Strategisk plan och Budget för. hälso- och sjukvårdsnämnden g:\hs\ diarie\ 2004\ \+_vplan2005.doc :36 0

Transkript

1 Strategisk plan och Budget för hälso- och sjukvårdsnämnden g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36 0

2 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 Verksamhetsidé... Vision... Övergripande strategier... Perspektiv/Mål... Sammanfattande nämndskrivelse... 3 Problemområden...3 Investeringar...5 Balans mellan uppdrag, mål och resurser...5 Det balanserade styrkortets olika perspektiv... 7 Totalåtagande...7 Brukare/kund...7 Processer...8 Medarbetare...8 Ekonomi...9 Samhälle...9 Ekonomisk ram... 9 Plan för besparingar Investeringsplan Lokalförsörjningsplan...4 Verksamhet...6 Barn- och ungdomskliniken...6 Försörjning...7 Habiliterings- och rehabiliteringsenheten...8 Infektions-, lung- och hudkliniken...9 Medicin- och rehabkliniken...0 Ögonkliniken... Opererande klinikerna...4 Primärvård...5 Psykiatri...6 Röntgen...7 Stab/administration...7 Tandvård...8 Vårdplatser... 8 Bilagor; Investeringsplan g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36

3 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 Verksamhetsidé Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att hälso- och sjukvård och tandvård tillhandahålles på lika villkor till hela Gotlands befolkning och att det sker i ett hälsofrämjande perspektiv. Vision Verksamheten skall präglas av god kvalitet, gott bemötande och god tillgänglighet. Vården skall ges efter vars och ens behov, med rätt kompetens, på rätt nivå och med rätt val av behandling och vara evidensbaserad eller väl beprövad. Övergripande strategier Prioriteringar inom vården sker utifrån riksdagsbeslutet riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården och nationella handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården. Perspektiv/Mål Mål Mål Mål Mål Mål Brukare/Kunder Ekonomi Medarbetare/ledare Processer Samhälle Trygga en jämlik vård som tillgodoser svaga gruppers behov Hälso- och sjukvårdsinsatser som utgår från den enskildes behov och efter dennes samtycke, i samverkan med anhöriga eller närstående Tillämpa ett genusperspektiv på hälso- och sjukvården så att kvinnor och män erhåller en god vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ha en ekonomi i balans som kännetecknas av långsiktighet och uthållighet. Samhörigheten inom hela sjukvårdsorganisationen skall vara sådan att alla känner delaktighet och respekt för varandras roller. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska erbjuda en bra arbetsmiljö med engagerade ledare som ger de anställda möjlighet till delaktighet och personlig utveckling Samverkan mellan olika verksamheter så att patienten får god och effektiv vård i alla led All omvårdnad sker utifrån en helhetssyn och genomsyras av ett professionellt och rehabiliterande förhållningssätt där individens självbestämmande och integritet beaktas Öka kunskapen och metoderna för att förebygga ohälsa och livsstilsproblematik inom all hälsooch sjukvård och där förebyggande vård och folkhälsoarbete har stor betydelse. g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36

4 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 Sammanfattande nämndskrivelse Bakgrund Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Med en åldrande befolkning, växande vårdbehov, snabb medicinsk och medicinsk-teknisk utveckling och allt större förväntningar från patienterna ökar kraven på vården. Skillnaderna mellan behov och befintliga resurser ökar och leder till målkonflikter vilket gör att vi måste prioritera och utnyttja resurserna effektivare. Den medicinska och medicinsk-tekniska utvecklingen leder till att allt mer och allt bättre vård kan erbjudas. Svårigheterna handlar till stor del om att finansiera alla dessa nya möjligheter. Samtidigt finns svårigheter i såväl att tillfredsställa de mest basala sjukvårdsbehoven som att erbjuda vissa planerade operationer inom rimlig tid. En annan utmaning är att kunna erbjuda medarbetare goda arbetsvillkor, utvecklingsmöjligheter och möjligheter att påverka sin arbetssituation. Dessa faktorer gör att kraven ökar på ledning och styrning av verksamheten så att största möjliga nytta för patienten uppnås. Utmaningar Tillgodose vårdbehoven. Tillgängliga resurser måste användas för att möta behovet av både akut och planerad vård och därigenom komma tillrätta med köer och väntetider Garantera kvalitet och säkerhet i vården. Förbättra samverkan och samarbetet mellan vårdgivare och tydliggöra uppgiftsfördelningen. Vård- och omsorgssystemet i dag innebär att det kortsiktigt lönar sig att göra ansträngningar för att hitta någon annan som löser vårdoch omsorgsbehoven. Detta kan bland annat leda till att många äldre med komplexa medicinska behov bollas mellan slutenvård och olika former av öppenvård. Säkra personalförsörjning, kompetens och en god arbetsmiljö. Förändrade arbetstidsregler får stor betydelse för den framtida strukturen. Ha kontroll över ekonomin. Skattemedel och patientavgifter som finansierar vården måste användas på ett sådant sätt att de ger mesta möjliga vård för pengarna samt att kostnaderna begränsas till politiskt fastlagda ramar. Problemområden Region-/utomlänsvården Kostnaderna för utomlänsvården har under de senaste fem åren nominellt fördubblats. Ökningstakten är nu cirka 0 procent årligen. Kostnadsökningen beror, förutom på att prisnivån har höjts, främst på den medicinska utvecklingen som leder till att mer botande eller stödjande vård kan utföras. Detta, tillsammans med de 00 utökade möjligheterna att välja vård på andra g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36 3

5 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 sjukhus har under 003 inneburit att det totala antalet remisser ökat med cirka 0 procent jämfört med föregående år En särskild utredning av utomlänsvården har gjorts av en extern konsult. Utredningen visar att Gotlands egenproduktion respektive remittering till utomlänsvård är märkbart lik den i en jämförbar perifer region (Lofoten) vilket borgar för att vår indikationsnivå för när vård på fastlandet skall väljas inte ligger på en felaktig nivå. Oavsett detta behöver dock rutinerna för remittering och uppföljning förbättras. Åtgärdsplan för detta är beslutad. Möjligheterna och rutiner för att utnyttja konsultationer via telemedicin skall utvecklas ytterligare. Dessa åtgärder till trots kan kostnadsutvecklingen inte förväntas hejdas. Hittillsvarande finansieringsmodell i Gotlands kommun har byggt på ett priskompensationssystem med indexuppräkningar som de senaste åren varit två procent per år. Inför 005 skall anslagsökningar inte fördelas generellt utan på grundval av faktisk kostnadsutveckling. Mot bakgrund av detta begär nämnden att budgeten för utomlänsvård ökas med 0 procent per år för planperioden. Läkemedel Utvecklingen på läkemedelsområdet har det senaste året varit positiv med en underliggande kostnadsökning på bara,6 procent. Bakgrunden är ett aktivt arbete syftande till klok förskrivningspraxis men ännu mer ett fördelaktigt resultat av generikareformen och patentutgångar på ett litet antal storsäljande preparat. Den utvecklingen kommer vi inte att kunna räkna med i samma omfattning framöver. Läkemedelsutvecklingen gör att fler svårare sjukdomar kan behandlas effektivare och också förhindra slutenvård eller för tidig död. Ökad levnadsålder med högre kvalitet är ett resultat av bland annat detta. Baksidan är ökande läkemedelskostnader. Risken för att gapet mellan av staten lämnade bidrag och den verkliga förbrukningen åter kommer att öka är enligt Landstingsförbundets bedömning påtaglig. Bedömningen är att en årlig ökning med fem procent, huvudsakligen på grund av introduktion av nya preparat kan emotses. Kompensationen behöver utifrån detta beräknas så att all kostnadsökning som inte täcks genom höjning av det specialdestinerade statsbidraget kompenseras med anslagsökning. Preliminärt begär Hälso- och sjukvårdsnämnden att budgeten för läkemedel ökas med 5 procent per år för planperioden. Personal Som beskrivs ovan har vi fortsatta problem med svårrekryterade yrkesgrupper, främst läkare inom psykiatrin och inom allmänmedicin. Det råder också brist på sjuksköterskor inom olika verksamheter, arbetsterapeuter, logopeder och psykologer. g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36 4

6 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 Förvaltningen arbetar hårt med att minska beroendet av hyrläkare, men av patientsäkerhetsskäl går det inte helt att avstå. Under 003 köptes hyrpersonal för drygt miljoner kronor. Målet för 004 är att minska kostnaderna för inhyrd personal med 40 procent. För 005 och framåt hoppas vi kunna minska kostnaderna ytterligare. För att möta framtida personalbehov, medelåldern inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen är idag 48, år, kommer vi att arbeta med långsiktig rekrytering och ta fram uppdaterade personalförsörjningsplaner. Som en del av detta kommer vi att ta fram övergripande kompetensutvecklingsplaner och därefter individuella planer för våra medarbetare. Kompetenta chefer är en viktig förutsättning för att klara av de framtida utmaningarna. Ökade krav på cheferna förutsätter kontinuerlig utbildning, möjligheter till utveckling av ledarskapet och en rimlig ekonomisk ersättning. Investeringar De beviljade investeringsmedlen på 0 miljoner kronor för 004 är långt under de äskade och inom förvaltningen prioriterade investeringsbehoven på 4,9 miljoner kronor. Konsekvensen av den åtstramade investeringsbudgeten innebär ett accelererande behov av medel för investeringar vilket betyder att den prioriterade investeringsbehovet för 005 uppgår till 63 miljoner kronor. Under 004 påbörjas enligt planerna ny dialysbyggnad. Byggnationen ger möjlighet att genomföra omstruktureringar inom sjukhuset. Medicinkliniken, infektionskliniken och barnkliniken kan samla sina delar närmare med bättre rationalitet som följd. Det är av yttersta vikt att denna nybyggnad inte ytterligare försenas. Vårdcentralen på Söderväg är efter beslut om försäljning av lokalen, hemlös den maj 005. Planeringen för sammanslagning av nämnda vårdcentral och vårdcentralen på Bredgatan fortsätter. Inriktningen är att dessa skall bilda en gemensam vårdcentral på Korpen. Medel för investering i ombyggnation av planerade lokaler på Korpen, liksom fördyrade driftskostnader i förhållande till nuvarande, förutsätter hälso- och sjukvårdsnämnden att nämnden tilldelas för planperioden. Vårdcentralen på Gråbo skall snarast möjligt, efter folktandvårdens flyttning till Korpen, kunna lämna nuvarande tillfälliga lokaler och gå in i folktandvårdens renoverade lokaler. Medel för renovering, liksom för ökade driftkostnader, förutsätter att nämnden tilldelas för projektering 005 och genomförande under 006. Balans mellan uppdrag, mål och resurser Ett omfattande arbete med att beskriva realistiska budgetar för verksamheterna har pågått under ett par år och fortsätter även framåt. Tydliga uppdragsbeskrivg:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36 5

7 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 ningar ska kopplas till resurserna. Att inom de tilldelade ramarna klara ovan beskrivna utveckling är inte möjligt. Den situation som Gotland befinner sig i avseende hälso- och sjukvården är på intet sätt unik. I stort sett alla landsting befinner sig i motsvarande situation eller värre. Genom att vi befinner oss på en ö ute i Östersjön kan vi inte samordna verksamheterna mellan sjukhus och landsting i samma omfattning som övriga Sverige. De åtgärder som är vidtagna och som planeras inom hälso- och sjukvården på Gotland kommer att ge bättre förutsättningar att bedriva sjukvården kostnadseffektivt. Åtgärderna kommer däremot inte att räcka för att åstadkomma en verklig balans mellan sjukvårdens uppdrag och de resurser som Gotlands kommuninnevånare kan bidra med. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Åke Svensson ordförande Jan-Olof Henriksson hälso- och sjukvårdsdirektör g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36 6

8 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 Det balanserade styrkortets olika perspektiv Totalåtagande Hälso- och sjukvårdsnämndens skall utifrån gällande lagstiftning, faställda policyer etc ansvara för att boende och besökande på Gotland har tillgång till en kvalificerad och kostnadseffektiv hälso-, sjuk- och tandvård i nivå med övriga landet, samt ansvar för att remittering sker till sådan utomlänsvård som anses nödvändig. Hälso- och sjukvården skall ha en hög och bred medicinsk kompetens inom de vanligaste sjukdomarna hos de stora patientgrupperna. Hälso- och sjukvården skall upprätthålla tillräckligt hög standard vad avser utrustning och lokaler så att vidtagna kontroller inte skall ge grund för anmärkning. Härtill krävs: En väl fungerande primärvård och övrig öppenvård Tillgång till väl fungerande akutvård dygnet runt En väl fungerande slutenvård i nivå med övriga riket En väl fungerande tandvård En väl fungerande rehabiliteringsverksamhet En god ekonomisk hushållning och kontroll Brukare/kund Hälso- och sjukvården skall präglas av en väl fungerande första linjens sjukvård som avlastar slutenvården och därmed minskar köerna till densamma. Patienter som kommer i kontakt med Hälso- och sjukvården skall känna trygghet och vara nöjda med bemötande och behandling. Vården skall ges i samråd med patienten, på patientens villkor. Patienten skall ges ett större ansvar för sin egen vård. Patientansvarig läkare (PAL) skall utses för varje patient. Regler för när ansvaret för patienten övergår från en vårdnivå till en annan skall vara tydliga. Vid utomlänsvård skall alltid en PAL finnas, normalt på remitterande specialistklinik eller i primärvården på Gotland, som har ansvaret för uppföljning av utförd vård utom länet. Patienterna skall uppleva att Hälso- och sjukvården gör allt som är möjligt för att begränsa väntetider före besök, under ett vårdförlopp och i en eftervårdssituation. g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36 7

9 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 Processer På sikt skall den gotländska sjukvården stå som exempel för hur samarbete mellan olika nivåer i vården kan utvecklas, för att förbättra för patienterna. Arbetsformerna med samarbete mellan de olika vårdenheterna skall ligga i fokus. Organisationsformen är här underordnad. Vårdarbetet skall genomföras inom ramen för väl fungerande vårdprocesser som erbjuder bästa möjliga vård på kortast rimliga tid. Kvalitetsutveckling av vårdarbetet, med stöd av processanalys, skall ske under de närmaste åren. Samverkan med övriga förvaltningar skall präglas av öppenhet, enkelhet och strävan efter optimala lösningar. Verksamhetsåtaganden skall beskrivas i aktiviteter utifrån ett patientrelaterat synsätt. Patientflöden och övriga verksamhetsåtaganden skall under perioden utvecklas och beskrivas i vårdprocesser och utvecklas med processanalys. Vårdkedje-/processanalys samt utveckling av Bra mottagning/vårdstöd Gotland skall tillämpas. Hälso- och sjukvården skall utveckla processerna även till den högspecialiserade nivån med främst Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge och Solna. Medarbetare Hälso- och sjukvården skall karaktäriseras av omtanke och kvalitet genom sin kompetenta och i vården engagerade personal. Personalen i Hälso- och sjukvården skall ha den kompetens som krävs för att kunna fullgöra sitt arbete med hög kvalitet. Ledningen skall ha förmåga att leda verksamheten utifrån ett patientperspektiv. Hälso- och sjukvården skall utveckla ett fördjupat samarbete avseende köp av regionsjukvård och utveckling av den egna personalen, i syfte att höja den egna kompetensen och kvaliteten på vården samt minimera de totala sjukvårdskostnaderna. Långsiktiga kompetensutvecklings- och personalförsörjningsplaner skall utvecklas. Befattningsvärderingssystem skall utvecklas och prövas. Syftet är att skapa en bas för att identifiera kompetensbehov och tillgång samt skapa möjligheter till rättvis lönesättning. Före 004 års utgång skall alla verksamhetschefer ha ett undertecknat befattningskontrakt som tydligt definierar ansvar, befogenheter och resultatskyldighet. g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36 8

10 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 Personalen i Hälso- och sjukvården skall känna stolthet över sin arbetsplats och tillfredställelse med sitt arbete. Utveckling av en integrerad plattform för stöd av utbildning av sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal skall ske inom Hälso- och sjukvården. Personalen i Hälso- och sjukvården skall erhålla kontinuerlig information om verksamheten, personalsituationen och om ekonomin. Intern information skall ges i personaltidning samt vid återkommande informationsmöten. Samverkan skall med fackliga organisationerna skall ske inom ramen för gällande samverkansavtal. Arbetsmiljön inom Hälso- och sjukvården skall vara sådan att den inte ger skäl för formella anmärkningar. Friskvård och annan förebyggande hälsovård för personalen skall vara naturliga inslag i verksamheten. Ekonomi Hälso- och sjukvården skall genomföra sitt åtagande inom ramen för de medel som tilldelas Hälso- och sjukvårdnämnden av Kommunfullmäktige. Härvid krävs tydliga uppdrag från nämnden till förvaltningen och att uppdragen åtföljs av erforderlig överenskommen resurstilldelning. Arbetet med att förbättra uppdragsstrukturen/beskrivning av åtagandet för Hälso- och sjukvården skall intensifieras. Härvid skall förvaltningen arbeta fram metoder att presentera prioriteringsunderlag till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Uppföljning av medelsförbrukningen skall ske med regelbunden rapportering till nämnd och kommunstyrelse. Inom förvaltningen sker verksamhetsuppföljningen i tertial, januari-april, maj-augusti, september-december. Hälso- och sjukvården skall inom sina resurser kunna åta sig extrauppdrag som finansieras externt och som ger ett nettotillskott till budget, men sådana uppdrag får inte innebära illojal konkurrens. Samhälle Hälso- och sjukvården skall arbeta utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv och utveckla samarbetet med folkhälsoteamet på Ledningskontoret. Samverkan med nätverket för hälsofrämjande sjukhus skall utvecklas. Ekonomisk ram Budget 004 Resultatet för 003 var 903 miljoner kronor. Inför 004 har nämnden fått en ekonomisk ram om 883 miljoner kronor vilket innebär en ökning med 0,7 procent. Ett sparbeting på 8 miljoner kronor ingår och även ett tillskott för g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36 9

11 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 Nationella handlingsplanen på 5 miljoner kronor. I ram har vidare införts 3,3 miljoner kronor för uppdraget att organisera en missbrukarvårdkedja och 3, miljoner kronor för att kompensera de ökade kostnaderna för tandvård åt särskilda patientgrupper. Dock ingår inte indexökning av anslagen för att kompensera för personalkostnadsökningar enligt tidigare anvisning. Medel för dessa kommer istället att fördelas när lönerevisionens utfall för 004 är klart. Kompensation för kostnadsökningar För 005 anges i anvisningarna att kompensation för pris- och löneökningar inte fördelas ut utan budgeteras centralt för senare utfördelning. Nämnden ser detta som ytterligare steg mot en tydligare koppling mellan uppdrag och resurstilldelning. Utgångspunkten är en realistisk budget vilket ligger i linje med det arbete förvaltningen påbörjade 00. För att kostnaderna ska hålla sig inom den givna ramen krävs en fortsatt stor återhållsamhet. Inget utrymme finns för nya eller förändrade verksamheter. Dessa måste finansieras genom omprioritering inom given ram. Trots att indexpåslag har förändrats till en modell där pris- och löneökningar kompenseras i efterhand finns farhågor om kompensationen för verkliga kostnadsökningar inte kommer att vara tillräckliga. Detta skulle innebära att verksamheter måste minskas eller tas bort i större utsträckning än de centralt beslutade strukturella besparingarna på sammanlagt 8 miljoner kronor för 005 och 006 medför. Utvecklingen av, framförallt, regionvården där den årliga prisökningen varit runt 0 procent de senaste åren har urholkat budgeten eftersom kompensationen har skett genom traditionell indexuppräkning. En realistisk budget där verksamhet bedriven på Gotland inte gröps ur pga prisökningar inom den vård vi ej har möjlighet att tillgodose här skulle för 005 vara 0 miljoner kronor större än 004 bortsett från pris- och löneökningskompensation. Äskanden för planperioden Typ Klinik Verksamhetsförändring (beloppsförändring i förhållande till 004 års nivå) Äskande Primärvård/ psykiatri Nationella handlingsplanen (begäran avser bibehållen nivå) Äskande Hela HSF Tillgänglighetsmedel (begäran avser bibehållen nivå) Äskande Hela HSF Generell priskompensation % Äskande Hela HSF Regionvård Äskande Hela HSF Läkemedelsförmånen Äskande Hela HSF Återställande av tillfälliga neddragningar under 004 Äskande Primärvård Högre lokalkostnader pga försäljning av vårdlokaler Summa g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36 0

12 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 Plan för besparingar Sparbeting infogade i budgeten 004 Minskning av läkemedelskostnaderna miljoner kronor Avveckling av kostnader för personalrörlighetsfunktionen 004 miljon kronor Vakanta tjänster som ej tillsätts 7 miljoner kronor Ökade intäkter 0,8 miljoner kronor Kostnadsbesparande åtgärder 004 Minskning bemanning via hyrföretag miljoner kronor (40 procent). Minska kostnadsutvecklingen av utomlänskostnaderna minst 5 miljoner kronor/år Besparingar 005 och framåt Av de besparingar som är föreslagna och i vissa fall ännu ej beslutade under tidsperioden är B4, B6 och B7 samt B8 värda att kommentera speciellt: Fr o m april 004 finns en clinical coder på förvaltningen. Arbetet består i att titta över den diagnossättning som sker vid underlag för fakturering för de utomlänspatienter vi behandlar här. Detta arbete kommer att utmynna i en bättre och mer precis diagnossättning vilket kommer att öka utomlänsintäkterna med ca miljoner kronor. Verksamhetsförändringen på infektionskliniken och medicinkliniken är idag preliminär. En konsekvensutredning ska göras och utifrån den kan ett förslag läggas hur förändringarna ska genomföras. För närvarande pågår både en måltidsutredning och en logistikutredning. Dessa kommer så småningom att utmynna i rationaliseringar som kommer att ge ekonomiska effekter. Hur dessa kommer att se ut är i dagsläget svårt att förutspå. Beslutade besparingar Klinik/ verks Verksamhetsförändring (beloppsförändring i förhållande till 004 års nivå) B Alla Minskning av läkemedelskostnader B Staben Avveckling av kostnader för personalrörlighetsfunktionen g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36

13 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 B3 Alla Effektivisering av läkarsekreterarresursen pga införande av Take- Care B4 Alla Ökade utomlänsintäkter pga bättre diagnossättning B5 Tandvård Ökad kostnadstäckning inom vuxentandvård Summa Preliminära besparingar som kräver vidare utredning B6 Infektion Neddragning med vårdplatser B7 Medicin Neddragning med 8 platser på äldrerehab B8 Alla Effekter av förvaltningsövergripande åtgärder, t ex måltids- och logistikutredning Summa Besparingar som kräver beslut i kommunfullmäktige B9 Hab/Rehab Höjda bassängavgifter Summa Totalsumma Investeringsplan De beviljade investeringsmedlen på 0 miljoner kronor för 004 är långt under de äskade och inom förvaltningen prioriterade investeringsbehoven på 4,9 miljoner kronor. Konsekvensen av den åtstramade investeringsbudgeten innebär ett accelererande behov av medel för investeringar vilket betyder att den prioriterade investeringsbehovet för 005 uppgår till 63 miljoner kronor. Bakgrunden till det höga behovet av medel för utbyte av avancerad teknisk utrustning, på främst lasarettet, kan lätt förklaras i att det är tio år sedan den tyngsta investeringen lades inom lasarettsprojektet. Den snabba tekniska utvecklingen kan delvis också förklara en del av behoven. En allt mer förfinad diagnostisk undersökningsmöjlighet inom flera områden som till exempel radiologin ger vetskap om att säkrare och snabbare bedömningar kan göras. Tiderna för vissa undersökningar kan därmed förkortas och upprepade g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36

14 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 undersökningar kan förhindras. Lagstiftning och lagar för medicintekniska produkter ger direktiv om en livslängd av sju-tio år för ett flertal av dessa. Anläggningsvärdet inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har, trots tillkommande verksamheter 000, inom en 0-årsperiod halverats. Det nuvarande värdet är knappt 70 miljoner kronor. En realistisk investeringsbudget för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är pga den höga teknologiska utrustningen svår att beräkna eftersom teknisk utrustning dels kan tillåtas en förlängd livslängd med förebyggande underhåll och dels kan utrustning haverera tidigare än den förväntade livslängden. De utbyten som måste göras de kommande åren är definitivt sådana som är lagstadgade. Som exempel kan nämnas övervakningsutrustning, EKGapparater, defibrillatorer och narkosapparater. Dessa utrustningar beräknas till 4 miljoner kronor för 005. Det prioriterade behovet för ersättning av avancerade klinikspecifika medicintekniska utrustningarna uppgår bara på Röntgenkliniken till 4,6 miljoner kronor. I detta ingår miljoner kronor för en datortomograf som kommer att tas upp som ett kompletteringsäskande redan 004. I investeringsplanen har återinvestering av bilar inte tagits upp, då vi uppfattar att leasing av dessa är en vedertagen policy inom kommunen. Detta förfarande bör eventuellt även övervägas för vissa mycket dyra medicintekniska utrustningar där ett andrahandsvärde kan medföra förmånliga leasingavtal. Värdet av att få den senaste tekniken genom utbyte eller uppgradering inom leasingavtalet skall också beaktas. Omorganisationen av fastighetsavdelningen på tekniska förvaltningen kommer troligen att innebära att investeringar för utbyte av viss inredning/utrustning såsom vitvaror, sköljrumsinredningar mm skall planeras på förvaltningsnivå enligt Landstingsförbundets gränsdragningslista. För 005 har 3 miljoner kronor tagits upp för denna typ av investeringar vilket sannolikt inte är en realistisk summa. För att motsvara behovet 006 och framåt kommer en inventering av behoven att göras med hjälp av fastighetsavdelningen. Införandet av vårdinformationssystemet TakeCare är påbörjat 003 med breddinförande inom lasarettet under 004. Systemet är gemensamt med Karolinska Universitetssjukhuset (KUS) Huddinge och innehåller utöver journal och patientuppgifter även kompletterande moduler för ekonomi, kassa samt för statistik och verksamhetsuppföljning. Återstående arbete är att anpassa för gotlandsspecifika önskemål samt införande inom primärvården. Planering för primärvårdsinförandet startar under 004.Under 005 planeras ytterligare funktionalitet att införas, t ex gemensamma läkemedelslistor. Befintliga patientadministrativa system (VANIA och MediDoc) kommer delvis att fasas ut i samband med införandet av TakeCare. Det innebär också att g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36 3

15 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 servrar inte behöver återanskaffas i den utsträckning som beräknats tidigare. Därmed torde driftkostnaderna minska framöver. En del av vårdinformationssystemet är utrustning och applikation för långtidslagring av journalhandlingar etc. Nuvarande mikrofilmsystem måste ersättas bland annat då leverantören inte längre ger support på systemet. Diskussion har förts med dels KSK om gemensam lösning för hela kommunens arkiveringsbehov samt också med KUS om samarbete ang arkivtjänster. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har, utöver de stora gemensamma vårdinformationsystemen inom öppen- och sluten vård samt tandvård, även ett 40-tal andra verksamhetssystem. Ett av dessa system är SESAM som skall utökas med ett elektroniskt handelssystem som kan utnyttjas av hela kommunen. Utbyte av servrar, uppgradering och fortsatt drift av dessa system sker enligt återanskaffningsplan i samarbete med KSK/IT-centrum. Sammantaget erfordras 8 miljoner kronor 005 för IT-system och serverbyte inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, vilket är samma belopp som aviserats sedan länge. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Investeringsplan Kod Projekt Benämning Förvaltningsövergripande Beviljat Prio Prio 7900 Informationssystem Infusionspumpar Defibrillatorer/EKG/narkos + övervakning Fast inredning Rullande sjukv.art Datorer Haverier Klinikspecifik medicin teknik 7907 Barn-vuxenhabiliteringen Barnkliniken Folktandvården, MoK Försörjningen Infektionskliniken Kirurgkliniken 793 Kvinnokliniken Dataresurs, sync,tilkc,logo 795 Medicinkliniken Opererande blocket Psykiatriska kliniken/bup Primärvården Rehabkliniken Röntgen Stab/administration Dataresursc, logoped,syn-/tolkc Ögonkliniken Öronkliniken Summa Specificering per klinik se bilaga -5. Lokalförsörjningsplan De beviljade medlen 004 för lokalanpassning som skall möjliggöra omflyttningar av specialisttandvården och folktandvården samt en permanent g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36 4

16 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 lösning för Gråbo vårdcentral kommer inte att förbrukas under innevarande år på grund av fördröjd planering av organisationen. Medlen som inte förbrukats kommer att behövas enligt tabell nedan. Ökad driftkostnad för värdeökningen beräknas uppgå till, miljoner kronor fördelat på de tre verksamheterna. Samordning av avdelningar och mottagningar inom medicin-, infektion- och barnkliniken samt sammanslagning av laboratorier kommer att möjliggöras genom utbyggnaden av dialysen. Detta innebär att resurser som lokaler och personal kommer att nyttjas effektivare. Omflyttningen kommer att innebära att ytor frigörs på lasarettet och en förtätning av förvaltningens verksamheter kan vara möjlig. En översyn av vilka verksamheter som kan tänkas vara aktuella skall göras under perioden. Ökade driftkostnader för denna värdehöjning beräknas uppgå till 0,8 miljoner kronor minus hyreskostnader för de lokaler som eventuellt kan lämnas utanför lasarettet. Försäljningen av Järnvägen innebär att vårdcentralverksamheten skall inrymmas i lokaler på Korpen. Kostnaden för lokalanpassningen är inte beräknad men om man utgår från en investering på 8 miljoner kronor och en hyra från ca 600 kr/m (Söderväg/Bredgatan) till 00 kr/m (Korpen) ökar driftkostnaden med ca miljoner kronor per år. Ett organisationsförslag för en samordnad psykiatri på Gotland framtogs 00. I förslaget skulle verksamheterna integreras stegvis där en gemensam verksamhetschef skulle utses, vilket skedde 003. En av förutsättningarna var också en samlokalisation. Det kan emotses genom en utbyggnad och total omplanering av vuxenpsykiatrins nuvarande lokaler på Korpenområdet eller en nybyggnad vid lasarettet. Om första alternativet väljs uppnås inte samordningsvinsten mellan psykiatri och somatik. I båda alternativen kan lokalerna i fastigheten Torsken lämnas. Den upptagna investeringskostnaden för denna anpassning är inte grundad på någon kalkyl utan måste närmare utredas utifrån de olika alternativen och förutsättningarna. För mindre lokalanpassningar på grund av organisationsförändringar, effektivisering eller uppsnyggning av lokaler äskas en årlig summa av 3 miljoner kronor. Verksamheter Mun- och käkcentrum projektering 400 byggfas Inredning/utrustning Folktandv till Korpen förprojektering 00 projektering 300 byggfas g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36 5

17 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 inredning/utrustning Gråbo VC förprojektering 00 projektering byggfas inredning/utrustning 000 Dialysen/med.mott projektering 800 byggfas inredning/utrustning Med.mott.anpassn.hus inredning/utrustning 500 Barnmott.anpassn.hus inredning/utrustning 500 Inf.mott.anpassn.hus inredning/utrustning 500 Lab.sammansl.anpassn.hus inredning/utrustning 000 Vårdcentral till Korpen Inredning/utrustning 000 Psykiatriska kliniken projektering/upphandling 500 byggfas inredning/utrustning Mindre lokalförändringar Summa Tillkommer nybygg psyk Verksamhet Barn- och ungdomskliniken Sjukvård till alla barn och ungdomar på Gotland som är under 9 år vilket motsvarar 0-5 procent av befolkningen, för närvarande cirka 4000 individer. Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Den största patientgruppen utgörs av barn och ungdomar med kroniska sjukdomar vilka behöver kontrolleras av barn- och ungdomsspecialist under barndom och uppväxttid. Barn- och ungdomskliniken tar emot alla barn under två år utan remiss samt äldre barn på remiss från framför allt allmänläkare och skolläkare. g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36 6

18 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 Barnavdelning. Arbetet på barnavdelningen innefattar omhändertagandet av akut inlagda patienter samt utredningsarbete. Avdelningen har totalt 4 vårdplatser, tio är allmänpediatriska och där vårdas alla barn och ungdomar oavsett diagnos, de övriga fyra är neonatalvårdsplatser. På avdelningen tas polikliniska patienter emot för undersökning och behandling dagtid, så kallad dagsjukvård. På barnavdelningen finns klinikens lekterapiverksamhet samt sjukhusskola. Konsultarbete på BB/förlossning Barnläkarna svarar för akuta insatser på förlossningen samt undersökning av alla nyfödda barn. Jour Barnklinikens specialister är nätter och helger jour för inneliggande barn och ungdomar, BB och förlossning samt vid svårare akuta jourfall. Barnhälsovård/BVC Barnklinikens läkare ansvarar för läkarinsatserna inom barnhälsovården. Barnhälsovårdssamordnaren och mödra- och barnhälsovårdens psykolog har sin tillhörighet till kliniken. Försörjning Försörjningen är en stödverksamhet till hälso- och sjukvården men också till annan kommunal verksamhet. Inom verksamheten samordnas och upphandlas artiklar för sjukvården. Hjälpmedelscentralen tillhandahåller service till förskrivare och brukare, barn och vuxna, avseende personliga hjälpmedel och service till verksamheter avseende verksamhetens hjälpmedel. Hjälpmedelscentralen ansvarar för inköp, lagerhållning, leveranser, returtagning, rekonditionering, anpassningar, reparationer och medverkar vid utprovningar av tekniska hjälpmedel Måltidsservice Restaurang Strandgärdet och Äldreomsorgen. Medicinsk teknisk avdelning, MIT/Medicinsk dokumentations enheten med kunskap och tjänster inom dokumentation och IT-stöd till de program som används inom hälso- och sjukvården Vaktmästeriet på lasarettet och Korpen ombesörjer sedvanlig vaktmästeriservice med interna transporter av post, prover, apoteksvaror, tvätt förrådsvaror, mat mm. Kommuntransport är kommunens samlade transportorganisation med regelbundna transporter på landsbygden till alla kommunens inrättningar. Rese- och bostadsservice hanterar förvaltningens sjukresor och huvuddelen av tjänsteresorna. g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36 7

19 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 Habiliterings- och rehabiliteringsenheten Habiliteringens basåtagande är att erbjuda habilitering enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Med habilitering avses att, vid nedsättning eller förlust av någon funktion efter medfödd eller tidigt förvärvad skada/sjukdom genom planerade och från flera kompetensområden sammansatta åtgärder, allsidigt främja utveckling av bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande hos den enskilde. Habiliteringen ansvarar även för råd och stöd enligt Lagen om Stöd och Service till funktionshindrade. Med rådgivning och annat personligt stöd avses expertstöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder. Rehabenheten är en samlad enhet för arbetsterapi och sjukgymnastik inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Rehabenheten är en del av rehabiliteringskedjan kring personer med sjukdomar/skador/funktionshinder. Rehabenheten på Visby lasarett omfattar arbetsterapi- och sjukgymnastikinsatser på lasarettets samtliga kliniker. Större delen av verksamheten är riktad mot slutenvården, en mindre del består av öppenvård. Rehabenheten Korpen ger insatser till slutenvård på Äldre-rehabavdelningen och till Äldreomsorgen. Man bedriver även poliklinisk rehabilitering och dagrehabilitering. Insatserna omfattar bedömning, behandling och uppföljning samt stöd/utbildning till personal på avdelningen, i äldreomsorgen och till personliga assistenter. Rehabenheten psykiatrin ger behandlings- och rehabiliteringsinsatser både inom slutenvård och poliklinik. Primärvårdsverksamheten inom arbetsterapi består av olika insatser - olika anpassningar av miljön via hjälpmedel och bostadsanpassning. De flesta patienter är äldre. Större delen av besöken sker i patientens hem. Primärvårdsverksamheten inom sjukgymnastiken är framför allt en poliklinisk mottagning för alla de skador och sjukdomar som man kan drabbas av och som sköts på primärvårdsnivå. Större delen av patienterna är i yrkesverksam ålder och har drabbats av besvär i rörelse och stödjeorganen. En stor del av patienterna har varit föremål för ortopedkirurgiska åtgärder. Enheten ansvarar även för förskrivning av tekniska hjälpmedel och syn- och hörselhjälpmedel samt för ortopedtekniska hjälpmedel till barn inom habiliteringen.. Hjälpmedelskonsulenterna ansvarar för att det finns ett regelverk och att detta uppdateras. De ansvarar även för att i samverkan med hjälpmedelscentralen skapa ett begränsat sortiment för hjälpmedel. Hörcentralens basåtagande är att utföra olika diagnostiska undersökningar för att fastställa vilken typ/grad av hörselnedsättning det finns hos den enskilde g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36 8

20 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 individen.. I basåtagandet ingår också hörapparatanpassningar till de individer som har en hörselnedsättning som behöver kompenseras med hjälpmedel. Logopedmottagningens basåtagande är att erbjuda utredning, diagnostisering och behandling vid funktionsnedsättningar till följd av språk-, tal-, röst-, ätoch sväljstörningar. Dessutom görs utredning och diagnostisering av ungdomar och vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Till basåtagandet hör också att öka patientens och dess anhörigas kunskap om funktionsnedsättningen. Syncentralen ansvarar för att synskadade i alla åldrar får habilitering/rehabilitering och hjälpmedel. Got It har till uppgift att ge funktionshindrade möjlighet att prova data/kommunikationshjälpmedel för att kunna ta del av information i samhället och för att kunna kommunicera med andra med hjälp av It tekniken. Centret erbjuder även utbildningsinsatser till personal och brukare så att de kan hantera det data/kommunikationshjälpmedel som förskrivits. Tolkcentralens basåtagande är att erbjuda vardagstolkning till teckenspråkiga döva, dövblinda, hörselskadade och vuxendöva. Vardagstolkning innebär att tolk kan beställas till alla förekommande situationer i vardagslivet. Till exempel sjukvårdsbesök, arbetsplatsträffar, myndighetskontakter, familjeangelägenheter, fritidsaktiviteter och föreningsliv Infektions-, lung- och hudkliniken Infektionskliniken erbjuder gotlänningarna och deras gäster specialistvård, inkluderande både sluten och öppen vård, inom infektionsmedicin, lungmedicin, allergologi, hudsjukdomar samt könssjukdomar hos män. Dessutom bedrivs en resemedicinsk mottagning och en tobakspreventiv mottagning. Inom basenheten finns också ett Mikrobiologiskt laboratorium. Patienter med smittsamma sjukdomar och i behov av slutenvård, främst virussjukdomar och tillstånd orsakade av multiresistenta bakterier, behöver isoleringsvård och specialkunnig personal för att undvika spridning till medpatienter och driftsstörning av övrig verksamhet i form av intagningsstopp eller begränsad planerad verksamhet. Slutenvården disponerar 6 vårdplatser, sex är isoleringsenkelrum med luftsluss. På avdelningen bedrivs också poliklinisk verksamhet, främst i form av dagpatienter i huvudsak patienter som får cellgiftsbehandlingar, för närvarande behandlingar per år. Elektiv (planerad)öppenvårdsverksamhet I öppenvårdsverksamheten handläggs patienter med infektions- och/eller lungsjukdomar. På Hudmottagningen tas patienter emot med hudsjukdomar och män med könssjukdomar. g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36 9

21 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 På öppen Resemedicinsk mottagning tillhandahålles vaccinationer och rådgivning inför resor. På den Tobakspreventiva mottagningen erbjuds sekundärprevention, d v s stöd till patienter som vill bli av med sitt tobaksmissbruk. På allergimottagningen handläggs patienter med bekymmer sekundärt till allergi såsom astma, hösnuva, eksem och läkemedelsöverkänslighet. Här utförs bland annat pricktester, provokationer, och här ges specifik immunterapi ( hyposensibilisering), det senare i allt ökande omfattning. Cirka 500 besök per år görs till allergikonsulenten. Akut öppenvård Patienter med akuta infektioner, akuta lungsjukdomar, akuta allergiska manifestationer och akuta hudsjukdomar sköts i det närmaste uteslutande på Akutmottagningen med hjälp av dess personal. Infektionsklinikens läkare ansvarar direkt för omhändertagandet av dessa patienter som primärjour kontorstid och indirekt som bakjour på icke kontorstid. Kliniskt mikrobiologiskt laboratorium Här utförs mikrobiologiska analyser: blod- och punktatodlingar, toxintest, antikroppsanalyser avseende HIV, hepatit Bs-antigen, hepatit C-virus, HTLV I och -II, syfilis och borrelia, klamydiadiagnostik med hjälp av molekylärbiologisk teknik. Antalet analyser per år de senaste 8 åren i genomsnitt stycken. Medicin- och rehabkliniken Medicin- och Rehabklinikens verksamhet är till största del av akut karaktär. Åtagandet beskrivs här för de största sjukvårdsprocesserna. Inom kliniken finns även stödprocesser för huvudprocesserna i form av en enhet för inneliggande äldrerehabilitering, neurologisk rehabilitering med neuroteamet, kuratorsverksamhet, dietistverksamhet, kliniskt fysiologisk laboratorium samt Klin. kem. lab/blodcentralen. Hjärtsjukdomar Basåtagande: Att bedriva med Socialstyrelsens rekommendationer förenlig vård och utredning av akut kranskärlssjukdom i slutenvård och poliklinisk behandling. Utredning av avancerad hjärtsvikt och klaffsjukdomar. Pacemakerbehandling som förhindrar död eller svimning. Tilläggsåtagande: Erbjuda rehabilitering efter akut kranskärlssjukdom innefattande information och rehabiliteringsträning. Sekundär profylax efter akut kranskärlssjukdom. Utveckling av poliklinisk behandling av hjärtsvikt i primärvården. Uppbyggnad av verksamhet för poliklinisk uppföljning av vuxna med medfödda hjärtfel. Pacemakerbehandling med -kammarsystem för att möjliggöra normal fysisk aktivitet. Pacemakerbehandling för att förhindra hjärtrytmrubbningar som inte hotar livet eller föranleder svimning. Stroke Basåtagande: Akut vård av stroke. Rehabilitering till en nivå där patienten kan vistas i hemmiljö med stöd av hemtjänst. g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36 0

22 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 Tilläggsåtagande: Rehabilitering till en nivå där patienten klarar vardagssysslor. För patienter i arbetsför ålder innebär detta att kunna arbeta. Eventuellt införande av akut trombolysbehandling på strokepatienter under år 003. Neurologisk sjukdom förutom stroke Basåtagande: Såväl inneliggande som poliklinisk vård för dels utredning och dels för behandling av neurologiska sjukdomar. Vid behov rehabilitering till en nivå där patienten vistas i hemmiljö med stöd av hemtjänst. Tilläggsåtagande: Rehabilitering till en nivå där patienten klarar vardagssysslor. För patienter i arbetsför ålder innebär detta att kunna arbeta. Blodsjukdomar Basåtagande: Inneliggande och poliklinisk utredning, vård och behandling av patienter med benigna samt maligna blodsjukdomar. Här finns utrymme för såväl kurativa samt i förekommande fall palliativa behandlingsmöjligheter. Tilläggsåtagande: Utredning, vård och behandling av patienter med avancerade blodsjukdomar som i regel brukar genomföras på regionsjukhus men som erbjuds lokalt på Visby lasarett på grund av ö-läget. Kontroller av patienter med lågmaligna eller stillsamma blodsjukdomar som ibland kan ske på vårdcentralsnivå. Diabetes och endokrinologiska sjukdomar Basåtagande: Såväl inneliggande som poliklinisk utredning och behandling av patienter med diabetes och andra endokrinologiska sjukdomar. Polikliniskt omhändertagande av patienter med framförallt typ--diabetes med främsta syfte att förhindra framtida komplikationer. Tilläggsåtagande: Omhändertagande av patienter med typ--diabetes. Stöd och utbildning gentemot primärvården Reumatologiska sjukdomar Basåtagande: Utredning och behandling av patienter med reumatiska sjukdomar. Tidiga behandlingsinsatser i syfte att förhindra komplikationer samt därmed påföljande funktionsnedsättning och smärta. Njursjukdomar Basåtagande: Utredning och behandling av patienter med allvarliga njursjukdomar. Ge dialysbehandling vid livshotande tillstånd alternativt som symtomlindring. Utredning och uppföljning avseende inför och efter njurtransplantation. Tilläggsåtagande: Gästdialys (för de patienter inte som inte är permanent boende på Gotland). g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36

23 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 Mag- och tarmsjukdomar Basåtagande: Utredning och behandling av patienter med mag- och tarmsjukdomar eller symtom via endoskopimottagningen.. Fortbildning Basåtagande: Fortbildning och kompetenshöjande insatser tillhör även basåtagandet i en kunskapsorienterad verksamhet. Detta gäller i princip för samtliga personalkategorier. Fortbildningen finansieras i regel via sjukvårdsombudsmannen men kan även ske via läkemedelsindustrin. Tilläggsåtagande: Forskningsverksamhet på medicin- och rehabiliteringskliniken. Deltagande i läkemedelsstudie. Ögonkliniken Ögonklinikens verksamhet bedrivs så gott som helt i öppenvård. Kliniken disponerar vårdplatsutrymme efter behov på avdelningar K och K4. Kliniken har en omfattande mottagnings- och operationsverksamhet samt upprätthåller en jourlinje. Högspecialiserad ögonsjukvård erbjuds nästan uteslutande i samarbete med ögonkliniken vid universitetssjukhuset i Lund. Ögonsjukdomar hos barn och skelning Kliniken svarar för kartläggning av synfunktion, diagnostik, utredning, behandling och uppföljning. Ögonförändringar vid diabetes mellitus = sockersjuka Kliniken svarar för diagnostik, utredning och behandling. Riksgenomsnittet för diabetes mellitus är cirka 3 procent av befolkningen. På Gotland är antalet typ II diabetiker - tablettbehandlade - nästan dubbelt så stort som i landet i övrigt. Cirka 0-5 procent av diabetikerna är barn, ungdom och personer i arbetsför ålder med typ I diabetes. Grå starr Kliniken svarar för diagnostik, ev. utredning, operation och eftervård. Grå starr är en vanligen åldersrelaterad grumling av ögats lins. Grå starr förekommer också hos barn och personer i yrkesverksam ålder. Med nuvarande operationsfrekvens i Sverige = cirka 8 operationer/ 000 invånare och år, bör antalet operationer på Gotland ligga kring 460 stycken. Nya riktlinjer för indikationsgränser inför gråstarroperation godkändes i Hälsooch sjukvårdsnämden i oktober 003. Ögonkliniken erbjuder i första hand operation av ett öga Grön starr Ögonkliniken svarar för diagnostik, utredning och behandling samt fortlöpande uppföljning. Grön starr är en grupp av ögonsjukdomar med vissa gemensamma symptom och tecken. Vanligen räknar man med en frekvens av cirka procent av befolkningen över 60 år, men grön starr finns även i en medfödd form och kan manifestera sig i arbetsför ålder. g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36

24 VERKSAMHETSPLAN (9) 6 april 004 hs 004/0005 Åldersrelaterade förändringar i gula fläcken Kliniken erbjuder diagnostik, utredning, behandling med uppföljning samt rehabilitering. Sjukdomen drabbar cirka 0 procent av personer mellan år. Över 75 år är siffran cirka 30 procent, och i högre åldersgrupper är procentsiffran ännu högre. Denna sjukdom är den vanligaste anledningen till grav synnedsättning hos personer över år i västvärlden. Ögonsjukdomar vid kärlkatastrofer Kliniken erbjuder diagnostik, utredning och behandling med uppföljning. Dessa ögonsjukdomar är ofta åldersrelaterade och är också oftast manifestationer av internmedicinska symptomsjukdomar. Till gruppen hör proppar i ögats blodåder, proppar i mindre blodådergrenar i ögat samt s k vandrande proppar i pulsådrorna. Dessa tillstånd fordrar en snabb diagnos, en snabb utredning ofta innefattande angiografi. Kliniken utför laserbehandling, köldbehandling, olika smärtstillande injektioner samt i värsta fall borttagande av ögat. Operationer på glaskropp och näthinna remitteras till samarbetsklinik. Näthinnehål, näthinneavlossning, sjukdomar i ögats bakre segment inklusive inflammatoriska sjukdomar Kliniken erbjuder diagnostik, i vissa fall behandling samt uppföljning. Frekvensen näthinneavlossningar beräknas till cirka 0-5/år. Näthinnehål med eller utan begränsad avlossning behandlas primärt med argonlaser. Denna behandling utföres vid kliniken. Näthinneavlossningar som kräver operativt ingrepp behandlas, efter diagnos på kliniken, på samarbetsklinik. Sjukdomar i hornhinna och ögats främre segment, komplikationer till kontaktlinsbärande samt sjukdomar i tårvägarna inklusive inflammationer och infektioner. För de flesta sjukdomar i denna heterogena grupp står ögonkliniken för utredning, diagnostik och behandling samt uppföljning. Sjukdomar, som kräver hornhinnetransplantation, exempelvis keratokonus (toppig hornhinna), grumlad hornhinna av olika anledningar, och tumördiagnostik samt behandling remitteras till samarbetsklinik. Efterkontroller sker i normala fall på kliniken. Neurologiska sjukdomar, resttillstånd efter stroke, trafikolyckor mm Ögonkliniken erbjuder vid neurologiska sjukdomar många diagnostiska hjälpmedel såsom färgsinnetest, synfältsundersökning, kartläggning av ögonglobens rörlighet, pupillreaktion etc. Uppskattningsvis hör mindre än 0 procent av ögonklinikens patienter till denna grupp. Ögonsjukdom vid endokrin sjukdom, vanligen överfunktion av sköldkörteln. Ögonkliniken erbjuder utredning, diagnostik och behandling i samarbete med medicinklinik, motsvarande privatpraktiker och samarbetsklinikens konsulter. Ögonmuskelkirurgi och ögonlockskirurgi utförs vid kliniken. Dock opereras komplicerade fall inklusive kirurgi i ögonhålan vid samarbetskliniken. g:\hs\ diarie\ 004\ \+_vplan005.doc :36 3