Väg 335 Sidensjö-Överhörnäs

Transkript

1 Beskrivning Väg 335 Sidensjö-Överhörnäs Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län Beskrivning Projektnummer:105519

2 Dokumenttitel: Väg 335 Sidensjö-Överhörnäs, Gerdals vattentäkt Skapat av: Tyréns AB Dokumentdatum: Beskrivning Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Ärendenummer: TRV 2012/87875 Projektnummer: Version: 1.0 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Ingela Månsson, Trafikverket Uppdragsansvarig: Anna Fräjdin, Tyréns AB Distributör: Trafikverket, Box 186, Härnösand. Telefon:

3 Sammanfattning Aktuell del av väg 335 går från Sidensjö till Haffsta i Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län. Hastighetsbegränsningen är 70 km/tim efter hela sträckan utom på en kort sträcka förbi bron i Snickböle, genom Gerdal och i korsningarna i Sidensjö och Haffsta där det är 50 km/tim. Vägsträckan är knappt 14 km lång, vägen är belagd med bitumenbundet slitlager. De behov som finns längs vägen är i första hand att göra åtgärder vid Gerdals vattentäkt som skyddar täkten ifall en olycka skulle inträffa. Vägen har en viktig roll som regional transportväg mellan Örnsköldsvik - Sollefteå - Östersund och har på långa sträckor en bristande standard och bärighet, vilket även är i behov av åtgärder. Vägens befintliga geometri kommer att förbättras något i plan och profil på hela sträckan. Höjning av väg kommer att ske på sträckor där det är möjligt med hänsyn till omkringliggande mark, bebyggelse, natur- och kulturvärden. Höjningen kommer att variera mellan 0-35 cm. Åtgärderna planeras att påbörjas år Hänsyn och åtgärder som anges i Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är inarbetade i arbetsplanen. Objektet innebär inte betydande miljöpåverkan. Entreprenadkostnaden för projektet har beräknats uppgå till ca 70 miljoner kronor. 3

4 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar Trafikförhållanden Olycksstatistik Kommunala planer Tidigare utredningar och beslut Ekonomiska förutsättningar Miljö Syfte, mål och avgränsning Projektets syfte och mål Referensstandard Vägförslaget Arbetsplanens omfattning Trafik Typsektioner Plan- och profilstandard Geologi och geoteknik Hydrologi Kollektivtrafik Gång och cykeltrafik Broar och andra byggnadsverk Övriga väganordningar Andra åtgärder och anordningar Miljö Skadeförebyggande åtgärder Väghållningsansvar för allmänna vägar Förändring av väghållningsområde Förändring av allmän väg Konsekvenser av vägförslaget Trafiktekniska konsekvenser Miljökonsekvenser Markåtkomst Fastställelseprövning Vägområde för allmän väg

5 7 Kostnader Fortsatt arbete (genomförande) Bygghandling Dispenser och tillstånd Produktion Kontroll och uppföljning Sakägare Samrådsredogörelse Underlagsmaterial

6 1 Förutsättningar Aktuell del av väg 335 går från Sidensjö till Haffsta, Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län. Hastighetsbegränsningen är 70 km/tim efter hela sträckan utom på en kort sträcka förbi bron i Snickböle, genom Gerdal och i korsningarna i Sidensjö och Haffsta där det är 50 km/tim. Vägsträckan är knappt 14 km lång, vägen är belagd med bitumenbundet slitlager. Vägens bredd är idag ca 6,5 meter. Väg 335 har en viktig roll som regional transportväg mellan Örnsköldsvik - Sollefteå - Östersund och har på långa sträckor en bristande standard och bärighet. Bärighetsklassningen är dock inte nedsatt. Vägens profil skapar siktproblem med olycksrisker som resultat. De behov som finns längs vägen är i första hand att göra åtgärder vid Gerdals vattentäkt som skyddar den, ifall en olycka skulle inträffa. Utsläpp till vattentäkten, som är Örnsköldsviks kommuns huvudvattentäkt, skulle kunna medföra enorma konsekvenser. Gerdals vattentäkt har en kapacitet på l/s. Längs väg 335 finns även By vattentäkt som försörjer boende i Sidensjö samt några omgivande byar. Miljökonsekvensbeskrivningens mål var en belagd väg med bredden 6,5 meter. Detta mål har ändrats och vägens bredd ska bli 7,5 meter belagd. 1.1 Trafikförhållanden För oskyddade trafikanter finns inga separata gång- och cykelvägar på sträckan utan de är hänvisade att färdas med den övriga trafiken. Det finns önskemål om att kunna ta sig med cykel till badplatsen i By från Sidensjö och till Lövsjösjön från Gerdal. Transporter av farligt gods är inte tillåtna på sträckan efter ett beslut från Länsstyrelsen. Hastighetsbegränsningen är 70 km/tim efter hela sträckan utom på en kort sträcka förbi bron i Snickböle och i korsningarna i Sidensjö och Haffsta där det är 50 km/tim. Vid Haffstaskolan är hastigheten sänkt till 30 km/tim under skoltid. Trafiken på vägen uppgick till cirka 1700 fordon/dygn där 180 var tung trafik Länstrafiken har tre busslinjer som kör längs vägen. Under september 2011 uppgick antalet påstigande till nästan 1400 inklusive skolelever. 1.2 Olycksstatistik Enligt Transportstyrelsens statistik STRADA har det under åren inträffat 20 trafikolyckor med personskador längs vägen mellan Sidensjö och Haffstaskolan som inrapporterats till akutsjukvården eller Polismyndigheten. Olyckorna var utspridda efter vägen. Olyckor med svåra skador var; 6

7 1 singelolycka, en svårt skadad person 3 olyckor med älg, 7 svårt skadade personer 3 mötesolyckor, med fem svårt skadade och en dödad person Det kan dock ha inträffat ytterligare olyckor som inte har rapporteras till sjukvård eller polis. 1.3 Kommunala planer Gällande översiktsplan för området är Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, antagen 24 september Arbete med en ny översiktsplan pågår. Den nya översiktsplanen antogs i december 2012 men på grund av överklagan har den inte fastställts ännu. Arbetsplanen strider inte mot intentionerna i varken gammal eller ny översiktsplan eftersom det är befintlig väg. Detaljplaner finns för mindre områden i Sidensjö 2284K-P80/ och i Snickböle 2284K-P73/0202.1, Örnsköldsviks kommun är huvudman för dessa. I detaljplan Sidensjö 2284K-P80/ berör arbetsplanen ett område som är planlagt som lokalgata. Kommunen har under samråd bedömt att förändringen inte kräver en ny detaljplan då korsningen som är planlagd som lokalgata och till väsentlig del redan ligger inom vägområde för väg 335. Förändringen mot dagens förhållanden blir mycket ringa. Trafikverket delar kommunens bedömning att någon ny detaljplan inte krävs. Trafikverket bedömer att avvikelsen är mindre. I detaljplan 2284K-P73/ berör arbetsplanen ett område som är planlagt som park eller plantering. Då intrånget i det planlagdaområdet består av anläggande av nytt räcke samt dike och slänter bedömer Trafikverket att avvikelsen mot detaljplanen är en mindre avvikelse. Även kommunen har under samråd bedömt att någon detaljplaneändring inte krävs. För kommunens fullständiga yttrande se samrådsredogörelse. 1.4 Tidigare utredningar och beslut Den 14 kilometer långa sträckan av väg 335 mellan Överhörnäs och Sidensjö har tidigare varit föremål för en förstudie (1998) och vägutredning (2002). En ny förstudie utfördes 2012 och Länsstyrelsen Västernorrland har beslutat att projektet inte medför betydande miljöpåverkan. Vid de investeringar som planeras för framtida transporter är en helhetssyn på transportsystemet grundläggande och en stegvis modell för prövning av lösningsförslag har använts, modellen benämns fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen bör ses som ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalysen för vägtransportsystemet och inte som en strikt modell som skall tillämpas i något specifikt planeringsskede. Fyrstegsprincipen lanserades ursprungligen för att hushålla med investeringsmedel, men har utvecklats till en allmän 7

8 planeringsprincip för hushållning med resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. Nedan beskrivs en sammanfattning av åtgärdsanalysen enligt fyrstegsprincipen: 1. Åtgärd som påverkar transportbehovet och valet av transportsätt utreds. 2. Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät via bl.a. styrning, reglering, information, väginformatik och avgiftssystem. 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder. 4. Nyinvestering. Trafikverket har beslutat att gå vidare med alternativ 3 Begränsade ombyggnadsåtgärder enligt förstudiens förslag, med sträckning i befintligt läge. Alternativ 3 valdes för att höja den bristande bärighet vägen har och för att det medför säkerhetshöjande åtgärder vid Gerdals vattenskyddsområde. De övriga alternativen bedöms inte som rimliga i förstudien på grund av trafikmängden Arbetsplan Arbetsplanen har upprättas efter samråd i form av sakägarmöten, se flik Ekonomiska förutsättningar Åtgärderna planeras att påbörjas år Kostnaden för projektet beräknas bli 70 miljoner kronor, statligt anslag kommer att användas. 1.6 Miljö Bebyggelse och markanvändning Den ursprungliga bebyggelsen fanns i ett antal byar med anor från medeltiden. De nuvarande byarna fick sin form med spridd gårdsbebyggelse under talets andra hälft. Idag finns, förutom de gårdar som finns kvar, småhusbebyggelse av skiftande ålder längs stora delar av vägarna i området samt i anslutning till jordbruksmarkerna. Ett mindre område med fritidshus finns vid Lövsjösjöns södra del. I tätorterna finns ett fåtal flerfamiljshus. Markerna som berörs används till jord- och skogsbruk. Jordbruksmarkerna brukas till stor del av Lövsjö Gård, som är en av länets största mjölkproducenter. Mer än ett tiotal mindre jordbruksföretag finns i området, samt träningsverksamhet för travhästar. Det finns inga aktiva markavvattningsföretag längs sträckan. Vilhelmina södra sameby har vinterbetesmarker (vårvinterland) som omfattar hela den aktuella sträckningen av väg 335. Samebyn har inga riksintressen eller strategiska platser som berörs av aktuella åtgärder. Andra arbetsplatser i området är skolor, barn- och äldreomsorg samt butiker i Överhörnäs och Sidensjö. Väg 335 används vid pendling till arbete och skolor i 8

9 Örnsköldsvik. Av arbetsresor till och från Sidensjö sker 20 procent inom Sidensjö. Av resterande resor sker 70 procent till och från Örnsköldsviks tätort (uppgift från vägutredningen) Boendemiljö Ljud vars styrka är konstant i tiden mäts oftast i decibel med beteckningen dba. Indexet A indikerar att ljudets frekvens har korrigerats på ett sätt som motsvarar hur det mänskliga örat uppfattar frekvenser. I Sverige används vanligtvis två störningsmått för trafikbuller; ekvivalent och maximal ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses medelljudnivån under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden oftast satt till ett dygn. Förenklat kan man säga att den maximala ljudnivån är den högst förekommande när ett fordon passerar. Antagna riktvärden för trafikbuller avseende boendemiljö anges i tabell Vid tillämpning av de i riktvärdena bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Tabell Riktvärden för bullernivåer. Mer information finns i proposition 1996/97:53 och det tillhörande betänkandet 1996/97:TU7. Bostadsbebyggelse (permanent och fritidshus) Vård- och undervisningslokaler Väsentlig ombyggnad Inomhus (ekvivalentnivå) 1) 30 db(a) 30 db(a) Inomhus (max) 45 db(a) 2) (nattetid) 45 db(a) 4) (nattetid i vårdlokaler) Utomhus vid fasad (ekvivalentnivå) Utomhus vid fasad (max) 70 db(a) 3) Ej väsentlig ombyggnad Utomhus vid fasad (ekvivalentnivå) Utomhus vid fasad (max) 55 db(a) 55 db(a) 65 db(a) 80 db(a) 1) Med bostadsbebyggelse avses även vårdlokaler där vårdtagaren vistas under bostadsliknande förhållanden. 2) Får överskridas högst fem gånger per natt (22-06), vilket även anges i Boverkets byggregler. 3) Trafikverkets interna rekommendationer (efter samråd med Boverket) är tillsvidare att riktvärdet får överskridas högst fem gånger per timme. 4) Gäller vårdlokaler. Får överskridas högst fem gånger per natt (22-06). Projektet bedömer att åtgärderna inte innebär en väsentlig ombyggnad (se kap 3.1) och därmed gäller etappmål för befintlig miljö (se tabell 1.6.1) enligt infrastrukturpropositionen (prop. 1996/97:53). Bullerberäkningen har genomförts med SoundPLAN, version 7.1, vilken tillämpar den nordiska modellen för vägtrafik RTN Värden som använts vid bullerberäkningarna är 2200 ÅDT (prognosår 2033) och de blivande hastighetsgränserna. 9

10 Beräkningarna visar att ett bostadshus kommer att överskrida etappmålen för ekvivalent och maximal ljudnivå 1. Det gäller fastigheten Kittelsböle 1:7, vid sektion 10/910, som får en ekvivalent nivå på 66 dba vid fasad och maximal ljudnivå på 89 dba. Vibrationer uppkommer av tung trafik på ojämn vägbana. Bebyggelsen intill väg 335 har i huvudsak placerats på områden med fast undergrund, där vibrationerna sprids i liten omfattning. På sträckan bedöms vibrationer ha mycket liten påverkan på närliggande fastigheter Naturmiljö Övre Nätraån med Bärmsjön (områdes-id 84122) utgör riksintresse för naturvården enligt 3 kapitlet miljöbalken. Bysjön utgör den nedersta delen av det skyddade området. Värdeomdömet är att övre Nätraån med Bärmsjön är ett vattensystem med delvis liten mänsklig påverkan, vilket innebär att stora delar kan betecknas som ett naturvatten. Vattensystemet ingår i ett av utterns (sårbar) kärnområden och i Nätraån förekommer dessutom flodkräfta (hänsynskrävande). Moälvens vattenområde är riksintresse för natur och kulturmiljö enligt miljöbalkens 4:1-3 kapitel (nr 84007, Y19) och berör aktuell vägs östra delar. Värdeomdömet är att Moälvens vattensystem har stora natur- och kulturvärden. Älven har varit en viktig kommunikationsled sedan förhistorisk tid. Längs älven och dess sjöar och biflöden ligger rika jordbruksbygder med sina åkrar och ängar sluttande ned mot älven, med sina gårdar i rad ovanför vägen och med skogen och bergen som fond. En allmän hänsyn till landskapsbilden och hänsynstagande måste tas enligt MB och PBL. Riktlinjerna för Moälven anges i Örnsköldsviks kommuns översiktsplan. Moälven utgör även Natura 2000 område och är riksintresse för naturvården enligt kapitel 3 miljöbalken. Väg 335 berör dock inte Natura 2000-området som är begränsat till själva vattendraget. Området kring Bysjön omfattas av ett bevarandeprogram för odlingslandskapet, värdeklass B, mycket högt bevarandevärde. Naturvårdsobjekt Skorpedsåsen (nr 84128) som är av naturvärdesklass 2 (mycket höga naturvärden på en tregradig skala) berörs av projektet. Naturvårdsobjektet har stora geologiska värden. Generellt strandskydd om 100 meter råder vid de vattendrag som passeras. Syftet med strandskyddet är att bevara tillgängligheten till strandområden och gynna förutsättningarna för goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Tabell Förteckning över vattendrag som korsas av väg 335, från väst till öst. Km Namn/beskrivning Vattenförekomst Typ av trumma, kommentarer 1 Att resultatet ser annorlunda ut från MKB beror på att det program som användes i MKB inte var anpassat för vägar med låg ÅDT. I den nya beräkningen har en beräkning gjorts för varje hus som riskerar överskrida riktvärdena. 10

11 Km Namn/beskrivning Vattenförekomst Typ av trumma, kommentarer 0/732 Betongtrumma 800 mm. Deformerat in- och utlopp 0/910 Källflöde 800 mm betongtrumma med plåt förlängning hög och vänster 2/078 Betong och plåt 1200 mm. Rostig 2/400 Noretbäcken SE Bro 3/3973 Nylagd plasttrumma 800 mm. 4/632 Plasttrumma 800 mm. 4/840 Noretbäcken SE Bro 6/200 Stentrumma 1000 mm. 9/290 Kattbäcken Rinnsträcka Betongtrumma 1200 mm. Naturtrumma 9/617 Bringsbäcken Plasttrumma 600 mm, stentrumma 1000 mm. 10/985 Del av Brandbäcken Betongtrumma 600 mm. 11/554 Del av Brandbäcken Plasttrumma 1000 mm. Stalp 20 cm. 11/847 Del av Brandbäcken Plasttrumma 1000 mm. 12/563 Del av Stenbäcken Plåttrumma 600 mm, betongtrumma 1000 mm. Stalp 20 cm på betongtrumman. Generellt biotopskydd Vid sektion 1/600-1/750 finns en björkallé bestående av tio träd på sidan av vägen som vetter mot Bysjön. Träden är vuxna, ser friska ut och har en diameter mellan cm och står precis i vägområdeskanten. Vid sektion 8/600 står en björkallé med sju, tillsynes, friska träd i anslutning till en tomt, precis i vägområdesgränsen. Träden är vuxna och har en diameter mellan cm. En blandallé bestående av övervägande vuxna björkar, rönnar och en tall, totalt åtta träd, står i sektion 9/000. Även här står träden i tomt-/vägområdesgränsen. I sektion 10/950 finns en björkallé om tio träd. Samtliga träd är vuxna och har en diameter om cm Kulturmiljö Både Själevads och Sidensjö socknar omtalas redan på 1300-talet men medan Själevad år 1314 var en av Ångermanlands största socknar var Sidensjö annex under Nätra socken. Byarna inom utredningsområdet finns belagda i Ångermanlands skattebok år 1535 och Snickböle omnämns redan 1443 i ett medeltida brev. Områdets bebyggelselägen, jordbruksmarker kan därmed antas 11

12 uppvisa en lång kontinuitet. Dagens vägsträckning väster om Lövsjösjön är av hög ålder och finns på Storskifteskartor från 1700-talet. För 6000 år sedan var Lövsjösjön den inre delen av en skyddad havsvik. Öster om denna skyddade vik, vid de nuvarande byarna Nyland, Flene och Gerdal var en öppen vik endast skyddad av öar. I denna naturmiljö fann människorna möjlighet att nyttja ekologiska zoner; sötvatten, saltvatten, fiske, säljakt mm. Och det är även i dessa områden som boplatser idag finns registrerade. Vägens kulturmiljövärden bedöms som måttliga. Vägen har ett visst kommunikationshistoriskt värde men inte unika värden ur historisk synpunkt. Vägen utgör en viktig struktur särskilt inom området som utpekats som bevarandevärt odlingslandskap. Området kring Bysjön omfattas av ett bevarandeprogram för odlingslandskapet, värdeklass B. (A = Högsta bevarandevärde, B = Mycket högt bevarandevärde och C = Högt bevarandevärde). Längs aktuell vägsträcka finns sju lämningar i vägens eller föreslagna dammars närhet, se kapitel Landskapsbild Området med aktuell väg ligger inom den naturgeografiska regionen nr 35, kustlandet (Nordiska ministerrådet 1984). Området utgörs av ett starkt kuperat sprickdalslandskap och här går den s.k. Norrlandsterrängen ända ut mot havet. Väg 335 följer dalgången som löper i öst-västlig riktning från Överhörnäs vid kusten och upp mot Sidensjö längre västerut. Vägen följer dalgången och har i princip samma sträckning som i början av 1900-talet undantaget raksträckan förbi Gerdal. Vägsträckan är tydligt indelad i jord- och skogsbruksmarker och kantas till övervägande del av öppen odlingsmark och vägen följer landskapets skala och terrängformer. Där väg 335 passerar Östergerdal finns en sträcka där vägen omsluts av ett skogslandskap. Sträckan Östergerdal och upp mot Sidensjö hyser ett flertal sjöar och vattendrag som tillför landskapsbilden särskilda värden. Området har en hög andel odlingslandskap som ger ett landskap som är variationsrikt och upplevs som estetisk tilltalande Friluftsliv Skogsmark längs vägsträckan används allmänt för det rörliga friluftslivet. Bärplockning och jakt förekommer i området. Ett område söder om Ängestjärn upp till Kilen är ett omtyckt område för jakt, promenader, skid- och skoteråkning (källa By jaktlag). Vid Kilen finns enligt uppgift en lappkåta, en stuga samt ett utsiktstorn. I vattendraget Nätraån sker fritidsfiske och här förekommer laxartad fisk. Vägsträckan berör ett flertal fiskevårdsområden. Sidensjö FVO kring Bysjön, 12

13 Lövsjösjöns FVO kring Lövsjösjön samt Nedre Moälvens FVO närmast Överhörnäs. Ett närnaturområde finns invid Haffsta skola. Badplatser längs väg 335 finns vid Bysjön och Lövsjösjön. Skoterleder passerar aktuell vägsträcka på tre platser. Skoterledspassage vid Lövsjösjön berörs av vattenskyddsåtgärderna i form av räcken. Skjutbanor finns i By respektive Gerdal. Inga särskilda anläggningar för friluftsliv och rekreation berörs av aktuella åtgärder Vatten Nedanstående beskrivning av Skorpedsåsen samt By och Gerdals vattentäkter härrör till stor del från en förhandsversion av rapport innehållande förslag till nytt vattenskyddsområde för täkterna (Vatten och miljöbyrån, 2011). En isälvsavlagring, Skorpedsåsen, går genom området från Bysjöns östra spets och längs med dalgången förbi/under Lövsjösjön där den viker av söderut. Åsen har en mäktighet på upp till 40 meter och består av en sandig/grusig åskärna som delvis täcks av finkorniga sediment som silt och lera. Åsen är svallad, vilket medför att det ovan de finkorniga sedimenten finns sand som svallats ut från åsens högsta delar. Det finns i området två vattentäkter; By, som ligger vid Bysjöns östra ände och Gerdal, som ligger sydost om Lövsjösjön. Gerdal är Örnsköldsviks huvudvattentäkt, för denna finns en vattendom för tillstånd till vattentäkt. Det saknas idag reservvattentäkt, men arbete pågår för att hitta läge för ytterligare en större vattentäkt. Ett förslag på nytt vattenskyddsområde som omfattar både By och Gerdals vattentäkter finns framtaget men är ännu inte fastställt (2013). Transporter av farligt gods är förbjudet på väg 335, förutom transporter som ska till fastigheter i området. Vanligtvis infiltrerar vatten/utsläpp i marken och rör sig vertikalt ned till grundvattenytan för att sedan följa grundvattnets strömningsriktning som t.ex. kan vara mot en nedströms liggande vattentäkt. Hastigheten på spridningen bestäms av jordens hydrauliska konduktivitet, dvs. hur lätt jorden leder vätskor. I silt och lera transporteras föroreningar mycket långsammare än i grus och sand. Lager med tätare material (silt och lera) som ligger över mer genomsläppligt material utgör ett naturligt skydd för grundvatten i det genomsläppliga materialet. By vattentäkt Vattentäkten försörjer ca 1200 personer i Sidensjö och närliggande byar. Vattenförbrukningen är ca 3,5 l/s eller 300 m 3 /dygn (2011). Strömningsriktningen i åsen är västlig från vattendelaren söder om Lövsjösjön och följer åsen genom dalgången mot Bysjön. Tillrinningsområdet till By vattentäkt består främst av Skorpedsåsen öster om vattentäkten. Åsen har kontakt med Ängestjärnarna som ligger i dalgångens botten och infiltration kan eventuellt ske från tjärnarna/vattendraget till 13

14 Skorpedsåsen. Ängestjärnarna ingår i Bysjöns avrinningsområde vilket även omfattar Billsjösjöns-Lövsjösjöns avrinningsområde eftersom det avvattnas genom Ängestjärnarna mot Bysjön. I förslaget till nya skyddszoner för By och Gerdals vattentäkter berörs Billsjösjöns-Lövsjösjöns avrinningsområde av båda vattentäkterna. Befintlig väg 335 går genom den föreslagna sekundära skyddszonen. Väg 335 går väster om vattentäkten längs med Bysjöns strand. Åsen är närmast Bysjön täckt av finkorniga sediment med varierande sammansättning och utbredning. Gerdals vattentäkt Vattentäkten är Örnsköldsviks huvudvattentäkt och försörjer ca personer. Vattenförbrukningen är ca 120 l/s eller m 3 /dygn. Vattentäkten utnyttjar konstgjord grundvattenbildning genom att vatten pumpas från Lövsjösjön till dammar där det infiltrerar i Skorpedsåsen och förstärker det naturliga grundvattnet. Det pumpas lika mycket vatten från Lövsjösjön till dammarna som det sedan tas ut i vattentäkten. Ca 80 % av vattnet som utnyttjas bedöms vara vatten från Lövsjösjön, resterande del naturligt grundvatten. Strömningsriktningen för grundvattnet är i huvudsak österut från den ovan beskrivna vattendelaren. Gerdals vattentäkt ligger högst upp i Kallåns avrinningsområde, och Lövsjösjön, varifrån råvattnet pumpas, ligger i Billsjösjöns-Lövsjösjöns avrinningsområde. Detta medför att båda dessa avrinningsområden ingår i Gerdals vattentäkts tillrinningsområde. Vägen går vid Gerdals vattentäkt parallellt med Skorpedsåsen, vilken på en del av sträckan är exponerad i markytan och på övriga delar överlagrad av finkornigt material i form av silt och lera. De finkorniga lagren utgör ett naturligt skydd för grundvattnet och medger att en sanering hinner genomföras innan grundvattnet riskerar att påverkas. Geotekniska undersökningar har utförts för att verifiera på vilka sträckor det finns naturliga skydd. Övrigt Det finns enligt SGUs kartvisare Brunnar inga enskilda brunnar för vattenförsörjning längs sträckan. Grundvatten förekommer generellt på en naturlig nivå 1-2 meter under markytan. Enligt äldre undersökningar (gjorda på 1990-talet av Vägverket) kan artesiskt grundvatten förekomma vilket är uppmätt vid utförande av ett trumbyte i Östergerdal. Geotekniska undersökningar har utförts och grundvattenrör har installerats i tre punkter. Grundvatten har noterats vid installation att ligga i nivå med markytan i punkt T113 (km 5/910), T117 (km 5/990). Vid T405 (km 6/507) noterades inget vatten. 14

15 Vid kompletterande avläsning utförd konstaterades artesiskt vatten 0,5-0,6m över markytan vid T113 och T117, medan röret vid T405 var torrt. Tabell Förteckning över grundvattenrör, korttidsobservationer. Beteckning Avläsningsdatum Avläst (under my) Grundvattennivå T113 (Km 5/910) ,0 m +109,1 T113 (Km 5/910) fruset - T113 (Km 5/910) ,6m +109,7 T117 (Km 5/990) ,0 m +109,1 T117 (Km 5/990) fruset - T117 (Km 5/990) ,6m +109,7 T405 (Km 6/507) T405 (Km 6/507) ,5 m +106, fruset - Grundvattennivån i Skorpedsåsen ligger ca meter under markytan. Det finns en vattendelare i form av ett högt bergläge som går i nordsydlig riktning ungefär vid Lövsjösjöns västliga utlopp. SGU har bedömt att åsen utgör en mycket stor grundvattentillgång med kapacitet på l/s Förorenad mark Enligt länsstyrelsens MIFO-databas finns områden utpekade med misstänkta föroreningar längs sträckan. Tabell Förteckning över potentiellt förorenade områden inom 100 meter från väg 335. ID Bransch Klass Avstånd till väg Kraftverksdamm vid Nätraån Sågverk utan doppning/impregnering Ingen klassning Ingen klassning 100 m 0 m 15

16 Bilvårdsanläggning, bilverkstad, åkeri Ingen klassning m Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel är grundläggande för strävan mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Vid alla åtgärder som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa skall de allmänna hänsynsreglerna följas, om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till miljöbalkens mål. Enligt 1 (Bevisbörderegeln) måste verksamhetsutövaren visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. Genom att Trafikverkets planeringsprocess har följts där fyrstegsprincipen använts och vägåtgärderna bedömts ur miljösynpunkt samt tagit in synpunkter genom ett samrådsförfarande har 2, 3, 6 och 7 (kunskapskravet, försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik, lokaliseringsprincipen och rimlighetsavvägningen) beaktats. Vidare gör Trafikverkets interna granskningar samt krav på kompetens vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader att kunskapskravet uppfylls. Trafikverket kommer i upphandlingen av entreprenaden för vägbygget att ställa krav på val av produkter, såsom användning och hantering av kemiska produkter samt materialanvändning vilket följer produktvalsprincipen och hushållnings- och kretsloppsprinciperna (4 och 5 ). Trafikverket kommer att ha ansvaret för de åtgärder de genomför och måste därmed ta hänsyn till 8 (ansvar för skadad miljö) Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer kan fastställas av regeringen för att förebygga eller åtgärda miljöproblem, de kan gälla hela landet eller för ett begränsat geografiskt område. Normerna kan ses som styrmedel för att på sikt uppnå miljömålen och de flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Miljökvalitetsnormer omfattar idag utomhusluft, fisk- och musselvatten, omgivningsbuller och vattenförekomster. Miljökvalitetsnormerna finns reglerade i miljöbalkens 5:e kapitel. Utomhusluft Projektet förväntas inte överskrida denna norm då trafikmängden är cirka 400 fordon/dygn vilket gör att halterna av luftföroreningar och markföroreningar med god marginal ligger under de tröskelvärden som Trafikverket använder sig av för att bestämma om noggrannare utredning krävs (VV 2001:128). Den beräknade trafikökningen är låg, en procent under den närmaste tjugoårsperioden. Vattenförekomster Enligt VISS (vatteninformationssystem Sverige) är kvantitativ och kemisk status god för By-Gerdals grundvattenförekomst. Riskbedömningen är dock att risk finns för att kemisk status inte uppnås till

17 Vattenkvaliteten i Lövsjösjön uppvisar en försämrande trend. Färgtalet och halten av organiskt material i vattnet ökar. Detta medför driftsproblem vid vattentäkten i Gerdal och på sikt kanske försämrad vattenkvalitet för boende i Örnsköldsvik (Hydrologisk undersökning, reservvattentäkt för Örnsköldsvik ). Enligt VISS är den ekologiska statusen hos Lövsjösjön måttlig. Den kemiska statusen är god. Miljöproblem vid sjön finns i form av övergödning samt miljögifter (riktvärdet för kvicksilver som generellt överstigs i alla ytvattendrag i Sverige). Även morfologiska förändringar förekommer i sjön. Riskbedömningen visar på risk för att ekologisk status inte uppnås till Bysjön har enligt VISS otillfredsställande ekologisk status och god kemisk status. Miljöproblemen utgörs av försurning, miljögifter (exklusive kvicksilver som är undantaget i MKN eftersom det inte är realistiskt att uppnå), främmande arter samt morfologiska förändringar. Riskbedömningen visar att det finns risk för att ekologisk potential och kemisk status inte uppnås till Arbetsplanens syfte är bland annat att säkra det hydrologiska systemet från påverkan av föroreningar och motverkar inte att kvalitetskraven uppnås. Noretbäcken SE , som korsas två gånger av objektet, har bedöms ha måttlig ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus. Bäcken passeras på bro på båda ställena. Broarna ska bytas ut vid planerad vägåtgärd, med vidtagna skyddsåtgärder under byggtiden kommer miljökvalitetsnormens syfte inte att motverkas. Fisk- och musselvatten Projektet berör inte några, enligt naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (NFS 2002:6), utpekade fisk- eller musselvatten. Omgivningsbuller Vägprojektet berörs inte av miljökvalitetsnorm för omgivningsbuller då trafikmängden är under tre miljoner fordon per år. 2 Syfte, mål och avgränsning Syftet med att ta fram en arbetsplan är att: ge väghållaren tillstånd att bygga vägen ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 2.1 Projektets syfte och mål Syftet och målet med projektet är att uppnå en väg med full bärighet året om och skydda Gerdals vattentäkt. 17

18 2.2 Referensstandard Vägförslagets referenshastighet är 80 km/h, 60 km/h och 40 km/h genom byarna. Standarden är exceptionell standard enligt Vägar och Gators Utformning pga. att man följer vägens befintliga sträckning. 3 Vägförslaget Förstudien inleddes med ett samråd under Samråd och utredning resulterade i ett förslag som upprättades juni Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslutade att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En förstudie för väg 335 Sidensjö-Överhörnäs har upprättats, beslutshandling Trafikverket Region Mitt tog därefter beslutet om fortsatt arbete. Samråd har även hållits med MIVA, samhällsbyggnadsförvaltningen, skolan i Haffsta och kollektivtrafikmyndigheten hölls ett sakägarmöte på orten. 3.1 Arbetsplanens omfattning Vägen är cirka 14 km lång, se översiktskarta i arbetsplanen. Förstärkningen utförs genom att påföra nytt överbyggnadsmaterial på befintlig väg. Sträckor med tjälskador och uppfrysning av block och sten grävs ur och nytt överbyggnadsmaterial påföres. Trummor spetsas så att trumgupp minskas. Vägens sträckning och krönbredd föreslås till 8 meter. Vägen kommer ha en bredd på 7,5 meter belagd yta, beläggningen kommer av bestå av bitumenbundet material (asfalt). Den befintliga vägen ska förstärkas och målet är att följa befintlig sträckning. Vägen skall fortsätta vara bärighetsklass BK1 året om. Bärighetsklass är den klassificering Trafikverket använder för att ange t.ex. en vägs bärighet och anges i 3-gradig skala där klass 1 tillåter högst fordonsvikt. För att säkerställa god avvattning av vägkroppen rensas, fördjupas och anpassas vägdiken längs större delen av sträckan och dikesbotten flyttas ut genom en flackare släntlutning (1:3), inom bebyggelse används dränledningar (täckt dike) som avvattningsåtgärd för att minska markintrånget. Åtgärderna syftar även till att förbättra säkerhetszonen, d.v.s. den zon inom vilka inga påkörningsbara hinder skall förekomma. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder genomförs genom att gång- och cykelväg anläggs i Gerdal samt i Haffsta. En gångpassage kommer även att anläggas i Haffsta. Vägbredden kommer att bli 6 meter genom Gerdal och Haffsta. Vidare kommer vägen att sänkas nästan en meter vid korsningen sektion 7/800 för att främja sikten. Skydd av vattenskyddsområdet i Gerdal sker genom högkapacitetsräcken och tre fördröjningsdammar för att fånga upp eventuella utsläpp. Ej fungerande trummor byts ut och nya trummor anläggs och befintliga utloppsdiken rensas. Vid byte läggs trumman så att inga vandringshinder 18

19 uppstår, dels genom att dimensionen ökas, på eventuella underdimensionerade trummor, och dels genom att trumman läggs djupare än vattendragets botten. Projektet innebär inte väsentlig ombyggnad då ombyggnadsåtgärderna syftar till att vara bärighetshöjande och endast riktas mot ett specifikt trafikpolitiskt mål. Vidare görs inga ändringar i väggeometrin i närheten av några bostäder. Trafikverket har för avsikt att innan 2021 ändra till jämna hastigheter, men vägåtgärden i sig påverkar inte framtida förändringar av referenshastigheten. Se ritningar 001T T Trafik Den tunga trafiken bedöms inte öka efter utförda förstärkningsåtgärder. 3.3 Typsektioner Projekteringen är utförd enlig Vägar och Gators Utformning (VGU) i tillämpliga delar. Dikesdjupet skall vara minst 1,2 meter under ny vägyta. I känsliga områden anläggs täckdike/dräneringsdike för att minska markintrånget. Se även arbetsplanens ingående typsektioner. Innersläntlutning sätts till 1:3 och yttersläntlutning till 1: Plan- och profilstandard Vägens befintliga geometri kommer att förbättras något i plan och profil på hela sträckan. Höjning av väg kommer att ske på sträckor där det är möjligt med hänsyn till omkringliggande mark, bebyggelse samt natur- och kulturvärden. Höjningen kommer att variera mellan 0-35 cm. Se höjder på planritningarna. Projekteringen är utförd enlig Vägar och Gators Utformning i tillämpliga delar vad det gäller plan och profil. Befintliga anslutningar kommer att justeras mot vägens nya plan och profil, fem anslutningar kommer att stängas och två ersättningsväg anläggs. 3.5 Geologi och geoteknik Vid Nätraån i Sidensjö utgörs jorden av upp till 6 meter djupa sediment av silt och lera. Därifrån stiger terrängen och jorden övergår i fast lagrad morän delvis överlagrad av sand med ökande mäktighet mot Bysjöns södra spets. Efter Bysjön övergår jordlagren till finare sediment av silt fram till isälvsavlagringen vid Lövsjösjön. Mellan Lövsjösjöns utlopp och Nyänget ligger vägen på isälvssediment med upp till 40 meter mäktighet av varierande kornstorleksfördelning. Vid Nyland, km 8/500 kommer man ut i lägre liggande terräng med postglaciala finsediment av silt och lera med betydande mäktighet. Efter passage av dalgången kommer man upp i högre liggande terräng där tunnare jordlager av silt och sand överlagrar moränen vilket gäller fram till slutet av den aktuella sträckan vid korsning med väg

20 Åtgärderna innebär upprustning i befintlig sträckning. På sträckor med tjälskador på vägbanan erfordras frostskyddsåtgärder. Där vägbanan har bärighetsskador på grund av sämre material i vägkroppen kommer förstärkningsåtgärder vidtas, exempelvis genom utskiftning och/eller förstärkning av vägkroppen. Vid breddning av befintlig vägbana på sträckor med löst lagrade sediment kan behov av förstärkningsåtgärder (t.ex. förbelastning) föreligga för att undvika ojämna sättningar. 3.6 Hydrologi Det finns längs sträckan ett antal vattendrag som korsar vägen. Två större vattendrag, Noretbäcken vid By och utloppet från Mossaviken (som enligt VISS är en del av Noretbäcken), passeras på bro. Övriga vattendrag leds i trumma under vägen. Trummor byts till samma dimension som den befintliga om de inte är underdimensionerade. Inför entreprenadskedet kommer det att ställas krav som innebär att inga trummor eller broar i vattendrag får utgöra vandringshinder för några vattenlevande organismer. Vidare ställs krav på att inga diken avvattnas direkt i några vattendrag. Förutsättningarna för hydrologin ska inte ändras. Detta säkerställs genom att tillse att markens avvattning får samma förutsättningar efter som före åtgärdade diken och trumbyten. Dikningsåtgärder utförs med varsamhet i anslutning till vägnära fastigheter för att minimera riskerna för påverkan på brunnar. Enligt SGUs kartvisare Brunnar finns det inga brunnar för vattenförsörjning i området. Inför byggstart ska det göras en inventering av brunnar längs sträckan. Eventuella brunnar som kan påverkas av de planerade åtgärderna ska kontrolleras före och efter utfört arbete. 3.7 Kollektivtrafik Länstrafiken har tre busslinjer som kör längs vägen. Under september 2011 uppgick antalet påstigande till nästan 1400 inklusive skolelever. Det kommer att anläggas tre bussgator By, Butsjöböle och Bringen. Detta medför att bussarna helt kör av väg 335 och ger en ökad trafiksäkerhet för de skolbarn som använder kollektivtrafiken. Det kommer att anläggas 14 stycken vanliga busshållplatser längs sträckan. 3.8 Gång och cykeltrafik Mellan sektion 8/680-9/280, på höger sida, byggs en kantstensbunden gångoch cykelväg. Gång- och cykelvägen sträcker sig förbi den del i Gerdal som har hus på båda sidor av vägen, på resterande del byggs det en gångbana. Vägen får en bredd på 6 meter och hastigheten blir 60 km/tim. 20

21 Boende i Gerdal som vill ta sig med cykel mot Lövsjösjön är hänvisade till de lokalgator som finns och den stig som följer elledningen den sista delen fram mot anslutningen till strutsfarmen. Längs parallellväg på höger sida av väg 335 utför Trafikverket en enkel avjämning av ytan så att det blir lättare att använda vägen som sommarcykelväg. Kommunen har 2012 gjort åtgärder kring skolan i Haffsta för att få ordning på av- och påstigning. På vägens vänstra sida, sektion 13/320-13/800 anläggs en gång- och cykelväg. I Haffsta planeras hastigheten förbi skolan bli 40 km/h, vid sektion 13/580 flyttas gång- och cykelvägen över till höger sida och en säker passage anläggs. 3.9 Broar och andra byggnadsverk Två broar berörs av projektet, båda kommer att bytas ut. För bron vid Noretbäcken planeras en valvbåge, det är i dagsläget en plattramsbro som är 5,2 meter bred. Bron vid Lövsjösjön i Butsjöböle byts ut mot en likadan balkramsbro som är där idag, men den kommer att bli bredare för att anpassas till den nya vägbredden, befintlig bro är 5,7 meter bred Övriga väganordningar Beläggning Väg 335 kommer att ha ett bitumenbundet slitlager Belysning För de delar som idag har vägbelysning kommer denna att vara kvar efter vägåtgärder. I Haffsta där den nya gångvägen ska anläggas kommer belysningen att flyttas så att den belyser gångvägen Räcken Den sträcka förbi Gerdals vattentäkt som är känslig för påverkan på grundvattnet kommer att förses med skyddsåtgärder i form av högkapacitetsräcke kombinerat med kantsten mellan sektion 6/135-7/200. Dagvatten och eventuellt spill vid en olycka kommer att ledas via brunnar och ledningar till tre fördröjningsdammar med oljeavskiljande funktion. Se vidare kapitel Vanligt räcker kommer att sättas mellan sektion 7/200-7/ Andra åtgärder och anordningar Enskilda anslutningsvägar Anslutningsförhållandena kommer att förändras då fem anslutar kommer att stängas vid Gerdals vattenskyddsområde. Det kommer att anläggas eftersättningsvägar och berörda kommer att kallas till lantmäteriförrättning. Inga andra anslutningsförhållande kommer att förändras. Där väg höjs kommer anslutningarna att justeras så att de anpassas till den nya profilen. 21

22 Aktuella sektioner för stängning av anslutningar: Höger 4/890 Vänster 6/230 Höger 6/775 Vänster 6/775 Vänster 6/ Jord- och luftledningar Väg 335 korsas och följs delvis av ledningar. Vid läget för de aktuella vattenskyddsåtgärderna löper en kraftledning parallellt med vägens södra sida. Även på vägens norra sida finns luftledning. En kraftledning korsar vägen i samma område Miljö Skadeförebyggande åtgärder Förutom nedanstående skyddsåtgärder ska Trafikverkets riktlinje Generella miljökrav vid entreprenadupphandling (TDOK 2012:93) följas Bebyggelse och markanvändning Anpassning har skett för att minimera intrång i omgivande mark och bebyggelse genom att en låg vägprofil har projekterats genom byarna, höjningen är mellan 0 till 35 cm. Behov av täckdränering kan finnas vid häckar, staket samt på enstaka partier där bostadshus ligger nära vägen. Diken och trummor ska inte ändras på ett sådant sätt att hydrologin i omgivande mark påverkas negativt. Eventuella ändringar i vilplan och angränsande korsningar till enskilda utfarter kommer att utredas i detaljprojekteringen. Naturgrus kommer inte att användas i projektet Boendemiljö Fastighetsägaren till Kittelsböle 1:7 kommer att erbjudas fönsteråtgärder för att sänka bullernivåerna i fastigheten Naturmiljö Åtgärder ska vidtas för att samla upp grumlande partiklar nedströms broläget vid arbete i botten/strandkant. Krav kommer att ställas till entreprenören gällande grumlingsförebyggande åtgärder. Åtgärder (justering/byte) av trummor i bäckar kommer att utföras enligt krav i Vägar och gators utformning (Trafikverket publikation 2012:179), kapitel 22

23 Detta innebär att vägtrumman ska placeras och utformas så att vattenlevande organismer kan vandra obehindrat uppströms och nedströms. Arbetstid för trumåtgärder ska vara lågvattenperioder. Under perioden 15 sept- 1 nov samt under vårfloden (lek- och vandringsperioder för fisk) får inga trumeller broåtgärder ske. Vägslänterna vegeteras genom naturlig återetablering. Hänsyn ska tas till uttrars vandring. De markeringsstenar och förutsättningar som råder under broarna får inte försämras. Tabell Trummor för naturliga vattendrag som ska bytas längs sträckan. Km Namn/beskrivning Typ av trumma, kommentarer Åtgärd 2/400 Noretbäcken Bro Bytes, utter ska kunna passera under bron i torrhet. 4/840 Noretbäcken Bro Bytes, utter ska kunna passera under bron i torrhet. 11/554 Del av Brandbäcken Plasttrumma 1000 mm. Stalp 20 cm. 12/563 Del av Stenbäcken Plåttrumma 600 mm, betongtrumma 1000 mm. Stalp 20 cm på betongtrumman. Vandringshinder åtgärdas. Vandringshinder åtgärdas. Generellt biotopskydd Krav kommer att ställas till entreprenören att vägen vid alléerna i sektionerna 1/600-1/750, 8/600 samt 9/000 inte får grävas ur. Fräsning av vägbanan kan vara ett alternativ, men detta får beslutas av entreprenören då det är en totalentreprenad. Diken får inte heller grävas ur ytterligare och därmed skada rotsystemet. Vid behov vår endast översta grässvålen tas bort för att säkerställa att avvattningen ändå fungerar. Åtgärderna håller sig inom vägområdesgränsen så tomtmarken kommer inte att påverkas Kulturmiljö Samtliga fornlämningar är skyddade enligt KML. Eventuella skyddsåtgärder samrådes med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Samtliga dammar placeras norr om vägen för att minimera intrång i fångstgropssystem. En låg vägprofil eftersträvas i byarna och i de öppna odlingslandskapen för att bevara vägens småskalighet. En låg vägprofil ska framförallt hållas inom områden som ingår i bevarandeplan för odlingslandskapet och vid passage av 23

24 milstolpar. Höga bankar, som kan bidra till att sly växer upp, ska undvikas vid öppna vyer. Tabell Förteckning över projektets påverkan och skyddsåtgärder på fornlämningar längs med väg 335. Raä Typ Kommentar Påverkan Förslag på åtgärder Siden sjö 75:1 Milstolpe Fornlämning Ja Stängslas in under byggtiden Siden sjö 76:1 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning Ja Stängslas in under byggtiden Siden sjö 76:2 Själe vad 46:2 Själe vad 47:1 Själe vad 113:1 Själe vad 44:1 Milstolpe Uppgift om Ja Stängslas in under byggtiden Färdväg Fångstgrops ystem Övrig kulturhistorisk lämning Ja Påverkas delvis. Resterande del ska skyddas under byggtiden för att inte påverkas Fornlämning Ja Skyddas under byggtiden. Boplats Fornlämning Ja Arkeologisk förslutundersökning enl. länsstyrelsebeslut Milstolpe Fornlämning Ja Skyddas under byggtiden Landskap Åtgärder för att skydda vattentäkten i Gerdal har anpassats till landskapsbilden genom att avkörningsskydd i form av vägräcke valts istället för vallar vilket medger utsikt mot Lövsjösjön. Vegetationsbård mellan dammar och väg bibehålls alternativt återskapas Friluftsliv Inga åtgärder föreslås Vatten Ett av syftena med arbetsplanen är att förbättra skyddet för vattentäkten i Gerdal. Enligt miljöbalken 3 kapitlet 8 ska ett område som är särskilt lämpligt för anläggning för vattenförsörjning så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra åtkomsten eller nyttjandet. 24

25 Det är vanligt att åsar delvis överlagras av täta lager. För att de täta lagren ska utgöra ett naturligt skydd i händelse av olycka ska lagren vara så tjocka att de fördröjer ett eventuellt spill så länge att en framgångsrik sanering hinner genomföras. För att uppnå motsvarande tid för sanering på de sträckor där åsen inte har något skydd i form av naturliga täta lager krävs att skyddsåtgärder genomförs. By vattentäkt Med dagens situation behövs inte några skyddsåtgärder vidtas förbi vattentäkten. Gerdals vattentäkt Den sträcka där naturliga skydd i form av finkornigt material (t.ex. silt och lera) saknas är belägen vid Lövsjösjöns södra ände och sträcker sig en bit åt öster. Det är en sträcka av drygt 1000 m där skyddsåtgärder krävs, km 6/135-7/200 (PM Geoteknik med tillhörande ritningar samt Förstudie, ). Den sträcka förbi Gerdals vattentäkt som är känslig för påverkan på grundvattnet kommer att förses med skyddsåtgärder i form av högkapacitetsräcke kombinerat med kantsten. Vägen breddas till 7,5 meter belagd bredd. Kombinerat med skyddsåtgärderna anläggs tre dammar dit ett eventuellt spill leds för att kunna tas om hand. Vägytorna avvattnas med hjälp av dagvattenbrunnar med sandfång. Dagvattnet avleds till någon av dammarna via dagvattenledningen vars utlopp mynnar 0,1 meter över den permanenta vattenytan, detta för att undvika igensättning av inlopp. Öster om det mest sårbara området ligger vägen fortfarande nära vattentäkten och inom dess tillrinningsområde. På denna sträcka behöver trafikanterna göras uppmärksamma på att de befinner sig inom ett vattenskyddsområde och att försiktighet bör råda. På denna sträcka kommer vanliga räcken (ej högkapacitet) att sättas upp. Detta kan även komma att kombineras med räfflad sid- och mittlinje på vägen samt tydliga skyltar om att det är en vattentäkt. Det är mycket viktigt att det finns en väl fungerande beredskapsplan samt driftinstruktioner för de planerade skyddsåtgärderna. På en sträcka av 300 meter vid Gerdals vattentäkt, ca 600 meter öster om det känsliga området, sänks vägens vertikalprofil så att den svacka som finns försvinner. Detta ger bättre sikt vid omkörningar på den raksträcka där svåra olyckor inträffat. Vägen får dock inte sänkas så mycket att skyddande lager i form av silt och lera som överlagrar Skorpedsåsen grävs bort Förorenad mark Projektets påverkan på potentiellt förorenade områden beskrivs i tabellen nedan. Tabell Förteckning över potentiellt förorenade områden inom 100 meter från väg

26 ID Bransch Klass Avstånd till väg Projektets påverkan Kraftverksdamm vid Nätraån Ingen klassning 100 m Liten risk för påverkan Sågverk utan doppning/impregnering Bilvårdsanläggning, bilverkstad, åkeri Ingen klassning 0 m Stor risk för påverkan. Ingen klassning m Risk att ev. förorening finns nära vägen. Om misstanke om förorening uppstår under byggtiden ska särskild kompetens anlitas som bedömer om provtagning ska göras. Anmälan sker till tillsynsmyndigheten angående uppläggningsplats för överskottsmassor efter urgrävning av befintliga massor. De lagar och regler som gäller för hanteringen av olika typer av massor ska följas av entreprenören Masshantering I vägöverbyggnader skall ej naturgrus användas, material hämtas från befintliga morän- eller bergtäkter. För att minska transporterna är det lämpligt att massor hämtas från täkter i närheten av vägen. Ifall avbaningsmassorna kan återanvändas ska detta ske som släntbeklädnad. Rena massor d.v.s. jord, sten m.m. utan organiskt innehåll, kan återanvändas i projektet till terrängmodellering där så behövs Skyddsåtgärder under byggtiden Bebyggelse och markanvändning Områden för massupplag samt etableringsytor kommer att anläggas längs med vägen. Ytorna ska inte anläggas där naturmiljö- eller kulturvärden kan komma till skada. Boende/Rekreation och friluftsliv Perioder med störning i form av buller, vibrationer och sämre framkomlighet begränsas genom god planering av entreprenören. Inför byggstart genomförs besiktning av näraliggande byggnader och brunnar, motsvarande besiktning utförs även när bygget är färdigt. Riskanalys beträffande påverkan av anläggningsarbete under byggtiden kommer att utföras i bygghandlingsskedet. Naturmiljö Skyddsåtgärder vidtas i samband med byggskedet för att inte skada träd inom tomter. För träd som ska bevaras får inte rotsystemet skadas eller torkas ut. Inga etablerings- eller upplagsytor placeras på eller i direkt anslutning till de utpekade natur- eller kulturmiljövärdena som finns längs med vägsträckan. 26