Verksamhetsplan 2016 för Söderförskolor

Transkript

1 Söderförskolor Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (30) Handläggare Telefon: Till Söderförskolor Verksamhetsplan 2016 för Söderförskolor Förslag till beslut Söderförskolor

2 Sid 2 (30) Innehållsförteckning Inledning Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Stockholms miljö är giftfri Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande...30 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...30 Budget Övriga frågor... 30

3 Sid 3 (30) Inledning

4 Sid 4 (30)

5 Sid 5 (30) Söderförskolor: Vi ser barnen som komptenta med en stark vilja och en inneboende önskan att bli självständiga. Vi erbjuder en pedagogisk lärande miljö som är inspirerande, tillgänglig, föränderlig och tydlig. Förskolans miljö är utformad utifrån Läroplanens mål och stöder barnens nyfikenhet och intressen. Vårdnadshavarna ska känna att vi har en öppen dialog och vi utvecklar en tillitsfull relation mellan förskolan och barnens familjer. Målgrupp: Vår målgrupp är barnen i åldrarna 1-5 år i Södermalms stadsdel. Vi erbjuder kontinuerligt visningar på alla våra förskolor i enheten för att vårdnadshavarna ska få en tydlig bild av vad vi erbjuder i våra verksamheter. Volym: Förskolan Bondetorpet : ca 45 barn Katarina Bangata 31 som ligger i ett 100-årigt bostadshus. Sofia småbarnsskola :ca 40 barn Fjällgatan 31 i ett K-märkt hus med utsikt över hela Staden. Finska förskolan: ca 40 barn Urvädersgränd 6 8 b, Finska förskolan fick mottaga stadens kvalitetspris år Förskolan Sälen:, ca 40 barn Katarina Västra Kyrkogata 12. Förskolan Sälen fick mottaga stadens kvalitetspris år Förskolan Täppan: ca 80 barn Östgötagatan 61 63, Förskolan Täppan fick mottaga stadens kvalitetspris år Vår organisation har en Förskolechef och en biträdande Förskolechef. Varje adress har en pedagog som är Husansvarig och varje avdelning/barngrupp har en pedagogiskt ansvarig Förskollärare. Det finns en ledningsgrupp med cheferna och alla avdelningsansvariga förskollärare som träffas kontinuerligt. Söderförskolor har 245 barn inskrivna i början på Vi har 47 pedagoger anställda och 5 köksansvariga. Styrande dokument: Våra styrdokument är FN:s Barnkonvention, Skollagen, LPFÖ 98/10, Förskoleplan för Stockholms Stad. Ekonomiska förutsättningar:

6 Sid 6 (30) Vi beräknar att Söderförskolor kommer att hålla kostnaderna inom angiven budget. Analys från 2015: Ekonomi: Förskolechefen gör en egen uppföljning av budget varannan vecka. Genom att se hur inköpen ser ut för resp./ månad, samt personalbudget (att de beräknade kostnaderna hålls inom ram). Genomgång med kökspersonal och inköpsansvariga i enheten om entreprenadköp, upphandling och kostnader. På Arbetsplatsträffar och andra möten diskuteras ekonomiska frågor. Vi har en restriktiv hållning till användandet av vikarier. Vårt arbetssätt är att varje dag se hur antal barn/ personal ser ut. Vilka aktiviteter som ska genomföras, hur vi kan hjälpa varandra mellan de olika barngrupperna. Vi gör även en koll på de andra förskolorna i enheten om vikariebehovet skulle vara extremt. Alla medarbetare har kännedom om budget/ kostnader i enheten, och kan ofta förutse och förstå konsekvenser av olika ekonomiska beslut. Inom budgetramarna sker varje år en satsning på lek- och pedagogiskt material men även inom ett särskilt område ex. belysning, inköp av lågenergilampor och underhåll av olika slag ex. möbler m.m. Måluppfyllelse: Resultaten från de olika uppföljningsdokumenten visar på en god måluppfyllelse. Medarbetare: Den mycket goda resultaten från Medarbetarenkäten visar på att medarbetarna trivs och upplever att de har ett roligt och inspirerande arbete. Sjukfrånvaro: Vi har fortsatt en hög sjukfrånvaro. Fyra pedagoger har haft längre sjukskrivningar. Prioriterade områden: Nu när renoveringarna är mer eller mindre klara kan vi fortsätta med utvecklingsarbetet på samtliga förskolor. Vi kommer under 2016 att förlägga våra arbetsplatsträffar på varandras adresser. Detta för att sprida kunskaper, ge inspiration och nya idéer mellan våra pedagoger. Det leder också till en gemensam bas för att bibehålla kvaliteten i verksamheterna. För att utveckla verksamheterna i arbetet med pedagogisk dokumentation kommer vi att göra en studieresa till Reggio Emilia i Italien för kunskap och inspiration. Fortbildningen med Karin Furness "Barn och Bild" fortsätter under Vårt mål för 2016 är att upprätthålla de fantastiska resultaten från både Förskoleenkäten och Medarbetarenkäten. Den långa kön till vår enhet tyder på att det finns ett stort intresse för en plats hos oss. Vi fortsätter vårt arbete med att bli en klimatsmart förskola. Bemötandet gentemot alla vi möter på förskolan är grunden till ett gott samarbete. Vi bemöter alla på förskolan med respekt och värme. Kommunikationen är en oerhört viktig del av ett gott bemötande. Den dagliga dialogen, där vi hälsar på alla och tar emot och ger information. Verksamhetsbrevet säkerställer att alla vårdnadshavare får samma information. Vid utvecklingssamtalen får vårdnadshavarna en sammanfattning av barnets utveckling och lärande. Allt detta bygger förtroende och tillit mellan förskolan och vårdnadshavarna. Barnen görs delaktiga i sitt eget lärande genom att se och lyssna till varje barn. Barnens behov, intressen, krav och förväntningar finns med när vi planerar, utvecklar och utformar

7 Sid 7 (30) verksamheten.

8 Sid 8 (30)

9 Sid 9 (30) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 40 % 40 % Tertial Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik År 1 % Öka År Andel nöjda föräldrar 88 % 85 % År Antal barn per grupp Tertial Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 4,9 4,9 Tertial Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,7 3,8 År Nämndmål: Alla barn ges förutsättningar för fortsatt utveckling, lek och lärande Beskrivning Förskolans pedagogiska miljöer ger barnen förutsättningar att utmanas i goda lek- och lärandemiljöer. Den pedagogiska dokumentationen synliggör barnens förändrade lärande och ligger till grund för fortsatt uppföljning, utvärdering och utveckling. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barn som givits förutsättningar för fortsatt utveckling, lek och lärande (GUF) Andel nöjda vårdnadshavare till flickor avseende utveckling och lärande (FU) Andel nöjda vårdnadshavare till pojkar avseende utveckling och lärande (FU) Det sammantagna resultatet av personalens självvärdering enligt kvalitetsindikatorn 93 % Halvår Halvår 82 % Halvår 3,7 Halvår

10 Sid 10 (30) Enhetsmål: Barnen visar att de har grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande. Förväntat resultat Vi förväntar oss uppnå 93 % enligt GUF 95 % andel nöjda vårdnadshavare avseende utveckling och lärande. 3,7 enligt kvalitetsindikatorn. Arbetssätt Leken är central i vår verksamhet. Den möjliggör för barnen att utvecklas känslomässigt, intellektuellt och socialt dvs prova, våga, forska och upptäcka etc. Barnen utvecklar en förståelse för sig själv och socialiserar sig med andra barn och vuxna. Miljön ska vara trygg, säker och locka och inspirera till kommunikation och lek mellan barnen. Den ska vara föränderlig utifrån barnens lek och intressen. Vi arbetar tematiskt utifrån barn gruppens intressen och frågor. Med genomtänkta gruppkonstellationer (åldersgrupper och blandade åldrar) skapas en grogrund för positiv utveckling och lärande. Sångsamlingen är en metod som används på alla förskolor för att skapa delaktighet och inflytande för barnen. Den är en återkommande aktivitet varje vecka för alla barnen på varje förskola, och bygger på de projekt och teman som barnen arbetar med. Barnen är medskapande och väljer sånger, hjälper till att göra rekvisita och kostym. Vårdnadshavarna involveras i uppträdandena och bidrar med material, och bjuds in till föreställningarna. Resursanvändning Varje barn som skolas in på förskolan har en pedagog som följer upp barnets utveckling och lärande. Genom kontinuerlig kompetensutveckling för personalen och självvärdering, utvärderar och utvecklar vi metoder för barns utveckling och lärande. Genom att delta i olika nätverksgrupper ex. pedagogisk dokumentation, utvecklingsledar gruppen, föreläsningar och pedagogmöten i enheten utvecklas allas kompetens som bidrar till utveckling av verksamheten. Utformningen av miljön på förskolan inspirerar och utmanar barnen till ökad självständighet och reflektioner kring sitt eget lärande. Pedagogiskt material används på ett sådant sätt att de inspirerar barnen att fundera kring matematiska begrepp, språk och det estetiska uttrycket etc. Uppföljning Genom en reflektion av innehållet i verksamheten varje månad, på barnkonferenser. I termins utvärderingen av GUF- Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna i Södermalms stadsdelsområde, och i barnens portfolio följer vi upp och analyserar hur vi skapat förutsättningar för lärande och utveckling. I dagliga samtal med barn om innehåll i lek, i olika aktiviteter kan vi reflektera tillsammans med barnen om deras upplevelser. Resultatet från kvalitetsindikatorn följs upp på arbetsplatsträffar och pedagogmöten. Verksamhetsbreven till vårdnadshavarna beskriver verksamhetens innehåll och barngruppens förändrade lärande. Detta bidrar med underlag för reflektion för arbetslaget och ger en

11 Sid 11 (30) sammanfattande bild av verksamheten under veckan, månaden och året. Tillsammans med barnintervjuer och med barnobservationer får vi en helhetsbild av barnens utveckling och lärande. I den dagliga dialogen med barnets vårdnadshavare, på utvecklingssamtal och resultatet från Stockholms Stads förskoleundersökning får vi en god bild av hur barnet utvecklas och trivs på förskolan. Utveckling Barnens insikter om sitt eget lärande medför att de själva skapar lekar och aktiviteter, både i och utanför förskolan, inspirerade av olika projekt och miljöerna på förskolan. Gufen används så att vi kan utveckla förskolans kvalitet så att alla barnen får nya möjligheter till utveckling och lärande. Vi tar tillvara barnens intressen och frågeställningar och utvecklar projekt och miljöer tillsammans med barnen. Lek och lärande bildar en helhet där teman och projekt används i leken. Medarbetarna observerar leken och återknyter till projekten ex. Wasa projektet, Astrid Lindgren, NTA och Kalevala. Nämndmål: Alla barn har en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Beskrivning Det pedagogiska arbetet främjar det positiva sambandet mellan kost, rörelse och hälsa. Det ger också barnen grundläggande kunskaper och förutsättningar för detta på olika sätt. Verksamheten pågår såväl inom- som utomhus, och miljöerna används flexibelt under hela dagen. Den pedagogiska måltiden är viktig ur ett hälso- och trivselperspektiv och har stor betydelse för barnens välbefinnande. Alla barn får god, varierad och näringsriktig mat och med stor andel ekologisk och vegetarisk mat i förskolan. Förvaltningens gemensamma kostpolicy "Riktlinjer för mat och måltider inom förskolorna i Södermalms stadsdelsområde" följs av alla förskolor. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal natur- och kulturgrupper Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Södermalms förskolor ska följa "Riktlinjer för mat och måltider" Södermalms förskolor ska ge barnen näringsriktig mat och grundläggande kunskaper om kopplingen mellan mat och hälsa Södermalms förskolors kockar ingår i ett köksnätverk

12 Sid 12 (30) Enhetsmål: Barn får en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Förväntat resultat Barnen får ökade kunskaper om hur viktigt det är med hälsosam kost, rörelse både ute och inne, och glädjen i att ha roligt tillsammans. Arbetssätt Vi samtalar med barnen om näringsriktig kost och barnen får möjlighet att demokratiskt välja en favoriträtt som serveras till lunch. Tillsammans med barnen dukas borden fint och barnen uppmuntras att ta själva, smaka på allt och samtala om smaker och olika maträtter från hela världen. Vi vill få barn att uppleva och uppskatta mat med nyfikenhet och öppna sina sinnen. Genom att smaka, dofta, knapra och prata om maten får de en kunskap om hälsosamma kostvanor. Barnen får prova nya smaker och sätta ord på sina upplevelser. Vi har utformat matsalar/miljöer för måltiderna som ska ge barnen en fin matupplevelse varje dag. Finska förskolan arbetar efter en metod som kallas Sapere metoden(betyder att ha mod) Den kan sammanfattas kort här: Att lära känna sina sinnen och sin egen smak att träna sin förmåga att uttrycka sig verbalt att utveckla en medveten konsument att våga prova nya rätter och produkter att öka variationen i det man äter Sapere stunder har vi ca 4/ggr /månaden. Våra köksansvariga följer Södermalms stadsdels kostpolicy med riktlinjer för näringsriktig och välbalanserad kost. Maten planeras efter säsong och är delvis ekologisk. Vid behov serveras vegetarisk och allergianpassad kost. I rörelselekar får barnen möjlighet att på ett lekfullt sätt utveckla sin motorik. Vi leker, gympar,dansar och hela kroppen är i centrum. Rörelseleken stimuleras även utomhus i parker och i naturen. I skogen lär sig barnen grunden till naturkunskap och naturens växlingar. Barnen får lära sig om naturen och vilka möjligheter och resurser den erbjuder, spännande utmaningar både sinnliga och fysiska,och hur djuren lever i skogen etc. Resursanvändning Med personalens kunskaper om kost,hälsa rörelse har vi planerat veckan/månaden/terminen med återkommande aktiviteter som främjar en hälsosam livsstil. Dagen är planerad med en balans mellan olika aktiviteter och vila/lugna aktiviteter. Vi använder oss av säsongsanpassad kostplanering. De förskolor som har gårdar, parkerna i vår närmiljö och naturområden utanför staden utgör en viktig resurs för att erbjuda barnen en variation av spännande och hälsosamma upplevelser och utmaningar. Uppföljning Den pedagogiska dokumentationen av barnens upplevelser visar att de är mer nyfikna på nya smaker och maträtter. Barnen deltar gärna i planeringen av utflykter och aktiviteter och bidrar med idéer till nya utflyktsmål. Vårdnadshavarna uttrycker att barnen är mer intresserade och

13 Sid 13 (30) uttrycker många nya kunskaper om kost och hälsa. Utveckling Under 2016 kommer köksnätverket att fortsätta träffas och delge varandra tips och idéer för en hälsosam och ekonomiskt hållbar kostplanering. Den nya inköpsprocessen ska implementeras och kommer förhoppningsvis leda till effektivare inköp. Nämndmål: Alla barn har jämlika livschanser Beskrivning Förvaltningens verksamheter ska värna om barnets rättigheter, och bidra till att skapa uppväxtvillkor som ger alla barn lika goda möjligheter oavsett bakgrund. Enligt andra artikeln i FNs barnkonvention framgår att "Alla barn samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.(från Rädda Barnens hemsida där barnkonventionen presenteras i en förkortad version). Familjer som söker ekonomiskt bistånd får rätt insats för att uppnå egen försörjning. Föräldrar till barn i åldrarna 3 12 år kommer även under 2016 erbjudas ABC föräldrastöd. Varje förskoleenhet har ett barnombud som samarbetar med Ersta Vändpunkt när vårdnadshavare har missbruksproblematik (Från Rädda barnens hemsida där barnkonventionen presenteras i en förkortad version). Aktivitet Startdatum Slutdatum Föräldrar ska ges möjlighet att delta i ABC-utbildning Enhetsmål: Barn har jämlika livschanser Arbetssätt Genom att erbjuda en förskola som följer styrdokumenten barnkonventionen och läroplanens mål Lpfö98-10 m.m säkerställer vi att alla barn erbjuds en likvärdig förskola. Förskolans arbete ska främja och stödja arbetet med barns rättigheter. För barn med särskilda behov kan förskolan söka verksamhetsstöd. Pedagogerna har kunskap om vilka riktlinjer som gäller och vilka instanser som ska kopplas in för barn som befinner sig i riskzonen för ohälsa i olika former. Resursanvändning Vi har ett Barnombud som har fördjupad kunskap om barns rättigheter och våra skyldigheter att upptäcka och anmäla vid oro att barn far illa. Vi har en pedagog i enheten som har ABC-utbildning för vårdnadshavare. Stödenheten används som resurs när vi får signaler om barn som behöver extra stöd. Uppföljning Likabehandlingsplanen revideras varje år och säkerställer att arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling fortsätter. All personal och

14 Sid 14 (30) vårdnadshavarna och barnen involveras i arbetet med Likabehandlingsplanen och säkerställer att alla har kännedom om dess innehåll. Nämndmål: Alla barn i förskolan ska ges möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik, naturvetenskap och språk Beskrivning Barnen i förskolan ska ges förutsättningar att utveckla sina matematiska, naturvetenskapliga och språkliga förmågor. Miljöerna i förskolan ska vara väl genomtänkta både inom- och utomhus och ge barnen möjlighet till förståelse för matematik, naturvetenskap och språk. IKT (informations- och kommunikationsteknik) är ett av redskapen för detta. Ett systematiskt kvalitetsarbete utgör underlag för uppföljning av hur arbetet med matematik, naturvetenskap och språk kan utvecklas. Där ingår pedagogisk dokumentation. Förskolan fortsätter utveckla arbetet med flerspråkighet och interkulturalitet. Samarbetet med Stockholms stadsbibliotek i projektet "Läsa mera" fortsätter under Alla förskolor har ett läsombud. Målet är att barnen utvecklar sitt intresse för språk, läsning och litteratur. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel förskolor som har utformat minst en pedagogisk läsmiljö Tertial Personalens självvärdering av "barns språkliga och kommunikativa utveckling" enligt kvalitetsindikatorn Personalens självvärdering under området "barns matematiska utveckling" enligt kvalitetsindikatorn 4 År 3,8 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla förskolor ska arbeta med pedagogisk dokumentation och ett arbete med att introducera skolplattformen kommer att starta. Södermalms förskolor ska arbeta för att hitta former för att arbeta för en vetenskaplig förankring och beprövad erfarenhet Södermalms förskolor ska fortsätta utveckla de pedagogiska miljöerna så att de ger barnen möjlighet att erövra kunskap om språk, naturvetenskap, matematik Enhetsmål: Barn i förskolan utvecklar sin matematiska, naturvetenskapliga och språkliga förmågor. Förväntat resultat Vi uppnår 4 i Kvalitetsindikatorn

15 Sid 15 (30) Arbetssätt Pedagogerna har ett positivt, medforskande och lösnings inriktat förhållningssätt. Pedagogerna är stöttande, lyssnande, intresserade, delaktiga och närvarande. Vi använder språk, matematik, naturvetenskap och teknik som en naturlig del i vår vardag både ute och inne. Vi arbetar tematiskt utifrån barngruppens intressen och frågor. Med experiment som exempelvis med vatten undersöker barnen naturvetenskapliga fenomen och de formulerar teorier kring vad som sker. Tekniken uppmärksammas överallt i barnens omgivning, exempelvis hur fungerar ett gångjärn. Vi leker olika språkutvecklande lekar. Berättartältet är en metod, där barnet får berätta fritt om vad det vill, barnet sitter tillsammans med en pedagog på en speciell plats på förskolan, det kan vara ett tält eller en koja. Pedagogen och barnet sitter mittemot varandra. Pedagogen har med sig ett papper och frågar barnet om det är något det vill berätta. Barnet berättar och berättelsen skrivs ner och signeras med barnets namn och datum. Vi dokumenterar berättelsen på anslagstavlan så att föräldrarna kan läsa det barnet berättat tillsammans med sina barn. Därefter sätts det in i barnets Port folio. Här får vi hela barnets språkutveckling dokumenterad på ett tydligt och inspirerande sätt. Barnen blir medvetna om sitt språk och sitt berättande och blir intresserade av skriftspråket. Barnen erbjuds även boksamtal. Dessa ger oss en bild av barnets förmåga att återge en berättelse, hur barnet tolkar innehållet och hur det kan samtala om berättelsen. Genom olika skapande aktiviteter får barnet möjlighet att visa sin förståelse för innehållet. Vi erbjuder skapande verksamhet, rörelse, musik och konstruktion med mera som ger barnen förutsättningar att utveckla alla sinnen. Vi leker matematiklekar. Familjen Dussin är en konkret metod med en dockdjurfamilj som består av ett föräldrapar och tio djurungar. Ungarna är busiga och gömmer sig och då får alla barnen leta efter dem. När de hittat dem får de beskriva var de hittade dem. På detta vis övas prepositioner och lägesbeskrivningar. Vi resonerar tillsammans om hur många vi hittat och hur många som saknas. Detta ger grundläggande förståelse för matematiskt tänkande med tiokamraterna. Resursanvändning Utformningen av miljön på förskolan inspirerar och utmanar barnen till ökad självständighet och reflektioner kring sitt eget lärande. Pedagogiskt material används på ett sådant sätt att de inspirerar barnen att fundera kring matematiska begrepp, språk, skriftspråk och det estetiska uttrycket. Läsomombudens kunskaper bidrar till ett ökat intresse för alla medarbetare. Uppföljning Genom en reflektion av innehållet i verksamheten varje månad, på barnkonferenser. I termins utvärderingen av GUF Gemensamma Utvecklingsmetoderna för förskolan och i barnens portfolio följer vi upp och analyserar hur vi skapat förutsättningar för lärande och utveckling. I dagliga samtal med barn om innehåll i lek, i olika aktiviteter kan vi reflektera tillsammans med barnen om deras upplevelser. Resultatet från kvalitetsindikatorn följs upp på varje förskola i varje barngrupp och på APT och vid Pedagogmöten. Veckobreven till föräldrarna bidrar med underlag för reflektion för arbetslaget och ger en sammanfattande bild av verksamheten under veckan, månaden och året. Tillsammans med barnintervjuer och med barn observationer får vi en helhetsbild av barnens utveckling och

16 Sid 16 (30) lärande. I den dagliga dialogen med barnets föräldrar, på utvecklingssamtal och resultatet från Stockholms Stads förskole undersökning får vi en god bild av hur barnet utvecklas och trivs på förskolan. Utveckling Med kontinuerlig kompetensutveckling för personalen och självvärdering, utvärderar och utvecklar vi metoder för barns utveckling och lärande. Genom att delta i olika nätverksgrupper ex. pedagogisk dokumentation, utvecklings ledargruppen, föreläsningar och pedagogmöten i enheten utvecklas allas kompetens som bidrar till utveckling av verksamheten. Deltagandet i Läsprojektet ger oss inspiration och nya kunskaper kring barn och litteratur. Nämndmål: Alla barn i förskolan ska ha tillgång till goda pedagogiska miljöer både inom och utomhus Beskrivning Varje barns utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen. Den pedagogiska inomoch utomhusmiljön ska vara estetisk. Den ska också och erbjuda ett rikt och varierat material, utformat med utgångspunkt från läroplanens målområden och barnens intressen. Utemiljön ska ses som ett av förskolans pedagogiska rum. Miljön ska också vara genomtänkt ur ett genus- och likabehandlingsperspektiv och synliggöra kulturella olikheter med ett interkulturellt förhållningssätt. Dokumentation om hur miljö och material används, såväl inomhus som utomhus Dokumentationen utgör underlag för reflektion och analys av hur miljön på bästa sätt kan bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolorna fortsätter att följa stadens plan för en kemikaliesmart förskola. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Personalens självvärdering av pedagogisk miljö och material enligt kvalitetsindikatorn 3,8 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Organisera så att förskolan använder inom- och utomhusmiljöerna för lärande på ett mer flexibelt vis under hela dagen Enhetsmål: Barns lärande stöds av förskolans pedagogiska miljöer - såväl inom som utomhus Förväntat resultat Vi uppnår 4,3 i Kvalitetsindikatorn Vi uppnår nivå 1 i Kemikaliesmart Förskola Arbetssätt Förskolorna har en pedagogisk miljö ute och inne som utmanar barnen att utforska, upptäcka

17 Sid 17 (30) och göra medvetna val utifrån sina egna behov och intressen. Material av olika slag är lättillgängligt, överblickbart och välordnat så att det väcker nyfikenhet för att barnen själva kan komma åt och välja själva. Miljöerna inne på förskolorna är tydliga, estetiska och inspirerar till lekar i nya gruppkonstellationer. De pedagogiska miljöerna är utformade för att skapa goda och demokratiska förutsättningar för barnen att leka, lära och samspela i. Medarbetarnas kunskaper om vilka mekanismer som styr diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är en förutsättning för att utveckla trygga och demokratiska miljöer. Resursanvändning Miljön på förskolan är tillgänglig, tillåtande och uppmuntrar till utforskande. Samspelet mellan vuxna och barn möjliggör för barnen att öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. För att få en utveckling och enhetlighet i miljöerna i enheten har varje förskola ett Skönhetsråd. Den består av förskolechef och representanter för medarbetarna som är med vid beslut om utformningen av de pedagogiska miljöerna. Kunskaperna och förhållningssättet hos varje enskild medarbetare om hur vi motverkar traditionellt könsrollstänkande uppmuntrar, alla barn att utveckla fler förmågor och intressen. Uppföljning Skönhetsrådet har möjlighet att följa upp utvecklingen av miljöerna tillsammans med medarbetarna på respektive adress. Det säkerställer också att vi behåller en historia och knyter ihop ett förflutet, en nutid och en framtid. Vid revideringen av Likabehandlingsplanen genomförs en kartläggning av alla miljöer på förskolan både Inne- och utomhus för att följa upp att utformningen av miljöerna gynnar ett likabehandlingsperspektiv. Utveckling Vi fortsätter arbetet med att utveckla miljöerna för att stödja barnens lärande, lek och utveckling. På de förskolor där vi kan påverka utemiljöerna har vi inlett ett utvecklingsarbete i samarbete med fastighetsägarna. Detta arbete blir en fortsatt satsning under Genom de många studiebesök som förskolorna i enheten tar emot blir vi hela tiden uppmärksamma på utvecklingsområden på utformningen av miljöerna. De internationella studiebesök som förskolorna i enheten gjort vid olika konferensresor har gett oss en inblick och nya kunskaper om andra länders/kulturers arbete med barns miljöer och lärande. Nämndmål: Alla barn ska ges möjlighet att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och för människors lika värde Beskrivning Förskolans medarbetare ger barnen förutsättningar att utveckla sina förmågor att känna ansvar och förståelse för grundläggande demokratiska värderingar. Det innebär bland annat att barnen visar ansvar, respekt och solidaritet med andra människor. Det innebär också att de visar förståelse för alla människors lika värde, vilket är en viktig förutsättning för att barnen

18 Sid 18 (30) ska kunna lära och utvecklas. Förskolans arbete ska bedrivas med ett medvetet genus- och likabehandlingsperspektiv, och med ett interkulturellt förhållningssätt. Alla förskolor har minst en pedagog som deltar i förskolans genus- och normkritiska nätverk. Förskolorna reviderar varje år sin plan för likabehandling, diskriminering och kränkande särbehandling. I planen ska det finnas mål för de främjande och förebyggande insatserna. De bygger på analys av kartläggningar och utvärderingar av tidigare års arbete. Det ska också finnas en beskrivning av vilket arbete som planeras och vilka rutiner som gäller. Planen ska beskriva hur barn och vårdnadshavare medverkar i det främjande och förebyggande arbetet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel förskoleenheter som ingår i förvaltningens nätverk om genus och normmedvetenhet Tertial Andel vårdnadshavare till flickor som är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga (FU) Andel vårdnadshavare till pojkar som är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga (FU) Personalens bedömning av "Andel barn som visar förståelse för demokratiska värderingar"(guf) Personalens bedömning av "Andel barn som är delaktiga och utövar inflytande" (GUF) 90 % Halvår Halvår 87 % Halvår 86 % Halvår Aktivitet Startdatum Slutdatum Arbetet inom förskolan sker med ett genus- och likabehandlingsperspektiv samt med ett interkulturellt förhållningssätt Enhetsmål: Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar. Förväntat resultat Vi förväntar oss att uppnå 89 % andel barn som visar förståelse för demokratiska värderingar enligt GUF. 93 % inom området delaktiga och utövar inflytande. Vi förväntar oss 96 % av vårdnadshavarna är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga. Arbetssätt Vårt förhållningssätt till barnen präglas av en grundsyn att varje barn är kompetent med kunskap och erfarenhet. Vi arbetar aktivt med mångfald, olikhet och genusfrågor och synliggör olikheter kring familjer, etnicitet, kön och religion. Diskussioner pågår ständigt om förhållningsätt barn-barn, barn-vuxna, vuxna-vuxna. Vi uppmärksammar varandra i arbetslagen/ förskolan för att inte fastna i stereotypa könsrollsmönster. Detta tas upp på arbetslagsmöten/ arbetsplatsträffar/ föräldraträffar. Vår likabehandlingsplan är ett levande dokument i vardagsarbetet.

19 Sid 19 (30) Vi vidtar åtgärder om/ när kränkningar förekommer i barngruppen enligt vår likabehandlingsplan och rapporterar till vår huvudman. Samtal om allas lika värde sker kontinuerligt i vardagsarbetet. Genom att blanda material i nya konstellationer inspireras barnen att leka nya lekar. Genom att ta bort mycket av de traditionella leksakerna (som ofta upplevs som könskodade), och istället erbjuda ex. konstruktions material till alla barn oavsett kön. Vi har ett rikligt utbud av olika utklädningskläder, och varierad litteratur som har flickor och pojkar i olika roller. Materialet från kursen Stegvis har köpts in till respektive förskola. På nätverksträffar har pedagogen sedan introducerat materialet och metoderna till alla medarbetare i enheten. Vi ser att alla barn använder sig av förskolans miljöer och material på ett sådant sätt att alla kan delta och vågar prova nya roller. Genom veckobrev/ månadsbrev och daglig dialog och dokumentation på förskolan får föräldrar kunskap om arbetet på förskolan. Resursanvändning Miljön på förskolan är tillgänglig, tillåtande och uppmuntrar till utforskande. Samspelet mellan vuxna och barn möjliggör för barnen att öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Kunskaperna och förhållningssättet hos varje enskild medarbetare om hur vi motverkar traditionellt könsrollstänkande uppmuntrar, flickor och pojkar att utveckla nya förmågor och intressen. Uppföljning Sker på avdelningsmöten, Apt- träffar, terminsutvärderingar och planeringsdagar. GUF Gemensamma Utvecklings Metoder för förskolan utgör ett underlag för uppföljning. Underlagen utgörs av observationer, pedagogisk dokumentation och barnintervjuer. I Stockholms stads förskoleundersökning följs vårdnadshavarnas åsikt upp. Utveckling Vi fortsätter arbetet med att utveckla nya metoder i empati och omtanke om varandra, belysa hur olika livsvillkor kan se ut i olika familjer, och vidarutveckla jämställdhetsarbetet på förskolan. Känslodockor som uttrycker olika känslor exempel glad, arg, ledsen, trött etc. Dockorna används i rollspel och som diskussionsmaterial med barnen. Vi använder även materialet "stegvis" för att barn både utveckla sin empati och hur man är en bra kamrat. Enhetsmål: Barnen är delaktiga och har inflytande Förväntat resultat Vi förväntar oss uppnå 89 % av barnen är delaktiga och har inflytande. Arbetssätt Vi synliggör och gör barnen medvetna om vilka val de har gjort och vilka konsekvenser det innebär. Genom att bekräfta barnens val ges barnen möjlighet att ta ansvar och utveckla en förståelse för demokratiska grundvärderingar.

20 Sid 20 (30) Material av olika slag är lättillgängligt, överblickbart och välordnat så att det väcker nyfikenhet för att barnen själva kan komma åt och välja själva. De barn som ännu inte utvecklat sitt språk kan istället välja en aktivitet genom att använda sin samlingsdocka och symboler för olika aktiviteter. Samlingsdockan sys av den förälder som deltar i inskolningen på förskolan när barnet börjar. Den symboliserar barnet och används sen på samlingen med de yngre barnen för att bekräfta varje barn och se vilka som är närvarande den dagen. De dockor som tillhör ett barn som är sjukt bäddas ner i en liten docksäng, så visar vi att vi tänker på dem som inte är där den dagen. Barnen är delaktiga, tar initiativ och gör egna val. Med barnintervjuver ges barnen möjlighet att själva formulera sina tankar och frågeställningar, och vi får en bild av deras utveckling och lärande. Aktiviteter barnen kan välja är exempelvis, ateljé, rörelserum,utevistelse, experiment/ matematik, leka med sina kompisar. I leken tränas barnens sociala förmåga att samspela med andra barn, förstå skillnad på allvar och lek, insikten att komma överens med andra barn även om de har olika åsikter och uppfattningar. Vårdnadshavarna får information om vårt arbetssätt med delaktighet och inflytande för barnen i den dagliga dialogen, pedagogisk dokumentation, verksamhetsbrev, föräldramöten och utvecklingssamtal. Resursanvändning Verksamheten av dagen/ veckan på förskolan är organiserad så att det ges många möjligheter för varje enskilt barn att göra självständiga val. Vi erbjuder många valmöjligheter i den pedagogiska miljön och med god tillgång på pedagogiskt material. På varje avdelning i enheten finns miljöer som ger barnen möjlighet att välja mellan olika aktiviteter, ex. skapande verksamhet, material för rollek, konstruktionsmaterial, böcker, spel och pussel, samt experimentmaterial. Vistelse utomhus ger många valmöjligheter för samspel där barnens egna tankar, idéer och kreativitet hittar nya uttrycksformer. Uppföljning Genom att dokumentera aktiviteterna varje månad (säkerställer vi att målet uppfylls). Genom observationer, dokumentation av barnens lärande, portfolio, barnintervjuer som sammanfattas i GUF, får vi reda på om barnen är delaktiga och har inflytande. I Stockholms stads förskoleundersökning får vi reda på vårdnadshavarnas åsikter. Uppföljning sker på hela enheten under juni månad. Utveckling Barnens vardagsinflytande ska utvecklas och inbegripa fler områden ex. påverka vad/ hur som ska dokumenteras. Barnen ska ges möjlighet i ännu större utsträckning att påverka innehåll och utformning av verksamheten. Medarbetarna behöver utveckla sin kunskap och sina insikter om hur vi möjliggör barnens delaktighet och inflytande i verksamheten. Effekten av barns reella inflytande vill vi ska vara att barnen ska känna sig respekterade, självständiga och börja inse konsekvenserna av gjorda val.

21 Sid 21 (30) Nämndmål: Vårdnadshavare och förskolan har goda former för samverkan Beskrivning Förskolans medarbetare har professionella relationer med vårdnadshavarna och en tydlig dialog med dem kring barnet. Vårdnadshavarna har möjlighet att vara med och påverka verksamheten och erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per år. Förskolan kommunicerar med vårdnadshavarna muntligt och informerar skriftligt om verksamheten via informationsbrev. Förskolan bjuder in till föräldramöten där information om förskolans mål och resultat från förskoleundersökningen presenteras. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel vårdnadshavare till flickor som anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa (FU) Andel vårdnadshavare till pojkar som anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa (FU) 87 % Halvår Halvår Aktivitet Startdatum Slutdatum Vårdnadshavarna på Södermalms förskolor ska minst en gång per år erbjudas ett utvecklingssamtal samt en gång per år erbjudas vara delaktiga i utformningen av förskolans lika behandlingsplan Enhetsmål: Föräldrar/ vårdnadshavare och förskola samverkar för barnets bästa Förväntat resultat Vi förväntar oss att uppnå 93 % Arbetssätt Förskolan samverkar med vårdnadshavarna för barnets bästa. Bemötande och förhållningssätt är våra viktigaste redskap, det är här vi bygger ett förtroende mellan vårdandshavarna och personalen. Den dagliga dialogen vid hämtning och lämning är en viktig del i förskolans vardag. Här får vi information om hur barnens dag varit innan de kommer till förskolan och vid hämtning får vårdandshavarna veta om hur dagen har varit. För att alla ska få en likvärdig information om verksamheten skriver vi verksamhetsbrev till vårdnadshavarna veckovis/ månadsvis. Dessa mejlas ut till vårdnadshavarna i resp/ barngrupp och beskriver vad vi har arbetat med ex. projekt, teman, utflykter och sångsamlingar. Vi informerar även om speciella och planerade händelser i verksamhetsbreven. På förskolornas föräldramöten informeras vårdnadshavarna om förskolans mål/ innehåll/ arbetssätt. Vi visar dokumentation från verksamhetens olika läroplansområden och förklarar hur vi arbetar och synliggör förskolans pedagogiska arbete. Vårdnadshavarna erbjuds utvecklingssamtal/uppföljningssamtal kring det enskilda barnet. I den dagliga dialogen och på andra möten med vårdnadshavarna blir det naturligt att ta upp frågor som rör

22 Sid 22 (30) verksamheten. Vi presenterar verksamheten på vår hemsida och i broschyrer om mål/ innehåll/ arbetsätt. På anslagstavlorna är Lpfö- 98/10 uppsatta tillsammans med Stockholms stads förskoleprogram och en kortare version av Lpfö-98/10. Vi erbjuder olika aktiviteter som gör det möjligt för alla vårdnadshavarna att delta i. ex. föräldrafix, föreläsningar, olika vernissager, sång och teater samlingar och traditionella fester. Resursanvändning Vårdnadshavarnas delaktighet och engagemang är en viktig resurs. Tillsammans med vårdnadshavarna samverkar arbetslaget för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barnet under hela förskoletiden. Genom information och pedagogisk dokumentation på förskolan skapas delaktighet och engagemang i olika projekt ex. föräldrar tar med sig rekvisita till olika projekt, föräldrarna är med på fixardagar och bidrar med idéer till barnens lekmiljöer. Vårdnadshavarna delges information genom verksamhetsbrev om förskolans innehåll och aktiviteter. Uppföljning Varje hösttermin tillfrågas vårdnadshavarna om vilka aktiviteter de önskar att delta i. Vi frågar dem om informationen varit bra och vad de har för förväntningar inför kommande förskoleår. Vi har fått många positiva reaktioner från vårdandshavarna på våra verksamhetsbrev. Vårdnadshavarna har genom breven fått en gemensam bild av vad verksamheten innehåller och vi kan avläsa att de har en bättre förståelse för vad förskolans uppdrag är. Detta tillsammans med Stockholms stads förskoleundersökning och medarbetarnas egenvärdering sammanställs och analyseras för att utgöra grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet och för att följa upp åtagandet. Utveckling Intresset och kunskaperna hos vårdnadshavarna har ökat vad gäller mål och arbetssätt i förskolan. Det ställer ökade krav på oss att bli ännu tydligare i hur vi informerar om vår verksamhet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin

23 Sid 23 (30) Nämndmål: Nämndens verksamheter har ett varierat kulturutbud Beskrivning Alla barn i förskolan, den öppna fritidsverksamheten och fritidsgårdar har möjligheter att ta del av ett professionellt kulturliv. De kan uttrycka sig på egen hand och tillsammans med vuxna. Alla unga oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionsförmåga, könsidentitet och könsuttryck, ska ges samma möjligheter till aktiviteter. Alla invånare ska kunna leva likvärdiga liv, ha lika möjligheter och kunna ta del i stadens kulturutbud, oberoende av funktionalitet. Det innebär att även äldre och personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att ta del av ett professionellt kulturliv. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Personalens bedömning av Skapande verksamhet och olika uttrycksformer (kvalitetsindikatorn) 3,7 År Enhetsmål: Söderförskolor erbjuder barnen ett varierat kulturutbud. Förväntat resultat 95% av barnen visar grundläggande skapande förmågor 94% av föräldrar/vårdnadshavare anser att kulturupplevelser och barns eget skapande ingår som en naturlig del i förskoleverksamheten 100% av barnen möter ett varierat kulturutbud Arbetssätt Barn får olika kulturella och skapande upplevelser både på förskolan och externt i staden ex. sångsamlingar, teaterföreställningar, litteratur/bibliotek, bild och form, musik, dans, museer, olika utställningar inom ett temaarbete, rörelse och teater. På förskolan arbetar barnen sedan i olika former av skapande för att uttrycka sig och bearbeta sina intryck Vi tar emot teatergrupper i våra egna förskolelokaler, förskolans miljö är ordnad så att vi kan ha skapande verksamheter i egna lokaler. Vi erbjuder alla föräldrar att se olika föreställningar som barnen deltar i och skapat själva. Resursanvändning Genom Stockholm Stads strategiska plan för barn och ungdomskultur "Kultur i ögonhöjd", har kulturbegreppet vidgats och betonar vikten av barnens delaktighet i, och eget skapande av kultur. Förskollärare och barnskötare har utbildat sig inom olika skapande områden. Vi har ett aktivt kulturombud i enheten som informerar om det lokala kulturutbudet men även det som är spännande och aktuellt i staden. Ett samverkansprojekt mellan utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen i Stockholms stad kallad KULAN (Mötesplats kultur och skola.). Genom Kulan får vi kännedom om det samlade kulturutbudet riktat till förskolorna och också en möjlighet att ta del av goda exempel

24 Sid 24 (30) från projekt inom Skapande Skola. Vi har även föräldrar som bidrar till att hålla oss uppdaterade inom kulturområdet, vi får även biljetter till olika föreställningar för barn. Uppföljning Barnobservationer, barnsamtal och utvecklingssamtal utgör underlag för uppföljning. Inför terminsutvärderingen av våra arbetsmetoder via verktyget GUF Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm. Årlig utvärdering av åtagandet via checklistor för att säkerställa att alla barn deltagit. Självvärderingen hjälper oss att bedöma,diskutera och reflektera kring hur väl våra arbetsprocesser motsvarar läroplanens intentioner. Stockholms Stads Förskoleundersökning en gång/ år blir en indikator på föräldrarnas syn på vårt uppdrag Utveckling Genom dokumentation, utvärderingar och checklistor lägger vi grunden till vidare utveckling av arbetet inom kulturområdena. Vi önskar få större kännedom om kulturutbudet i närområdet och utnyttja alla tillfällen att besöka olika institutioner och platser där olika konstformer utövas. Samordna kulturupplevelser för barnen i enheten, utöka samverkan med bibliotek och närliggande teatrar KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.5 Stockholms miljö är giftfri Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel inköpta ekologiska livsmedel i staden av totalt inköpta måltider och livsmedel. Fastställs 2016 År Nämndmål: Verksamheterna är klimatsmarta Beskrivning Södermalms förskolor arbetar enligt stadens kemikalieplan "Vägledning för kemikaliesmart förskola" för att höja medvetenheten kring farliga kemikalier och avveckla skadligt material. Förvaltningen bidrar till att minska förekomsten av olämpliga kemikalier i lekutrustningen på lekplatserna i stadsdelsområdet. Detta sker genom att förvaltningen arbetar för att anläggningsentreprenörerna använder Byggvarubedömningen (BVB) vid lekplatsupprustningar. De verksamheter som köper livsmedel och färdiga måltider ska i ökad utsträckning välja ekologiska alternativ. Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla förskolor ska arbeta med att öka andelen ekologisk mat till

25 Sid 25 (30) Aktivitet Startdatum Slutdatum procent Öka andelen förskolor med Grön flagg Enhetsmål: Söderförskolor arbetar medvetet med att sträva mot en hållbar och klimatsmart utveckling. Förväntat resultat Andelen ekologiska och miljövänliga produkter ska öka under vi uppnår nivå 1 i Kemikaliesmart Förskola. Arbetssätt Vi handlar miljövänliga upphandlade tjänster. Vi har miljö- och hälsointresserade, engagerade medarbetare och vårdnadshavare. Vi följer Livsmedelsverkets riktlinjer Bra mat i förskolan och Södermalms kostpolicy. Kompetensutveckling för medarbetarna och aktivt deltagande i nätverksträffar kring barns mat internt och externt i stadsdelen. Alla förskolor har haft genomgång av miljöer och material enligt "Klimatsmart Förskola" från Kemikalieinspektionen. Resursanvändning För att få information om miljövänliga produkter och tjänster samarbetar vi med upphandlingsansvariga på Södermalmsstadsdelsförvaltning. Alla medarbetare i enheten får information om att arbeta utifrån synsättet : En miljövänlig verksamhet som leder till Ett hållbart samhälle som ständigt utvecklas. Uppföljning Statistik över elförbrukning och andel ekologiska livsmedel och förbrukningsmaterial följs upp genom bokförda kostnader. Utveckling Genom att utbilda köksansvariga och ansvariga för inköp i enheten om ekologiska och miljövänliga produkter, närproducerat och ha en matsedel som utgår från säsong och minimering av miljöpåverkan hoppas vi kommer att leda till en miljövänligare kosthållning. Inköpsansvariga för övrig förbrukningsmaterial följer rutinerna för miljövänliga produkter.

26 Sid 26 (30) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Nämndens verksamheter drivs inom givna ekonomiska ramar och uppfyller verksamhetens mål Beskrivning Verksamheterna ryms inom tilldelad budget. Befintliga resurser används optimalt och avtal följs upp systematiskt. Rätt insatser ges i rätt tid och rätt mängd. Förvaltningen kännetecknas av en kultur där ständiga förbättringar är en del av arbetet. Enhetsmål: Det ekonomiska resultatet är positivt. Förväntat resultat Det ekonomiska resultatet är positivt Arbetssätt Förskolechefen gör en egen uppföljning av budget varannan vecka. Genom att se hur inköpen ser ut för resp/ månad, samt personalbudget (att de beräknade kostnaderna hålls inom ram). Genomgång med kökspersonal och inköpsansvariga i enheten om entreprenadköp, upphandling och kostnader. På Arbetsplatsträffar och andra möten diskuteras ekonomiska frågor. Vi har en restriktiv hållning till användandet av vikarier. Vårt arbetssätt är att varje dag se hur antal barn/ personal ser ut. Vilka aktiviteter som ska genomföras, hur vi kan hjälpa varandra mellan de olika barngrupperna. Vi gör även en koll på de andra förskolorna i enheten om vikariebehovet skulle vara extremt. Alla medarbetare har kännedom om budget/ kostnader i enheten, och kan ofta förutse och förstå konsekvenser av olika ekonomiska beslut. Inom budgetramarna sker varje år en satsning på lek- och pedagogiskt material men även inom ett särskilt område ex. belysning, inköp av lågenergilampor och underhåll av olika slag ex. möbler m.m. Resursanvändning Förskoleenheten har en effektiv och tydlig organisation där personalens kompetenser och förskolans miljöer tas tillvara till fullo. Genom en helhetssyn i enheten fördelas resurserna där de bäst behövs ex. vi lånar material av varandra utifrån projekt/ temaarbeten, personal kan gå emellan de olika adresserna, möbler och teknisk apparatur kan delas av fler förskolor i enheten.

27 Sid 27 (30) Uppföljning Uppföljning och genomgång av budget en gång/månad med controller i stadsdelen. Varje kvartal möte med controller och Förskoleavdelningens chef. Uppföljning av budget på APT-möte varje månad. Utveckling Vi utvecklar ytterligare vår kunskap om de ekonomiska faktorer som påverkar budgeten ex. it och telefoni kostnader, vid vikariebehov, matkostnader, elförbrukning m.m. Allt för att ha en budget i balans. Med nya inköpssystemet i Agresso kommer inköp i ännu högre grad kunna effektiviseras. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Index Bra arbetsgivare Index Psykosocial arbetsmiljö Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro dag 1-14 fastställs 2016 fastställs 2016 tas fram av nämnden tas fram av nämnden År År Tertial Tertial Nämndmål: Chefer utövar ett gott ledarskap och medarbetarna har rätt kompetens Beskrivning En god verksamhet baseras på gott ledarskap och aktiva och kompetenta medarbetare. För att nå verksamhetens mål är medarbetare och chefer väl förtrogna med sitt uppdrag och förväntade resultat. I chefers uppdrag ingår att förmedla verksamhetens uppdrag och mål så att medarbetare kan förstå sin del i helheten och hur denna bidrar till en hög kvalitet. Chefer är tillgängliga, lyssnande samt skapar förutsättningar för dialog och delaktighet. Alla som arbetar på Södermalms stadsdelsförvaltning ska ges möjlighet till lärande och utveckling i arbetet och alla har ett eget ansvar för sin egen utveckling. Medarbetare ska erbjudas grund- och vidareutbildning där så krävs. Särskilt fokus ska läggas på chefers möjlighet att utöva ett gott ledarskap och på god introduktion för nyanställda och unga i yrket. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet