PROMEMORIA. Framtagande av framtida bilmodellsutbud. - för bilparksprognoser i åtgärdsplaneringen och för Sveriges klimatrapportering

Transkript

1 PROMEMORIA Framtagande av framtida bilmodellsutbud - för bilparksprognoser i åtgärdsplaneringen och för Sveriges klimatrapportering Version Analys & Strategi

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: info@wspgroup.se Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson Analys & Strategi

3 Innehåll 1 INLEDNING FRAMTAGANDE AV FRAMTIDA BILMODELLER JÄMFÖRELSE MELLAN BILPARKSMODELLENS RESULTAT OCH STATISTIK REFERENSER Analys & Strategi

4 2 Analys & Strategi

5 1 Inledning I samband med trafikverkens pågående åtgärdsplanering ombads WSP Analys & Strategi medverka med en bilparksprognos avseende ett framtidsscenario byggt på den s.k. EET-strategin. Resultaten skulle avse dels bilparkens genomsnittliga drivmedelskostnader, dels bilparkens genomsnittliga CO 2 -utsläpp år Uppdraget utvidgades sedan till att omfatta även år I ett tilläggsuppdrag har dessutom ett referensscenario till EET-strategin studerats. Uppdraget innebar följande delmoment: 1. Kalibrering av bilparksmodellen för Översyn av tillkommande framtida bilmodeller och teknisk utveckling 3. Definition av styrmedelsscenario 4. Prognosberäkning 5. Resultatuttag 6. Jämförelse med av EU rekommenderade/bestämda värden 7. Dokumentation Prognosförutsättningar och resultat finns dokumenterade i WSP rapporten 2008:25 Bilparksprognos i åtgärdsplaneringen EET-scenario och referensscenario version Denna PM ska ses som ett komplement till huvudrapporten. Den kan också ses som ett komplement till WSP:s rapport Bilparksprognoser till Sveriges klimatrapportering version där åtgärdsplaneringens referensscenario användes vid analyser av olika underliggande oljeprisers inverkan på bilparken. I denna PM förklarar vi lite mer noggrant hur översynen av tillkommande framtida bilmodeller och teknisk utveckling gått till samt presenterar en utförligare bild av utbudet. Dessutom jämförs bilparkmodellens genomsnittliga bränsleförbrukning uppdelat på drivmedelstyp med verklig statistik från 2006 och En diskussion förs kring hur eventuella skillnader påverkar prognosresultaten. Uppdraget har genomförts av Kristina Birath (framtagande av bilmodellsutbud), Pia Sundbergh (bilparksprognoser och jämförelser med statistik) och Staffan Algers (kalibrering, bilparksprognoser och jämförelser med statistik). Analys & Strategi 3

6 2 Framtagande av framtida bilmodeller 2.1 Översyn av marknaden Bedömningen av det framtida utbudet gjordes i april 2008 och baserades på material från och om fordonstillverkare i form av pressmeddelanden, webbsidor och tidningsartiklar. När den första bedömningen till Bilparksmodellen gjordes 2007 försökte vi intervjua biltillverkare och BilSweden direkt men det gav mycket lite information om framtida satsningar och kommande modeller. Till att börja med uppdaterades listan över det framtida utbudet med de etanolmodeller som fanns på marknaden i april De som var annonserade att komma senare under 2008 och 2009 lades också till. Kings review-rapport från 2007 användes för att bedöma när ny energieffektiviseringsteknik skulle få ett större genomslag på marknaden. Vi bedömde att sådan teknik kommer att få ett brett genomslag på marknadens modeller och att i princip alla stora tillverkare kommer att införa lösningar som kommer att minska bränsleförbrukningen pådrivet av EU:s energieffektiviseringskrav. Detta kommer att ske inom 10 år. Den andra viktiga förändringen som kommer att ske är introduktion av el i transportsektorn. Vi bedömde att det i första hand kommer ett ske i form av laddhybrider. När det gäller eldrift är den svaga länken helt klart batteritekniken. När man läser om lanseringar av laddhybrider är det lätt att få intrycket att de kommer att introduceras på marknaden mycket snart. Vår bedömning är dock att det kommer att ta längre tid. Vi bedömde att de första laddhybriderna, från Volvo, Saab och Toyota, kommer ut på marknaden 2012 och att det sedan kommer ett mindre antal modeller fram till 2018 då allt fler modeller kommer ut på marknaden. De källor som använts för att bedöma vilka fordonstillverkare som lanserar laddhybrider och när framgår av källförteckningen. Vilka biltillverkare har valts? De svenska bilköparna är relativt märkestrogna, vilket vi tror består framöver. Därför har vi valt att göra bedömningen av framtida modeller utifrån de 100 mest sålda modellerna under 2007/2008 (källa: Förnybara drivmedel Det finns ett starkt tryck i EU på att öka andelen förnybara drivmedel. Till 2020 ska, enligt biobränsledirektivet, 10 % av drivmedelsenergin komma från biodrivmedel. 4 Analys & Strategi

7 Enligt World Energy Outlook 2008 kommer det också att uppstå en brist på fossil olja vilket gör att det kommer att bli stort fokus både på energieffektivisering och på att bryta transportsektorns oljeberoende. Det finns också idag en brist på diesel i Europa som antas bestå, särskilt om EU:s ambition att inte ta in diesel baserad på kol eller tjärsand (Bränslekvalitetsdirektivets målsättning) står fast. I Sverige är etanol och biogas de biodrivmedel som gäller för närvarande. Biogasen har fortfarande en liten andel bland de lätta fordonen, den stora andelen biogas används till tunga fordon som bussar. Andelen antas öka i och med de investeringar som idag görs i biogasproduktion, men från en låg nivå var etanol det helt dominerande biodrivmedlet. Det är möjligt att det kommer att ändras fram till 2020, vi har dock ingen information om vilket annat biodrivmedel som i så fall kommer att introduceras. Syntetiska dieselkompatibla bränslen kan produceras från biomassa men kommer sannolikt enbart som inblandning i diesel vid marknadsintroduktionen runt I våra prognoser valde vi att använda etanol som det dominerande biodrivmedlet trots att vi alltså inte vet om det kommer att fortsätta vara det. Orsaken är att vi vill fånga betydelsen av biodrivmedel. Eftersom biodrivmedelsfrågan är så laddad är det möjligt att det vore bättre att bara skriva biodrivmedel istället för att tydligt definiera vilket. I modellen har vi antagit att pumplagen fullföljs. Vi har antagit att fördelningen mellan biogas och etanol när pumplagen helt genomförts är densamma som idag, d.v.s. en stor andel etanol och en mindre andel biogas. Merkostnad för laddhybrider I modellen har vi räknat med en merkostnad för laddhybridtekniken på kr per bil. I april 2008 var uppfattningen att merkostnaden kommer att ligga mellan , men det gäller de första bilarna som kommer ut på marknaden. Eftersom merkostnaden sjunker med ett ökat utbud bedömde vi att merkostnaden skulle sjunka. Inklusive kostnaden för el skulle merkostnaden därmed bli kr. Vi räknade med att ca hälften av körsträckan under ett år, ca 750 mil, körs på el. Elpriset kommer med största sannolikhet att stiga men det kan kompenseras av att laddhybridtekniken blir billigare, därför har merkostnaden varit konstant i modellen. Analys & Strategi 5

8 2.2 Utbudet som indata till bilparksmodellen Med denna PM medföljer en Excel-fil över det framtida utbudet av bilmodeller som tagits fram och som utgjort indata till bilparksprognoserna för EET- respektive referensscenariot. Här följer några tabeller med uttag från denna fil. Tabell 1 Bilutbudet (antal bilmodeller) uppdelat på introduktionsår och drivmedel Introduktionsår Bensin Gas Diesel El & Bensin Etanol El & Diesel El & Etanol 0* Totalt Totalt * Drivmedel 0 står för modeller som finns på marknaden men som inte är med i modellen (udda märken som Bentley, Maserati, etc) Tabell 2 Bilutbudet uppdelat på storleksklass och drivmedel. Storleksklass 1 är de minsta bilarna och klass 7 de största. Storleksklass Bensin Gas Diesel El & Bensin Etanol El & Diesel El & Etanol 0 Totalt (tom) Totalt Analys & Strategi

9 2.3 Kommentar till takten i bensineffektivisering I de prognoser som tagits fram för EET- respektive referensscenariot har det noterats att bränsleeffektiviseringen för bensin inte är så stor jämfört med andra bränslen. Detta hänger samman med att de framtida bilmodeller som lats till utbudet främst är av de mindre fordonsklasserna. De mindre bensinbilarna konkurreras således ut av andra bränslesnåla fordon som drivs med billigare bränslen. Dock antar vi med modellförutsättningarna att det även i framtiden kommer att finnas en efterfrågan på större bilar (främst inom segmenten förmånsbilar där efterfrågan på stora bilar är störst idag 1 ). Då de större bilmodellerna främst drivs av bensin kommer följaktligen bensineffektiviseringen att bli en trögare process än effektiviseringen för andra bränslen. 1 Vi har inte justerat modellparametrarna för att ta hänsyn till någon framtida form av värderingsförändring. Vi fasar heller inte ut några modeller ur utbudet på grund av storlek. Analys & Strategi 7

10 3 Jämförelse mellan bilparksmodellens resultat och statistik Den bilparksmodell som tillämpats är baserad på och kalibrerad mot statistik från olika källor och år. Främst är data hämtat från det svenska bilregistret (SCB) men även från källorna Teknikens värld (uppgifter om prestanda för olika bilmodeller), Folksam (Trafiksäkerhetsklassningar) samt Konsumentverket (attribut för begagnade och nya bilar). Utskrotningsmodellen bygger på avregistreringsdata för perioden 2000 till 2004 medan nytillskottsmodellen skattades på data från bilregistret från 2004 samt en enkätundersökning genomförd I tidigare projekt har nytillskottsmodellen kalibrerats in med bilregisterdata från 2005 och I detta projekt har modellen kalibrerats in mot data för Modellen baseras också på bilregisterdata som köpts från SCB över den hela svenska bilparken år De uppgifter bilparksmodellen ger för år 2005 och framåt är således modellberäknade siffror. För mer information om bilparksmodellen och dess uppbyggnad, se Transek rapport 2006:19. I tabellen nedan ses modellens beräknade resultat över hela bilparkens genomsnittliga bränsleförbrukning uppdelat på drivmedelstyp samt verklig statistik tillhandahållen av Vägverket för åren 2006 och Tabell 3 Bilparkens genomsnittliga drivmedelsförbrukning [l/mil] - modell och statistik, år och bränsle 3 Modell 2 utan Modell rel. Modell 2 rel. Modell rel. Modell förenkling Modell Statistik Statistik Statistik Statistik Statistik Bensin 0,89 0,90 0,87 2% 3% Diesel 0,82 0,70 0,69 19% 2% Elhybrid 0,54 0,49 10% Etanol - etanoldrift 1,01 1,08-6% Gas - bensindrift, normal m3 0,76 0,85-10% Den största skillnad som ses är att dieselfordonen drar betydligt mer bränsle enligt modellen jämfört med statistiken (+ 19 %). Skillnaden beror dock på att det gjorts en förenkling i bilparksmodellen över den genomsnittliga medelförbrukningen per 2 Statistikens källa är för WSP okänd. 3 Modellens förbrukningstal är viktade med antal medan de statistiska siffrorna är viktade med körsträcka för samtliga bränslen förutom Elhybrid som är viktat med antal. 8 Analys & Strategi

11 årsmodell och bränsletyp för åren 1968 till Under denna period antas att drivmedelsförbrukningen ett visst år är densamma för de olika drivmedlen, och lika med den genomsnittliga förbrukningen för bensin och diesel samma år. Förbrukningen är framräknad som ett viktat medelvärde över årsmodellernas genomsnittliga bensin- och dieselförbrukning för respektive år 4 (försäljningen av andra drivmedel var obetydlig denna period). Från år 2004 beräknas dock den genomsnittliga förbrukningen i nybilsförsäljningen separat för respektive bränsle. Tas modellförenklingen bort blir skillnaden mellan modellresultatet 2006 och statistiken endast 2 % för diesel. Eftersom stocken av dieselbilar i bilparken var liten före år 2004 har förenklingen ingen betydelse för prognosresultaten år 2020 och Detta syns också i bilden nedan. Diagrammet visar hela bilparkens genomsnittliga drivmedelsförbrukning för bensin och diesel (prognosberäkningar för referensscenariot). För respektive bränsle visas värdena för fallet då vi räknat med viktad medelförbrukning samt fallet då vi inte gjort det. För bensin ses ingen skillnad i och med att bensinandelen i bilarparken alltid varit hög. För diesel ses att en stor förändring sker runt 2006/2007 då dieselandelen i fordonsparken blivit betydande. 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Bensin Bensin (ej viktad förbrukning ) Diesel Diesel (ej viktad förbrukning ) Figur 1 Bilparkens bränsleeffektivisering för bensin och diesel med och utan modellförenkling (viktad förbrukning ) - Referensscenariot En annan aspekt som gör att modellsiffrorna skiljer sig från statistiken är att modellresultaten är viktade med antal bilar medan de statistiska siffrorna är viktade med körsträcka (gäller dock ej kategorin Elhybrid). Att nya bilar körs längre än äldre är något som inte fångas av bilparksmodellen. Modellen kan därför underskatta effek- 4 Förbrukningstalen för bensin och diesel för dessa år kommer från SIKA (Henrik Edwards). Analys & Strategi 9

12 terna något på emissioner och körkostnader. Jämförelsen mellan de modellberäknade (antalsviktade) förbrukningstalen och motsvarande värden från den körsträckeviktade statistiken är dock så nära varandra att effekten måste bedömas som liten. Att skillnaden mellan modellresultat och statistik är större för bränslena elhybrid, etanol och gas kan förklaras av att detta är nyare bränslen på marknaden och det därför per automatik finns en större osäkerhet kring dessa bränslen. Andelen gasdrivna fordon i bilparken är så pass liten att dess skillnad inte spelar någon roll för prognosresultaten. Differenserna för etanol och elhybrid beror troligen på att det endast funnits ett fåtal modeller på marknaden och att kalibreringen skett på en mer aggregerad nivå. Effekterna av detta är svårare att säga något om, men troligtvis är osäkerheterna kring framtida utbud och styrmedel så pass stora att differensernas inflytande på prognosresultaten knappast spelar någon roll i sammanhanget. Slutligen kan det tilläggas att den största osäkerheten i modellresultaten med avseende på emissioner och körkostnader är knuten till antagandena om fortsatt teknisk utveckling i form av effektivisering av konventionell teknik och utbudet av bilmodeller med ny teknik samt deras introduktionsår, liksom eventuell utfasning av fordon med konventionell teknik. 10 Analys & Strategi

13 4 Referenser Skriftliga källor WSP Analys & Strategi Rapport 2008:25 Bilparksprognos i åtgärdsplaneringen EET-scenario och referensscenario version WSP Analys & Strategi Rapport Bilparksprognoser till Sveriges klimatrapportering version Transek Rapport 2006:19 Bilparksmodell: Kohortmodell över bilparkens utveckling Definiering av utbud Tvågradersmålet i sikte? Naturvårdsverket, 2007, Rapport 5754, Hybridbilen, Framtiden är redan här, Gröna Bilister, 2008 The King Review of low-carbon cars, Part I: the potential for CO2 reduction, King 2007 Plugged in, the end of the oil age, G. Kendall, WWF, april 2008 Scenarios for a Clean Energy Future, Interlaboratory Working Group, US Dept. Of Energy, 2001 Scenarios of U.S. Carbon Reductions: Potential Impacts of Energy-Efficient and Low-Carbon Technologies by 2010 and Beyond, Interlaboratory Working Group, US Dept. Of Energy, 1997 Momenturm Automotive, 2007 KPMG Global Auto Executive Survey. e/?docdoc= pdf.par.0380.file.pdf Miljöbilens värld 2007 och 2008 Datafiler Utbud bilmodeller EET och Referens_ xls (WSP) Analys & Strategi 11