Kvantmekanik II - Föreläsning 10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvantmekanik II - Föreläsning 10"

Transkript

1 Kvantmekanik II - Föreläsning 10 Degenererad störningsteori (tidsoberoende) Joakim Edsjö edsjo@fysik.su.se Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 1/26

2 Degenererad störningsteori Innehåll 1 Allmänt om degenererad störningsteori 2 Bra tillstånd för två-nivåsystemet (degenerationsgrad 2) 3 Egenvärdesekvationen för två-nivåsystemet (degenerationsgrad 2) 4 Generalisering till högre degenerationsgrader Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 2/26

3 Innehåll 1 Allmänt om degenererad störningsteori 2 Bra tillstånd för två-nivåsystemet (degenerationsgrad 2) 3 Egenvärdesekvationen för två-nivåsystemet (degenerationsgrad 2) 4 Generalisering till högre degenerationsgrader Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 3/26

4 Allmänt om degenererad störningsteori I När vi räknade i icke-degenererad störningsteori fick vi detta uttryck för första ordningens korrektion till vågfunktionerna ψ 1 n = m n ψ m Ĥ 0 ψn 0 En 0 Em 0 ψm 0 Detta uttryck fungerar inte då E n = E m eftersom 1 E n E m då E n = E m Men, hur gör vi om några av våra energinivåer är degenererade? Våra korrektioner ψ 1 n är inte väldefinierade i dessa fall (förutom om ψ 0 m Ĥ ψ 0 n råkar vara noll). Eftersom vi inte kan räkna ut ψ 1 n kan vi inte heller lita på uttrycket för E 1 n Vi måste hitta ett sätt att lösa problemet på så att korrektionerna blir väldefinierade! Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 4/26

5 Två-nivåsystemet (degenerationsgrad 2) Låt oss börja med det enklaste fallet: två-nivåsystemet (degenerationsgrad 2) Antag att vi har två tillstånd till Ĥ 0 med samma energi Ĥ 0 ψ 0 a = E 0 ψ 0 a ; Ĥ 0 ψ 0 b = E 0 ψ 0 b ; ψ 0 a ψ 0 b = 0 där vi även ortogonaliserat tillstånden (kan vi göra helt allmänt). Notera att ψ 0 = αψ 0 a + βψ 0 b också är ett egentillstånd till Ĥ 0 med egenvärdet E 0. Om nu ψa 0 och ψb 0 inte får väldefinierade korrektioner så borde det finnas någon (några) linjärkombinationer ψ 0 = αψa 0 + βψb 0 som får väldefinierade korrektioner. Sök dessa! Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 5/26

6 Bra tillstånd Typiskt sett kommer störningen Ĥ att bryta degenerationen så att ett av tillstånden får en korrektion, medan det andra får en annan korrektion. De tillstånd som får väldefinierade korrektioner kallar vi för bra tillstånd. Om vi återigen inför λ som beskriver hur mycket av störningen vi slår på så kan vi illustrera det så här: Om vi inte har bra tillstånd blir korrektionerna inte väldefinierade, vissa delar av tillståndet kanske får en korrektion, medan andra får en annan. 8/28 Kvant II - kapitel 6 (8/28) Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 6/26

7 Exempel på bra tillstånd Exempel på bra tillstånd Antag att vi har en partikel med spinn 1 2 där energiegenvärdena inte beror på spinn-kvanttalen (dvs inte på s och m s ). Lägg nu på en störning Ĥ = αŝ x ; α = reell konstant Är egentillstånden till Ŝ 2 och Ŝ z, och bra tillstånd? Nej, de är inte bra tillstånd. Från Ĥ kan vi se att egentillstånden till Ŝ x däremot verkar vara bra tillstånd, de borde få väldefinierade energikorrektioner. Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 7/26

8 Frågedags Fråga 1 Varför kan vi inte använda uttrycken för första ordningens korrektion till energinivåerna och vågfunktionerna från icke-degenererad störningsteori när vi har degenererade tillstånd? 1 Det kan vi, men det uppskattningen blir inte så bra 2 Det går inte, för degenererade tillstånd får i allmänhet inte lika stora korrektioner 3 Det går inte, för degenererade tillstånd får i allmänhet inte väldefinierade energikorrektioner Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 8/26

9 Innehåll 1 Allmänt om degenererad störningsteori 2 Bra tillstånd för två-nivåsystemet (degenerationsgrad 2) 3 Egenvärdesekvationen för två-nivåsystemet (degenerationsgrad 2) 4 Generalisering till högre degenerationsgrader Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 9/26

10 Bra tillstånd I Vi söker alltså de α och β som gör att ψ 0 = αψ 0 a + βψ 0 b är bra tillstånd, dvs får väldefinierade energikorrektioner. För att hitta dessa tillstånd utnyttjar vi att våra korrigerade vågfunktioner ψ = ψ 0 + ψ 1 + ψ 2 + ska vara egenfunktioner till Ĥ = Ĥ 0 + Ĥ, dvs Ĥψ = Eψ ; Ĥ = Ĥ0 + Ĥ Vi söker alltså α och β så att Ĥψ = Eψ. Vi vet också att Ĥ 0 ψ 0 a = E 0 ψ 0 a ; Ĥ 0 ψ 0 b = E 0 ψ 0 b ; ψ 0 a ψ 0 b = 0 Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 10/26

11 Bra tillstånd II Som förut, ansätt Ĥ = Ĥ0 + λĥ E = E 0 + λe 1 + λ 2 E 2 + ψ = ψ 0 + λψ 1 + λ 2 ψ 2 + αψa 0 + βψb 0 Sätt in i SE och samla ihop termer av samma ordning i λ. För λ 1 får vi Ĥ 0 ψ 1 + Ĥ ψ 0 = E 0 ψ 1 + E 1 ψ 0 (1) Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 11/26

12 Bra tillstånd III Vi har nu (Ekv. (1)), Ĥ 0 ψ 1 + Ĥ ψ 0 = E 0 ψ 1 + E 1 ψ 0 Tag inre produkten mellan ψ 0 a och denna ekvation, ψ a Ĥ0 0 ψ 1 }{{} Ĥ0 ψa ψ 0 1 = E 0 ψa ψ 0 1 ψ 0 a Ĥ ψ 0 = αe 1 Vi kan nu skriva + ψ 0 a Ĥ ψ 0 = E 0 ψ 0 a ψ 1 + E 1 ψ 0 a ψ 0 ψa Ĥ 0 ψ 0 = α ψa Ĥ 0 ψa 0 + β ψa Ĥ 0 ψb 0 }{{} αψ 0 a+βψ 0 b α ψ 0 a Ĥ ψ 0 a + β ψ 0 a Ĥ ψ 0 b = αe 1 }{{} α ty ψ 0 =αψ 0 a+βψ 0 b Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 12/26

13 Bra tillstånd IV Låt oss nu införa beteckningen W nm ψ 0 n Ĥ ψ 0 m Vi kan nu skriva α ψ 0 a Ĥ ψ 0 a + β ψ 0 a Ĥ ψ 0 b = αe 1 som αw aa + βw ab = αe 1 (2) På samma sätt får vi om vi tar inre produkten mellan ψ 0 b och Ekv. (1), αw ba + βw bb = βe 1 (3) Ekv. (2) och (3) är inget annat än följande egenvärdesekvation ( ) ( ) ( ) Waa W ab α = E 1 α (4) β β W ba W bb Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 13/26

14 Frågedags Fråga 2 För att hitta våra bra tillstånd skrev vi ψ 0 = αψ 0 a + βψ 0 b Vad gäller alltid för de termer som ingår ovan (flera val kan vara möjliga) 1 ψ 0 är ett egentillstånd till Ĥ 0 2 ψ 0 a är ett egentillstånd till Ĥ 0 3 ψ 0 a är ett egentillstånd till Ĥ 4 α och β är reella Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 14/26

15 Innehåll 1 Allmänt om degenererad störningsteori 2 Bra tillstånd för två-nivåsystemet (degenerationsgrad 2) 3 Egenvärdesekvationen för två-nivåsystemet (degenerationsgrad 2) 4 Generalisering till högre degenerationsgrader Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 15/26

16 Egenvärdesekvationen I Betrakta nu denna egenvärdesekvation ( ) ( ) ( Waa W ab α = E 1 α W ba W bb β β ) (4) Denna W -matris är ju inget annat än Ĥ uttryckt i basen ψ 0 a och ψ 0 b Vi söker alltså egentillstånden till Ĥ, de är våra bra tillstånd. Detta ekvationssystem har icke-traviala lösningar ((α, β) 0) om och endast om W aa E 1 W ab W ba W bb E 1 = 0 (W aa E 1 )(W bb E 1 ) W ab W ba = 0 (E 1 ) 2 E 1 (W aa + W bb ) + (W aa W bb W ab W }{{} ba ) = 0 Wab }{{} E 1 ± = 1 2 W ab 2 [W aa + W bb ± (W aa W bb ) W ab 2 ] Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 16/26

17 Egenvärdesekvationen II Från E 1 ± = 1 2 [ ] W aa + W bb ± (W aa W bb ) W ab 2 ser vi att om W ab = 0 så blir egenvärdesekvationen extra enkel och vi får egenvärdena { E 1 + = W aa = ψ 0 a Ĥ ψ 0 a E 1 = W bb = ψ 0 b Ĥ ψ 0 b dvs vårt gamla resultat för det icke-degenererade fallet. Det är ganska naturligt eftersom ψa 0 och ψb 0 då redan var egentillstånd till Ĥ, dvs de var redan bra tillstånd. Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 17/26

18 Egenvärdesekvationen III Låt oss igen titta på uttrycket för första ordningens korrektion till vågfunktionerna, ψ 1 n = m n ψ m Ĥ 0 ψn 0 En 0 Em 0 ψm 0 = m n W mn E 0 n E 0 m Om W mn = 0 så försvinner de besvärliga termerna där E 0 n E 0 m = 0 Om vi kan gissa dessa bra tillstånd så att ψ 0 a Ĥ ψ 0 b = 0 så kan vi använda samma uttryck som för det icke-degenererade fallet. Om vi inte kan gissa bra tillstånd får vi lösa egenvärdesekvationen (4) för att hitta dem. Vi kan sammanfatta detta avsnitt med ψ 0 m Det gäller att hitta den bas (av degenererade tillstånd) i vilken Ĥ är diagonal. Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 18/26

19 Frågedags Fråga 3 Betrakta väteatomen med energiegentillstånden ψ nlm och vars energiegenvärden är E n = k n 2 ; k = reell konstant Egentillstånden är förutom att vara egentillstånd till Hamiltonoperatorn för väteatomen Ĥ 0 också egentillstånd till ˆL 2 och ˆL z. Lägg nu på en korrektion Är ψ nlm bra tillstånd? Ĥ = µˆl y ; µ = reell konstant 1 Ja, ψ nlm är alltid bra tillstånd 2 Ja, i detta fall är ψ nlm bra tillstånd 3 Nej, de är inte bra tillstånd. Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 19/26

20 Frågedags Fråga 4 Antag att vi har ett system med två degenererade tillstånd ψa 0 och ψb 0. Vi försöker nu gissa bra tillstånd ψ0 a och ψb 0 så att vårt system ska få väldefinierade energikorrektioner. Om vi nu räknar ut W -matrisen och den ser ut så här ( ) 2 W = 2 är ψa 0 och ψb 0 1 Ja 2 Nej bra tillstånd? Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 20/26

21 Innehåll 1 Allmänt om degenererad störningsteori 2 Bra tillstånd för två-nivåsystemet (degenerationsgrad 2) 3 Egenvärdesekvationen för två-nivåsystemet (degenerationsgrad 2) 4 Generalisering till högre degenerationsgrader Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 21/26

22 Generalisering till högre degenerationsgrader I Vi kan enkelt generalisera detta till högre degenerationsgrader. Vi söker de bra tillstånden ψ 0 = αψ 0 a + βψ 0 b + γψ0 c + som är egentillstånd till Ĥ, dvs vi söker lösningarna till följande egenvärdesekvation W aa W ab α α W ba W bb β = E 1 β Egenvärdena hittar vi som vanligt genom att kräva att denna ekvation har icke-triviala lösningar, dvs att det(w E 1 1) = 0 där 1 är enhetsmatrisen och W är matrisen ovan. Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 22/26

23 Att hitta bra tillstånd I Frågan är nu, hur hittar vi bra tillstånd? Antingen får vi lösa egenvärdesekvationen explicit (jobbigt!) eller så försöker vi gissa bra tillstånd (kan vara svårt!). Kom ihåg, det vi letar efter är egentillstånden till Ĥ (bland de degenererade tillstånden). Till vår hjälp att hitta bra tillstånd har vi följande teorem: Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 23/26

24 Att hitta bra tillstånd II Teorem  Låt  vara en hermitsk operator som kommuterar med Ĥ0 och Ĥ, [Â, Ĥ0 ] = 0 ; [Â, Ĥ ] = 0 Om ψ 0 a och ψ 0 b (degenererade egentillstånd till Ĥ0 ) också är egentillstånd till  med skilda egenvärden, Âψ 0 a = µψ 0 a ; Âψ 0 b = νψ0 b ; µ ν så är dvs dessa ψ 0 a och ψ 0 b W ab = ψ 0 a Ĥ ψ 0 b = 0 är bra tillstånd. Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 24/26

25 Att hitta bra tillstånd III Bevis av teorem  Vi har att [Â, Ĥ ] = 0 ν ψ 0 b {}}{ 0 = ψa [Â, 0 Ĥ ] ψb 0 = ψ0 a ÂĤ ψb 0 }{{} ψa Ĥ 0  ψb 0 Âψa 0 Ĥ ψb 0 =µ ψ0 a Ĥ ψb 0 = µ ψ 0 a Ĥ ψ 0 b ν ψ0 a Ĥ ψ 0 b = (µ ν) ψ0 a Ĥ ψ 0 b Men µ ν ψ 0 a Ĥ ψ 0 b = 0 W ab = 0 Detta är ett mycket användbart teorem! Ofta kan det vara svårt att hitta egentillstånden till Ĥ, men lätt att hitta egentillstånden till en annan hermitsk operator  enligt ovan. De tillstånden är då bra tillstånd. Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 25/26

26 Frågedags Fråga 5 Betrakta en partikel med spinn 1 2 där energiegenvärdena är degenererade i m s, (dvs vi har samma energiegenvärde oavsett vad m s är), där m s är kvanttalet för spinnets z-komponent. Antag nu att vi lägger på en korrektion som ser ut som Ĥ = ˆQ där vi vet att [ ˆQ, Ŝ z ] = 0. Är egentillstånden till Ŝ 2 och Ŝ z ( och ) bra tillstånd? 1 Ja 2 Nej Kvantmekanik II Föreläsning 10 Joakim Edsjö 26/26

Kvantmekanik II (FK5012), 7,5 hp

Kvantmekanik II (FK5012), 7,5 hp Joakim Edsjö Fysikum, Stockholms Universitet Tel.: 8-5537876 E-post: edsjo@physto.se Lösningar till Kvantmekanik II (FK51, 7,5 hp 3 januari 9 Lösningar finns även tillgängliga på http://www.physto.se/~edsjo/teaching/kvant/index.html.

Läs mer

Kvantmekanik II - Föreläsning 7

Kvantmekanik II - Föreläsning 7 Kvantmekanik II - Föreläsning 7 Identiska partiklar Joakim Edsjö edsjo@fysik.su.se HT 2013 Kvantmekanik II Föreläsning 7 Joakim Edsjö 1/44 Innehåll 1 Generalisering av Schrödingerekvationen till fler partiklar

Läs mer

Kvantmekanik II Föreläsning 2 Joakim Edsjö 1/37

Kvantmekanik II Föreläsning 2 Joakim Edsjö 1/37 Kvantmekanik II - Föreläsning 2 Joakim Edsjö edsjo@fysik.su.se HT 2013 Kvantmekanik II Föreläsning 2 Joakim Edsjö 1/37 Innehåll 1 Formalism 2 Tillståndsvektorer 3 Operatorer 4 Mer om Dirac-notationen 5

Läs mer

Atom- och kärnfysik med tillämpningar -

Atom- och kärnfysik med tillämpningar - Atom- och kärnfysik med tillämpningar - Föreläsning 8 Gillis Carlsson gillis.carlsson@matfys.lth.se 19 Oktober, 2012 Föreläsningarna i kvantmekanik LP1 V1: Repetition av kvant-nano kursen. Sid 5-84 V2:

Läs mer

Atom- och kärnfysik med tillämpningar -

Atom- och kärnfysik med tillämpningar - Atom- och kärnfysik med tillämpningar - Föreläsning 6 Gillis Carlsson gillis.carlsson@matfys.lth.se 10 Oktober, 2013 Föreläsningarna i kvantmekanik LP1 V1 : Repetition av kvant-nano kursen. Sid 5-84 V2

Läs mer

Instuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7

Instuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7 Joakim Edsjö 15 oktober 2007 Fysikum, Stockholms Universitet Tel.: 08-55 37 87 26 E-post: edsjo@physto.se Instuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7 Teoretisk Kvantmekanik II HT 2007 Tanken med dessa frågor

Läs mer

Dugga i FUF040 Kvantfysik för F3/Kf3

Dugga i FUF040 Kvantfysik för F3/Kf3 Dugga i FUF040 Kvantfysik för F3/Kf3 fredagen den 23 oktober 2015 kl 14.00-16.00 i V Examinator: Måns Henningson, ankn 3245. Inga hjälpmedel. Ringa in bokstaven svarande mot det unika rätta svaret på svarsblanketten!

Läs mer

TENTAMEN I KVANTFYSIK del 1 (5A1324 och 5A1450) samt KVANTMEKANIK (5A1320) med SVAR och LÖSNINGSANVISNINGAR Tisdagen den 5 juni 2007

TENTAMEN I KVANTFYSIK del 1 (5A1324 och 5A1450) samt KVANTMEKANIK (5A1320) med SVAR och LÖSNINGSANVISNINGAR Tisdagen den 5 juni 2007 TENTAMEN I KVANTFYSIK del (5A4 och 5A45) samt KVANTMEKANIK (5A) med SVAR och LÖSNINGSANVISNINGAR Tisdagen den 5 juni 7 HJÄLPMEDEL: Formelsamling i Fysik (teoretisk fysik KTH), matematiska tabeller, dock

Läs mer

4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella

4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella KVANTMEKANIKFRÅGOR Griffiths, Kapitel 4-6 Tanken med dessa frågor är att de ska belysa de centrala delarna av kursen och tjäna som kunskapskontroll och repetition. Kapitelreferenserna är till Griffiths.

Läs mer

1-1 Hur lyder den tidsberoende Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig längs x-axeln? Definiera ingående storheter!

1-1 Hur lyder den tidsberoende Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig längs x-axeln? Definiera ingående storheter! KVANTMEKANIKFRÅGOR, GRIFFITHS Tanken med dessa frågor är att de ska belysa de centrala delarna av kursen och tjäna som kunskapskontroll och repetition. Kapitelreferenserna är till Griffiths. 1 Kapitel

Läs mer

Kvantfysik SI1151 för F3 Tisdag kl

Kvantfysik SI1151 för F3 Tisdag kl TEORETISK FYSIK KTH Kvantfysik SI5 för F3 Tisdag 3008 kl. 8.00-3.00 Skriv på varje sida Namn och problemnummer Motivera noga Otillräckliga motiveringar leder till poängavdrag Hjälpmedel Teoretisk fysiks

Läs mer

Kvantmekanik II - Föreläsning 14

Kvantmekanik II - Föreläsning 14 Kvantmekanik II - Föreläsning 14 Kvantmekanikens tolkningar Joakim Edsjö edsjo@fysik.su.se Kvantmekanik II Föreläsning 14 Joakim Edsjö 1/36 Kvantmekanikens tolkningar Innehåll 1 Kvantmekanikens tolkningar

Läs mer

Formelsamling, Kvantmekanik

Formelsamling, Kvantmekanik Formesaming Kvantmekanik Matematik Linjär operator: Â är injär om Â[aψ (x+bψ (x] = aâψ (x+bâψ (x för aa kompexa ta a b och aa kompexvärda tiståndsfunktioner ψ (x ψ (x Kommutator: [Â ˆB] = Â ˆB ˆBÂ där

Läs mer

Räkneuppgifter 1, kvantmekanik

Räkneuppgifter 1, kvantmekanik Erik Sjöqvist Avdelningen för kvantkemi Uppsala Universitet Roland Lindh Avdelningen för kemi - Ångström Uppsala Universitet 3 mars 03 uppdaterade oktober 05 Räkneuppgifter, kvantmekanik Kvantmekanik och

Läs mer

Kvantmekanik och kemisk bindning I 1KB501

Kvantmekanik och kemisk bindning I 1KB501 Kvantmekanik och kemisk bindning I 1KB501 TENTAMEN, 013-06-05, 8.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, bifogade formelsamlingar. Börja på nytt blad för varje nytt problem, och skriv din kod på varje

Läs mer

KVANTMEKANIK SAMMANFATTNING Om du hittar fel eller oklarheter, skicka mig ett mail.

KVANTMEKANIK SAMMANFATTNING Om du hittar fel eller oklarheter, skicka mig ett mail. MW 6 oktober 0 KVANTMEKANIK SAMMANFATTNING Om du hittar fel eller oklarheter, skicka mig ett mail. Stern-Gerlach experiment SGZ: En mätning av S z ger något av de två möjliga resultaten S z = ± / som kallas

Läs mer

Hjälpmedel: Det för kursen ociella formelbladet samt TeFyMa. 0 x < 0

Hjälpmedel: Det för kursen ociella formelbladet samt TeFyMa. 0 x < 0 LÖSNINGAR TILL Deltentamen i kvantformalism, atom och kärnfysik med tillämpningar för F3 9-1-15 Tid: kl 8.-1. (MA9A. Hjälpmedel: Det för kursen ociella formelbladet samt TeFyMa. Poäng: Vid varje uppgift

Läs mer

1 LP-problem på standardform och Simplexmetoden

1 LP-problem på standardform och Simplexmetoden Krister Svanberg, mars 202 LP-problem på standardform och Simplexmetoden I detta avsnitt utgår vi från LP-formuleringen (2.2) från föreläsning. Denna form är den bäst lämpade för en strömlinjeformad implementering

Läs mer

KVANTMEKANIK SAMMANFATTNING Om du hittar fel eller oklarheter, skicka mig ett mail.

KVANTMEKANIK SAMMANFATTNING Om du hittar fel eller oklarheter, skicka mig ett mail. MW 7 januari 03 KVANTMEKANIK SAMMANFATTNING Om du hittar fel eller oklarheter, skicka mig ett mail. Stern-Gerlach experiment SGZ: En mätning av S z ger något av de två möjliga resultaten S z = ± / som

Läs mer

Litiumatomens spektrum

Litiumatomens spektrum Litiumatomens spektrum Datorlaboration i Atom- och kärnfysik FAFF10 version 2010b av Sara Bargi och Jonas Cremon, omarbetning av tidigare version Före laborationens utförande ska du ha läst igenom avsnitt

Läs mer

TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA671

TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA671 Institutionen för Matematik LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F Göteborg --9 TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F, TMA67 OBS! NYA KURSEN DAG: Tisdag 9 januari TID: 8.45 -.45 SAL: V Ansvarig:

Läs mer

Lite Linjär Algebra 2017

Lite Linjär Algebra 2017 Lite Linjär Algebra 2017 Lektionsanteckningar och sammanfattning Johan Thim, MAI (johan.thim@liu.se) ū ū O z y ū // L : OP + t v x Ortogonalprojektion: ū // = ū v v v v, ū = ū ū //. Innehåll 1 Bakgrund

Läs mer

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 8

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 8 Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 8 8. Alla vektorer som är normaler till planet, d v s vektorer på formen (0 0 z) t, avbildas på nollvektorn. Dessa kommer därför att vara egenvektorer med egenvärdet

Läs mer

Andra föreläsningen kapitel 7. Patrik Lundström

Andra föreläsningen kapitel 7. Patrik Lundström Andra föreläsningen kapitel 7 Patrik Lundström Kvantisering i klassisk fysik: Uppkomst av heltalskvanttal För att en stående våg i en ring inte ska släcka ut sig själv krävs att den är tillbaka som den

Läs mer

Egenvärdesproblem för matriser och differentialekvationer

Egenvärdesproblem för matriser och differentialekvationer CTH/GU STUDIO 7 TMV36b - 14/15 Matematiska vetenskaper 1 Inledning Egenvärdesproblem för matriser och differentialekvationer Vi skall se lite på egenvärdesproblem för matriser och differentialekvationer.

Läs mer

Kvantmekanik - Gillis Carlsson

Kvantmekanik - Gillis Carlsson Kvantmekanik - Föreläsning 1 Gillis Carlsson gillis.carlsson@matfys.lth.se LP2 Föreläsningarna i kvantmekanik LP1 V1): Repetition av kvant-nano kursen. Sid 5-84 V2 : V3 : Formalism (I). Sid 109-124, 128-131,

Läs mer

c = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning

c = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Modern teori för atomer/molekyler kan förklara atomers/molekylers egenskaper: Kvantmekanik I detta och nästa kapitel: atomers egenskaper och periodiska

Läs mer

1 Termisk rörelse - Statistisk fysik

1 Termisk rörelse - Statistisk fysik 1 Termisk rörelse - Statistisk fysik Denna stencil syftar till att ge en kort introduktion i hur temperatur påverkar gaser, vätskor och fasta ämnen på en mikroskopisk nivå. Man brukar kalla detta statistisk

Läs mer

Gamla tentafrågor, FYS022:2, Statistisk Fysik, rörande kvantmekanik

Gamla tentafrågor, FYS022:2, Statistisk Fysik, rörande kvantmekanik Gamla tentafrågor, FYS0:, Statistisk Fysik, rörande kvantmekanik Tillåtna hjälpmedel: Kursbok/motsv., sedvanliga matte/fysik-tabeller, godkända förel.anteckningar, fickräknare, skrivdon. En typisk tentamen

Läs mer

1. Låt kommutatorn verka på en vågfunktion och inför att ˆp x = i h d. d2 (xψ(x)) ) = h 2 (x d2 Ψ(x) = i2 hˆp x Ψ(x) [ev] E n = 13, 6 Z2 n 2

1. Låt kommutatorn verka på en vågfunktion och inför att ˆp x = i h d. d2 (xψ(x)) ) = h 2 (x d2 Ψ(x) = i2 hˆp x Ψ(x) [ev] E n = 13, 6 Z2 n 2 SVAR OCH LÖSNINGSANVISNINGAR TLLL TENTAMEN I KVANTFYSIK del för F5A450 och B5A och 5A4och KVANTMEKANIK 5A0 Måndagen den december 004 kl. 8.00 -.00 HJÄLPMEDEL: Formelsamling till kurserna i Fysikens matematiska

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen 14129 DEL A 1 (a) Bestäm linjen genom punkterna A = (,, 1) och B = (2, 4, 1) (1 p) (b) Med hjälp av projektion kan man bestämma det kortaste avståndet

Läs mer

Dagens program. Linjära ekvationssystem och matriser

Dagens program. Linjära ekvationssystem och matriser Dagens program Matriser Räkneoperationer och räknelagar Linjära ekvationssystem och matriser Matrisform av ekvationssystem Elementära radoperationer Trappstegsmatriser, rang och lösningsstruktur Matrisinvers,

Läs mer

19. Spektralsatsen Spektralsatsen SPEKTRALSATSEN

19. Spektralsatsen Spektralsatsen SPEKTRALSATSEN 9 SPEKTRALSATSEN 9. Spektralsatsen 9.. Spektralsatsen Symmetriska avbildningar är en viktig klass av linjära avbildningar. Vi kommer nedan att formulera ett antal viktiga resultat för dessa avbildningar

Läs mer

Kvantmekanik. Kvantmekaniken: De naturlagar som styr förlopp i den mikroskopiska världen (och i den makroskopiska!) Kvantmekanik.

Kvantmekanik. Kvantmekaniken: De naturlagar som styr förlopp i den mikroskopiska världen (och i den makroskopiska!) Kvantmekanik. Kap. 7. Kvantmekanik: introduktion 7A.1- I begynnelsen Kvantmekanik Kvantmekaniken: De naturlagar som styr förlopp i den mikroskopiska världen och i den makroskopiska! Kvantmekanik Klassisk fysik Specialfall!

Läs mer

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005

Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005 VÄXJÖ UNIVERSITET Matematiska och systemtekniska institutionen Per-Anders Svensson Lösningsförslag till skrivningen i Vektorgeometri (MAA702) måndagen den 30 maj 2005 Uppgift. Bestäm samtliga vektorer

Läs mer

TAMS79: Föreläsning 10 Markovkedjor

TAMS79: Föreläsning 10 Markovkedjor TAMS79: Föreläsning 0 Markovkedjor Johan Thim december 08 0. Markovkedjor Vi ska nu betrakta en speciell tidsdiskret diskret stokastisk process, nämligen Markovkedjan. Vi börjar med en definition Definition.

Läs mer

2.4. Bohrs modell för väteatomen

2.4. Bohrs modell för väteatomen 2.4. Bohrs modell för väteatomen [Understanding Physics: 19.4-19.7] Som vi sett, är den totala energin för elektronen i väteatomen E = 1 2 mv2 = e2 8πɛ 0 r. Eftersom L = mvr för cirkulära banor, så kan

Läs mer

Lösningar av uppgifter hörande till övning nr 5.

Lösningar av uppgifter hörande till övning nr 5. Lösningar av uppgifter hörande till övning nr 5. H.7 a) Antag att p är ett polynom med grad p < n. Då kan p skrivas som en linjärkombination av ortogonalpolynomen p k, där k < n. Alltså är p c k p k, m

Läs mer

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl 1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl 08.00-1.00. OBS: Inga hjälpmedel är tillåtna på tentamensskrivningen. Bonuspoäng

Läs mer

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet Kapitel 7 Innehåll Kapitel 7 Atomstruktur och periodicitet Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 7 Innehåll 7.1 Elektromagnetisk strålning 7.2

Läs mer

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer För. 1 1 Linjära ekvationssystem Gaußelimination - sriv om systemet för att få ett trappformat system genom att: byta ordningen mellan ekvationer eller obekanta; multiplicera en ekvation med en konstant

Läs mer

Kvantbrunnar -Kvantiserade energier och tillstånd

Kvantbrunnar -Kvantiserade energier och tillstånd Kvantbrunnar -Kvantiserade energier och tillstånd Inledning Syftet med denna laboration är att undersöka kvantiseringen av energitillstånd i kvantbrunnar. Till detta används en java-applet som hittas på

Läs mer

2.14. Spinn-bankopplingen

2.14. Spinn-bankopplingen 2.14. Spinn-bankopplingen [Understanding Physics: 19.12-19.16] I avsnitt 2.12 konstaterade vi, att elektronen, som enligt Bohrs modell rör sig i en cirkelbana, kommer att ge upphov till en strömslinga,

Läs mer

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

Tentamen i Linjär algebra , 8 13. LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematiska Institutionen Ulf Janfalk Kurskod: ETE5 Provkod: TEN Tentamen i Linjär algebra 5 8, 8. Inga hjälpmedel. Ej räknedosa. Resultatet meddelas vi e-post. För godkänt räcker

Läs mer

Egenvärden och egenvektorer

Egenvärden och egenvektorer Föreläsning 10, Linjär algebra IT VT2008 1 Egenvärden och egenvektorer Denition 1 Antag att A är en n n-matris. En n-vektor v 0 som är sådan att A verkar som multiplikation med ett tal λ på v, d v s Av

Läs mer

5.7. Ortogonaliseringsmetoder

5.7. Ortogonaliseringsmetoder 5.7. Ortogonaliseringsmetoder Om man har problem med systemets kondition (vilket ofta är fallet), lönar det sig att undvika normalekvationerna vid lösning av minsta kvadratproblemet. En härtill lämplig

Läs mer

Tentamen. TFYA35 Molekylfysik, TEN1 24 oktober 2016 kl Skrivsal: G34, G36, G37

Tentamen. TFYA35 Molekylfysik, TEN1 24 oktober 2016 kl Skrivsal: G34, G36, G37 Thomas Ederth IFM / Molekylär Fysik ted@ifm.liu.se Tentamen TFYA35 Molekylfysik, TEN1 24 oktober 216 kl. 8.-13. Skrivsal: G34, G36, G37 Tentamen omfattar 6 problem som vardera kan ge 4 poäng. För godkänt

Läs mer

Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, den 12 mars 2013 kl

Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, den 12 mars 2013 kl 1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, den 12 mars 2013 kl 14.00-19.00. Examinator: Olof Heden. OBS: Inga hjälpmedel är tillåtna på tentamensskrivningen.

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Fredagen den 23 oktober, 2009 DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Fredagen den 23 oktober, 2009 DEL A SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Fredagen den 23 oktober, 2009 DEL A (1) (a) Bestäm de övriga rötterna till ekvationen z 3 11z 2 + 43z 65 = 0 när det är känt att en av rötterna

Läs mer

Gamla tentafrågor, FYS022:2, Statistisk Fysik, rörande kvantmekanik

Gamla tentafrågor, FYS022:2, Statistisk Fysik, rörande kvantmekanik Gamla tentafrågor, FYS0:, Statistisk Fysik, rörande kvantmekanik Tillåtna hjälpmedel: Kursbok/motsv., sedvanliga matte/fysik-tabeller, godkända förel.anteckningar, fickräknare, skrivdon. En typisk tentamen

Läs mer

MULTIPLIKATION AV MATRISER, BASER I RUMMET SAMT FÖRSTA MÖTET MED MATRISINVERSER = = =

MULTIPLIKATION AV MATRISER, BASER I RUMMET SAMT FÖRSTA MÖTET MED MATRISINVERSER = = = Matematiska institutionen Stockholms universitet CG Matematik med didaktisk inriktning 2 Problem i Algebra, geometri och kombinatorik Snedsteg 5 MULTIPLIKATION AV MATRISER, BASER I RUMMET SAMT FÖRSTA MÖTET

Läs mer

1 x 1 x 2 1 x x 2 x 2 2 x 3 2 A = 1 x 3 x 2 3 x x 4 x 2 4 x 3 4

1 x 1 x 2 1 x x 2 x 2 2 x 3 2 A = 1 x 3 x 2 3 x x 4 x 2 4 x 3 4 KARLSTADS UNIVERSITET Avdelningen för matematik Tentamen i Linjär Algebra, 7,5p för MAGA4 Mån -6-7, 8.5-3.5 på Kau Ansvarig lärare: Ilie Barza, tel.54-7 5 95 Hjälpmedel: Skrivdon. Maximalt antal poäng:

Läs mer

Frielektron fermigas i en kristall. L z. L y L x. h 2 2m FRIELEKTRONMODELLEN

Frielektron fermigas i en kristall. L z. L y L x. h 2 2m FRIELEKTRONMODELLEN FRIELEKTRONMODELLEN I frielektronmodellen (FEM) behandlas valenselektronerna som en gas. Elektronerna rör sig obehindrat i kristallen och växelverkar varken med jonerna eller med varandra. Figuren nedan

Läs mer

Linjär Algebra, Föreläsning 20

Linjär Algebra, Föreläsning 20 Linjär Algebra, Föreläsning 20 Tomas Sjödin Linköpings Universitet Symmetriska avbildningar, repetition F : E E sägs vara symmetrisk om (F (u) v) = (u F (v)) gäller för all u, v i det Euklidiksa rummet

Läs mer

Linjär algebra på några minuter

Linjär algebra på några minuter Linjär algebra på några minuter Linjära ekvationssystem Ekvationssystem: { Löses på matrisform: ( ) ( ) I det här fallet finns en entydig lösning, vilket betyder att determinanten av koefficientmatrisen

Läs mer

Fouriers metod, egenfunktionsutvecklingar.

Fouriers metod, egenfunktionsutvecklingar. Vårterminen 2002 KONTINUERLIGA SYSTEM, några viktiga begrepp och metoder i kap 3 och H (partiellt) Fouriers metod, egenfunktionsutvecklingar Värmeledning i en begränsad stav med variabelseparation Problem:

Läs mer

Maj Lycka till! Sergei Silvestrov. 1. a) Bestäm Jordans normalform och minimalpolynom av Toeplitzmatrisen T =

Maj Lycka till! Sergei Silvestrov. 1. a) Bestäm Jordans normalform och minimalpolynom av Toeplitzmatrisen T = LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK TENTAMENSSKRIVNING Matristeori Maj 2 Denna hemtentamen skall göras och redovisas enskilt. I övrigt är alla hjälpmedel tillåtna. Lösningar till uppgifterna lämnas in i

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A (1) Vid lösningen av ekvationssystemet x 1 3x 2 +3x 3 4x 4 = 1, x 2 +x 3 x 4 = 0, 4x 1 +x 2 x 3 2x 4 = 5, kommer man genom Gausselimination

Läs mer

LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA kl 8 13 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK. 1. Volymen med tecken ges av determinanten.

LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA kl 8 13 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK. 1. Volymen med tecken ges av determinanten. LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA 2018-08-29 kl 8 1 1 Volymen med tecken ges av determinanten a 2 2 2 4 2 1 2a 1 = a 2 2 2 0 4 2 = 4(a 2)(1 a) 0 2a 1 Parallellepipedens volym

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Areor, vektorprodukter, volymer och determinanter

Läs mer

KVANTFYSIK för F3 och Kf Inlämningsuppgifter I2

KVANTFYSIK för F3 och Kf Inlämningsuppgifter I2 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Mikroteknologi och nanovetenskap Elsebeth Schröder (schroder vid chalmers.se) 2009-09-5 KVANTFYSIK för F3 och Kf3 2009 Inlämningsuppgifter I2 Bedömning: Bedömningen av de inlämnade

Läs mer

1. Lös ut p som funktion av de andra variablerna ur sambandet

1. Lös ut p som funktion av de andra variablerna ur sambandet Matematiska institutionen Stockholms universitet Avd matematik Eaminator: Torbjörn Tambour Tentamensskrivning i Matematik för kemister K den 0 december 2003 kl 9.00-4.00 LÖSNINGAR. Lös ut p som funktion

Läs mer

Sammanfattning av ordinära differentialekvationer

Sammanfattning av ordinära differentialekvationer Sammanfattning av ordinära differentialekvationer Joakim Edsjö 1 Institutionen för teoretisk fysik, Uppsala Universitet Telefon: 018-18 32 50 eller 018-18 76 30 19 februari 1995 1 Första ordningens differentialekvationer

Läs mer

1 Grundläggande kalkyler med vektorer och matriser

1 Grundläggande kalkyler med vektorer och matriser Krister Svanberg, mars 2015 1 Grundläggande kalkyler med vektorer och matriser Trots att läsaren säkert redan behärskar grundläggande vektor- och matriskalkyler, ges här i Kapitel 1 en repetition om just

Läs mer

1. (Dugga 1.1) (a) Bestäm v (3v 2u) om v = . (1p) and u =

1. (Dugga 1.1) (a) Bestäm v (3v 2u) om v = . (1p) and u = Kursen bedöms med betyg,, 5 eller underkänd, där 5 är högsta betyg. För godkänt betyg krävs minst poäng från uppgifterna -7. Var och en av dessa sju uppgifter kan ge maximalt poäng. För var och en av uppgifterna

Läs mer

Lösningsförslag, tentamen, Differentialekvationer och transformer II, del 1, för CTFYS2 och CMEDT3, SF1629, den 19 oktober 2011, kl. 8:00 13:00.

Lösningsförslag, tentamen, Differentialekvationer och transformer II, del 1, för CTFYS2 och CMEDT3, SF1629, den 19 oktober 2011, kl. 8:00 13:00. Lösningsförslag, tentamen, Differentialekvationer och transformer II, del, för CTFYS2 och CMEDT3, SF629, den 9 oktober 20, kl. 8:00 3:00 av 8 3 poäng. Svar: i. sant, ii. falskt, iii. sant, iv. sant, v.

Läs mer

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) , Linköpings universitet Matematiska institutionen Ulf Janfalk Kurskod: TATA Provkod: TEN Tentamen i Linjär algebra (TATA/TEN) 7 8 9, 9. Inga hjälpmedel. Ej räknedosa. För godkänt räcker 9 poäng och minst

Läs mer

2.4. Bohrs modell för väteatomen

2.4. Bohrs modell för väteatomen 2.4. Bohrs modell för väteatomen [Understanding Physics: 19.4-19.7] Som vi sett, är den totala energin för elektronen i väteatomen E = 1 2 mv2 = e2 8πɛ 0 r. Eftersom L = mvr för cirkulära banor, så kan

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf LAoG I, 5 hp ES, KandMa, MatemA -9-6 Sammanfattning av föreläsningarna 3-7 Föreläsningarna 3 7, 8/ 5/ : Det viktigaste är här att du lär dig att reducera

Läs mer

Vektorerna är parallella med planet omm de är vinkelräta mot planets normal, dvs mot

Vektorerna är parallella med planet omm de är vinkelräta mot planets normal, dvs mot Kursen bedöms med betyg,, eller underkänd, där är högsta betyg. För godkänt betyg krävs minst poäng från uppgifterna -7. Var och en av dessa sju uppgifter kan ge maximalt poäng. För var och en av uppgifterna

Läs mer

Dagens teman. Linjära ODE-system av ordning 1:

Dagens teman. Linjära ODE-system av ordning 1: Dagens teman Linjära ODE-system av ordning 1: Egenvärdesmetoden. Lösning av homogena system x 1 (t) = a 11 x 1 (t) + + a 1n x n (t) x 2 (t) = a 21 x 1 (t) + + a 2n x n (t) x n (t) = a n1 x 1 (t) + + a

Läs mer

(4 2) vilket ger t f. dy och X = 1 =

(4 2) vilket ger t f. dy och X = 1 = Lösningsförslag till tentamensskrivning i SF633 Differentialekvationer I. Torsdagen den 3 maj, kl 8-3. Hjälpmedel: BETA, Mathematics Handbook. Redovisa lösningarna på ett sådant sätt att beräkningar och

Läs mer

Sidor i boken

Sidor i boken Sidor i boken 0- Dagens mängdträning gäller ekvationer. Med den algebraträning vi nu har i ryggen bör även de mest komplicerade ekvationerna gå att reda ut. Tillsammans med övningarna i föreläsning 6 täcker

Läs mer

Vectorer, spannet av vektorer, lösningsmängd av ett ekvationssystem.

Vectorer, spannet av vektorer, lösningsmängd av ett ekvationssystem. Vectorer, spannet av vektorer, lösningsmängd av ett ekvationssystem. Begrepp som diskuteras i det kapitlet. Vektorer, addition och multiplikation med skalärer. Geometrisk tolkning. Linjär kombination av

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Areor, vektorprodukter, volymer och determinanter

Läs mer

Linjära ekvationssystem

Linjära ekvationssystem Linjära ekvationssystem Gausselimination Vanlig gausselimination för det linjära ekvationssystemet Ax = b utgår från den utökade matrisen [A b] och applicerar elementära radoperationer på denna för att

Läs mer

Norm och QR-faktorisering

Norm och QR-faktorisering Norm och QR-faktorisering Skalärprodukten på C n (R n ) hänger ihop med några viktiga klasser av matriser. För en komplex matris A betecknar vi med A H det Hermitiska konjugatet till A, dvs A H = A T.

Läs mer

Institutionen för Matematiska Vetenskaper TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA

Institutionen för Matematiska Vetenskaper TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA Institutionen för Matematiska Vetenskaper Göteborg TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F, TMA67 009-08-7 DAG: Torsdag 7 augusti 009 TID: 8.30 -.30 SAL: V Ansvarig: Ivar Gustafsson, tel: 77 0

Läs mer

TMV166 Linjär Algebra för M. Tentamen

TMV166 Linjär Algebra för M. Tentamen MATEMATISKA VETENSKAPER TMV66 6 Chalmers tekniska högskola 6 8 kl 8:3 :3 (SB Multisal) Examinator: Tony Stillfjord Hjälpmedel: ordlistan från kurshemsidan, ej räknedosa Telefonvakt: Olof Giselsson, ankn

Läs mer

2.8. Sannolikhetstäthetens vinkelberoende

2.8. Sannolikhetstäthetens vinkelberoende 2.8. Sannolikhetstäthetens vinkelberoende [Understanding Physics: 19.7 (s. 590)-19.11] Härnäst skall vi studera vinkelberoendet av egenfunktionerna för n = 1 och n = 2. Den allmänna lösningen till den

Läs mer

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 F2 Periodiska systemet

Läs mer

x 1(t) = x 2 (t) x 2(t) = x 1 (t)

x 1(t) = x 2 (t) x 2(t) = x 1 (t) Differentialekvationer II Modellsvar till räkneövning 4 16.4. 218 (kl 12-14 B222) 1. Lös det linjära homogena DE-systemet x 1(t) = x 2 (t) x 2(t) = x 1 (t) med matrismetoden. Påminnelse: egenvärden och

Läs mer

Preliminärt lösningsförslag

Preliminärt lösningsförslag Preliminärt lösningsförslag v4, 9 april 5 Högskolan i Skövde (SK) Tentamen i matematik Kurs: MA4G Linjär algebra MAG Linjär algebra för ingenjörer Tentamensdag: 5--7 kl 8- Hjälpmedel : Inga hjälpmedel

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Lördagen den 5 juni, 2010 DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Lördagen den 5 juni, 2010 DEL A SF624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Lördagen den 5 juni, 200 DEL A ( Betrakta det komplexa talet w = i. (a Skriv potenserna w n på rektangulär form, för n = 2,, 0,, 2. ( (b Bestäm

Läs mer

Föreläsning 9. Absolutstabilitet

Föreläsning 9. Absolutstabilitet Föreläsning 9 Absolutstabilitet Introduktion För att en numerisk ODE-metod ska vara användbar måste den vara konvergent, dvs den numeriska lösningen ska närma sig den exakta lösningen när steglängden går

Läs mer

LÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK

LÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK LÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA 2017-10-2 1 Om vi skriver ekvationssystemet på matrisform AX = Y, så vet vi att systemet har en entydig lösning X = A 1 Y då det A 0 Om det A

Läs mer

1 Positivt definita och positivt semidefinita matriser

1 Positivt definita och positivt semidefinita matriser Krister Svanberg, april 1 1 Positivt definita och positivt semidefinita matriser Inom ickelinjär optimering, speciellt kvadratisk optimering, är det viktigt att på ett effektivt sätt kunna avgöra huruvida

Läs mer

1. (a) (1p) Undersök om de tre vektorerna nedan är linjärt oberoende i vektorrummet

1. (a) (1p) Undersök om de tre vektorerna nedan är linjärt oberoende i vektorrummet 1 Matematiska Institutionen, KTH Lösningar till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, för CDA- TE, CTFYS och vissa CL, fredagen den 13 mars 015 kl 08.00-13.00. Examinator: Olof Heden. OBS:

Läs mer

Dagens ämnen. Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer

Dagens ämnen. Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer Dagens ämnen Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer Linjära ekvationer Med en linjär ekvation i n variabler,

Läs mer

(1, 3, 2, 5), (0, 2, 0, 8), (2, 0, 1, 0) och (2, 2, 1, 8)

(1, 3, 2, 5), (0, 2, 0, 8), (2, 0, 1, 0) och (2, 2, 1, 8) 1 Matematiska Institutionen KTH Tentamen på kursen SF1604 (och B1109, för D1, Mars 9, 008, kl: 9:00-14:00 Inga hjälpmedel ät tillåtna 1 poäng totalt eller mer ger minst omdömet Fx 1 poäng totalt eller

Läs mer

VEKTORRUMMET R n. 1. Introduktion

VEKTORRUMMET R n. 1. Introduktion VEKTORRUMMET R n RYSZARD RUBINSZTEIN 28--8. Introdktion Låt n vara ett heltal. Med R n kommer vi att beteckna mängden vars element är alla n-tipplar av reella tal (a, a 2,..., a n ), R n = { (a, a 2,...,

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 9 juni 2016

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 9 juni 2016 SF624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 9 juni 26 Skrivtid: 8: 3: Tillåtna hjälpmedel: inga Examinator: Tilman Bauer Tentamen består av nio uppgifter som vardera ger maximalt fyra poäng. Del A på

Läs mer

Algebraiska egenskaper hos R n i)u + v = v + U

Algebraiska egenskaper hos R n i)u + v = v + U Underrum till R n, nollrum, kolonnrum av en matris, rank, bas, koordinater, dimension. Påminnelse om R n s egenskaper: Algebraiska egenskaper hos R n i)u + v = v + U v) c(u + v) = cu + cv ii) ( u + v)

Läs mer

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet Avsnitt 7.1 Elektromagnetisk strålning Kapitel 7 Fyrverkeri i olika färger Atomstruktur och periodicitet Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Illuminerad saltgurka Kapitel 7 Innehåll Kvantmekanik

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet Per Alexandersson Föreläsning I Timme I: Repetition av matriser, linjära ekvationssystem Linjärt ekvationssystem: x + y + z 3w = 3 2x + y + z 4w =

Läs mer

Kvantkemi. - M. W. Hanna, Quantum Mechanics in Chemistry, Benjamin, Menlo Park, CA, 1969.

Kvantkemi. - M. W. Hanna, Quantum Mechanics in Chemistry, Benjamin, Menlo Park, CA, 1969. III. Kvantkemi Kvantkemi III-1 Källor: - M. W. Hanna, Quantum Mechanics in Chemistry, Benjamin, Menlo Park, CA, 1969. - M. Karplus och R. N. Porter, Atoms & Molecules. An Introduction for Students in Physical

Läs mer

Diagonalisering och linjära system ODE med konstanta koe cienter.

Diagonalisering och linjära system ODE med konstanta koe cienter. Diagonalisering och linjära system ODE med konstanta koe cienter. Variabelbyte i linjära system di erentialekvationer. Målet med det kapitlet i kursen är att lösa linjära system di erentialekvationer på

Läs mer

Lösningsforslag till tentamen i SF1624 den 22/ e x e y e z = 5e x 10e z = 5(1, 0, 2). 1 1 a a + 2 2a 4

Lösningsforslag till tentamen i SF1624 den 22/ e x e y e z = 5e x 10e z = 5(1, 0, 2). 1 1 a a + 2 2a 4 Institutionen för matematik, KTH Serguei Shimorin Lösningsforslag till tentamen i SF64 den /0 007 Eftersom planet går genom punkten (,, 0, det har ekvation a(x + b(y + + cz = 0, där a, b, c är koefficienter

Läs mer

1 x dx Eftersom integrationskonstanten i (3) är irrelevant, kan vi använda oss av 1/x som integrerande faktor. Låt oss beräkna

1 x dx Eftersom integrationskonstanten i (3) är irrelevant, kan vi använda oss av 1/x som integrerande faktor. Låt oss beräkna Lösningsförslag, Tentamen, Differentialekvationer och transformer II, del, för CTFYS2 och CMEDT3, SF629, den 30 maj 20, kl 8:00 3:00 Svar, uppgift : i sant, ii sant, iii falskt, iv sant, v falskt, vi sant,

Läs mer

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen Lösningar Heureka Kapitel 14 Atomen Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel 14 14.1) a) Kulorna från A kan ramla på B, C, D, eller G (4 möjligheter). Från B kan de ramla

Läs mer