Presentationer. Alkoholens hälsoeffekter på det ofödda och födda barnet
|
|
- Axel Rune Sandström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Presentationer Alkoholens hälsoeffekter på det ofödda och födda barnet s t o c k h o l m j a n u a r i 2009
2 Presentationer
3 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 2009 ISBN: OMSLAGSFOTOGRAFI: Photos.com Foto inlaga: Photos.com Bildbearbetning: AB Typoform GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM TRYCK: Rydheims Tryckeri AB, Jönköping 2009
4 Innehåll 4 Yngre och medelålders kvinnor dricker mer alkohol 5 Alkoholmönster under graviditet i Sverige och i andra länder 6 Småbarnsföräldrars alkoholvanor vad vet vi? 7 Hjärnans Big Bang 8 Myt eller verklighet? Effekterna på fostrets utveckling av måttligt alkoholintag 9 Skadepanorama hos barn exponerade för alkohol under graviditet 10 Alkoholens effekt på den vuxna hjärnan 11 Närhetens och lyhördhetens betydelse för det lilla barnet 12 Women and Pregnancy: What to Consider Around Alcohol Use? 13 Alkohol inom mödra- och barnhälsovården, Västmanlands Landsting 14 Mödra- och barnhälsovården, Västra Götalands läns landsting 15 Att utreda och hjälpa barn med alkoholskador. Behov av utredningsoch kunskapscentra? 16 Att omsätta kunskap i praktiken en interaktiv process om att vilja, våga och kunna 16 Moderator
5 Yngre och medelålders kvinnor dricker mer alkohol Alkohol är det stora folkhälsoproblemet i Sverige om man ser det historiskt. Alkoholskador finns ofta i bakgrunden till andra hälsoproblem och just det faktum att de är så vanliga gör att man inte alltid känner igen dem. Alkoholskadorna kunde under lång tid pressas tillbaka tack vare stora insatser från folkrörelser men också från engagerade människor inom vården. Fortfarande ligger den svenska alkoholkonsumtionen under EU:s genomsnitt. Under senare år har det skett en ökning av alkoholdrickandet men också en omfördelning exempelvis till yngre och medelålders kvinnor. Detta ställer nya krav på sjukvårdens insatser. Gunnar Ågren, f.d. generaldirektör för Statens folkhälsoinstitut, läkare och forskare inom alkoholområdet. 4 Presentationer
6 Alkoholmönster under graviditet i Sverige och i andra länder Kvinnors alkoholkonsumtion och dryckesmönster har ändrats. Inte minst bland de unga kvinnorna har konsumtionen ökat. De debuterar i unga år och de flesta har etablerade alkoholvanor när de blir gravida och väljer att föda sitt första barn. Att alkohol är fosterskadande är ingen ny kunskap. Det finns beskrivet sedan antiken. I Sverige rapporterar ca 90 % av de gravida kvinnorna att de är alkoholkonsumenter. De flesta uppger att de slutat med alkohol när de blivit medvetna om att de var gravida. Studier visar att kvinnor är högmotiverade att skydda det väntande barnet om de får god information och hjälp med motivation att avstå från alkohol under graviditeten. Andelen kvinnor som helt avstår har under de senaste åren ökat markant. Konsumtionen i andra länder avspeglar i hög grad kvinnors alkoholkonsumtion generellt. Det finns forskning som visar klara samband mellan kvinnors jämlikhet och en ökad alkoholkonsumtion. Mona Göransson, leg. barnmorska, Med. dr. verksam inom forskning på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Åsa Magnusson, leg. läkare, överläkare i psykiatri, doktorand vid Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Presentationer 5
7 Småbarnsföräldrars alkoholvanor vad vet vi? Barnhälsovården i Stockholms läns landsting (SLL) gjorde en kartläggning av alkoholvanor bland föräldrar med barn som kom till barnavårdscentralen under uppmärksamhetsveckan; vecka 45, 3-7 november På initiativ av Riskbruksprojektet vid Statens folkhälsoinstitut uppmärksammades alkoholfrågor denna vecka i tidningar, radio och TV med bland annat filmen Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig. Alla 463 BVC-sjuksköterskor i Stockholms läns landsting fick material i förväg. De la ut informationsblad till föräldrarna och satte upp affischer och särskilda brevlådor i väntrummen. När veckan kom erbjöds alla föräldrar som besökte BVC att anonymt fylla i ett AUDIT-formulär. Om båda föräldrarna var med fick var och en ett formulär. Föräldrarna fyllde i AUDIT-formulären i väntrummet och stoppade det sedan i den särskilda brevlådan. Preliminärt har barnhälsovården fått in AUDIT-formulär. Resultat från undersökningen kommer att redovisas på konferensen. Margareta Blennow, överläkare, Barnhälsovårdsenheten Södersjukhuset, Stockholm Margareta Blennow är barnhälsovårdsöverläkare sedan 1996 med ansvar att utveckla, samordna och kvalitetssäkra verksamheten vid barnavårdscentralerna i södra Stockholm. Hon medverkar i ett flertal expertgrupper för barnhälso vårdsfrågor. Sedan 2008 är Margareta Blennow ordförande för Svenska Barnläkarföreningen. 6 Presentationer
8 Hjärnans Big Bang Hjärnan genomgår en explosiv utveckling under fosterlivet. Det bildas cirka nya nervceller per minut från graviditetsvecka 10 till 20. Därefter förgrenar sig nervcellerna och kopplas ihop med synapser, som bildas i miljontals per minut. Generna är ansvariga för konstruktionen av hjärnans byggställningar, men nervcellernas aktivitet är avgörande för finjusteringen av nervkretsarna. Nervbanor som inte används, exempelvis från näthinnan till hörselbarken, går i träda medan nervbanor från näthinnan till synbarken etableras. Det förutsätter dock att de stimuleras. Ett barn som föds med medfödd starr och inte opereras i tid får en nedsatt syn. Fostrets hjärna är ingen dator, snarare en djungel, som måste gallras. Alkohol kan störa denna viktiga process och leda till att felaktiga nervkopplingar uppkommer. Hugo Lagercrantz, professor i barnmedicin, Karolinska Institutet, Stockholm Tidigare verksamhetschef för neonatalvården vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Har varit ordförande för Svenska Barnläkarföreningen och det Europeiska Sällskapet för pediatrisk forskning. Har gett ut såväl ett flertal vetenskapliga som populärvetenskapliga artiklar och böcker. Boken I barnets hjärna blev Augustnominerad år 2005 och har översatts till flera språk. Presentationer 7
9 Myt eller verklighet? Effekterna på fostrets utveckling av måttligt alkoholintag Omfattande forskning sedan 70-talet har bevisat att alkoholintag under graviditet orsakar fosterskada av olika svårighetsgrader. Skadepanoramat varierar beroende på hur mycket, hur länge och under vilken del av graviditeten organismen exponeras. Andra mekanismer som genetisk känslighet och individuell metabolism försvårar angivelse av gränsen för säker alkoholkonsumtion. Senare årens forskning har gett nya insikter att även måttliga mängder alkoholintag under känsliga stadier har större effekter på hjärnans utveckling än man tidigare trott. Evidensen kommer huvudsakligen från djurexperiment. En liten alkoholmängd givet bara vid ett tillfälle under nätverksbildningsfasen framkallade intensivt självmord hos nervcellerna i vissa distinkta cellpopulationer i hjärnan hos möss. Rhesus ap-mödrar som gavs en till två drinkar dagligen resulterade i att ungarna blev hyperaktiva med försämrad uppmärksamhet. Avvikelserna uppstod även när exponeringen begränsades till en gång i veckan under de första sex veckorna av graviditeten. Nya studier hos människofoster visar att hjärnans nätverksutveckling försenas i sin mognad mellan graviditetsvecka 18 och 35 när mödrarna konsumerade tre drinkar per vecka. Epidemiologiska studier hos människa ger stöd för att exponering för små mängder alkohol ger mätbara effekter senare i livet. Barnen har svårigheter i de så kallade exekutiva funktionerna, vilket leder till brister i uppmärksamhet, i läsförmåga och i aritmetisk färdighet för att ange några områden, utan att den klassiska bilden av fetalt alkoholsyndrom med låg IQ uppstår. Men området är svårstuderat i långtidsuppföljningar hos människa på grund av metodologiska svårigheter varför motsägande resultat presenteras i andra studier. I framställningen återges resultaten i vetenskapliga rapporter som har fokuserat på lågt till måttligt alkoholbruk. Ihsan Sarman, Med. dr, barnläkare, Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Kliniskt verksam överläkare för nyfödda och för tidigt födda barn vid Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset. Är samtidigt engagerad i frågor om drogmissbruk under graviditet och är konsult åt specialistmödravården för gravida missbrukare vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge sedan flera år. 8 Presentationer
10 Skadepanorama hos barn exponerade för alkohol under graviditet Alkoholens skadeverkningar på det ofödda barnet omfattar ett spektrum av missbildningar, inlärningssvårigheter och beteendeproblem. Påfrestningen för de drabbade och samhället är betydande och många svårt skadade av FAS (fetalt alkoholsyndrom) är inte igenkända, uppmärksammade och har inte heller bemötts adekvat med råd och stöd. Det gäller i ännu större utsträckning barn- och ungdomar som inte har fullt så tydliga tecken på att tillhöra alkoholskadepanoramat. Alkohol kan orsaka hjärnmissbildningar och är den mest betydande miljöbetingade orsaken till utvecklingsstörning och andra former av inlärningssvårigheter. Symtom från ögonen är vanligt. ADHD, motoriska koordinationssvårigheter och beteendeproblem har visat sig ha samband med FAS. Men dessa problem kan också uppkomma på grund av alkohol utan den typiska FAS-bilden med karaktäristiskt ansikte, tillväxthämning och tecken på neurologisk påverkan. Till skadepanoramat räknas fetalt alkoholsyndrom (FAS), partiellt fetalt alkoholsyndrom (PFAS), alkoholrelaterade missbildningar (ARBD), som kan drabba till exempel hjärta, njurar, ögon och skelett, samt alkoholrelaterade utvecklingsneurologiska tillstånd (ARND) som till exempel inlärningsstörningar och ADHD. Skadepanoramat kommer att belysas med aktuella fallpresentationer och forskningsrapporter. Magnus Landgren, Med. dr, barnneurolog, Barn och ungdomscentrum, Mariestad. Barn- och ungdomshabiliteringen och Utvecklingsneurologiska enheten, Barn- och ungdomsmedicin Skaraborgs Sjukhus. Presentationer 9
11 Alkoholens effekt på den vuxna hjärnan Föreläsningen kommer att belysa alkoholens effekter på den vuxna hjärnan. Vad händer i hjärnan när vi dricker, vilka områden påverkas och hur påverkar det i sin tur vårt beteende? Jenny Häggkvist, MSc, doktorand, Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet, Stockholm Doktorand vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet i Solna. Forskningen fokuserar på de neurobiologiska mekanismerna bakom återfall, med sikte på utveckling av återfallsförebyggande läkemedel. Jenny undervisar även om hur hjärnan påverkas och förändras vid upprepat intag av beroendeframkallande substanser. 10 Presentationer
12 Närhetens och lyhördhetens betydelse för det lilla barnet Spädbarnets utveckling sker i nära sampel med föräldern/vårdaren. Såväl barnet som föräldern bidrar till interaktionen och kvaliteten i samspelet. Våra tidiga erfarenheter lagras och hjälper oss att förutse vad som kan komma att ske, det vill säga hjälper oss med praktisk vägledning för samspel. Dessa inre bilder, erfarenheter, stigar i hjärnan, är inte verbala. De underbygger vårt beteende och våra förväntningar på andra utan att vi är medvetna om det. Många forskare är idag överens om att barnets förväntningar på andra människor och på hur dessa kommer att bete sig skrivs in i hjärnan under spädbarnstiden och lagras där på ett omedvetet plan. Dessa förväntningar är av grundläggande betydelse för vårt beteende när det gäller relationer genom hela livet. Allt tyder på att vår sociala förmåga är särskilt känslig för erfarenheterna i åldern 6 18 månader, något som inte enbart gäller våra känslomässiga reaktioner utan också påverkar fysiologiska processer i kroppen. Det är angeläget för spädbarnet att det finns en uppmärksam, lyhörd och kärleksfull vuxen i dess närhet som hjälper barnet att reglera dess olika reaktioner, som kan återställa välbefinnande genom fysisk, psykisk eller känslomässig kontakt. Att ge känslomässig reglering kräver mentalt utrymme och en vilja att prioritera relationer. Spädbarn som utvecklar en trygg anknytning har större förutsättningar att känna tillit till andra, vara mera empatiska, mindre aggressiva. Berit Nordström, Fil. dr, leg. psykolog, Institutionen för hälsa, vård och samhälle vid Lunds universitet Berit Nordström har i många år varit verksam inom barnhälsovården. Berit är medförfattare till ett antal böcker om föräldraskap och barns utveckling. Sedan drygt tio år är hon verksam som lektor vid Lunds universitet. Presentationer 11
13 Women and Pregnancy: What to Consider Around Alcohol Use? Although we know that in the absence of alcohol, fetal alcohol spectrum disorders (FASD) can not occur, prevention and intervention are more complex than advising and educating women to abstain from alcohol when they can become pregnant. Women who misuse alcohol often have complex histories, which may limit the success of population based prevention strategies. This presentation will examine what we know about women who consume alcohol during pregnancy and the childbearing years and will also highlight what we are learning in Canada to implement more effective strategies to prevent FASD. Specifically, information on the preferences of women, physicians current practices, and the lack of consistency in messages about the impact of alcohol during pregnancy will be presented, and implications for prevention efforts will be discussed. New evidence on the relationship between alcohol use and child development will also be presented, in particular the association of fatty acid ethyl esters (FAEE) biomarkers and child development at two years of age. Challenges inherent in research in this field will also be reviewed as will information on identifying, supporting, and providing care for children with FASD with a particular focus on the suitability of screening after birth for alcohol use during pregnancy. Suzanne Tough, Professor, Departments of Paediatrics and Community Health Sciences, University of Calgary, Canada Dr. Tough is a Professor with the Departments of Paediatrics and Community Health Sciences in the Faculty of Medicine at the University of Calgary. She is also the Scientific Director of the Alberta Centre for Child, Family and Community Research, an organization whose vision is to improve child, family and community well-being through applied research. She is also Co-Leader of an interdisciplinary research team, consisting of 21 researchers, funded by Alberta Heritage Foundation for Medical Research. Dr. Tough s research program seeks to improve the health and well-being of women during pregnancy to achieve optimal maternal, birth and early childhood outcomes. Specifically, Dr. Tough has research interests in the area of maternal and child health, preconception and prenatal care, fetal alcohol spectrum disorders, preterm birth, and delayed childbearing. The underlying aim of Dr. Tough s research program is to create evidence that informs the development of community and clinical programs and influences policy to optimize birth and childhood outcomes. 12 Presentationer
14 Alkohol inom mödra- och barnhälsovården, Västmanlands Landsting Levnadsvanorna påverkar befolkningens hälsa. Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år och 15 procent av de gravida kvinnorna fortsätter dricka efter att de blivit med barn. Regeringen intensifierar de alkoholpreventiva insatserna genom satsning på Riskbruksprojektet. Målet är att frågan om alkohol ska etableras inom primärvården. Studier visar att om vårdpersonal tar upp alkoholfrågan, samtalar och ger råd till riskkonsumerande patienter ger detta signifikanta förändringar i alkoholbeteende. Barnmorskorna i Västmanland har utbildats i alkoholfakta och motiverande samtal för att nå målet en alkoholfri graviditet. Syftet med studien Barnmorskorna och alkoholfrågan en utvärdering av Landstinget i Västmanlands Riskbruksprojekt var att utvärdera hur barnmorskorna tillämpat utbildningen inom Landstinget Västmanlands Riskbruksprojekt samt identifiera möjligheter respektive hinder för barnmorskornas alkoholpreventiva arbete. Sex kvalitativa intervjuer med barnmorskor genomfördes. Analysen skedde genom meningskategorisering. Resultatet visar att utbildningen har gett kunskap i form av fakta om alkohol och riskbruk, verktyg som AUDIT och Meny Agenda samt samtalstekniken MI. Utbildningen har gett förändrade rutiner samt grundligare alkoholscreening. Barnmorskorna tar rutinmässigt upp alkoholfrågan under det tidiga hälsosamtalet med gravida. Alkoholsamtal med övriga patienter förs främst vid identifierat behov. Stöd från kollegor, preventivt inriktad sjukvård och förändringsbenägna och motiverade gravida utgör möjligheter medan förändrade alkoholvanor samt få gemensamma strategier inom vårdcentraler hindrar barnmorskornas alkoholpreventiva arbete. Maria Nordin är fil. kand i folkhälsovetenskap och genomgår just nu magisterprogrammet i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola. Arbetet Barnmorskorna och alkoholfrågan en utvärdering av Landstinget i Västmanlands Riskbruksprojekt gjordes på uppdrag av det lokala Riskbruksprojektet i Västmanland och blev också Maria Nordins examensarbete. Presentationer 13
15 Mödra- och barnhälsovården, Västra Götalands läns landsting I Skaraborg finns familjecentraler eller familjecentralsliknade verksamheter i nästan alla kommuner. I Riskbruksarbetet var det naturligt att bygga vidare på den samverkan som redan fanns runt familjerna. En arbetsgrupp, med representanter från familjecentralernas olika verksamheter, har ansvarat för planering och genomförande av utbildning och det förändrade arbetssättet. All personal på familjecentralerna fick samma grund att stå på med gemensamma utbildningar kring fakta om riskbruk och alkohol. Vissa utbildningsinsatser har varit specifika för barnmorskor eller BVC-sjuksköterskor. Ett lokalt handlingsprogram för det alkoholförebyggande arbetet är framtaget för hela vårdkedjan. Med kunskap, nya instrument och metoder samt lokala samarbetspartner vid riskbruk och missbruk känns arbetet med alkoholfrågor mer meningsfullt och är på väg att få en självklar plats i vardagen på barnmorskemottagningar, barnavårdscentraler och familjecentraler. Gudrun Broberg, leg. barnmorska, verksam som samordningsbarnmorska för mödrahälsovården i Skaraborg Christina Djäken, leg. sjuksköterska, verksam som samordnande sjuksköterska för barnhälsovården i Skaraborg. 14 Presentationer
16 Att utreda och hjälpa barn med alkoholskador. Behov av utrednings- och kunskapscentra? Fetal alkohol spektrum störning (FASD) är den vanligaste formen av utvecklingsneurologiskt funktionshinder som samtidigt är möjligt att förebygga. Medfödda alkoholskador ökar med en ökad alkoholkonsumtion. Genom kunskap om funktionshindret kan individer och familjer där utveckla en strategi och ett förhållningssätt samt få råd och stöd. Att bli igenkänd med sina relativa styrkor och svagheter är både en rättighet och en nödvändighet för att komma vidare. Alkoholens skadeverkningar på centrala nervsystemet bildar ett komplext mönster, från strukturella hjärnmissbildningar (till exempel liten hjärna) till kognitiva funktionsnedsättningar av framför allt logiskt tänkande, visuell perception och aktivitetsreglering (ADHD). Psykiatriska pålagringar i form av ökad risk för till exempel depression och missbruk är också vanligt vid FASD. Utrednings-, rådgivnings- och stödbehovet medför att olika specialiteter inom medicin, psykiatri, psykologi, pedagogik och socialt arbete behöver samverka. Internationella och egna erfarenheter av utredningar av barn- och ungdomar med skador inom alkoholspektrum kommer att diskuteras. Leif Svensson, psykolog, Utvecklingsneurologiska enheten, barn- och ungdomscentrum, Skaraborgs Sjukhus Magnus Landgren, Med. dr, barnneurolog, Utvecklingsneurologiska enheten, barnoch ungdomscentrum, Skaraborgs Sjukhus Presentationer 15
17 Att omsätta kunskap i praktiken en interaktiv process om att vilja, våga och kunna Bo Alm, Stockholm, kommunikatör och projektledare Bo har arbetat med kommunikationsfrågor inom hälso- och sjukvårds- och folkhälsosektorn i 20 år och har drivit flera uppmärksammade informations- och påverkanskampanjer såväl nationellt som lokalt. Moderator Viveka Sundelin-Wahlsten, docent och psykolog, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, samt Beroendecentrum EWA-mottagningen Viveka har lång erfarenhet från såväl klinisk verksamhet som forskning vad gäller barn som traumatiserats och som kommer från utsatta miljöer. 16 Presentationer
18 I denna skrift presenteras föreläsare och programpunkter inför konferensen Alkoholens effekter på det ofödda och födda barnet, januari Syftet med konferensens är att sprida kunskap om alkoholens effekter på det ofödda och födda barnet. Syftet är också att ge kraft och inspiration till konferensdeltagarna för att ge riskbruksarbetet i verksamheterna näring. Under två dagar presenteras forskning med både nationellt och internationellt perspektiv samt erfarenheter från det praktiska arbetet med riskbruksfrågan. Deltagarna kommer även att på ett organiserat sätt få utbyta egna tankar och idéer och dela erfarenheter av arbete med alkohol. Statens folkhälsoinstitut Riskbruksprojektet Forskarens väg Östersund ISBN
Hälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland
HANDLINGSPROGRAM Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland Det alkoholförebyggande arbetet har en självklar plats i vardagen på familjecentraler, barnmorskemottagningar
Läs merPsykisk ohälsa och missbruk. Forskare Jenny Rangmar, fil dr i psykologi
Psykisk ohälsa och missbruk Forskare Jenny Rangmar, fil dr i psykologi Innehåll Hur gick det för de alkoholskadade barnen? Vård- och stödsamordning för personer med samsjuklighet i Partille kommun Hur
Läs merALKOHOL. en viktig hälsofråga
ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även
Läs merHandlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Uppdaterat 2017 Handlingsprogrammet är utarbetat 2008 av en arbetsgrupp
Läs merHandlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:47 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:34 av Inga-Britt Backlund m.fl. (kd) om graviditet och missbruk Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna
Läs merHandlingsprogram Alkoholförebyggande arbete
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och under spädbarns- och förskoleåldern vid kvinnohälsovård (KHV) och barnhälsovård (BHV) i Jönköpings län Bakgrund Alkoholkonsumtionen och
Läs merHandlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer. Mödra- och barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer Mödra- och barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän Mars 2010 Bakgrund Riskbruk av alkohol är en konsumtion som kan
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merAlkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården
Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS
ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics
Läs merAlkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län
Folkhälsoskrift 2012:4 Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Sammanställning av resultat från AUDIT-undersökning inom barnhälsovården hösten 2011 Av Hanna Lunding folkhälsoenheten Handledare Lena
Läs merBarnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna
Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna En av 18 rapporter inom Folkhälsomyndighetens utlysning: När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete
Läs merProjektledningen BarnSäkert
BarnSäkert Maria Engström Doktorand forskargruppen, Institutionen Kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Vårdutvecklare barnhälsovården i Uppsala län Projektledningen BarnSäkert Steven Lucas projektledare,
Läs merAlkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län
Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena
Läs merHur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol
Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol HANNE HEGAARD, BARNMORSKA, FORSKARE, LUND UNIVERSITET CHILD AND FAMILY CARE OCH FORSKNINGSENHETEN
Läs merEtt riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av
Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,
Läs merBarnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog
Läs merwww.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte
Läs merUNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning
UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning Centrum för sällsynta diagnoser Karolinska universitetssjukhuset
Läs merGod och Nära vård. Emma Spak samordnare Nära vård Sveriges Kommuner och Landsting
God och Nära vård Emma Spak samordnare Nära vård Sveriges Kommuner och Landsting Syftet: Tydligare formering av SKL:s stöd för utveckling av den Nära vård Bakgrund till uppdraget SOU 2016:2 Effektiv vård,
Läs merNär, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?
Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande
Läs merGod och nära vård - vad krävs av alla delar i vårdkedjan för att få till förändringar. Emma Spak samordnare Nära vård Sveriges Kommuner och Landsting
God och nära vård - vad krävs av alla delar i vårdkedjan för att få till förändringar Emma Spak samordnare Nära vård Sveriges Kommuner och Landsting Sens of urgency Goda resultat, hög medicinsk kvalitet,
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merYttrande över Promemorian Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19)
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE Övergripande vårdfrågor 2009-06-29 LS 0905-0472 Produktionssamordning Handläggare: Britt Arrelöv Eric Paulson Yttrande över Promemorian Insatser
Läs merRegeringsuppdrag till FHI
Regeringsuppdrag till FHI Handlingsplanerna, prop. 2000/01:20 och 2005/06:30 Fortbildning om alkohol till primärvårdens och företagshälsovårdens personal 2004 - Projektering/planering 2005 - Pilotverksamheter
Läs merAlkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län
Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2:23 1 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 29 i
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merStärk barnets rättigheter och delaktighet
Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I Stockholms län bor idag
Läs merBarnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna
Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Hjördis Högberg barnmorska, MPH, doktorand, Inst. kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet (UU) Petra Pålsson barnmorska,
Läs merLGS Temagrupp Psykiatri
LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag
Läs merNära vård med utgångspunkt i individuella förutsättningar och behov. Emma Spak samordnare Nära vård SKL
Nära vård med utgångspunkt i individuella förutsättningar och behov. Emma Spak samordnare Nära vård SKL Samordningsuppdraget: Tydligare formering av SKL:s stöd för utveckling av den Nära vård Bakgrund
Läs merUngdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv
CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs
Läs merTHE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Läs merMödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän
Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad
Läs merBarns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Läs merBARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Ingrid Weiber Institutionen för hälsa Blekinge Tekniska Högskola Disputation 28 maj 2015 Malmö Högskola Developmental disability Intellektuell
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merNär föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen. Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld
När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld Folkhälsomyndigheten, 2014 Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens
Läs merHjärnans utveckling och sårbarhet
Hjärnans utveckling och sårbarhet Hugo Lagercrantz 13/9/10 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Hugo Lagercrantz 1 Milstolpar Uppkomsten av nervceller Uppblåsning av hjärnan 200 000 nya nervceller/min
Läs merBarn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö
Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land
Läs merSpädbarn igår idag i morgon. Pia Risholm Mothander Docent, leg psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet
Spädbarn igår idag i morgon Pia Risholm Mothander Docent, leg psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet Spädbarn igår Sverige på 16-1800 talet Sjukdom, försummelse, okunskap och fattigdom
Läs merScreening for alkohol och droger
Screening for alkohol och droger Anne H Berman, leg psykolog, leg psykoterapeut Docent och adj lektor i klinisk psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning Konferens
Läs merKAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv
10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Sten Anttila
Läs merLivsstil, folkhälsofrågor inom Mödravården
Dok-nr 12698 Författare Version Caroline Lilliecreutz, överläkare, Kvinnokliniken US 2 Godkänd av Giltigt fr o m Ninnie Borendal Wodlin, Verksamhetschef, Kvinnokliniken US 2018-09-13 Fysisk aktivitet/motion
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Läs merAtt fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta
Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Utveckling och forskning i samarbete mellan Landstinget i Värmland, Region Örebro län samt Karlstads och Örebro Universitet. Kjerstin Almqvist,
Läs merAtt följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar
Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige Monica Westerlund, leg logoped, docent vid Medicinska fakulteten, Uppsala universitet monica.westerlund@kbh.uu.se
Läs merAlkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården
2014-10- 13 Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Anne H Berman, leg psykolog, leg psykoterapeut Docent och adj lektor i klinisk psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum
Läs merATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR
ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare
Läs merUngdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi
Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merTrauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS
Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS Anna Persson, legitimerad psykolog EWA-mottagningen & Rosenlunds mödravårdsteam, BCS Doktorand, Institutionen för klinisk
Läs merBarnmorskans guide för samtal om alkohol
Barnmorskans guide för samtal om alkohol Barnmorskans guide för samtal om alkohol STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN 978-91-7257-618-6 upplaga 2:3 Text: Barnmorskorna Catharina Carlén, Stockholm,
Läs merÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen
ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till
Läs mer15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1
15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,
Läs merStudenter och alkohol
Studenter och alkohol Studenthälsouppdraget Implementeringsstudie Elisabet Flennemo, tf projektledare Fhi Ulric Hermansson, forskare KI Motiv för ett förebyggande arbete inom högskolan 18 25 åringar har
Läs merKURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
Sida1(5) KURSPLAN VÅ3050 Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Child Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Kursens övergripande mål är att den
Läs merRISKBRUK i Västerbotten
RISKBRUK i Västerbotten Annika Nordström Hälsoutvecklare/med dr FoUU-staben Landstingskontoret 901 89 Umeå annika.nordstrom@vll.se 090-785 71 85 Det började för länge sedan. 1992-97 Alkoholprojektet Ersboda
Läs merPersoner med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merVarför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:
Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might
Läs merFakta om tuberös skleros (TSC)
Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små
Läs merBarn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson
Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merStärk barnets rättigheter och delaktighet
Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I STockholMS län bor IDAG
Läs merNär generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri
När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Min tanke
Läs merHealth café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Läs merHur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog
Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod
Läs merSUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merThe Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT
The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merPrevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Läs merKonsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg
Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc
Läs merFördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik
Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella baskursen
Läs merTidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn
Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet
Läs merAlkohol och hälsa, Karolina Eldelind
Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.
Läs merESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad
ESSENCE-dag 2 Läkarens arbete /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Innehåll Läkarens del i: Funktionsutredning
Läs merALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn
ALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn Värna våra yngsta- Späda barns rätt till hälsa och utveckling Stockholm
Läs merNärsjukvårdsberedningen
Närsjukvårdsberedningen Johan Larsson Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 26 Johan.Larsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302486 1 (8) Närsjukvårdsberedningen Förstärkt psykosocialt och
Läs merEtt glas vin kan väl inte. skada?
Ett glas vin kan väl inte skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Kvinnors dryckesvanor skiljer sig idag markant från hur det var för bara några år sedan. Vid trettio har man ofta hunnit skaffa sig vanor
Läs merAlkoholintag under graviditet!
Alkoholintag under graviditet! Vilka effekter riskerar fostret att drabbas av och vilka konsekvenser innebär det för barnet senare i livet? Du spelar roll 9/2 2015 Sachsska Barn- och ungdomssjukhus Vad
Läs merSamarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019
Tuvans förskola, Härnösand Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019 Svenska OMEP i samarbete med Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet
Läs merSvensk beroendeforskning vad är på gång?
Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid
Läs merKan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?
Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Nordiska folkhelsekonferensen 27 augusti Jenny Sydhoff Programansvarig Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting
Läs merÄldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Läs merSlutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november
Läs merHandledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården
Handledning för samtal om alkohol inom barnhälsovården Frågan om alkohol och föräldraskap är viktig. Vår förhoppning är att du i ditt arbete ska känna dig bekväm med att ta upp frågan om alkohol med föräldrar.
Läs merStress & Utmattningssyndrom
Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och
Läs mer1. Bakgrund. Mål och avgränsningar
Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer
Läs merAlkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se
Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN
Läs merFKS 2014-03-10 www.lul.se/suf
FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf Projekt i samverkan mellan Regionförbundet och kommunerna i Uppsala län och FUB Gunnel Janeslätt Med dr. leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala Associerad till Institutionen
Läs merÖvervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!
Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här
Läs merStöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård
Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter Vår Gård 2019 03 21 Lydia Springer Sandra Melander SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner &
Läs mer