En realistisk idé visad genom en visionär design

Transkript

1 appy Hooves Happy Hooves LOCAL MEAT PRODUCTION 13 LOCAL MEAT PRODUCTI

2 En realistisk idé visad genom en visionär design Efter vår förundersökning av Gråbo fick vi uppfattningen av att invånarna i Gråbo starkt värderar lokalt producerade produkter. Vi anser även att Gråbo vore en utmärkt knytpunkt för att starta upp ett lokalt slakteri med tillhörande konferenshall så vi bestämde oss för att designa ett! Vi har fokuserat på en styckningscentral med ett tillhörande mobilt slakthus. Utöver det ingår en gårdsbutik/charkuteri och en konferenslokal på konceptnivå. Vårt mål är att avdramatisera slakthuset och den negativa klang vi tror ordet har för många. Vi vill visa människor hur processen av en slakt fungerar och öka förståelsen genom att tillhandahålla lättillgänglig information.

3 Innehållsförteckning Fakta s.5 Intervjuer s.15 Koncept s.25 Process s.31 Lyckliga Klövar s.35 Företagsetablering/utveckling s.51 Genomförande s.53 Efterord s.55

4 FACTS

5 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Fakta LOCAL MEAT PRODU 5

6 Världens befolkning ökar ständigt och fler människor väljer att flytta närmare storstäderna, som i sin tur blir större och mer tätbefolkade. Glappet mellan fattiga och rika blir allt större och livskvalité blir allt oftare en fråga om pengar, tid och plats. Vi konsumerar mycket mer än vad vi gjorde förr; köper mer mat och fler saker, ändå blir vi inte lyckligare I samband med att befolkningen ökar, ökar också köttkonsumptionen. Delar av världen som fått bättre ekonomi, exempelvis Asien, har ökat sin köttkonsumption avsevärt och många länder både importerar och exporterar kött världen över1. Importen och exporten av kött som sträcker sig över hela världen gör köttproduktionen till en av de mest ohållbara vi har idag. Utsläppen från kötttransporter förstör inte bara vår luft utan det påverkar även vattnet vi dricker, vårt klimat, vårt djurliv och växtliv 2. Den förorenade luften sprider sig över världen, även om utsläppen sker i ett specifikt område3. USA är det land som producerar mest nötkött idag och Kina är ledande i produktionen av fläskkött (gris). Även sydamerika ökar sin fläskköttproduktion kraftigt till följd av billig djurfoder. Länder som producerar stora mängder kött, exporterar oftast slutprodukten till flera andra länder. Även länder som Indien och Pakistan, som anser att vissa djur heliga (t.ex kon), har påbörjat en förändring nötköttsproduktionen eftersom fler och fler tar efter västvärldens dieter och vanor5. Undersökningar visar att utsläpp från transporter av slaktade djur, eller djur som är påväg till slakt, är mindre än

7 utsläppen som skapas av kreaturen själva. Kreaturen ger ifrån sig både metan och lustgas, huvudsakligen genom deras avföring, som är två växthusgaser som påverkar jorden klimat negativt. Växthusgaserna förorenar inte bara luften, utan utsöndras även till jorden och ner till vårt grundvatten. Grödor som planteras för att göda kreaturen kräver i många fall konstgjord bevattning, vilket idag står för 8% av jordens vattenanvändning6. kött på vår tallrik blir stor. Vissa djur föds upp på en typ av diet för att växa så snabbt som möjligt under en kort tid. Det skapar problem eftersom skelettet inte är färdigutvecklat och orkar bära upp kroppen etc. Bondgårdarna idag är mer koncentrerade än vad de brukade vara vilket leder till större klimatpåverkan eftersom utsläppen blir större på ett och samma ställe, medans det tidigare blev mer utsprätt7,8. Idag är bondgårdarna större och färre än innan. Mindre gårdar har svårare att överleva och de som blir kvar utvecklas till stora fabriker där effektivitet och vinst står i fokus. Jämför man hur bondgårdar fungerade förr i tiden gick djuren ute och betade på naturmarker i mycket större utsträckning istället för att växa sig redo till slakt inomhus. Skillnaden mellan att betrakta djuren som djur eller Movie; Food Inc,

8 Export Import 8

9 9

10 Slakthus i Svergie, registrerade på eniro.se 10

11 Sverige har möjligheten att öka sina jordbruk och lantbruk. I Sveriges historia har det funnits många naturbetesmarker där djur så som kor, får, hästar m.m. betade av landet. Det fungerade som ett sluten cirkel, där avföringen från djuren tillförde naturlig näring till betesmarken. Detta var en fördelaktig lösning inte bara för bönderna, utan även för vår biologiska mångfald. Numera, istället för att ha flera små bondgårdar, utspridda, följer Sverige samma trend som andra delar av världen; färre, men större bondgårdar. Det medför större avstånd mellan gårdarna och även betesmarkerna, vilket i sin tur leder till sämre kommunikation och även förlust av nyttiga och näringsrika betesmarker. förändring i Sverige då vi numera tenderar att importera mer och mer kött istället för att själva, lokalt, producera köttet. Detta är en konsekvens utav att de mindre slakthuset varit tvugna att stänga igen efter att de större tagit över marknaden och därefter kontrollerat priser etc. Ju färre slakthus det finns för bondgårdar att välja emellan när det är dags att skicka sina djur till slakt, desto mindre påverkan kan bönderna ha på pengarna de får för sitt kött (de flesta svenska bönderna idag säljer sina kreatur till slakterierna och får betalt direkt därefter, istället för att få tillbaka sitt kött efter slakt och sedan sälja det själva)10. Man kan säga att kreaturen fungerade som bonde åt naturbetesmarkerna, de skötte marken och hjälpte den biologiska mångfalden att spira9. Det har skett en 9 Natural Pastures; A type of land that still remains in a natural state; it has not been fertilized nor has there been plants planted. The land is mainly used for pasture for different type of cattle and is not suited for plowing. It is also the oldest version of pasture land in Sweden

12

13 1. Gällersta AB, Örebro småskaligt slakthus (slaktar ko och häst) 2. Skövde Slakteri, Skövde storskaligt slakthus, ca 300 anställda (slaktar ko och gris) 3. Varekil Slakteri, Orust småskaligt slakthus (slaktar ko och får) 4. Dahlbergs Slakteri, Brålanda storskaligt slakthus, ca 55 anställda (slaktar ko ch gris) 5. Dalsjöfors Slakteri, Dalsjöfors storskaligt slakthus, ca 35 anställda (slaktar ko och gris) 6. AB Ginsten, Harplinge småskaligt slakthus (slaktar ko ch gris)

14 14

15 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Intervjuer LOCAL MEAT PRODU 15

16 Vi träffade och pratade med flera personer inför detta projektet, för att få så mycket information, åsikter och ståndpunkter som möjligt. Vi ville få en klar idé om hur allting fungerar, både från bondens perspektiv såväl som slaktarens och de större företagen Här följer några dialoger. En kort introduktion till personen vi intervjuat följt av frågorna vi ställt och svaret vi fått och en kort sammanfattning av våra egna tankar kring intervjun. 16

17 Björn Hellström Björn jobbar på Dalsjöfors kött, på styckningscentralen. Först satt vi ner och hade intervjun och därefter fick vi en guidad tur i själva styckningscentralen, för att få se hur allting fungerade och såg ut. Från vilka delar av Sverige kommer de djur ni slaktar? - Endast från svenska bönder Vilka typ av djur slaktar ni? - Grisar, tjurar och kor Ibland kan det hända att de även slaktar ett och annat får, men det händer väldigt sällan. Vad gör ni med de delar av djuret som inte är användbart för försäljning? - Bortsett från djurets ben så används allt kött på djuret på ett eller annat sätt. Benen är krossade och säljs vidare till fabriker som bränner benen som då omvandlas till energi. De köttdelar av djuret som inte är tillräckligt bra kvalité för köttstycken, mals istället ned till köttfärs eller används till korv. Skinnet blir vidaresålt för bl.a. skinninredning, acessoarer m.m. Sammanfattning: Vi förklarade i korthet vår idé och mål med vårat projekt; att vi vill avdramatisera den ofta negativa klangen många har när man man nämner/pratar om slakterier. Vi sa även att vi tycker det är extremt viktigt att alla vet hur det går till i verkligenheten och att vi genom vårt projekt vill räta ut den något snea bild vissa kanske har om hur processen egentligen fungerar. Björn höll med och tyckte det är viktigt att människor förstår och är medvetna om hur det går till när man slaktar ett djur och även för allmänheten att på ett enkelt sätt ha tillgång till den informationen. 17

18 Gustav Ahlqvist Gustav bor i Gråbo med sin familj och är sedan början av 2011 bonde på heltid. För ett år sedan startade Gustav och hans fru företaget Lammet & Bonden. Gustav har valt att sälja sitt kött på egen hand och får därför tillbaka köttet när djuren väl är slaktade och styckade. Han odlar själv den mat djuren äter när de står inomhus, vilket innebär att han inte behöver köpa något extra foder eftersom djuren äter vad som finns tillgängligt när de går utomhus. Vilka typer av djur hålls på gården? - Får och tjurar Planen/idén är att endast behålla fåren, men för tillfället finns det fortfarande kvar några tjurar och kor. Hur mycket land betar djuren på? - Ca 70 hektar Djuren betar på naturbetesmarker, vilket inte endast gynnar den biologiska mångfalden utan även kvalitén och smaken på köttet Vart skickar du dina djur till slakt idag? - Varekils slakteri Det är det närmsta slakteriet, men han skulle gärna vilja ha ett som ligger närmre. I dagsläget kör Gustav sina djur till slakt på egen hand, vilket tar lång tid eftersom han endast kan ta några i taget. Gustav vet ej hur man slaktar djuren på egen hand och det är heller inget han vill göra. 18

19 Hur ser du på efterfrågan av lokalt producerat kött? - Stor. Människor värderar lokalt producerat kött och han anser att efterfrågan på lokalproducerat kött i Gråbo är stor. Vad tycker/tror du om ett mobilt slakteri? - Det är en bra idé! Det skulle vara en bra lösning för mindre gårdar och även mycket bättre för djuren då de inte behöver känna lika mycket stress = bättre kvalité på köttet och lyckligare djur. Sammanfattning: Gustav var mycket intresserad av vårt projekt och tyckte idén lät spännande. Han skulle definitivt slakta sina djur på ett slakteri närmre honom, om det fanns något. Skulle det finnas ett mobilt slakteri tillgänligt så vore det ännu bättre! Hans djur beter idag på naturbetesmarker tillhörande Lerums kommun, vilket rensar och håller områdena under kontroll. Gustav berättade också att han skulle kunna få sina djur att växa snabbare genom att hålla dem inomhus och mata dem med foder, men väljer ändå att låta djuren beta ute, både för att djuren ska må bättre och även för att öka kvalitén på köttet. - Djuren betar på naturbetesmarker, vilket inte endast gynnar den biologiska mångfalden utan även kvalitén och smaken på köttet - 19

20 Ingvar Svensson Ingvar är en kött- och skogsbonde som bor utanför Borås. Eftersom han inte bara jobbar som köttbonde har han valt att sälja djuren till slakteriet, så att han inte får tillbaka köttet efter slakt. Vilka typer av djur hålls på gården? -Tjurar och kor Tidigare hade han kor för mjölkproduktion också, men efter att han insåg att det var mer ekonomiskt lönande att föda upp köttkor så bytte han. Hur mycket land har du? -18 hektar Vart skickar du dina djur till slakt idag? -Skövde slakteri Han brukade skicka djuren till Dalsjöfors slakteri eftersom de är beläget närmre, men de betalar inte lika mycket för köttet längre, vilket gjorde att han valde att byta Hur ser du på efterfrågan av lokalt producerat kött? -Stort. Intresset finns helt klart där, samtidigt som konsumenten inte vill betala allt för dyra priser för det. 20

21 Vad tycker/tror du om ett mobilt slakteri? -En bra idé Det vore en bra lösning eftersom det med all säkerhet lär minska stressnivån hos djuren, men det beror också på hur mycket priserna skulle påverkas Sammanfattning: Ingvar tycker att vårt projekt och idé är intressant, men eftersom han även har skog att sköta och arbeta med så är inte längre köttproduktionen hans prioritet nr 1. Givetvis är det en bra idé eftersom det skulle vara mycket bättre för djuren. Det är också bra att gynna de mindre slakterierna, så att konkurensen blir större.v - Han brukade skicka djuren till Dalsjöfors slakteri eftersom de är beläget närmre, men de betalar inte lika mycket för köttet längre, vilket gjorde att han valde att byta - 21

22 Ivar Antonisson Ivar har jobbat som bonde i hela sitt liv, tills nyligen så han bestämt sig för att istället hyra ut sin gård. Gården är belägen i en liten by vid namn Västervik, rakt öster om Göteborg, längs med kusten. Han har haft både svin, grisar, får, kor och tjurar under sin tid som bonde och var även en av de första bondarna i Sverige vars gård blev ekologiskt certifierad. Vilka typer av djur hålls på gården? - Svin, får, tjurar och kor Det var dock ett tag sedan han födde upp svin Hur mycket land hade du? - Ca 40 hektar 40 hektar är vad som används till djuren, sedan har han även skogarealer. Vart skickar du dina djur till slakt idag? - Till ett slakteri i Linköping och till Ugglarp slakteri i Hörby Du väljer inte bara slakteri efter vilket som ligger närmast, utan det har även stor betydelse vilken typ av kontakt man har med slakteriet; hur deras kundrelationer ser ut etc. När du har en ekologiskt certifierad gård finns det även en del regler om hur djuren får slaktas, vilket gör att du måste välja ett slakteri utför den typen av slakt. Vad tycker/tror du om ett mobilt slakteri? - En väldigt bra idé! Det vore den absolut bästa lösningen för djuren, då Ivar tror starkt på att det kommer 22

23 reducera stressnivån. Det är också en bra möjlighet för de mindre gårdarna att minska deras transportkostnader, vilket inte bara är bra för den småskaliga bonden, utan även vårt klimat. Sammanfattning: Det tar upp väldigt mycket tid att vara bonde på heltid, och att veta att sina djur är slaktade på bästa möjliga sätt, med så lite stress som möjligt vore toppen. Det är också svårt att tävla med det importerade köttet eftersom det oftast är billigare. Eftersom det inte finns överdrivet många småskaliga bondar numera blir det svårt för oss att ha någon påverkan på priser etc, och måste därför istället rätta oss efter vad de stora slakterierna väljer att betala. - Du väljer inte bara slakteri efter vilket som ligger närmast, utan det har även stor betydelse vilken typ av kontakt man har med slakteriet; hur deras kundrelationer ser ut etc. - 23

24 Gustav Ingvar Ivar 24

25 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Koncept LOCAL MEAT PRODU 25

26 * Avdramatisera den så ofta negativa bilden/idén människor har på slakterier * Skapa en så stress-fri och trivsam miljö för både djuren och människorna som jobbar där * Lyckas designa en byggnad som lyckas bjuda in folk och skapa ett intresse för Gråbo * Marknadsföra lokal köttproduktion med goda relationer och topp-kvalité på köttet! * Designa något för Lerums kommun att sträva efter skapa en stark vision Under våra förstudier av Gråbo uppfattade vi det som att det finns ett intresse för lokalt producerat kött och även villighet att betala lite extra för något som gynnar Lerums kommun och miljön. Vårt fokus har varit att designa själva styckningscentralen, eftersom själva slakteriet är mobilt. Anledningen till att vi valt att skapa ett mobilt slakteri är att det kommer minska stressen av djuren, vilket leder till bättre kvalité på köttet och även färre (inga alls) transporter med levande djur. Vill vill göra slakten till en så naturlig process som möjligt och vi tror starkt på genom att slakta djuren på plats är det bästa möjliga sätt. För hobbybondar (människor som har t.ex 2-3 får på baksidan av sitt hus) och småskaliga bondar är det helt klart det bekvämaste sättet att hantera slakten på plats. I jämförelse med ett storskaligt slakteri medför vår version (ett små-medelskaligt slakteri) fler framtida möjligheter. Ett sätt att höja värdet på ett slaktat djur är att stycka och skära det på rätt sätt något som kräver både tid och mycket kunskap; Ett småskaligt slakteri skulle ha mer tid 26

27 till kundanpassade beställningar11. Vi vill inte bara skapa ett lokalt slakteri, utan även minska antalet mellanhänder från bonde till vår tallrik. Vi vill att cirkeln ska bli sluten efter att köttet är styckat och klart, istället för att därefter sälja vidare köttet till en butikskedja. Vi kan tänka oss att köttet säljs till vissa, mindre, lokala butiker. Anledningen till att kött från Sverige är dyrare än mycket importerat kött är för att reglerna för kvalitén på vår djurhållning är både hög och strikt (den högsta i hela Europa). Detta leder till att bonden måste höja sina priser för att klara sig; något vi tycker borde prioriteras av konsumenten. Vi värderar våra djurs hälsa och livskvalité och borde därför även vara beredda att betala lite extra för köttet. Vårt koncept är att designa styckningscentralen i kombination med en liten gårdsbutik (charkuteri), där köttet kan säljas, och även en konferenslokal med tillhörande kök. Allting förutom själva styckningscentralen är endast på konceptuell nivå, vilket gör att vi valt att visa endast den färdiga delen (styckningscentralen). Det har tyvärr inte funnits tid att helt och hållet färdigställa resten av byggnaden under den tid vi fått. En enkel skiss över hur den mobila slaktenheten ser ut. Enheten består utan två huvuddelar; En kyl och en del där man hängar och delar djuret när det väl har slaktats (detta exempel är taget från andra versioner vi kollat på i samband med mobila slakterier). 12 JTI-rapport, lantbruk & industri 2007; Småskalig slakt och förädling 27

28 Vi vill marknadsföra småskaliga slakterier och vi vill behålla dem små. Det är ingen risk att de kommer konkurera ut de stora slakterierna då de kommer vända sig till olika typer av klienter. Mindre slakterier har möjligheten att jobba i närmare relation till sina kunder på ett sätt som de stora slakterierna aldrig kan. Vi vill att vårt slakteri ska sträva efter kvalité istället för kvantitét! 28

29 29

30 Varför ett småskaligt slakteri? Fler småbönder får möjligheten att slakta sina djur närmre sina gårdar och har därför en större chans att gå runt ekonomiskt Kortare transporter mindre negativ klimatpåverkan och fördelaktigare för djuren Sverige får en större variation och utbud på/av lokala köttproducenter Det finns en efterfrågan på lokalt producerat kött; människor vill veta varifrån deras produkter, i detta fall köttet, kommer ifrån och gynnar gärna även lokalt producerade produkter Intresset att starta småskaliga slakterier ökar mer och mer Varför inte? Om det idag redan finns ett intresse av fler människor att starta sitt egna lilla slakteri (och när det ändå inte konkurerar med de stora slakterierna) ser vi ingen anledning till varför inte

31 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Process LOCAL MEAT PRODU 31

32 Efter att vi bestämt oss vad exakt det var vi ville designa, vi började vår process med att testa olika geometriska former, för att komma fram till vilken typ som skulle passa just vårt koncept bäst (nästa sida). Eftersom vårt koncept inkluderar 3 olika delar strävade vi efter att komma fram till en form som inkluderade alla dessa 3 delar från början. Strax efter vi började exprimentera med de olika formerna kom vi fram till att vi ville att de olika delarna i byggnaden skulle vara separerade men ändå kombinerade på något sätt. Från första delen av vår process, där vi testade olika former valde vi ut 4st som vi sedan vidare-utvecklade i nästa steg, tills det att vi till slut kom fram till en slutgiltig form. 32

33 33

34 H H SINCE

35 a appy Hooves es LOCAL MEAT PRODUCTION LOCAL MEAT PRODU 35

36 136

37 37

38 Vår byggnad är uppdelad i 3st delar som är sammanhållna via en gemensam korridor. Korridoren är platsen där informationen kommer att hängas upp. Tanken är att korridoren kommer verka som det ställe där man informerar om hur slaktprocessen går till från bonde tills det att köttet ligger på vår tallrik, med hjälp av text, foton etc. Eftersom det bara finns en huvudingång i ena änden av byggnaden måste du gå förbi informationen för att komma till gårdsbutiken och styckningscentralen (där man se hur det går till via ett fönster in till lokalen), något vi designat avsiktligt för att helt enkelt avdramatisera processen, och att göra kunskapen en naturlig del av vår uppväxt/liv. Formen utvecklades genom vår process, där vi började med att testa flertalet olika geometriska former. Vårt mål har varit att avdramatisera ordet slakt och slakterier vilket gjorde att vi ville sträva efter en form som för oss känns inbjudande och vänlig. Formen på den klassiska svenska ladugården är en form vi båda tyckte var både injudande och tycktes även utge en lugnande känsla samtidigt som vi tror det är en form/byggnad som det svenska folket känner väl igen. Därefter ville vi omvandla den traditionella formen för att göra den mer vår egen och även modernisera den lite samtidigt som vi ville behålla känslan och tryggheten. Vi behöll en variant av ett sadeltak som vi sedan klädde i levande grönt; vi ville mjuka upp kombinationen av väggarna och taket. Till väggarna valde vi lärk, som med tiden åldras och skiftar färg, från en orange/brun-aktig ton till en silvergrå. Det finns inga fönster på långsidan av väggarna, utan endast på de rundade väggarna som vätter mot utsikten från byggnaden, mot den mindre bilvägen. 38

39 Detta ger förbipasserade en inbjudande blick på byggnaden, vars fönster är stora och vissa även färgade, vilket gör att ljuset inte blir lika starkt och sterilt. Vi valde att också inkludera några fönster i taket för att släppa in ytterligare naturligt ljus som även bidrar till en lekfull känsla. Vår plats har en utmärkt geografisk position; den är nära till de större vägarna, men fortfarande inte synbar därifrån. Utsikten är otroligt vacker och är även nära till den nybyggda skolan Ljungviksskolan. Byggnaden kommer att ha kor och får betandes på de omkringliggande betesmarkerna. Inredningen på styckningscentralen är huvudsakligen kakel med en lättare grå ton. Vi valde att kakla golvet med svart och vita plattor för att betona en mer hemma-känsla till lokalen. Eftersom formen på lokalerna är relativt enkel ville vi skapa en mer intressant och dramatisk effekt genom att successivt öka takhöjden. Bänkarna är gjorda utan marmor. Styckningscentralen har en stor kyl samt potential och plats för ytterligare en lite mindre kyl längs med det upphängda köttet. Lokalen har även ett omklädesrum med toalett och dusch för de anställda, samt en sluss för de människor som kommer på studiebesök m.m, där de tvättar sina händer m.m innan de får gå vidare in i lokalen. Lokalen har 3st bänkar för styckning och skärning av köttet; en för styckning av det djuren när det kommer direkt från slaktbilen, en för de mer kundanpassade beställningarna samt delikatesserna och en för packetering av det färdigskurna köttet. Det finns även vattentillgång för att tvätta lokalen och en vilobänk. 39

40 Entrance facade, scale 1:375 Facade from the field, scale 1:375 40

41 Roof plan, scale 1:100 41

42 42

43 Situationsplan 43 vy

44 Chiller Lockers WC Shower Sluice Plans, scale 1:100 44

45 45

46 Sections, scale 1:100 46

47 47

48 Sections, scale 1:100 48

49 49

50 Internal Perspective 50

51 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Företagsutveckling LOCAL MEAT PRODU 51

52 Som vi nämnt tidigare har vi valt att fokusera på designen av styckningscentralen, även om vi också har utvecklat ett starkt koncept för framtida utveckling. Vi anser att slaktbilen och styckningscentralen är kombinerade med två andra viktiga delar; den lilla gårdsbutiken och konferenslokalen (samt kök). Gårdsbutiken är placerad i mittendelen av hela byggnadsstrukturen. Butiken/ charkuteriet är en bra plats för bönderna att möjliggöra försäljning av sitt kött; nära till där det är delat och även med den gemensamma loggan som också har en stämpel som säger ifrån vilken gård köttet kommer från. Detta kommer också vara ett bra sätt att marknadsföra Gråbo på, genom att sälja lokalproducerat; något som i sin tur kommer attrahera människor utanför Gråbo att komma dit för att köpa kött eller bara att få en inblick av hur processen fungerar. Konferenslokalen kommer också fungera som en attraktion i Gråbo, genom att dra människor, både företag och privatpersoner, att hyra lokalen för fester eller möten, teambuilding etc. Konferenslokalen kan också bli uthyras i paketerbjudande där det ingår en rundtur och informationsmöte om hur en slakt går till och hur hela processen fungerar och ser ut. Lokalen kan även hyras ut till privatpersoner för t.ex. 50års kalas m.m, samt för utbildningssyften, då böndernas ko-operativ kan hålla föreläsningar om lokal köttproducering och starta-ditteget m.m Mobil slaktlastbil 2. Styckningslokal 3. Chark/gårdsbutik 4. Konferenshall

53 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Genomförande LOCAL MEAT PRODU 53

54 1. Starta ett ko-operativ Ett alternativ är att bönderna i området startar ett ko-operativ där man gemensamt kommer fram till en huvudansvarig för slakten, samtidigt som resten av bönderna hjälper varandra att sköta gården i utbyte. På det sättet får alla bönder möjligheten att slakta sina djur i närheten av där de bor samtidigt som de gynnar den lokala köttproduktionen. Denna typ av lösning skulle fungera väldigt bra så länge det stannar på en småskalig nivå. Efter ytterligare förundersökningar kom vi fram till att använda oss utav ett mobilt slakteri för att ytterligare öka välmående av djuren genom att förebygga stress och även underlätta för bönderna (speciellt de som inte har många djur), så de slipper transporter. 2. Hitta en investerare Vårt andra förslag/alternativ är att hitta en/flera personer/företag som tror på vårt koncept och idé är villiga att investera i den. Det skulle innebära att varken styckningscentralen eller den mobila slaktenheten är beroende av att hitta bönder som är villiga att medverka. Investerarna satsar pengar på at starta ett företag; ett småskaligt, lokalt slakteri vilket också har potentialen att utvecklas till en gårdsbutik och konferenslokal. För att detta alternativ skall fungera krävs det också att man har böndernas stöd, då det är viktigt att bönderna väljer att slakta sina djur med hjälp av den mobila enheten (vi ser dock inte någon anledning till varför de inte skulle vilja det). Enligt våra intervjuer är intresset stort för ett närliggande slakteri. Några av de redan existerande eller nystartade småskaliga slakterier tycks vara grundade av ett ko-operativ eller en mix utav båda. 54

55 a es LOCAL MEAT PRODUCTION Efterord LOCAL MEAT PRODU 55

56 Det har varit roligt att arbeta med ett projekt som detta och vi ser stort intresse och engagemang från både människor boende i Gråbo samt människor som jobbar inom slakteribranchen Vi har insett att det är ett relevant ämne som berör många idag och intresset att starta småskaliga slakterier ökar mer och mer Vi har också blivit kontaktade av människor som jobbar/jobbat med liknande projekt som har varit oss till stor hjälp i jakt på svar och information, och som även har velat ta del av vårat projekt, våra tankar och ideér Vi hoppas att det här projektet är till stor hjälp och inspiration för framtida behov 56

57 57

58 TACK TILL Happy Hooves Happy Björn Hellström Dalsjöfort Kött Gustav Ahlqvist Grundare av lammet och bonden, Gråbo Ivar Antonisson Ekologisk bonde Ingvar Svensson Ekologisk bonde Lena Falkheden Kursansvarig Lisa Åhlström Handledare Mathias Wogenius Grundare av rafna slakt Hooves LOCAL MEAT PRODUCTION SINCE 2013 LOCAL MEAT PRODUCTION