RIKTLINJER FÖR MEDICINSKA OCH MEDICINTEKNISKA GASER INOM STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
|
|
- Martin Göransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (28) RIKTLINJER FÖR MEDICINSKA OCH MEDICINTEKNISKA GASER INOM STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Webb:
2 2 (28) Förord Centrala gaskommittén i Stockholms läns landsting fungerar som en samordnande och rådgivande kommitté för att öka säkerhet och kvalitet vid hanteringen av medicinska och medicintekniska gaser inom den landstingsfinansierade vården i länet. Kommittén bildades 2005 och i uppdraget ingår att fastställa landstingsövergripande riktlinjer för berörda verksamheter i syfte att säkerställa att myndighetskrav och regelverk följs. Riktlinjerna för hantering av medicinska och medicintekniska gaser inom Stockholms läns landsting granskas, uppdateras och revideras årligen. Dokumentet ska stödja de lokala gaskommittéerna vid framtagandet av lokala processer och rutiner i enlighet med verksamheternas ledningssystem. Vid årets revidering av riktlinjerna lyfts vikten av egenkontroll fram i enlighet med kap. 7. Kirsi L Kennebäck Ordförande Centrala gaskommittén
3 3 (28) Innehåll 1 Inledning och syfte Medicinska gaser och medicintekniska gaser Miljöpåverkan från medicinska samt medicintekniska gaser Organisation Central gaskommitté Lokala gaskommittéer Ledningssystem Ansvarsförhållanden vid hantering och användning av medicinska och medicintekniska gaser Ansvarsförhållanden allmänt Vårdgivarens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Anläggningsägarens ansvar Driftansvarigs ansvar Medicintekniskt ansvar Sakkunnigs ansvar Farmacevtiskt ansvar Hygienansvar Gasflaskor Lokal för förvaring av gasflaskor Gasflaskbuffert Gasflaskor på vårdavdelning/mottagning Leverans till vårdgivare och mottagningskontroll (extern leverans) Internt utbyte och transport av gasflaskor (intern leverans) Gasleverantör Gasflaskor i hemmet Förskrivningsprocessen... 11
4 4 (28) Förskrivarens och brukarens ansvar Centralgasanläggningar Förutsättningar Underhålls- och byggprocess Arbetstillåtelse för ingrepp i medicinsk gasanläggning Säkerhetsbesiktning av medicinsk gasanläggning Användningstillåtelse för medicinsk gasanläggning Försäkran om överrensstämmelse Egenkontroll Årlig anläggningskontroll Årliga kvalitetskontroller och inspektion av gaser Lokala rutiner Akut avstängning av medicinsk central gasanläggning Rutiner vid inkoppling av reservgasförsörjning till centralgasen Tryckbortfall i medicinsk central gasanläggning Utsugssystem för anestesigasöverskott Ansvar för tillgänglighet Centralgasanläggning Ansluten medicinteknisk utrustning Kompetenskrav Ansvarsområde entreprenör Ansvarsområde medicinteknisk personal Ansvarsområde sakkunnig för tillverkning Ansvarsområde driftteknisk personal Ansvarsområde vårdgivarens representation i byggprojektledningen Övrig dokumentation för hantering av medicinska och medicintekniska gaser Bilagor Bilaga Representation och ansvarsområden i Central gaskommitté Bilaga Förteckning samt kontaktuppgifter över medlemmar i Central gaskommitté... 22
5 5 (28) 11.3 Bilaga Färgkodning av flaskor Termer och begrepp i dokumentet... 25
6 6 (28) 1 Inledning och syfte Komplexiteten kring ansvar för hantering av gaser inom hälso- och sjukvården ökar vartefter antalet fastighetsförvaltare och vårdgivare inom landstinget ökar. Många aktörer är involverade både på central samt lokal nivå. Säkerhetsaspekter berör patienter, personal och andra personer som vistas i aktuella lokaler samt omgivande miljö. Av denna anledning har den Centrala gaskommittén tagit fram dessa riktlinjer för hantering av medicinska och medicintekniska gaser. Riktlinjerna ska ses som ett stöd till beställare av vård, vårdgivare och fastighetsförvaltare. Beställaren Hälso-och sjukvårdsförvaltningen, HSF har en viktig funktion som innebär att tydliggöra ansvar i avtalen med vårdgivare samt att följa upp att vårdgivarna lever upp till ställda krav, lagar och föreskrifter. Vårdgivare som hanterar medicinska och medicintekniska gaser ska ha en egen lokal gaskommitté eller ingå i en sådan. I vårdgivarens ledningssystem ska det finnas skriftliga rutiner för gashantering. 1.1 Medicinska gaser och medicintekniska gaser Gaser som används i vård och behandling distribueras från centrala gasanläggningar respektive gasflaskor. En medicinsk gas är klassad som ett läkemedel. En medicinteknisk gas är inte ett läkemedel men används precis som medicinska gaser tillsammans med medicintekniska produkter. Exempel på medicinska gaser är: Medicinsk oxygen, Medicinsk lustgas, Medicinsk koldioxid, Medicinsk luft, gasblandningar av föregående. Exempel på medicintekniska gaser är: Nitrogen, Helium, Argon, Koldioxid För färgmärkning av gasflaskor, se Miljöpåverkan från medicinska samt medicintekniska gaser Vissa gaser har negativa miljöegenskaper. SLL arbetar aktivt med att minska utsläppen av dessa. I SLL:s gällande miljöpolitiska program för perioden ingår målet att minska utsläppen av klimatpåverkande medicinska gaser.
7 7 (28) 2 Organisation 2.1 Central gaskommitté Uppdrag och uppgifter Centrala gaskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören. Central gaskommitté är ett samordnande och rådgivande organ som ska stödja de lokala gaskommittéerna i frågor och ärenden som rör hantering av medicinska och medicintekniska gaser utifrån patientsäkerhets-, arbetsmiljö- och miljöperspektiven. I uppdraget ingår att fastställa övergripande riktlinjer för hantering av medicinska och medicintekniska gaser i den landstingsfinansierade hälso- och sjukvården inom SLL. Central gaskommitté har i uppgift att: - utfärda och fastställa riktlinjer för hantering av medicinska och medicintekniska gaser och uppdatera dessa årligen - verka för att verksamheterna följer gällande lagar och föreskrifter - följa och stödja arbetet med gashantering vid de lokala gaskommittéerna gällande patientsäkerhets-, arbetsmiljö- och miljöperspektiven Kommittén ska ha minst två protokollförda möten/kalenderår. Representation och ansvarsområden i Central gaskommitté, se 11.1 Förteckning samt kontaktuppgifter över medlemmar i Central gaskommitté, se Lokala gaskommittéer Vårdgivare som hanterar medicinska och medicintekniska gaser ska ha en egen eller vara ansluten till en lokal gaskommitté. Vårdgivare som har verksamhet i samma sjukhus/fastighet ska ingå i en gemensam lokal gaskommitté. De lokala gaskommittéerna ska vara representerade i landstingets centrala gaskommitté. Det är vårdgivarens ansvar att utse ledamöter samt följa upp arbetet i kommittén. De styrande dokumenten gällande medicinsk gas och medicinteknisk gashantering ska finnas i vårdgivarens ledningssystem. Lokala gaskommittéer ska biträda vårdgivaren genom att tydliggöra befattningshavares olika ansvar gällande medicinska gasanläggningar och hantering av medicintekniska samt medicinska gaser, se gällande utgåva av SIS HB 370. I denna anges bland annat vilka kompetenser som bör ingå i en lokal gaskommitté. Gaskommittén bör också adjungera annan lämplig kompetens eller företrädare vid behov. Kommittén ska ha minst två protokollförda möten/kalenderår.
8 8 (28) 3 Ledningssystem Vårdgivare ska enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ha ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet gällande medicinska och medicintekniska gaser. Som stöd i detta arbete finns SIS handbok 370 Säkerhetsnorm för medicinska gasanläggningar. 4 Ansvarsförhållanden vid hantering och användning av medicinska och medicintekniska gaser 4.1 Ansvarsförhållanden allmänt Den medicinska gashanteringen berör många verksamhetsområden och yrkeskategorier. Det är därför viktigt att alla som ansvarar för eller utför arbetsuppgifter med medicinska och medicintekniska gaser känner till sitt ansvar och har rätt kompetens. Förtydligande av ansvar inom respektive verksamhet ska anges i respektive vårdgivares ledningssystem. 4.2 Vårdgivarens ansvar Vårdgivaren har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvårdens kvalité. Regelverk som beskriver vårdgivarens övergripande ansvar se Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalen ska kontrollera de medicintekniska produkterna innan de används till patienter. Kontrollen ska göras enligt de av tillverkaren givna instruktionerna. De ska även ha kunskap och adekvat utbildning inom respektive ansvarsområde om produkternas funktion, hantering, risker vid användning samt vilka åtgärder som behöver vidtas vid avvikelser från normaldrift som kan leda till tillbud eller negativ händelse i verksamheten. 4.4 Anläggningsägarens ansvar Fysisk eller juridisk person, vanligtvis vårdgivaren själv eller landstingsanknutet bolag eller privat bolag som genom avtal med vårdgivaren är utsedd/utsett att äga anläggning för medicinska gaser. Anläggningsägaren har att tillhandahålla rutiner för förvaltning utav den medicinska gasanläggningen och påvisande att den är säker och uppfyller lagkrav. Se gällande utgåva av SIS HB 370.
9 9 (28) 4.5 Driftansvarigs ansvar Driftansvarig ansvarar för organisation för underhåll och drift av bl.a. den medicintekniska gasanläggningen. Se gällande utgåva av SIS HB Medicintekniskt ansvar Den medicintekniskt ansvarige/motsvarande har till uppgift att biträda vårdgivare med erforderlig medicinteknisk kompetens. Se gällande utgåva av SIS HB Sakkunnigs ansvar Tillverkning och annan teknisk hantering av medicinska och medicintekniska gaser på sjukvårdsinrättning än administrering till patienter ska ske av sakkunnig. Sakkunnig ska även delta vid säkerhetsbesiktningar samt se till att driftskontroll på gasanläggning utförs. Se gällande utgåva av SIS HB Farmacevtiskt ansvar Den läkemedelsansvarige ansvarar för att tillverkning och hantering av medicinska gaser sker så att kvalitén på de medicinska gaserna uppfyller de gällande kraven i farmakopén eller Svensk Läkemedelsstandard. Denne ska även se till att det finns farmaceutisk kompetens närvarande vid besiktningar och i gaskommittén. Personen ansvarar för tillsyn över rutiner för tillverkning, inköp, kontroll och förvaring av de medicinska gaserna samt kontrollera rutinerna för utlämning, distribution och övrig hantering så att förväxling av gaser inte kan ske. Se SLS (Svensk läkemedelsstandard) gällande utgåva samt gällande utgåva av SIS HB Hygienansvar Även de mikrobiologiska kvalitetsförhållandena som rör den medicinska gashanteringen ska bevakas. 5 Gasflaskor 5.1 Lokal för förvaring av gasflaskor Förråd för gasflaskor behövs antingen som ett driftsförråd vid normal drift hos vårdgivaren eller som reservförråd om den normala gasleveransen/distributionen skulle störas. I båda fallen ska förrådet vara utformat som ett gascentralrum. Detta lagringsutrymme kan vara samma lokal som tömningscentralen står i. Lokalen ska vara normalt rumstempererad, välventilerad, med slätt golv utan brunn eller annan risk för gasansamling och även i övrigt tillgodose gasleverantörens lokalkrav. Tomma och fulla gasflaskor ska förvaras åtskilda. Rumstemperatur ska mätas och dokumenteras.
10 10 (28) 5.2 Gasflaskbuffert En viktig tillgänglighetsfaktor är den övergripande försörjningen av lösa gasflaskor. Verksamhetschefen bör hålla reda på de förbrukningstal som råder inom verksamheten. - Hur många gasflaskor behövs vid normal drift? - Hur många gasflaskor behövs som en eventuell reserv vid en störning? Det är viktigt att komma ihåg att förbrukningstalen även vid normal drift kan vara mycket skiftande. Därför måste en rimlig buffert kunna erbjudas. Lokal gaskommitté kan bistå i bedömning och sammanställning av buffertförrådets storlek. 5.3 Gasflaskor på vårdavdelning/mottagning Portabla gasflaskor för transporter och reservgasflaskor för gasbortfall får placeras i lokaler där inga brännbara material förvaras. Lokalen ska vara väl ventilerad med både till- och frånluft. Tomma och fulla gasflaskor ska förvaras åtskilda. Rummet ska vara utmärkt med varningsskylt med text gasflaskor. Stabila fästanordningar för gasflaskor ska finnas samt transportanordningar för gasflaskorna. Gasflaskor för att försörja gruppregulatorer eller tryckövervakare kan placeras under eller strax intill dessa utrustningar på gasflaskkärror. Helst ska gasflaskorna dock stå i samma skåp som tryckövervakaren/vakten. 5.4 Leverans till vårdgivare och mottagningskontroll (extern leverans) En noggrann mottagningskontroll av gasflaskor med medicinsk gas har stor betydelse för säkerheten. Observera att medicinsk gas är läkemedel. All leverans av gasflaskor ska registreras i gasleverantörens identifieringssystem för gasflaskor. Nedanstående rutiner ska följas: Kontrollera att antalet utlämnade och mottagna gasflaskor överensstämmer gällande storlek. Kontrollera sort och kvalitet. Kontrollera flaskans utseende med avseende på skador. Kontrollera produktetikett. Kontrollera etikett som anger använd före datum. Om en gasflaska inte uppfyller kraven i ankomstkontrollen, ska den omedelbart reklameras både skriftligen och fysiskt till gasleverantören.
11 11 (28) 5.5 Internt utbyte och transport av gasflaskor (intern leverans) Vid leverans av gasflaska ska mottagaren kontrollera och med signatur verifiera att rätt sorts gas och rätt flaskstorlek har levererats. Säkerhet ska beaktas vid tranporter med hänsyn till patienter, personal och andra som vistas i lokalerna. 5.6 Gasleverantör All medicinsk gas i såväl flytande form som i lösa gasflaskor ska levereras av Läkemedelsverket godkänd leverantör. 5.7 Gasflaskor i hemmet Förskrivning av medicinteknisk utrustning, med eller utan ansluten medicinsk gas, ska följa anvisningarna i SOSFS 2008:1. När en patient skrivs ut från slutenvården och är i behov av fortsatt gasbehandling är det nödvändigt att i god tid före utskrivningen fastställa vilken enhet som ansvarar för ordination och det praktiska förfarandet vid behandling med oxygen, oavsett om patienten bor i ordinärt eller särskilt boende. Den som ansvarar för en patient som ska förvara oxygen utanför en vårdinrättning ska kontakta kommunens räddningstjänst för att få veta vad som gäller lokalt och få information om brandskydd Förskrivningsprocessen Aktuella regler och riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel, finns att läsa i Hjälpmedelsguiden, Stockholms Läns Landstings förskrivningsstöd för hjälpmedel Förskrivarens och brukarens ansvar Ansvaret och uppgifterna fördelas mellan olika parter. Landstinget ansvarar för att tillhandahålla hjälpmedel till personer som är bosatta i eget boende inom länet. Inom kommunens särskilda boenden har kommunen och landstinget ett delat ansvar enligt en särskild överenskommelse. Om en förskrivare själv inte kan svara för processens samtliga faser, exempelvis om brukaren flyttas från sluten till öppen vård, ska ansvaret överrapporteras till den som då tar över vårdansvaret. Ett förskrivet hjälpmedel är ett lånat hjälpmedel och ägs formellt av landstinget eller leverantör som landstinget anlitar. För att förtydliga brukarens ansvar finns dokumenterade lånevillkor, som ska lämnas ut till och bör skrivas under av brukaren vid förskrivning av hjälpmedel med registreringsnummer/serienummer.
12 12 (28) Förskrivningsprocessen består av följanden faser: Bedöma behov av insatser Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Eventuellt initiera specialanpassning Instruera, träna och informera Följa upp och utvärdera funktion och nytta Det ligger på förskrivarens ansvar att dokumentera i brukarens journal huruvida brukaren fått information och skrivit under lånevillkoret. Brukaren ansvarar själv för hanteringen av det förskrivna hjälpmedlet, samt är skyldig att vårda sitt hjälpmedel väl samt följa medföljande instruktioner och anvisningar. Observera att det inte behöver vara brukaren själv som ansvarar för och hanterar hjälpmedlet det kan även vara en närstående, personlig assistent eller annan som ska använda hjälpmedlet för brukarens skull. 6 Centralgasanläggningar En medicinsk centralgasanläggning är ett komplett system som omfattar gasförsörjningskälla, armatur, rörsystem och gasuttag på de ställen där medicinska gaser eller överskottssystem används. De medicinska gaserna i systemen är läkemedel och utgör en viktig del av sjukhusens läkemedelshantering. I den tekniska infrastrukturen på sjukhus och vårdinrättningar ingår ofta centralgasanläggningar med syfte att tillförlitligt tillhandahålla medicinska gaser där och när så krävs. Varje teknikdisciplin inom sjukvården omfattas av lagar och regelverk, arbete med medicinska gaser fordrar dock särskild aktsamhet då systemet ofta betjänar livsuppehållande behandlingar. En medicinsk centralgasanläggning är en medicinteknisk produkt (LVFS 2003:11). Antingen låter vårdgivaren tillverka i egen regi som en egentillverkad medicinteknisk produkt (SOSFS 2008:1) varvid gällande utgåva av SIS HB 370 kan tillämpas, eller så beställs en färdig CE-märkt medicinsk gasanläggning från en tillverkare. Vårdgivarens ledningssystem ska beskriva hur system förvaltas, kontrolleras, underhålls och utvecklas.
13 13 (28) 6.1 Förutsättningar Den lokala gaskommittén kan på uppdrag utreda behoven, föreslå adekvat bemanning och resurser samt kommunicera information i samband med arbeten på centralgasanläggningar. Vid all upphandling av vara och tjänst är det viktigt att från början fastslå de villkor som ska gälla. Kontroller och besiktningar ger underlag för ekonomiska och juridiska beslut mellan beställare och leverantör om hur levererad dokumentation och färdigställd anläggningen såväl till omfattning och funktion, uppfyller de överrenskomna villkoren. 6.2 Underhålls- och byggprocess Då en ny gasanläggning projekteras eller då mer omfattande förändringar på befintliga anläggningar görs, ska av vårdgivaren utsedda befattningshavare delta i byggprocessen. Fastighetsförvaltaren svarar för att rätt lokal kompetens (driftteknisk chef/driftansvarig, medicinteknisk chef och sakkunnig för tillverkning) kallas till projekteringsmöten. En gasanläggning som projekteras i egen regi betraktas som egentillverkad medicinteknisk produkt enligt SOSFS 2008:1. Vid byggprocesser inom SLL är Locum AB i egenskap av landstingets fastighetsförvaltare i många fall även byggherre. 6.3 Arbetstillåtelse för ingrepp i medicinsk gasanläggning Vid ingrepp i medicinsk gasanläggning ska fastställda rutiner ovillkorligen följas, se bilaga Locum Riktlinjer för medicinska gaser R3. Finns särskilda lokalt fastställda och dokumenterade rutiner ska dessa följas. Driftteknisk chef/driftansvarig ska med berörda användare av medicinska gaser överenskomma om avstängning och hur behovet av medicinska gaser ska tillgodoses under avstängningen, se gällande utgåva av SIS HB 370. Kopia på arbetstillåtelse ska innan arbetet påbörjas tillsändas lokal gaskommitté och chefläkare vid berörd anläggning för godkännande. Därvid ska säkerställas att samtliga berörda verksamheter informeras och lämpliga åtgärder vidtas. 6.4 Säkerhetsbesiktning av medicinsk gasanläggning Intyg på utförd tryckprovning och täthetskontroll ska ingå som bilaga i protokollet för säkerhetsbesiktningen, se gällande utgåva av SIS HB 370 och bilaga Locum Riktlinjer för medicinska gaser R3. Beställaren/anläggningsägaren svarar för att säkerhetsbesiktningen genomförs och kallar berörda parter enligt gällande utgåva av SIS HB 370. Vilka personer som måste närvara vid besiktning ska beslutas i den lokala gaskommittén och beskrivas i ledningssystem. Man ska även ange vem som ansvarar för att åtgärda brister/anmärkningar efter säkerhetsbesiktningen, se
14 14 (28) gällande utgåva av SIS HB 370 samt bilaga Locum Riktlinjer för medicinska gaser R Användningstillåtelse för medicinsk gasanläggning Tre situationer motiverar utfärdande av användningstillåtelse. Ny gasanläggning Gasanläggning som har byggts om eller på något sätt kompletterats Gasanläggning som helt eller delvis har varit avstängd När en säkerhetsbesiktning visat att användningstillåtelse kan utfärdas, ska driftteknisk chef/driftansvarig skriftligen meddela berörda vårdgivare om tillåtelse och sända kopior till sakkunnig för tillverkning och andra berörda enligt överenskommelse, se gällande utgåva av SIS HB 370 och bilaga Locum Riktlinjer för medicinska gaser R Försäkran om överrensstämmelse Anläggningsägaren måste tillhandahålla dokumentation som visar att den medicinska gasanläggningen är säker och uppfyller lagkraven. Vårdgivaren ska verifiera kraven genom en skriftlig Försäkran om överrensstämmelse baserad på den tekniska dokumentationen och en utförd riskanalys. Verifieringen ska uppdateras årligen efter genomförd egenkontroll. 7 Egenkontroll Egenkontrollen innefattar kontroll att vårdgivaren upprätthåller god och säker kvalitet i sin gashantering. Vårdgivaren ska i sitt ledningssystem beskriva vem/vilka som ska delges dokumentation av genomförd egenkontroll enligt nedan. 7.1 Årlig anläggningskontroll Anläggningsägare (t.ex. landstingets anläggningsägare Locum AB) ansvarar för att årlig driftkontroll av central gasanläggning genomförs. Detta arbete ska utföras av certifierad besiktningsman enligt gällande utgåva av SIS HB 370. Protokollkrav föreligger. Originalet förvaras hos anläggningsägaren och kopia tillsänds lokal gaskommitté. 7.2 Årliga kvalitetskontroller och inspektion av gaser Det ankommer på vårdgivaren att se till att dessa kontroller och inspektioner utförs enligt SLS (svensk läkemedelsstandard). Årlig kvalitetskontroll och inspektion av medicinska gaser är reglerad och föreslås i gällande utgåva av SIS HB 370 och i SLS. Kontrollen omfattar tillsyn över rutinerna för tillverkning, inköp, kontroll, förvaring, utlämning, distribution och övrig
15 15 (28) hantering med avsikten att undvika förväxlingar och att de medicinska gaserna är i fullgott skick vid användning. Provtagning och analys av andningsluft utförs genom anläggningsägarens försorg. 8 Lokala rutiner Nedan följer ett antal specifika ansvarsområden som är i behov av lokala riktlinjer. 8.1 Akut avstängning av medicinsk central gasanläggning Det kan uppstå situationer då det av säkerhetsskäl är nödvändigt att omedelbart kunna stänga av gasförsörjningen helt eller delvis. Innebär avstängningen att tillgången på medicinska gaser inom den medicinska verksamheten äventyras, måste en rutin finnas som snabbt medför att gasanvändarna och berörda erhåller information om det inträffade. Kontakt med berörda gasanvändare ska ske genom den avstängandes försorg, denne ska ha erhållit lokal behörighet till detta. När användarna/avdelningsansvarig fått information ska den drifttekniske chefen underrättas och få rapport om vad som förorsakat avstängningen av gasen. Försörjning av gaser på annat sätt till gasanvändarna ska ges i erforderlig omfattning dels baserad på akuta krav, dels på förväntad avstängningstid. Efter akut avstängning ska rutiner för arbetstillåtelse och användningstillåtelse följas i vanlig ordning, se gällande utgåva av SIS HB 370. Objektspecifika rutiner utarbetas av lokal gaskommitté. 8.2 Rutiner vid inkoppling av reservgasförsörjning till centralgasen Det ska finnas fastställda och dokumenterade rutiner som beskriver förekommande system för reservgasförsörjning. Detta gäller för samtliga reservgassystem, såväl centrala gasförsörjningskällor som lokalt placerade reservsystem, se gällande utgåva av SIS HB 370. Det ska framgå hur de fungerar vid gasbortfallslarm och hur de kopplas in och används i händelse av driftstörning eller gasbortfall i distributionssystemet. Personalen ska regelbundet utbildas i handhavande och vara väl informerade om signaler från larm och hur övervakningsutrustningar fungerar. 8.3 Tryckbortfall i medicinsk central gasanläggning Driftteknisk chef/driftansvarig ansvarar för att upprätthålla reservkapaciteten, adekvata inställelsetider samt följsamhet av fastställda rutiner. Objektspecifika rutiner utarbetas av lokal gaskommitté. 8.4 Utsugssystem för anestesigasöverskott Dessa ska kontrolleras enligt AFS 2001:7 Anestesigaser
16 16 (28) Utsugssystem för anestesigasöverskott (gasutsug), se gällande utgåva av SIS HB 370. Evakuering av överskottsgaser med utsugsfläktar (punktutsug eller närutsug), ska också beskrivas i det lokala gasdokumentet med avseende på: nyinstallation, service, underhåll, kontroll, m.m. Vårdgivaren har ansvar för genomförandet. Medicinteknisk kompetens kan bistå i arbetet. 8.5 Ansvar för tillgänglighet Vårdgivare måste fastställa behov av kapacitet för gaskällorna samt lägsta tillåtna tillgängliga gasvolym vid normala betingelser. Lokal gaskommitté kan bistå med underlag. Rutiner för leveranser måste vara tydliga och kontinuitetsaspekter i samtliga led beaktas. 8.6 Centralgasanläggning Anläggningsägaren och driftansvarig ansvarar för: Andningsoxygen Tömningscentral för oxygenflaskor inkl distributionsnät fram till och med det fasta gasuttaget. Tank för flytande andningsoxygen Ansvaret för utrustning regleras i enlighet med upprättat avtal med gasleverantören. Andningsluft och Instrumentluft Kompressorer, fasta luftbehållare, lufttorkar och övrig teknisk utrustning ingående i kompressorcentralen inkl distributionsnät till och med det fasta gasuttaget. Lustgas Tömningscentral för lustgasflaskor inkl. distributionsnät fram till och med det fasta gasuttaget. Andningsluftsanalys ska utföras av certifierat laboratorium minst 1 gång/år. Prov tas på minst 2 olika ställen inom anläggningen. Analyscertifikat granskas av den farmaceutiskt ansvarige. Koldioxid Tömningscentral för koldioxid inkl. distributionsnät fram till och med det fasta gasuttaget.
17 17 (28) 8.7 Ansluten medicinteknisk utrustning Handhavande, utbildning och underhåll ska följa reglerna i bl.a. SOSFS 2008:1 Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården och AFS 2001:7 Anestesigaser och gällande utgåva av SIS HB 370. Vårdgivaren har ansvar för genomförandet. Medicinteknisk kompetens kan bistå i arbetet. 9 Kompetenskrav 9.1 Ansvarsområde entreprenör Regleras i Locum Riktlinjer Medicinska gaser R3. Entreprenören ska kunna styrka sin kompetens för uppdraget. 9.2 Ansvarsområde medicinteknisk personal Ingrepp i medicintekniska produkter som är anslutna till centralgasanläggning eller anslutna till gasflaskor får endast utföras av kompetent medicinteknisk personal. Den medicintekniske chefen ansvarar för att den medicintekniska personalen har rätt kompetens. Den medicintekniske chefen ska bistå vårdgivaren och verksamhetschefer med erforderlig medicinteknisk kompetens. Med sin medicintekniska kunskap medverka i anskaffning, nybyggnation och om och tillbyggnad av centralgasanläggningen. Även nyttja dennes kunskaper vid riskanalyser, avvikelsehantering m.m. 9.3 Ansvarsområde sakkunnig för tillverkning Ska ha genomgått utbildning för Teknologisk Institut certifikat steg 1 eller likvärdig utbildning. 9.4 Ansvarsområde driftteknisk personal Ingrepp i centralgasanläggning får endast utföras under överinseende av drifttekniskt ansvarig med gasutbildning Teknologisk Institut certifikat minst steg 1 eller likvärdig utbildning. Driftteknisk chef/driftansvarig ansvarar för att beredskapshavande personal har den kompetens som krävs för att fatta beslut i akuta situationer, samt att övrig teknisk personal har god kännedom om centralgasanläggningen. Teknisk personal som utför arbeten på centralgasanläggningen bör ha genomgått utbildning för Teknologisk Institut certifikat steg 1 eller likvärdig utbildning.
18 18 (28) 9.5 Ansvarsområde vårdgivarens representation i byggprojektledningen Det ankommer på vårdgivaren och anläggningsägaren att se till att rätt kompetens representeras i byggprojektledningen.
19 19 (28) 10 Övrig dokumentation för hantering av medicinska och medicintekniska gaser Exempel på länkar som innehåller närmare information av betydelse vid upprättande av lokalt ledningssystem för gashantering. Socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:1) om användning och egentillverkning av medicintekniska produkter. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Standardiseringar i Sverige SIS Handbok 370, Säkerhetsnorm för medicinska gasanläggningar. Inspektionen för vård och omsorg Svensk läkemedelsstandard, SLS och Läkemedelsverkets föreskrifter LVFS LVFS 2012:8 Läkemedelsverkets föreskrifter om sjukhusens läkemedelsförsörjning LVFS 2004:16 Läkemedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om godkännande av medicinska gaser för försäljning (??) LVFS 2004:6 Läkemedelsverkets föreskrift om god tillverkningssed för läkemedel Vägledning för tillverkare av specialanpassade medicintekniska produkter Arbetsmiljöverket, AFS Vårdgivarguiden Riktlinjer för medicinska och medicintekniska gaser inom Stockholms läns landsting
20 20 (28) Riktlinje Medicinska gaser, R3 Läkemedelslag (2015:315) Läkemedelsförordningen (2015:458) Lag (1993:584) om medicintekniska produkter Förordningen(1993:876) om medicintekniska produkter Patientsäkerhetslagen (2010:659) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
21 21 (28) 11 Bilagor 11.1 Bilaga Representation och ansvarsområden i Central gaskommitté Representant Hälso-och sjukvårdsförvaltningen (HSF) Ordförande i lokala gaskommittéer inom landstingsfinansierad vård Medicinsk kompetens (representant från specialitetsområdet anestesi) Läkemedelssakkunnig Medicinteknisk kompetens Landstingets anläggningsägare (Locum) Kanslifunktion och sekreterare Adjungerade exempelvis: Central miljöavdelning SLL Upphandling EKMB, enheten för katastrofmedicinsk beredskap Vårdhygien Ansvarsområde Ordförande Rapportera till landstingsledning Kontaktperson till Chefläkare Bevaka patientsäkerhetsfrågor inom kommitténs arbetsområde Representera verksamheten Bevaka medicinska frågor inom kommitténs arbetsområde Bevaka farmaceutiska frågor inom kommitténs arbetsområde Bevaka medicintekniska frågor inom kommitténs arbetsområde Bevaka teknisk drift och service av centralgasanläggning Föra protokoll från möten Administrera och distribuera kommittéanknuten dokumentation Representera sakkunskap och verksamhetsområde
22 22 (28) 11.2 Bilaga Förteckning samt kontaktuppgifter över medlemmar i Central gaskommitté Hälso-och sjukvårdsförvaltningen Karolinska Universitetssjukhuset Aleris Ambulanssjukvården Ordförande Kirsi Laitinen Kennebäck Sekreterare Ann Wadner Englund kirsi.laitinen-kenneback@sll.se ann.wadner-englund@karolinska.se Capio St. Görans sjukhus Måns Ulfsparre mans.ulfsparre@capiostgoran.se Danderyds sjukhus Annette Willner annette.willner@ds.se Ersta Diakoni Lott Bergstrand lott.bergstrand@erstadiakoni.se Folktandvården Carina Wennberg carina.wennberg@ftv.sll.se Karolinska Lars Carlsson lars.carlsson@karolinska.se Universitetssjukhuset Landstingsstyrelsens Anna Nyqvist anna.nyqvist@sll,se förvaltning, SLL Juridik & upphandling Landstingsstyrelsens Johanna Borgendahl Johanna.borgendahl@sll.se förvaltning, Miljöavdelningen Locum AB Henrik De Hauke henrik.dehauke@locum.se Praktikertjänst Representant från Sune Forsberg sune.forsberg@tiohundra.se specialistrådet S:t Eriks Ögonsjukhus AB Jonas Lûbcke jonas.lubcke@sankterik.se SLSO-patientsäkerhet Britta Björkhag Johansson britta.h.bjorkhagjohansson@sll.se Sophiahemmet Åsa Larsson Måns Ulfsparre asa.larsson@sophiahemmet.se mans.ulfsparre@capiostgoran.se
23 23 (28) Stiftelsen Stockholms Sjukhem Lars Kärvestedt Södersjukhuset AB Git Eliasson Södersjukhuset, Apotekare Margareta Denkert Södertälje Sjukhus Tiohundra AB/Norrtälje Sjukhus Pär-Åke Eklund Sune Forsberg Visby Lasarett Eijla Lillro
24 24 (28) 11.3 Bilaga Färgkodning av flaskor Varje gas har en bestämd färg målad på flaskbröstet för att det aldrig ska råda någon tvekan om vilken gas som finns i flaskan. Dessutom har varje gas en individuell gänga på ventilerna, vilket innebär att man aldrig kan ansluta en flaska med annan gas än den avsedda. Namn Färgkod Flaskfärg Medicinska gaser Medicinsk oxygen, O 2 Vit Vit Medicinsk lustgas, N 2 O Blå Vit Medicinsk luft, N 2 + O 2 Vit/svart Vit Medicinsk koldioxid, CO 2 Grå Vit Karbogen, O 2 + CO 2 Grå/vit Vit MEDIMIX N 2 O + O 2 Vit/blå Vit Övriga sjukhusgaser Nitrogen, N 2 Svart Silver eller svart Helium, He Brun Silver Argon, Ar Grön Silver
25 25 (28) 11.4 Termer och begrepp i dokumentet Definitioner och förklaringar till uttryck som används vid hantering av medicinska och medicintekniska gaser. Ansluten medicinteknisk utrustning Utrustning för övervakning, inhalation, oxygenterapi, anestesi, inklusive mobila enheter som ansluts till gasanläggningen. Armatur Systemkomponenter t.ex. avstängningsventiler, tryckregulatorer, manometrar som ingår i centralgasanläggningen. CE-märkning CE-märkningen innebär en försäkran från tillverkaren eller den som marknadsför produkten om att produkten uppfyller alla tillämpliga gemenskapsbestämmelser och att man har genomfört lämpliga åtgärder för att bedöma att överensstämmelse föreligger. Det är obligatoriskt att CE-märka medicintekniska produkter som ska marknadsföras och tas i bruk såvida inget annat föreskrivs i andra särskilda direktiv. En produkt kan omfattas av flera direktiv och CE-märkningen visar att produkten uppfyller bestämmelserna i samtliga gällande direktiv Det går inte att CE-märka en produkt som inte omfattas av något direktiv som inte föreskriver CE-märkning. Produkter som är CE-märkta får marknadsföras i hela Europa. För medicintekniska produkter ska tillverkaren, eller den som utsetts till att marknadsföra en medicinteknisk produkt anmäla verksamheten till Läkemedelsverket för registrering. Läkemedelsverket lämnar därefter ett skriftligt besked på att produkten får marknadsföras Drifttryck Det tryck som rörsystemet avses hålla vid gasuttagen då systemflöde tas ut. Drifttrycksregulator (stabilisator) Armaturenhet innehållande avstängningsventiler, dubblerade tryckregulatorer för drifttryck, säkerhetsventiler och kontaktmanometer/tryckgivare. Gascentralrum Rum i vilket gasflaskor innehållande medicinsk gas ansluts till distributionssystem via tömningscentral. Gasflaskor
26 26 (28) Gasflaskor för medicinska gaser är läkemedelsförpackningar och hanteras därigenom inom det regelverk som gäller för läkemedel. Gasflaskor för medicintekniska gaser är en del av den medicintekniska produkten. I denna text är gasflaskor behållare för medicinska eller medicintekniska gaser. Gasledningar (rör/slangar) För medicinska gaser är medicintekniska produkter. Gasreserv Den disponibla gasvolymen (lagrade gasen) uttryckt i m³ fri gas vid atmosfärtryck. Gas uttag Självstängande, gasspecifika uttagsventiler för anslutning av gasförbrukande utrustning. Gruppregulator (tryckvakt) Armaturenhet innehållande avstängningsventiler, styrtrycksregulator, kontaktgivare samt inkopplingsmöjlighet för reservgas. Hälso- och sjukvårdspersonal Person eller personer som i sitt yrke utför hälso- och sjukvård Högsta distributionstryck Tryck nedströms gasuttag då ingen gas tas ut. Kompressorrum Rum i vilket kompressorer och övrig utrustning för tillverkning av medicinsk luft och instrumentluft är placerade. Lägsta distributionstryck Tryck nedströms gasuttag vid uttag i maximalt gasuttag. Max tillåtet tryckfall 0.3 bar under drifttrycket. Medicinsk centralgas anläggning En medicinsk centralgasanläggning är enligt EU:s regelverk en medicinteknisk produkt och utgörs av ett komplett system på sjukhus eller vårdinrättning, som omfattar gasförsörjningskälla, armatur, rörsystem och gasuttag på de ställen där medicinska gaser eller överskottssystem används.
27 27 (28) Definitionen innebär att såväl permanent ansluten och även permanent monterad utrustning, t.ex. frånkopplingsbar uttagscentral samt evakueringsanläggning för anestesiöverskottsgas ingår i centralgasanläggningen. De medicinska gaserna i systemen är läkemedel. Medicinsk gas Klassas som läkemedel Medicinteknisk gas Är ej klassad som läkemedel men används tillsammans med medicintekniska produkter Medicinteknisk produkt Regleras av Lag (1993:584) om medicintekniska produkter. Med en medicinteknisk produkt avses i lagen en produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas separat eller i kombination med annat, för att hos människor enbart eller i huvudsak 1. påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom 2. påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder 3. undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process, eller 4. kontrollera befruktning. Regulator För medicinska gaser, är medicintekniska produkter Systemflöde Maximalt gasflöde som teoretiskt beräknats och korrigerats med utnyttjandefaktorn för betjänande del av anläggningen. Tryckövervakare Armaturenhet innehållande avstängningsventiler, tryckgivare och inkopplingsmöjlighet för reservgas. Tömningscentral Fast utrustning i gascentralrum för sammankoppling, tömning och tryckreducering av gas i gasflaskor till rörsystem.
28 28 (28) Utnyttjandefaktor Maximalt antal gasuttag per avdelning eller annat begränsat område som beräknas vara i bruk samtidigt. Uttagscentral Tak- eller väggmonterad narkoscentral, kirurgcentral, gasbänk, vårdrumspanel, uttagsventillåda. Vårdgivare Fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård. (SOFS 2011:9) statlig myndighet, landsting eller kommun som bedriver hälso- och sjukvård i egen regi annan juridisk person än staten, landsting eller kommun som bedriver hälso- och sjukvård, exempelvis ett aktiebolag eller en stiftelse. Även en juridisk person som ägs av ett eller flera landsting eller kommuner är en egen vårdgivare enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård.
RIKTLINJE FÖR MEDICINSKA OCH MEDICINTEKNISKA GASER INOM STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
1 (22) RIKTLINJE FÖR MEDICINSKA OCH MEDICINTEKNISKA GASER INOM STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STYRANDE DOKUMENT FÖR DEN MEDICINSKA/ MEDICINTEKNISKA GASHANTERINGSPROCESSEN INOM DEN LANDSTINGSFINANSIERADE VÅRDEN,
Läs merRIKTLINJER FÖR MEDICINSKA OCH MEDICINTEKNISKA GASER INOM STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
1 (27) RIKTLINJER FÖR MEDICINSKA OCH MEDICINTEKNISKA GASER INOM STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Webb: www.vardgivarguiden.se 2 (27) Förord Centrala gaskommittén i Stockholms läns landsting fungerar som en samordnande
Läs merGAS. Säkerhetsföreskrifter
GAS Säkerhetsföreskrifter Universitetssjukhuset Örebro 20090601 20110601 Fastställd av sjukhusdirektören i samråd med gaskommittén och upprättad att gälla som regler. Dessa regler är tvingande gentemot
Läs merSäkerhetsföreskrifter medicinska gaser
Utgåva 2015:1 Datum: 2015-10-05 Författare: Henrik Brandt Säkerhetsföreskrifter medicinska gaser Universitetssjukhuset Örebro Säkerhetsföreskrifter medicinska gaser Universitetssjukhuset Örebro Henrik
Läs merLOKAL GASHANDBOK FÖR MEDICINSKA GASER
1 (7) LOKAL GASHANDBOK FÖR MEDICINSKA GASER Innehållsförteckning 1 Syfte... Lagkrav och tillämpliga normer... 3 Övriga styrande dokument (fastställd version)... 4 Redovisande dokument... 3 5 Myndigheters
Läs merMEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad: 2017-11-09
Läs mer1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04
Läs merTekniskt program 52HB System för medicinsk gas
Tekniskt program 52HB System för medicinsk gas Skapad: 2001-05-16 Senast ändrad: 2015-11-23 Saija Thacker Henrik de Hauke Karin Sjöndin 2001-05-16 2015-11-23 2015-11-23 2(6) Innehållsförteckning Inledning...
Läs merRiktlinje Medicinska gaser
Riktlinje Upprättad av: Berit Larsson Ansvarig: Nicklas Boström Datum: 2018-03-28 Revidering: [Revideringsbeteckning] Revideringsdatum: [Revideringsdatum] Status: FASTSTÄLLD Fastställd av: Helena Ribacke,
Läs merAnvändning av medicintekniska produkter inom Hälsooch sjukvården på Gotland
(6) produkter inom Hälsooch sjukvården Med medicinteknisk produkt avses en produkt som enligt tillverkarens uppgift skall användas för att hos människor enbart eller i huvudsak. påvisa, förebygga, övervaka,
Läs merAnsvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje
Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje Inledning I Hälso- och sjukvårdslagen finns grundläggande bestämmelser om den utrustning
Läs merAVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
AVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR AVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs merKommunstyrelsen. Ärende 14
Kommunstyrelsen Ärende 14 Vårdutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-04-10 9(24) 71 Revidering av riktlinje medicinska produkter Sammanfattning Riktlinjen "" inom vård och stöd har reviderats
Läs merI tillämpningsområdet ingår även hantering av medicintekniska produkter, t.ex. underhåll och transporter.
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merSIS HB 370 utgåva 2. Säkerhetsnorm för medicinska gasanläggningar
SIS HB 370 utgåva 2 Säkerhetsnorm för medicinska gasanläggningar 2008 SIS Förlag Handbok HB 370 är framtagen av SIS tekniska kommitté TK 329 och ges ut av SIS Förlag. Texten i handboken är utarbetad av
Läs merDokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Styrdokument Hälso- och sjukvård. Vård och omsorgsnämnden
Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Styrdokument Hälso- och sjukvård Vård och omsorgsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ingela Mindemark Mas VON.2015.79
Läs merRiktlinje 19 gällande medicintekniska produkter MTP
2013-04-02 Rev 2015-08-10 Riktlinje 19 gällande medicintekniska produkter MTP Styrdokument Lagen om medicintekniska produkter ( 1993:584 ) Socialstyrelsen föreskrifter om användning av medicintekniska
Läs merBILAGA 2 Krav på entreprenör och byggledning
Saija Thacker Henrik de Hauke Karin Sjöndin 2001-05-16 2015-07-15 2015-07-15 1(5) BILAGA 2 Krav på entreprenör och byggledning Entreprenörens arbetsledare ska före igångsättning visa intyg på att ha genomgått
Läs merInstruktion. Användning av personlyftar och lyftselar i Norrköpings kommun. Framtagen av: Medicinskt ansvariga Förflyttningsteamet
Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Förflyttningsteamet Godkänd och fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Personlyftar Lyftselar Diarienummer: VON F2017/00305 003 Giltig fr.o.m.
Läs mer6.1 Rutiner inom klinik för hantering av medicinska gaser
, 2011-01-04 1(10) 6.1 Rutiner inom klinik för hantering av medicinska gaser 6.1.1 Ansvar Verksamhetschef är övergripande ansvarig för hantering av medicinska gaser inom klinken/enheten enligt SOSFS 2008:1.
Läs mer2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merMedicintekniska produkter
Dokumentnamn Riktlinje för Medicintekniska produkter Handläggare: Ann-Marie Thordeman MAS Vård och omsorgsförvaltningen Kvalitetsansvarig: Område Hälso- och sjukvård 20110603 Dok. Nr 1 Vers.nr. 1 Antal
Läs merSOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merRiktlinjer för Medicintekniska Produkter
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Medicintekniska Produkter Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140122 Gemensam med Regionen:
Läs mer52HB System för medicinsk gas Bilaga 4 - Märkning
Saija Thacker Henrik de Hauke Karin Sjöndin 2001-05-16 2015-07-15 2015-07-15 1(12) BILAGA 4 Märkning Orientering Denna bilaga är ett komplement till kapitel 10 Skyltning och märkning i SIS HB 370 utgåva
Läs merLAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Läs merKravspecifikation för erhållande av certifikat för säkerhetsbesiktning och årlig driftkontroll av medicinska gasanläggningar.
Samrådsgruppen för 2017-09-16 1(5) Medicinska gasanläggningar* Kravspecifikation för erhållande av certifikat för säkerhetsbesiktning och årlig driftkontroll av medicinska gasanläggningar. 1. Bakgrund
Läs merTeknisk anvisning MEDICINSKA GASER Ver. 1.0
Sidantal 8 MEDICINSKA GASER Ver. 1.0 Landstingsservice i Uppsala Län 753 09 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 : 2011-08-11 2(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rubrik Sida Allmänt 3 Krav 3 Dimensionering
Läs merRiktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)
Riktlinje 9/ Medicintekniska Hjälpmedel (MTP) Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Författningar
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merDnr /2016. Marknadskontrollplan. Egentillverkade medicintekniska produkter
Dnr 10.4-41764/2016 Marknadskontrollplan 2017 Egentillverkade medicintekniska produkter Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(8) Sammanfattning IVO har tillsynsansvaret för de egentillverkade medicintekniska
Läs merför hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter
Direktiv Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Medicinteknisk utrustning Målgrupp: Verksamhet Diarienummer: VON F 2017/00355 003 Fastställd: 2010-11-01
Läs merDnr /2016. Marknadskontrollplan. Egentillverkade medicintekniska produkter
Dnr 10.4 7583/2016 Marknadskontrollplan 2016 Egentillverkade medicintekniska produkter Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(7) Sammanfattning IVO har tillsynsansvaret för de egentillverkade medicintekniska
Läs merDirektiv. Medicinteknisk utrustning för hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter. Medicinsk utrustning Hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter
Direktiv Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Medicinsk utrustning Hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter Målgrupp: Giltig fr.o.m. 2015-09-01 Utvärderas
Läs merRIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2007-12-18 Anneli Hafström Anneli Hafström 2 2009-02-27 Anneli Hafström Anneli Hafström 3 2011-09-16 Ulrika Ström, Kicki Färnlöf Ulrika Ström, Kicki Färnlöf
Läs merDnr /2018. Marknadskontrollplan. Egentillverkade medicintekniska produkter
Dnr 10.4-36564/2018 Marknadskontrollplan 2019 Egentillverkade medicintekniska produkter Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(9) Sammanfattning Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tillsynsansvar
Läs merDnr /2017. Marknadskontrollplan. Egentillverkade medicintekniska produkter
Dnr 10.4-43496/2017 Marknadskontrollplan 2018 Egentillverkade medicintekniska produkter Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(8) Sammanfattning IVO har tillsynsansvaret för de egentillverkade medicintekniska
Läs merRiktlinje medicinsktekniska produkter (MTP)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Giltig f o m: 2018 11 26 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merHEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10
2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merRutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
Läs merTeknisk anvisning. MEDICINSKA GASER Ver. 2.0
Sidantal 8 MEDICINSKA GASER Ver. 2.0 Landstingsservice i Uppsala Län 753 09 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 : 2(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rubrik Sida Allmänt 3 Krav 3 Dimensionering 3 Systemkomponenter
Läs merVälkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen
1 Välkommen Utbildning om nya förskrivningsprocessen Styrande dokument 2 3 Viktigare författningar Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Lagen om medicintekniska produkter Lagen om offentlig
Läs merRiktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter
Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-03-01 16 Riktlinjerna gäller från 2016-03-14 och som längst max 4 år Dokumentägare: Medicinskt
Läs merDirektiv. Framtagen av: Medicinskt ansvariga. Giltig fr.o.m Sökord i diariet: Medicintekniska produkter
Direktiv Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Fastställd år: 2011 Sökord i diariet: Medicintekniska produkter Målgrupp: Medarbetare på Vårdoch omsorgskontoret Diarienummer:
Läs merDock finns det ett antal punkter som kräver åtgärder från hälso- och sjukvårdens
1(2) 23 januari 2006 hs 2006/0010 Hälso- och sjukvårdsnämnden Kvalitetssäkring av medicinteknisk utrustning, Hälso- och sjukvårdsnämnden har mottagit revisionsrapport; Granskning av kvalitetssäkring av
Läs merGunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson
1 (5) 1 Syfte Syftet med instruktionen är att tydliggöra samverkan och ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting avseende akutläkemedelsförråd inom hemsjukvård och särskilda boenden i Västmanland.
Läs merMedicintekniska produkter
Sida 1 (9) 2017-06-16 Medicintekniska produkter MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (9) Innehåll Allmänt... 3 Medicintekniska
Läs merRegel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merAnsvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )
1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan
Läs merMedicinteknisk handbok
2015-02-26 1 (8) Omsorgsavdelningen Ansvarig Pernilla Hedin Upprättad av Gunilla Marcusson Upprättad den 2008-12-10 Reviderad den 2015-02-26 Medicinteknisk handbok Inledning Syftet med Medicinteknisk handbok
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2013-05-28 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Sida 2 (10) Innehåll REGEL
Läs merAnsvar för användning och hantering av medicintekniska produkter
Styrande dokument Regeldokument Anvisning Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster Del 1 Sida 1 (12) Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Vårdgivarens ansvar
Läs merVÄLKOMMEN! BEHÖRIG BESTÄLLARE av specialanpassningar
VÄLKOMMEN! BEHÖRIG BESTÄLLARE av specialanpassningar VÄLKOMMEN! Vad ska vi gå igenom idag? Författningar Vad är en medicinteknisk produkt? Det uppstår ett behov Rutiner i Jönköpings län Författningar Författningar
Läs merÖvergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merRIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen
RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Beslutsdatum: 2018-10-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Socialt
Läs merKvalitetsmanual för hantering av gaser inom Landstinget Sörmland
Landstinget Sörmland Kvalitetsmanual för hantering av gaser inom Landstinget Sörmland Gaskommittén 2016-03-07 Kvalitetsmanual för hantering av gaser inom Landstinget Sörmland 1(15) 1 MEDICINSKA GASANLÄGGNINGAR
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merRIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig
Läs merFörst lite om Myndigheten för delaktighet
Först lite om Myndigheten för delaktighet Den 1 maj bildas Myndigheten för delaktighet (Mfd) Den bildas av Handisam och de delar av Hjälpmedelsinstitutet som bedöms vara statliga Verksamheter som inte
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård. Medicintekniska produkter (MTP) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (13)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (13) Rev. 2014-05-20 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso- och sjukvård Medicintekniska produkter (MTP) Sjuksköterskor och Medicinskt
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merRutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Läs merLedningssystem för vävnadsinrättningar
2 9 Bilaga 2 1 Ledningssystem för vävnadsinrättningar A. ORGANISATION OCH LEDNING 1. Vävnadsinrättningen ska ha ett dokumenterat ledningssystem för kvalitet och säkerhet som är anpassat till verksamheten
Läs merSOSFS 2011:9 ersätter
SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Landstinget i Värmland 2:1 20
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Landstinget i Värmland 2:1 20 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Gaskommittén Tina Crafoord, VC AnOpIVA 2015-03-01 2018-03-01
Läs merRiktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll
Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll Den hälso- och sjukvårdspersonal som skall använda och hantera medicintekniska produkter ska ha kunskap om produktens
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merTeknisk anvisning. MEDICINSKA GASER Ver. 6.0
Sidantal 14 MEDICINSKA GASER Ver. 6.0 Landstingsservice i Uppsala Län 753 09 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 : 2(15).dat 1 ALLMÄNT... 3 2 KRAV... 3 3 DIMENSIONERING (2.2)... 4 4 SYSTEMKOMPONENTER... 4 5 RESERVGASFÖRSÖRJNING...
Läs merAvvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merRiktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS
Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering
Läs merFÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013
Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merAvvikelsehantering avseende vård i samverkan
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-13 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-01
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merRiktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merVård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.
Läs merRekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning
1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 88518059HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Läkemedelsverkets
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merVårdgivarens utseende av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan inom barn- och skolnämndens ansvarsområde
Barn- och skolförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (7) Kvalitet- och myndighetsavdelningen Anna Palm 046-359 61 94 anna.palm@lund.se Barn- och skolnämnden Vårdgivarens utseende av verksamhetschef för den medicinska
Läs merRiktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Läs merFörskrivnings- processen
Förskrivnings- processen September 2012 Bedöma behov av insatser Bedömning av hjälpmedelsbehov är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- vårdinsats Patientens totala situation ska analyseras Behoven
Läs merRIKTLINJER FÖR MEDICINSKTEKNISKA PRODUKTER
RIKTLINJER FÖR MEDICINSKTEKNISKA PRODUKTER Riktlinjerna omfattar Ansvarsförhållande, myndighetskrav, arbetssätt och rutiner Planering, anskaffning, användning, underhåll och omdisponering av medicinsktekniska
Läs merInformation om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merSenaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merAvvikelser för hälso- och sjukvård Rutin och lathund
SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Avvikelser för hälso- och sjukvård Rutin och lathund Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin
Läs merTeknisk anvisning. MEDICINSKA GASER Ver. 3.0
Sidantal 11 MEDICINSKA GASER Ver. 3.0 Landstingsservice i Uppsala Län 753 09 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 : 2(11) 1 ALLMÄNT... 3 2 KRAV... 3 3 DIMENSIONERING (2.2)... 4 4 SYSTEMKOMPONENTER... 4 5 RESERVGASFÖRSÖRJNING...
Läs merTillsynsplan för GMP Sjukvård 2013
Tillsynsplan för GMP Sjukvård 2013 Rapport från Läkemedelsverket 2013-05-21 Dnr: 6.2.2-2013-045922 1 Tillsynsplan för GMP Sjukvård 2013 Målet för tillsynen av Good Manufacturing Practice (GMP) Sjukvård
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden och dagverksamheter för äldre
ÄLDREFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEULÅTANDE DNR 105-243/2007 SID 1 (5) 2007-10-19 Handläggare: Börje Ferlander Telefon: 08-508 36 216 Till Äldrenämnden den 15 november 2007 Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom
Läs merKungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd
Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria
SOSFS 2010:4 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling
Läs mer