Förslag på ämne för examensarbetet vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik
|
|
- Mikael Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förslag på ämne för examensarbetet vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Analysmodell för Barnlfackitteratur Van den Heuvel-Panhuizen & Elia (2012) har utvecklat en metod för att bedöma ämnesinnehållet i barnlitteratur såsom pekböcker och enklare textböcker för barn (se referens nedan). Använd denna modell för att bedöma det matematiska innehållet i några lämpligt valda barnböcker. Vilka matematikdidaktiska kvaliteter finns exempelvis i "Här kommer bussen" av Arne Norlin (2004) och liknande böcker. (Kontaktperson Joran.Petersson@mnd.su.se) Referens: van, den. Heuvel-Panhuizen, M., Elia, I. (2012). Developing a framework for the evaluation of picturebooks that support kindergartners learning of mathematics. Research in Mathematics Education, 14(1), doi: / Matematiktermers konnotationer på olika språk I ett självständigt arbete i detta projekt är det lämpligt att dels intervjua språkkunniga personer om matematiktermers konnotationer (= bibetydelser) och dels undersöka ordens etymologi (= historiska härledning). Det är främst intressant att undersöka de stora invandrarspråken i detta avseende. Ett exempel på intervju som metod är artikeln av Susan Staats i referensen nedan. Hon fann exempel på konnotationer hos matematiska ord på somaliska. Ett annat exempel är ordet ekvation. I svenska har det förutom sin matematiska betydelse också en konnotation i talesättet den ekvationen går inte ihop om något som är orimligt. Två exempel på etymologisk undersökning är följande: Det norska ordet för ekvation är likestillinger med den ordagranna betydelsen att ställa lika. Ordet procent på franska, spanska m.fl. latinska språk betyder ordagrant per hundra medan det på svenska är en matematisk term utan bibetydelser (konnotationer). Referenser att börja med: Hvenekilde, A. (red.) (1991). Matte på ett språk vi förstår. Löwing, M. & Kilborn, W. (2010). Kulturmöten i matematikundervisningen: exempel från 41 olika språk. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Staats, S. (2009). The Somali mathematics vocabulary: A community perspective on mathematics and culture. In R. Barwell, (Ed.), Mathematics in multilingual classrooms: global perspectives on bilingual, multilingual and second language mathematics classrooms (pp ), Clevedon, UK: Multilingual Matters. Det finns plats för ett antal examensarbetare. Kontakta Jöran Petersson, joran.petersson@mnd.su.se om du är intresserad. Matematikförståelse och läsförståelse Förslag av Jöran Petersson, MND. Är det matematiken eller språket som är svårt vid lösning av lästal? Detta projekt handlar om att undersöka samma matematiska begrepp i olika uppgiftskontexter. För att lösa
2 följande exempel krävs kunskaper om proportionalitet samt 5ans multiplikationstabell: "Vad är 4 gånger så mycket som 5?". "Nisse har 5 kr och Lisa har tre gånger så mycket. Hur mycket pengar har Lisa?" En elev som påbörjar lästalet på ett ändamålsenligt sätt har förmodligen förstått problemet. En elev som fullföljer en korrekt lösning visar även matematisk kunskap. Skulle lösningsfrekvensen skilja sig mycket mellan de olika formuleringarna så kan det peka på att uppgiftens formulering är svår. Det går också att jämföra lösningsfrekvenser mellan lästal på svenska och lästal på annat språk, exempelvis elevens modersmål. Andra sätt att arbeta med detta projekt är att låta elever redovisa lösningar på valfritt språk. Referenser att börja med: Österholm, M., Bergqvist, E. (2012). Methodological issues when studying the relationship between reading and solving mathematical tasks. NOMAD 17(1). Didaktiska artiklar om det matematiska begreppet som du väljer att studera Det finns plats för ett antal examensarbetare. Kontakta Jöran Petersson, joran.petersson@mnd.su.se om du är intresserad. Elever med utländsk bakgrund möter svensk matematikundervisning När elever med utländsk bakgrund kommer till Sverige placeras de vanligen i förberedelseklasser i grundskolan eller gymnasieskolan. När det bedöms lämpligt flyttar de över till ordinarie undervisning. Syftet för examensarbetet är att med matematikämnet i fokus undersöka hur mottagning och undervisning samt villkoren för dessa ser ut i förberedelseklasserna. Du kommer att på egen hand och i samarbete med handledaren sätta dig in i området, precisera undersökningsfrågan, föreslå metoder för datainsamling och analysera data. Litteratur, se sidan 4 i detta dokument. Det går att rikta in sitt examensarbete mot flera olika områden, exempelvis: Vilken policy har skolorna vad det gäller undervisning i matematik i förberedelseklasserna? Vilka rutiner har skolorna för att bedöma elevernas kunskaper i matematik vid ankomst och/eller övergång till ordinarie undervisning? Om eleverna får undervisning i matematik i förberedelseklassen, hur ser den i så fall ut? Hur hanterar läraren individanpassningen i matematikundervisningen i förberedelseklassen? Vilka utmaningar vid de nationella ämnesproven i matematik blir särskilt tydliga för nyanlända elever? Elevers lösningsstrategier på de nationella ämnesproven. Det finns plats för ett antal examensarbetare. Kontakta Jöran Petersson, joran.petersson@mnd.su.se om du är intresserad. Litteraturförslag till Elever med utländsk bakgrund möter... Beroende på inriktningen du väljer, kan delar av denna litteratur kan vara relevant: Barwell, Richard (red.) (2009). Multilingualism in mathematics classrooms: global perspectives. Buffalo, N.Y.: Multilingual Matters. [Om flerspråkighet] Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet. [finns som PDF, orienterande översikt]. Böhlmark, A. (2008). Age at immigration and school performance: A siblings analysis using Swedish register data. Labour Economics (15) [Om invandringsålder, tillgänglig som PDF om du loggar in på SU-bibliotek] D'Ambrosio, U. (2001). Ethnomathematics links between tradition and modernity.
3 Rotterdam/Taipei: Sense Publishers. [Om etnomatematik] Elever med utländsk bakgrund: rapport till regeringen. (2004). Stockholm: Skolverket. [Finns som pdf på Skolverket - publikationer]. [Om meritpoäng för olika elevgrupper.] Nomad (2008) No 4: Ett antal artiklar med olika inriktning. Programme for International Student Assessment.Organisation for Economic Cooperation and Development. (2006). Where immigrant students succeed: a comparative review of performance and engagement in PISA Paris: OECD. [Om PISA-resultat] Skolverket (2007). Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever. Stockholm: Skolverket. [Finns som pdf på Skolverket publikationer. Om villkor för
4 undervisning av nyanlända invandrare]. Skolverket (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm: Skolverket. [Finns som pdf på Skolverket - publikationer. Om villkor för undervisning av nyanlända invandrare]. + Kurslitteratur och artiklar i matematikdidaktik förstås. Undervisning i naturvetenskap Vad undervisar lärare i? Hur undervisar lärare? Vilken roll spelar estetiken för lärande i naturvetenskap? Hur kan lärare hjälpa elever när de lär sig naturvetenskap? Information och kommunikationsteknik i undervisning i naturvetenskap. Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA). Utvärdering och bedömning i matematik och naturvetenskap Hur kan vi få syn på barns och elevers kunnande? Hur kan vi bedöma det? Vilka metoder använder lärare när de skall bedöma elevers kunskaper? Hur kan bedömning bli ett redskap för lärande? Hur löser elever teoretiska respektive laborativa uppgifter? Språk och matematik/språk och naturvetenskap Hur kan kommunikativa situationer i undervisningen bidra till elevers lärande i matematik och naturvetenskap? Hur hänger lärande i matematik och naturvetenskap ihop med språk och språkutveckling? Hur utformar lärare undervisning i matematik och naturvetenskap i flerspråkiga klassrum? Hur bidrar kulturell förförståelse till elevers lärande i matematik? Yngre barns lärande i matematik och naturvetenskap Hur kan yngre barns förståelse och känsla för tal utvecklas? Vilka tankar om naturen uttrycker yngre barn, och hur kan vi möta dem? Hur kan matematiska och naturvetenskapliga resonemang bidra till yngre barns lärande? Tekniska hjälpmedel som didaktiskt verktyg i matematiken Hur kan man med tekniska hjälpmedel öka förståelsen för och utmana till lärande i matematik? Hur kan tekniska hjälpmedel som didaktiska verktyg användas för att utveckla undervisningssituationen? Mattecoach I samarbete med KTH Learning Lab. Det finns plats för ett till två examensarbeten per termin. Kontakta Jöran Petersson, joran.petersson@mnd.su.se om du är intresserad. Utbildning för hållbar utveckling Elevers tankar om hållbar utveckling, klimatförändringar och framtiden. Hur använder lärare intresset för klimatpåverkan i undervisningen?
5 Är miljöundervisningen något för alla ämnen, eller är det NO? Attityder till och intresse för matematik och naturvetenskap Hur framställs naturvetenskap och matematik i läroböcker och media i förhållande till andra ämnen? Hur stimulerar lärare elevernas intresse för matematik och naturvetenskap? Vilka attityder till matematik- och naturvetenskapsundervisning formar lärares undervisning? Lärande i naturvetenskap utanför skolan Vilken roll spelar museer, science center, botaniska trädgårdar, akvarier för elevers lärande i naturvetenskap? Vilken roll har läraren i undervisning i miljöer utanför skolan? 4 (4) Kategorisering av elevlösningar Uppgift för flera självständigt arbeten som kan anpassas grundnivå eller avancerad nivå: I ett forskningsprojekt på MND finns data i form av elevlösningar och några taxonomier att kategorisera elevlösningarna efter. Uppgiften består i att handledaren och studenten kategoriserar elevlösningar (provsvar) inom en viss frågetyp efter några olika varianter av bedömningsmallar oberoende av varandra varefter resultatet jämförs. Handledare och student diskuterar skillnader i resultatet och hur bedömningsmallar med fler/färre kategorier påverkar eventuella skillnader i resultatet. Uppgiften är ett exempel på hur forskaren når reliabilitet i kategoriseringen och ingår i ett forskningsprojekt vid MND. Handledaren ger även förslag på artiklar om taxonomier i det aktuella området. Under arbetet får du tillfälle att arbeta med en forskare. Du får utveckla din noggrannhet och matematikdidaktisk analyskompetens, vilket du har nytta av som lärare för att konstruera prov och bedöma elevers kompetens ur elevlösningar. Beroende på inriktning och djup kan arbetet utföras på grundläggande eller avancerad nivå. Kontaktperson: Joran.Petersson@mnd.su.se Tidningsläsarens behov av statistisk kompetens (GN) Teori: Du läser in dig på ett givet ramverk för bedömning av statistisk kompetens. Centrala referenser är: Mooney, E. S. (2002). A framework for characterizing middle school students statistical thinking. Mathematical Thinking and Learning, 4, Wainer, H. (1992). Understanding graphs and tables. Educational Researcher, 21(1), Empiri: Du söker igenom en dagstidningar under en period efter artiklar som innehåller statistisk information såsom tabeller, grafer etc. Analys: Du kategoriserar vilken information som tidningsläsaren på olika kompetensnivåer kan ta till sig ur enskilda artiklar liksom den kompetensnivå som krävs för att tillgodogöra sig tidningsartikeln i sin helhet. Det går bra att flera studenter arbetar parallellt med olika dagstidningar. Arbetets resultat kan användas som stöd för lärare att ur dagstidningar hitta nivåanpassad statistisk information att använda i undervisningen. Tidskrifter med statistikdidaktisk inriktning:
6 Journal of Statistics Education Statistics Education Research Journal (Även andra har förstås enskilda artiklar med statistikdidaktiskt innehåll) Kontaktperson: Subtraktion i matematikundervisningen Svenska elever, liksom elever i många andra västländer, har problem att hantera subtraktion. Dessa problem gör det intressant att på olika sätt undersöka hur subtraktion behandlas i undervisningen. Du kommer att på egen hand och i samarbete med handledaren sätta dig in i området, precisera undersökningsfrågan, föreslå metoder för datainsamling och analysera data. Förslag på litteratur, se sidan 2 i detta dokument. Det går att rikta in sitt examensarbete mot flera olika områden, exempelvis: Hur presenteras subtraktion i läromedel? Vilka omvärldssituationer belyses? Hur presenteras subtraktion i läromedel? Vilka beräkningsstrategier belyses? Hur presenteras subtraktion i läromedel? Vilka didaktiska förklaringsmodeller används? Hur presenteras subtraktion i förhållande till addition i läromedel? Hur påvisas sambandet mellan räknesätten? Hur ser undervisande lärare på de fyra ovanstående frågorna? Vilka uppfattningar har elever på de fyra ovanstående områdena? Elevers lösningsstrategier för olika typer av uppgifter. Det finns plats för ett antal examensarbetare. Kontakta Kerstin Larsson, kerstin.larsson@mnd.su.se om du är intresserad. Litteraturförslag till Subtraktion i matematikundervisningen Beroende på inriktningen du väljer, kan delar av denna litteratur kan vara relevant: Alm, L. (2010). Ämnesprovet i matematik för årskurs 5 vårterminen Stockholm. Anghileri, J. (Red.) (2001). Principles and Practices in Arithmetic Teaching. Buckingham, U.K.: Open University Press. Carpenter, T. P., Fennema, E., Franke, M. L., Levi, L., & Empson, S., B. (1999). Children's mathematics: cognitively guided instruction. Portsmouth, NH ;: Heinemann. Carroll, W. M. (1999). Invented computational procedures of students in a standards-based curriculum. The Journal of Mathematical Behavior, 18(2), Foxman, D., & Beishuizen, M. (2002). Mental calculation methods used by 11-year-olds in different attainment bands: A reanalysis of data from the 1987 APU survey in the UK. Educational Studies in Mathematics, 51(1-2), Fuson, K. C., Wearne, D., Hiebert, J. C., Murray, H. G., Human, P. G., Olivier, A. I., et al. (1997). Children's conceptual structures for multidigit numbers and methods of
7 multidigit addition and subtraction. Journal for Research in Mathematics Education, 28(2), Gamo, S., Sander, E., & Richard, J.-F. (2010). Transfer of strategy use by semantic recoding in arithmetic problem solving. Learning and Instruction, 20(5), Heirdsfield, A. M., & Cooper, T. J. (2004). Factors affecting the process of proficient mental addition and subtraction: Case studies of flexible and inflexible computers. The Journal of Mathematical Behavior, 23(4), Larsson, K. (2010). Vad handlar subtraktion om? Stockholm: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Larsson, K. (2011a). Varför ska man "göra olika"?: En litteraturstudie om beräkningsstrategier för subtraktion. Stockholm University, Stockholm. Larsson, K. (2011b). What about subtraction: Can research enhance teaching and learning in elementary school? Paper presented at the International Symposium Elementary Maths Teaching, Prague, The Czech Republic. Murphy, C. (2011). Comparing the use of the empty number line in England and the Netherlands. British Educational Research Journal. Vol, 37(1), Selter, C. (1998). Building on children's mathematics: A teaching experiment in grade three. Educational Studies in Mathematics, 36(1), Skolverket. (2008). Svenska elevers matematikkunskaper i TIMSS Stockholm. Thompson, I. (1999). Issues in teaching numeracy in primary schools. Buckingham: Open University Press. Thompson, I. (Red). (2003). Enhancing primary mathematics teaching. Maidenhead: Open Univ. Press. Torbeyns, J., De Smedt, B., Stassens, N., Ghesquière, P., & Verschaffel, L. (2009). Solving subtraction problems by means of indirect addition. Mathematical Thinking and Learning, 11(1-2), Torbeyns, J., Ghesquiere, P., & Verschaffel, L. (2009). Efficiency and flexibility of indirect addition in the domain of multi-digit subtraction. Learning and Instruction, 19(1), 1-12.
Ibland när resultatet av TIMSS diskuteras kan man få höra att svenska elever
Per-Olof Bentley TIMSS 2007 En djupanalys av svenska elevers matematikkunskaper Detta är den första i en serie artiklar där de svenska resultaten från TIMSS 2007 diskuteras. Analysen av elevernas lösningar
Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en
Kerstin Larsson Subtraktion Vad är egentligen subtraktion? Vad behöver en lärare veta om subtraktion och subtraktionsundervisning? Om elevers förståelse av subtraktion och om elevers vanliga missuppfattningar?
Institutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att utveckla och fördjupa studentens förmåga att tillämpa didaktiska teorier och matematiska begrepp så att han/hon utifrån gällande styrdokument kan planera, genomföra
Institutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att utveckla och fördjupa studentens förmåga att tillämpa didaktiska teorier och matematiska begrepp så att han/hon utifrån gällande styrdokument kan planera, genomföra
Samhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den
Saman Abdoka Elevens bakgrund en resurs De senaste tjugo åren har inneburit stora förändringar för såväl samhälle som skolmatematik. Ur en lång erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klassrum ger
Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)
Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens
Verktygsbanken. Grundskola åk 7 9, modul: Problemlösning. Maria Larsson, Mälardalens högskola och Andreas Bergwall, Örebro universitet
Verktygsbanken Grundskola åk 7 9, modul: Problemlösning Maria Larsson, Mälardalens högskola och Andreas Bergwall, Örebro universitet Grundskola åk 7-9 Del: 1-8 Verktygsbanken Maria Larsson, Mälardalens
Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning. Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete
Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete Gudrun Malmers Stiftelse Elevintervjuer med elever i årskurs 1 i grundskolan. Eleverna deltar i ett 3-årigt utvecklingsprojekt
Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid
Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid 2017-10-19 2 Programmering i skolan 2017-10-19 3 Lgr 11 (rev. 2017) Arbetssätt för utveckling
Samband mellan räknesätt. Lena Andersson Fakulteten för lärande och samhälle Malmö högskola
Samband mellan räknesätt Lena Andersson Fakulteten för lärande och samhälle Malmö högskola Matematikundervisningens uppgift, Lgr 11 För att frångå att eleven uppfattar varje matematiskt moment som enskilda
Vad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt
Modul: Problemlösning Del 1: Matematiska problem Vad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt Var och en av oss har föreställningar om vad matematik är. Dessa föreställningar är ofta ganska
Det finns en stor mängd appar till surfplattor som kan användas för att
Jenny Svedbro Vilse i app-djungeln en granskning av appar för multiplikationsundervisning För att stimulera till fler och bättre examensarbeten med inriktning mot lärande och undervisning i matematik har
När vi tänker på någon situation eller händelse där multiplikation
Maria Flodström & Lina Johnsson Framställningen av multiplikation påverkar taluppfattningen Multiplikation i läromedel för årskurs 1 3 Här ger 2011 års Göran Emanuelssonstipendiater sin analys av hur multiplikation
En snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap
En snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap 1. Gå till Stockholms universitetsbiblioteks startsida (http://www.sub.su.se/) och skriv ERIC (EBSCO) i sökrutan, den vanligaste databasen
Figur 1: Påverkan som processer. Vad tycker elever om matematik och matematikundervisning?
Modul: Problemlösning Del 1: Matematiska problem Känsla för problem Lovisa Sumpter När vi arbetar med matematik är det många faktorer som påverkar det vi gör. Det är inte bara våra kunskaper i ämnet som
Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer
Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer Michael Tengberg Karlstads universitet Syftet med passet att bidra med ett teoretiskt grundat verktyg för observation,
På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt?
På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt? Jenny Fred, lärare på Ekensbergsskolan och doktorand vid Forskarskolan
Samband mellan räknesätt. Lena Andersson Natur, miljö och samhälle Lärarutbildningen Malmö högskola
Samband mellan räknesätt Lena Andersson Natur, miljö och samhälle Lärarutbildningen Malmö högskola Matematikundervisningens uppgift, Lgr 11 För att frångå att eleven uppfattar varje matematiskt moment
Learning study elevers lärande i fokus
Learning study elevers lärande i fokus En teoretiskt förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning Innehåll Vad har betydelse för elevernas lärande? Vad är en Learning study? Variationsteori
2MD62U Matematik för undervisning i åk 4 6, 1 30 ingår i lärarlyftet, 30 högskolepoäng Mathematics, teaching in year 4 6 (1 30), 30 credits
Dnr: 2016/1151 3.1.3 Kursplan Fakulteten för teknik Institutionen för matematikdidaktik 2MD62U Matematik för undervisning i åk 4 6, 1 30 ingår i lärarlyftet, 30 högskolepoäng Mathematics, teaching in year
Digitala resurser i undervisningen
Digitala resurser i undervisningen EN FALLSTUDIE I DIGITAL NO-DIDAKTIK Handledare: Susanne Pelger Ann-Marie Pendrill Syfte Att öka kunskapen om hur lärare kan arbeta med digitalt stöd på ett didaktiskt
LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Promemoria 2015-12-23 U2015/06066/S. Utbildningsdepartementet. Vissa timplanefrågor
Promemoria 2015-12-23 U2015/06066/S Utbildningsdepartementet Vissa timplanefrågor 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Författningsförslag... 4 1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)...
Programmering på vetenskaplig grund? Några forskningsresultat. Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid
Programmering på vetenskaplig grund? Några forskningsresultat Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid 2018-05-20 2 Programmering i skolan 2018-05-20 3 Programmering i skolan är inget nytt Seymore
Institutionen för individ och samhälle Kurskod EGS201. Engelska för grundlärare F-3: Språkfärdighet och ämnesdidaktik, 15 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar dels till att utveckla studentens språkliga förståelse och språkfärdighet, dels till att, utifrån allmändidaktiska teorier som behandlats tidigare i utbildningen, utveckla
Subtraktionsberäkningar
Kerstin Larsson Subtraktionsberäkningar I förra numret av Nämnaren beskrev författaren olika situationer inom subtraktion och addition. Här fortsätter hon att behandla beräkningsstrategier för subtraktion
Vilka typer av matematiska resonemang (ut)värderas i skolmatematiken?
Vilka typer av matematiska resonemang (ut)värderas i skolmatematiken? - En analys av svenska gymnasieprov Mattebron.se En mötesplats för gymnasielärare och högskolelärare i matematik Göteborg 4 maj 2007
LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Mathematics inside the black box bedömning för lärande i matematikklassrummet PDF ladda ner
Mathematics inside the black box bedömning för lärande i matematikklassrummet PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Jeremy Hodgen. Hur bedömer lärare elevens kunskaper? Hur anpassar lärarna
Statistik för 2014. Facebook- sidan har hundratals läsare och den har kompletterats med besök i skolor.
Statistik för 2014 Verksamhet Under 2014 har vi för andra året använt ett chatsystem baserat på Lync som är kopplat till ett statistikinsamlingssystem. Fördelarna med systemet är att det är lätt att använda,
LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 11 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Många elever upplever subtraktion som betydligt svårare än addition.
Susanne Frisk Subtraktion i läromedel för årskurs 2 Elever kan uppleva subtraktion som svårt när de möter det i skolan. Här kategoriseras olika situationer eller problem som leder till en subtraktion oc
Språk-, läs- och skrivutveckling
RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet
PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media
PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The
Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning
Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning Malin Lavett Lagerström Licentiand NV-didaktik på Stockholms universitet NV/teknik-lärare
BAKGRUNDSANALYS FÖR UTVECKLINGSPLAN I MATEMATIK
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA SID 1 (7) 2012-11-21 BAKGRUNDSANALYS FÖR UTVECKLINGSPLAN I MATEMATIK Matematikundervisning i Sverige Skolämnet matematik och undervisningen
Översiktlig planering för del B2 på Campus Valla
Översiktlig planering för del B2 på Campus Valla Vecka 13 Måndag 23 mars, sal D315 13-17 Om matematikdidaktik som praktisk och teoretisk disciplin. Forskning och teoretiska perspektiv. Uppgiftsanalys.
Kursbeskrivning och studieplan för UM8017. Ämnesdidaktik undervisning och lärande i naturvetenskap 5 hp vt 2013
Kursbeskrivning och studieplan för UM8017 Ämnesdidaktik undervisning och lärande i naturvetenskap 5 hp vt 2013 1 Kontakt Kursansvarig lärare: Jakob Gyllenpalm Övriga lärare: Jesús Piqueras, BO Molander
Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning
Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Örebro 3-4 feb 2014 Lindén 2014 1 Bakgrund När flerspråkiga elever får uttalade problem med läsoch skrivutvecklingen kan frågan uppstå om svårigheterna
LMA110, Matematik för lärare 1 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 11 LMA110, Matematik för lärare 1 30 högskolepoäng Mathematics 1 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd
Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg
Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg Lesson studies Kompetensutveckling för lärare Förbättra elevernas lärande Bidra till lärares professionella kunskap Pragmatisk
Examensarbete för Grundlärarexamen Inriktning F-3
Examensarbete för Grundlärarexamen Inriktning F-3 Avancerad nivå Subtraktion av tvåsiffriga tal: strategier och uttrycksformer hos elever i åk 2 och 3 Författare: Anneli Laak Handledare: Helén Sterner
FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE. Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet
FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet 1 Erfarenhet och forskning har visat att elevernas kunskapsutveckling
Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr
Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för
Varför ska man göra olika?
Varför ska man göra olika? En litteraturstudie om beräkningsstrategier för subtraktion Kerstin Larsson Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Självständigt arbete på avancerad
Undervisning och lärande - läroplansteori och didaktik
Kursplan Uttagen: 2014-09-26 Undervisning och lärande - läroplansteori och didaktik Teaching and Learning - Curriculum Theory and Didactics 7.5 högskolepoäng Kurskod: 6PE155 Inrättad: 2014-05-20 Inrättad
Språkanvändning i flerspråkiga klassrum och dess påverkan på elevernas matematiklärande
Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap och lärande Examensarbete 1, Matematik, grundläggande nivå, 15 hp Grundlärarprogrammet, inriktning F-3 Vårterminen 2017 LIU-LÄR-G-MA-17/14-SE
BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson
BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga
Eva Norén, Anette de Ron och Lisa Österling, Stockholms universitet
Matematik Grundskola åk 1-9 Modul: Språk i matematik Del 3: Cirkelmodellen - texter i matematik Texter i matematik Eva Norén, Anette de Ron och Lisa Österling, Stockholms universitet I matematikklassrummet
Att utforska matematiken tillsammans strategier för inkluderande klassrumssamtal
Att utforska matematiken tillsammans strategier för inkluderande klassrumssamtal - implementering av Talk Moves i en svensk kontext Lisa Dimming, Marita Lundström, Margareta Engvall & Karin Forslund Frykedal
Tillfällen att utveckla fördjupad förståelse en bristvara?
Modul: Undervisa matematik utifrån förmågorna Del 5: Resonemangsförmåga Tillfällen att utveckla fördjupad förståelse en bristvara? Örjan Hansson, Högskolan Kristianstad Matematiklärande är en komplex process
Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning
Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Spansklärares värderingar, dilemman och förslag 1 Språk och ämnesspråk 2 1 Vad ingår i en kommunikativ språkundervisning? Grammatisk kompetens Sociolingvistisk
Kursbeskrivning. Matematik och lärande för årskurs F 6: kurs inom ULV-projektet, 30 hp
Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Kursbeskrivning Matematik och lärande för årskurs F 6: kurs inom ULV-projektet, 30 hp Ht 2018 Innehållsförteckning Kursinformation
Hur kan forskningen bidra till utvecklingen av matematikundervisningen?
Hur kan forskningen bidra till utvecklingen av matematikundervisningen? Johan Lithner Johan.Lithner@math.umu.se Umeå Forskningscentrum För Matematikdidaktik www.ufm.org.umu.se 1 Frågor att fundera över
Matematikundervisning och mångspråkiga elever. 18 februari 2010 Eva Norén presentationen skickas till Elisabeth
Matematikundervisning och mångspråkiga elever 18 februari 2010 Eva Norén presentationen skickas till Elisabeth Elever med utländsk bakgrund Elever med utländsk bakgrund En av fem elever i grundskolan har
Sy$e. Möjliga innebörder i förmågan a5 föra och följa algebraiska resonemang undersöka förmågan att kunna föra algebraiska resonemang
Möjliga innebörder i förmågan a5 föra och följa algebraiska resonemang Carolina Blomström, Jenny Fred och Sanna We5ergren STLS, FoU-enheten, Stockholms stad Sy$e undersöka förmågan att kunna föra algebraiska
Tiobas-systemet ett av andra bas-system
Tiobas-systemet ett av andra bas-system Att resonera och argumentera för inbyggda strukturer i rationella tal i decimalform Marie Björk, Åsa Nikula, Paul Stensland och Anna Stridfält Sjöstadsskolan 1.Bakgrund
Naturvetenskaplig litteracitet inte bara en fråga om språk
Naturvetenskaplig litteracitet inte bara en fråga om språk Maria Andrée Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik www.mnd.su.se/maria Scientific literacy has become an internationally
Att konstruera matematikuppgifter på yrkesprogram
Modul: Undervisa matematik på yrkesprogram Del 1: Matematikundervisning på yrkesprogram Att konstruera matematikuppgifter på yrkesprogram Anna L. V. Lundberg, Karolina Muhrman, Linköpings universitet Uppgifter
Att utveckla taluppfattning genom att dela upp tal är mycket vanligt i de
Jorryt van Bommel Räkna med ägg När elever möter matematikinnehåll genom arbete med konkret och laborativt material är det av vikt att steget från konkret arbete till abstrakt och generell matematik inte
Relationen mellan språk och lärande är komplex, både när det gäller ur
Ewa Bergqvist & Magnus Österholm Språkbrukets roll i matematikundervisningen Det språk vi använder oss av i matematikklassrummet kan fokuseras på många olika sätt. Språket är också nödvändigt att förhålla
genom berikning inom det matematiska område klassen arbetar med. Modellen är verkligen enkel: en äggkartong med plats för ett visst antal ägg.
Jorryt van Bommel Räkna med ägg När elever möter matematikinnehåll genom arbete med konkret och laborativt material är det av vikt att steget från konkret arbete till abstrakt och generell matematik inte
Ett forskningsprojekt om matematikens roll i gymnasiefysiken
Ett forskningsprojekt om matematikens roll i gymnasiefysiken Lena Hansson, Örjan Hansson, Kristina Juter och Andreas Redfors Sammanfattning Matematik är ett viktigt verktyg för fysiken och matematiken
Även om skolmatematiken är uppdelad under Centralt innehåll i kursplanen
C. Lindegren, I. Welin & W. Sönnerhed Förståelse för tal i bråkform Två lärarstudenter på HLK i Jönköping undersökte elevers förståelse för tal i bråkform. De såg att elever många gånger har likartade
Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping
Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna
Är svenska elever dåliga i algebra och geometri?
Är svenska elever dåliga i algebra och geometri? Lena Adolfsson I förra numret gavs en sammanfattande beskrivning av TIMSS-projektets studie av svenska 13-åringars kunskaper i matematik. I denna artikel
Forskning och matematikutveckling
Forskning och matematikutveckling Fil.dr. Constanta Olteanu 2011-02 02-14 RUC-Linn Linnéuniversitetet Översikt över innehållet i presentationen Vad menas med matematikutveckling? Vad är ämnesdidaktisk
Lokala krav för lärarexamen
Lokala krav för lärarexamen 210/240/270/300/330 högskolepoäng (hp) Fastställd av Utbildningsvetenskapliga nämnden att gälla fr.o.m. 2007-07-01 reviderad 2008-11-13 reviderad 2010-03-24 Innehållsförteckning
Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet.
Problemlösning Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet. Denna modul riktar sig till dig som arbetar i årskurserna 1-3 och handlar om hur du kan utveckla din undervisning
Hitta matematiken. Kartläggningsmaterial i matematiskt tänkande i förskoleklass
Hitta matematiken Kartläggningsmaterial i matematiskt tänkande i förskoleklass 6 Lärarinformation Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Att kartlägga elevers kunnande i förskoleklass 3 Om Hitta matematiken 4 Aktiviteter
Att använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser. Zeynep Ünsal
Att använda gester som en medierande resurs i mångspråkiga nv-klasser Zeynep Ünsal zeynep.unsal@mnd.su.se Vilka är tvåspråkiga? Tvåspråkiga elever: De elever som använder två (eller fler) språk i sitt
De nationella proven i matematik i årskurs 3 utgår främst från kunskapskravet
Erica Aldenius, Yvonne Franzon & Jonas Johansson Elevers skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion I de insamlingar av elevlösningar och resultat på nationella prov som PRIMgruppen regelbundet
L3EN10, Engelska för lärare F-3, 15,0 högskolepoäng English for teachers grades 0-3, 15.0 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L3EN10, Engelska för lärare F-3, 15,0 högskolepoäng English for teachers grades 0-3, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
HUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA?
HUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA? INGRID PRAMLING SAMUELSSON INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar
Under en följd av år har svenska elevers bristande matematikkunskaper
Madeleine Löwing Elevers kunskaper i aritmetik en kartläggning med utgångspunkt i Diamant-diagnoserna Elever som kommer från förskoleklass verkar väl förberedda för vidare lärande i matematik när de kommer
De flesta lärare har antagligen upplevt
TORULF PALM Problem med verkligheten att lösa tillämpade matematikuppgifter Här beskrivs forskning kring elevers arbete med tillämpade uppgifter, med fokus på elevlösningarnas verklighetsöverensstämmelse.
TIG085, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 15 högskolepoäng
IT universitetets fakultetsnämnd TIG085, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 15 högskolepoäng Grundnivå ICT and Special Needs Education as Support for Learning, 15 ECTS credits 1. Fastställande
VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén
Handledarutbildning inom Matematiklyftet. Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016
Handledarutbildning inom Matematiklyftet Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016 1. Efter genomgången utbildning ska matematikhandledaren ha goda kunskaper om Matematiklyftets bakgrund
LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?
Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Singapore tillhör sedan länge toppnationerna i internationella undersökningar som Pisa och TIMSS. Deras framgångar har gjort att många andra
LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 11 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Program, FOU-dagen 120529
Program, FOU-dagen 120529 1 Innehåll Program FoU-dagen... 3 Seminarium 1... 5 Decoding Sciences... 5 Seminarium 2... 5 Infödd, sent eller tidigt invandrad - elevgruppers prestationer och val av lösningsstrategier
LMA210, Matematik för lärare 2, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 11 LMA210, Matematik för lärare 2, 30 högskolepoäng Mathematics 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd
Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Karin Landtblom & Anette De Ron Gruppera mera! Dubbelt och hälften är vanliga inslag i den tidiga matematikundervisningen. Elever ska ringa in hälften av något eller rita så att det blir dubbelt så många.
Ämnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Att motverka skolmisslyckanden
Att motverka skolmisslyckanden Konsten att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt Hur ser det ut i Västra Götaland? Vad beror det på? Förklaringsmodeller Vad bör göras? www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter
L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik
BEDÖMARTRÄNING - MATEMATIK ÅRSKURS 6 Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik ASTRID PETTERSSON PROFESSOR, STOCKHOLMS UNIVERSITET Bedömning är en ständig följeslagare till undervisning
Episoderna i denna artikel är hämtade
JONAS EMANUELSSON Berätta vad du tänker! Två berättelser om rätt och fel svar Artikeln handlar om de frågor lärare ställer till sina elever i klassrummet och vad som händer i den efterföljande interaktionen.
Självständigt arbete inom grundlärarprogrammet info
Självständigt arbete inom grundlärarprogrammet info Det första självständiga arbete som du skriver inom grundlärarutbildningen (L3XA1G respektive L6XA1G) är tänkt att bestå i en uppsats som analyserar
Postprint.
http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Nämnaren : tidskrift för matematikundervisning. This paper has been peer-reviewed but does not include the final
Session: Historieundervisning i högskolan
Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,
Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik
Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Jonas Forsman, Staffan Andersson, Jannika Andersson Chronholm, Cedric Linder Avdelningen för fysikens didaktik, Institutionen för fysik och materialvetenskap,
Likhetstecknets innebörd
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking
Date: Beginning of September - Beginning of January
SSA121 - Swedish as a Second Language, 1-10 points file:////vxufs1/group/adm/utb_kat/exam.../svenska som andraspråk/ec_ssa121.html Code: SSA121 Date: Beginning of September - Beginning of January Name:
Upprepade mönster (fortsättning från del 1)
Modul: Algebra Del 2: Resonemangsförmåga Upprepade mönster (fortsättning från del 1) Anna-Lena Ekdahl och Robert Gunnarsson, Högskolan i Jönköping Ett viktigt syfte med att arbeta med upprepade mönster
Undervisa i matematik genom problemlösning
Modul: Problemlösning Del 1: Matematikundervisning genom problemlösning Undervisa i matematik genom problemlösning Maria Larsson, Mälardalens högskola Att hjälpa barn att bli bättre problemlösare är inte
Syftet med vår studie
Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisningen Jenny Fred & Johanna Stjernlöf Syftet med vår studie Övergripande syfte: Att bidra med ny och fördjupad ämnesdidaktisk
Matematikundervisning med digitala verktyg* Översikt över modulstrukturen
Matematikundervisning med digitala verktyg* En modul i Matematiklyftet Översikt över modulstrukturen Moment A individuell förberedelse Moment B kollegialt arbete Moment C aktivitet Moment D gemensam uppföljning