Ett planetärt perspektiv på lokal mat Vilka hållbara steg kan vi ta?

Transkript

1 Tema Mat LAG-mötet Låxbo 13 mars 2010 Ett planetärt perspektiv på lokal mat Vilka hållbara steg kan vi ta? Minnesanteckningar från föredraget av Hillevi Helmfrid Planetens gränser överskridna I skriften Ställ om Sverige (som delades ut på mötet) visas på sid 9 en bild hämtad från forskningsrapporten Planetens gränser från SEI (Swedish Environment Institute) låg mänskligheten tryggt innanför alla planetens gränser. Detta trots att miljöförstöring och överutnyttjande av naturresurser har förekommit lokalt i tusentals år. Gränsen för global klimatpåverkan överskreds Tidsserier från SEI visar att hastigheten i övertrasseringen av det globala naturresurskapitalet accelererar. Det allra mesta har hänt under de senaste 20 åren. Riktningen är oförändrad. Trots allt tal om hållbarhet rusar vi mot och över gränserna för vad planeten långsiktigt kan bära. 1

2 De olika röda fälten påverkar varandra på ett skrämmande sätt, t ex : Klimatförändringen påskyndar förlust av biologisk mångfald (t ex när klimatzoner flyttar fortare än arterna hinner flytta). Samtidigt som försvagad biologisk mångfald gör ekosystemen mer sårbara även för klimatförändringar. För mycket kväve i omlopp bidrar till klimatpåverkan. (Vi binder in dubbelt så mycket kväve i kretsloppen jämfört med förindustriell tid, genom handelsgödsel och odling av baljväxter (t ex soja) % av allt växttillgängligt kväve blir lustgas som är en växthusgas 300 ggr starkare än koldioxid.) Klimatutmaningen driver på förändringar i markanvändning. Dels kan stora områden i framtiden inte komma att brukas då halvöknar förvandlas till öknar. Dels behövs mycket mark för att ersätta fossila resurser. Förändrad markanvändning påskyndar i sig också den globala uppvärmningen. Klimatförändringen kan förvärra färskvattensituationen genom torka, smälta glaciärer, saltvattenintränging etc. I många områden är gränserna för hållbar vattenhushållning redan överskridna. Anledningen till att detta inte syns på bilden är att den enbart visar gränser som är överskridna på en planetär nivå. En del av koldioxidutsläppen absorberas av haven. Då bildas kolsyra i haven och därmed försurning, vilket bryter ner korallrev (som är byggda av kalk). Detta i sin tur slår ut viktig biologisk mångfald och en viktig biologisk produktionsresurs. Havsekosystemen kan inte buffra atmosfärens koldioxidhalt mer. För de två områden där det inte finns några röda fält har forskarna ännu inte hittat några bra sätt att mäta planetens gränser. Det betyder inte att kemisk förorening och aerosoler är oväsentliga. Intressant för oss här idag är att de tre områden där vi kraftigt överskridit planetens gränser hänger nära samman med livsmedelsproduktionen. Det sätt på vilket vi producerar våra livsmedel har alltså avgörande betydelse! Hållbar livsmedelsproduktion Förslag till definition : En omställning av livsmedelsproduktionen som gör att vi åter hamnar inom det gröna fältet på bilden ovan. Vilka förändringar behöver vi då göra? 2

3 Så här gör vi idag för att producera ett ägg: Hur gör vi i framtiden? TV-dokumentären A farm for the future som ligger på you-tube visar på ett väldigt fint sätt hur vi behöver tänka när vi formger det framtida lantbruket. Produktionen behöver till en högre gradd bygga på lokala resurser och hållbart nyttjade ekosystemtjänster och i lägre grad på långväga tjänster och fossila resurser. Radiprogrammet Matens pris (serie i 5 delar som finns på SVT:s hemsida) visar med stor tydlighet hur dagens globaliserade livsmedelsproduktion går till. Journalisterna besvarar frågan om hur det kommer sig att maten är så billig. Två andra radioprogram Med maten full av gift (Vetandets värld) och Afrika kan föda världen (Klotet) visar också på hur destruktivt livsmedelssystemet är för människor och natur i andra länder och sätter även fingret på hur sårbar vår livsmedelsförsörjningen är. 3

4 Med detta som bakgrund. Vilka förändringar behöver vi göra här i vårt område? (Deltagarna kom upp med följande lista): - mindre kött - mer lokalt - färre transporter - årstidsanpassat - lokal förädling - mindre svinn - ta vara på svinnet (t ex biogas) - enklare regelsystem - mindre bekämpningsmedel - bättre logistiska lösningar för småskalighet - kunskap och medvetenhet - kombinera mera: t ex butik, resturang, färdigrätter - bättre morotssystem - tidig påverkan offenlig mat - resurseffektivare produktionsmetoder Hillevi tillade: - Fasa ut fossila insatsmedel (Hillevi visade en liten bok över svenskt jordbruk med 24 svarta sidor och en gul, vilket motsvarar energiinsaterna i dagens lantbruk (svart=fossilt, gult=sol,vatten) (Boken är tillverkad av Torbjörn Rydberg vid SLU) - Fasa ut handelsgödsel. Det är inte bara energikrävande att tillverka. Det gör att den totala mängden växttillgängligt kväve är för stort och bidrar därmed övergödning av haven och bildning av klimatpåverkande lustgas. En av de tre planetärt överskridna parametrarna är ju kväve! - Sluta importera fodermedel. Produktion av soja i latinamerika har ett högt mänskligt och ekologiskt pris, och bidrar även till kväveinbindning. - Ersätt fossila insatsmedel med lokala ekosystemtjänter. Filmen A farm for the future visar hur det kan gå till i praktiken. Se även där det inom kort kommer att publiceras rapporter från projektet Klimatsmart lantbruk. En sak som blivit tydligt i det projektet är att självförsörjningsgraden (när det gäller t ex fodermedel) på en gård blir väldigt avgörande för gårdens klimatpåverkan. Vad är lokal mat? Det är lätt att säga lokal mat men svårare att göra det. Är nedanstående exempel på lokal mat. Hur kan de göras mer lokala? Några exempel: En burk apelsinmarmelad från lokal småskalig mathantverkare Förädlingsvärde, kunskap, recept socker 4

5 apelsin drivmedel och arbete för transporter Ev nationellt: förpackning En liter mjölk från lokalt mejeri förädlingsvärde och kunskap djurhållningen grovfoder del av kraftfoder vatten proteinfoder drivmedel gödningsmedel teknisk utrustning i jordbruk och mejeri Ev nationellt: förpackning Ett ägg från närliggande hönseri förädlingsvärde och kunskap djurhållningen del av fodret vatten Nationellt: Livdjuren (värphöns köps till ägg-gården från särskild gård som bara producerar värpmogna höns, denna i sin tur köper sina livdjur från kläckerier som producerar veckogamla kycklingar, varav samtliga hannar dödas inom första veckan eftersom endast honorna önskas. kraftfoder drivmedel teknisk utrustning Limpa från närbeläget bageri förädlingsvärde, kunskap, recept vatten Nationellt el regionalt mjöl, jäst, mjölk, sirap Globalt kryddor teknisk utrustning 5

6 Lokalt naturbeteskött djurhållning, arbete, kunskap allt foder vatten Regionalt: slakt, styckning drivmedel Grönsakerna ur din egen täppa Arbete, kunskap (och makt!) Gödning (t ex kompost, rester från närliggande jordbruk ) Vatten fröer (och makt!) Hur kan maten vi äter bli mer lokal? Hur kan vi gynna lokalisering av maten i vårt område? Om det är hållbart vi är ute efter måste lokal mat omfatta hela kedjan så att vi kan få: - minskade transporter - lättare sluta kretslopp lokala resurser - lättare använda rest och biprodukter - snabba kännbara återkoppningar dvs de som tar beslut (konsumenter och beslutsfattare) får veta och känna konsekvenserna - färskare mat, bättre kvalitet Hållbar mat är både produktion och konsumtion: Boken The Hungry Planet visar hur familjer i olika länder äter. Det ger väldigt olika ekologiskt fotavtryck. Tjugo gånger större ekologiskt fotavgryck har den tyska familjens mat, jämfört med en familj i Mali, trots att den tyska familjen bara är på fyra personer, medan storfamiljen i Mali är 15 personer. Det går att välja i butiken! Några konkreta exempel från boken Klimatsmart Mat (Johanna Björklund mfl.): 6

7 Växthusgasutsläpp omräknat i koldioxidekvivalenter kg/kg livsmedel Sallat Egen täppa på sommaren nära 0 Svensk frilandsodlad sommaren 0.5 Importerad växthusodlad vinter 4 Tomater Egen täppa, hösten nära 0 Spanska friland, sommar 0.5 Svenska oljeeldat växthus, sommar 1.5 Import oljeeldat växthus, vinter 30 Rotfrukter Egen täppa nära 0 Svenska 0.1 Exotiska frukter Flygtransporterade kan ge omkring 100 ggr högre utsläpp än lokal frukt och bär 7

8 Det här var en övning vi gjorde tillsammans där alla bidrog med det som de kände till: Vad finns inom vårt område idag? Produktion Förädling Distribution 8