Strategisk plan och Budget för. hälso- och sjukvårdsnämnden STRATEGISK PLAN (52) 14 april 2005 hs 2005/0006.

Transkript

1 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 Strategisk plan och Budget för hälso- och sjukvårdsnämnden Verksamhetsplan VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

2 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 Strategisk plan och budget för Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvården på Gotland är underfinansierad...5 Nationell vårdgaranti införs Fortsatt brist på vissa personalkategorier...6 Verksamhetsutvecklingen fortsätter...6 Det nya lasarettet börjar åldras...7 Avtal...7 Slutord...8 Verksamhetsidé...9 Hälso- och sjukvårdens framtid...9 Vision...9 Omvärldsanalys och strategier...0 Strategiska nyckelområden... Prioriteringsarbetet... Regionsamarbetet... Hälsofrämjande hälso- och sjukvård... Specialistvårdens omfattning... Närvård... Samverkan lokalt...2 Hemsjukvården...2 Medborgarkommunikation...2 Finansiell samordning...2 Gemensam bild om den framtida hälso- och sjukvården...2 Verksamhet, uppdrag resurser En jämförelse med landstingens ekonomiska förutsättningar...2 En fiktiv budget för Landstinget Gotland hälso- och sjukvård...3 Kostnadsutveckling Ekonomiska förutsättningar Äskanden för planperioden...5 Nytt fakturahanteringssystem besparingen redan gjord... 5 Ökade kostnader för nya regler inom hjälpmedelshanteringen... 5 Införandet av vård- och behandlingsgaranti kostnaderna kommer Nya upphandlingsrutiner... 6 Parkeringsproblem... 6 Nytt avtal med läkemedelsindustriföreningen ökar kostnaderna för utbildning... 6 Utomlänsvården underbudgeterad... 6 Plan för strukturella förändringar/besparingar Beslutade besparingar... 7 Icke beslutade besparingar... 8 Taxor och avgifter...8 Resultatenheter, taxor och avgifter... 8 Investeringsförslag Hälso- och sjukvården allt fattigare... 9 Lokalförsörjningsplan...2 Avrapportering av särskilda uppdrag...22 Tillskapande av en tillnyktringsenhet VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

3 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 Uppföljning av 2004 och 2005 års strukturella besparingar...23 Verksamheterna...24 Barn- och ungdomskliniken...24 Färre barn inlagda fler vårdas i dagsjukvård Barnen behöver mer psykosociala insatser Brist på barnläkare Försörjning...24 Resurserna kommer inte att räcka i framtiden Ökade krav på säkerhet Rationaliseringar är möjliga Kommunvaror utvecklas till en beställningscentral Habiliterings- och rehabiliteringsenheten...25 Fler audionomer behövs Nya riktlinjer för hantering av hjälpmedel och inom LSS kommer att öka kostnaderna Infektions-, lung- och hudkliniken...27 Vanligaste huvuddiagnoser i storleksordning: Dagpatientvård på Infektionsavdelningen Nyckeltal avseende slutenvården Nyckeltal infektionsmottagningen Hudmottagningen Budget i princip i balans Ny behandling av lungcancer Medicin- och rehabkliniken...28 Basåtagande Tilläggsåtagande Kem lab/blodcentralen Operations och intensivvårdskliniken...3 Operationsavdelningen... 3 Ny organisation för att förbättra utnyttjandet av operationssalarna... 3 Smärtenheten måste förstärkas och utvecklas... 3 Sterilcentralen föredöme för sjukvården Ambulanssjukvården- Prehospital sjukvård : Intensivvårdsavdelningen (IVA) En bättre kontroll och koordination av gotländska intensivvårdspatienter på fastlandet Ortopedkirurgiska kliniken...33 Det krävs mer resurser för att operera bort köerna Kvinnokliniken...33 Ungdomsmottagning Mödrahälsovård BB/förlossning Gynekologisk mottagning Gynekologisk avdelning Onkologisk enhet Svårt att upprätthålla kompetens för litet befolkningsunderlag Primärvård...35 Basåtagande för den allmänmedicinskt baserade vården på Gotland Fler ST-läkare till primärvården Psykiatri VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

4 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 Verksamheterna behöver samlokaliseras Fortsatt brist på psykiatriker Röntgen...36 Den tekniska utvecklingen nya möjligheter Stab/administration...38 Stöd i arbetet med att utveckla verksamheten Omorganisation av löne- och fakturahantering - saknas 200 tkr Tandvård...38 Fler vuxna patienter ökade intäkter Ögonkliniken...39 Operationsbehov för Grå starr cirka per år Öronklinik...39 Läkemedel...40 Åtagande Utveckling Budget Förändring av kostnadsansvaret för receptförskrivna läkemedel Regionsjukvård/utomlänsvård...40 Åtagande Nyckeltal avseende regionvård/utomlänsvård... 4 Utveckling Budget Vårdgaranti Vård av rehabiliterande och liknande karaktär Vårdplatser...42 Barn- och ungdomskliniken för neonatalvård Infektionskliniken dagvårdsplatser Medicin- och rehabkliniken Kirurg, ortoped och urologklinikerna Psykiatriska kliniken Kvinnokliniken Bilaga INVESTERINGSÄSKANDE Bilaga 2 INVESTERINGSÄSKANDE Bilaga 3 INVESTERINGSÄSKANDE Bilaga 4 INVESTERINGSÄSKANDE Bilaga 5 INVESTERINGSÄSKANDE Bilaga 6 En vanlig vardag i hälso- och sjukvården på Gotland Fastställd i Hälso- och sjukvårdsnämnden 8 april 2005 HSN VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

5 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 Strategisk plan och budget för Hälso- och sjukvårdsnämnden Den gotländska sjukvården tillhandahåller en sjukvård i huvudsak i nivå med övriga riket. Bredden på kompetens och sjukvårdsutbud är betydligt större än på motsvarande sjukhus på fastlandet. Tillgängligheten till primärvården är enligt nationella mätningar under de senaste åren, bäst i landet både på telefon och till läkare. En oberoende ö-lägesutredning har på uppdrag av Framtidsutredningen genomförts. Rapporten visar att Hälso- och sjukvården på Gotland bedrivs kostnadseffektivt och att många goda exempel på unika samordningar kan visas upp. Den medicinska och den medicintekniska utvecklingen går oerhört snabbt. Befolkningens krav på och insikt i nya behandlingsmetoder ökar. Det är för den västerländska hälso- och sjukvården en stor utmaning och för den gotländska en ännu större att få krav och möjligheter i balans med de resurser som finns avsatta. Möjligheterna för Gotland att klara finansieringen minskar. För hälso- och sjukvården är det inte möjligt inom nuvarande ramtilldelning. För att på ett strukturerat sätt klara utmaningen krävs kraftfulla prioriteringar - inte bara inom hälso-och sjukvården. Ett välutvecklat regionsamarbete med främst Stockholms läns landsting är helt nödvändigt för framtiden. Nämnden och förvaltningen fortsätter oförtrutet med utvecklingsarbetet som är nödvändigt för att åstadkomma och tillhandahålla en sjukvård på Gotland som motsvarar visionen och den gotländska befolkningens förväntningar och krav. Hälso- och sjukvården på Gotland är underfinansierad De senaste årens hårda ekonomiska klimat för Gotlands kommun har i mycket hög utsträckning påverkat hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården är, enligt vår uppfattning, kraftigt underfinansierad. Uppfattningen stöds av ö-lägesutredningen. I rapporten slås fast att Gotlands Kommun är underkompenserad i de nationella utjämningssystemen med mellan 5-20 miljoner, men sannolikt betydligt mer. Uppfattningen stöds också om man ser till kostnadsutvecklingen under Kostnadsutvecklingen i landstingen har under perioden varit 6, 2 procent. På Gotland var den 6,9 procent. Skillnaden motsvarar cirka 73 miljoner kronor. Av varje skattad hundralapp går i landet i genomsnitt 0,75 kronor till landstingen. En fiktiv landstingsbudget för Gotlands kommuns baserad på 0,60 kronor (Gotlands Kommuns egen redovisning), skulle tillsammans med bl a skatteutjämningsbidragen, ge hälso- och sjukvården miljoner i nettobudget istället för 895 miljoner som budgeten var Detta motsvarar endast VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

6 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/ procent av landstingskostnaderna. Hälso- och sjukvården i Sverige motsvarar drygt 90 procent av landstingens kostnader. Två procent till av landstingskostnaderna på Gotland skulle ge hälso- och sjukvården ytterligare cirka 20 miljoner. Enligt denna beräkning är hälso- och sjukvården på Gotland 2004 underfinaniserad med minst 7 miljoner i förhållande till Sveriges landstings hälso- och sjukvård. Under kapitlet Verksamhet, uppdrag och resurser redogörs mera ingående för hur beräkningarna är gjorda. Nationell vårdgaranti införs Vård- och behandlingsgarantin träder i kraft Den innebär att vårdtagare som inte fått sin beslutade behandling inom 3 månader har rätt att få den på annat håll. Hälso- och sjukvården på Gotland har köer till delar av vården. Arbete pågår intensivt med att förbättra läget. Nuvarande väntelistor ska gås igenom med syfte att de ska vara helt uppdaterade och alltid aktuella. HSN har tilldelats 4,6 miljoner för 2005 och 3,5 miljoner för 2006 i statsbidrag för att genomföra vårdgarantin. Befintliga köer måste arbetas bort och förutsättningar måste skapas för att vård och behandling ges så att inte nya köer uppstår igen. Statsbidragen räcker inte för att klara behovet på Gotland. Hälso- och sjukvården behöver investeringsmedel redan 2005 för att kunna åstadkomma en effektivare organisation som under en övergångstid både klarar ett normalt flöde och att arbeta bort köerna. Fortsatt brist på vissa personalkategorier Efterfrågan på arbetskraft kommer att vara stark inom hälso- och sjukvård. Inom verksamheten finns problem med vissa bristyrken, störst är bristen på psykiatriker, njur-, ögon-och barnläkare och logopeder. Dessutom kommer en hög andel personal att gå i pension under den närmaste tioårsperioden, medelåldern inom förvaltningen är 48,24 år, vilket innebär att arbete med rekrytering och kompetensförsörjningsplaner är ett prioriterat område. Verksamhetsutvecklingen fortsätter Pågående utveckling inom de opererande klinkerna och medicinklinken fortsätter, liksom utvecklingen av den onkologiska vården. Samarbetet med Social och omsorgsförvaltningen inom hemsjukvården och vården av äldre utvecklas vidare. För anpassning av lokalbeståndet ses främst behovet att samlokalisera Barnoch ungdomspsykiatriska verksamheten med Vuxenpsykiatrin så att de organisatoriska fördelarna fullt kan effektiviseras. En justering av lokalerna på Hemse vårdcentrum krävs för att emotse arbetsmiljökrav samt underlätta och möjliggöra samarbetet mellan läkarmottagning och distriktsköterskemottagning VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

7 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 Vårdcentralen på Gråbo skall snarast möjligt, efter folktandvårdens flyttning till Korpen, kunna lämna nuvarande tillfälliga lokaler och gå in i folktandvårdens renoverade lokaler. Medel för renovering, förutsätter att nämnden tilldelas för projektering 2005 och genomförande under De ökade driftkostnader för om- och tillbyggnader förutsätts tilldelas driftbudgeten efter att kostnader för hyreshöjningar presenterats. Det nya lasarettet börjar åldras Visby lasarett är ett modernt lasarett, men delar av utrustningen börjar redan bli ålderstigen. En del utrustningar har passerat 0-års-gränsen då tillverkarna inte längre tar ansvar för underhåll eller reservdelar. Att ha kvar gammal utrustning medför stora risker. Ett haveri kan bli förödande för en patient om det sker vid fel tillfälle. Investeringsmedel på 22 miljoner som hälso- och sjukvården är tilldelad är cirka 40 miljoner under det verkliga behovet. Konsekvensen av den åtstramade investeringsbudgeten är ett ackumulerat behov av medel för investeringar vilket har visat sig i slutet av 2004 och i början av Förvaltningen kommer att till beredningen i maj 2005 nödgas begära tilläggsbudget på 22 miljoner. En ingående analys av investeringsbehoven har gjorts för planperioden den visar att inom de närmaste två åren kommer, om medel beviljas, de mest avancerade tekniska utrustningarna att vara utbytta. Det kan dock påpekas att storköksutrustningen, sterilcentralsutrustning samt vitvaror i avdelningskök kan haverera och utbyte kan bli nödvändigt. Dessa utnyttjas tills de inte längre kan repareras eller inte håller måttet. Det senare är en följd av ändrade gränsdragning som genomförts vid omorganisationen av Tekniska förvaltningen. Bibehålls den låga nivån kommer hela budgeten i princip att verka som haveribudget. Planerade investeringar, som långsiktigt är mer ekonomiska, kommer inte att kunna göras. Avtal Samarbetsavtalet med Karolinska Universitetssjukhuset löper ut vid årsskiftet och framtagande av ett nytt avseende samarbetet för perioden Förslag kommer att presenteras under maj månad och undertecknade planeras till mötet mellan parterna i juni. Därefter skall underavtalen avseende samarbeten på verksamhetsnivå förnyas och nya samarbeten regleras. Övriga avtal som skall förnyas är bl a inom områdena psykiatrisk rehabilitering, neonathalvård, patologi- och cytologianalysering och konsultstöd för vissa specialistverksamheter VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

8 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 Slutord För att långsiktigt kunna bedriva en välfungerande hälso- och sjukvård på Gotland, i enlighet med landet i övrigt, krävs en balanserad ekonomi. För att få det krävs en utökning av resurserna. Alternativet att minska uppdraget är enligt vår uppfattning inte möjligt utan att göra avkall på hälso- och sjukvårdslagen. Hälso- och sjukvårdsnämnden och förvaltningen är beredda att ge gotlänningarna en bra sjukvård 2006 för 960 miljoner kronor, detta skall jämföras med en fiktiv landstingsbudget som med skattesatsen 0,60 skulle bli 08 miljoner kronor. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Åke Svensson Ordförande Jan-Olof Henriksson hälso- och sjukvårdsdirektör VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

9 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 Verksamhetsidé Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att hälso- och sjukvård och tandvård tillhandahålls på lika villkor till hela Gotlands befolkning och att det sker i ett hälsofrämjande perspektiv. Hälso- och sjukvårdens framtid Den politiska styrgruppen för den så kallade Framtidsutredningen har vid seminarium i mars 2005 tagit fram en vision för den Gotländska sjukvården. Den har också tagit fram ett antal strategiska nyckelområden som skall prägla det fortsatta arbetet. Dessa redovisas nedan tillsammans med den vision som finns redan beslutad. Vision Verksamheten skall präglas av god kvalitet, gott bemötande och god tillgänglighet. Vården skall ges efter vars och ens behov, med rätt kompetens, på rätt nivå och med rätt val av behandling och vara evidensbaserad eller väl beprövad. Medborgare, brukare/patienter upplever Trygghet. Jag känner mig trygg i att veta vart jag ska vända mig och att jag där blir väl omhändertagen Hälso- och sjukvården arbetar med individens behov i fokus och utifrån ett helhetsperspektiv. Jag möts av rätt kompetens på rätt vårdnivå, med respekt för min livssituation och mina behov i alla kontakter med hälso- och sjukvården Medborgare, brukare/patienter, politiker och profession är informerade, engagerade och delaktiga. Jag är informerad, delaktig i vården och har därmed möjlighet att ta ansvar för min hälsa Hälso- och sjukvården arbetar med ett långsiktigt perspektiv och en verksamhet i balans mellan uppdrag och resurser. Strategiska nyckelområden framtagna i sjukvårdens framtid Prioriteringsarbete Regionsamarbete (vård- komptens, FoU, rekrytering) Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård Specialistvårdens omfattning på ön (jour) Närvård Samverkan lokalt Hemsjukvård Medborgarkommunikation Finansiell samordning Vården som regionalpolitisk faktor VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

10 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 Omvärldsanalys och strategier Styrkor Liten organisation ger korta beslutsvägar, nära till allt, lätt med kontakter Låg personalomsättning God överblickbarhet Kreativa lösningar (gotlandslösningar) Kompetent personal Samverkansmöjligheter inom hälsooch sjukvården och med vårdgrannar Möjligheter Lättare med kursändringar Nära till allmänhet och patienter Stort engagemang och närhet till massmedia, möjlighet till opinionsbildning Större utrymme för hälso- och sjukvård i kommunledningen Forskningsintressant område Ansvarsutredningen Utökat regionsamarbete Svagheter Sårbarhet (måste finnas backup) Brist på långsiktighet Svag koppling mellan uppdrag och resurser Ökande subspecialisering Hälso- och sjukvården jämförs med landsting, inte vår typ av organisation Starka traditioner Ö-läget Låg personalomsättning, brist på viss nyckelpersonal och på förnyelse och föryngring Hot Den relativa litenheten ökar Ökade krav och kunskaper från patienter och allmänhet Gap/förtroendeklyfta mellan politiker och verksamhet Befolkningsminskning, främst yngre skattebetalare Gapet mellan resurser och behov ökar Informationsöverflöd Ansvarsutredningen Fler fastlandsskrivna boende på Gotland Fortsatt ssvårighet med rekrytering VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

11 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 Strategiska nyckelområden Prioriteringsarbetet Prioriteringsarbetet är igångsatt. Prioriteringar inom vården sker utifrån riksdagsbeslutet Riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården och Nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården. Västra Götalands modell är vald som modell för arbetet. Inom professionen pågår arbetet med att anpassa och definiera de medicinska prioriteringarna utifrån gotländska förutsättningar. Projektledare skall rekryteras. Regionsamarbetet Regionsamarbetet utvecklas, främst inom sjukvårdsregionen med Stockholms läns landsting (SLL). Vi har gemensam samverkansnämnd och är inbjudna att delta i SLL utvecklingsarbete inom en ny verksamhet, Forum för kunskap och gemensam utveckling. Sedan flera år har vi samarbetsavtal med först Huddinge sjukhus AB och numera har Karolinska Universitetssjukhuset övertagit avtalet. Samarbetet sker inom många medicinska områden och utvecklas ständigt. Samarbete med SLL innebär att teknisk utveckling måste synkroniseras, det gäller såväl medicinsk teknik som IT. Samarbetet angående TakeCare leder till anpassning av IT-strategi till SLL, inte enbart för hälso- och sjukvårdsnämnden, utan för hela kommunen. Samarbete angående TakeCare leder också till möjligheter till gemensamma vårdstrategiska och vårdadministrativa utvecklingsområden. Även rent administrativa samarbeten kan utvecklas ännu mer än pågående upphandlingssamarbete etc. Samarbetet med SLL öppnar också för att delar av verksamhet för SLL skall kunna förläggas till Gotland. Skall detta kunna omsättas till praktisk verklighet måste dock helt andra förberedelser göras för att fånga sådana möjligheter. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär en förskjutning i synen på vilka kunskaper och vilket arbetssätt som är mest effektiva för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Det innebär i sin tur en utmaning till vården att utforma strategier som utvecklar arbetet. Att arbeta förebyggande kräver insatser idag som inte betalar sig förrän om ett antal år. Specialistvårdens omfattning Specialistvårdens omfattning på ön, bl a jouråtagandet, har varit föremål för diskussioner under många år och måste nu slutföras för ställningstagande framöver. Detta område är väsentligt kopplat även till utvecklingen av en gotländsk närvård. Närvård Närvård är ett nytt begrepp på Gotland som ska definieras. I begreppet måste gränsytorna mellan de olika delarna av hälso- och sjukvården, främst mellan VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

12 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 primärvård och specialistvård på Visby lasarett, men också mellan Visby lasarett och utomlänsvården ytterligare utredas och tydliggöras för beslut. Samverkan lokalt Samverkan på Gotland kan förbättras. Vi måste bättre utnyttja de fördelar som det innebär att vara landsting/kommun i ett. Mellan Hälso- och sjukvården, Social- och omsorgsförvaltningen och Räddningstjänsten finns förbättringsområden. Hemsjukvården Hemsjukvården är under gemensam utredning/utveckling med Social och omsorgsförvaltningen, nulägesbeskrivningen är klar. Medborgarkommunikation Medborgarkommunikationen är ett område under utveckling under ledning av ledningskontoret där hälso- och sjukvården självklart deltar aktivt. Finansiell samordning Förutsättningarna för finansiell samordning mellan olika myndigheter på Gotland behöver utredas. Främsta samarbetspartners är Försäkringskassan och Länsstyrelsens enhet för arbetsmarknad och näringsliv. Gemensam bild om den framtida hälso- och sjukvården En viktig strategisk fråga är hur vi lyckas med att skapa en gemensam framtidsbild för vilken hälso- och sjukvård vi ska ha på Gotland. Den pågående framtidsutredningen är ett viktigt forum för detta arbete. Verksamhet, uppdrag resurser En jämförelse med landstingens ekonomiska förutsättningar I jämförelse med Sveriges landsting är hälso- och sjukvården på Gotland underfinansierad. I underlaget till beräkningen av skatteutjämningsbidraget anges Gotlands landstingsskatt till 0,60 procent. Gotlands Kommun fick miljoner kronor i skatteintäkt, av dessa är 754 miljoner landstingsdelen. Ur det nationella skatteutjämningssystemet erhåller Gotlands Kommun för landstingsuppgifter 308 miljoner. Totalt innebär det 062 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen på Gotland har uppgifter som på fastlandet ligger i det kommunala ansvarsområdet motsvarande cirka miljoner. Det är kostnader för hjälpmedel och sjukgymnastik/arbetsterapi. Å andra sidan genomför andra delar av kommunen ambulanssjukvård och sjukvårdsupplysning, räddningstjänsten, cirka 20 miljoner samt sjukresor på Gotland som administreras av tekniska förvaltningen, 6 miljoner. Dessa verksamheter ingår normalt i landstingens hälso- och sjukvårdsuppgifter VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

13 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 För den centrala kommunala ledningens kostnader, 06 miljoner kronor motsvarar 8 miljoner avgifter till Landstingsförbund mm. Av resterande 98 miljoner redovisas cirka 28 miljoner som hälso- och sjukvårdens andel. En fiktiv budget för Landstinget Gotland hälso- och sjukvård Intäkter Skatteintäkt Inkomst- och kostnadsutjämning Generellt statsbidrag mm Verksamhet för SOF Summa Kostnader Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 95 (88 %) 08 Verksamhet i andra förvaltningar 27 (2 %) 33 Differens 3 Totalt Med ovanstående beräkning borde hälso- och sjukvårdens budget 2004 istället för 895 miljoner varit 946 miljoner, dvs 5 miljoner högre. Dessutom är gotländska hälso- och sjukvårdens andel av landstingskostnaderna 2 procent lägre än genomsnittet, vilket motsvarar ytterligare 20 miljoner kronor skulle hälso- och sjukvårdens budget vara 08 miljoner kronor. Det strukturella arbetet som genomförs i hälso- och sjukvården på Gotland har skapat förutsättningar för en mycket kostnadseffektiv verksamhet. Bristerna inom främst personalområdet med vakanser och bristande kompetensutveckling är påtagliga och behöver tillgodoses. Kostnadsutveckling Nämnden och förvaltningen har under de senaste 3 åren, , begränsat kostnadsutvecklingen synnerligen drastiskt. Kostnadsutvecklingen har i Sveriges landsting under dessa år varit 6,2 procent. För Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har den stannat på 0,6 procent. Under ovan nämnda tre år har Hälso- och sjukvårdsnämnden tillförts nya uppdrag för motsvarande 55 miljoner kronor. 27 miljoner av dessa är rena utökningar som man inte kan se motsvarigheter i övriga landsting. Dessa utökningar är t ex flyttning av kostnaderna för helikopterverksamheten från Räddningstjänsten till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,,4 miljoner, tillskapandet av avgiftningsenhet på psykiatrin, knappt 4 miljoner mm. Räknar man bort de nya uppdragen för 27 miljoner, så stannar kostnadsutvecklingen på 6,9 procent. Om kostnaderna för den gotländska sjukvården hade legat på samma nivå som de svenska landstingen, hade utfallet för 2004 blivit VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

14 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 cirka 73 miljoner högre än vad det nu blev. Trots alla ansträngningar klarade inte hälso- och sjukvården sin budget något av åren Ekonomiska förutsättningar 2005 Budgeten för 2005 ligger cirka 8 miljoner lägre än utfallet för Dessutom har nytt uppdrag i form av vård/behandlingsgarantin införts och hälso- och sjukvårdsnämnden har för detta tillförts 4,6 miljoner kronor. Någon kompensation för prisökningar, utöver löneavtalen, under 2005 kommer heller inte att ges. Den förväntade prisökningen på t ex läkemedel ligger på 2-4 procent, interna prishöjningar inom IT, hyror mm är 2 procent. Prisökningar mm kan alltså väntas på motsvarande minst 0 miljoner. Sammantaget skall hälso- och sjukvårdsnämnden alltså i ett redan mycket kärvt och slimmat läge klara sin verksamhet 2005 cirka 20 miljoner lägre än En mycket grov uppskattning av en realistisk budget i balans för 2005 skulle vara cirka 935 miljoner, det förutsätter också eftergift av underskottet för Nämnden har delegerat viss beslutsrätt till arbetsutskotten avseende besparingar. Den 23 mars 2005 fattade arbetsutskottet ett antal beslut om besparingar och avslog ett flertal förslag. Sammantaget kan besluten, under förutsättning av att fullmäktige tar beslut om taxe- och avgiftsförändringar, minska kostnaderna men prognosen ser ändå ut att peka mot ett betydande underskott. Budget 2005 INTÄKTER Statsbidrag, EU-bidrag & övriga bidrag (konto 35) Övriga intäkter (konto 3 exkl 35) SUMMA intäkter KOSTNADER Löner, sociala avg & pensionskostnader (50, 5, 56) Internhyror (60) Kapitalkostnader (79) Övriga kostnader (övriga konto 4-7) SUMMA kostnader NETTORAM VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

15 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 För att kostnaderna ska hålla sig inom den givna ramen krävs en fortsatt stor återhållsamhet. Inget utrymme finns för nya eller förändrade verksamheter. Dessa måste finansieras genom omprioritering inom given ram. Trots att indexpåslag är på väg att förändras till en modell där pris- och löneökningar kompenseras i efterhand finns farhågor om att kompensationen för verkliga kostnadsökningar inte kommer att vara tillräckliga. Detta innebär att verksamheter måste minskas eller tas bort i större utsträckning än de centralt beslutade strukturella besparingarna på sammanlagt 8 miljoner kronor för 2005 och 2006 medför. Äskanden för planperioden Nytt fakturahanteringssystem besparingen redan gjord De administrativa utredningar som gjorts centralt inom kommunen kommer att under perioden påverka förvaltningen. Införandet av ett nytt fakturahanteringssystem kommer att innebära en förändring av ekonomiadministrationen. Eftersom hälso- och sjukvårdsnämnden redan har ett elektroniskt fakturahanteringssystem har en rationalisering redan genomförts. Trots detta ska förvaltningen enligt den centralt beräknade modellen spara 785 tusen kronor förutom de 63 tusen kronor som fakturahanteringen kommer att kosta per år. Det skulle innebära en neddragning från sju till 3,5 ekonomiassistenter. Med tanke på de rationaliseringar som gjorts och de arbetsuppgifter som kvarstår på förvaltningen är nivån orimlig. Även inom löneadministrationen finns en farhåga att kostnaden för förvaltningen kommer att bli större än den personalminskning som genomförs. Ökade kostnader för nya regler inom hjälpmedelshanteringen Hjälpmedelsutredningens förslag och kommande beslut kommer att påverka regelverk och sortiment och därmed kostnaderna för hjälpmedel. Bland annat föreslås att inga patientavgifter får tas ut. Gotland har idag ett av landets stramaste regelverk, trots det är det oerhört svårt att hålla budgeten då den inte kan höjas i den takt som användningen av hjälpmedel ökar. Ett led i att minska underskottet är den beslutade avgiften på 50 kronor för utkörning av hjälpmedel. Införandet av vård- och behandlingsgaranti kostnaderna kommer 2006 Vårdgarantin kommer under planperioden att vara införd på årsbasis. Det är idag svårt att prognostisera en ekonomisk effekt av detta, men man kan konstatera att statsbidraget inte kommer att fylla behovet. Då väntetiderna inom vissa områden, t ex ortopedi, utprovning av hörapparater och besök inom psykiatrin, är betydligt längre än tre månader kan det antas att man inom dessa kommer att ha behov av permanenta utökningar av personalresurserna. Eftersom garantin ger alla rätt till beslutad behandling kommer ett antal gotlänningar att söka sig till fastlandet för vård. Under 2004 uppgick kostnaderna för valfrihetsvården till 3,5 miljoner VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

16 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 Nya upphandlingsrutiner Förändringarna i kommunens upphandlingsrutiner, där KSKs upphandlare kommer att arbeta strategiskt och varje nämnd är upphandlande enhet, innebär en kraftig förskjutning av arbetsuppgifter och kräver förstärkning av upphandlingskompetens i förvaltningarna. Parkeringsproblem Sedan det nya lasarettet färdigställdes 994 så har mer av hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet koncentrerats dit. Samtidigt har verksamheten ökat något för vart år. Fortsatta åtgärder inom hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att ytterligare styra verksamhet just till lasarettet. Från och till finns kritik redan nu att antalet parkeringsplatser vid lasarettet är otillräckligt, patienter blir försenade till läkarbesök pga letande efter lediga parkeringsplatser eller att patienter med rörelsebesvär får parkera långt från entrén. Personal får parkera på korttidsparkeringar avsedda för besökande. Från många besökare och personal visas stor irritation över rådande parkeringssituation och frågan har också hänvisats till hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltningsledning från verksamheters samverkansgrupper för avhjälpande av bristerna. Nu förefaller det som parkeringen vid Göransgården, cirka 50 platser, som idag nyttjas för personal och besökande vid lasarettet, framöver att reserveras av den nye fastighetsägaren för sina egna behov. Hälso- och sjukvårdsnämnden ser att parkeringssituationen vid lasarettet i det läget riskerar att bli kaotisk. hälso- och sjukvårdsnämnden önskar att tekniska förvaltningen, tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnden, snarast planerar och iordningsställer parkeringar vid lasarettet i tillräcklig omfattning. Nytt avtal med läkemedelsindustriföreningen ökar kostnaderna för utbildning Under de senaste åren har utrymmet för personalens bibehållande och utökning av kompetens minskat till en oacceptabel nivå. Under 2004 tecknades dessutom ett avtal mellan Läkemedelsindustriföreningen (LIF) och dåvarande Landstingsförbundet om att förändra villkoren för medfinansiering av utbildning. Läkemedelsindustrins finansiering av resor, kost och logi begränsas till 50 procent av kostnaden. Då dessa kostnader tidigare inte funnits i förvaltningen är det svårt att veta säkert vad det blir för ekonomisk effekt, men för att vårdpersonalen ska kunna få kompetensutveckling på samma nivå som tidigare krävs utökade resurser. Utomlänsvården underbudgeterad Utvecklingen av regionvården där den årliga prisökningen varit runt 0 procent de senaste åren har urholkat budgeten eftersom kompensationen tidigare har skett genom traditionell indexuppräkning. Efter fokusering på problemområdet och ändrade rutiner har kostnadsutvecklingen bromsats något, men fortfarande finns behov av en förstärkning med cirka 5 procent per år för att inte kostnaden ska urholka verksamhet bedriven på Gotland VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

17 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 Typ Klinik Verksamhetsförändring (beloppsförändring i förhållande till 2005 års nivå) Äskande Hela HSF Vårdgarantimedel Äskande Hela HSF Tillgänglighetsmedel (begäran avser bibehållen nivå) Äskande Hela HSF Generell priskompensation % Äskande Äskande Resultatenheter Stab/adm Höjda priser med 2% Justerad besparing adm omorganisationer Äskande Hab/rehab Hjälpmedel Äskande Hela HSF Regionvård Äskande Hela HSF Regionvård som konsekvens av vårdgarantiinförande Äskande Hela HSF Läkemedelsförmånen Äskande Hela HSF Ökade utbildningskostnader Äskande Äskande Hela HSF Primärvård Njurenhet Hab/rehab Återställning av innehållna resurser Högre lokalkostnader pga försäljning och nybyggnation av vårdlokaler Summa Plan för strukturella förändringar/besparingar 2006 Beslutade besparingar Klinik/ verks Verksamhetsförändring (beloppsförändring i förhållande till 2005 års nivå) B Alla Minskning av läkemedelskostnader B2 Staben Avveckling av kostnader för personalrörlighetsfunktionen B3 Alla Effektivisering av läkarsekreterarresursen pga införande av Take-Care B4 Tandvård Ökad kostnadstäckning inom vuxentandvård B5 Alla Översyn av avgifter Summa VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

18 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 Icke beslutade besparingar B6 Alla Effekter av förvaltningsövergripande åtgärder, t ex måltids- och logistikutredning Summa Taxor och avgifter Resultatenheter, taxor och avgifter En genomgång av taxor och avgifter pågår inom förvaltningen. Grunden är att alla besök hos vårdgivare renderar uttag av avgift. Förutom denna grundprincip finns undantag i form av avgiftsfria besök. Dessa kommer tydligare att preciseras i avgiftshandboken. Denna uppstramning och översyn tillsammans med en fullt genomförd centralkassa kommer att öka intäkterna. För närvarande finns ett förslag om att höja tandvårdstaxan med 3 procent. Detta förslag ska beslutas om politiskt varför det idag inte går att säga vad detta skulle innebära ekonomiskt. Resultatenheterna inom hälso- och sjukvårdsnämnden är av skiftande slag. Ett par har till största delen interna kunder, laboratorierna och hjälpmedelscentralen. Andra har både externa och interna kunder. På grund av en viss oklarhet om vilka regler som gäller har det under de senaste åren varit svårt att hitta en ekonomisk strategi för dessa. Behovet av att öka priserna har inte kunnat tillgodoses då man ifrån centralt håll inte tillåtit detta. Det är viktigt att man inom Gotlands kommun har ett gemensamt regelverk som kan tillämpas oavsett om resultatenheten har förvaltningsinterna, kommuninterna eller externa kunder. För att få en effektiv verksamhet måste man inom resultatenheterna vara säker på att driftsformen är den mest optimala. Det måste också vara tydligt för den anslagsfinansierade verksamheten att resultatenheten är en kostnadseffektiv verksamhet. Med tanke på Mikrobiologiska laboratoriets negativa resultat de senaste åren, som framför allt beror på smådriftsnackdelar, bör priserna höjas i genomsnitt med 2 procent from Investeringsförslag De beviljade investeringsmedlen på 22 miljoner kronor för 2005 är långt under de äskade och prioriterade investeringsbehoven på 40,2 miljoner kronor. Konsekvensen av den åtstramade investeringsbudgeten innebär ett ackumulerat behov av medel för investeringar vilket har visat sig i slutet av 2004 och i början av Förvaltningen kommer att till beredningen i maj 2005 nödgas begära tilläggsbudget på 22 miljoner kronor. I detta inräknas inte kompletteringsäskande av de vid årsskiftet, ej utnyttjade medlen på 5,3 miljoner kronor. Bakgrunden till det stora behovet av medel för utbyte av avancerad teknisk utrustning, på främst lasarettet, kan lätt förklaras i att det är tio år sedan den tyngsta investeringen lades inom lasarettsprojektet. Den snabba tekniska ut VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

19 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 vecklingen förklarar en del av behoven. En allt mer förfinad diagnostisk undersökningsmöjlighet inom flera områden som till exempel radiologin ger vetskap om att säkrare och snabbare bedömningar kan göras. Tiderna för vissa undersökningar kan därmed förkortas och upprepade undersökningar kan förhindras. Lagstiftning och lagar för medicintekniska produkter ger direktiv om en livslängd av sju-tio år för ett flertal av dessa. Hälso- och sjukvården allt fattigare Anläggningsvärdet inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har, trots tillkommande verksamheter 2000, inom en 0-årsperiod halverats. Det nuvarande värdet är cirka 70 miljoner kronor. En realistisk investeringsbudget för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är pga den höga teknologiska utrustningen svår att beräkna eftersom teknisk utrustning dels kan tillåtas en förlängd livslängd med förebyggande underhåll och dels kan utrustning haverera tidigare än den förväntade livslängden. De utbyten som måste göras de kommande åren är för att nämna några av de mest kostsammas och upphandlingskrävande, servrar, kuvöser, analysapparater, undersökningsutrustning såsom exempelvis endoskop och mikroskop, narkosapparater, tandvårdsunitar och operationsinredning samt inredning till avdelningar och mottagningar. Dessa behov avser endast utbyten då det inte går att förutse vad som händer inom den tekniska och vårdideologiska utvecklingen. Det prioriterade behovet 2006, för ersättning av avancerade klinikspecifika medicintekniska utrustning uppgår till mellan 25 och 40 miljoner kronor. Det exakta investeringsbehovet beror på vad som beviljas som tilläggsbudget Om detta äskande beviljas fullt ut är det prioriterade behovet cirka 25 miljoner kronor. I investeringsplanen har återinvestering av bilar inte tagits upp, då vi uppfattar att leasing av dessa är en vedertagen policy inom kommunen. Detta förfarande bör eventuellt även övervägas för vissa mycket dyra medicintekniska utrustningar där ett andrahandsvärde kan medföra förmånliga leasingavtal. Värdet av att få den senaste tekniken genom utbyte eller uppgradering inom leasingavtalet skall också beaktas. Omorganisationen av fastighetsavdelningen på tekniska förvaltningen innebär att investeringar för utbyte av viss inredning/utrustning såsom vitvaror, sköljrumsinredningar mm skall planeras på förvaltningsnivå enligt Landstingsförbundets gränsdragningslista. För planperioden har miljon kronor tagits upp för denna typ av investeringar. Vårdinformationssystemet TakeCare är infört inom lasarettet under Systemet är gemensamt med Karolinska Universitetssjukhuset och innehåller utöver journal och patientuppgifter även moduler för ekonomi, kassa samt för statistik och verksamhetsuppföljning VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

20 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 En del av vårdinformationssystemet är utrustning och applikation för långtidslagring av journalhandlingar etc. Nuvarande mikrofilmsystem måste ersättas då leverantören inte längre ger support på systemet. Diskussion har förts med KSK om gemensam lösning för hela kommunens arkiveringsbehov samt med Karolinska om samarbete ang arkivtjänster. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har, utöver de stora gemensamma vårdinformationsystemen inom öppen- och sluten vård samt tandvård, även ett 40-tal andra verksamhetssystem. Utbyte av servrar, uppgradering och fortsatt drift av dessa system sker enligt återanskaffningsplan i samarbete med KSK/IT-centrum. Sammantaget erfordras 4,3 miljoner kronor 2006 för IT-system och serverbyte inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, förutsatt att,8 miljoner beviljas som tilläggsanslag Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Investeringsplan Kod Projekt Benämning Förvaltningsövergripande Beviljat X:a tillägg Informationssystem Infusionspumpar Defibrillatorer,EKG o övervakning Fast inredning Rullande sjukv.art PC-datorer Haverier Klinikspecifik medicin teknik Barn-vuxenhabiliteringen Barnkliniken Folktandvården, MoK Försörjningen Infektionskliniken Kirurgkliniken Kvinnokliniken Dataresurs, sync,tilkc,logo Medicinkliniken Opererande/IVA Psykiatriska kliniken/bup Primärvården Rehabkliniken Röntgen Stab/administration Dataresursc, logoped,syn-/tolkc Lös inredning Ögonkliniken Öronkliniken Mindre lokalanp Matvagnar mm Utrustning OP 000 Summa Specificering per klinik se bilaga VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

21 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 Lokalförsörjningsplan Beviljade medel för lokalanpassning skall möjliggöra omflyttningar av specialisttandvården och folktandvården samt en permanent lösning för Gråbo vårdcentral. Tiden för genomförandet har förskjutits och medlen som inte förbrukats kommer att behövas enligt tabell nedan. Samordning av avdelningar och mottagningar inom medicin-, infektion- och barnkliniken kommer att möjliggöras genom utbyggnaden av njurenheten och medicinmottagningarna. Detta innebär att resurser som lokaler och personal kommer att nyttjas effektivare. Medel för projektering och lokalanpassning äskas för genomförande Omflyttningen kommer att innebära att ytor frigörs på lasarettet. En översyn för utnyttjande av dessa ytor skall genomföras. Ett organisationsförslag för en samordnad psykiatri på Gotland framtogs I förslaget skulle verksamheterna integreras stegvis. En gemensam verksamhetschef utsågs En av förutsättningarna var en samlokalisation. Det kan förverkligas genom utbyggnad och total omplanering av vuxenpsykiatrins nuvarande lokaler på Korpenområdet eller nybyggnad vid lasarettet. Om det första alternativet väljs uppnås inte samordningsvinsten mellan psykiatri och somatik. I båda alternativen kan lokalerna i fastigheten Torsken lämnas. Tidigare har en lokalanpassning till verksamheten på Hemse vårdcentrum äskats men inte prioriterats. Behovet att förändra lokalerna så att arbetsmiljön för främst receptionen, tillgänglighet i form av gemensamt väntrum för läkar- och distriktsköterskemottagningar samt förenkla samarbetet dememellan genom en bättre logistisk lösning är nödvändig. Beroende på storleken av anpassningen kan kostnaden eventuellt inrymmas inom de begärda investeringsmedlen för mindre ombyggnader. Den upptagna investeringskostnaden för anpassningarna är inte grundad på någon kalkyl utan måste närmare utredas utifrån de olika alternativen och förutsättningarna. För mindre lokalanpassningar på grund av organisationsförändringar, effektivisering eller uppsnyggning av lokaler äskas en årlig summa av 2-3 miljoner kronor. Verksamheter Mun- och käkcentrum 200m 3 9,6Mkr projektering 500 Byggfas Inredning/utrustning Folktandv till Korpen 700m 2,9Mkr förprojektering 200 projektering VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

22 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 byggfas inredning/utrustning Gråbo VC 00m 2 20,9Mkr förprojektering projektering byggfas inredning/utrustning 000 Dialysen/med.mott projektering byggfas inredning/utrustning Med.mott.anpassn.hus inredning/utrustning Barnmott.anpassn.hus inredning/utrustning Inf.mott.anpassn.hus inredning/utrustning Lab.sammansl.anpassn.hus inredning/utrustning 500 Vårdcentral till Korpen Inredning/utrustning 000 Psykiatriska kliniken projektering/upphandling byggfas tillkommer nybygg inredning/utrustning Hemse vårdcentrum 700 inredning/utrustning 200 Mindre lokalförändringar Summa Nybyggnation Psyk+BUP (53 000) (56 00) Avrapportering av särskilda uppdrag Tillskapande av en tillnyktringsenhet Hälso- och sjukvårdsnämnden och social- och omsorgsnämnden har fått i uppgift att prioritera att fullfölja missbruksvårdskedjan genom att tillsakapa en tillnyktringsenhet på Gotland. Finansiering ska ske inom respektive nämnds VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

23 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 tilldelade budget för Frågan om resurserna från det ofördelade anslaget till psykiatri, missbruksvård etc kan nyttjas ska klarläggas. Underlag till beslut om att starta en tillnyktringsenhet har tagits fram av Hälsooch sjukvårdsförvaltningen respektive social och omsorgsnämnden. Överenskommet är att enheten bör bedrivas av social- och omsorgsförvaltningen. Alternativa lokaliseringar har diskuterats, inget konkret förslag finns ännu framtaget. Ingen av förvaltningarna ser några möjligheter att inom befintliga ekonomiska ramar starta en ny verksamhet. Uppföljning av 2004 och 2005 års strukturella besparingar År Åtgärd Beslutad tkr Genomförd tkr 2004 Minskning av läkemedelskostnaderna 2004 Avveckling av kostnader för personalrörlighetsfunktionen Ökade intäkter Minskning bemanning via hyrföretag 2004 Minska kostnadsutvecklingen av utomlänskostnaderna År Åtgärd Beslutad tkr Prognos 2005 Minska kostnadsutvecklingen av utomlänskostnaderna 2005 Minskning av läkemedelskostnader 2005 Avveckling av kostnader för personalrörlighetsfunktionen 2005 Effektivisering av läkarsekreterarresursen pga införande av Take-Care 2005 Ökad kostnadstäckning inom vuxentandvård Beror på politiskt beslut om taxehöjning 2005 Översyn av avgifter VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50

24 STRATEGISK PLAN (52) 4 april 2005 hs 2005/0006 Verksamheterna Barn- och ungdomskliniken Barn- och ungdomsklinikens uppdrag är att dygnet runt erbjuda specialiserad sjukvård till alla barn och ungdomar under 9 år vilket motsvarar procent av den gotländska befolkningen, för närvarande cirka individer. Förväntat antal besök på mottagningen cirka 3400/år. Förväntat antal inläggningstillfällen cirka 900/år Förväntat antal dagpatienter cirka 400/år. Förväntat antal läkarbesök på BVC cirka 2200/år. Barn- och ungdomskliniken har de senaste åren (med enstaka undantag) haft en budget i balans. Budgeten är realistisk för den verksamhet som bedrivs. Färre barn inlagda fler vårdas i dagsjukvård Alltmer sjukvård kan i dag göras polikliniskt och under perioden kommer en separat enhet för dagsjukvård att startas. Färre barn behöver vara inlagda och patientflödena förbättras och vården effektiviseras, vilket frigör tid för att möta den högre vårdtyngden. Barnen behöver mer psykosociala insatser Att arbeta utifrån ett socialpediatriskt perspektiv är ett av fundamenten inom all hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Under senare år har det skett en påtaglig ökning av social problematik och förändrade familjestrukturer hos de familjer vi möter. Det ökade behovet av psykosociala insatser kan delvis mötas upp av klinikens medarbetare, men tillgång till professionella resurser som psykolog och kurator fordras. Barnkliniken har i dagsläget alldeles för lite resurser för att tillgodose detta ökade behov, framför allt när det gäller kroniskt sjuka barn och ungdomar. Brist på barnläkare I hela landet råder brist på barnläkare, en stor grupp specialister går under de närmaste åren i pension och ett glapp uppstår innan en ny generation barnläkare är färdiga specialister. Detta innebär att barn- och ungdomskliniken under några år kommer att ha ytterligt svårt att rekrytera specialister. När det gäller läkarbemanningen är det oerhört viktigt att ha långsiktiga planer för specialistutbildning och rekrytering för att undvika att åter hamna i situationer med stora bemanningssvårigheter. Försörjning Försörjningen arbetar med lednings- och stödfunktioner till hälso- och sjukvård men också till kommunal verksamhet i övrigt genom:rese- och bostadsservice, Medicinsk Teknik, Drift av lokaler, Miljö och säkerhet, Måltidsservice, Medicinsk IT och dokumentation, Vaktmästeri (inkl centralkassa), Kommunvaror, Kommuntransport, Hjälpmedelscentral samt Textilservice VISBY SE g:\hs\ diarie\_.2005\ \ 06plan.doc :50