Mittuniversitetets verksamhetsplan och budget 2016

Transkript

1 Mittuniversitetets verksamhetsplan och budget 2016

2

3 Innehållsförteckning 1 Allmänna förutsättningar Nationella och lokala förutsättningar Mittuniversitetets övergripande uppdrag Mittuniversitetets mål och strategier Riskanalys Styrelsens särskilda uppdrag till rektor Processer för styrning, planering och uppföljning Ansvar och befogenheter Uppdrag och uppföljning Verksamhetsdialoger Mittuniversitetets interna styrdokument Styrelsens arbetsår Uppdrag från rektor För alla verksamheter gemensamma uppdrag Uppdrag till dekanerna Uppdrag till förvaltningschef Uppdrag till överbibliotekarien Uppdrag till prorektor Anslagstilldelning och ekonomiska ramar Anslag Avsättningar anslag Ramar anslagsfinansierad verksamhet Ersättning per utbildningsområden inom grundutbildning Anslag för forskning och forskarutbildning Externa forskningsmedel Myndighetskapital Budget kärn- och stödverksamhet Budget kärn- och fakultetsgemensam stödverksamhet Budget universitetsgemensam stödverksamhet Påslag för gemensam stödverksamhet och kontor Budget Mittuniversitetet Långsiktiga ekonomiska förutsättningar Kommentarer till budget Investeringsbudget Bilaga 1 Kvalitetsindikatorer grundutbildning och forskning

4 Bilaga 2 Indikatorer för verksamhetens förutsättningar Bilaga 3 Mittuniversitetets strategiska risker Bilaga 4 Årskalender systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Bilaga 5 Resultaträkning per avdelning och fakultetskanslier Version 1.1. Ändringar: s. 38: fotnot tillagd i tabell Anslag utbildning på grund- och avancerad nivå , netto (tkr) s. 43: fotnot 2 ändrad i tabell Anslag utbildning på grund- och avancerad nivå , netto (tkr) s. 59: förtydligande stycke 6.3 s : Resultaträkningar MKV, NAT och DMA 2

5 1 Allmänna förutsättningar 1.1 Nationella och lokala förutsättningar Utbildning Mittuniversitetets utbildningar är, liksom de varit under en följd av år, fortsatt attraktiva och söktrycket är både högt och ökande. Efter att antalet sökande minskade något under 2014 så har 2015 åter visat på betydande ökningar i antal sökande trots att antalet anmälningsalternativ har minskat. Med tanke på att Mittuniversitetet överträffar utvecklingen för riket som helhet när det gäller andelsmässig ökning så tyder det på hög attraktivitet för universitetets utbildningsportfölj och en god effektivitet i kommunikation och marknadsföring. Även inför 2016 är med andra ord bedömningen att söktrycket med god marginal överstiger det tillgängliga utbildningsutrymme som takbeloppet medger. Regeringens budgetproposition för 2015 och 2016 har inneburit satsningar på utbyggnad av vissa utbildningar (lärarutbildning, vårdutbildning) men även en viss satsning som har varit fri för lärosätet att använda enligt egna prioriteringar. Dock ligger den tidigare regeringens flerårsplanering kvar vilket gör att de minskningar som har aviserats beloppsmässigt är något större än de nya satsningarna. Det innebär att det totala utbildningsuppdraget minskar något för 2016 men i budgetarbetet under tidigare år har medel satts av för att underlätta omställningen. Det bör därför medföra att den reguljära verksamhetsplaneringen kan absorbera den neddragning som budgetpropositionen innebär med reservation för de svårigheter som kan uppstå när utbildningsuppdrag ska omfördelas internt på grund av regeringsuppdraget att bygga ut vissa specificerade utbildningar. Det omställningsarbete som Mittuniversitetet gått igenom under de senaste åren för att anpassa verksamheten till det minskade utbildningsuppdraget har varit omfattande och har inneburit både organisations- och verksamhetsförändringar. Med de prognoser som regeringen gett för de kommande åren är bedömningen att omställningen i huvudsak är genomförd. Den organisation som etablerats kan bättre anpassas till både minskade och ökade uppdrag och är väsentligen mer likvärdig för olika verksamheter än vad som var fallet tidigare. Utbildningsstrategin har utvärderats under året som passerat och med den som grundval har dels strategin förlängts med två år och dels utvecklats vad gäller de olika insatsområdena. Totalt har 20 miljoner allokerats för utveckling på programnivå som har bäring på strategins prioriteringar inom e-lärande och arbetslivsanknytning eller för kommunikations- och rekryteringsinsatser som är angelägna. Under 2016 kommer även nya medel att satsas inom ramen för handlingsplaner inom utbildningsstrategin. Det nationella kvalitetssystemet som har gällt alltsedan 2010 kommer om nödvändiga beslut fattas av riksdag och regering att ersättas av ett nytt system under Det nya systemet kommer att ge lärosätena ett tydligare ansvar för kvaliteten i verksamheten och även för granskningen av utbildningskvaliteten. Det innebär att de interna kvalitetssystemen behöver utvecklas för att klara ett sådant ansvar. Mittuniversitetet arbetar tillsammans med Karlstads universitet och Linnéuniversitetet för att utveckla ett gemensamt granskningssystem. Det arbetet kommer att intensifieras under 2016 och utgör en mycket välkommen utveckling för det svenska 3

6 högskolesystemet. Inte minst kommer det nya systemet att återställa den internationella legitimiteten genom att det nya systemet är helt kompatibelt med European Standards and Guidelines (ESG). Under året har även en större utredning presenterats om den högre utbildningen under tjugo år (Högre utbildning under tjugo år, SOU 2015:70). Utredningen presenterar ett rikt material av sektorns utveckling och konstaterar att den långsiktiga matchningen fungerar relativt väl. Det finns inte särskilt många tydliga förslag utan utredningen får snarast ses som en källa för en bättre systemkunskap om utbildningssektorn. Några förslag ges dock kring behovet att utreda förekomsten av dubbla examina och reformer för att öka examensfrekvensen. Inför 2016 är, sammanfattningsvis, utmaningarna överkomliga. Lite längre framöver finns dock fortfarande en omgång neddragningar om den nuvarande prognosen följs. Det är likaså nödvändigt att nära följa efterfrågeutvecklingen för lärosätet som helhet men också för olika distributionsformer, olika program och olika studentgrupper för att tidigt kunna definiera och hantera eventuella förändringar. Den nuvarande utbildningsstrategin är förlängd till och med 2017 och ett förnyat strategiarbete behöver komma igång under de nästkommande två åren Forskning Under året har ett flertal aktiviteter inom ramen för forskningsstrategin initierats. Den största enskilda satsningen är ett meriteringsprogram för forskare som disputerat och som har goda förutsättningar att meritera sig för högre tjänster och som forskningsledare vid universitetet. Bristen på karriärtjänster och behovet av särskilt stöd för meritering av forskare efter disputation var en genomgående rekommendation för många forskningsmiljöer i forskningsutvärderingen ARC13. I det meriteringsprogram som startats och som löper fram till 2017 ingår dels tid för egen forskning, dels en utlandsvistelse och dels ett särskilt ledarprogram för att utveckla deltagarnas förmåga att utveckla framgångsrika forskningsmiljöer. Fakulteterna har även arbetat med att formlera strategier för fortsatt utveckling av ämnen och centrumbildningar samt för olika insatser i syfte att stärka forskningsmiljöerna runt om på universitetet. Under 2016 kommer även ett särskilt program att startas i syfte att stärka kapaciteten att erhålla extern forskningsfinansiering. Universitetet har sedan 2015 samverkansavtal med både Östersunds och Sundsvalls kommuner. Inom avtalen omsätts totalt 22 miljoner kronor per år varav hälften från universitetet och hälften från kommunerna. Det är medel som i huvudsak kommer Mittuniversitetets forskningscentra till del genom gemensamma överväganden om angelägna forsknings- och utvecklingsprojekt. Delar av medlen, om än i sammanhanget blygsamma summor, har också använts för att till exempel utveckla specifika utbildningsområden. Flera av satsningarna som genomförs har också som ambition att leda till ytterligare ökad externfinansiering. Arbetet med den så kallade KK-miljön har också intensifierats under året med tydligare kvalitetsdrivande processer när det gäller projektutveckling och bedömning. Även den övergripande strategin inom KK-miljön utvecklas kontinuerligt. Inför 2016 är planen och förhoppningen att finansieringen inom ramen för KK-miljön kan förstärkas och också ges en större bredd vad gäller typen av insatser som genomförs. 4

7 Starten av den nya strukturfondsperioden har dröjt och inneburit att andelen externfinansiering har minskat under 2014 och Inför 2016 kommer dock programmet att vara igång och således också förhoppningsvis innebära en förstärkning av de forsknings- och utvecklingsresurser som tillgängliggörs för lärosätet. Den nya perioden har dock ett starkare fokus på företagstillväxt och arbetstillfällen än tidigare. Det kan innebära att en något snävare krets av forskningsmiljöer kan vara aktuella för att söka finansiering inom ramen för strukturfonderna. I regeringens budgetproposition för 2016 finns en särskild satsning på forskningen vid de nya universiteten. Totalt 90 miljoner kronor (av totalt 300 miljoner kronor som fördelas till höjda basanslag) fördelas mellan de fyra lärosätena och Mittuniversitetets andel är drygt 21 miljoner. Det är en väsentlig nivåhöjning, cirka 10 procent, och utgör samtidigt en viktig signal om att även den typ av lärosäten som Mittuniversitetet tillhör har en plats i det svenska landskapet av universitet och högskolor. Regeringen har aviserat sin avsikt att under 2016 presentera en forsknings- och innovationsproposition för perioden Man har också sagt att perspektivet ska vara långsiktigt, även om insatserna berör en avgränsad period, och att även utbildningsfrågor ska kunna ingå i propositionen. Under 2015 inbjöds en mängd intressenter, bland annat alla lärosäten, att lämna in så kallade inspel till regeringen inför den fortsatta beredningen av propositionen. Mittuniversitetets inspel berör de olika områden som regeringen själva angett som viktiga; det vill säga attraktiva karriärvägar, ökad användning av forskning, forskning i hela landet och forskningens finansiering. Mittuniversitetet föreslår att den utbyggnad av lärosätet som i praktiken avbröts i och med forskningspropositionen 2008 ska återupptas. Det är rimligt att ett universitet ges en balanserad anslagsnivå vad gäller forskning, forskarutbildning och utbildning på grund- och avancerad nivå men det är också viktigt att för rikets utveckling ta vara på den utvecklingskraft som finns i de forskningsmiljöer som universitetet organiserar. I många fall är dessa miljöer också unika i den meningen att de representerar svenska styrkeområden. Det förslag som läggs är en utbyggnad med 100 miljoner kronor. Tillsammans med de övriga nya universiteten har Mittuniversitetet också gemensamma skrivningar kring innovationskontoret Fyrklöverns verksamhet, om ett nationellt ansvar för professionsutbildningar och särskild satsning på den skogsindustriella forskningen. Nyligen har regeringen också sänt ut Vetenskapsrådets modell för utvärdering av forskning och konkurrensutsättning av basanslaget på remiss. Den modell som Vetenskapsrådet tagit fram kallas Fokus och innebär nationell peer review via breda vetenskapliga paneler. Modellen är inte helt olik den modell som används i Storbritannien. Det är relativt stora kostnader förknippade med genomförandet av en modell av detta slag och det är osäkert om det finns någon koppling till kvalitetshöjningar i systemet som helhet. Viss försiktighet torde vara på sin plats när det gäller införandet av den typ av nationella fördelningsmodeller som Fokus innebär. Det är av fler anledningar, som redovisats ovan, troligt att forskningsvolymerna kommer att växa under de kommande åren. Det vore dock centralt att även statens ansvar för Mittuniversitetets utveckling kan markeras genom ett högre basanslag. De forskningsstrategiska insatserna kommer att genomföras och ge effekter under de kommande åren men de ramar som sätts av den 5

8 forskningspolitiska propositionen kommer att vara av mycket stor betydelse för den framtida utvecklingen av Mittuniversitetets forskning Verksamhetens förutsättningar Den omställning som Mittuniversitetet befunnit sig i under ett antal år som en följd av minskat utbildningsuppdrag har i allt väsentligt genomförts. Genomgång och förändring av utbildningsutbudet samt förändring av organisation och rollfördelning inom universitetet är genomförda. Det finns fortfarande behov av att vårda genomförda förändringar och att fortsätta arbetet med att justera både organisation, arbetssätt och utbildningsutbud. Det finns även vissa delar av den gemensamma verksamheten som inte genomlysts under perioden. Omlokaliseringen av verksamheten i Härnösand till Sundsvall kommer att slutföras under 2016 och det är förstås en stor och viktig uppgift under det kommande året. Förändringen kommer att ställa stora krav på universitetets förmåga att arbeta systematiskt och det är likaså en betydande förändring av arbetsmiljö för ett stort antal medarbetare som behöver uppmärksammas och hanteras. Omlokaliseringen kommer också att ställa krav på investeringar under året. Arbetet med omlokaliseringen kommer att ges hög prioritet under året som kommer. Strategiområdet som benämns verksamhetens förutsättningar har under året omsatts i en handlingsplan och flera olika utvecklingsinsatser har påbörjats. Ett antal nya IT-system är under införande eller planerar att införas, servicecenter har byggts upp i Sundsvall och Östersund, ett arbete med att förstärka service och stöd för att säkra tekniken i klassrummen har inletts, en översyn av de studieadministrativa processerna är under planering, årshjul för ledarutveckling är infört med mera. I flera fall handlar genomförda och planerade insatser om att uppdatera eller generationsväxla teknik, system för egenrapportering och planering eller processer för verksamhetsstyrning/uppföljning. Det innebär en ökad digitalisering och också förändrade gränssnitt inom universitetet med krav på nya arbetssätt och även kompetensutveckling. Det är ett arbete som kräver stor aktsamhet och omsorg under det kommande året. För att mer långsiktigt förbereda universitetet för kommande utmaningar har ett särskilt framtidsarbete Miun2025 startats. Syftet är att arbeta med de olika typer av framtidsfrågor som formar universitetets långsiktiga utveckling utan att väja för de svåra målkonflikter och värdeförskjutningar som präglar ett modernt lärosäte. Under 2016 kommer detta arbete att drivas både som särskilda insatser kopplat till definierade spänningar inom universitetet och i form av seminarier och andra aktiviteter kommer i någon mån att kunna vara ett år av återhämtning där universitetet dels justerar de genomförda reformerna och dels ägnar tid åt den lite längre tidshorisonten och önskvärd utveckling framöver. 6

9 1.2 Mittuniversitetets övergripande uppdrag Mittuniversitetet styrs av ett antal mål fastställda av regering och riksdag, där högskoleförfattningarna högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) utgör huvudsaklig grund för verksamheten. Universitet och högskolor har sedan 2010 ett regleringsbrev 1 där antalet mål och återrapporteringskrav begränsats, och där redovisningen av resultat i huvudsak sker utifrån de uppgifter som lärosätena har enligt högskolelag. Mål och återrapporteringskrav i regleringsbreven ska, i enlighet med denna förändring, vara ett komplement till de uppgifter som anges i högskolelag. Mittuniversitetet har även ett särskilt regleringsbrev som gäller lärosätet 2. Förändringen av regleringsbrevet till universitet och högskolor har också sin bakgrund i förändringar i Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, FÅB, (SFS 2000:605). I 3 kap 1 anges följande: Myndigheten ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Mittuniversitetets huvuduppgifter är, enligt högskolelagen (1 kap 2-5a), att bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet och att bedriva forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. I uppgiften ingår att samverka med det omgivande samhället och informera om verksamheten samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Det ska, enligt högskolelagen, finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning och vetenskapens trovärdighet och god forskningssed ska värnas. Verksamheten ska avpassas för att nå hög kvalitet och i lagen betonas också att kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolans personal och studenter. I högskolornas uppdrag ingår att främja hållbar utveckling, att främja förståelsen för internationella förhållanden samt att aktivt främja och bredda rekryteringen av studenter och forskarstuderande. Enligt högskolelagen ska jämställdhet mellan kvinnor och män iakttas och främjas. För Mittuniversitetet finns även ett uttalat mål från regeringen att minst 32 procent av de professorer som anställs under perioden ska vara kvinnor. Ett nytt målvärde förväntas presenteras under Vidare anger högskolelagen att ett målinriktat arbete ska bedrivas för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för studenter och sökande till utbildningen. Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. 1 Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende universitet och högskolor samt Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor. 2 Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Mittuniversitetet (2015/2257), se även 7

10 1.3 Mittuniversitetets mål och strategier Det strategiska utvecklingsarbetet vid Mittuniversitetet bygger på en övergripande struktur av mål och aktiviteter. Utvecklingsarbetet utgår från Mittuniversitetets utvecklingsplan där följande utgångspunkter fastställs: Mittuniversitetet är det unga, dynamiska universitetet som präglas av nytänkande, engagemang och tillgänglighet. Mittuniversitetet ska erbjuda utbildningar som förbereder för arbetslivet och som är nära kopplade till den forskning som bedrivs. Forskningen ska genomföras i nära samverkan med omgivande samhälle och bidra till innovation och utveckling. Mittuniversitetets verksamhet är därigenom uppbyggd enligt de intentioner som varit vägledande för att definiera samverkan mellan utbildning, forskning och innovation (den så kallade Kunskapstriangeln). Inom utvecklingsplanen finns ett antal övergripande mål kopplade till huvudområdena grundutbildning, forskning och forskarutbildning respektive verksamhetens förutsättningar. Målen bryts i sin tur ner i underliggande mål i de tre strategierna Mittuniversitetets utbildningsstrategi , Mittuniversitetets forskningsstrategi samt Mittuniversitetets strategi för verksamhetens förutsättningar , se bild ovan. 3 Mittuniversitetets utvecklingsplan prolongerad (MIUN 2008/820) 4 Mittuniversitetets utbildningsstrategi prolongerad (MIUN 2009/1671) 5 Mittuniversitetets forskningsstrategi (MIUN 2011/924) 6 Mittuniversitetets strategi för verksamhetens förutsättningar (MIUN 2012/612) 8

11 Inom respektive strategi finns kopplat handlingsplaner som syftar till att specificera aktiviteter och projekt för att nå de övergripande målen. I enlighet med förordningen om intern styrning och kontroll 7 görs återkommande riskanalyser som syftar till att identifiera risk för att inte nå Mittuniversitetets strategiska mål, se även avsnitt 1.4. För att följa upp det strategiska arbetet mäts och analyseras ett antal indikatorer, se kapitel Under 2015 har nya målvärden fram till och med 2018 tagits fram för både utbildnings- och forskningsindikatorerna. Därutöver har ett antal indikatorer kopplade till verksamhetens förutsättningar tagits fram. 7 Förordningen om intern styrning och kontroll (2007:603) som i sin tur hänvisar till Myndighetsförordningen (2007:515) 9

12 1.3.1 Mål och kvalitetsindikatorer för grundläggande utbildning Övergripande mål för grundläggande utbildning - Mittuniversitetet ska erbjuda attraktiva, ämnesmässigt högkvalitativa och rekryteringsmässigt uthålliga utbildningar i nära samverkan med arbetslivet och med tydliga bildningsinslag och forskningsanknytning. - Utbildningarna karaktäriseras av pedagogisk medvetenhet, närhet, flexibla utbildningsformer och en internationell studiemiljö. Förmågan till kritiskt tänkande och egen kunskapsinhämtning är nyckelbegrepp i all utbildning. I Mittuniversitetets prolongerade utbildningsstrategi utpekas tre utvecklingsområden som bedöms vara av strategisk betydelse för utvecklingen av universitetets utbildningsmiljöer. Områdena omfattar såväl kunskaps- och erfarenhetsuppbyggnad som utveckling av arbetssätt, teknik, pedagogik och organisatoriska strukturer. De tre områden som prioriteras under perioden är Regional skolsamverkan, arbetslivsanknytning och alumnverksamhet, Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling samt Internationalisering. Mål enligt utbildningsstrategin Mittuniversitetet ska vara erkänt framgångsrikt inom e-lärande, såväl bland studenter och arbetsliv som i jämförelser med andra lärosäten. E-lärande ska omfatta utbildning både på distans och på campus. Mittuniversitetet ska vara erkänt framgångsrikt för arbetslivsanknytning inom grundutbildningen, såväl bland studenter och arbetsgivare som i nationella jämförelser med andra lärosäten. Arbetslivsanknytningen ska bedrivas systematiskt och vara kvalitetssäkrad. Internationaliseringen ska vara integrerad i all verksamhet. Den ska vara tydlig och synas på många nivåer internt och externt, offensivt och operativt. All utbildning ska vara av hög kvalitet. Med detta avses kvalitet som den upplevs av studenterna, kvalitet i förhållande till lärandemål och examensbeskrivningar samt utbildningens relevans för arbetslivet i vid mening. Samverkansformerna med regionen ska vara väl utvecklade. Målet är att öka såväl övergången till högre studier som Mittuniversitetets marknadsandel i regionen. Mittuniversitetets utbildningsutbud ska karaktäriseras av attraktivitet, nytänkande, framförhållning och lyhördhet och baseras på kärnvärdena nytta, närhet och nyfikenhet, samt länkas till de prioriterade insatsområdena. Indikatorer för grundutbildning Utgångspunkten är att utbildningsindikatorerna ska vara kvalitetsdrivande. I utvecklingen av indikatorerna har hänsyn tagits till det pågående reformarbetet kring extern utvärdering av utbildning, till etablerade kvalitetsmätningar och att de ingående delarna ska vara relevanta, transparenta och nedbrytbara på olika verksamhetsnivåer. Indikatorerna är relativa, det vill säga speglar universitetets prestation relativt andra lärosäten, där så är möjligt. 10

13 Indikatorer för grundutbildning Tidsserie samt nya mål Attraktivitet Sökande per antagen, program Mål 2015 Mål ,45 1,39 1,41 1, Sökande per antagen, kurs 0,66 1,25 1,05 1,08 1 1,2 Lärarindex Andel disputerade Andel professorer Antal lärare per HST (index) -0,4-0,36-0,38 0 redovisa som absolut tal, ej index. Riksvärde Nöjd studentindex Nöjd studentindex pos. utv. pos. utv. Kursvärdering Kursvärdering 3,65 3,63* >3,5 Prestation Genomströmning * Kvar åk * Mätning per Helårsvärde för 2015 finns att tillgå i januari

14 1.3.2 Mål och kvalitetsindikatorer för forskning och forskarutbildning Övergripande mål för forskning och forskarutbildning - Mittuniversitetets forskning ska ha hög akademisk kvalitet och vara av relevans för omgivande samhälle. Samproduktion med externa aktörer och ökad extern finansiering ska eftersträvas. - Forskningen ska drivas i internationell samverkan och hålla hög internationell kvalitet. Inom profilerade områden ska Mittuniversitets forskare vara bland de internationellt ledande. I Mittuniversitetets forskningsstrategi framgår mål för ämnesforskningen, den profilerade forskningen och för insatsområdena forskningens effekter, forskningsmiljöer, forskarkarriär samt forskningsresurser. Mål i forskningsstrategin - Målet för ämnesforskningen är att utveckla starka ämnen som strävar mot excellens inom respektive ämnes vetenskapliga fält, att konsolidera utbildningen på forskarnivå inom befintliga forskarutbildningsämnen och att öka grundutbildningens forskningsanknytning. - Målet för den profilerade forskningen är att utveckla starka profilområden med tydlig gemensam vision, förädla excellens och internationellt konkurrenskraftig verksamhet inom profilområdets vetenskapliga fält och att bygga djupa och långsiktiga samarbeten med ledande partners inom privat och offentlig verksamhet. - Målet för forskningens effekter är att utveckla lärosätets vetenskapliga publicering, särskilt i internationella kvalitetsgranskade former, öka citeringen och nyttjandet av forskningen, förstärka dess synlighet inom populärvetenskap och samhällsdebatt, samt verka för nyttiggörande och innovationer i samarbeten med partners inom privat och offentlig verksamhet. - Målet för forskningsmiljöer är att genom tydligt akademiskt ledarskap bygga starka och fokuserade forskningsmiljöer som präglas av intellektuell nyfikenhet och delaktighet i lärosätets utveckling och där utbildningen på forskarnivå håller hög nationell och internationell kvalitet. - Målet för forskarkarriär är att vara en attraktiv arbetsplats på lika villkor med goda förutsättningar för att rekrytera och behålla personal, där karriärvägarna är tydliga och all forskande personal erbjuds kompetensutveckling. - Målet för forskningsresurser är att säkerställa en hög och stabil finansiering från en bred uppsättning bidragsgivare, att nyckelresurser i form av infrastruktur för forskning utvecklas och underhålls, där behovsanpassade stödfunktioner effektiviserar hanteringen av ansökningar och projekt. Indikatorer för forskning och forskarutbildning Utgångspunkten är att forskningsindikatorerna ska vara kvalitetsdrivande och att de ska omfatta de mest väsentliga delarna inom forskning och forskarutbildning. Arbetet ska utgå från etablerade kvalitetsmätningar och de ingående delarna ska vara relevanta, transparenta och nedbrytbara på 12

15 olika verksamhetsnivåer. Indikatorerna ska vara relativa, det vill säga spegla universitetets prestation relativt andra lärosäten, där så är möjligt. Mittuniversitetets forskningsindikatorer består av tre likvärdiga delar: extern finansiering, publiceringar och produktivitet. Mätningar och jämförelser görs relativt andra lärosäten med egen forskarutbildning. Indikatorer för forskning och forskarutbildning Tidsserie samt nya mål Externfinansieringsindex Mål 2015 Mål 2018 Andel externfinansiering Andel VR, FAS, Formas 1,8 1,9 1,6 5 5 Andel övr. konkurrensutsatta medel , Publiceringsindex Medelcitering enl. VR 0,82 0,76 0, Forskarutbildning, nya indikatorer Medelstudietid Doktorandspegeln Publiceringsindex, ny indikator Norska modellen 4 år ej målsatt Ökande över tid 13

16 1.3.3 Mål och indikatorer - verksamhetens förutsättningar Övergripande mål för verksamhetens förutsättningar - Mittuniversitetet ska präglas av alla människors lika värde och ge alla lika villkor. Detta innefattar såväl anställda som studenter. - Ledarskapet vid Mittuniversitetet ska präglas av professionalism och chefer på alla nivåer ska vara engagerade och utgöra goda föredömen. Det ska finnas en levande dialog kring verksamhetens behov och inriktning. Medarbetare ska känna sig uppmärksammade och värderade i sitt arbete. Chefer ska ha stöd i sitt ledarskap. - De administrativa rutinerna ska utformas så att en optimal fördelning av uppgifter mellan olika nivåer uppnås där effektivitet kombineras med hög servicenivå. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att skapa ett effektivt och väl fungerande samarbete mellan olika administrativa nivåer. - Universitetsbiblioteket ska vara en viktig resurs för utbildning och forskning vid Mittuniversitetet samt erbjuda kreativa mötesplatser fysiskt och virtuellt. Biblioteket ska aktivt delta i och stödja en ökad informationskompetens hos studenter, lärare och anställda. I Mittuniversitetets strategi för verksamhetens förutsättningar finns tre huvudområden: 1. ledarskap, medarbetarskap och lika villkor, 2. kvalitet och effektivitet i stödverksamhet samt 3. universitetsbiblioteket. Mål i strategin för verksamhetens förutsättningar Mittuniversitetet ska präglas av alla människors lika värde och ge alla lika villkor. Detta innefattar såväl anställda som studenter. Ledarskapet vid Mittuniversitetet ska präglas av professionalism och engagemang och chefer ska utgöra goda föredömen. Det ska finnas en levande dialog kring verksamhetens behov och inriktning, en god arbetsmiljö och ett utvecklande medarbetarskap. Mittuniversitetets lärosätesövergripande stödverksamhet ska präglas av professionalism, effektivitet och hög kvalitet. Mittuniversitetets verksamhetsnära processer ska kännetecknas av behovsanpassning, utvecklingsinriktning och tydlighet. Universitetsbiblioteket ska vara en viktig resurs för utbildning och forskning vid Mittuniversitetet samt erbjuda kreativa mötesplatser fysiskt och virtuellt. Biblioteket ska aktivt delta i och stödja en ökad informationskompetens hos studenter, lärare och anställda. Indikatorer för verksamhetens förutsättningar Indikatorer kopplade till strategin för verksamhetens förutsättningar har tagits fram under Indikatorerna avspeglar strategins målformuleringar vad gäller effektivitet och kvalitet i de administrativa- och studieadministrativa processerna, ledar- och medarbetarskap, arbetsmiljö samt jämställdhet. Därutöver finns sedan ett antal år tillbaka även indikatorer för bibliotekets verksamhet. För mer detaljerad information om indikatorerna för verksamhetens förutsättningar se bilaga 2. 14

17 Indikatorer för verksamhetens förutsättningar Mål 1 Kvalitet och effektivitet i de studieadministrativa processerna Andel studenter som får sitt tentaresultat inom utsatt tid (%) Öka Andel studenter som får sina scheman inom utsatt tid (%) Öka Andel rättade/ korrigerade examensbevis (%) 5,3 1,0 0,8 Bibehålla Nöjd Student - delindex för verksamhetens förutsättningar Fastställs 2016 Nöjda medarbetare Nöjd medarbetarindex (NMI) 66 Öka Employee Net Promoter Score (enps) 9 Öka Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid (%) 3,0 2,8 3,1 2,4 3 Långtidsfrånvaro (mer än 60 dagar) av total tillgänglig tid (%) Jämställdhet 2,1 1,9 2,3 Minska Jämställdhetsindex (JÄMIX) Fastställs 2016 Systemsäkerhet/ Tillgänglighet Tillgänglighet - verksamhetskritiska system (%) Eduroam 99,998 Bibehålla 99,958 Bibehålla 1 Målformuleringarna öka, minska etc, avser i förhållande till senaste redovisade mätning i tabellen. 2 Mätning gjord till och med Genomsnitt 2014 för utbildningsområdet 15

18 Indikatorer för universitetsbiblioteket Mål 2016 Forskning 42,2 37,6 39,2 38,7 50 Tidskriftsbestånd Nöjd med service Forskningspubl. fulltext Utbildning 28,5 33,1 31,6 38,6 50 Uppsatsernas referens- listor Deltagare i bibliotekets kurser Nöjd med service Allmän biblioteksservice 35 33,5 41,4 40,4 50 fjärrlån/inköp användning av databaser Utvecklingspotential 59,7 61,4 62,3 61,1 75 arbetsmiljö kompetensutveckling måluppfyllelse handlingsplaner Samverkan 24,1 21,5 23,4 26,5 25 avtal/partners externa kunder Mål för Mittuniversitetets lokalförsörjning Totalt uppgår lokalarean för Mittuniversitetet 2015 till cirka m 2. Under 2016 fortsätter/slutförs omlokaliseringen, vilket på sikt beräknas medföra en reducering av lokalinnehavet. Lokalkostnaderna uppgår till cirka 112 miljoner kronor 8, vilket motsvarar 12,3 procent av omsättningen. Motsvarande siffra för 2011 var 12,8 procent. Målet är sedan ett antal år tillbaka 12 procent men bör omprövas i förhållande till ett nytt lokalprogram när omlokaliseringen är genomförd. Ytterligare nya mål för Mittuniversitetets lokalförsörjning kan vara tänkbara, t.ex. andel outhyrda lokaler i förhållande till total lokalarea, nyttjandegrad för bokningsbara lokaler etc. Lokaler Lokalarea (m 2 ) Lokalkostnader (mkr) Lokalkostnadernas andel av omsättningen (%) 12,8 12,2 12,4 12,0 12,3 8 Baserat på prognosvärde

19 1.4 Riskanalys 2016 Mittuniversitetet har i enlighet med förordningen om intern styrning och kontroll 9 gjort en övergripande riskanalys för Kortfattat kan sägas att utifrån analysen har tolv övergripande strategiska risker identifierats inför 2016, varav en, risken för svag extern forskningsfinansiering bedömts vara mycket hög. Risken återfanns även i riskanalys 2015 och bedömdes då vara hög, framförallt utifrån oklarheter kring finansiering i och med förseningar i utlysning av strukturfondsmedel. Effekterna av förseningarna från 2015 kvarstår till viss del inför De satsningar som gjorts under 2015 har ännu inte fått genomslag, varför risken inför 2016 ännu inte kan sägas ha minskat. Utifrån pågående åtgärder är dock förhoppningen och ambitionen att risken ska minska inför En annan hög risk är risken kopplad till IT och att universitetet under senare år utvecklat alltfler system som kan betraktas som verksamhetskritiska. I övrigt finns ett antal mycket låga, dvs. gröna, risker. Dessa riskbedömningar återspeglar i flertalet fall att organisationen bör vara medveten om att risken finns och att utifrån detta ha viss beredskap. Nedan följer dels en översiktlig sammanställning av riskerna 2016 dels en riskvärdering där respektive risks värde utifrån bedömning av sannolikhet och konsekvens framkommer. För en mer utförlig bakgrundsteckning samt bedömningsgrunder, åtgärder, ansvar etc. se bilaga 3. Riskanalysen i sin helhet återfinns i Mittuniversitetets strategiska riskanalys Förordningen om intern styrning och kontroll (2007:603) 10 Mittuniversitetets strategiska riskanalys 2016 (dnr 2015/2067) 17

20 Mittuniversitetets riskanalys 2016 översikt Mål för grundutbildning Mittuniversitetet ska erbjuda attraktiva, ämnesmässigt högkvalitativa och rekryteringsmässigt uthålliga utbildningar i nära samverkan med arbetsliv. Tydliga bildningsinslag och forskningsanknytning. Utbildningarna karaktäriseras av pedagogisk medvetenhet, närhet, flexibla utbildningsformer, internationell studiemiljö. Risk 1: Risken för negativa effekter för Mittuniversitetet i och med en minskande andel sökande från den egna regionen ( verksamhetsrisk ) Risk 2: Risken att inte nå målet att karaktäriseras av flexibla utbildningsformer och pedagogisk medvetenhet ( verksamhetsrisk ) Risk 3: Risken för brister beträffande säkerheten vid examination ( myndighetsrisk och verksamhetsrisk ) Mål för forskning och forskarutbildning Forskningen ska ha hög akademisk kvalitet och vara av relevans för omgivande samhälle Samproduktion med externa aktörer och ökad extern finansiering ska eftersträvas. Risk 4: Risken att inte nå upp till kvalitetsmålen i nya modellen för utvärdering av forskarutbildningar 2016 ( verksamhetsrisk ) Risk 5: Risken för svag extern forskningsfinansiering, vilket kan ge negativa effekter för Miuns forskningsverksamhet ( verksamhetsrisk ) Forskningen ska drivas i internationell samverkan och hålla hög internationell kvalitet. Inom profilerade områden ska Miuns forskare vara bland de internationellt ledande. Risk 6: Risk för att jävssituationer kan uppstå vid samverkan med omgivande samhälle/ externa aktörer etc. ( myndighetsrisk ) Risk 7: Risken för negativa effekter vid tecknande av avtal om forskningssamverkan ( myndighetsrisk ) Mål för verksamhetens förutsättningar medarbetare etc. Miun ska präglas av alla människors lika värde och ge alla lika villkor. Detta innefattar såväl anställda som studenter. Ledarskapet ska präglas av professionalism o chefer på alla nivåer ska vara engagerade o utgöra goda föredömen. Det ska finnas en levande dialog kring verksamhetens behov o inriktning, en god arbetsmiljö o ett utvecklande medarbetarskap. Risk 8: Risken för negativa effekter i och med verkställandet av planerad omlokalisering ( myndighetsrisk ) Risk 9: Risken för otillräcklig kompetensförsörjning samt hög sjukfrånvaro inom Miun ( verksamhetsrisk ) Mål för verksamhetens förutsättningar stödverksamhet De administrativa rutinerna ska utformas så att en optimal fördelning av uppgifter mellan olika nivåer uppnås där effektivitet kombineras med hög servicenivå. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att skapa ett effektivt och väl fungerande samarbete mellan olika administrativa nivåer. UB ska vara en viktig resurs för utbildning och forskning vid Mittuniversitetet samt erbjuda kreativa mötesplatser fysiskt och virtuellt. UB ska aktivt delta i och stödja en ökad informationskompetens hos studenter, lärare och anställda. Risk 10: Risken för icke optimal fördelning av resurser inom den administrativa organisationen resursallokeringsfråga ( verksamhetsrisk ) Risk 11: Risken för brister kopplade till utvecklingen mot alltfler verksamhetskritiska system/ ökat beroende av IT ( myndighetsrisk ) Myndighetsförordning 3 Risk 12: Risken för brister kopplade till intern styrning och kontroll ( myndighetsrisk ) 18 Låg (grön) Hög (orange) Låg (grön) Medel (gul) Mycket hög (röd) Medel (gul) Låg (grön) Hög (orange) Hög (orange) Medel (gul) Hög (orange) Låg (grön)

21 Riskvärdering Konsekvens 4= Allvarlig Konsekvensen är allvarlig o kan innebära att Miuns uppdrag inte kan utföras. Mkt allvarliga störningar i löpande vht. Stor skada på Miuns anseende. Stora ekonomiska konsekvenser Risk nr 3= Kännbar Konsekvensen är kännbar o kan innebära att delar av Miuns uppdrag inte kan fullföljas. Allvarliga störningar i löpande vht. Kortvarig skada på Miuns anseende. Viss ekonomisk skada. Mycket hög risk Hög risk 9 11 Medel risk Låg risk 2= Lindrig Konsekvensen är lindrig, men äventyrar sannolikt inte Miuns uppdrag. Hanteras inom löpande vht. Möjligen viss skada på Miuns anseende. Möjliga ekonomiska konsekvenser, dock endast små belopp = Försumbar Konsekvensen är försumbar, och har obetydlig påverkan på Miuns uppdrag. Hanteras inom löpande vht på medarbetar-/operativ nivå. Mycket liten skada på Miuns anseende. Inga direkta ekonomiska konsekvenser = Osannolik 1 = Osannolikt 2 = Liten sannolikhet/möjlig 3 = Påtaglig sannolikhet Situationen har inte inträffat förut Praktisk taget obefintlig risk. Situationen kan inträffa vid något Sådana situationer är allmänt och det är ytterst osannolikt att tillfälle. Det finns kända fall av kända för att inträffa och kan den kommer att inträffa inom en händelsen och den kan hända inom förväntas inträffa inom en 12- överskådlig framtid. 1-3 år. månaders period. 4 = Mycket stor sannolikhet Förr eller senare kommer situationen att inträffa. Sannolikhet 19

22 1.5 Styrelsens särskilda uppdrag till rektor 2016 Strategiutveckling Universitetet ska fortsätta implementeringen av utbildnings- och forskningsstrategierna samt strategin för verksamhetens förutsättningar. Arbetet ska avrapporteras i styrelsen. Under 2016 ska särskild vikt läggas vid att analysera strategiernas effekter i termer av långsiktig och mätbar påverkan på universitetets verksamhet. Omvärldsbevakningen ska förstärkas för att förbereda för kommande arbete med ny utvecklingsplan och nya strategier. Verksamhets- och ekonomistyrning Under ett antal år har Mittuniversitetet arbetat aktivt med att möta det faktum att takbelopp/utbildningsuppdrag minskat. I dagsläget är detta omställningsarbete i huvudsak genomfört då universitetet gjort de övergripande anpassningar av utbildningsutbud, volymer och organisation som planerats. Utifrån detta kommer eventuella justeringar och fortsatta anpassningar att göras fortlöpande. Som särskilt uppdrag 2016 ska styrning och uppföljning av stödverksamheten ägnas intresse enligt vad som finns angivet i handlingsplanen till strategin för verksamhetens förutsättningar 11. Det innebär att utveckla verksamhetsstyrningen så att relationen mellan uppdrag, kostnader och kvalitet utgör grunden för resursallokering, styrning och uppföljning. Värdegrund, lika villkor samt ledar- och medarbetarskap En god värdegrund är viktig för universitetets studenter och partner i olika sammanhang och för att Mittuniversitetet ska vara en attraktiv arbetsplats för nuvarande och framtida medarbetare som vill bidra till kunskapsutveckling/-förmedling. Värdegrunden bör också uttryckas i termer av lika villkor, ett gott ledarskap och en god arbetsmiljö/ ett gott medarbetarskap. Lika villkorsfrågor står sedan ett antal år tillbaka högt på agendan vid Mittuniversitetet, men det finns fortfarande skäl att utveckla arbetet. Ledarskap och medarbetarskap är vidare två viktiga delar för att skapa en attraktiv arbetsplats och behöver göras till föremål för särskilda insatser. Mot bakgrund av ovanstående ger universitetsstyrelsen följande särskilda uppdrag 2016 inom området värdegrund, lika villkor samt ledar- och medarbetarskap: Under 2016 ska Mittuniversitetets arbete med att utveckla värdegrunds- och lika villkorsarbetet, samt ledarskaps- och medarbetarfrågor fortgå. Detta ska ske som en integrerad del i såväl pågående utvecklingsarbete som i universitetets framtidsarbete Miun Handlingsplan till Strategin för verksamhetens förutsättningar, aktivitet

23 2 Processer för styrning, planering och uppföljning 2.1 Ansvar och befogenheter En tydlig struktur för ansvar och befogenheter inom en organisation är en förutsättning för en fungerande verksamhets- och ekonomistyrning. Universitetsstyrelsen har enligt högskolelagen (1992:1434) inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. I högskoleförordningen (1993:100) anges styrelsens uppgifter och ansvarsområde. Där uttalas att styrelsen ska ha det ansvar och de uppgifter som följer av 3 myndighetsförordningen (2007:515), dvs. att säkerställa att det inom myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar tillfredsställande. Mittuniversitetets arbetsordning 12 fastställer ansvarsfördelningen inom universitetet och anger vilka organ och funktioner som i olika frågor får fatta beslut för universitets räkning. På återfinns arbetsordningen samt en förteckning av övergripande beslutande och rådgivande organ på Mittuniversitetet Uppdrag och uppföljning Mittuniversitetets övergripande uppdrag och instruktioner regleras huvudsakligen i högskolelag, högskoleförordning och regleringsbrev, se avsnitt 1.2. Uppföljning och återrapportering av dessa görs främst i årsredovisningen. Styrelsen formulerar även för varje år ett antal övergripande uppdrag till rektor, se avsnitt 1.5. Dessa utgör, tillsammans med Mittuniversitetets strategidokument, policydokument, handlingsplaner etc, grunden för de uppdrag i vid mening som rektor formulerar till verksamheten, se avsnitt 3. Dessa uppdrag följs upp vid rektors verksamhetsdialoger. Uppföljning av riskanalys enligt förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) görs fortlöpande i rektors ledningsgrupp under året, samt utifrån avvikelserapportering vid styrelsens möten. Uppföljningen av Mittuniversitetets strategier kommer att ske såväl vid rektorsdialogerna som vid särskilt planerade uppföljningstillfällen. 2.3 Verksamhetsdialoger Som ett led i verksamhetsstyrningen förs verksamhetsdialoger inom Mittuniversitetet. Huvudsakliga syftet med dialogerna är att de ska skapa möjlighet till kontinuitet, systematik och förutsägbarhet. 12 MIUN 2012/1290 samt MIUN 2013/949 (tillägg till arbetsordning) 13 Gäller från och med februari

24 Verksamhetsdialogerna omfattar bl.a. uppföljning av de uppdrag som i verksamhetsplanen läggs på fakulteter, förvaltning, bibliotek samt avdelningarna för kommunikation och samverkan, se avsnitt 3. uppföljning av utvecklingen inom grundläggande utbildning och forskning/forskarutbildning, främst i form av avvikelserapportering ekonomisk uppföljning/budget enligt underlag och struktur som beslutas av ekonomichefen förslag på åtgärder för att undanröja hinder eller uppnå eftersträvade mål en diskussion av möjligheter och problem där utbyte sker mellan å ena sidan fakultets- /förvaltnings-/bibliotek/prorektorsledning och å andra sidan rektor Under 2016 kommer mål och indikatorer för utbildning, forskning, verksamhetens förutsättningar samt biblioteksverksamhet att vara fortsatta utgångspunkter vid dialogerna. Dialogerna förs på olika nivåer i verksamheten: 1. övergripande nivå, dvs. rektor har dialog med respektive dekan/överbibliotekarie/förvaltningschef eller prorektor (den sistnämnde i egenskap av ansvarig för avdelningarna kommunikation respektive samverkan), 2. nivån under rektor, dvs. dekaner/förvaltningschef/överbibliotekarie/prorektor har dialoger (eller motsvarande) med sina respektive avdelningschefer. Vid verksamhetsdialogerna på övergripande nivå (rektorsdialogerna) deltar rektor, förvaltningschef, prorektor, ekonomichef, ekonomihandläggare samt verksamhetscontroller. Vilka som i övrigt ska delta vid rektorsdialogerna avgörs av dekanerna/överbibliotekarie/förvaltningschef/prorektor själva. Ordföranden i biblioteksrådet kan delta i dialogen med rektor/överbibliotekarie. 2.4 Mittuniversitetets interna styrdokument Utöver de externa styrdokumenten (högskoleförfattningar, regleringsbrev etc.) som beskrivits under avsnitt 1.2 finns för Mittuniversitetet även ett antal interna styrdokument som reglerar och styr verksamheten. Nedan följer en kortfattad beskrivning av Mittuniversitetets interna övergripande/strategiska styrdokument. På återfinns även Mittuniversitetets styrdokument som avser mer specifika regelområden och/eller organisatoriska enheter, dvs. interna styrdokument på en mer detaljerad nivå. Utvecklingsplan Mittuniversitetets utvecklingsplan 14.styr universitetets strategiska inriktning och ska användas som grund i det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Målen för de områden som utgår utvecklingsplanens fokus utbildning, forskning samt verksamhetens förutsättningar har omsatts i respektive strategidokument nedan. Utvecklingsplanen, tillsammans med de underliggande strategierna och handlingsplaner, är centrala utgångspunkter för universitetets årliga verksamhetsbeslut och uppdragsgivning. 14 Mittuniversitetets utvecklingsplan prolongerad (MIUN 2008/820) 22

25 Utvecklingsplan togs ursprungligen fram att , men har prolongerats att gälla till och med Utbildningsstrategi Utbildningsstrategin 15 innehåller de riktlinjer och utvecklingsinsatser som bedöms vara centrala för att ha ett attraktivt utbildningsutbud av hög kvalitet, karaktäriserat av stark arbetslivsanknytning och präglat av ett modernt e-lärande, se även avsnitt Forskningsstrategi Universitetsstyrelsen fastställde 2011 Mittuniversitetets forskningsstrategi i 16. I strategin framgår mål för ämnesforskningen, den profilerade forskningen och för insatsområdena forskningens effekter, forskningsmiljöer, forskarkarriär samt forskningsresurser, se även avsnitt Till strategin finns knutet en handlingsplan med aktiviteter under perioden 17. Strategi för verksamhetens förutsättningar Universitetsstyrelsen fastställde 2013 Mittuniversitetets Strategi för verksamhetens förutsättningar 18. I strategin framgår mål och strategier för 1. lika villkor samt medarbetarskap och ledarskap, 2. kvalitet och effektivitet i stödverksamhet samt 3. bibliotekets verksamhet, se även avsnitt och Till strategin finns knutet en handlingsplan 19 med aktiviteter under perioden. Ramverk för kvalitetsarbete Mittuniversitet fastställde 2007 ett ramverk för att säkerställa kvalitetsarbetet Ramverk för Mittuniversitetets kvalitetsarbete 20. Detta ramverk har reviderats 2009 och 2012 och kommer att revideras igen utifrån kommande nya övergripande förutsättningar avseende kvalitetsarbete. Miljöpolicy Mittuniversitetet ska enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter (SFS 2009:907) inom ramen för sitt ordinarie uppdrag ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att hänsyn tas till verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt. En del i detta arbete är Mittuniversitetets miljöpolicy och tillhörande handlingsplan/handläggningsordning 21. Miljöledningsarbetet redovisas i samband med årsredovisningen. Arbetsmiljöpolicy Mittuniversitetets policy för arbetsmiljö 22 avser de grundläggande principer och det förhållningssätt universitetet har för arbetet med arbetsmiljöfrågor. Policyn fastställer ansvar och delegering för arbetsmiljöarbetet vid Mittuniversitetet samt vägledande organisatoriska riktlinjer för arbetsmiljöarbetet vid Mittuniversitetet för personal och studenter. I bilaga 4 återfinns en årskalender för det systematiska arbetet med arbetsmiljö. 15 Mittuniversitetets utbildningsstrategi prolongerad (MIUN 2009/1671) 16 Mittuniversitetets forskningsstrategi (MIUN 2011/924) 17 Handlingsplan för implementering av Mittuniversitetets forskningsstrategi (MIUN 2014/2184) 18 Strategi för verksamhetens förutsättningar (MIUN 2012/612) 19 Handlingsplan för implementering av strategi för verksamhetens förutsättningar (MIUN 2012/612) 20 Ramverk för Mittuniversitetets kvalitetsarbete (MIUN 2012/197) under revision 21 Mittuniversitetets miljöpolicy samt handläggningsordning (MIUN 2014/339) 22 Arbetsmiljöpolicy (MIUN 2014/1791) 23