Voice Onset Time hos svensktalande barn med avvikande språkljudsutveckling

Transkript

1 Institutionen för klinisk och experimentell medicin Examensarbete/magisteruppsats i logopedi, 30 hp Vårterminen 2012 ISRN LIU-IKE/SLP-A--12/008--SE Voice Onset Time hos svensktalande barn med avvikande språkljudsutveckling Marie Andersson Elin Nordin

2 Denna sida är avsiktligt lämnad tom.

3 Institutionen för klinisk och experimentell medicin Examensarbete/magisteruppsats i logopedi, 30 hp Vårterminen 2012 ISRN LIU-IKE/SLP-A--12/008--SE Voice Onset Time hos svensktalande barn med avvikande språkljudsutveckling Marie Andersson Elin Nordin Handledare: Inger Lundeborg Hammarström

4 Denna sida är avsiktligt lämnad tom.

5 Voice Onset Time among Children with Phonological Impairment. Abstract Speech production requires cooperation between cognitive, linguistic and motor processes. It also requires spatial and temporal control of muscles, as well as simultaneous and coordinated activity of respiration, phonation and articulation (Cheng, Murdoch, Goozée & Scott, 2007; Yorkston, Beukelman, Strand & Bell, 1999; Raphael, Borden & Harris, 2011). Voice Onset Time (VOT) reflects the timing between phonation and articulation (Hoit-Dalgaard, Murry & Kopp, 1983). VOT is the most reliable acoustic cue for distinguishing between voiceless or voiced plosives (Auzou et al. 2000). Studies of English-speaking children with phonological impairment have shown atypical VOT-patterns (Bond & Wilson, 1980). The aim of the present study was to investigate Voice Onset Time (VOT) among Swedish children with phonological impairment and to examine if their VOT-values differ from typically developed Swedish children. Participants were 38 children aged 4;2 11;6 distributed over eight agegroups and five developmental stages of phonology. Audio recordings of minimal pairs were made at preschools, schools or at speech pathology clinics. The results indicated that children with phonological impairment produced VOT with deviant values and with a great variability. A marked acoustic difference between voiceless and voiced stop consonants was present, but not in all cases. Since the VOT-values were distributed over the group of children with phonological impairment, no developmental trend toward adult-like values that could be related to increasing age was found for either the acquisition of producing VOT or the acquisition of producing voicing lead. No differences in VOT were seen between the children in different phonological developmental stages or ages. No correlation between the degree of deviance of VOT and the proportion of Procent Phonemes Correct (PPC), age or phonological processes were found. From the results the conclusion can be drawn that children with phonological impairment have deviant VOT-values that could be caused by lack of phonological knowledge, but in particular since the variability did not decrease with increased age, have difficulties with motor execution. Key words: Voice Onset Time, Swedish-speaking children, phonological impairment. I

6 Sammanfattning Tal kräver ett samarbete mellan kognitiva, språkliga och motoriska processer. Det kräver även spatial och temporal kontroll av muskler samt samtidig och koordinerad aktivitet av andning, fonation och artikulation (Cheng, Murdoch, Goozée & Scott, 2007; Yorkston, Beukelman, Strand & Bell, 1999; Raphael, Borden & Harris, 2011). Voice Onset Time (VOT) ger en bild av koordinationen mellan fonation och artikulation (Hoit-Dalgaard, Murry & Kopp, 1983). VOT är den mest pålitliga akustiska referensen för att kunna skilja mellan tonande och tonlösa klusiler (Auzou et al., 2000). Engelsktalande barn med fonologisk språkstörning har visat atypiska VOT-mönster (Bond & Wilson, 1980). Syftet med föreliggande studie är att undersöka Voice Onset Time (VOT) hos svensktalande barn med fonologisk språkstörning och utröna huruvida deras VOT-värden skiljer sig från VOT-värden hos barn med typisk språkutveckling. I studien deltog 38 barn i åldrarna 4;2 11;6 fördelade på åtta åldersgrupper och fem fonologiska utvecklingsstadier. Inspelningar av bildbenämning av minimala par skedde på barnens förskola, skola eller logopedmottagning. Resultatet visade att barn med fonologisk språkstörning hade avvikande VOT-värden med stor variation. Det förekom både att grupper kunde och inte kunde producera akustiska skillnader mellan tonlösa och tonande klusiler. Resultaten var så spridda i barngruppen att ingen direkt utveckling mot vuxenlika värden kunde relateras till ökad ålder för varken utveckling av VOT produktion eller vuxenlik förekomst av förton. Ingen skillnad vad gäller VOT sågs mellan barn i olika fonologiska utvecklingsstadier eller åldrar. Hur mycket ett VOT-värde avvek kunde inte förklaras av ålder, språkliga processer eller hur många korrekta fonem (PPC) som producerades. Av resultaten dras slutsatsen att barn med språkstörning har avvikande VOT-värden som delvis kan hänföras till bristande fonologisk kunskap men framförallt, eftersom variabiliteten i barnens värden inte minskade med ökad ålder kan hänföras till svårigheter med det motoriska genomförandet. Nyckelord: Voice Onset Time, svensktalande barn, fonologisk språkstörning. II

7 Linköping University Electronic Press Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet eller dess framtida ersättare från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida Copyright The publishers will keep this document online on the Internet or its possible replacement from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies permanent permission for anyone to read, to download, or to print out single copies for his/hers own use and to use it unchanged for non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional upon the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its www home page: Marie Andersson & Elin Nordin. III

8 Förord Tack till alla barn som deltagit i studien. Tack till enhetschefer, verksamhetschefer, logopedchefer, logopeder och föräldrar som gett sitt godkännande så att vi kunnat genomföra studien. Tack till Inger Lundeborg Hammarström för gott handledarskap och stöd genom uppsatsen. Tack till Örjan Dahlström för tillgänglighet vid statistisk rådgivning. Tack till nära och kära för stöd under arbetets gång. Linköping Maj 2012 Marie Andersson och Elin Nordin IV

9 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Inledning... 1 Talproduktion... 1 Från tanke till tal... 1 Typisk utveckling... 2 Voice Onset Time... 3 Klusiler... 3 Voice Onset Time-värden... 4 Utveckling av Voice Onset Time... 5 Att mäta och tolka Voice Onset Time... 6 Avvikande tal- och språkutveckling... 7 Analys av fonologisk språkstörning... 9 Avvikelser avseende Voice Onset Time Syfte Metod Kontaktförfarande Deltagare Bortfall Undersökningsmaterial Testförfarande Analysmetod Akustiska mätningar Fonologisk analys Bedömarreliabilitet Statistisk beräkning Etiska överväganden V

10 Resultat Värden av Voice Onset Time hos barn med fonologisk språkstörning Tonlösa klusiler Tonande klusiler Förekomst av förton Skillnader mellan tonlösa och tonande klusiler Samband mellan ålder och avvikande VOT Fonologisk förmåga och VOT Förekomst av förton Skillnader mellan tonlös och tonande klusiler Diskussion Resultatdiskussion Variation av VOT Skillnader för VOT Förekomst av förton Skillnaden mellan tonlösa och tonande klusiler Samband för VOT Metoddiskussion Kontaktförfarande Deltagare Undersökningsmaterial Testförfarande Analyser Kliniska implikationer Framtida studier Slutsatser Referenser VI

11 Bilagor Bilaga 1 Till verksamhetschef Bilaga 2 Till enhetschef/rektor Bilaga 3 Till logoped Bilaga 4 Till förälder Bilaga 5 Svarsblankett Bilaga 6 Bildmaterial till VOT- testning VII

12 VIII

13 Bakgrund Inledning Talet är människans naturliga kanal för att förmedla tankar och känslor, och är en komplex motoraktivitet som kräver även språkliga och kognitiva förmågor (Duffy, 2005; Yorkston, Beukelman, Strand & Bell, 1999). Nervsystemet skickar impulser som styr muskler och samordnar andning, fonation och artikulation (Raphael et al., 2011). Hos alla barn sker emellertid inte tal- och språkutvecklingen som förväntat. Den avvikande tal- och språkutvecklingen har i många fall en tydlig orsaksgrund såsom avvikande anatomi eller funktion (Norbury, Tomblin & Bishop, 2008), men det finns också barn som har tal- och språksvårigheter utan någon uppenbar orsak (Bishop, 1997). Avvikelser avseende språkljudsorganisation är det vanligaste språkliga problemet i förskoleålder (Leonard, 2000). Barn med fonologiska problem kan ha svårt att göra fonematiska distinktioner men det som auditivt kan tolkas som avvikande produktion kan vara missvisande. Akustiska mätningar har visat att barn kan producera akustiskt uppmätbara skillnader mellan tonlösa och tonande klusiler som inte kan uppfattas perceptuellt (Bernthal & Bankson, 2004; Gibbon, 1999; Maxwell & Weismer, 1982). För att kunna producera språkljud som klusiler krävs koordination av flera involverade strukturer (Raphael et al., 2011). Voice Onset Time (VOT), som är tiden mellan explosionsfas hos klusiler och periodicitet (Lisker & Abramson, 1964), ger en bild av koordinationen mellan fonation och artikulation (Hoit-Dalgaard, Murry & Kopp, 1983). VOT är en av de komponenter som krävs för att kunna uppfatta skillnaden mellan tonlösa och tonande klusiler perceptuellt (Forrest & Rockman, 1988) och är även den mest pålitliga akustiska referensen för detta (Auzou et al., 2000). I studier av engelsktalande barn med fonologisk språkstörning har atypiska VOT-mönster påvisats (Bond & Wilson, 1980). Det föreligger behov av att undersöka hur svenska barn med fonologisk språkstörning presterar vad gäller VOT, vilket motiverar föreliggande uppsatsarbete. Talproduktion Tal kräver ett samarbete mellan kognitiva, språkliga och motoriska processer (Yorkston et al., 1999), spatial och temporal kontroll av muskler samt samtidig och koordinerad aktivitet av andning, fonation och artikulation (Raphael et al., 2011). Tillägnandet av tal är den mest komplicerade motoriska förmåga som en människa utvecklar (Cheng, Murdoch, Goozée & Scott, 2007) och tar många år att utveckla. Inte förens under tonåren uppnår barnets tal en vuxenlik precision (Lundeborg Hammarström, 2010). 1

14 Från tanke till tal Enligt Caruso och Strand (1999) antas talproduktionen bestå av tre nivåer: kognition, språk och tal. Först uppstår en idé hos talaren om vad denne vill kommunicera, sedan kopplas budskapet till symboler och språk. Efter det planeras talets fonations- och artikulationsrörelser, följt av programmering av den tidsmässiga samordningen, positioneringen och styrkan hos de involverade musklerna innan utförandet genomförs (Caruso & Strand, 1999). Ett välkoordinerat tal kräver kontinuerlig återkoppling som sker genom auditiv information, taktil information, proprioception och hjärnans system för inre återkoppling för att veta om rätt produktion skett eller om justering behövs (Raphael et al., 2011). Tal är en produkt av att luftströmmen från lungorna modifieras av orala organ (Raphael et al., 2011). De kroppstrukturer som aktiveras vid tal är strukturer i andningssystemet, larynx, velofarynx samt den orala kaviteten (Bernthal & Bankson, 2004). Rörelserna hos talorganen är ett resultat av muskelarbete som i sin tur orsakas av nervimpulser och kontrolleras av nervsystemet. Genom en samtidig och koordinerad aktivitet av dessa strukturer uppstår andning, fonation och artikulation på ett sådant sätt att tal bildas (Raphael et al., 2011). För att fonation ska kunna uppkomma måste stämbanden sättas i vibrationsrörelse med hjälp av luftströmmen från lungorna genom den så kallade Bernoulli-effekten (Raphael et al., 2011), samt av muskelarbetet av flera olika muskler som ger rätt elasticitet och tonus i stämbanden (Hirose, 2010; Raphael et al., 2011). Artikulation avser de muskelrörelser som strukturerna i de övre luftvägarna utför och ger upphov till de olika språkljudens specifika karaktär (Lundeborg Hammarström, 2010; Raphael et al., 2011). De olika språkljuden bildas genom olika kombinationer av artikulationssätt och artikulationsställe (Bauman-Waengler, 2011). Respektive ljud behandlas inte som en enskild enhet utan de påverkar och anpassas till förekommande och efterkommande ljud, vilket kallas koartikulation (Kent, 2004). Denna anpassning innebär att rörelsen för ett fonem kan bli reducerad vilket underlättar de artikulatoriska rörelserna (Guenther & Perkell, 2007). Typisk utveckling De allra flesta barn utvecklar tal och språk efter likartade mönster (Bishop, 1997; Terband & Maassen, 2010). Det kan vara svårt att skilja talförmåga från fonologisk förmåga särskilt under den tidiga utvecklingen då de integrerar och påverkar varandra (Bartolotta & Shulman, 2

15 2010; Grigos, 2009). Utveckling av talmotoriken gör det möjligt för den fonologiska och expressiva språkliga förmågan att utvecklas (Green, Moore & Reilly, 2002), samtidigt som utveckling av talets finmotorik kräver kognitiv, socio-emotionell och lingvistisk utveckling (Bartolotta & Shulman, 2010). För att kunna producera meningsfullt tal behöver barn lära sig att bemästra artikulatoriska rörelser (Stoel-Gammon, 2011). Talutvecklingen påverkas av att anatomin förändras vad gäller storlek, form och positioner (Kent, 1999). Koordinationen av artikulatoriska rörelser utvecklas under förskoleåldern (Grigos, Saxman & Gordon, 2005) och blir alltmer lik ett vuxet mönster efter 14 års ålder (Smith & Zelaznik, 2004). Utveckling av språkets olika nivåer fonologi, grammatik, semantik och pragmatik sker parallellt med varandra (Bauman-Waengler, 2012; Mogford & Bishop, 1993). Ett barns språkljudsutveckling går från joller till en fullständig behärskning av språkets fonemuppsättning (Bauman-Waengler, 2011), men det finns stora individuella skillnader mellan barn avseende i vilken takt det fonologiska systemet utvecklas (Nettelbladt, 2007). Ljuden inom en och samma ljudgrupp etableras inte samtidigt (Ingram, 1989), främre klusiler tillägnas tidigare än de bakre (Stoel-Gammon, 1985) och färdigställande av fonemförrådet avslutas mellan fyra och sju år (Ingram, 1976). Voice Onset Time Voice Onset Time (VOT) är ett mått som återspeglar koordinationen mellan artikulation och fonation vid uttalet av klusiler (Hoit-Dalgaard et al., 1983). Lisker och Abramson (1964) har definierat VOT som tiden från explosionsfasen hos klusilen till början av periodicitet hos klusilen eller efterkommande vokal. VOT är den mest pålitliga akustiska referensen för att kunna skilja mellan tonande och tonlösa klusiler (Auzou et al., 2000) och är perceptuellt en av flera dimensioner som gör att skillnaden mellan tonlösa och tonande klusiler kan uppfattas (Forrest & Rockman, 1988). Klusiler En klusil har tre olika faser, den första fasen är tillstängningsfasen då artikulatorerna stänger in luftflödet med hjälp av velofarynx samt läppar eller tunga. Under ocklusionsfasen, som är den andra fasen, är artikulatorerna fortfarande tillstängda under det att luften strömmar genom talapparaten, vilket ökar det intraorala trycket. I den sistkommande explosionsfasen öppnas 3

16 blockeringen, vilket gör att luften kommer ut genom munnen och brusljud uppstår (Raphael et al., 2011). I svenska språket finns sex stycken klusiler, /p, t, k/ är de tonlösa klusilerna och /b, d, g/ är deras tonande motsvarigheter (Engstrand, 2004; Raphael et al., 2011). De tonande klusilerna är lättare att producera för att de inte kräver lika hög grad av tidsmässig samordning som de tonlösa klusilerna (Whiteside & Marshall, 2001). I svenskan etableras emellertid de tonlösa klusilerna /p, t, k/ innan fyra års ålder och de tonande klusilerna /b, d, g/ kommer efter fyra års ålder (Nettelbladt, 2007). Voice Onset Time-värden VOT är ett artikulatoriskt och fysiologiskt kontinuum som anges i millisekunder (ms). Det finns tre mönster för VOT: dels förton (voicing lead), dels kort försening av ton (short voicing lag) samt lång försening av ton (long voicing lag). En förton innebär att tonen startar före klusilens explosion (voicing lead) och ger ett negativt VOT-värde mellan 40 ms och 80 ms. När tonen startar efter explosionen (voicing lag) får VOT ett positivt värde (Abramson, 1977; Lisker & Abramson, 1964). Vid kort försening av ton startar tonen cirka 0 40 ms efter explosionen, vilket är ett lågt positivt VOT-värde (Duffy, 2005; Fant, 1973). En lång försening av ton innebär ett VOT-värde mellan +40 ms och +80 ms (Lisker & Abramson 1964). Enligt Theodore, Miller och DeSteno (2009), kan VOT-värden variera mellan individer. VOT kan också skilja sig mellan olika språk, och även mellan enspråkiga och flerspråkiga talare inom ett språk (Fabiano-Smith & Bunta, 2012). Även dialekter påverkar akustiska parametrar (Byrd, 1992) och inverkar på VOT (Lyle, 2008). De olika klusilerna har olika VOT-värden (Itoh et al., 1982). De tonande klusilerna /b, d, g/ har antingen en förton eller en kort försening av ton medan de tonlösa klusilerna /p, t, k/ har lång försening av ton (Duffy, 2005; Lisker & Abramson 1964). Gränsen för när ett ljud övergår till att uppfattas som tonande respektive tonlös ligger mellan +20 ms och +40 ms (Zlatin & Koenigsknecht, 1976); se Figur 1. VOT-värdet är också beroende av artikulationsställe, där den tonlösa velara klusilen /k/ har längre försening av ton, vilket ger ett högre VOT-värde än den dentala klusilen /t/ som i sin tur har högre värde än /p/. Den tonande velara klusilen /g/ har däremot kortare förton och därmed ett högre VOT-värde än den dentala klusilen /d/ som i sin tur har ett högre värde än /b/ vid förekomst av förton (Lundeborg, Larsson, Wiman & McAllister, in press). 4

17 80ms 0ms +40ms +80ms Tid Förton /b,d,g/ Kortförsening avton /b,d,g/ Långförsening avton /p,t,k/ Figur 1. Tidsaxel för svenska klusilers start av ton (förton respektive försening av ton) angett i millisekunder (ms). 0 är tidpunkten för klusilens explosion (baserad på VOT-värden från Lundeborg et al., in press; Beckman, Helgason, McMurray & Ringen, 2011). Utveckling av Voice Onset Time Studier av engelsktalande barn har visat att barn utvecklar kontroll av VOT successivt i stadier. I det första stadiumet, under barnets första 18 månader, skiljer barnet inte mellan tonande och tonlösa klusiler utan producerar alla klusiler med en kort försening av ton, 0 30 ms (Bond & Wilson, 1980; Whiteside & Marshall, 2001). I stadium två, när barnet är mellan 18 och 28 månader påbörjas utvecklingen av förmågan att göra åtskillnad mellan tonlösa och tonande klusiler, men skillnaden är för liten för att uppmärksammas av lyssnaren. Det tredje stadiumet innebär en fortsatt utveckling av distinktionen mellan tonlös och tonande klusil. I början av stadium tre produceras tonlösa klusiler med en VOT som överstiger +100 ms, vilket är väsentligt längre än vuxnas värden. VOT-värdet formas sedan mot mer vuxenlika värden till fyra års ålder. Stadium fyra har nåtts vid sex års ålder då distinktionen mellan tonlösa och tonande klusiler används med en viss överlappning, vilket exempelvis innebär att en tonlös klusil kan ha värden som ligger inom spannet för en tonande klusil. Från sex års ålder inträder vanligtvis stadium fem som innebär att klusilerna produceras alltmer vuxenlikt utan överlappning (Whiteside & Marshall, 2001). Stabiliteten i den talmotoriska kontrollen har visats öka med stigande ålder genom att variabiliteten i VOT minskar med stigande ålder (Whiteside, Dobblin & Henry, 2003). Normativa data för svenska barn med typisk tal- och språkutveckling i åldrarna tre till fem och åtta till elva år visar att medelvärden för VOT minskade genomgående med stigande ålder och andelen barn som använde förton ökade med stigande ålder (Lundeborg et al., in press). 5

18 Det vuxenlika VOT-mönstret har i olika studier visat uppnås kring elva års ålder (Whiteside, Dobbin & Henry, 2003; Whiteside & Marshall, 2001). Svensktalande barn producerar de tonlösa klusilerna med vuxenlika VOT-värden vid nio års ålder och de tonande klusilerna från tio års ålder (Lundeborg et al., in press). Att mäta och tolka Voice Onset Time Genom att göra VOT-mätningar på produktion av minimala par med klusiler erhålls en bild av förmågan att producera distinktionen tonlös-tonande vid klusiler (Tyler, Figurski & Langsdale, 1993). VOT mäts i initial position av ord för att undvika att VOT påverkas av en föreliggande vokal (Bond & Wilson, 1980). Det är även enklare att segmentera ljudet i spektrogrammet vid initial position. Om mätning görs på klusiler i meningar är det mindre risk att VOT blir påverkat ju tidigare i meningen ljudet förekommer (Lisker & Abramson, 1967). VOT kan mätas i ett bredbandspektrogram eller i en ljudvåg genom att markera intervallet mellan klusilens explosion och start av ton (Baken & Orlikoff, 2000; Lisker & Abramson, 1964; Volaitis & Miller, 1992). En kombination av användandet av spektrogram och ljudvåg kan göra mätningen av VOT säkrare (Auzou et al., 2000). Explosionen ses på spektrogrammet som en punkt där en tydlig spektral förändring sker vilken visar att brus uppstår och starten av ton, periodisk energi, ses som de första regelbundna vertikala skiftningarna (Auzou et al., 2000; Lisker & Abramson, 1964). När VOT mäts i en ljudvåg görs mätningen även här från början av explosionen men till dess periodicitet för första gången korsar nollinjen i ljudvågen (Auzou et al., 2000); se Figur 2. 6

19 Klusilensexplosion Startavton Startavton Klusilensexplosion Figur 2. Markeringen visar Voice Onset Time mätt i bredbandsspektrogram och ljudvåg. Till vänster tonlös klusil /p/ med försening av ton. Till höger tonande klusil /b/ med förton. Kritik mot mätning av VOT har framförts eftersom förutsättningarna för mätning av VOT på mänskligt tal i stället för syntetiskt tal inte alltid är tydliga då övergången från tonlös aspiration till tonande tal är en gradvis process (Rothenberg, 2009). Svårigheter med att avgöra var explosionen eller tonen börjar i spektrogrammet kan bero på att talaren inte lyckades åstadkomma full tillslutning av klusilen (Auzou et al., 2000). Avvikande tal- och språkutveckling De flesta barn tillägnar sig tal och språk med framgång (Bishop, 1997; Terband & Maassen, 2010). Om rörelserna för talet inte sker vid exakt rätt tillfälle, med rätt styrka, hastighet, omfång och muskeltonus eller om förvärvandet av språk inte sker i samma takt som övrig utveckling kan följden bli att talaren inte blir förstådd av lyssnaren (Bishop, 1997; Caruso & Strand, 1999). En talstörning definieras i relation till hur talförmågan skiljer sig från typisk utveckling. Barn med talstörning kan exempelvis ha diagnosen verbal dyspraxi (Wren, Eoulstone & Miller, 2011). Verbal dyspraxi påverkar det fonologiska systemet och det kan då vara svårt att skilja på vad av problematiken som beror på brister i den fonologiska organisationen respektive på svårigheter med motorisk planering av talrörelser (Yorkston et al., 1999). Dock skiljer sig ofta talljudssvårigheter hos barn med verbal dyspraxi från de svårigheter som barn med fonologisk problematik uppvisar (Bauman-Waengler, 2011). När språkutvecklingen inte sker efter omgivningens förväntningar jämfört med typiskt utvecklade barn kan diagnosen språkstörning sättas. Språkstörning innebär att språkförmågan 7

20 är begränsad men att övriga färdigheter är relativt opåverkade (Leonard, 2000). Barn med språkstörning skiljer sig från varandra och kan ha varierande språkliga svårigheter (Miller & Klee, 1995) såväl avseende vilka språkliga domäner som är drabbade som i vilken grad de olika domänerna är påverkade (Seiger-Gardner, 2010). Svårigheter att använda och förstå språkljudssystemet benämns som fonologisk språkstörning (Bauman-Waengler, 2011). Barn med fonologisk språkstörning liknar yngre typiskt utvecklade barn språkligt, men det finns också skillnader från den typiska utvecklingen (Leonard, 1995). Även om barn med fonologisk språkstörning inte klarar av att tillägna sig och producera skillnaden mellan tonlösa och tonande klusiler i samma utsträckning som jämnåriga är barn med fonologisk språkstörning duktigare på att producera detta än yngre typiskt utvecklade barn (Leonard, 1995; Tyler & Saxman, 1991). Det kan finnas tydliga orsaker till varför svårigheter med att tillägna sig språkljud uppstår, men det är också vanligt att någon orsaksförklaring inte står att finna (Bishop, 1997; Leonard, 1995). I de fall orsaken inte är uppenbar kan exempelvis svårigheter med auditiv perception, omogen perceptuell strategi vid inlärning av språk (Bishop, 1997) eller nedsatt korttidsminne föreligga (Gathercole & Baddeley, 1990). Vissa forskare hävdar också att en del barn med språkstörning har en nedsatt talmotorisk koordination (Dean, Howell, Waters & Reid, 1995). Det finns olika teorier om hur det fonologiska systemet är uppbyggt avseende struktur och funktion. Enligt teorin den naturliga fonologin (Donegan & Stampe, 1979) gör barn med fonologisk språkstörning förenklingsprocesser som kan delas upp i syntagmatiska och paradigmatiska processer. Ett barn med fonologisk språkstörning kan också ha svårigheter beträffande förmågan att auditivt särskilja mellan olika språkljud (Bauman-Waengler, 2011; Tallal & Stark, 1981), även om det finns barn som auditivt kan diskriminera mellan språkljud som de inte klarar att producera skillnad mellan (Bernthal & Bankson, 2004). Akustiska (instrumentella) mätningar har visat att det finns skillnader även vid de tillfällen som det perceptuellt inte hörs någon skillnad i produktionen mellan kontrasten tonlös och tonande klusil (Gibbon, 1999; Maxwell & Weismer, 1982). Att det finns akustiskt uppmätbara skillnader som inte uppfattas perceptuellt kan tyda på att en nedsättning finns på produktionsnivån och inte beror på bristande fonologisk kunskap (Dean et al., 1995). Det är flera akustiska komponenter som ska produceras för att ett ljud ska uppfattas som tonlöst eller tonande. En talare med fonologiska svårigheter kan ha svårt att bemästra alla komponenterna. Om akustiska skillnader mellan tonlös och tonande ljud kan uppmätas i ett barns produktion 8

21 samtidigt som det inte perceptuellt går att särskilja ljuden kan det bero på att de övriga komponenterna inte produceras korrekt (Forrest & Rockman, 1988). Analys av fonologisk språkstörning Utifrån de olika teorierna om hur fonologin är uppbyggd kan analyser av språkets ljudmönster skilja sig åt (Ingram, 1989). Analys kan göras med hjälp av processbeskrivning som har sin teoretiska grund i den naturliga fonologin (Bauman-Waengler, 2011; Nettelbladt, 1983). Analys utifrån fonologiska processer har använts för att bedöma avvikande fonologisk utveckling och är den analys som används i svensk klinisk praktik (Lundeborg, McAllister, Samuelsson, Ericsson & Hultcrantz, 2009; Samuelsson, 2004). Nettelbladt (1983) har utvecklat en beskrivningsmodell i form av utvecklingsstadier över den fonologiska utvecklingen. Med utgångspunkt från transkriptioner av barns tal, kan barns produktion kategoriseras till olika utvecklingsstadier i enlighet med Ulrika Nettelbladts modell som senare vidareutvecklats av Sahlén, Reuterskiöld-Wagner, Nettelbladt & Radeborg (1999); se Tabell 1. För att ett barns produktion skall kategoriseras som tillhörande ett visst utvecklingsstadium krävs att merparten av dess produktion skall kunna hänföras till det (Nettelbladt, 1983). Tabell 1. Stadier över fonologisk utveckling enligt Sahlén et al. (1999, s 344, i svensk översättning av författarna). Stadium Fonologiska processer 0 Påtagliga syntagmatiska begränsningar. Assimilationer i såväl en- som tvåstaviga ord. Begränsat vokalsystem. 1 Påtagliga svårigheter med konsonantförbindelser. Syntagmatiska processer såsom assimilationer och metateser förekommer på flerstaviga ord. Systematisk utelämning av initial eller final konsonant. Även dummystavelser kan förekomma. 2 Förenklingar på mer än en typ av konsonantförbindelse. Rester av assimilation och/eller utelämning av pretonisk stavelse förekommer. 3 Förenkling av en typ av konsonantförbindelse, ex /s/-förbindelser. Andra konsonantförbindelser produceras korrekt. Rester av syntagmatiska processer som metateser i flerstaviga ord kan förekomma. Paradigmatiska processer. 4 Rester av paradigmatiska processer och/eller dyslali. 5 Typisk fonologi och artikulation. Svårigheterna i språket hos ett barn med fonologisk språkstörning visar sig i en reduktion av andel korrekt artikulerade språkljud. Ett sätt att beskriva förekomst av talavvikelser är att 9

22 beräkna andel korrekt artikulerade fonem genom Percent of Phonemes Correct (PPC). Metoden är en vidareutveckling av metoden Percentage of Consonants Correct (PCC) som beräknas enligt Figur 3 (Shriberg, Austin, Lewis, McSweeny & Wilson, 1997; Shriberg & Kwiatkowski, 1982). Respektive fonem jämförs med det avsedda fonemet och bedöms som korrekt eller inkorrekt. Substitutioner, utelämningar och tillägg bedöms som inkorrekt produktion (Dollaghan, Biber & Campbell, 1993). Enligt Dollaghan et al. (1993) skall förvrängningar av ett fonem bedömas korrekt men enligt Shriberg et al., (1997) skall förvrängningar bedömas som inkorrekta. Antal korrekta konsonanter PCC = 100 Antal korrekta + icke korrekta konsonanter Figur 3. Formel för uträkning av Percentage of Consonants Correct (PCC) (Shriberg & Kwiatkowski, 1982, s 267). Ett problem med PCC-beräkning är att måttet inte tar hänsyn till typ av avvikelse. Exempelvis kan två barn med samma procentandel ha olika typ av svårigheter (Shriberg, 1993). Avvikelser avseende Voice Onset Time Avvikande VOT har studerats hos såväl personer med talavvikelser som personer med språkliga problem (Bond & Wilson, 1980; Catts & Jensen, 1983; Forrest & Rockman, 1988; Itoh et al., 1982; Tyler, Edwards & Saxman, 1990; Tyler & Saxman, 1991). Orsaker till att ett barn producerar avvikande ljud kan enligt Velleman (1988) vara att barnet inte hör skillnad mellan kontrasterna, har för lite kunskap om fonem och bristande organisation eller har svårt att översätta den underliggande representationen till motoriska rörelser. Yngre barn producerar alla klusiler med kort försening av ton, vilket antas betyda att kort försening av ton är fysiologiskt enklare att producera jämfört med lång försening och förton. Att det är enklare att producera kort försening leder till slutsatsen att svårigheter med att producera skillnad mellan VOT-värden är beroende på bristande neuromuskulär kontroll (Catts & Jensen, 1983). Det har gjorts studier av VOT hos engelsktalande barn med fonologisk språkstörning i åldrarna 3;0 5;7. Resultaten från dessa studier är inte entydiga. Enligt Bond och Wilson (1980) uppvisar barn med språkförsening en mindre mogen kontroll vad gäller akustiskfonetiska detaljer än barn med typisk språkutveckling. VOT-värden från barn med fonologisk 10

23 språkstörning varierar mycket för både tonlösa och tonande klusiler och visar på överlappande värden (Bond & Wilson, 1980; Tyler & Saxman, 1991). Hos barn med fonologisk språkstörning finns det både barn som kan och barn som inte kan producera akustiskt uppmätbara skillnader mellan tonlösa och tonande klusiler (Catts & Jensen, 1983; Forrest & Rockman, 1988; Gierut & Dinnsen, 1986; Maxwell & Weismer, 1982). Beträffande produktion av tonlösa klusiler har gruppen barn med fonologisk språkstörning delat sig i två grupper. En grupp som producerar de tonlösa klusilerna med kort försening av ton medan den andra gruppen uppvisar lång försening av ton (Catts & Jensen, 1983). Beträffande tonande klusiler producerar barn med fonologisk språkstörning liknande värden som barn med typisk språkutveckling enligt Catts och Jensen (1983) medan Bond och Wilson (1980) funnit att barn med fonologisk språkstörning i tidigare utvecklingsstadier använder förton i högre grad. Barn med fonologisk språkstörning uppmättes använda förton även vid produktion av tonlösa klusiler (Bond & Wilson, 1980). För tonande klusiler har /b/ ett lägre VOT-värde än /d/ som i sin tur har lägre VOT-värde än /g/ hos barn med fonologisk språkstörning men även andra mönster kan förekomma hos dessa barn (Giert & Dinnsen, 1986). Syfte Hittills finns inga studier som redovisar VOT-värden för svenska barn med fonologisk språkstörning, vilket motiverar föreliggande studie. Syftet med studien är att undersöka Voice Onset Time (VOT) hos svensktalande barn med fonologisk språkstörning och utröna huruvida deras VOT-värden skiljer sig från VOT-värden hos barn med typisk språkutveckling. Syftet är vidare att kunna bidra till kunskap om vad i svårigheterna hos barn med fonologisk språkstörning som härstammar från problem med tal respektive språk. Frågeställningar: 1. Vilka värden för Voice Onset Time har barn med fonologisk språkstörning vad gäller initiala klusiler? 2. Föreligger det några skillnader mellan Voice Onset Time hos barn med fonologisk språkstörning jämfört hos barn med typisk utveckling? 3. Finns det något samband mellan art och grad av fonologisk språkstörning och avvikande Voice Onset Time? 11

24 Metod Kontaktförfarande För att komma i kontakt med barn som ville delta i studien kontaktades verksamhetschefer och enhetschefer för logopedmottagningar och språkförskolor/skolor via mail eller telefon i Svealand och norra Götaland; se Bilaga 1 och 2. Där verksamhets- och enhetschefer godkände vidare kontakt kontaktades logopeder vid sju enheter; se Bilaga 3. Logopederna lämnade ut skriftlig information om studien och samtyckesbrev till aktuella familjer; se Bilaga 4 och 5. De föräldrar som lämnat samtycke kontaktades sedan av författarna via telefon för att bestämma tid för testning, eller fick en tid av logoped för att bli testad i samband med ett mottagningsbesök. Urvalet skedde genom att de barn som deltog i studien skulle uppfylla följande kriterier; Barnen skulle: - vara mellan 4:0 till 11:12 år gamla. - ha diagnosen F.80.0A (fonologisk språkstörning), men kunna producera initiala klusiler. - ha svenska som första språk. - i andra avseenden än talet ha utvecklats som sina jämnåriga. - ha en fullgod hörsel. Kriterierna valdes utifrån att barnen skulle utgöra normalvariationen för barn med fonologisk språkstörning. Deltagare Deltagarna bestod av 38 barn varav tio flickor och 28 pojkar i åtta åldersgrupper mellan 4;2 11;6 år; se Tabell 2. Tabell 2. Ålders- och könsfördelning av studiens deltagare. Åldersgrupp Kön 4;2 4;8 4;9 5;8 5;9 6;8 6;9 7;8 7;9 8;8 8;9 9;8 9;9 10;8 10;9 11;6 Pojke Flicka Samtliga

25 Bortfall Nio barn bortföll ur studien av olika anledningar; se Figur 4. Två barn föll bort på grund av sjukdom. Ett barns svarsblankett inkom efter tillfället då testning på den orten skett. Ett barn hade vid testtillfället överskridit ålderskriteriet. Testledarna valde att inte testa fyra barn på grund av bostadsortens geografiska läge. Ett barn testades inte på grund av att testledarna inte fick kontakt med målsman för att boka testtillfälle. Antal utskickade svarsblanketter & informationsbrev: 54 Uteblivna svarsblanketter: 7 Inkomna positiva svarsblanketter: 47 Bortfall: 9 Deltagare: 38 Undersökningsmaterial Undersökningsmaterialet bestod av: Figur 4. Flödesschema över utskickade informationsbrev från logopeder till aktuella familjer samt deltagare och bortfall. Ett kort förtest framtaget av Larsson och Wiman (2011) bestående av benämning av sex bilder med initiala klusiler. VOT-testning framtaget av Larsson och Wiman (2010) bestående av sex ord med illustrationer från bildprogrammet Boardmaker version 6 (Mayer-Johnson, 2011); se Bilaga 6. Kortversionen av Hellquists fonemtest (Hellquist, 1995). Auditiv diskrimination av minimala par med klusilerna. Tre minimala par per artikulationsställe. Illustrationer från bildprogrammet Boardmaker version 6 (Mayer- Johnson, 2011). 13

26 Testförfarande Testningen av respektive barn skedde enskilt på logopedmottagning, förskola eller skola och tog mellan 7 och 15 minuter. Först genomfördes förtestning, sedan VOT-testning följt av kortversionen av Hellquist fonemtest och prövning av auditiv diskrimination mellan de aktuella klusilerna. Bildmaterialet till VOT-mätningen visades för barnen tre gånger för att respektive ljud skulle produceras vid tre tillfällen totalt. Det eftersträvades att barnen skulle benämna bilderna, vid behov användes eliciteringsstrategierna: ifyllnadsstrategi, frågestrategi och repetition. Vid prövning av den auditiva diskriminationsförmågan svarade barnen genom att peka på benämnd bild. Testningen ljudinspelades med en bandspelare av märket Marantz PMD660, samplingsfrekvensen var 44,1 khz. Mikrofonen som var av typ MB 3k var fäst på ett stativ som placerades cirka 30 cm ifrån deltagarens mun. Analysmetod Akustiska mätningar Data utgjordes av ljudfiler och registreringen skedde både på blanketter och i Excel. Klusilerna i ljudfilerna mättes akustiskt med hjälp av dataprogrammet Praat version ( och VOT-värdena mättes manuellt i spektrogrammen samt i ljudvågen där VOT beräknades som tiden i millisekunder mellan explosionsfasen för klusilerna och det första tecknet på ton (Lisker & Abramson, 1964). De akustiska mätningarna genomfördes av de två författarna tillsammans. Fonologisk analys Inspelningarna av de fonologiska testningarna transkriberades fonetiskt enligt de transkriptionskonventioner som utvecklats av The International Phonetic Association (1999). Den fonologiska analysen genomfördes av de två författarna tillsammans. Utifrån de fonetiska transkriptionerna beräknades PPC (Dollaghan et al., 1993). Analys i termer av fonologiska processer gjordes och kategoriserades sedan i fonologiska utvecklingsstadier från 0 5 (Nettelbladt, 1983; Sahlén et al., 1999). Bedömarreliabilitet Intra- och interbedömarreliabilitet beräknades med hjälp av Cronbach s Alpha. Fyra ljudfiler (10,5 %) slumpades för en upprepad mätning. Intrabedömarreliabilitet för de fyra ljudfilerna mellan två tillfällen för författarna beträffande VOT mättes till 97,3 %, PPC till 100 %, 14

27 fonologiskt stadium till 97,6 %. Interbedömarreliabiliteten mellan författarna och en erfaren transkriberare för VOT-mätningarna var 99,9 %, för PPC 99,8 % och för fonologiska stadier 90,4 %. Statistisk beräkning De erhållna VOT-värdena bearbetades med deskriptiv och analytisk statistik. Beräkning av VOT för de tonande klusilerna gjordes på sammanlagda värden av förton och kort försening av ton tillsammans och presenteras som sammanlagda värden. Därefter gjordes en separat beräkning av förton och försening av ton, vilket presenteras som enbart förton respektive enbart försening. Andelen barn med fonologisk språkstörning som uppvisade förton för de tonande klusilerna beräknades. Analytisk statistik har använts vid jämförande beräkningar av VOT mellan olika åldersgrupper samt mellan fonologiska stadier med hjälp av Kruskal-Wallis test. För att beräkna eventuella skillnader mellan olika åldersgrupper samt mellan olika fonologiska utvecklingsstadier angående förekomst av förton användes Fisher s exact test. Wilcoxon s tecken-rangtest användes för att beräkna eventuella skillnader mellan tonande och tonlösa klusiler. Beräkning av huruvida avvikande VOT-värden samvarierade med PPC beräknades med Spearman s rangkorrelationskoefficient. För att beräkna eventuella samband mellan fonologiskt stadium samt åldersgrupper och avvikande VOT användes Kendall s tau-b test. Andelen förklarad varians mellan avvikande VOT och PPC, åldersgrupp och fonologiskt utvecklingsstadium beräknades med kvadraten på Spearman s rangkorrelation eller Kendall s tau-b test. Samtliga beräkningar gjordes i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS ), Windows version 19. Beräkningar gjordes på gruppen i sin helhet, efter åldersindelning och fonologiskt utvecklingsstadium. Signifikansnivån för samtliga beräkningar sattes till p < 0,05. Vid beräkning av hur mycket ett VOT-värde avvek har det räknats utifrån medelnormvärden för typiskt utvecklade barn. Vid urskiljning av hur många som hade avvikande VOT-värden, har värdet räknats som avvikande om det befunnit sig utanför standardavvikelsespannet vid medelvärden hos normdata. Jämförelser har kunnat genomföras i åldrarna fyra, fem, åtta, nio, tio och elva år (Larsson & Wiman, 2010, 2011). Etiska överväganden Skriftligt medgivande från barnens målsmän inhämtades för deltagande i studien. De barn som deltog i studien var fria att avbryta testningen när barnen ville. Varje barn garanterades konfidentialitet och inga andra uppgifter än ålder och kön registrerades. Alla resultat 15

28 presenteras på gruppnivå och inget enskilt barn kan identifieras. Data kommer att arkiveras av logopedprogrammet, Linköpings universitet och sparas i minst fem år samt kan komma att nyttjas för analys i framtida forskning. Resultat Nedan följer resultatredovisning, värden för hela gruppen barn med fonologisk språkstörning redovisas men även för åldersgrupper. Till sist beskrivs fonologisk förmåga och VOT. Värden av Voice Onset Time hos barn med fonologisk språkstörning Tonlösa klusiler VOT-medelvärdet för hela gruppen var för /p/ +71,71 (standardavvikelse ±43,51) ms, /t/ +64,36 (sd ±48,40) ms och /k/ +94,25 (sd ±40,20) ms; se Tabell 3. Ordningen av de tonlösa ljudens värden var för hela gruppen t<p<k. De tonlösa klusilernas värden för respektive åldersgrupp återfinns i Tabell 3. Skillnaderna mellan de olika åldersgrupperna vad gäller de tonlösa klusilernas VOT-värden var inte statistiskt signifikanta. Tabell 3. Medelvärden och standardavvikelser för VOT, uttryckt i ms, för de tonlösa klusilerna hos samtliga åldersgrupper och hela gruppen. /p/ Medelvärde SD /t/ Medelvärde SD /k/ Medelvärde SD 4- åringar ( 1 3) n=4 +59,95 ±37,13 +51,52 ±29,64 +51,52 ±29,64 5- åringar ( 3 10) n=13 +89,90 ±41,87 +61,36* ±64, ,43 ±50,69 6- åringar ( 1 4) n= 5 +56,63 ± 9,55 +51,99 ±32,25 +80,31 ±42,34 7- åringar ( 1 2) n=3 +109,52 ±86,99 +73,51 ±11,49 +90,81 ±16,00 8- åringar ( 2 3) n=5 +41,56 ±29,70 +87,46 ±71,38 +88,49 ±33,03 9- åringar ( 2 1) n=3 +57,47 ±40,48 +62,25 ±4,12 +99,55 ±35,96 *förekomst av förton 7,69 % ** förekomst av förton 0,87 % 10- åringar ( 3) n=3 +60,02 ±18,95 +72,89 ±37,35 +73,82 ±17, åringar ( 2) n=2 +72,34 ±10,83 +59,47 ±41, ,26 ±60,70 Hela gruppen ( 10 28) n=38 +71,71 ±43,51 +64,36** ±48,40 +94,25 ±40,20 Tonande klusiler Medelvärden för de tonande klusilerna för hela gruppen var för /b/ 11,71 (sd ±58,88) ms, /d/ +5,72 (sd ±66,27) ms och /g/ +12,20 (sd ±54,69) ms. Ordningen av de tonande klusilernas värden var b<d<g för hela gruppen. 16

29 För sammanlagda medelvärden och standardavvikelser av VOT samt vid enbart förton respektive enbart försening av ton för respektive åldersgrupp; se Tabell 4. Inga åldersskillnader var statistiskt signifikanta. Tabell 4. Medelvärden och standardavvikelser för VOT vid sammanlagda värden, enbart förton respektive enbart försening, uttryckt i ms, för de tonande klusilerna hos samtliga åldersgrupper och hos hela gruppen. Sammanlagda värden /b/ Medelvärde SD Förton /d/ Medelvärde SD Förton /g/ Medelvärde SD Förton /b/ 4- åringar ( 1 3) n=4 +27,68 ±36,06 0 % n=4 +23,58 ±114,05 25,00 % n=4 +3,79 ±41,32 50 % n=0 5- åringar ( 3 10) n=13 0,53 ±41,89 15,38 % n=13 +3,42 ±65,59 23,08 % n=13 +24,36 ±40,78 7,69 % n=2 6- åringar ( 1 4) n=5 +28,02 ±31,88 0 % n=5 +25,87 ±57,12 20,00 % n=5 +25,57 ±47,19 20 % n=0 7- åringar ( 1 2) n=3 45,22 ±99,55 33,33 % n=3 +33,17 ±15,85 0 % n=3 +19,89 ±68,04 33,33 % n=1 8- åringar ( 2 3) n=5 64,12 ±76,46 60 % n=5 5,40 ±68,14 40 % n=5 38,25 ±95,14 40 % n=3 9- åringar n=3 ( 2 1) +12,46 ±4,31 0 % n=3 ( 2 1) +9,44 ±34,94 33,33 % n=2 ( 1 1) +24,99 ±18,50 0 % n=0 10- åringar ( 3) n=3 65,82 ±64,62 66,67 % n=3 66,85 ±84,96 66,67 % n=3 +35,92 ±18,43 0 % n=2 11- åringar ( 2) n=2 36,01 ±55,94 50,00 % n=2 +24,50 ±5,64 0 % n=2 17,28 ±86,39 50 % n=1 Hela gruppen ( 10 28) n=38 11,71 ±58,88 23,68 % n=38 +5,72 ±66,27 26,32 % n=37 +12,20 ±54,69 21,62 % n=9 Enbart förton Medelvärde SD /d/ Medelvärde SD /g/ - - n=1 137,23 - n=2 87,25 ±7,28 n=3 102,77 ±36,62 n=1 - - n=1 49,92 - n=1 160,12 - n=0 - - n=1 113,07 ±51,93 n=2 73,19 ±23,93 n=2 - - n=1 ( 1) +30,00 - n=0 102,56 ±15,89 n=2 110,30 ±55,76 n=0 75,57 - n=0 - - n=1 106,06 ±36,11 N=10 89,24 ±41,73 n=8 Enbart försening av ton Medelvärde SD /b/ Medelvärde SD /d/ Medelvärde SD /g/ Medelvärde SD 29,38 ±26,64 n=4 +27,68 ±36,06 n=3 +77,18 ±47,65 n=2 +36,97 ±3,28 103,55 - n=11 +15,24 ±17,97 n=10 +35,27 ±23,48 n=12 +35,02 ±14,25 30,48 - n=5 +20,02 ±31,88 n= 4 +44,81 ±44,23 n=4 +39,59 ±40,74 57,22 - n=2 +12,23 ±4,20 n= 3 +33,17 ±15,85 n=2 +58,44 ±18,47 132,50 ±80,71 n=2 +9,31 ±4,08 n= 3 +39,79 ±36,60 n= 3 +24,57 ± 6, n=3 ( 2 1) +12,46 ±4,31 n= 2 ( 1 1) +29,16 ±10,39 n=2 ( 1 1) +24,99 ±18, n=1 +7,65 - n= 1 +20,05 - n=3 +35,92 ±18,43 78,36 - n=1 +3,54 - n= 2 +24,50 ±5,64 n=1 +43,80-74,17 ±54,92 n=29 +17,59 ±21,42 n=28 +39,63 ±30,07 n=29 +36,02 ±19,31 Förekomst av förton För VOT-värden hos hela gruppen barn med fonologisk språkstörning förekom förton vid ett tillfälle (0,87 %, 1/114) vid produktion av tonlösa klusilerna. För hela barngruppen förekom förton i 27/113 (23,89 %) produktioner av tonande klusilers VOT-värden. Se Figur 5 för förekomst av förton vid tonande klusiler för respektive åldersgrupp. Inga signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna kunde påvisas gällande förekomst av förton vid /b, d, g/. 17

30 Det fanns ett svagt positivt samband mellan förekomst av förton och ålder för /b/ (r = 0,316) som var statistiskt signifikant (p < 0,05). Variansen var 9,99 %. % Förton /b/ /d/ /g/ Figur 5. Andel förekomst av förton för respektive åldersgrupp och hela gruppen. Skillnader mellan tonlösa och tonande klusiler Det fanns en uppmätt skillnad i VOT-värdena hos hela gruppen barn med fonologisk språkstörning mellan produktion av alla tonlösa ljud tillsammans respektive alla tonande ljud tillsammans som var statistisk signifikant (p < 0,01). Även en statistisk signifikant skillnad mellan tonlös och tonande klusiler återfanns vid respektive artikulationsställe (p < 0,01). Respektive åldersgrupps VOT-värden uppvisade en skillnad mellan alla tonlösa och alla tonande klusiler som var statistisk signifikant (p < 0,01). Sex- och åttaåringars VOT-värden uppmätte skillnader som var signifikanta vid samtliga artikulationsställen (p < 0,01). Fyra-, fem-, sju-, nio- och tioåringar uppvisade signifikanta skillnader mellan tonlösa och tonande klusiler på samtliga artikulationsställen (p < 0,05). Elvaåringarna uppvisade inga signifikanta skillnader vid något artikulationsställe. Samband mellan ålder och avvikande VOT Inga signifikanta samband fanns mellan hur mycket VOT-värden avvek från typiska VOTvärden och ålder förutom för /b/ och /g/ där svaga positiva samband sågs. För /b/ var 18

31 sambandet r = 0,320 (p < 0,05) med variansen 10,24 % och för /g/ r = 0,365 (p < 0,05) med variansen 13,32 %. För antal barn som hade avvikande VOT-värden; se Figur Avvikande VOT-väden Antal barn 5 0 p b t d k g Figur 6. Antal barn med uppmätta avvikande VOT-värden i jämförelse med typiskt utvecklade barn vid respektive klusil. Sex- och sjuåringar är inte medräknade. Fonologisk förmåga och VOT Inga signifikanta skillnader mellan barn i olika fonologiska utvecklingsstadier beträffande VOT-värden för de tonlösa eller tonande klusilerna erhölls. Det uppmättes heller inga signifikanta samband mellan grad av avvikelse från typiska VOT-värden och fonologiska utvecklingsstadier eller PPC. Fördelningen av PPC över åldersgrupperna synliggörs i Figur 7 och fördelningen av antal barn i de fonologiska utvecklingsstadierna redovisas i Figur 8. 19

32 % 100 PPC Fonologiska utvecklingsstadier åringar 5åringar 6åringar 7åringar 8åringar 9åringar 10åringar 11åringar PPC Stadie 0 Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Stadie 4 Stadie 5 Antal barn Fonologiska stadier Figur 7. Medelvärden för PPC för de olika åldersgrupperna. Figur 8. Antal barn i respektive fonologiskt utvecklingsstadium. Det var ingen fonologisk process som systematiskt förekom hos de barn i föreliggande studie som uppvisade avvikande VOT. Antalet barn med respektive fonologisk process synliggörs i Figur 9. Inget barn hade genomgående svårigheter med att auditivt diskriminera mellan tonlös och tonande klusil. 20

33 Fonologiska processer Förenkling av konsonantförbindelser Dentalisering Utelämning av final konsonant Vokal substitution Försvagning Substitution av konsonantförbindelser Av- /påtoning Tillägg av dummykonsonant Lateralisering Klusilering Assimilering Labialisering Utelämning av obetonad stavelse Frikativisering Palatalisering Vokalepentes Velarisering H-sering Närmetates Nasalering Utelämning av medial konsonant Utelämning av initial konsonant Substitution med dummystavelse/vokal Utelämning av vokal Tremulantering Utelämning av betonad stavelse Fjärrmetates Neutralisering av vokal Utelämning av konsonantförbindelser Utelämning av final vokal Reduplikation Glottalisering Antal barn Figur 9. Fördelning över antal barn som har respektive fonologisk process. Förekomst av förton Beträffande förekomst av förton uppmättes det inga signifikanta skillnader mellan de fonologiska stadierna för någon av de tonande klusilerna. Ett svagt negativt samband sågs för /d/ mellan fonologisk stadium och förekomst av förton (r = 0,288, p < 0,05). Variansen beräknades till 8,29 %. Se Figur 10 för respektive fonologisk stadiums förekomst av förton. 21