GRANSKNINGSHANDLING Väg 335 Sidensjö-Överhörnäs, By Vattentäkt Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING Väg 335 Sidensjö-Överhörnäs, By Vattentäkt Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län Vägplan inklusive miljöbeskrivning,

2 Trafikverket Postadress: Box 186, Härnösand, Nattviksgatan 8 E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: Dokumenttitel: Samrådshandling, Väg 335 Sidensjö-Överhörnäs, By Vattentäkt. Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län. Vägplan Författare: Tyréns AB Dokumentdatum:

3 Sammanfattning Väg 335 har bristande standard och en profil som skapar siktproblem med olycksrisker som resultat. Längs vägen finns Gerdals och By vattentäkter. För delen Sidensjö-Överhörnäs togs 2005 en vägutredning fram med förslag på åtgärder för vägproblemen samt åtgärder för att minska risken för negativ påverkan på vattentäkterna. Därefter har en arbetsplan tagits fram, vilken vann laga kraft vintern I den utredningen bedömdes inte By vattentäkt ha skyddsbehov men i efterhand har ny information framkommit vilket betyder att åtgärder behöver genomföras. För att skydda By vattentäkt genom Mossviken och By behövs åtgärder för att minska olycksrisken alternativt minskar risken för utsläpp till täkten vid en olycka. Föreslagna alternativ är täta diken, avsmalning av vägen genom By samt räcken på några ställen. Längs sträckan finns ett fåtal miljöintressen utpekade. Konsekvenserna bedöms bli positiva för By vattentäkt då åtgärder vidtas för att minska risken för påverkan. Noretbäcken, Lövsjösjön och Bysjön är samtliga utpekade vattenförekomster. Vägåtgärden bedöms inte riskera att miljökvalitetsnormerna överskrids.

4 Innehåll 1 Bakgrund Planläggningsprocessen Bakgrund Tidigare utredningar Angränsande planering Projektmål Avgränsning Miljöbeskrivning Avgränsning Förutsättningar Vägen funktion och standard Trafik och användargrupper Landskapet Miljö och hälsa Byggnadstekniska förutsättningar Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv Val av lokalisering Val av utformning Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Effekter och konsekvenser av projektet Trafik och användargrupper Miljö och hälsa Påverkan under byggnadstiden Samlad bedömning Överensstämmelse med miljöbalken Allmänna hänsynsregler Miljökvalitetsnormer Bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden Markanspråk och pågående markanvändning Fortsatt arbete Trafikföring under byggtiden Kontroll och uppföljning

5 11 Genomförande och finansiering Formell hantering Genomförande Finansiering Underlagsmaterial och källor

6 Väg 335 Utredningsområde Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 1.1 Väg 335 mellan Sidensjö och Överhörnäs där utredda områden i By och Mossaviken är markerade med blå ovaler. km

7 1 Bakgrund 1.1 Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess (se figur 1.2) som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I början av planläggningen tas ett underlag fram som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Nästa steg i samrådsprocessen är en samrådshandling över vägförslaget. Efter samråden tas en granskningshandling fram som hålls tillgänglig för granskning. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket påbörja byggnationen. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Figur 1.2 Planeringsprocessen för en ny väg. Länsstyrelsen har beslutat att detta projekt inte utgör betydande miljöpåverkan. 1.2 Bakgrund Väg 335 har en viktig roll som regional transportväg mellan Örnsköldsvik -Sollefteå - Östersund och har på långa sträckor en bristande standard och bärighet. Bärighetsklassningen är dock inte nedsatt. Vägens profil skapar siktproblem med olycksrisker som resultat. Längs vägen finns Gerdals och By vattentäkter. Utsläpp till Gerdal vattentäkt, som är Örnsköldsviks kommuns huvudvattentäkt, skulle kunna medföra enorma negativa konsekvenser. Längs väg 335 finns även By vattentäkt som försörjer boende i Sidensjö samt några omgivande byar. För delen Offer-Sidensjö-Överhörnäs upprättades 1997/98 en förstudie och delen Offer- Sidensjö har därefter åtgärdats som ett bärighetsprojekt. För delen Sidensjö-Överhörnäs togs 2005 en vägutredning fram och därefter har en arbetsplan tagits fram, vilken vann laga kraft vintern I samband med arbetsplanen gjordes en förstudie avseende behovet av vattenskyddsåtgärder, Teknisk PM Vattenskyddsåtgärder, daterad En bygghandling har påbörjats innehållande skyddsåtgärder för Gerdals vattentäkt. Förstudien visade att By vattentäkt med då rådande förhållanden inte hotades av vägen i sådan utsträckning att skyddsåtgärder krävdes. Miljö och vatten i 7

8 Örnsköldsvik AB (MIVA) har i senare skede aviserat att nyttjandet av By vattentäkt kommer att öka kraftigt och detta medför ändrade förhållanden som åter aktualiserar frågan om behov av skyddsåtgärder. Trafikverket har därför beslutat påbörjat en kompletterande planeringsprocess för de delar av väg 335 som berör By vattentäkt för att kunna utföra skyddsåtgärder för vattentäkten (sektioner 1/900-2/380 och 4/860-5/630), se figur 1.1. Åtgärderna är av den omfattningen att en ändring av fastställd plan för väg 335 mellan Sidensjö och Överhörnäs är nödvändig och en ny vägplan är nödvändig för berörda delar. 1.3 Tidigare utredningar Den 14 kilometer långa sträckan av väg 335 mellan Överhörnäs och Sidensjö har tidigare varit föremål för en förstudie (1998) och vägutredning (2002). En ny förstudie utfördes 2012 och Länsstyrelsen Västernorrland har beslutat att projektet inte medför betydande miljöpåverkan. En vägplan fastställdes för sträckan under Tekniska PM Vattenskyddsåtgärder har tagits fram för de båda vattentäkterna. I utredningen från 2012 visades att By vattentäkt inte hotades av vägen. För Gerdals vattentäkt har utredningen resulterat i föreslagna skyddsåtgärder i arbetsplanen. I senare skede inkom MIVA med synpunkter att By vattentäkt skulle få ett större uttag och därmed behövde vidare utredning gällande skyddsåtgärder. Denna utredning gjordes i ett Tekniskt PM vattenskyddsåtgärder By vattentäkt från SGU inkom med ett yttrande, , angående väg 335 där de trycker på behovet av grundvattenskydd på nödvändiga avsnitt av väg 335 på sträckan mellan Lövsjösjön och Bysjön. De anser att Trafikverket bör dimensionera grundvattenskyddet för det framtida dricksvattenbehovet togs ett samrådsunderlag fram för åtgärderna för By vattentäkt och länssytrelsen beslutade , utifrån detta underlag, att åtgärderna inte utgör betydande miljöpåverkan Fyrstegsprincipen Vid de investeringar som planeras för framtida transporter är en helhetssyn på transportsystemet grundläggande och en stegvis modell för prövning av lösningsförslag har använts, modellen benämns fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen bör ses som ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalysen för vägtransportsystemet och inte som en strikt modell som skall tillämpas i något specifikt planeringsskede. Fyrstegsprincipen lanserades ursprungligen för att hushålla med investeringsmedel, men har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning med resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. Nedan beskrivs en sammanfattning av åtgärdsanalysen enligt fyrstegsprincipen: 1. Åtgärd som påverkar transportbehovet och valet av transportsätt utreds. 2. Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät via bl.a. styrning, reglering, information, väginformatik och avgiftssystem. 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder. 8

9 4. Nyinvestering. Trafikverket beslutade att gå vidare med alternativ 3 Begränsade ombyggnadsåtgärder enligt förstudiens förslag, med sträckning i befintligt läge. Alternativ 3 valdes för att höja den bristande bärighet vägen har och för att det medför säkerhetshöjande åtgärder vid Gerdals vattenskyddsområde. De övriga alternativen bedöms inte som rimliga i förstudien på grund av trafikmängden. 1.4 Angränsande planering Detta uppdrag berör en del av den sträcka som den fastställda arbetsplan för väg 335 Sidensjö-Överhörnäs berör. MIVA planerar att anlägga nya vattenledningar inom utredningsområdet. 1.5 Projektmål Målet är att uppnå en väg med full bärighet året om och skydda By vattentäkt. 9

10 2 Avgränsning Detta samrådsunderlag hanterar endast delar av väg 335 genom Mossviken och By där vägen berör By vattentäkt (se figur 1.1). Övriga delar av väg 335 mellan Sidensjö-Överhörnäs har hanterats i redan fastställd arbetsplan för väg 335 Sidensjö-Överhörnäs. De åtgärder som redovisas utgår från ett nollalternativ där fastställd arbetsplan är genomförd. 10

11 3 Miljöbeskrivning Länsstyrelsen beslutade, efter samråd, att de nya åtgärderna som berör By vattentäkt inte innebär betydande miljöpåverkan. Det innebär att miljöpåverkan beskrivs i en miljöbeskrivning. En miljöbeskrivning görs för att miljöanpassa projektet. I arbetet med en miljöbeskrivning ingår att identifiera och beskriva projektets förutsättningar och miljöpåverkan, verka för miljöanpassning och identifiera behov av skyddsåtgärder. Det är också underlag för en samlad bedömning av konsekvenserna för människors hälsa och miljön. En miljöbeskrivning behöver inte en egen godkännandeprocess av länsstyrelsen (till skillnad från en miljökonsekvensbeskrivning). I denna vägplan redogörs för miljöförutsättningar i kapitel 4.4 och i kapitel hanteras vilka effekter och konsekvenser som riskerar att uppstå i och med vägåtgärden. I kapitel 5 beskrivs vilka åtgärder som planeras för att minimera risken för negativa konsekvenser på miljön. 3.1 Avgränsning Denna vägplan hanterar endast de miljöaspekter längs väg 335 genom Mossviken och By där vägen berör By vattentäkt (se figur 1.1). Övriga delar av väg 335 mellan Sidensjö-Överhörnäs har redan hanterats fastställd arbetsplan för väg 335 Sidensjö-Överhörnäs. 11

12 4 Förutsättningar För en komplett beskrivning av väg 335 hänvisas till Vägbeskrivning kapitel 1.6 samt kapitel 2 i Teknisk PM Vattenskyddsåtgärder By vattentäkt. 4.1 Vägen funktion och standard Väg 335 har en viktig roll som regional transportväg mellan Örnsköldsvik - Sollefteå - Östersund och har på långa sträckor en bristande standard och bärighet. Bärighetsklassningen är dock inte nedsatt. Vägens profil skapar siktproblem med olycksrisker som resultat. I arbetsplanen som är fastställd, som ska byggas, är vägens krönbredd 7,5 meter. 4.2 Trafik och användargrupper Trafiken på vägen uppgick 2013 till 1650 fordon/dygn där 200 var tung trafik. Transporter av farligt gods är inte tillåtna på sträckan efter ett beslut från Länsstyrelsen. Hastighetsbegränsningen är 70 km/tim på utredda sträckor. Länstrafiken har tre busslinjer som kör längs vägen. Under september 2011 uppgick antalet påstigande till nästan 1400 inklusive skolelever. För oskyddade trafikanter finns inga separata gång- och cykelvägar på sträckan utan de är hänvisade att färdas med den övriga trafiken. Det finns önskemål om att kunna ta sig med cykel till badplatsen i By från Sidensjö och till Lövsjösjön från Gerdal. 4.3 Landskapet Området med aktuell väg ligger inom den naturgeografiska regionen kustlandet (Nordiska ministerrådet 1984). Området utgörs av ett starkt kuperat sprickdalslandskap och här går den så kallade Norrlandsterrängen ända ut mot havet. Väg 335 följer dalgången som löper i öst-västlig riktning från Överhörnäs vid kusten och upp mot Sidensjö längre västerut. Vägen följer dalgången och har i princip samma sträckning som i början av 1900-talet. Vägsträckan är tydligt indelad i jord- och skogsbruksmarker och kantas till övervägande del av öppen odlingsmark och vägen följer landskapets skala och terrängformer. Sträckorna som utreds berör både odlings- och skogsmark samt bymiljö. 4.4 Miljö och hälsa Bebyggelse och markanvändning Den ursprungliga bebyggelsen fanns i ett antal byar med anor från medeltiden. De nuvarande byarna fick sin form med spridd gårdsbebyggelse under talets andra hälft. Idag finns, förutom de gårdar som finns kvar, småhusbebyggelse av skiftande ålder längs stora delar av vägarna i området samt i anslutning till jordbruksmarkerna. Markerna som berörs används till jord- och skogsbruk. Jordbruksmarkerna brukas till största delen av Lövsjö gård, en av länets största mjölkproducenter. Vilhelmina södra sameby har vinterbetesmarker (vårvinterland) som omfattar utredningsområdet. Samebyn har inte några riksintressen eller strategiska 12

13 platser som berörs av vägförslaget Boendemiljö Projektet innebär inte en väsentlig ombyggnad vilket innebär att för buller gäller etappmål för befintlig miljö enligt infrastrukturspropositionen (prop. 1996/97:53). Detta innebär att det i bostadsbebyggelse inte ska överskrida 65 db(a) vid fasad och maxbuller inte får överstiga 80 db(a). Bullerberäkningar visar att inga fastigheter inom gällande sektioner av vägen kommer att få bullernivåer som överskrider dessa riktvärden och därmed behandlas inte frågan vidare i denna vägplan. Bullerberäkningen har genomförts med SoundPLAN, version 7.1, vilken tillämpar den nordiska modellen för vägtrafik RTN Värden som använts vid bullerberäkningarna är 2200 ÅDT (prognosår 2033) och de blivande hastighetsgränserna. Vibrationer uppkommer av tung trafik på ojämn vägbana. Bebyggelsen intill väg 335 har i huvudsak placerats på områden med fast undergrund, där vibrationerna sprids i liten omfattning. På sträckan bedöms vibrationer ha mycket liten påverkan på närliggande fastigheter och behandlas inte vidare i denna vägplan Naturmiljö Övre Nätraån med Bärmsjön (områdes-id 84122) utgör riksintresse för naturvården enligt 3 kapitlet miljöbalken. Bysjön utgör den nedersta delen av det skyddade området. Värdeomdömet är att övre Nätraån med Bärmsjön är ett vattensystem med delvis liten mänsklig påverkan, vilket innebär att stora delar kan betecknas som ett naturvatten. Vattensystemet ingår i ett av utterns NT kärnområden och i Nätraån förekommer dessutom flodkräfta CR. 1 Området kring Bysjön omfattas av ett bevarandeprogram för odlingslandskapet, värdeklass B, mycket högt bevarandevärde. Området är utpekat för dess representativa odlingslandskap och bebyggelsestruktur liksom dess skönhet, mångformighet, hotade kulturlandskapselement och den agrarhistoriska kontinuiteten. Noretbäcken, som korsas två gånger av väg 335, är utpekad som vattenförekomst (SE ). Noretbäcken har måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Den fastställda miljökvalitetsnormen är att bäcken ska ha god ekologisk status 2021 (arbetsmaterialet säger god ekologisk status till 2027). Den ekologiska statusen är måttlig på grund av höga fosforhalter, sannolikt på grund av intilliggande jordbruksmarker och dessutom är bäcken påverkad av flottningsverksamhet och har otillfredsställande morfologi (närområde och svämplan), även det på grund av intilliggande jordbruksmarker. Vidare bedöms ån ha många vägövergångar. Även Lövsjösjön utgör en vattenförekomst enligt VISS (SE ) som har måttlig ekologisk status och uppnår inte kemisk status. Den måttliga ekologiska statusen beror på omgivande jordbruksmarker som påverkar med bland annat höga fosforhalter. Bysjön är även den en vattenförekomst (SE ) med god ekologisk status men uppnår ej god kemisk status. 1 NT och CR är förkortningar som hänvisar till den svenska rödlistan vilken beskriver en arts skyddsvärde. NT innebär nära hotad och CR akut hotad. 13

14 För samtliga vattenförekomster gäller att de ej uppnår god kemisk status. Detta beror på att halterna av kvicksilver och bromerad difenyleter överstiger gränsvärdet i fisk, vilket de gör i samtliga vatten i Sverige. Miljökvalitesnormen för samtliga vatten är god kemisk status med ett undantag vad gäller dessa ämnen. Halterna får dock inte öka. Ett mindre naturligt vattendrag passeras i By på sektion 2/078. Trumman som ligger där är 1200 mm i betong och plåt. Generellt strandskydd om 100 meter råder vid de vattendrag som passeras. Syftet med strandskyddet är att bevara tillgängligheten till strandområden och gynna förutsättningarna för goda livsvillkor för djur- och växtlivet Kulturmiljö Både Själevads och Sidensjö socknar omtalas redan på 1300-talet men medan Själevad år 1314 var en av Ångermanlands största socknar var Sidensjö annex under Nätra socken. Byarna inom utredningsområdet finns belagda i Ångermanlands skattebok år 1535 och Snickböle omnämns redan 1443 i ett medeltida brev. Områdets bebyggelselägen, jordbruksmarker kan därmed antas uppvisa en lång kontinuitet. Dagens vägsträckning väster om Lövsjösjön är av hög ålder och finns på Storskifteskartor från 1700-talet. Området kring Bysjön omfattas av ett bevarandeprogram för odlingslandskapet, värdeklass B. (A = Högsta bevarandevärde, B = Mycket högt bevarandevärde och C = Högt bevarandevärde) Inga fornlämningar berörs av föreslagna åtgärder Friluftsliv En badplats finns i By vid Bysjön och en skjutbana finns också i By. Inga övriga anläggningar för friluftsliv och rekreation berörs av aktuella åtgärder Grundvatten En grundvattenförekomst berörs av utredningsområdet. Detta är By-Gerdal (SE ). Denna har god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status. Inom grundvattenförekomsten finns två vattenskyddsområden, Sidensjö By och Sidensjö Lövsjösjön, (Miljöbalken 7:21) och dessutom nyttjas vattenförekomsten till två grundvattentäkter, By och Gerdal vattentäkter. Befintligt utredningsområde berör By vattentäkt. Gerdal är Örnsköldsviks huvudvattentäkt, men eventuellt kommer By vattentäkt att i framtiden användas som huvudvattentäkt med Gerdal som reservvattentäkt. Det saknas idag reservvattentäkt. Vattentäkten i By försörjer idag cirka 1000 personer i Sidensjö och närliggande byar. Vattenförbrukningen är ca 3,5 l/s eller 300 m 3 /dygn (2011). Vatten tas ur en brunn i Skorpedsåsen. Strömningsriktningen i åsen är västlig från vattendelaren söder om Lövsjösjön och följer åsen genom dalgången mot Bysjön. Det måttliga uttaget vid vattentäkten i förhållande till det naturliga flödet i åsen gör att påverkan på strömningsmönstret i åsen idag endast sker lokalt kring uttagsbrunnen. Strömningshastigheten har för grundvattenmagasinet beräknats till knappt 3 m per dygn (Vatten & Miljöbyrån, 2011). 14

15 Tillrinningsområdet till By vattentäkt består främst av Skorpedsåsen öster om vattentäkten. Åsen har kontakt med Ängestjärnarna som ligger i dalgångens botten och infiltration kan eventuellt ske från tjärnarna/vattendraget till Skorpedsåsen. Fördjupad hydrogeologisk utredning utförd av Vatten & Miljöbyrån under omfattar en långtidsprovpumpning med ett vattenuttag på cirka 140 l/s. Utredningen visar att ett långsiktigt uttag i den storleksordningen är möjligt vilket gör att vattentäkten är intressant att använda som huvudvattentäkt istället för Gerdals vattentäkt som kräver konstgjord infiltration av ytvatten för att erhålla tillräckliga mängder vatten. Provpumpningen medförde en avsänkning av grundvattennivåer inom ett stort område. Så långt bort som öster om Lövsjösjön har påverkan konstaterats. Grundvattennivåerna har sjunkit under sjöarnas nivåer vilket gör att ytvatten från sjöarna infiltrerar i isälvsavlagringen. Det finns enligt SGUs kartvisare Brunnar inga enskilda brunnar för vattenförsörjning längs sträckan. 4.5 Byggnadstekniska förutsättningar Vid Bysjön består jorden främst av fast lagrad morän delvis överlagrad av sand. Efter Bysjön övergår jordlagren till finare sediment av silt fram till isälvsavlagringen vid Lövsjösjön. 15

16 5 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv Åtgärder som redovisas utgår från den fastställda arbetsplanen och inte utifrån befintlig utformning. 5.1 Val av lokalisering Trafikverket har genom sin vägplaneringsprocess beslutat att åtgärder av befintlig väg är den bästa lösningen på problemen med vägen. Detta för att det är tillräckligt för att höja den bristande bärighet vägen har och för att det dessutom medför säkerhetshöjande åtgärder vid Gerdals vattenskyddsområde. Andra alternativ, nydragning av vägen, har valts bort, efter att det utretts i förstudien, på grund av att trafikmängden är såpass låg. 5.2 Val av utformning För att skydda By vattentäkt genom Mossaviken och By behövs åtgärder vidtas som gör att risken för olyckor minskar alternativt minskar risken för utsläpp till täkten vid en olycka. Genom Mossaviken (sektion 4/860-5/650) kommer vägen att breddas till åtta meters bredd. Från sektion 5/170 kantas vägen av kantsten och räcke på norra sidan. Vägdikets bakslänt, på södra sidan av vägen, höjs med en dryg meter för att stoppa eventuella avåkningar. I östligaste delen av berörd sträcka anpassas vallen till omgivningen vilket gör att den inte blir lika iögonfallande. Viss justering av väglinjen görs för att undvika inverkan på intilliggande tomter. I By (1/900-2/380) kommer hastigheten att sänkas till 60 km/h för att minimera risken för olyckor. Vägbredden kommer att behållas på 7,5 meter, enligt redan fastställd arbetsplan, men på ett par ställen kommer refuger byggas i mitten av vägen vilka minskar farbar bredd något och därmed håller ner hastigheterna. Busshållsplatsen i byn kommer att flyttas på och göras mer säker. Genom den västliga kurvan (sektion 1/900-2/070) kommer räcke att sättas upp i ytterkurvan. Figur 5.1 Förslag till utformning genom By. 16

17 Genom båda byarna kommer dikena att tätas med tätduk, dränledning läggas och täckning med täta jordar. Det är viktigt att duken ligger djupt nog för att inte pållar och skyltar ska penetrera dem. Till dräneringarna och diken förläggs stängbara brunnar med oljeavskiljare för uppsamling. Fördröjningstiden beräknas vara cirka ett dygn vid normala flödesförhållanden. Vidare justeras eller stängs ett antal anslutningar längs sträckorna. I samrådsunderlaget nämndes högkapacitetsräcken som alternativ genom båda byarna. Sådana här räcken skulle skapa en stor barriär genom byarna med stora svårigheter att ta sig över vägen för oskyddade trafikanter. Därför har detta alternativ förkastats på alla ställen utom östligaste delarna i Mossaviken. Även hastighetskameror var ett alternativ. Dessa kan inte planeras in i ett enskilt uppdrag utan de fördelas ut länsvis på ett mer övergripande plan. Figur 5.2. Tvärsektion av täta diken Skyddsåtgärder miljö Vägslänterna revegeteras genom insådd av ängsarter, förslagsvis norrlandsblandningen från Pratensis, vägrensblandningen från Vegtech eller motsvarande. I vägöverbyggnader skall naturgrus inte användas, material hämtas från befintliga morän- eller bergtäkter. 5.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Vägåtgärden kommer att utföras som utförandeentreprenad vilket innebär att Trafikverket styr exakt hur åtgärderna ska genomföras. Den huvudsakliga utformningen samt delar av åtgärderna som har betydelse för enskilda eller allmänna intressen ska redovisas på plankartan. Det gör att det nya vägområdet och vilka sidoområden som ska säkras med tätskikt kommer att skrivas in på plankarta. Övriga åtgärder redogörs för i denna plan och i bygghandling. 17

18 6 Effekter och konsekvenser av projektet 6.1 Trafik och användargrupper Framkomligheten på sträckorna förbi By och Mossaviken kommer att bli säkrare men något begränsad. Hastigheten i By kommer att sänkas och miljön kommer att bli mer trygg för oskyddade trafikanter. 6.2 Miljö och hälsa Bebyggelse och markanvändning Jordbruksmark kommer att tas i anspråk genom att vägområdet blir bredare och tätade diken inte kan komma att brukas. Det innebär en måttlig negativ konsekvens Naturmiljö Riksintresset Övre Nätraån med Bärmsjön bedöms påverkas positivt genom att vägåtgärderna kommer att minska risk för negativ påverkan på vattenmiljön. Det bevarandevärda odlingslandskapets värden kommer att påverkas något negativt i och med vägåtgärderna. Vägräcken är inte ett förskönande inslag, men i övrigt bedöms åtgärderna inte ha någon negativ effekt. Vägdagvatten tas omhand i brunnar eftersom dikena är tätade. Vattnet från dessa leds därmed rakt ut i recipienten till skillnad från före åtgärd då vattnet infiltrerade i diket. Då trafikmängden är låg bedöms denna påverkan inte påverka miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna Noretån, Bysjön och Lövsjösjön negativt. Vid en olycka spärras brunnarna och inget utsläpp riskerar komma ut i vattnen vilket ses som en positiv effekt. Samtliga vatten längs sträckorna riskerar påverkas genom kortsiktig grumling under byggtiden då vägslänter blottläggs. Slänter ska återställas med revegetering och omfattningen bedöms bli liten. Grumlande arbeten går dock inte helt att undvika. De partiklar som frigörs i vattendragen sedimenterar i sjöarna vilket inte bedöms påverka ekologisk eller kemisk status negativt. Strandskyddet och den biologiska mångfalden längs stränderna på berörda sträckor bedöms inte påverkas negativt av vägåtgärderna då vägen görs om i befintlig sträckning Kulturmiljö De kulturbetingade aspekterna som är utpekade i det bevarandevärda odlingslandskapet bedöms inte påverkas negativt på grund av vägåtgärderna Friluftsliv Förstärkningsåtgärden av väg 335 anses inte påverka tillgången till stränderna för allmänheten då vägen byggs om i befintlig sträckning. Vidare kommer åtgärder att vidtas för att säkra att vattenmiljöer som berörs inte påverkas negativt Vatten Vägåtgärden genomförs delvis för att säkerställa att negativ påverkan på vattentäkten inte ska ske. Åtgärderna bedöms därmed ha en mycket positiv effekt på 18

19 vattenförekomsten och därmed täkterna. 6.3 Påverkan under byggnadstiden Negativa konsekvenser kommer att uppstå under byggtiden för de boende längs med vägen. Störning kommer att ske i form av buller från arbetsmaskiner, vibrationer, damning och begränsad framkomlighet. Projektet ger även sämre framkomlighet, på grund av trafikering av anläggningsmaskiner Skyddsåtgärder under byggtiden Områden för massupplag samt etableringsytor kommer att anläggas längs med vägen. Ytorna ska anläggas där naturmiljö- eller kulturvärden inte kan komma till skada. Perioder med störning i form av buller, vibrationer och sämre framkomlighet begränsas genom god planering av entreprenören. Inför byggstart genomförs besiktning av näraliggande byggnader och brunnnar, motsvarande besiktning utförs även när bygget är färdigt. Riskanalys beträffande påverkan av anläggningsarbete under byggtiden kommer att utföras i bygghandlingsskedet. Krav ställs till entreprenör att genomföra grumlingsförebyggande åtgärder som säkerställer att grumling från vägdiken och blottlagda områden inte uppstår i naturliga vattendrag. Om tidigare ej kända fornlämningar, kulturlager eller fynd påträffas i samband med markarbeten ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Entreprenören skall ha riskberedskap vid oförutsedda utsläpp till luft, mark eller vatten, med absorptionsmedel, uppsamlingsplats, oljelänsar eller annan lämplig metod. Detta gäller speciellt vid arbeten inom föreslaget vattenskyddsområde samt i närheten till ytvatten. Lagring, uppläggning och hantering skall ske på sådant sätt att spill och läckage fångas upp och inte orsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön. Detta gäller alla kemiska produkter och allt material som hanteras i projektet, såväl insatsvaror som avfall. Tvättning, rengöring, tankning, reparationer och service av fordon och arbetsmaskiner som sker inom ramen för uppdraget skall utföras på iordningställd eller avsedd plats. Uppställning av fordon och arbetsmaskiner på hjul skall vara anordnad så att eventuellt läckage kan samlas upp och förhindras nå omgivande mark, vattendrag, sjö och grundvatten. 19

20 7 Samlad bedömning Konsekvenserna av vägförslaget bedöms vara övervägande positiva då vattentäkten får bättre skydd mot eventuella föroreningar. Dessutom förbättras vägens geometri i plan och profil vilket innebär bättre framkomlighet i stort. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Vägprojektet bedöms inte motverka detta mål då framkomlighet förbättras och miljökonsekvenserna blir positiva. Vidare bedöms inte vägåtgärden inte motverka de uppställda miljökvalitetsmålen. Det övergripande miljömålet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Det här vägprojektet säkerställer att vattentäkten har ett bra skydd mot föroreningar. 20

21 8 Överensstämmelse med miljöbalken 8.1 Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2:a kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. Vid alla åtgärder som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa ska de allmänna hänsynsreglerna följas, om åtgärden inte är av försumbar betydelse med hänsyn till miljöbalkens mål. Vägplaneringsprocessen genomförs för att säkerställa att rätt åtgärd genomförs för att lösa ett framkomlighetsproblem. Processen omfattar framtagande av befintlig data samt ny data för att säkerställa att bästa möjliga kunskapsunderlag används vid beslut. Dessutom hålls samråd med särskilt berörda och allmänheten vilket säkerställer att ytterligare information kommer in. Detta säkerställer att kunskapskravet 2 efterlevs. Bevisbörderegeln 1, försiktighetsprincipen 3, lokaliseringsprincipen 6 samt skälighetsprincipen 7 tillämpas genom att en vägplan med miljöbeskrivning tas fram som identifierar projektets förutsägbara påverkan på människors hälsa och på miljön och redovisar för skyddsåtgärder som ska genomföras. I vägplanen uppskattas också materialåtgången och i bygghandling ställs krav upp angående klok användning av eventuella överskottsmassor samt naturgrus uppfylls hushållnings- och kretskoppsprinciperna i 5. Vid upphandling kommer trafikverket att ställa krav, enligt Trafikverkets generella miljökrav vid entreprenadupphandling TDOK 2012:93, på val av produkter som används i projektet. Detta uppfyller produktvalsprincipen 4. De eventuella skador eller olägenheter som uppstår till följd av projektet under bygg- eller driftskede kommer Trafikverket att avhjälpa i den omfattning det anses skäligt enligt miljöbalken vilket uppfyller Skadeansvaret Miljökvalitetsnormer I miljöbalkens kapitel 5 finns miljökvalitetsnormer för buller, utomhusluft och vattenkvalitet. Miljökvalitetsnormerna syftar till att en viss kvalitet på miljön ska uppnås och vissa gränsvärden inte ska överskridas. Projektet förväntas inte överskrida miljökvalitetsnormerna för utomhusluft då trafikmängden är cirka 400 fordon/dygn vilket gör att halterna av luftföroreningar och markföroreningar med god marginal ligger under de tröskelvärden som Trafikverket använder sig av för att bestämma om noggrannare utredning krävs (VV 2001:128). Den beräknade trafikökningen är låg, en procent under den närmaste tjugoårsperioden. Projektet berör inte några utpekade fisk- eller musselvatten, enligt Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (NFS 2002:6). Inte heller miljökvalitetsnorm för omgivningsbuller berörs av vägprojektet då trafikmängden är under tre miljoner fordon per år. Vägåtgärderna berör en ytvattenförekomst och en grundvattenförekomst. 21

22 Noretbäcken (SE ) passeras på två ställen (sektion 2/410 och 4/860) och By-Gerdal vattentäkt (SE ). Dessa vattenförekomster bedöms inte påverkas negativt så att deras miljökvalitetsnormer överskrids. Då skyddet för vattentäkten förstärks kommer påverkan från vägen i stället att bli mindre. Vattenförekomsterna beskrivs mer ingående under kapitel 4.5 och Bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden Bysjön i västra delen av utredda områden är del av ett utpekad som riksintresse för naturvården, Övre Nätraån med Bärmsjön, enligt miljöbalken 3 kapitlet 6. Miljöbalken säger att riksintresseområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Riksintresseområdet runt Bysjön bedöms inte påverkas negativt av vägåtgärderna. I kapitel 4.5 samt 6.3 finns mer information om riksintresseområdet. Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse enligt miljöbalken 3 kapitlet 4 ; Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Att säkerställa att grundvattnet inte påverkas negativt av vägen bedöms vara ett väsentligt samhällsintresse och därmed bedöms inte miljöbalkens intressen motverkas. Enligt miljöbalken 3 kapitlet 8 ska ett område som är särskilt lämpligt för anläggning för vattenförsörjning så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra åtkomsten eller nyttjandet. Vägåtgärden genomförs för att skydda vattentäkten och därmed bedöms miljöbalkens intressen främjas. 22

23 9 Markanspråk och pågående markanvändning Vägområdet för allmän väg i den fastställda arbetsplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för nödvändiga väganordningar. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på båda sidor om vägen, 2 meter i skog och 0,5 meter på jordbruksmark. Kantremsan behövs för att underlätta framtida drift och underhåll av vägen. Den ger utrymme åt bortplogad snö och minskar risken för att trädrötter växer in i vägkroppen och skadar den. I skogsmark bidrar kantremsan också till bättre säkerhet så sikten gynnas. Kantremsan i jordbruksmark behövs så att inte dikena plöjs igen. Vid tomtmark ingår inte någon kantremsa. Denna vägplan innebär att ytterligare cirka 1,4 ha mark tas i anspråk med vägrätt, där merparten (1,2 ha) är skogsmark, 0,2 ha är åkermark och 500 m 2 tomtmark. Eventuella områden med tillfälligt nyttjande av mark har säkerställts i redan fastställd arbetsplan. Detta ytterligare markanspråk är ett resultat av att vägområdet blir bredare (än planerat i fastställd arbetsplan) på grund av att diken ska tätas. I By är det både skogs-, jordbruks- och tomtmark som tas i anspråk och i Mossaviken framförallt skogsmark. På planritningar framgår befintligt och nytt vägområde. Det är de tillkommande områden som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför befintligt vägområde för allmän väg. 23

24 10 Fortsatt arbete En bygghandling kommer att tas fram för projektet Trafikföring under byggtiden På sträckor där två körfält kan hållas öppna skall körbandebredden vara minst 5 m. På sträckor där endast ett körfält kan hållas öppet skall körbanebredden vara minst 3.0 m. Sträcka med ett körfält får max vara 150 meter långt. Dock kan längden ökas vid goda siktförhållanden till 250 m. Skyltningen skall därvid ordnas för skytteltrafik. Befintliga tillfarter till fastigheter får inte avstängas om inte annan godtagbart tillfart anordnats eller annat avtalats med berörd fastighetsägare Kontroll och uppföljning Inför anläggningsarbetet ska förbesiktning ske av byggnader och eventuella brunnar inom anläggningsarbetenas riskområde. Förbesiktning av byggnader, enligt riskanalys, sker genom beställarens försorg. Entreprenören ska kontrollera att det är utfört innan arbetena påbörjas. En beredskapsplan måste tas fram inför byggskedet och adekvat saneringsutrustning finnas på platsen. Personal måste informeras om vattentäkten och de konsekvenser ett spill kan ge samt vilka åtgärder som ska vidtas i olika situationer. Den hydrologiska funktionen hos anläggningen ska utvärderas. Några övriga särskilda kontroller eller annan uppföljning i övrigt av vattentäkten föreslås inte utföras. 24

25 11 Genomförande och finansiering 11.1 Formell hantering Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och sedan genomgå fastställelseprövning. Under tiden som underlaget hålls tillgängligt för granskning kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket ändrar vägplanen. De sakägare som berörs kommer då att kontaktas och får möjlighet att lämna synpunkter på ändringen. Är ändringen omfattande kan underlaget återigen behöva göras tillgängligt för granskning. Vägplanen och granskningsutlåtande översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över planen. Därefter begärs fastställelse av planen hos Trafikverket. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat granskningsutlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur vägplaner ska kungöras för granskning och fastställas regleras i väglagen (1971:948). Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på planens plankartor, profilritningar om det behövs, eventuella bilagor till plankartorna. Beslutet kan innehålla villkor som måste följas när vägen byggs. Denna planbeskrivning utgör ett underlag till planens plankartor. När vägplanen har vunnit laga kraft blir beslutet om fastställande juridiskt bindande. Detta innebär bland annat att vägbyggaren, det vill säga Trafikverket i detta projekt, har rätt, men också skyldighet, att lösa in mark som behövs permanent för vägen. Mark som behövs permanent framgår av fastighetsförteckningen och plankartan. I fastighetsförteckningen framgår också markens storlek (areal) och vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. 25

26 Vägplanen ger också rätt att tillfälligt använda mark som behövs för bygget av anläggningen. På plankartan och i fastighetsförteckningen framgår vilken mark som berörs, vad den ska användas till, under hur lång tid den ska användas, hur stora arealer som berörs samt vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Fastighetsägare/rättighetsinnehavare får inte utan tillstånd från Trafikverket uppföra byggnader eller på annat sätt försvåra för Trafikverket att använda den mark som behövs för anläggningen. Trafikverket har rätt att bygga den anläggning som redovisas i vägplanen Genomförande Genomförandet av dessa vägdelar kommer att ingå i den pågående vägentreprenaden mellan Sidensjö och Överhörnäs. Vissa anslutningar längs vägen kommer att stängas och ersättas med nya, mer trafiksäkra lösningar Dispenser och tillstånd Arbete kommer att utföras inom vattenskyddsområden och tillstånd för detta kommer att sökas inför byggstart. Entreprenören söker erforderliga tillstånd av tillståndsmyndigheten beträffande materialtäkter, upplagsplatser, uppställningsplatser för fordon och bodar m.m. som är aktuella för entreprenadens genomförande. Vägåtgärden innebär att områden utpekade med strandskydd kommer att beröras. Inom ett strandskydd får inte åtgärder vidtas utan att dispens ges från länsstyrelsen. För byggande av allmän väg gäller dock inte förbuden i Miljöbalkens 7:15 då strandskyddsfrågan prövas i samband med fastställelse av arbetsplanen Finansiering Dessa åtgårder ingår i den pågående vägentreprenaden på väg 335 mellan Sidensjö och Överhörnäs. Kostnad för åtgärderna beräknas uppgå till tio miljoner. 26

27 12 Underlagsmaterial och källor Länsstyrelsen Västernorrlands län, Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. 1993:1. Naturvårdsverket, Skyddad Natur Riksantikvarieämbetet, Fornsök. search.html Sveriges Geologiska Undersökning, Brunnar. kartvisare-brunnar.html SGU, yttrande angående väg 335 och behovet av grundvattenskydd på sträckan mellan Bysjön och Lövsjösjön, Örnsköldsviks kommun Trafikverket, Vägbeskrivning Väg 335 Sidensjö-Överhörnäs Trafikverket, Planläggning av vägar och järnvägar version 1.0. TRV 2012/85426 Trafikverket Samrådsunderlag Väg 335 Sidensjö-Överhörnäs, By Vattentäkt Trafikverket, Vägtrafikflödeskartan. Tyréns, Tekniskt PM vattenskyddsåtgärder By vattentäkt VattenInformation I Sverige, VISS

28 Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: , Texttelefon: