Stefan Wagnsson Examinator: Helene Hjalmarsson & Owe Stråhlman

2 Sammanfattning Syftet med undersökningen var att undersöka och förstå hur en förändringsprocess ser ut med koppling till motivation. Individerna som deltog hade alla förändrat ett livshotande eller potentiellt livshotande beteende. Man har utgått från den transteoretiska modellen och undersökt huruvida respondenterna följt modellens stadier av beredskap i sin process mot ett mer hälsosamt beteendemönster. Man använde sig av en öppen intervju för att undersöka djupet i respondenternas utsagor. Resultatet visade bland annat på att den inre motivationen är essentiell vid vidmakthållandet av det nya beteendet och att gemenskapen i olika stödgrupper respondenterna deltagit i vägde tungt för den yttre motivationen.

3 Abstract The purpose of this research was to examine and understand how a process of change with a connection to motivation looks like. The individuals of which participated in the study had a common factor of changing their lifestyle after living with a fatal or potentially fatal behavior. With an attachment to the transtheoretical model we have examined whether the respondents have followed through the levels of readiness in the model in their process towards a healthier behavior pattern. By using an open dialog in the interviews we were able to examine the depth in the statements of the respondents. The final results showed among others that the inner motivation of which is experienced is essential in the maintenance of the new behavior, and that the solidarity in the various support groups of which the respondents had participated was crucial to their outer motivation.

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR LITTERATURBEARBETNING TRANSTEORETISKA MODELLEN (TTM) MOTIVATION BETEENDEFÖRÄNDRING METOD DESIGN URVAL MÄTINSTRUMENT/INTERVJUGUIDE GENOMFÖRANDE DATABEARBETNING RELIABILITET OCH VALIDITET ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT RESULTAT FRÅN FÖRNEKELSE- TILL BEGRUNDANDESTADIET FRÅN FÖRBEREDELSE- TILL HANDLINGSSTADIET VIKTEN AV INRE OCH YTTRE MOTIVATION I FÖRÄNDRINGSPROCESSEN SNEDSTEG OCH ÅTERFALL DISKUSSION VIDARE FORSKNING REFERENSER BILAGOR BILAGA INTERVJUGUIDE... 21

5 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Det generella beteendet i vårt samtida samhälle blir mer och mer ohälsosamt, vilket leder till stora kostnader för hälso- och sjukvården (FYSS, 2008). Det som påverkar hälsan är enligt Winroth & Rydqvist (2008) bland annat våra levnadsvanor och vår livsstil. Det handlar om en beteendeförändring som måste genomföras då den nuvarande situationen innebär en hälsorisk. I och med det generellt ohälsosamma beteendet i vårt samhälle är det relevant att undersöka beteendemönster hos individer som motverkat ohälsa. Genom forskning kan man få en bredare bild av problematiken och därmed tillämpa åtgärder mer effektivt i praktiken. Modellen man använt sig av i undersökningen, som handlar om förändringsprocessen i motverkandet av ett livshotande beteende, är den transteoretiska modellen. Den transteoretiska modellen utvecklades av de amerikanska forskarna Prochaska & DiClemente på 1980-talet och är en populär modell som används inom psykoterapi och psykologi (Faskunger, 2001). Modellen har använts i samband med rökavvänjning, kost, övervikt, aids/könssjukdomar, fysisk aktivitet samt flertalet andra hälsorelaterade områden (Faskunger, 2001) Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur en förändringsprocess går till utifrån den transteoretiska modellen. Vi begränsar oss till att endast undersöka personer som har haft ett livshotande eller potentiellt livshotande beteende, vilket innebär kraftig övervikt, rökning samt missbruk. 1.3 Frågeställningar Hur hittar man motivation till en förändring? Vad är det som får igång motivationen till att vilja ändra någonting? Vad är det som gör att man fortsätter med en förändring? Vad fick dig att fortsätta i det gamla beteendet? 1

6 2. LITTERATURBEARBETNING 2.1 Transteoretiska modellen (TTM) Den transteoretiska modellen är utvecklad av de amerikanska forskarna Prochaska & DiClemente i början av 1980-talet. Teorin används för att få en förståelse om hur en beteendeförändring går till (Faskunger, 2001). Man har studerat vad människor som själva ändrar ett beteende har för strategier/handlingssätt för att lyckas med en beteendeförändring vid olika tidpunkter (Andersson & Björklund, 2008). Modellen består av tre olika delar som alla är beroende av varandra för att lyckas. De olika stadierna är förändringsstadiet, handlingssätt för förändring och motivationsbalans och aktivitetsspecifik självtillit (Andersson & Björklund, 2008). Den första delen som förändringsstadierna bygger på är en cyklisk förflyttning mellan stadierna. Detta eftersom att återfall är vanliga (Faskunger, 2001). AKTIVITETSSTADIET HANDLINGSSTADIET FÖRBEREDELSESTADIET BEGRUNDANDESTADIET FÖRNEKELSESTADIET Figur 1. Den transteoretiska modellens fem stadier av beredskap. En del i modellen är förändringsstadiet som innefattar fem olika stadier av beredskap. De olika stadierna är: förnekelsestadiet, begrundandestadiet, förberedelsestadiet, handlingsstadiet och aktivitetsstadiet (Faskunger, 2001). En kort beskrivning av de fyra första stegen, som kommer att behandlas i denna undersökning, och vad som kännetecknar varje stadie samt hur övergången från stadie till stadie går till följer här nedan. Det första stadiet är förnekelsestadiet och kan beskrivas enligt följande citat från Faskunger (2001): Jag är inte regelbundet fysiskt aktiv och funderar inte på att börja. Vilket innebär att 2

7 individerna förnekar att de har ett problem som t.ex. övervikt, missbruk eller rökning och ser mer fördelar vid att stanna kvar vid sitt nuvarande beteende (Faskunger, 2001). För att ta sig vidare från förnekelsestadiet nämner Faskunger (2001) att medvetandegörande, känsloanspelning och socialt stöd är en viktig del i förändringsprocessen. Nästa steg är begrundandestadiet, där börjar individen fundera på att ändra sitt beteende och börjar läsa på, tänka och prata om sitt problemområde (Faskunger, 2001). De är inte redo att lägga den tiden som krävs för att göra en förändring utan de försöker hitta snabba lösningar som tyvärr inte fungerar i längden (Faskunger, 2001). För att komma vidare härifrån gäller det att försöka ta bort nackdelarna, höja självförtroendet, ta reda på vilka hinder som kan komma i vägen, sätta upp specifika mål och börja lite i taget (Faskunger, 2001). Personer som har gått in i förberedelsestadiet tänker ofta, hur de ska gå tillväga för att genomföra förändringen (Anderson & Björklund, 2008). Dessa individer planerar för en förändring inom en snar framtid (Andersson & Björklund, 2008). Här är fördelarna övervägande mot nackdelarna och en handlingsplan bör utvecklas vid det här skedet (Faskunger, 2001). Handlingsplanen bör innefatta både långsiktiga och kortsiktiga mål, valda aktiviteter, eventuella hinder, belöning och stöd från andra (Faskunger, 2001). Steget där man verkligen börjar med förändringen kallas för handlingsstadiet och där hittar vi personer som har varit i sitt nya beteende mellan 0-6 månader (Andersson & Björklund, 2008). Här är det dock vanligt med återfall då man inser att det inte gick så lätt som man först trodde eller att man inte når upp till sin målsättning (Faskunger, 2001). Det gäller för individen att använda sig av en realistisk målsättning, hitta socialt stöd, stärka självförtroendet, utveckla en metod för belöning samt planera vardagen (Faskunger, 2008). En annan del i den transteoretiska modellen beskriver förändringsprocessen om hur människor gör en beteendeförändring. Det är 10 olika förändringsprocesser utifrån erfarenhetsmässiga och beteendemässiga faktorer (Faskunger, 2001). De olika förändringsprocesserna är: medvetandegörande, känsloanspelning, personlig omvärdering, social omvärdering, närmiljöstrategier, engagemang, socialt stöd, beteendeanpassning, stimulikontroll och belöning (Faskunger, 2001). 3

8 Sista pusselbiten i den transteoretiska modellen handlar om att förstå varför människor förändras och man har tagit fram de faktorer som är viktigast för att hitta en drivkraft i förändringsprocessen (Andersson & Björklund, 2008). Dessa delar är motivationsbalans (fördelar/nackdelar), aktivitetsspecifikt självförtroende och återfallsprevention (Faskunger, 2001). Motivationsbalansen innehåller delar där man jobbar med fördelar och nackdelar med förändringen, fokus ligger dock på att stärka fördelarna (Andersson & Björklund, 2008). Det aktivitetsspecifika självförtroendet handlar om att utveckla en god tro på sig själv och vissa krav från omgivningen bör finnas med för att klara av en förändring (Andersson & Björklund, 2008). 2.2 Motivation Motivation är ett centralt begrepp som används för att bland annat förklara varför vissa personer uppnår sina mål och andra inte. Det som karaktäriserar motivation är att det måste finnas en riktning för individen eller gruppen att uppnå olika typer av mål (Hassmén & Hassmén, 2010). Utan ett mål är det svårt att ha motivation för att utföra någonting. Motivation kan förklaras på följande sätt, sammanfattande term för de processer som sätter igång, upprätthåller och riktar beteende (Hassmén, Kenttä & Gustafsson 2009). Detta kan betyda att motivation är en process som ska leda till en förändring. Motivation är det som får en att börja med något samt att orka fortsätta processen, som tillslut leder till målet eller en beteendeförändring. Det finns olika typer av motivation, man brukar prata om en inre och en yttre motivation. Det som menas med inre motivation är att individerna själva har valt vad de gör och upplever glädje samt tillfredsställelse i uppgiften (Hassmén, Kenttä & Gustafsson 2009). När det däremot är andra belöningar, som exempelvis pengar, medaljer eller andra materiella belöningar, så är det yttre motivation det handlar om (Hassmén, Kenttä & Gustafsson 2009). 2.3 Beteendeförändring Det här arbetet handlar om beteendeförändringar och hur man motiverar sig till att göra en sådan. För att kunna undersöka vad som motiverar individerna till förändringen krävs det att man definierar innebörden av en förändring. 4

9 En beteendeförändring är i det här fallet en livsstilsförändring som är nödvändig för ett sunt och hälsosamt liv, som till exempel viktnedgång, rökavvänjning eller att bli fri från ett missbruk av narkotika eller alkohol. Beteendet är i det här fallet så allvarligt att individens hälsa och liv står på spel. Förändringen är så omfattande att den innefattar hela individens livsstil och syftar till att motverka ohälsa. 5

10 3. METOD 3.1 Design Undersökningen är deduktiv och syftar till att undersöka förändringsprocessen med utgångspunkt i Prochaskas transteoretiska modell. Forskarna har tagit del av modellen genom litteraturgranskning av Faskungers motivation för motion (2001) samt vetenskapliga artiklar som behandlar modellen. Man har valt att använda sig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Detta för att kunna undersöka individens upplevelser i förändringsprocessen så utförligt som möjligt. Även för att kunna utläsa strukturer och finna mönster mellan testpersonernas respons på frågeställningarna samt för att ge en större reflektionsgrund och analyserbarhet (Hassmén & Hassmén, 2008). Sju respondenter har deltagit i undersökningen. 3.2 Urval Man använde sig av ett tillgänglighetsurval, vilket innebär att man frågar personer i sin omgivning, kontakter och bekanta för att finna en representativ undersökningsgrupp (Hassmén & Hassmén, 2008). Man har intervjuat sju personer som genomgått olika svåra förändringar. Man kom i kontakt med respondent 1, 2 och 3 genom kontakt med en bekant som hänvisade till en stödgrupp för rehabiliterade missbrukare. Med hjälp av föreståndaren för verksamheten kunde man sedan få kontakt med tre utvalda individer som passade in i urvalet. Respondent 4 och 5 kom man i kontakt med genom bekanta. Genom kontakt med personal på en organisation som hjälper personer att gå ner i vikt kunde man komma i kontakt med respondent 6 och 7. Kravet för deltagandet var att respondenternas utgångsläge innebar att deras beteende var eller kunde bli potentiellt livshotande. Respondent 1, 2 och 3 har levt i den livshotande tillvaron av missbruk. Respondent 4, 6 och 7 har varit sjukligt överviktiga. Respondent 5 har rökt större delen av sitt liv. Respondent 1 (R1): Kvinna, 43 år. Rehabiliterad missbrukare, alkoholist och narkoman. Respondent 2 (R2): Man, 50 år. Rehabiliterad missbrukare, alkoholist och narkoman. Respondent 3 (R3): Man, 56 år. Rehabiliterad missbrukare, alkoholist och narkoman. Respondent 4 (R4): Man, 30 år. Viktnedgång ca 40 kg. Respondent 5 (R5): Kvinna, 45 år. Slutat röka. Respondent 6 (R6): Kvinna, 29 år. Viktnedgång 28 kg. Respondent 7 (R7): Kvinna, 28 år. Viktnedgång 21,5 kg. 6

11 3.3 Mätinstrument/Intervjuguide En intervjuguide har formulerats med frågor avsedda att mäta respondentens tankar och upplevelser kopplade till motivation och de fyra första stadierna i modellen, förnekandestadiet, begrundandestadiet, förberedelsestadiet och handlingsstadiet. Intervjuguiden har utformats med öppna frågor syftade att utreda individens tankar i förändringsprocessen genom att fråga om grunden till motivationen för en förändring, utlösaren till att skrida till handling, faktorer som upprätthåller motivationen och faktorer som bidrar till en fortsatt förändring. Med frågor relaterade till personlighet, egenskaper, förändringen som process, förändringens syfte, sociala förhållanden samt yttre och inre motivation avser man att få en bred grund för att kunna avgöra respondenternas förhållanden enligt den transteoretiska modellen. Man har strävat efter en öppen intervju där frågorna riktades mot förändringen men förövrigt gavs respondenterna tillåtelse att styra innehållet. Intervjuguiden har formulerats med inledande frågor i fokus, för att undersöka respondenternas egen uppfattning till största möjliga grad, och uppföljande frågor för ytterligare utredning (Hassmén & Hassmén, 2008). Slutna frågor har använts där det varit absolut nödvändigt. 3.4 Genomförande Respondenterna blev informerade om att medverkan var helt frivillig samt att frågor som upplevdes bryta mot deras integritet kunde undvikas. De fick även information om sina rättigheter samt förutsättningar. Mer om vilka etiska förhållningssätt som togs upp redovisas längre fram i arbetet. Fem av intervjuerna genomfördes ansikte mot ansikte och två stycken genomfördes via telefonsamtal. Samtalen ägde rum vid en plats där respondenterna känner sig trygga. Intervjuerna som genomfördes med missbrukare skedde i Eskilstuna på en avskild plats där man var ensam utan störningsmoment då vissa frågor kunde vara väldigt personliga och känsliga för respondenterna. De andra intervjuerna skedde vid respondentens arbetsplats i Sunne, på ett café på Karlstads universitet samt via telefon vid lunchtid. Detta skedde i samråd med respondenterna för att säkerställa att det var en plats där dem kunde vara öppna och personliga. Vid telefonkontakten är respondentens vistelseort inte redovisad. Samtliga intervjuer var mellan 10 och 30 minuter långa. 7

12 3.5 Databearbetning Genom att enbart spela in intervjuerna utan att anteckna kunde forskarna rikta sin fulla uppmärksamhet till respondenten genom att aktivt lyssna och ge tyst och instämmande respons under intervjuns gång. Därmed gav man respondenten full respekt när de avslöjade sina historier om, i somliga fall, ganska personliga och känsliga ämnen. Inspelningarna överfördes sedan så precist som möjligt till skriven form i transkriberingen. Man uteslöt dock disfluenser som pausord och i somliga fall även talande pauser. Vid en av intervjuerna valde man att klassificera vissa delar som bortfall då det som respondenten delgav inte ansågs vara relevant eller kopplat till det studerade området. Ord eller meningsuppbyggnader respondenten använde sig av som ansågs otydliga uppkom i en del fall, man gjorde då ett etiskt övervägande och valde att ändå transkribera ordagrant för att minimera att det som respondenten delgett inte skulle tappa någon meningsfullhet genom att omtolkas (Hassmén & Hassmén, 2008). Ord som framkom otydliga på inspelningen kunde, genom att analysera omgivande kontext, ändå transkriberas korrekt. Analysen genomfördes genom att först leta efter nyckelord och meningsbärande enheter i utsagorna. Därefter gjordes dessa meningsbärande enheter till preliminära kategorier som sedan skalades ner till färre kategorier som passade frågeställningen och syftet. Dessa kategorier delades in i olika teman och användes sedan som mall för resultatet. Ett av de teman som formulerades var socialt. Inunder det temat låg kategorier som: gemenskap, stöttande umgänge och utanförskap/avundsjuka. 3.6 Reliabilitet och validitet När man talar om reliabilitet och validitet hos en kvalitativ undersökning används ofta begreppen pålitlighet och trovärdighet (Hassmén & Hassmén, 2008). Det är här angeläget att undersöka huruvida man kan lita på resultaten och att de faktiskt är så trovärdiga som möjligt. Samt vad det finns för faktorer som kan ha påverkat resultatet, både negativ och positivt. Hassmén & Hassmén (2008) menar på att reliabiliteten, det vill säga pålitligheten, ökar om flera oberoende forskare gör samma tolkningar och även får samma resultat. För att öka pålitligheten i den här undersökningen har man gjort en varsin tolkning av samtliga intervjuer och sedan diskuterat fram ett resultat som stämmer överens med analyserna. Det som däremot kan minska reliabiliteten är att två av intervjuerna gjordes via telefon, vilket innebär att gester, kroppsspråk och dylikt inte är möjligt att uppmärksamma, vilket kan göra 8

13 det svårare att bedöma känsloanspelningar i det respondentens svar. En annan faktor som kan spela in vid en bedömning av pålitlighet, är att intervjuerna delades upp så att det var endast en forskare och en respondent vid varje intervju, vilket även här gör att gester, kroppsspråk eller dylikt faller bort hos den andra forskaren som inte medverkade i intervjun. Validitet kan förklaras med ord som sanning, giltighet, styrka och trohet i undersökningen (Hassmén & Hassmén, 2008). För att koppla validitet till det här arbetet betyder det att intervjuerna handlar om och tar upp de delar som speglar och fångar de bitar som är intressanta för just den här studien (Hassmén & Hassmén, 2008). För att fånga upp studiens syfte har man utvecklat en intervjuguide där man använt sig av den transteoretiska modellen för att få med de delarna man syftar att undersöka, och att sedan under intervjuernas gång kunna gå lite djupare i de frågor där respondenterna har mer att berätta. 3.7 Etiskt förhållningssätt Undersökningen är helt konfidentiell. Personuppgifter som uppgavs i intervjuerna kommer inte att framgå i resultatet och informationen i utsagorna kommer enbart att användas för forskningsändamål. Innan varje intervju informerades respondenten om sina rättigheter. Enligt Hassmén & Hassmén (2008) har respondenterna följande fyra rättigheter: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. De olika delarna handlar om att forskaren skall informera om undersökningens huvudsakliga syfte, att medverkan är helt frivillig samt att respondenterna kan välja att avsluta eller välja att avstå vissa frågor (Hassmén & Hassmén, 2008). 9

14 4. RESULTAT 4.1 Från förnekelse- till begrundandestadiet De flesta hade levt större delen av sitt liv med sitt gamla beteende, utan en riktig uppfattning om innebörden av en förändring. Man kan se hur några förnekade beteendet i sig då de lät beteendet fortskrida utan att någonsin överväga eller ens reflektera över dess skadliga inverkan, medan andra förnekade hjälp och rationaliserade sitt gamla beteende genom att intala sig själva att det inte var skadligt nog att en förändring var nödvändig. Majoriteten av de som förnekade hjälpen ansåg sig även ha kunskap nog att genomföra förändringen utan hjälp, även om de i slutändan var tvungna att vända sig till yttre expertis. Några var dock föredömliga i det faktum att de åtgärdade sitt beteende så fort de insett att det påverkade eller skulle komma att påverka dem negativt. Dessa utgjorde ett undantag till den transteoretiska modellen då de aldrig förnekade problemet och heller aldrig lade något begrundande i förändringen utan gick direkt till förberedandestadiet för att snabbt skifta till handlingsstadiet. Endast en liten del upplevde att deras umgänge stöttade dem i deras första skede av förändringen, vilket ledde till ett bättre självförtroende och en hög självtillit till sig själv under förändringen. De som inte upplevde stöttning från sin närmsta krets kände en frustration över det och ansåg även i vissa fall att det sänkte deras förutsättningar. En liten del upplevde allvarliga konsekvenser av sitt beteende utan att genomgå en förändring. En av dessa förklarade detta genom att förändringen orsakade för stor smärta för att genomgå. Den andra var så förblindad av sitt gamla beteende att en förändring inte ens kunde föreställas. I båda fall var individen så befäst i sitt gamla beteende att en förändring skulle innebära en ny identitet. Ingen av dessa hade det i sig att sätta förändringsprocessen i rullning av egen kraft. De var tvungna att vända sig fullständigt till utomstående hjälp för att inte låta det gamla beteendet övermanna dem. Alltså egentligen så hade jag redan velat sluta jättelänge men jag förmådde inte. Det var för myck... Det gjorde för on Jag vågade inte. Det gjorde för ont.. R1 beskriver här hur skiftet mellan förberedande- och handlingsstadiet var så smärtsamt att hon inte kunde fortsätta. Hon hade inte styrka nog att förändra sitt gamla beteende utan att vända sig till stöd från omgivningen. 10

15 Hälften upplevde att en konkret händelse ledde till förändringen. Deras skifte mellan förnekande- och begrundandestadiet skedde i samband med detta, indirekt var det en utomstående faktor. Den andra hälften upplevde att deras skifte skedde över tid. Tankar tillsammans med händelser utgjorde en period där begrundande till en förändring blev mer och mer till ett faktum. Ett par av dem upplevde att deras förändring triggats i en stund av insikt. Utan en tanke på förändring innan drev en stund av självkritisk reflektion dem ur förnekandestadiet. En gång fick jag vara med om, i mitt missbruk, att jag uppfattade som att Gud talade till mig. Han sa: du ska få ett hem med många barn, du ska Du ska gifta dig med kvinnan som du har, och att jag skulle komma in i en kristen församling. Här berättar R3 om det kritiska ögonblicket då han för första gången upplever en visar antydan till begrundande i sitt gamla beteende. Något som undermedvetet utvecklats men som i stunden upplevs så starkt att det blir den faktorn som utlöser hans förändring. 4.2 Från förberedelse- till handlingsstadiet Mer än hälften upplevde att de hade teoretisk kunskap nog för att åtgärda det gamla beteendet på egen hand medan endast hälften av dessa visade på detta genom praktisk tillämpning. Man kunde se, parallellt med den teoretiska kunskapen att själv formulera och utveckla metoder och teorier till förändringen tillsammans med den praktiska tillämpningen, att anpassning till omgivningen var en viktig faktor i att själv kunna ta ansvar för både sitt skifte mellan förberedelse- och handlingsstadiet samt att själv kunna hålla sig konsekvent i handlingsstadiet. De som kunde anpassa sin förändring till omgivningen kunde därmed parera hinder eller störningsmoment i sin process mer effektivt. De såg förändringen helt och hållet som sitt eget ansvar medan andra ansåg att omgivningens inverkan hotade deras framsteg och anklagade omgivningen för att inte vara tillräckligt anpasslig för dem, istället för vice versa. Man kunde se att när individen omfamnade sitt eget ansvar i sitt gamla beteende, var det lättare att lämna förnekandestadiet. Som barn var jag ett offer, som vuxen har jag ju ett ansvar. [ ] Förut var det alla andras fel [ ]. Man kan sammanfatta det med, om det inte var för alla idioter i mitt liv. Nu har de försvunnit för jag kan bara fälla upp backspegeln och titta i den, så får jag vinka åt den största idioten av de alla. Här beskriver R2 hur han kommer till insikt och vågar erkänna sitt eget ansvar i sitt gamla beteende. Vid det här skedet i förändringen kunde han inte längre 11

16 lägga skulden på andra vilket gjorde att han inte längre kunde förneka sin fulla inblandning i sitt gamla beteende. De flesta var med i en gemenskap där alla delade samma slutgiltiga mål. Gemensamhet var en frekvent faktor som hade stor betydelse för individerna i flera delar av processen. Genom att delta i möten kunde de möta och föra en dialog med likasinnade och fick genom det ett större perspektiv. Framförallt så var gemenskapen en viktig yttre påverkan då de kände en förpliktelse till gruppen och en regression skulle innebära mer än en besvikelse för sig själva. Dock var den förståelse som fanns för varandra i gemenskapen den övervägande delen till dess positiva påverkan i skiftet mellan begrundande-, förberedande- och handlingsstadiet. Vissa kände ett utanförskap kopplat till sitt gamla beteende. De kände att de inte passade in på olika nivåer, antingen kopplade till relationer eller i samhället överlag. Åtgärden till denna problematik kunde myntas i gemenskapen, då detta var ett sätt att få dessa individer att känna sig integrerade. 4.3 Vikten av inre och yttre motivation i förändringsprocessen Yttre faktorer, yttre påverkan eller yttre press har nämnts tidigare i texten och syftar uteslutande till begreppet yttre motivation. Yttre motivation innebär att motivationen inte är befäst i individen utan att den sitter i omgivande faktorer som exempelvis press från omgivningen eller förväntningar. Inre motivation innebär att den är befäst i individen och har därmed en större betydelse. De flesta upplevde en yttre press. Främst såg man att de som var en del av en gemenskap upplevde detta. Den uppfattades dock aldrig oumbärligt för långsiktig progression i processen medan samtliga individer uppfattade att den inre motivationen var essentiellt för ett vidmakthållande av det nya beteendet. Det är svårt att säga att ett visst antal kilo ska vara målet utan det är mer hur man tycker att kläderna sitter, hur man känner och hur man mår. Det är mer på insidan och inte utsidan. R6 formulerade ett mål som stimulerades av yttre omständigheter men insåg sedan de emotionella vinster hon fick med sin beteendeförändring. I slutet av förändringen kunde hon säga att den självkänsla hon fått, i samband med en mer skulpterad kropp, var långt mer betydelsefullt än det ursprungliga målet hon formulerat. Man kunde se att de som hade svårt att formulera mål som stimulerade den inre motivationen även hade svårare att genomföra förändringen, främst i handlingsstadiet. I ett par fall var 12

17 trovärdighet i yrkesrollen en yttre motivation som fungerade effektivt då de kunde göra en tydlig värdering, att karakteriseras av en yrkesroll eller att karakteriseras av ett skadligt beteende. Fler än hälften hade förmågan att formulera självmotiverande metoder, exempelvis delmål, självberöm eller avvänjningsmetoder. Självformulerade metoder kan jämföras med inre motivation något mer betydelsefullt än en redan formulerad metod eller ett program. Man kunde se ett samband i att de som hade förmågan att lägga upp en realistisk målformulering också hade förmågan att driva igenom förändringen mest effektivt. Så planen var, jag lade upp det på ganska lång tid. Jag räknade på ett år ungefär. Här förklarar R4 hur han tänkte i förberedelsestadiet. Han står ut med sin tydliga målsättning bland de andra och var även mest frekvent under hela processen. Med sitt tunga fokus på att utveckla en tydlig plan i förberedelsestadiet lämnade han inget åt slumpen vilket gav honom en fördel i handlingsstadiet. Majoriteten hade ett materiellt mål att sträva mot. För vissa var det deras primära målsättning att uppbringa resurser nog till den materiella belöningen. Samtliga fick eller hade dock även mål med högre känslomässig mening som ett ökat självförtroende eller självtillit. Hälften hade mål som, eller skulle komma att definiera dem som person. En uppfattade, så som beskrivet, sitt kall i livet genom förändringen medan andra vann starka personliga egenskaper eller förmågan att återfå något som gått förlorat i samband med det gamla beteendet. Samtliga av dem som formulerade en kroppsfixerad målsättning upplevde en ökning i självförtroendet i samband med sin progression, en stark motivation till förändringen som först gjorde sig märkbar i handlingsstadiet. 4.4 Snedsteg och återfall De som syftade att sluta med ett beteende istället för att byta ut det kände generellt en större smärta kopplat till förändringen. Denna gjorde sig mest märkbar i början av handlingsstadiet och var en bidragande faktor till regression till förnekandestadiet. De flesta hanterade förändringen genom att byta ut det gamla beteendet mot ett substitut i det nya. Det innebar för vissa hela deras identitet medan för andra ett byte av socialt umgänge eller en förändrad livsstil. Utan denna förändring i omgivande faktorer kunde inte den primära förändringen vidmakthållas eller så skulle risken för regression öka markant. 13

18 rökare är ju väldigt sociala och sitter oftast i en grupp och blåser och det gör man ju inte om man inte är rökare. Även om jag känner att jag inte är så där, så vågar jag inte sitta med dem. Utan det blir ju det att man avsäger sig den kontakten. Här beskriver R3 hur hon, för att kunna upprätthålla sitt nya beteende, tvingats avsäga sig kontakten med personer i sin omgivning som bidrar till det gamla beteendets vidmakthållande. Några hade prövat flera metoder innan de lyckats slutföra förändringen. För vissa innebar de upprepade försöken utan framgång en regression i processen, då de gått tillbaka till ett begrundande eller förberedande från att ha varit i handlingsstadiet. Dessa individer fortsatte att leta efter metoder tills det hittade en som passade dem. För andra innebar det en regression till förnekandestadiet då de gick från handling till att återigen förneka problemet. Vissa drabbades av ett återfall efter att de lyckats genomgå alla steg i förändringen. I ett fall berodde det på en identitetskris då det gamla beteendet karakteriserade hela individens identitet och förändringen resulterade enbart i ett tomrum, de negativa effekterna övervägde de positiva. För en annan berodde återfallet på en tragedi som ledde till att det gamla beteendet fick agera tröst, eller att det gamla beteendets makt underskattades och att man försökte låta en del av det gamla beteendet få utrymme efter förändringen, vilket ledde till att hela dess omfattning återigen kunde befästa sig hos individen. 14

19 5. DISKUSSION Hos hälften av respondenterna var det en specifik händelse som gjorde att förändringsprocessen utlöstes. I de fallen gick respondenterna olika långt i processen. Den andra hälften uppfattade att förändringsprocessen växte fram då de blev mer och mer medvetna om nackdelarna av sitt nuvarande beteende. Mellan dessa grupper finns inget tydligt samband. Hos vissa individer krävs det att en specifik händelse utlöser förändringen medan vissa behöver komma till insikt och förstå problemet själva, för att kunna gå vidare från förnekelsestadiet. Dock bör det påpekas att alla har blivit medvetna om sitt beteende. Faskunger (2001) förklarar att medvetandegörande är av stor vikt för att komma ur förnekelsestadiet. En intressant fråga man kan ställa sig är ifall de individer som blev medvetna om sitt riskbeteende genom en utlösande faktor hade genomfört förändringen om inte den utlösande faktorn hade inträffat. R3 berättar i sin utsaga om ett ögonblick då han upplevde att Gud talade till honom. Detta gav honom en stark motivation i skiftet mellan förnekande- och begrundandestadiet, en ganska lång process som pågick under några månader. Från att aldrig tidigare haft en stark inre motivation att göra en förändring började han sin resa mot sitt nya beteende. Man har skäl att anta att det han upplevde var en lång undermedveten process av begrundande som han upplevde i sitt samtal med Gud. Trots att han aldrig medvetet begrundat förändringen tidigare låg den latent och av en händelse fick han klarhet från att sekunden innan, förnekat den skadliga inverkan det gamla beteendet hade på honom. Det han insåg hade en djup betydelse, det var ett mål som stimulerade hans inre motivation till en förändring (Hassmén, Kenttä & Gustafsson, 2009) En yttre faktor som påverkar förändringsprocessen är umgänget, på grund av dess starka inverkan på individen. Vissa ansåg att ett stöttande umgänge var viktigt för att upprätthålla det nya beteendet, andra hade inte något som helst stöd från den närmsta kretsen. I de fallen uppgav respondenterna att de hade önskat att de upplevt ett större stöd och att det förmodligen hade påverkat dem positivt i deras förändring. Slutsatsen av detta är att de flesta ansåg att ett stöttande umgänge underlättar och bidrar positivt till en förändring. 15

20 Det framgick i resultaten att umgänget även kan innebära ett negativt stöd som hindrar individen till förändring. Detta påpekar även Faskunger (2001) som ett hinder i individens försök till förändringar. Många anser att de behöver genomföra en förändring men att begäret har för stor makt över deras egen vilja, vilket resulterar i att inga konsekvenser är stora nog för att motivera individen till en förändring. Vissa individer behöver en stark yttre påverkan för att komma till insikt och bli medvetna om sitt beteende. Andra behöver tid till att tänka över och själv komma till insikt i vad som felar i sitt beteende. En beteendeförändring är varken snabb eller dramatisk, något Prochaska haft i åtanke när han formulerade den transteoretiska modellen. Faskunger (2001) förklarar hur varje steg i processen måste få sitt utrymme. R3 följer modellens gång från stadie till stadie. Utan att höra hans historia skulle man aldrig kunna dra slutsatsen om en längre begrundandeprocess, något som man bör iaktta i andra fall när bakgrunden till förändringen inte redovisats. För att hålla motivationen vid liv måste man matas med rätt intryck i rätt del av processen (Faskunger, 2001). R3 kunde undermedvetet samla på sig information under en lång period av förnekande. När det utlösande faktorn kom i samtalet med Gud hade han en lång period att begrunda förändringen och inta förberedelsestadiet som han fick hjälp i genom gemenskapen i stödgruppen. Handlingsstadiet kom först efter månader i tidigare stadier. Han klarade förändringen utan ett återfall eller snedsteg. Den långa tiden R3 befann sig i framförallt förberedelsestadiet var förmodligen kritisk för hans formidabla progression. Med tillräcklig teoretisk kunskap kommer ett starkare förtroende till sin egen förmåga. Självförtroendet är i sin tur kopplad till motivationen (Faskunger, 2001). Slutsatsen blir därför att en god kunskapsgrund leder till en bättre förutsättning att kunna genomföra förändringen utan snedsteg. I fallet för R4 kunde man se hur en välarbetad plan i förberedelsestadiet hjälpte honom i handlingsstadiet. Även R3 som, indirekt, spenderade en lång tid i förberedelsestadiet hade goda förutsättningar i handlingsstadiet. I samband med den ökade teoretiska kunskapen följer en ökad förmåga att formulera mål och staka en väg åt sig själv. Genom egna betydelsefulla mål ökar den inre motivationen (Hassmén, Kenttä & Gustafsson, 2009). Vikten av den inre motivationen kunde man se i det faktum att alla respondenter upplevde den. Den inre motivationen var direkt kopplad till 16

21 meningsfullheten i förändringen medan den yttre motivationen fungerade som motivator i vissa fall. Vikten av ett bra självförtroende är redan nämnt. Det finns dock ett intressant dilemma i de fall då självförtroendet, den inre motivationen, är kopplat till den skulpterade kroppen i de fall ett kroppsfixerat mål formulerats, den yttre motivationen. Resultatet visade att de som hade en tydlig målsättning också hade bättre förutsättningar att ta sig till handlingsstadiet och även att undvika återfall. En betydelsefull målsättning gav bättre förutsättningar för progression. Några utvecklade en målsättning i handlingsstadiet, vilket gjorde det lättare för dem att undvika snedsteg. Enligt Faskunger (2001) bör man lägga upp en tydlig plan med både långsiktiga och kortsiktiga mål för att lyckas i handlingsstadiet. Resultatet var blandat, vissa levde dag för dag utan en tydlig målsättning medan andra hade en välutvecklad målsättning med både kortsiktiga och långsiktiga mål. De individer som fick hjälp med att utveckla en målsättning hade försökt att genomföra en förändring innan men misslyckats, då ingen hållbar långsiktig målsättning hade utvecklats. Om självförtroendet är befäst i kroppen, hur påverkas då den inre motivationen om det sker en regression i de yttre förutsättningarna? Är självförtroendet en konstant faktor med den nya kroppen, eller kan det bero på andra omständigheter? Om man känner en avsaknad av självförtroende, är ett återfall i riskzonen? Man kan spekulera i hur man bör gå tillväga för att minimera snedsteg kopplat till självförtroendet. En teori är att fästa självförtroendet vid en stadig punkt i sitt liv efter förändringen. Det innebär inte att fokus ska tas från att motverka det gamla beteendet bara av den anledningen att den inre vinsten individen fick kom att betyda mer. Man bör vara klar med syftet och att hälsan ska komma först, men istället för att riskera att förlora det ena i samband med det andra kan man exempelvis fästa självförtroendet vid sin förmåga att vara konsekvent och driva igenom en förändring. På det sättet kommer förutsättningar att vara betydligt bättre om ett eventuellt snedsteg eller återfall skulle ske längre fram i tiden. Det viktigaste är att tillvägagångssättet stimulerar den inre motivationen för att det ska vara effektivt på lång sikt (Hassmén, Kenttä & Gustafsson, 2009). Genom den teoretiska kunskapen har individen även en bättre förmåga att anpassa sig till sin omgivning. I vissa fall kunde man se hur den teoretiska kunskapen inte räckte till för att välja en alternativ väg, vilket lätt kan leda till snedsteg. Om man däremot skapat sig en god kunskapsgrund innan man intar handlingsstadiet vet man hur man ska gå tillväga i situationer då det självklara alternativet inte finns till hands. Att hantera hinder på ett bra sätt leder även 17

22 till en större självtillit och enligt resonemanget ovan även en förhöjd motivation, på samma sätt som ett snedsteg eventuellt leder till en minskad motivation. Den teoretiska kunskapen är indirekt en fästpunkt till handling på eget initiativ och essentiellt när man ska vidmakthålla sitt nya beteende (Faskunger, 2001). Gemenskapen var ett förekommande fenomen i utsagorna och uppfattades som något positivt i samtliga av de som varit del av den. Faskunger (2001) lägger vikt i att individen bör matas med rätt intryck vid rätt tidpunkt i processen för en konsekvent nivå av motivation. Att till exempel enbart tilldelas information om det gamla beteendets skadliga inverkan i begrundandestadiet kan leda till att progressionen stagnerar, då information om tillvägagångsätt är mer aktuellt vid det skedet. Man kan med det i åtanke reflektera över hur en grupp av individer i samma sinnesstämning skulle påverkas av att spendera en tid ihop utan yttre påverkan. Hur kommer dynamiken att utveckla en förändring? Man kan spekulera i utkomsten. Alternativen är två, antingen så hjälper de varandra eller så stjälper de varandra. Resultatet av våra utsagor visar på alternativ nummer ett. Om man lägger ett grundsyfte i att förändras i gruppen kommer det antagligen att leda till en samhörighet och en yttre motivation att göra det tillsammans. Detta förutsätter dock antagligen att individen befinner sig i begrundandestadiet. Om de har börjat ett begrundande finns en större grund för vidare reflektion och insikt. För en individ som befinner sig i förnekande kan det vara en vinst att spendera tid med individer i begrundande, då det kan leda till insikt. Dock kan det även leda till motsatt effekt om individen inte är redo för de tankar en individ i begrundandestadiet har. Man kunde se att de flesta genomgick återfall av något slag. Som Faskunger (2001) beskriver är det vanligt med återfall till tidigare stadier då modellen är cirkulär och inte linjär. Vilket innebär att en förändringsprocess inte enbart går i rakt riktning utan att man även kan falla tillbaka någon gång. En person var unik i det fallet som har lyckats undvika återfall. En intressant aspekt av det är att individen har varit i bra form tidigare och har hela tiden haft en vana att träna regelbundet. Hans förändring innebar alltså enbart en förändring av kostvanor samt träningsupplägg. Det fanns även en medvetenhet om vad som skulle göras samt en förmåga att utveckla en långsiktig plan med olika delmål efter vägen. Ju fler faktorer som måste förändras i ett beteende desto svårare blir det att lyckas. Faskunger (2001) menar även på att rökare i genomsnitt behöver 6-7 försök innan de lyckas klara av en sådan förändring. Detta är intressant i det faktum att R4 är en rökare som slutat 3 18

23 gånger innan med återfall och som nu varit rökfri i 1 år. Då hon tidigare har lyckats vara rökfri några år innan nästa återfall, finns det en stor risk för återfall. Slutsatsen blir att återfall oftast förekommer vid en specifik händelse. Då kortvariga metoder använts i försök att ändra en livsstil tillsammans med otillräcklig kompetens och yttre påverkan. 5.1 Vidare forskning För vidare forskning inom det här området kan det vara intressant att undersöka personer som enbart genomfört en förändring på egen hand utan utomstående hjälp från någon stödgrupp eller liknande. Just för att få en större förståelse över vad det är som gör att vissa behöver hjälp med att genomföra förändringen, medan andra klarar av att genomföra förändringen själv. Man kan även genomföra en enkätundersökning för att se ifall de resultat den här studien visat på stämmer överens med en större skala. Det skulle vara intressant att jämföra två olika grupper där den ena gruppen har fått utomstående hjälp medan den andra gruppen har genomfört hela förändringen själv. Detta för att se likheter och skillnader mellan hur man gått tillväga och vad som gjort att de olika personerna lyckats genomgå en beteendeförändring. Man kan även undersöka självförtroendets vikt i förändringen hos individer med ett estetiskt syfte, hur självförtroendet utvecklas parallellt med den primära förändringen samt om självförtroendet är befäst i det slutgiltiga resultatet. I det fallet kan man även forska i hur man ska gå tillväga för att skilja de två delarna och därmed kunna vidmakthålla den inre förändringen även om det sker en regression i den yttre. 19

24 REFERENSER Andersson, L. & Björklund, J. (2008). Hur används den transteoretiska beteendeförändringsmodellen för att främja fysisk aktivitet vid övervikt? Örebro: Örebro Universitet. Faskunger, J. (2001). Motivation för motion. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU idrottsböcker. Hassmén, P., Kenttä, G. & Gustafsson, H. (2009). Praktisk idrottspsykologi. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Statens Folkhälsoinstitut. FYSS (2008). Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Winroth, J. & Rydqvist, L-G. (2008). Hälsa & hälsopromotion: med fokus på individ-, gruppoch organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker. 20

25 BILAGOR Bilaga 1. Intervjuguide Introduktion: Syftet med det här arbetet är att undersöka hur en förändringsprocess går till utifrån den transteoretiska modellen. Medverkan är helt frivillig. Du kan avbryta intervjun när som helst eller välja att avstå frågan om du känner att den bryter mot din integritet. Undersökningen är helt konfidentiell, ingen kommer kunna ta del av dina personuppgifter. Din respons kommer endast användas till forskningsändamål och informationen kommer inte kunna kopplas till dig. Syfte: Att undersöka hur en förändringsprocess går till utifrån den transteoretiska modellen. Urval: Missbrukare, överviktiga, rökare som fått allvarliga konsekvenser mm. och andra med livshotande vanor som genomgått en förändring. Forskningsfrågor: Hur hittar man motivation till en förändring? Vad är det som får igång motivationen till att vilja ändra någonting? Vad är det som gör att man fortsätter med en förändring? Vad fick dig att fortsätta i det gamla beteendet? Tema Bakgrund Egenskaper Förändring Syfte Socialt Grupptryck Miljö 21

26 Intervjufrågor Bakgrundsfrågor: Hur gammal är du? Hur ser din familjesituation ut? Civilstånd? Vad har du för utbildning? Vad har du för yrke? Egenskaper Hur är du som person? Vilka är dina främsta egenskaper? När du bestämmer dig för något, hur motiverar du dig att fortsätta? Har du svårt att motivera dig till att börja med något nytt? Förändring Kan du berätta lite om förändringen du har genomgått? Hur länge pågick det innan förändringen? Vad var det som gjorde att du insåg att en förändring krävdes? Stötte du på något hinder under förändringen? Syfte Vad är ditt huvudsakliga syfte med förändringen du genomgått? Har du arbetat aktivt med någon tydlig målsättning? Om så är fallet, har din målsättning förändrats något under tidens gång? Varför bestämde du dig för att göra en förändring? Socialt Vill du berätta lite hur din sociala situation såg ut innan du började med förändringen? Hur ser din sociala situation ut idag? Vad brukade du göra på fritiden med dina vänner och familj? 22

27 Hur upplever du att ditt stöd från familj och vänner har påverkat din väg till förändring? Grupptryck Hur såg dina vänner/familj på ditt gamla beteende? Ansåg du att du blev pressad till att göra en förändring? Har du fått det stöd du förväntat dig från vänner/familj? Miljö Vad finns det för utbud och möjligheter till att göra en förändring där du bor? Anser du att det finns tillräckligt med hjälpmedel för att klara av en förändring? Skulle du behöva något mer i din närhet för att kunna klara av en förändring ännu bättre? Spelar det någon roll vilket utbud och vilka möjligheter som finns? 23