Verksamhetsplan 2011/2012. Lillåns skola 7-9. Skolnämnd nordväst

Transkript

1 Verksamhetsplan 2011/2012 Lillåns skola 7-9 Skolnämnd nordväst

2 Innehållsförteckning 1. Inledning s Förutsättningar s Läroplansmål Normer och värden s Läroplansmål Kunskaper s Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande s Läroplansmål Skola och hem s Läroplansmål Övergång och samverkan s Läroplansmål Skolan och omvärlden s Läroplansmål och betyg s De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen enligt projekt Ökad måluppfyllelse s. 15 2

3 1. Inledning Lillåns skola 7-9 Lillåns skola 7-9 är en kommunal grundskola med ansvar för ca 360 elever. Skolan ligger i villasamhället Lillån, norr om Örebro city i Skolförvaltning nordväst. Eleverna kommer i huvudsak från Lillån, Hovsta och Dylta skolor. I närhet till skolan finns skog och rekreationsområden som används i undervisningen. Sedan augusti 2010 utgör Lillån skola 7-9 och Lillåns skola F-6 en gemensam F-9 skola. Enheternas ledningsgrupper bildar en gemensam ledningsgrupp som utgör styrgrupp i arbetet med att utveckla samarbetet mellan skolorna. Från och med läsåret 2011/2012 så deltar även Lillåns södra skola i det gemensamma ledningsgruppsarbetet. Lillåns fritidsgård har sin verksamhet inkluderad i 7-9 skolans lokaler. Fritidsgården är en viktig samarbetspartner i arbetet med att skapa en trygg miljö på skolan. Verksamhetsidé Vi strävar efter att erbjuda en trygg och trivsam skolmiljö med syftet att främja varje elevs optimala lärande och utveckling. Våra elever ska lämna grundskolan med goda kunskaper och vara väl förberedda inför sina gymnasiestudier. Alla elever i åk 7, 8 och 9 arbetar med SEL en gång i veckan. SEL betyder Socialt Emotionell Lärande och är en metod för att utveckla elevernas sociala och emotionella förmågor. Arbetet syftar till att skapa gemenskap och trygghet i klasserna och att stärka den enskilda eleven. 2. Förutsättningar Team Lillån Lillåns skola 7-9 ingår som en av fyra enheter inom team Lillån. Övriga enheter är Lillåns skola F-6, Lillåns södra skola samt Lillåns förskolor. Våra gemensamma utvecklingsområden i teamet är matematik och de naturorienterade ämnena, språkutveckling samt barn- och elevhälsoarbetet. Skolledningen Rektor har det övergripande ansvaret för Lillåns skola 7-9. Rektor, biträdande rektor och fyra arbetslagsledare bildar skolans ledningsgrupp. Som administrativt stöd finns det en skolassistent och en administrativ samordnare. Arbetslagen Skolan är organiserad i fyra arbetsenheter som har sina lokaler koncentrerade till tre olika korridorer samt en paviljong. Vår strävan är att eleverna inom arbetsenheten ska undervisas av de lärare som ingår i samma arbetsenhet. Elevhälsan Elevhälsoarbetet på Lillåns skola 7-9 handlar om att främja hälsa och lärande hos alla elever men med ett särskilt fokus på de elever som är i behov av stöd och hjälp. Elevhälsans arbete är organiserat enligt följande: 3

4 Arbetslaget Arbetslaget ansvarar för att regelbundet lyfta elevärenden med syftet att hjälpas åt med idéer och förslag till stödåtgärder. Stödåtgärder kan utformas på organisations-, grupp- och individnivå. Elevhälsogruppen Ibland behöver arbetslaget ta hjälp av elevhälsogruppen för att komma vidare i ett ärende. Elevhälsogruppen består av rektor, specialpedagog, skolsköterska och kurator. Elevhälsoteamet Ärenden som visar sig kräva ytterligare kompetens förs vidare till elevhälsoteamet som består av rektor, två specialpedagoger, skolsköterskan, kurator, psykolog och skolläkare. Annan kompetens bjuds in vid behov. Trygghetsteamet På Lillåns skola arbetar vi aktivt mot mobbning och annan kränkande behandling. I trygghetsteamet ingår personal från alla arbetslag samt kurator. Elevskyddsombuden Eleverna tar aktiv del i arbetet för en trygg miljö. Två elever i varje klass i åk 7, 8 och 9 är särskilt utsedda av sina klasskamrater för detta arbete. Dessa elever får en gång per termin en halv dags utbildning för att kunna bidra till att skapa trygghet för sina kamrater. Elevskyddsombuden får kontinuerlig handledning från vuxna på skolan. Elevrådet I elevrådet finns representanter från varje klass. Representanterna har till uppgift att föra fram synpunkter och frågor från sin klass för diskussion i elevrådet. Elevrådsstyrelsen träffar rektor. Återkommande arrangemang som elevrådet anordnar är Lucia, fotbollsturnering och avslutningsfest för åk 9. Hemsidan Skolans hemsida innehåller mycket information och uppdateras kontinuerligt. Hemsidan når man via länken Skolans styrdokument Verksamheten på Lillåns skola 7-9 styrs av följande nationella och lokala styrdokument: o Skollagen (ny från och med 1 juli 2011) o Läroplanen, Lgr 11 (ny från och med 1 juli 2011) o Örebro kommuns skolplan o Verksamhetsplanen o Trygghetsplanen 4

5 3. Läroplansmål Normer och värden Skolplanemål: Likabehandlingsplaner ska grundas på väl beprövade och utvärderade metoder. Nolltolerans mot kränkande behandling ska råda. Vetenskapligt grundade arbetsformer mot mobbning ska användas. I alla grundskolor ska utbildning i värdegrundsfrågor erbjudas personal, föräldrar och elever. Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag Alla enheter arbetar med likabehandlingsplaner där elever, personal samt föräldrar aktivt deltar i arbetet och är överens om de värderingar som är grunden i trygghetsarbetet. (Budget 2010) Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. (Budget 201 I budgethandlingarna för 2011 för driftnämnderna i sydost, sydväst och Östernärke finns politiska skrivningar som rör Ökad måluppfyllelse och Diskriminering och kränkande behandling. Mål för Lillåns skola 7-9 Eleverna trivs och känner sig trygga på Lillåns skola. Eleverna blir sedda och uppmärksammade av oss vuxna. Det är arbetsro på lektionerna. Eleverna känner förtroende för de vuxna på skolan. Elevskyddsombuden har fått utbildning enligt önskemål. Trygghetsteamet informerar arbetslagen om pågående ärenden. Trygghetsteamet arbetar förebyggande tillsammans med elever och övrig personal. Vi utbildar elevskyddsombud i årskurs 7, 8 och 9. Fler utbildningar ska genomföras under året, enligt önskemål från elevskyddsombuden. För detta ansvarar trygghetsteamet. Alla elever ska få information om vilka som är elevskyddsombud och vad deras uppdrag innebär. Trygghetsarbetet utvärderas löpande under året i arbetslagen och vid träffar med elevskyddsombuden. Inskolningsaktiviteter för årskurs 7 eleverna genomförs den andra skolveckan i augusti. Skolans personal hälsar på eleverna när vi möter dem i korridorer och ute på skolgården. Vi har ett vänligt och respektfullt bemötande mot våra elever och tar tag i konflikter omgående. Vi använder ett vårdat språk oss vuxna emellan och tillsammans med eleverna. Vi har nolltolerans mot verbala kränkningar och dåligt språkbruk. Vid behov kopplas trygghetsteamet in. Ärenden kring kränkande behandling dokumenteras och anmäls till nämnden enligt riktlinjer. Genom mentorskapet blir eleverna sedda och uppmärksammade av oss vuxna. Mentorsamtalen ger även möjlighet att skapa förtroende mellan elever och vuxna på skolan. Klassföreståndarna tar ansvar för att eleverna blir informerade om skolans trygghetsplan och att trivselreglerna aktualiseras i klasserna. 5

6 För att nå arbetsro på lektionerna så skapar vi en gemensam struktur där regler och konsekvenser synliggörs för elever och personal. Vi arbetar med SEL i alla klasser för att utveckla elevernas sociala och emotionella kompetenser. En viktig förutsättning för arbetsro på lektionerna är att vi lärare är tydliga och demokratiska ledare, såväl i som utanför klassrummet. Vi samtalar med eleverna om de trivselregler som vi har kommit överens om. Ledningsgruppen och trygghetsteamet ansvarar för att skapa en tydlig struktur för hur återkoppling från trygghetsteamet ska ske till arbetslag eller berörd personal. I möjligaste mån läggs schemat så att mentorerna får så mycket tid som möjligt med sin egen klass. Vi har rastvärdar i matsalen och på skolgården. Alla vuxna tar ansvar för eleverna och markerar direkt när man ser olämpligt beteende. Alla som arbetar på skolan gör sig förtrogna med skolans Trygghetsplan och Handlingsplanen för att motverka olovlig frånvaro. Alla ska arbeta i enlighet med dessa planer. Trygghetsarbetet utvärderas löpande under året i trygghetsteamet, i arbetslagen och vid träffar med elevskyddsombuden. Vi genomför årligen en trygghetsenkät med samtliga elever. I samband med den så får också eleverna markera på en skolgårdskarta var de upplever skolans otrygga platser. Denna information tar trygghetsteamet del av och för vidare till arbetslagen och till ledningsgruppen. Skolans trivselenkät vårterminen 2011 visar att eleverna i hög utsträckning känner sig trygga på Lillåns skola. Detta är ett resultat av vårt arbete med elevskyddsombuden och rast- och lunchvärdar, ett arbete som fortsätter även detta läsår. Vi har också SEL (socialt emotionellt lärande) på schemat i alla årskurser. På SEL-lektionerna tränar vi bland annat empati, social kompetens, självkänsla och konflikthantering. Vi arbetar för att möta varje enskild individ på den nivå där han eller hon befinner sig, både socialt och kunskapsmässigt. Vi har strukturerat upp mentorsträffarna så att varje elev regelbundet får enskild tid med sin mentor. Förra årets trivselenkät visar också att elevernas förtroende för vuxna på skolan kan öka. Elevernas önskemål var bland annat att vi ska stanna upp i korridoren och prata med dem utan att det behöver vara något speciellt. Vår ambition är att ta dem på orden! Vi har inlett ett arbete med lektionsbesök och co-teaching (kollegial handledning kring undervisning) bland annat för att se hur vi gemensamt kan skapa förutsättningar för bättre arbetsro i klassrummet. I det sammanhanget ges vi också möjlighet att lära av varandra och att se eleverna i en annan situation än i det egna klassrummet. Ett annat sätt för oss att se eleverna är att utveckla det formativa lärandet i undervisningen. (se vidare målområde Kunskaper) X 6

7 4. Läroplansmål - Kunskaper Skolplanemål: I förskoleklassen ska olika slags arbetsformer från skola och förskola kombineras. Alla elever ska i skolår 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som tillräckliga kunskaper inte erhållits ska eleven vara garanterad att adekvata åtgärder sätts in. Alla elever ska ges möjlighet att uppnå målen i skolans alla ämnen i skolår 5 och 9. Kunskapen om hållbar utveckling ska förstärkas och finnas med i vardagsarbetet i samtliga skolformer. Inslagen av ekologisk mat ska öka. Särskolan ska stärka arbetet för att höja elevernas teoretiska och praktiska kunskaper, samt arbeta för att elevernas självbild stärks. Eleverna i särskolan ska ges möjlighet att utifrån sina förutsättningar delta i grundskolans undervisning. Antalet lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i ska öka. Programnämndsmål: Andelen elever som lämnar grundskolan med kunskaper som ger behörighet till gymnasiestudier på nationella program ska öka. All omsorg och utbildning ska utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att växa, lära och utvecklas ska tillgodoses. Örebro kommuns elever ska erbjudas en skolutbildning där alla får grundläggande färdigheter och kunskaper att klara sig i samhället. Kunskapsuppdraget ska vara i centrum i allt arbete för att alla elever ska uppnå skolans mål. (Budget 2010) Kommunens riktlinjer för mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn och elever: Förskolan och skola ska i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina insatser för flerspråkiga barn/elever. (2009) Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. (Budget 2010) I budgethandlingarna för 2011 för driftnämnderna i sydost, sydväst och Östernärke finns politiska skrivningar som rör Ökad måluppfyllelse och Diskriminering och kränkande behandling. Mål för Lillåns skola 7-9 Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan, liksom meritvärdet, har ökat jämfört med våren Vi tydliggör målen i kursplanerna för eleverna och att ger snabb återkoppling och tydlig uppföljning till enskild elev och vårdnadshavare. Vi följer upp och utvärderar kontinuerligt vilka elever som skall få olika typer av extra stöd och vilken effekt det har. Våra elever ges möjlighet att utveckla sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Detta gäller dels ämnesmässiga kunskaper och dels sociala och emotionella färdigheter. Vi utvecklar elevernas läsförståelse. 7

8 Vi kommer att arbeta för att eleverna ska nå en ökad behörighet och ett ökat meritvärdet genom att utveckla elevernas förståelse för sitt eget lärande. Täta återkopplingar i de olika ämnena är en viktig framgångsfaktor i det sammanhanget. Ett sätt att ge tät återkoppling är att arbeta med formativ bedömning i undervisningen Vi kallar det för formativt lärande. Här har vi påbörjat ett arbete med att använda namnpinnar och exit pass. Läs mer om formativt lärande på Skolverkets hemsida: andrad-installning-och-battre-resultat Vi utvecklar våra kunskaper om formativ bedömning/formativt lärande genom kompetensutveckling på studiedagar och samtal i ämnesgrupper, i arbetslagen och i lärgrupper. Detta för att tydliggöra mål för eleverna och möjliggöra för eleven att ta ansvar. Ett annat sätt att tydliggöra målen för eleverna är de pedagogiska planeringarna, den individuella utvecklingsplanen och omdömena i PODB. Mentor-tiden används till att följa upp elevernas kunskapsutveckling och uppsatta mål. När vi befarar att en elev inte kommer att nå upp till kunskapskraven anmäler vi detta till specialpedagog/rektor och gör en pedagogisk utredning. Rektor beslutar om åtgärdsprogram och håller sig informerad om stödbehoven samt fördelar resurserna. I arbetslaget följer vi upp elevens utveckling och utvärderar stödinsatserna och vilken effekt det har. F-9-perspektivet möjliggör en ökad samverkan och kommunikation mellan pedagoger. Vi ser att tidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd är viktigt. Vi implementerar den nya läroplanen, Lgr 11 och utvecklar arbetet med att skriva omdömen i PODB. Vad gäller arbetet med att utveckla elevernas sociala och emotionella förmågor har vi schemalagd tid för SEL i alla årskurser. Vi följer kontinuerligt upp elevernas läsförståelse i svenska genom diagnoser i åk 7, 8 och 9. I engelska utför vi gemensamma prov i åk 7, 8, och 9. I matematik används materialet Att förstå och använda tal för att analysera elevernas talförståelse. Samtliga diagnoser och prov i basämnena används för analys av resursbehov. I övriga ämnesgrupper bör vi utveckla ett sätt att kontinuerligt utvärdera elevernas kunskaper i förhållande till målen i ämnena. Detta bör leda till bra fördelning av de resurser som finns. Under höstterminen 2011 genomförs diagnoser i skolår 7 avseende elevernas läs- och skrivförmåga samt i matematik för vidare diskussion mellan svensk- och matematiklärare och specialpedagog. Vi har fokus på läsutveckling i åk 7. En plan har upprättats för att utveckla elevernas läsförståelse. Resultatet kommer att följas upp. Redan förra läsåret startade vi ett utvecklingsarbete kring formativ bedömning/formativt lärande. Nu fortsätter vi det arbetet med en föreläsning med Andreia Balan den 31 oktober och därefter kommer vi att utbilda samtalsledare som ska hålla i vårens lärgrupper. I lärgrupperna reflekterar vi kring de erfarenheter och lärdomar vi gör när vi arbetar formativt i undervisningen. Lärgrupperna kommer att träffas vid fyra tillfällen under vårterminen. Resultat vårterminen / /2011 Prognos skolår 7 F P F P Antal elever i skolår Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i matematik i år Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i matematik i år 9 90,4 97,0 89,2 92,1 Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i svenska/sva i år

9 Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i svenska/sva i år 9 97,2 98,5 96,9 90,1 Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i engelska i år Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i engelska i år ,3 88,2 2009/ /2011 Vårterminsbetyg resultat skolår 8 F P F P Antal elever i skolår Antal elever med godkänt betyg i matematik Andel elever med godkänt betyg i matematik 94,1 89,9 83,7 94,0 Antal elever med godkänt betyg i svenska/sva Andel elever med godkänt betyg i svenska/sva 94,1 84,8 98,6 97,0 Antal elever med godkänt betyg i engelska Andel elever med godkänt betyg i engelska 94,1 88,6 95,9 97,0 2009/ /2011 Slutbetyg resultat skolår 9 F P F P Antal elever i skolår Antal elever med godkänt betyg i matematik Andel elever med godkänt betyg i matematik 91,1 94,5 96,0 90,0 Antal elever med godkänt betyg i svenska/sva Andel elever med godkänt betyg i svenska/sva 96,2 90,1 94,1 87,5 Antal elever med godkänt betyg i engelska Andel elever med godkänt betyg i engelska 89,9 92,3 94,1 90,0 Antal elever som nått uppnåendemålen i alla ämnen Andel elever som nått uppnåendemålen i alla ämnen 79,7 79,1 90,2 73,8 Antal elever behöriga till nationellt yrkesförberedande program Andel elever behöriga till nationellt yrkesförberedande program ,2 81,3 Antal elever behöriga till nationellt studieförberedande program Andel elever behöriga till nationellt studieförberedande program 79,7 79,1 92,2 81,3 Genomsnittligt meritvärde skolår 9 227,3 206,3 225,2 204,6 9

10 5. Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande Skolplanemål: Barn och elever ska ges möjlighet till inflytande i verksamheterna i enlighet med FN:s barnkonvention. Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag - Verksamheten ska ta initiativ till att öka elevers engagemang och inflytande över sitt eget lärande. Verksamheten ska utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att växa, lära och utvecklas tillgodoses. (Budget 2009) För att eleverna ska uppleva sin tid i skolan som meningsfylld och motiverande, ska de kunna påverka och få vara med och ta ansvar för sitt arbete. (Budget 2010) Mål för Lillåns skola 7-9 Eleverna på Lillåns skola ses som en resurs i skolans verksamhet och ges inflytande att påverka sitt eget lärande och växa i ansvarstagande. Vi utvecklar det formativa lärandet i undervisningen. Elevens kunskaper och resurser tas tillvara i undervisningen, t.ex. kan man i idrottsundervisningen använda sig av elevens spetskompetens i olika moment. Den individuella utvecklingsplanen är ett dokument för elev och mentor att utgå ifrån i arbetet med att utveckla elevens förmåga att reflektera och ta ansvar för sitt eget lärande. Personalen behöver tydliggöra för eleverna vilka kanaler till påverkan det finns inom skolverksamheten och ge dem verktyg för att använda dessa möjligheter. Exempel på sådana kanaler kan vara elevrådet och Skol IF. Personalen får fortbildning i formativ bedömning/formativt lärande och kommer under läsåret att implementera detta i undervisningen. (se förklaring s. 8) Avstämningar sker löpande under året. För att utvärdera målen genomför vi kontinuerliga samtal med eleverna, både på grupp- och individnivå. Utvärdering sker även med hjälp av mentorsamtal och utvecklingssamtal och vid träffar med elevskyddsombuden. De nationella målen tar bland annat upp vikten av att eleverna får lära sig om demokratins principer i allmänhet samt om genusaspekter utifrån inflytande och måluppfyllelse, något som vi behöver arbeta mer med. Ett fortsatt arbete med att utveckla det formativa lärandet och mentorssamtalet kommer att vara i fokus under läsåret 11/12. X 10

11 6. Läroplansmål Skola och hem Skolplanemål: Individuella utvecklingsplaner ska finnas i grundskolan. Genom dessa och utvecklingssamtal ska föräldrarna vara väl insatta i elevens utveckling. Målen i verksamheterna t ex mål som finns i läroplanen, kursplaner och i verksamheternas planer, ska vara kända för barn, elever och föräldrar. Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag Verksamheten ska ta initiativ till att öka föräldrars engagemang. (Budget 2009) Arbetet med värdegrundsfrågor ska stärkas genom att alla grundskolor erbjuder utbildning och studiecirklar, där såväl personal som föräldrar och elever deltar. (Budget 2010) Mål för Lillåns skola 7-9 Relationen mellan skola och hem är god. Vårdnadshavarna känner sig välkomna till skolan. Vi har haft möten med skolrådet. Alla klasser har en blogg. Vi har en gemensam struktur för föräldramöten. Vi lägger grunden för en god relation mellan skola och hem när vi skolar in eleverna i årskurs 7 i starten på höstterminen. Detta gör vi i ett samarbete mellan skolan och fritidsgården. Vi har föräldramöten tidigt i början av varje läsår där vi passar på att bjuda in till besöksveckor. Våra föräldramöten genomför vi efter en gemensam struktur för att ge likvärdig information. Vi har från och med detta läsår bloggar igång i alla klasser där vi delar med oss av information och aktiviteter. Vi arbetar utifrån Örebro kommuns servicepolicy vilket innebär att vi dagligen läser våra mejl så att vi snabbt kan ge respons. För detta ansvarar arbetslaget, arbetslagsledaren och varje enskild lärare. Vissa arbetsområden mynnar ut i föräldraredovisningar som ger föräldrar ytterligare inblick i skolan. Varje termin bjuds föräldrar och elever in till utvecklingssamtal. Förutom fokus på elevens kunskapsutveckling är detta också ett tillfälle och en möjlighet att utveckla relationen mellan skola och hem. Från och med hösten 2011 återupptas skolrådet med representanter för både föräldrar och personal. Rektor ansvarar för skolrådet samt ett informationsbrev till elever och föräldrar en gång i månaden. Utöver detta arbetar vi kontinuerligt med att aktualisera vår hemsida vilken sköts av skolans publicerare. Vid varje föräldrakontakt sker en bedömning av relationen mellan skola och hem. Vi ser också om vi uppnått målen genom olika enkäter som genomförs under året. Vårt samarbete med skolans föräldrar fungerar bra. I några enstaka fall har vi lyckats sämre men då har vi försökt rätta till det som blev fel. Enligt brukarenkäten 2010 kan vi bli bättre på att lyssna på föräldrarnas synpunkter och önskemål: 49% instämde helt eller nästan helt i påståendet Personalen är intresserade av mina synpunkter och önskemål. X 11

12 7. Läroplansmål Övergång och samverkan Skolplanemål: Varje verksamhet ska arbeta efter en förankrad pedagogisk idé som lägger grunden till en innehållsrik och aktiv fritid. Programnämndsmål: Alla elever ska ha rätt till bra och relevant studie- och yrkesvägledning (SYV) för att öka elevernas möjlighet att uppnå skolans mål och undvika omval. (Budget 2010) Mål för Lillåns skola 7-9 Vi stödjer elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv genom att sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med tidigare skolformer och de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. I samband med läsårsstarten får alla berörda lärare information om de nya eleverna i åk 7. Informationen delges av specialpedagog och kurator. Lillåns skola 7-9 bjuder under hösten in de lärare från F-6 skolorna som lämnade ifrån sig åk 6 elever i våras. Syftet är att utvärdera överlämnandet 2011 och ge en kort information om hur eleverna har acklimatiserat sig på 7-9 skolan. I början på vårterminen 2012 bjuds nuvarande åk 6 lärare in för att dra upp riktlinjerna och komma överens om vårens överlämnande, klassbildningar mm. Det webbaserade systemet PODB underlättar vid övergångar mellan olika skolor eftersom tidigare skrivna omdömen och individuella utvecklingsplaner följer med eleven till den nya skolan. Lillåns skola F-6 och Lillåns skola 7-9 har slagits samman till Lillåns skola F-9. Samverkan sker bland annat genom gemensam ledningsgrupp och inom ämnesgrupper från de båda skolorna. SEL är schemalagt i alla årskurser och är en viktig aktivitet för att jobba ihop 7:orna. Arbetet med SEL känner eleverna igen från de tidigare skolåren. Inskolning med de nya 7:orna, i samarbete med Lillåns fritidsgård. I de fall eleven inte når godkänt betyg sker överlämnanden till gymnasiet i skriftlig form och i vissa fall även muntligt. Specialpedagogen har en viktig roll här. Avstämning sker kontinuerligt under året genom minnesanteckningar och diskussioner vid ämneskonferenser och arbetslagskonferenser. Årskurs 7 lärarna frågar sina mentorselever hur övergången har varit och delger arbetslaget. Rektor och specialpedagog kommer i slutet av höstterminen att bjuda in till samtal för uppföljning kring arbetet med åk 7 klasserna. Lillåns skola 7-9 har väl inarbetade rutiner för överlämnande och klassbildning. Sedan augusti 2010 utgör Lillån skola 7-9 och Lillåns skola F-6 en gemensam F-9 skola. Enheternas ledningsgrupper träffas tre gånger/termin utgör styrgruppen i arbetet med att utveckla samarbetet mellan skolorna. Från och med läsåret 2011/2012 så deltar även Lillåns södra skola i det gemensamma ledningsgruppsarbetet. I en förlängning hoppas vi att detta samarbete ska leda till att Lillåns skolor förstärker sin position som det naturliga valet för boende i området. 12

13 Det webbaserade systemet PODB fortsätter vi att utveckla eftersom det underlättar vid övergångar mellan olika skolor. Omdömen i basämnen följer med till gymnasieskolans individuella program, men skriftliga omdömen i skolans andra ämnen skrivs i annan form. Arbetet skulle underlättas om alla omdömen och åtgärdsprogram skrevs i detta system, då det idag upplevs som ett hinder med olika dokumentation på olika ställen. X 8. Läroplansmål Skolan och omvärlden Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag Arbetet med entreprenörskap i skolan ska förstärkas. Det ska genomsyra skolans vardag och prägla lärandemiljön från förskolan till gymnasieskolan. (Budget 2010) Mål för Lillån skola 7-9 Vi har en samsyn kring vad entreprenörskap innebär bland skolans personal. Vi genomför fler externa aktiviteter med eleverna, jämfört med föregående läsår. Skapande- skola-projektet genomförs av enskilda lärare. Vi utvecklar våra kunskaper om vad entreprenörskap innebär, till exempel genom att titta på filmen Entreprenörskap i fokus eller genom att ta del Skolverkets material på Vi ska bli bättre på att bjuda in externa aktörer, till exempel politiker och representanter för globala företag samt före detta elever som idag har egna företag. Arbetslagen och ämnesgrupperna kan ta fram förslag på studiebesök som kan genomföras; reningsverk, vattenverk, avfallsverk, stadsbibliotek, tingsrätten, riksdagen, teater och bio. Till skolan kan vi bjuda vi in författare, dramapedagog, olika representanter för kyrkan och kommunen, polis, brandkår och framgångsrika idrottsmän. Skolans bibliotekarie har huvudansvaret för Skapande-skola-projektet och planerar tillsammans med berörda lärare aktiviteter utifrån ansökan som skickades in i våras. Ett beslut ska fattas under höstterminen om vi ska genomföra en gemensam kulturdag och en vårsalong under vårterminen. Ledningsgruppen initierar en sådan diskussion i arbetslagen. Uppföljning och utvärdering sker i arbetslag, ämnesgrupper och ledningsgrupp allteftersom ovan beskrivna aktiviteter genomförs. Bibliotekarien och berörda lärare utvärderar om vi har vi planerat och genomfört de aktiviteter som vi ansökt pengar för. Frågan om vad entreprenörskap egentligen innebär har hittills inte diskuterats tillräckligt mycket på skolan. Vi ser dock, när vi kopplar undervisningen till konkreta, autentiska situationer, som till exempel studiebesök, utlandsresor, inbjudan av externa föreläsare etc, att den pedagogiska effekten är hög. Så denna typ av verksamhet bör öka. 13

14 Resultatet av Skapande skola läsåret 10/11: När en engagerad lärare genomförde riktade aktiviteter till intresserade elever blev utfallet positivt. Gemensamma arrangemang blev inte lika framgångsrika då alla elever inte var lika engagerade. Därför kommer Skapande-skola-projektet att genomföras av enskilda lärare det här läsåret. X 9. Läroplansmål och betyg Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag Varje enskild elevs läs- och skrivutveckling bör kontinuerligt observeras och utvärderas så att stöd kan ges i tid där det finns behov av det. (Budget 2009) Utvecklingssamtal med nedskrivna omdömen samt individuella utvecklingsplaner ska finnas på alla skolor. Det webbaserade verktyget (PODB) ska finnas i alla skolor. PODB stödjer det kontinuerliga arbetet med skriftliga omdömen som ett stöd till elevernas kunskapsutveckling. (Budget 2010) Mål för Lillåns skola 7-9 Vi har utvecklat ett formativt lärande i undervisningen. Vi har en kontinuerlig diskussion om det webbaserade verktyget PODB. Vi förbättrar våra omdömesformuleringar kontinuerligt. Vi arbetar i lärgrupper kring formativ bedömning/formativt lärande under vårterminen. Samtalsledare till dessa lärgrupper kommer att utbildas av gymnasiets utvecklingspedagog Carina Moqvist Koutakis, med start vecka 45. Kompetensutvecklingsdagar kommer att hållas med Dylan Williams och Andreia Balan under höstterminen. Syftet är att utveckla de pedagogiska redskapen för formativ bedömning/formativt lärande. Huvudansvaret för detta arbete har en planringsgrupp på tre lärare samt arbetslagen. Vi kommer även att besöka varandras lektioner för att kunna coacha varandra. Ansvaret för detta ligger inom arbetslagens ram. Avstämningar gör vi genom diskussioner i arbetslagen som förs vidare till ledningsgruppen. Vi kommer även att låta eleverna utvärdera hur vi arbetar under denna tid t.ex. genom en enkät och samtal med eleverna. I enkäten bör det undersökas huruvida den enskilda eleven är medveten om var han/hon befinner sig i sin kunskapsutveckling i förhållande till målen i varje ämne och vad nästa steg i utvecklingen blir. Den viktigaste frågeställningen är ju om elevernas kunskaper, genom arbetet med detta, har förbättrats. Vi mäter det genom betygsanalyser. I ämnesgrupper och i arbetslagen har vi fortlöpande diskussioner om PODB-verktyget. Pedagogiska planeringar blir ett viktigt verktyg för att diskutera kunskapssyn, måluppfyllelse och bedömning. Örebro kommun bör genom en brukarundersökning undersöka i vilken grad föräldrar och elever är nöjda med PODB-verktyget. Behov finns, i personalgruppen på vår skola, av att utveckla en samsyn angående hur vi använder PODB-verktyget, speciellt inledningsvis när allt är nytt för alla och verktyget inte är självinstruerande. Arbetet med Lgr 11 och pedagogiska planeringar leder till samtal i ämnesgrupperna om kunskapssyn och likvärdig bedömning. Betygskonferenser är inbokade i slutet på höst- och vårtermin. På studiedagen den 23 september bjuder vi in grundskolans utdataanalytiker för att följa upp och analysera vårterminens 14

15 betygsresultat. Programnämndens ordförande är inbjuden till en arbetslagskonferens den 8 november för samtal om Lillåns skolas måluppfyllelse. Behovet finns att skapa en enkät där det går att mäta vilken medvetenhetsgrad eleverna har om sitt eget lärande i förhållande till målen. Det behövs någon form av analysredskap för att kunna följa elevernas betyg från åk 6-9. Ett sådant analysredskap bör innehålla någon form av spridningsmått, för att senare innehålla meritvärde och måluppfyllelse. Se datasystemet Elevens väg, Lunds kommun, för att långsiktigt kunna följa elevens resultat från år 1 till gymnasiet. Vi jobbar på att förbättra och förtydliga våra omdömen men det finns en risk för tolkningar. Det är viktigt att det finns en öppen diskussionsmiljö om formuleringar i arbetslaget och kollegiet när det har uppstått funderingar kring omdömen på utvecklingssamtalet. Vi behöver ha kontinuerliga diskussioner för att förtydliga omdömesskrivandet. Våra PODB-ansvariga behöver fortsätta att hålla sig uppdaterade och det bör finnas inlagd tid inför varje omdömesskrivning där man kan få hjälp och stöd. Arbetet i PODB förtydligar målen i samtliga ämnen för både lärare, elever och föräldrar. Kommentarerna från föräldrarna var positiva i våras, flera uttryckte att omdömena gav en fyllig bild av elevernas kunskaper. Många föräldrar har efterfrågat familjewebbfunktionen. Tre lärare har kompetensutvecklat sig kring formativ bedömning/formativt lärande och bildar nu en planeringsgrupp för det fortsatta implementeringsarbetet på skolan, med bland annat kompetensutveckling till resten av personalgruppen. X 10. De tre utvecklingsområden som Lillåns skola F-9 fokuserar på för att öka måluppfyllelsen enligt projekt Ökad måluppfyllelse 1. Utveckla skolans ledarskap 2. Arbetslagsutveckling 3. Utveckla det formativa lärandet i undervisningen 1. Ledarskapet Rektor träffar arbetslagsledarna och biträdande rektor i enskilda samtal ungefär var femte vecka för att stödja och handleda kring ledarskap och frågor som rör arbetet i arbetslaget. I ledningsgruppen tar rektor upp frågor som kommer upp i de enskilda samtalen, som är av gemensam natur och kan vara föremål för ett lärande. En heldagskonferens under hösten och en tvådagarskonferens under våren kommer att genomföras. Vid dessa tillfällen kommer tid att avsätta för arbetslagsledarrollen. Lärarna besöker varandras lektioner för att coacha varandra. Rektor gör lektionsbesök med reflekterande samtal efteråt. Rektor kommer att gå Rektorslyftet under läsåret. Målet är att utveckla rektors pedagogiska ledarskap. 15

16 Utvärdering av skolans ledarskap i medarbetarenkäten i oktober-november och i ledningsgrupp och arbetslag i juni X 2. Arbetslagsutveckling Vi arbetar mot målet att skapa en självständig och välfungerande organisation som kännetecknas av samarbete, ett driv i det pedagogiska utvecklingsarbetet samt ett gemensamt ansvarstagande för eleverna. Utifrån detta startar arbetslaget läsåret med att sätta upp ett antal gemensamma mål att arbeta mot. Rektor stämmer av hur arbetet fungerar vid arbetsplatsträffar, i de enskilda samtalen med arbetslagsledarna och vid utvecklingssamtalen med alla medarbetare. Avstämning sker kontinuerligt i lgr och på apt. Medarbetarenkäten genomförs i oktober-november. Utvärdering i juni X 3. Utveckla det formativa lärandet i undervisningen Se målområdena Kunskaper (s. 8) och Betyg och bedömning (s ). Se målområde 9 X Rektor och personal på Lillåns skola