VASA STADS BOKSLUT 2015

Transkript

1 VASA STADS BOKSLUT

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt 1 I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING Stadens organisation Stadens förvaltning Stadens personal 6 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Den allmänna ekonomiska utvecklingen Utvecklingen inom kommunalekonomin Väsentliga förändringar i Vasas verksamhet och ekonomi Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott Finansieringsrisker Miljörisker Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver ORDNANDE AV DEN INTERN KONTROLL Stadsstyrelsens redogörelse för ordnandet av den interna kontrollen RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningens intäkter Verksamhetsintäkter Skatteinkomster Statsandelar Finansieringsintäkter Resultaträkningens kostnader Verksamhetskostnader Finansiella kostnader Verksamhetsbidrag och årsbidrag FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringsanalys och nyckeltal DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Balansräkning och nyckeltal Balansräkningens struktur TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT Koncernresultaträkning och nyckeltal Finansieringsanalys för kommunkoncern Koncernbalansräkning och nyckeltal Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 51

4 II BUDGETUTFALL 1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige Uppnående av målen som ställts på affärsverken 52 Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige EKONOMISKT UTFALL Driftsekonomidelens utfall 61 Förvaltningarnas verksamhetsberättelser Resultaträkningsdelens utfall (staden utan affärsverk) Investeringsutfall (staden utan affärsverk) Utfallet för finansieringsdelen (staden utan affärsverk) Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar Driftsekonomidelen Investeringsdelen Nettoenheternas ekonomiska utfall Sammanfattning av anslagsöverskridningar 165 III BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning 168 Finansieringsanalys 169 Balansräkning 170 Koncernresultaträkning 172 Finansieringsanalys för kommunkoncern 173 Koncernbalansräkning 174 Resultaträknings - sammanställning 176 Finansieringsanalys - sammanställning 177 Balansräknings - sammansättning 178 IV BILAGEUPPGIFTER Noter för uppgörande av bokslutet 183 Resultaträkningens bilageuppgifter 184 Balansräkningens bilageuppgifter 187 Bilageuppgifter angående säkerheter och ansvarsförbindelser 192 Bilageuppgifter angående personalen 195 Koncernbokslutets noter 196 Förteckning över använda bokföringsböcker 206 V AFFÄRSVERKENS BOKSLUT Affärsverkens inverkan på resultatet 208 Affärsverkens inverkan på finansieringen 209 Affärsverkens inverkan på balansräkningen 210 Österbottens räddningsverk Vasa Regionala Företagshälsovård Vasa Hamn Vasa Hussektor Vasa Vatten

5 1 Stadsdirektörens översikt Staden förmår svara på de ekonomiska utmaningarna De mest synliga temana i Vasa, liksom i hela Finland, var år social- och hälsovårdsreformen och äldreomsorgens strukturförändring. Även inom bildningsväsendet beredde man sig på ett flertal förändringar, och bl.a. utbildningen på andra stadiet kommer att genomgå förändringar inom den närmaste tiden. År gjorde staden investeringar till ett belopp av 46,0 miljoner euro. Av dem gällde de viktigaste kommunaltekniken i nya bostadsområden, genomförandet av investeringsprogrammet för Lillkyro och grundliga reparationer av skolor. Till de objekt som väckte intresse hör Elisa Stadion som började byggas i Sandviken. Staden reparerade även gator, vägar, byggnader samt vatten- och avloppsnätet. Vasa deltog också i Vasa sjukvårdsdistrikts investeringar tillsammans med de andra medlemskommunerna. Stadens skatteinkomster, 278,2 miljoner euro, ökade 1,5 % jämfört med det föregående året. Statsandelarna minskade 0,7 % och stannade på 99,7 miljoner euro till följd av statens sparåtgärder. Verksamhetsutgifterna minskade 0,6 % och sparmålen nåddes. Årsbidraget var 11,5 miljoner euro. Summan är över 8 miljoner euro större än under det föregående året. Lånebeståndet var i slutet av året 247 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 16 % under året. Bokslutet för år ger två slags budskap. Å ena sidan visar det att sparåtgärderna har haft inverkan. Obalansen mellan utgifter och inkomster förutsätter kraftfulla åtgärder som staden har genomfört på ett framgångsrikt sätt. Ett stort tack för framgången tillkommer personalen, som genom sin flexibilitet och yrkeskunskap har bidragit till utvecklingen. Förutom framgången innebar året förberedelser inför framtiden. Bokslutet visar att arbetet bör fortsätta och att man i fråga om stora förändringar bör avancera konsekvent. Med tillit in i framtiden Trots de ständiga ekonomiska utmaningarna finns det lovande tecken på en positiv utveckling inom de närmaste åren. Vår egen verksamhet går i rätt riktning och man litar på Vasa även utanför stadens gränser. Vasa är en av sex städer som har valts till att åren omfattas av Tillväxtavtalet, som ingår i landets regeringsprogram. Vidare gör Vasa ett viktigt arbete i att främja konkurrenskraften och tillväxten för Finlands tillväxtkorridor, bl.a. i fråga om logistiken. Exempelvis det hamnbolag och rederi som Vasa och Umeå äger tillsammans utvecklar Kvarkentrafiken på ett ambitiöst sätt, vilket stärker de internationella kommunikationerna i hela landet. Vasa hör till de mest vitala och konkurrenskraftiga städerna i Finland. Det här visar flera undersökningar om vitalitet och konkurrenskraft. Exempelvis i en undersökning om konkurrenskraften i Finlands ekonomiska regioner år kom Vasa på första plats bland 70 ekonomiska regioner. Våra styrkor är innovationsförmåga, arbetsproduktivitet, sysselsättningsgrad och utbildningsnivå.

6 2 Vitaliteten syns även som en snabb ökning av regionens folkmängd. Till och med den arbetsföra befolkningen beräknas öka under de kommande åren. Parallellt med folkmängden har antalet arbetsplatser på 2000-talet ökat kraftigt inom nästan alla huvudsakliga verksamhetsområden. I motsats till utvecklingen i hela landet har industriarbetsplatserna ökat betydligt. Ökningen kommer särskilt fram inom energiteknologiindustrin. Energiska Vasas ställning som en stark ekonomisk region i Finland och som ett betydande energiteknologiskt kluster i Europa känns tryggad. Stadsdirektör Tomas Häyry

7 3 1. VASA STADS FÖRVALTNING 1.1 Stadens organisation år

8 4 1.2 Stadens förvaltning Stadsfullmäktige är Vasa stads högsta beslutsfattande organ som ansvarar för stadens verksamhet och ekonomi. Till stadsfullmäktige hör 67 fullmäktigeledamöter. Platserna har fördelats mellan de olika partierna enligt följande: SFP 15, Samlingspartiet 15, SDP 14, Sannfinländarna 8, Vänsterförbundet 4, Centern 4, Gröna förbundet 3, Kristdemokraterna 3 och ryhmä Helin 1. Ahlnäs Anna-Lena (RKP) Ahonpää Markku (SDP) Ala-Kokko Laura (Vihr.) Andrejeff Pirjo (SDP) Axell May-Gret (KD) Berg Kim (SDP) Bertills Anna (RKP) Boucht-Lindeman Helena (RKP) Blomfeldt Ragnvald (RKP) Capova Ivanka (Vihr.) Erickson Sture (RKP) Frantz Hans (RKP) Granfors Ulla (RKP) Heinonen Marko (Kok.) Helin Risto (Ryhmä Helin) Hellman Per (SDP) Hokkanen Heimo (KD) Häkkinen Juha (Kok.) Isomöttönen Vesa (Vas.) Jussila Ville (PS) Karhu Pauli (SDP) Karppi Lauri (PS) Kaunismäki Tomi (KD) Kela Vesa (PS) Keskinen Pasi (Kesk.) Kivimäki Jorma (SDP) Kiviranta Marjatta (SDP) Kloo Barbro (RKP) Koski Susanna (Kok.) Kujanpää Raija (Kok.) Kullas Johan (RKP) Kumpula-Natri Miapetra (SDP) Lahti Daniel (Kok.) Lehto Anneli (Vas.) Lehto Taina Inkeri (Vas.) Miettinen Arja (SDP) Moisio Harri (Vas.) Munkki Marianne (Kok.) Mäkynen Jukka (PS) Mäkynen Matias (SDP) Niemi-Iilahti Anita (SDP) Nybacka Mikko (Kesk.) Ollila Mauri (PS) Pastuhov Kari (Kok.) Pääjärvi-Myllyaho Riitta (Kok.) Rapo Seppo (Kok.) Rauhala Raimo (SDP) Rintamäki Anne (Kesk.) Rintamäki Merja (Kesk.) Risberg Pentti (Kok.) Rundgren Salla (Kok.) Ruostetoja Tapio (SDP) Rönn Rune (RKP) Salovaara-Kero Anne (RKP) Silander Juha (Kok.) Simons Eeva (Vihr.) Sorvari Kim (PS) Stenman Kristina (RKP) Strand Joakim (RKP) Teppo Erkki (SDP) Tolppanen Maria (PS) Tulimaa Leena (Kok.) Vahtera Matti (PS) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Välimäki Laura (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP) Öhman Thomas (RKP) Som stadsfullmäktiges ordförande fungerade under år Joakim Strand, som I vice ordförande Arja Miettinen och som II vice ordförande Marko Heinonen. Under året ordnades 9 sammanträden. Bokslutet och utvärderingsberättelsen för år 2014 godkändes och budgeten för år 2016 godkändes Stadsstyrelsen har i uppgift att leda Vasa stads förvaltning och verksamhet i enlighet med de grunder som stadsfullmäktige godkänt. Till stadsstyrelsen hör 15 ledamöter: Ahonpää Markku (SDP) Blomfeldt Ragnvald (RKP) Moisio Harri (VAS) Kiviranta Marjatta (SDP)

9 5 Kloo Barbro (RKP) Kujanpää Raija (Kok.) Mäkynen Jukka (PS) Niemi-Iilahti Anita (SDP) Ollila Mauri (PS) Pastuhov Kari (Kok.) Rapo Seppo (Kok.) Rintamäki Merja (Kesk.) Salovaara-Kero Anne (RKP) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP) Som stadsstyrelsens ordförande fungerade Seppo Rapo, som I vice ordförande Anita Niemi-Iilahti och II vice ordförande Lars-Erik Wägar. Föredragande i stadsstyrelsen var stadsdirektör Tomas Häyry, bildningsdirektör Christina Knookala, vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala och teknisk direktör Markku Järvelä. Stadsstyrelsen sammanträdde under året 26 gånger. Underställd stadsstyrelsen fungerar två sektioner: Planeringssektionen och allmänna sektionen. Planeringssektionen sammanträdde 11 gånger under år och allmänna sektionen 10 gånger. Till sektionerna hörde under år följande ledamöter: Planeringssektionen Blomfeld Ragnvald Boucht-Lindeman Helena (RKP) Capova Ivanka (Vihr.) Erickson Sture (RKP) Katajamäki Jorma (VAS) Kujanpää Raija (Kok.), pj Laaksoharju Kalervo (KD) Laine Kari (SDP) Niemi-Iilahti Anita (SDP), vpj Ollila Mauri (PS) Rautonen Markku (Kok.) Allmänna sektionen Ahlnäs Anna-Lena (RKP) Kiviranta Marjatta (SDP), vpj. Kivimäki Jorma (SDP) Kullas Johan (RKP) Mäkynen Jukka (PS) Rintamäki Merja (Kesk.) Rundgren Salla (Kok.) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP), pj. Nämndernas och direktionernas uppgift är att leda verksamheten och ekonomin inom sina verksamhetsområden för uppnåendet av de mål som fullmäktige uppställt. År 2014 fanns det sammanlagt 13 nämnder och 9 direktioner inom staden. Nämnder Centralvalnämnden Revisionsnämnden Lillkyros områdesnämnden Social- och hälsovårdsnämnden Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Utbildningsnämnden för andra stadiet Fritidsnämnden Kultur- och biblioteksnämnden Museinämnden Teater- och orkesternämnden Byggnads- och miljönämnden Tekniska nämnden Vasaregionens avfallsnämnd Direktioner Direktionen för läroavtalsväsendet Direktionen för Vaasan työväenopisto Direktionen för Vasa arbetarinstitut Direktionen för affärsverket Österbottens räddningsverk Direktionen för Työpaja Arpeeti Direktionen för affärsverket Vasa Regionala företagshälsovård Direktionen för affärsverket Vasa Hussektor Direktionen för affärsverket Vasa Vatten Kommittéerna har stadsstyrelsen valt för att sköta och förbereda vissa uppgiftsområden. Utöver ledamöterna i ovan nämnda kommunala organ är även uppgiftsområdenas ledande tjänsteinnehavare samt föredragande tjänsteinnehavare redovisningsskyldiga.

10 6 1.3 Stadens personal Antalet ikraftvarande anställningsförhållanden den sista dagen år var (6 316 år 2014), varav (4 697) ordinarie anställda och (1 619) visstidsanställda. I antalet ordinarie personal är alla personer i ordinarie anställningsförhållande med, fastän vederbörande personer skulle ha tjänstledighet/arbetsledighet. Till den vissanställda personalen hör alla anställningsförhållanden som ingåtts för en viss tid, inklusive alla timlärare. I de ovan nämnda siffrorna ingår också personer anställda med sysselsättningsmedel. Dessa uppgick i slutet av året till 91 (79). I siffrorna ingår inte Österbottens räddningsverks s.k. halvordinarie brandmän i bisyssla 532 (523). Mängden anställningsförhållanden beskriver inte direkt den genomsnittliga personalresursen som har stått till förfogande för serviceproduktionen under hela året. I siffrorna ingår både de vid årets slut på diverse ledigheter varande personerna och deras vikarier. Antalet årsverken, om lärarna inte medräknas, var (4 478). I summan ingår sysselsatta. Personalmängden enligt uppgiftsområde presenteras i bokslutets noter. Det totala antalet anställda var 160 personer mindre än i slutet av år Antalet fast anställda har minskat med 51 och visstidsanställda har minskat med 109. Minskningen bland den ordinarie personalen beror på åtgärder för minskande av personalkostnaderna i enlighet med stadens sparkrav. Dessutom har som en följd av bolagiseringen av affärsverket Vasa Hamn och stadens miljölaboratorium anställda överförts till bolagens tjänst. Personal mängd enligt förvaltning

11 7 Antalet anställda beskrivs i de vidstående tabellerna enligt förvaltningsområde. Social- och hälsovårdsväsendet består av områdena hälsovårdsservice, hem- och anstaltsvård, socialarbete och familjeservice, förvaltning och ekonomi och Vasa Regionala Företagshälsovårds personal. Till bildningsväsendet hör utbildnings-, biblioteks-, kultur-, fritids-, musei-, orkester- och teaterväsendet. Till tekniska sektorn hörde kommuntekniken, fastighetssektorn, byggnadstillsynen, teknisk service, Vasa Matservice, Logistik, Vasa Städservice, Vasa Hussektor, Vasa Vatten, Vasaregionens avfallsnämnd, Samservicen och miljöväsendet. Till gruppen övriga hör centralförvaltningen, revisionsväsendet och Österbottens räddningsverk. Lönernas och arvodenas totalsumma uppgick år till 253,9 milj. euro, varav driftsekonomidelens löner var 252,9 milj. euro och investeringsdelens löner 1,0 milj. euro. Av den ordinarie personalen var 78,6 % (77,6 % 2014) kvinnor och 21,4 % (22,4 %) män. Av den visstidsanställda personalen var 75,0 % (77,7 %) kvinnor och 25 % (22,3 %) män. Hela personalens genomsnittsålder år var 45,4 år (45,2 år 2014). Den ordinarie personalens genomsnittsålder var 47,8 år (47,7 år) och för den visstidsanställda personalen 39,2 år (39,1 år). En personalrapport uppgörs separat, där bl.a. mängden och kvaliteten vad gäller personalresurserna samt de uppnådda resultaten beskrivs.

12 8 2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen. Det ekonomiska läget i Finland är oförändrat och ännu är ingen vändning till det bättre i sikte. På basen av det senaste statistikmaterialet är det svårt att hitta några klara tecken på en ekonomisk vändning. Den ekonomiska tillväxten under år är nära noll. Utvecklingen på Finlands exportmarknad ser svagare ut än vad som tidigare förutspåtts och således får man nästan ingen draghjälp av utrikeshandeln de närmaste åren. Tillväxten vilar alltså på den inhemska efterfrågan. Konsumenternas förtroende har sjunkit under hösten. Konsumenternas förtroende påverkas i första hand av oron för arbetslöshet. Konsumenternas förtroendeindikator är nu 2,4 då den i december 2014 var 4,4. Indikatorns långtidsmedelvärde är 11,7. Den historiskt billiga oljan och världsmarknadspriserna på andra råvaror inom industrin fortsätter att sjunka. De sjunkande priserna på råvaror har avspeglat sig på de inhemska konsumentpriserna och gjort inflationen negativ. Inom euroområdet steg konsumentpriserna 0,2 % jämfört med situationen för ett år sedan, vilket gör att prisnivåskillnaden mellan Finland och euroområdet krymper, men långsamt. De inhemska konsumentpriserna har dock efter finanskrisen stigit snabbare än i euroområdet, och Finland är nu euroområdets dyraste land mätt i konsumentpriser. Jämfört med resten av euroområdet har prisökningen var snabb i synnerhet i fråga om förnödenheter, där andelen arbetskraftskostnader och direkta skatter är hög. Konsumentprisernas förhållande till konkurrenskraftproblemet åskådliggörs av att en arbetstagare i Finland borde få 21 % högre nominell lön än medeltalet i euroområdet för att samma köpkraft ska kunna uppnås. Ökningen av investeringar inom euroområdet stöder en ökad export år Man får dock inte stopp på försvagningen av Finlands kostnadskonkurrenskraft och Finlands export hänger inte med i tillväxten på exportmarknaden. I nuläget finns inte samma förutsättningar för en snabb återhämtning av exporten som under tidigare tillväxtperioder i den ekonomiska historien, såsom en snabb tillväxt i världshandeln och nya särskilt konkurrenskraftiga exportprodukter. Den snabba ökningen av antalet asylsökande har väckt frågor även om invandringens ekonomiska effekter. De mest centrala faktorerna i fråga om kostnaderna för invandring är sysselsättning av invandrarna och effektiv integration som främjar sysselsättningen. (Källa: Finlands Bank) 2.2 Utvecklingen inom kommunalekonomin Den offentliga ekonomin och även den kommunala ekonomin står inför stora omvälvningar. Avsikten är att drygt häften av kommunernas verksamhet och ekonomi ska överlåtas till nya självstyrande aktörer på landskapsnivå. Ovanligt få kommuner höjer sin kommunskattesats för år Sammanlagt 45 kommuner höjer skattesatsen, då antalet i fjol var 98. Kommunerna har uthålligt anpassat sin ekonomi under svåra förhållanden. I synnerhet arbetslösheten har förorsakat kommunerna betydligt större utgifter än tidigare, då den ekonomiska utvecklingen varit svag och kommunerna fått större ansvar för arbetslösa. Det är främst små kommuner som höjer sin kommunalskatteskats år Bland städer med över invånare höjer Vasa och Kouvola sin kommunalskattesats. Skillnaden mellan den lägsta och högsta kommunalskattesatsen är sex procentenheter även nästa år.

13 9 Den kommunala ekonomin förutspås uppvisa ett fortsatt underskott. Takten för höjning av kommunalskattesatserna dämpas år 2016, eftersom tyngdpunkten flyttats till stävjande av tillväxttakten för utgifterna. Besparingar som uppnås via gallring av kommunernas uppgifter och skyldigheter, t.ex. höjning av klientavgifter och fastighetsskatter, är medel som kan användas för att den kommunala ekonomin ska fås närmare balans. En utmaning för i synnerhet tillväxtcentrum är det ökande servicebehovet och de investeringar som en utvidgning förutsätter. I områden med flyttningsunderskott är samordningen av den åldrande befolkningen och det krympande investeringsunderlaget ett problem. Kommunernas kommande skattebeslut påverkas i synnerhet av hur stadsandelssystemet ser ut efter den planerade förvaltningsreformen. Social- och hälsovårdsreformen innebär stora förändringar inte bara i stadsandelarna utan också i skattesystemet. Över hälften av kommunernas skatteinkomster kommer att överföras till de självstyrande områdena. Hur överföringen av statsandelar och skatteinkomster påverkar olika kommuner är helt avgörande för kommunernas bärkraft. (Källa: Finlands Kommunförbund) Vasas ekonomiska utveckling och befolkning Den färskaste statistiken om antalet arbetsplatser är från år 2013, då det fanns arbetsplatser i Vasa. Under 2000-talet har antalet arbetsplatser ökat med 5 319, dvs. i genomsnitt med 380 platser per år. Tillväxten har alltså varit relativt kraftig. År 2013 minskade däremot antalet arbetsplatser med 217. I Vasaregionen minskade antalet arbetsplatser med 646. Under de senaste åren har utvecklingen i Vasa dock varit väldigt gynnsam jämfört med övriga städer och regioner i landet. Pendlingsområdesvis var ökningen i antalet arbetsplatser sjätte störst åren Vasa pendlingsområde är sett till arbetsplatser åttonde störst i landet och av städerna är Vasa stad tionde störst. I Vasa stads arbetsplatsstatistik har Vasas och Lillkyros uppgifter räknats ihop under alla år. Sektorvis granskat har ökningen i antalet arbetsplatser varit störst inom de sektorer som varit störst till antalet arbetsplatser under 2000-talet. Vasa är den enda orten i hela landet, där antalet industriarbetsplatser har ökat anmärkningsvärt (+1177). På de flesta andra orter har antalet industriarbetsplatser minskat. Minskningen i antalet industriarbetsplatser i Vasa åren beror på konjunkturnedgången år 2009, då antalet industriarbetsplatser minskade med 689. Efter det

14 10 har antalet industriarbetsplatser ökat med 178 platser. På grund av att statistikcentralen har ändrat näringsgrenarna finns det jämförelseuppgifter för de flesta mindre näringsgrenar först från och med år Av näringsgrenarna är industribranschen störst (23,1 %), hälso- och sjukvården (sociala tjänster) näst störst (18,5 %), parti- och detaljhandeln tredje störst (9,2 %) och utbildningen fjärde störst (8,2 %). Dessa fyra näringsgrenar står för nästan 60 % av Vasas arbetsplatser.

15 11 I Vasa ekonomiska region var ökningen i antalet arbetsplatser inom den privata sektorn (+2 786) fjärde störst bland de 20 största ekonomiska regionerna åren Före Vasa ligger bara Kuopio (+4 098), Tammerfors (+4 251) och Helsingfors ( ) ekonomiska regioner. I Vasa ekonomiska region finns tionde flest arbetsplatser inom den privata sektorn. Av den totala ökningen i antalet arbetsplatser i Vasa stad åren var 81 % nya arbetsplatser som den privata sektorn producerar. Arbetslöshetsgraden i Vasa var i genomsnitt 10,9 % år. Arbetslöshetsgraden steg 0,7 procentenheter jämfört med föregående år. Arbetslöshetsgraden är tredje längst i en jämförelse mellan de 20 största städerna. Österbottens arbetslöshetsgrad är den lägsta i Fastlandsfinland.

16 12 Inom en radie på 120 km från Vasa bor cirka invånare. Till området hör förutom Vasaregionen Seinäjokis, Jakobstads. Karlebys och Umeås stadsregioner. Alla är tillväxtregioner, och deras sammanräknade befolkningstillväxt uppgick till närmare invånare åren Den sammanräknade ökningen i antalet arbetsplatser var nära åren I regionerna finns sammanlagt över högskolestuderande, av vilka finns i Umeå. Tillsammans utgör regionerna ett mycket betydande och framgångsrikt område. I Finland finns 41 pendlingsområden. Vasaregionen är det tionde största området med sina invånare. Regionens befolkningstillväxt var sjätte störst åren Bland pendlingsområden av samma storlek var Vasaregionens befolkningstillväxt störst. Seinäjokiregionens tillväxt var näst störst. Seinäjoki är till invånarantalet det elfte största pendlingsområdet. Jämförelser av pendlingsområden är meningsfulla, då det inte längre går att jämföra städerna på grund av de kommunsammanslagningar som skett i många regioner.

17 I Vasa bodde det invånare i slutet av år enligt förhandsuppgifter om invånarantalet. Stadens befolkning har ökat kraftigt under de senaste åren. Under de senaste åtta åren har befolkningen ökat med i genomsnitt över 600 invånare per år. Under samma tidsperiod har befolkningen i Vasaregionen ökat med över 800 invånare per år. Språkfördelningen i Vasa är följande (2014): finskspråkiga (69,7 %), svenskspråkiga (22,7 %) och personer med annat modersmål än finska eller svenska (7,6 %). Åren ökade antalet finskspråkiga invånare med personer, antalet svenskspråkiga med 594 personer och antalet invånare som talar ett annat språk än de inhemska språken med personer. 13

18 Väsentliga ändringar i Vasas verksamhet och ekonomi År var med tanke på befolkningsutvecklingen igen ett år med bra tillväxt. Invånarantalet var totalt invånare, där ökningen var 682, dvs. drygt en procent i förhållande till föregående år. Social- och hälsosektorn Under slutet av år specificerade regeringen sote-reformen samt de riktlinjer som berör landskapen och grunderna för områdesindelningen. Enligt detta kommer det i landet att inrättas 18 landskap, varav 15 själv kommer att ordna social- och hälsotjänsterna i det egna området och i landskapen samlas förutom social- och hälsovården även andra uppgifter. Dessa riktlinjer påverkar förutom centraliseringsriktlinjerna för de enheter som har omfattande dygnet runt jour (12 enheter) även det områdesvisa beredandet, och gör beredandet mer utmanande. Sektorns väntan på förverkligande av social- och hälsovårdsintegrationen fortsätter alltså. En ny utmaning för hela sektorn under förra året medfördes av en stor mängd asylsökande som söker internationellt skydd. I fråga om det ekonomiska utfallet för den egentliga egna verksamheten kan man vara nöjd för årets resultat; även i fråga om personalutgifter uppnåddes de direkta inskränkningar i fråga om ekonomin och årsverkena som staden ställt för sektorn. Samkommunernas utgiftsutveckling (i synnerhet specialsjukvården) kunde delvis korrigeras under verksamhetsåret, men utmaningarna fortsatte vidare i förverkligandet av samjouren och i samband med överföringspatienter. De snabba utvidgningsbesluten i fråga om mottagningscentralen förorsakade behov till täckt tilläggsanslag och ett tilläggsanslag behövdes för en höjd kommunandel i arbetsmarknadsstödet. Bägge av dessa finansieringsändringar är skyldigheter som kommunen riktats genom statliga beslut. I praktiken är det för sektorn mycket svårt att genom egen verksamhet påverka dessa. Stödservicereformen förorsakade en stor ändring i synnerhet inom det tidigare resultatområdet för förvaltning och ekonomi, därifrån allmän-, personal-, informations-, jurist- och ekonomiförvaltningen jämte dess uppgifter överfördes till stadens centralförvaltning. Utvecklingsverksamheten med sina projekt, den s.k. tekniska stödservicen samt vissa gemensamma tjänster hölls dock kvar inom sektorn. Inom socialarbete och familjeservice bereddes en ny serviceorganisation för hela resultatområdet enligt den nya socialvårdslagen och man beaktade även att servicestrukturen kommer att passa ihop med den sote-integrations som kommer att ske i framtiden. Inom barnskyddet och utkomststödet uppnådde man i huvudsak de i lagen stadgade utsatta tiderna p.g.a. förbättrad personalsituation. Inom handikappservicen utvecklades ordnande av personlig assistans genom att ta i bruk servicesedeln. Inom den psykosociala servicen utvecklades serviceorganisationen och missbrukarcentret samt hemträningsteamet för hantering av vardagen fick nya lokaliteter. Inom hem- och anstaltsvården framskred strukturändringen vidare enligt stadsfullmäktiges beslut. Servicehuset Himalaja blev färdigt på hösten enligt planerna och ett skede av ändringen för långvården fortsatte i detta sammanhang. I Lillkyro boendeområde inleddes byggnadsarbete i Fyrrykartano, även det enligt planerna. I fråga om hemvården togs ett nytt verksamhetsledningssystem i bruk och läkarservicen förbättrades genom att man från och med hösten tog i bruk distans-/ansvarsläkarsysten. I fråga om Seniorcentret och hemvården strävade man till att betona upprätthållandet av funktionsförmågan hos de hemmaboende. Inom hälsovårdsservicen fortsatte man effektiveringen av hälsostationsnätverket genom att sammanslå Roparnäs och Brändö hälsostationer som ett mellanskede på vägen mot en större

19 15 effektivering av servicenätverket och en del av beredandet av en ny hälsostation. Läkarbristen i området var fortfarande ett kritiskt problem ifråga om vårdgarantin. Den medicinska kandidatundervisningen som baserar sig på avtal med Turun yliopisto inleddes med en pilotperiod i slutet av året. I fråga om specialsjukvården effektiverades samplaneringen genom att lägga till regelbundna gemensamma träffar mellan ledningsgrupperna och ansvarspersonerna för verksamheterna. I fråga om samarbetsområdet Laihela fortsätter verksamheten genom de etablerade verksamhetsmetoderna. Bildningssektorn Grunden för verksamheten är Vasa stads strategi Nordens energihuvudstad flöde för ett gott liv. Namnet på sektorns strategi är Nordens mest energiska utbildnings- och kulturstad". Bildningssektorns verksamhet under år kännetecknas av utvecklingsprojekt, strategiarbete och sparåtgärder samt av omorganiseringar och förtätning av servicenätet till följd av organisations- och stödservicereformen. Gemensamma utvecklingsprojekt var eforum, Språkundervisning/språkbad, Konstundervisning, Utbildning för invandrare, Idrottsinriktning, Energiutbildningsstrategin och Läroplansarbete. Samtidigt skapades en grund för utvecklingsarbetet mellan resultatområdena i fråga om undervisning. Färdigställandet av Finlands förmodligen enda energiutbildningsstrategi väckte stor uppmärksamhet när EU:s energikommissionär uppmärksammade denna och förde informationen vidare i stor omfattning på europeisk nivå. I och med att den nya lagen om småbarnspedagogik blev färdig har verksamheten anpassats utifrån denna. Taklagsfest för daghemmet och skolan i Tervajoki firades i slutet av året och lokalerna togs i bruk vid årsskiftet. Inom den grundläggande utbildningen har man förankrat resultaten från servicenätverket som gjordes förra året; beslutet att lägga ner tre finskspråkiga skolor och en svenskspråkig skola var en lång och arbetsam process, trots att man inom den grundläggande utbildningen även i fortsättningen kan erbjuda bra undervisning relativt nära elevernas hem. I slutet av året flyttade förvaltningen för småbarnsfostran och grundläggande utbildning från Vasaesplanaden 16 till Rådhusgatan 29. Den statliga yrkesutbildningsreformen och ekonomiska nedskärningar har påverkat verksamheten även vid Vasa yrkesinstitut och Vasa vuxenutbildningscenter. Nämnden utsåg en arbetsgrupp som fick i uppgift att utreda yrkesutbildningens förvaltning och verksamhetsmodell. Reformarbetet fortsätter under år I arbetet har stadens mål konkretiserats enligt följande: - konkurrenskraften och dragningskraften hos yrkesutbildningen i Vasaregionen stärks - ekonomin i balans - utbildningsutbudet och utbildningsstigarna utvecklas - samanvändningen av lokaler, datasystem, personal och kompetens effektiveras - överlappningar i fråga om förfaringssätt och mellanskikt i organisationen tas bort, uppgiftsbeskrivningarna görs klarare. På grund av bolagiseringsskyldigheten för den yrkesinriktade näringspolitiska vuxenutbildningen bildades Oy EduVakk Ab, som inledde den egentliga verksamheten Gymnasieutbildningen lockade rekordmånga sökande. Utöver bra utbildning är attraktionsfaktorerna sannolikt ett tvåspråkigt gymnasiecampus, idrottsinriktning och gilleklubbar vid sidan av studierna. Det fria bildningsarbetet är lika populärt som tidigare. År förbereddes Vaasan työväenopistos flytt till Rådhusgatan 31. Flytten genomförs sommaren 2016.

20 16 Österbottens museums, Tikanojas konsthems och Kuntsis museum för modern konsts resultatområden slogs ihop till ett gemensamt resultatområde i början av år, så ibruktagandet av ett nytt förfaringssätt har varit en viktig del av utvecklingsarbetet. Teaterns och orkesterns popularitet var stabil, och antalet besökare ökade till och med en aning. Vaasan kaupunginteatteris pjäs John Wickström var en verklig kulturgärning, som ökade alla åskådares kännedom om Vasas historia. James Lowe valdes till ny överkapellmästare för orkestern. Även för kultur- och biblioteksväsendet valdes en ny direktör, som inledde sitt arbete i slutet av år. Vähänkyrön kirjastos omvandling till självbetjäningsbibliotek togs emot med glädje. Detta gör att servicen även är tillgänglig sent på kvällen. Roparnäs biblioteks verksamhet utvecklas i fortsättningen i samarbete med ungdomsservicen, bl.a. genom sammanslagning av lokaler. Byggandet av den nya fotbollsarenan inleddes sommaren och arenan uppskattas vara färdig sommaren Staden fick till stånd vimmel i enlighet med strategin tack vare en rekordlivlig evenemangverksamhet; Power cups spelare, Suviseurats besökare, Football cups spelare, Konstens natts, LittFests och Körfestivalens uppträdare och deltagare var ett färggrant inslag i Vasas gatubild. Tekniska sektorn Invånarantalet i Vasa var i slutet av året Den årliga ökningen var igen nästan 700 invånare. Regionens invånarantal ser ut att koncentreras allt kraftigare till centralstaden. Vågen av flervåningshusbyggande fortsätter i Vasa och syns som en betoning av bostadsproduktionen till flervåningshusbostäder i centrumområdet. Det gångna året ackompanjerades av en åtstramad driftsekonomi och en sänkt investeringsnivå samt anskaffnings- och rekryteringsförbud, som beslut fattades om ännu i slutet av året. Reparationsskulden i anslutning till byggnader och infrastruktur år på väg uppåt över hela linjen. Sektorn beredde flera åtgärder i anslutning till balanseringen av stadens ekonomi, av vilka flera inriktades på skaffande av tilläggsinkomster. Beredningen av delgeneralplanen för centrum, delgeneralplanen för Lillkyro kyrknejd och delgeneralplanen för Märkenkall vindkraftspark fortsatte. Fastän det under år inte kom lika många detaljplaner till fullmäktige för godkännande som föregående år, framskred flera planprojekt betydligt. Inom planläggningen koncentrerade man sig på utvecklande och planläggande av affärs- och företagsområden, utvecklande av Vasa centrum, utvecklande av Lillkyro kyrkby, utvecklande av centralsjukhusområdet och Sandvikens strandzon samt planering av nya småhusområden i Höstves och Gamla hamnen. Fullmäktige godkände en uppdatering av det markpolitiska programmet. Nya markområden på 89 ha förvärvades. Arrendeavtalen för markområdena var i slutet av året lite över 3700 st. Det såldes 19 st. nya bostadstomter och 43 st. arrenderades ut. Inom bostadsfrågorna sysselsatte vårdhems- och andra specialboendeprojekt, speciellt genomförande av programmet för äldreservicebyggande i samarbete med Pikipruukki. Vid uppdateringen av genomförandeprogrammet för markanvändningen beaktades bland annat bostadsmarknadsöversikten. Arrangemangen med infrastrukturen kring Elisastadion planerades. Projekteringsobjekt var Bockska hörnets rondell, genomförande av II skedet av Björsberget, Himalajagatan och Wasaborgsgränden. Bron i Merikart sanerades liksom Tiklasparken. Principerna för understöd för enskilda vägar förnyades och beslut fattades om införande av dagvattenavgift. Upphandlingen av biogasbaserad materiel inom kollektivtrafiken framskred inte, men det kom löften om ett eventuellt avgörande alldeles i slutet av året.

21 17 Av de statliga vägprojekten inleddes byggandet av lederna för lätt trafik vid Vanhakylävägen och Näset. Vägplaneringen av Vasa förbindelseväg fortsatte tillsammans med NTM-centralen liksom bedömningen av miljökonsekvenserna av Vasa hamnväg. Av lokalitetsegendomen såldes Sandviksvillan och Officersklubben samt flera bostadsaktier. Tyngdpunkten för planeringen av ny användning för lokaler låg på fastigheterna på Rådhusgatan, Klemetsö anläggningsområde samt Styrelsegården. Planeringen framskrider långsamt och många viktiga avgöranden som främjar lokaleffektivitet och kostnadsbesparingar blev utan beslut. Av nybyggnadsobjekten färdigställdes både Lillkyro hälsostation och Tervajoen koulu. Även utvidgningen av Nummen koulu och Elisastadion framskred enligt planerna. Grundliga renoveringar gjordes i sammanlagt 88 objekt, av vilka det största enskilda var delsaneringen av Keskuskoulu. Vasa Vattens nettoinvesterinar genomfördes planenligt och inriktades i huvudsak på sanerings- och nybyggande av nätverk. Förbättrandet av vattenförsörjningsberedskapen utreddes vidare med samarbetsparterna. Beredningen för förnyande av sektorns organisation inleddes, målsättningsår I planeringen beaktas ändringar i verksamhetsmiljön och arbetet med förnyandet av förtroendeorganisationen. Utöver ändringen i organstrukturen bedömdes det centrala ändringstrycket bero på reformen inom social- och hälsovårdsområdena samt regionförvaltningen och inriktas på produktionsstödservicen. Tillstånds- och övervakningsuppgifterna fortsatte utifrån de utarbetade planerna och målen. Antalet tillstånd för byggande hölls nästan på samma nivå som föregående år, men tillståndens kvadratmeterantal och inkomstflöde ökade. Utöver tillståndsförfarandet gav man service inriktad på en högklassig verksamhet och man ingrep sakligt i motiverade missförhållanden. Anläggningar som finns under miljötillsynen var ca 70 st. och tillsynsobjekten i anslutning till miljö- och hälsoskyddet inom livsmedels-, hälsoskydds-, tobaks- och konsumentsäkerhetstillsynen totalt 1550 objekt. Den gemensamma avfallsnämnden för regionens kommuner befäste sin verksamhet och i slutet av året kunde man behandla en utredning om bedömningen av transportsystemet. 2.4 Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Allmänt De försvagade globala ekonomiska utsikterna är fortsättningsvis en väsentlig osäkerhetsfaktor även i framtiden. Finlands offentliga ekonomi visar ett underskott och tillväxtutsikterna är svaga under de närmaste åren. Balanseringen av den offentliga ekonomin samt åtgärderna för förbättrande av konkurrensförmågan framskrider mycket långsamt. Lösningarna och deras inverkningar framgår först senare. Den stora ökningen av asylsökande i Europa i fjol har föranlett tvister mellan EU-områdets stater. Storbritannien överväger utträde ur EU. Medlemsstaternas strävanden att stänga gränser samt specialarrangemangen för hindrande av genomfart förorsakar förvirring mellan staterna. Otrygghet, ojämlikhet och polarisering har ökat även i Finland. Globala ekonomiska utsikter och ovan nämnda osäkerhetsfaktorer har stor inverkan på Europas ekonomi. Utöver tidigare nämnda risker och osäkerhetsfaktorer inverkar på stadens egen verksamhet dessutom bl.a. ekonomiska, strategiska och operativa risker samt skaderisker Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott

22 18 På skaderisker och risker till följd av avbrott i verksamheten har man berett sig genom att försäkra och fondera. Genom att försäkra bereder man sig på bl.a. brandskador i fastigheter, trafikskador och ansvarsskador. Med hjälp av skadefonden har man berett sig på finansiering av följande skador som är på eget ansvar: Skador som drabbat fast och lös egendom Skador till följd av verksamhetsavbrott Ansvarsskador som staden enligt den gällande rätten är ansvarig att ersätta Ersättningsansvar som eventuellt uppstår utgående från borgensförbindelse Beloppet i skadefonden är 7,5 miljoner euro. Fullmäktige har fastställt stadgarna gällande minimibeloppet för medlen i fonden, förkovrande av fonden och användningen av fonden. Stadens försäkringar fanns under verksamhetsåret hos försäkringsbolaget Fennia vad gäller lagstadgade försäkringar och hos försäkringsbolaget LokalTapiola vad gäller frivilliga försäkringar. Från och med januari 2011 har staden dessutom till kommuninvånarnas fördel en frivillig olycksfallsförsäkring för verksamhet som staden ordnar, en s.k. kommuninvånarförsäkring Finansiella risker Finansiella risker är ränte-, valuta-, likviditets- och kreditrisk, vilka hanteras i enlighet med stadsstyrelsens beslut och riktlinjerna för Vasa stads ekonomi- och ägarstyrning. Hanteringen sker genom att sprida lån och placeringar enligt verkställighetstidpunktens marknadsläge med beaktande av den existerande låne- och investeringsportföljen. Vidare tar man ståndpunkt till räntegrunden, valutan och förfallotidpunkten samt ändrar låneportföljens räntefördelning med hjälp av derivatavtal. Av finansieringsriskerna har under senaste år särskild uppmärksamhet fästs på ränterisken. Stadens låneportfölj är till en del bunden till de rörliga räntorna, vilket på lång sikt har konstaterats vara förmånligast, särskilt vid lågräntetider. Då är prognostiseringen av ränteutgifter dock svårare och ränterisken större. Åtgärder har vidtagits för att öka den skyddade andelen genom att ränteswapavtal ingåtts. I slutet av år var ränteswapavtalen sammanlagt tio. I slutet av år var den skyddade delen av låneportföljen drygt 50 %. Stadens räntesyn är att centralbankens referensräntenivå hålls ungefär vid noll fortsättningsvis under åren 2016 och Fastän räntenivån hålls låg, är ränterisken en allt viktigare risk för staden i och med lånestockens starka tillväxt. Hanteringen av ränterisken kräver allt mera planenlighet och resurser. Under år 2014 gjordes en låneportföljsanalys, vilken klart visade att skyddsnivån på stadens lånestock måste höjas Miljörisker Miljörisker som eventuellt har inverkan på verksamheten och/eller ekonomin är åtgärderna föranledda av stängningen av avstjälpningsplatsen i Sunnanvik. Tillståndet för stängning av avstjälpningsplatsen i Sunnanvik erhölls av miljömyndigheterna under år Kalkylen vad gäller reserveringen för Sunnanvik avstjälpningsplats har uppdaterats i början av år 2016 och uppgår till 2,2 miljoner euro, vilket ska räcka till för att slutföra landskapsarbetena och eftergranskningen. Till stängningen av avstjälpningsplatsen i Sunnanvik ansluter sig väsentligt även saneringen av de förorenade markområdena på Sunnanviks industriområde. Om de förorenade markområdena på industriområdet gjordes en omfattande utredning år 2014, men först efter en riskbedömning kan en kostnadsberäkning göras för saneringen. En riskbedömning har utförts år, kostnadsberäkningen för saneringen preciseras då åtgärderna har fastställts inom år Direktionen för Vasa Vatten lämnade in en miljötillståndsansökan i anslutning till avloppsvattenrening. Tillståndet är fortfarande under behandling vid regionförvaltningsverket som förrättade syn vid reningsverket Enligt dåvarande uppgifter erhålls en uppdatering Förmodligen ansluter sig inga tunga investeringskrav till tillståndet.

23 Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver Med tanke på Finlands ekonomi och kommunekonomin innebär den hälsovårdsreform som nu bereds en stor förändring. Då reformen genomförs kommer den offentliga förvaltningen, som tidigare ha ordnats av två parter, att ändras för att i stället ordnas av tre parter: staten, det självstyrande området och kommunen. Hur reformens förvaltning och finansiering kommer att ordnas är fortfarande under arbete. Förändringen kommer att vända upp och ned på kommunernas verksamhet och finansiering redan under nästa ekonomiplaneringsperiod. Inom stadens beslutsorganisation håller man på och bereder reformen i enlighet med stadsfullmäktiges riktlinjer. Nämndstrukturen förnyas och beslutsstrukturen ändras. En ändring av beslutsorganisationen mitt under budgetåret är en utmaning särskilt ur ekonomiplaneringes synvinkel, i synnerhet i en situation då stadens ekonomi balanseras. I början av sommaren beslöt man om ramen för ekonomin 2016 och skattebesluten fattades i samband med den egentliga budgetbehandlingen. Vid behandlingen av 2016 års budget i november beslöt man även om balanseringsprogrammet för ekonomin. Uppgörandet av balanseringsprogrammet var nödvändigt på grund av den försämrade driftsekonomin samt för att stävja stadens skuldsättning. På basis av bokslutet kan konstateras att det sparmål som fullmäktige satte upp för år uppnåddes inom hela organisationen fastän avvikelser förekom för den egna verksamhetens del. Att balanseringen av social- och hälsovårdsväsendets ekonomi lyckas är avgörande för hela stadens ekonomi. År uppgår bruttoutgifterna i stadens investeringsdel till sammanlagt nästan 46 miljoner euro. En balanserad ekonomi är det viktigaste målet i investeringsdelen och bruttoinvesteringarna ska under planperioden minskas till samma nivå som de planerade avskrivningarna, dvs. till ca 30 miljoner euro. För att uppnå en balanserad ekonomi ska investeringsobjekt omvärderas, gallras och skjutas upp t.o.m. långt in i framtiden. Skuldsättningsutvecklingen stävjas genom balanseringsåtgärder inom driftsekonomin samt genom granskning av investeringarna. Skuldsättningsutvecklingen dämpas också genom försäljning av egendom via ett separat försäljningsprogram. Ekonomins helhetsbild förutsätter fortsättningsvis omfattande åtgärder för främjande av produktiviteten och lönsamheten. Strukturella förändringar är även i fortsättningen nödvändiga. 3. ORDNANDE AV INTERN KONTROLL 3.1. Stadstyrelsens redogörelse för ordnande av den interna kontrollen samt uppskattning av de mest betydande riskerna för år Bakgrund och utvecklingsåtgärder år Stadsfullmäktige beslutar om grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen, medan stadsstyrelsen och stadsdirektören på koncernnivån svarar för ordnandet av och anvisningarna för den interna kontrollen och riskhanteringen. Den interna kontrollen är en del av stadens ledningssystem och ett verktyg för stadens ledning och förvaltning, med hjälp av vilket genomförandet av de uppställda målen, verksamhetsprocesserna och riskerna bedöms. Kontrollen täcker riskbaserat stadskoncernens funktioner och på dess inriktning inverkar organisationsstrukturen, verksamhetens kvalitet, omfattning, mångformighet och förändringssituationer. Målet är att den interna kontrollen är tillräcklig och i rätt förhållande till de risker som ingår i verksamheten. Bestämmelserna i kommunallagen om kommunens och kommunkoncernens interna kontroll och riskhantering förutsätter att kommunens beslutsfattare har åskådliga uppgifter om

24 20 kommunens ekonomiska läge och riskerna till sitt förfogande. En övergripande riskhantering kan genomföras på följande sätt: bokslutsinformationen förbättras och enhetliga strukturer för intern kontroll och riskhantering skapas i verksamhetsberättelsen ges uppgifter om hur den interna kontrollen och riskhanteringen är ordnade och om de centrala slutsatserna i verksamhetsberättelsen ges en utredning över koncernövervakningen och de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna kontrollen och riskhanteringen synkroniseras till en fast del av den strategiska styrningen och alla enheters sedvanliga operativa verksamhet. Det här förutsätter att stadskoncernen har en enhetlig styr- och rapporteringsmekanism för kontroll och riskhantering. med en effektiv kontrollkedja säkerställs för framtiden en störningsfri sektoröverskridande serviceverksamhet samt förbättras stabiliteten och förutsägbarheten inom ekonomin Huvuduppgiften för den av stadsdirektörens ledda riskhanteringsarbetsgruppen är att skapa ett övergripande system för riskhanteringen som täcker hela staden. Beredningsarbetet har fortsatt under år och våren 2016 ger gruppen sitt förslag på hur riskhanteringen i praktiken integreras till en del av verksamhets- och ekonomistyrsystemet år Utgångspunkten är att de åtgärder och projekt som förutsätts för utvecklande av riskhanteringen/kontrollen antecknas i och intas i verksamhets- och ekonomiplanen och åtgärdernas mätningseffekter bedöms regelbundet varvid korrigerande rörelser kan utföras som en del av helhetsledningen. Målet är att bilda en övergripande riskhanteringsarbetsgrupp, som sammanställer, bedömer och rapporterar de betydande riskerna för stadens ledning 1. Därtill förenhetligas riskhanteringen för hela staden med hjälp av ett sektorbaserat controllersystem samt främjas styrning och uppföljning av riskhanteringen. Riskhanteringen ordnas på ett enhetligt sätt i hela staden, för koncernsamfundens del i mån av möjligheter med iakttagande av samma modell. Betydande risker är sådana strategiska och ekonomiska risker samt funktionella och yttre risker som är ett hot mot koncernens mål eller som om de förverkligas är omfattande till inverkningarna. Riskernas mångformighet på stads- och koncernnivå framgår av kartbilden nedan. En del av riskerna på koncernnivå kan nödvändigtvis inte hanteras enbart med hanteringsmetoder för en viss sektor, ett resultatområdes affärsverk eller ett koncernsamfund. Verksamhetsmiljö, mål, organisationsstruktur och verksamhetsprocesser ändras och riskhanteringen för tväradministrativa processer får en allt mera betydande ställning. Vid identifieringen av risker och bedömningen av hanteringsåtgärdernas effekt utnyttjas uppgifterna för de risker som sektorerna, resultatområdena, affärsverken och koncernsamfunden har identifierat och bedömt. I bokslutets verksamhetsberättelse rapporteras årligen om hanteringsåtgärderna för betydande risker. 1 Huvudmålen för den övergripande riskhanteringsarbetsgruppen: säkerställer en effektiv och fungerande riskhantering och kontroll, observerar riskändringar i verksamhetsmiljön, organisationen och verksamheten, avvärjer tillbud och misslyckanden, identifierar och bedömer avvikelser och nya risker samt utvecklar kontrollen och riskhanteringen tillsammans med sektorerna, resultatområdena, affärsverken och koncernbolagen.

25 21 Personalutgifter Fastighetskostn./reparationsskuld Investeringar deras driftsekonomiska inverkningar Inverkningar av utläggande av service Mark-/vattenegendom Fastigheter/andelar/fonder Övrig lös egendom Avtal/uthyrning Infrastruktur och dess livscykel Betydelse/behov för servicenivån Kassahantering Ränterisk Marknads- och finansieringsintrumentrisker Motpartsrisk Borgensrisk Stormar Strömavbrott Storolyckor Trafikolyckor Bränder Miljöskador EGENDOMS- HANTERING FINANSIERING OLYCKOR OCH SKADOR SERVICENS SÄKERHET Verksamhetsintäkter, Skatteink.underlag, Omsättning UTGIFTS- HANTERING INKOMSTFINANSIE- RINGENS TILLRÄCKLIGHET VASA STADS RISKKARTA EKONOMISKA SKADEMÄSSIGA STRATEGISKA STADENS STRATEGI VERKSAMHETS- MILJÖ OPERATIVA UTVECKLANDE AV VERK- SAMHETEN ICT Kommuninvå narnas välfärd och åldersstruktur Arbetslöshetsläge Utveckling av näringslivet och utbildningsstrukturen Miljöns och samhällsstrukturens hållbarhet Statens ekonomiska läge, styrpolitk och lagstiftnig Internationell och intern flyttningsrörelse LEDNING VERKSAMHET Organisering av serviceproduktionen, inkl. bolagisering/utläggande Kommunsammanslagningar Identifiering av utvecklingsbehovet, Produktutveckling Kundförväntnigar Anseende och image Ledningssystem, Inkl. ledn.gr./styrelsearbete Ledningskultur Ledarskapsfärdigheter Förmåga att fatta beslut Processernas funktionsduglighet, tväradministrativa funktioner, Mål- och ekonomiuppföljning, redovisningskontroller Projektstyrning, Lokaler Miljörisker PERSONAL Arbetarskydd- och arbetshälsa Lokalsäkerhet Maskiner, apparater Personsäkerhet Underleverantörer/leverantörer Brottssäkerhet Nyckelpersonsrisk Personalens kompetens och engagemang Pensionsavgång och tillgången till personal JURIDISKT ANSVAR Avtalsrisk Upphandlingar Iakttagande av bestämmelser och föreskrifter (t.ex. vårdgaranti) /verksamhets i strid med dem Skadeersättningar Servicens kontinuitet Infrastrukturens tillförlitlighet och säkerhet Teknologikunnande och utnyttjandegrad Elektronisk kommunikation 5 Allmänt ordnande av riskhantering, identifiering och bedömning av risker och svarande på dem Enligt förvaltningsstadgan ansvarar stadsstyrelsen och stadsdirektören för ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen. Stadsstyrelsen ansvarar för genomförandet och samordnandet av riskhanteringen samt beslutar om försäkrandet av stadens tillgångar och ansvar (förvaltningsstadgan 35 ). Uppdateringsarbetet för förvaltningsstadgan har inletts 3/ För styrningen av stadskoncernen och ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen på ett behörigt sätt och för övervakningen av resultatrikheten svarar de till koncernledningen hörande stadsstyrelsen, stadsdirektören, sektordirektörerna, ekonomidirektören och koncernservicechefen (förvaltningsstadgan 41 ). Inverkan av den yttre verksamhetsmiljön på hela stadens nivå, sektorerna eller i serviceprocesserna bedöms regelbundet på stadsstyrelse- och ledningsgruppsnivåerna. I samband med det strategiska beslutsfattandet och styrprocessen bedöms totalverkan, men strömlinjeformande av organisationen, målstyrningen och förankringen av serviceprocesserna samt uppbyggande av jämförbara mätare som beskriver verkningarna förutsätter tillräckligt med arbete. 2 i Kommunförbundets utkast till förvaltningsstadgemall som daterats föreslås följande metod för att förnya styrningen av riskhanteringen och den interna kontrollen: I kommunstyrelsen finns en sektion för intern kontroll och riskhantering. Koncernstyrningens samt den interna kontrollens och riskhanteringens uppgifter kan också förenas till uppgifter för samma sektion.

26 22 Användningen av hjälpmedel och bedömningsblanketter för identifiering och bedömning av risker är inte ännu tillräckligt enhetlig för hela staden, varvid kategoriseringen av risker, dokumentering och konkret mätande av utförda kontrollåtgärder blir bristfälliga. Det elektroniska riskbedömningssystemet Riskipiste har varit i användning i flera år och användningen och utnyttjandet av det gäller i huvudsak grundelementen för riskhantering, bl.a. enheternas fysiska verksamhetslokalsäkerhet och informationssäkerhet. I schemat vid punkt 3 kan man se att utifrån uppföljningen åren har man kunnat beräkna risknivån för de olika riskslag som finns i Riskipiste och deras sammanräknade risknivå. Varje redovisningsskyldigt organ inom koncernen ger som en del av sin verksamhetsberättelse en redogörelse för hur den interna kontrollen och riskhanteringen är ordnad, brister som upptäckts vid kontrollen och åtgärder för att rätta till dem. För hantering av riskerna ska nämnderna, direktionerna och koncernsamfunden regelbundet följa med hur målen uppnås, vilka risker som ansluter sig till dem samt på förhand överenskomna mätare. De mest betydande riskerna ska bedömas och ansvaret, uppföljningen samt åtgärdernas tidtabell synkroniseras. Beredskap för risker och olika störningssituationen ska finnas på förhand så att sektorerna och enheterna kan förutse störningar i ekonomin och verksamheten, hantera dem samt återställa verksamheten till normalnivå. Ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen Stadsstyrelsens redogörelse för den interna kontrollen och riskhanteringen för år baserar sig på nämndernas och organens samt koncernbolagens redogörelser för den interna kontrollen och riskhanteringen. Uppnåendet av budgetmålen har rapporterats i den här verksamhetsberättelsen eller genom en riskhanteringsrapport för år som godkänts vid organbehandlingen. Enligt den allmänna anvisningen från bokföringsnämndens kommunsektion har organen ombetts att rapportera om den kontroll som utförts åtminstone på följande grundläggande delområden: 1. Iakttagande av stadganden, bestämmelser och beslut 2. Måluppfyllelse, kontroll av resursanvändningen, kompetens och tillförlitlighet vid resultatkalkylering 3. Ordnande av riskhanteringen 4. Övervakning av egendomsanskaffning, -överlåtelse och -skötsel 5. Avtalsverksamhet I samband med beredningen/godkännandet av budgeten för år har totalt 29 enheter på organ- och resultatområdesnivå antecknat ett eller flera mål för den interna kontrollen och riskhanteringen. Utöver det här har stadens 3 affärsverk i budgeten antecknat ett eller flera mål som gäller den interna kontrollen och riskhanteringen. Målens totalmängd (totalt 30 verksamhetsenheter) är täckande. Med stöd av självutvärderingar som genomfördes på organ- och resultatområdesnivå genomfördes den interna kontrollen och riskhanteringen senaste år i regel planenligt och i sin helhet på skalan nöjaktig bra. Följande figur preciserar resultaten av/ändringen i självutvärderingen sektorvis på skalan jämfört med åren 2012 och Medelvärdet för alla bedömningar år 2012 var 3,3, år 2014 var det 3,4 och år nästan samma 3,2. Medelvärdet för koncernbolagen var 3,5, jämförelse med tidigare år saknas. Årsvariationen för självutvärderingsnivån enhetsvis har kunnat variera klart beroende på omständigheterna eller t.ex. utvecklande av kvalitetssystem/uppföljning. Därtill ska de senaste åren organisationsförändringar/bolagiseringsarrangemang beaktas, vilka har minskat antalet resultatenheter. Av sektorerna har vård och omsorg sammanställt resultaten av riskbedömning och övervakningskontroller till ett, medan igen för de övriga sektorerna och 3 Skala 1-4, där 1=försvarlig, 2= nöjaktig, 3=bra, 4=mycket bra.

27 23 centralförvaltningen ingen sådan helhetsbedömning har gjorts, varvid bedömningen av riskerna och riskhanteringen på sektor-/organnivå inte är i balans. KONCERNBOLAGETS, SEKTORNS/AFFÄRSVERKETS/RESULTATOMRÅDETS SJÄLVUTVÄRDERING OM DEN INTERN KONTROLLENS NIVÅ 2012, 2014 OCH ,5 3,2 3 2,5 2 1,5 1 KONCERNBOLAGEN LILLKYRO ÖSTERBOTTENS MUSEUM PERSONALSERVICEN NÄMNDEN FÖR 2:A KAUPUNGINTEATTERI STADSORKESTERN MILJÖSEKTORN BYGGNADSTILLSYNEN SAMSERVICEN FASTIGHETSSEKTORN EKONOMISEKTORN SMÅBARNSFOSTR/UTBI FRITIDSNÄMNDEN FÖRVALTNINGSSERVICEN SOCIAL- OCH VAASAOPISTO ARBIS MATSERVICEN STÄDSERVICEN REVISIONSVÄSENDET STADSUTVECKLINGEN LÄROAVTALSVÄSENDET KOMMUNTEKNIKEN TEKNISK SERVICE ÖSTERBOTTENS VASA VATTEN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN PLANLÄGGNINGEN KULTUR/BIBLIOTEKSNÄ MEDELVÄRDE Enligt stadsstyrelsen helhetsuppskattning behövs utvecklande vid förenhetligandet av verksamhetsmodellen för intern kontroll och riskhantering, i systematiseringen, uppställandet av mätare som är kopplade till målet samt omfattningen/ansvaret för kontrollen på kontrollkedjans alla nivåer. Redogörelserna baserar sig på bedömningsmaterial som dokumenterats sedan år 2017, vilket bekräftar bedömningarnas resultat och mätningen av hur riskhanteringen framskridit. Vid planeringen och genomförandet av riskhanteringsmetoder ska följande saker definieras: 1) ansvarspersoner, förfaringssätt, resurser och tidtabeller 2) mätning av hanteringsmetodernas verkningar och effektivitet och 3) dokumentering, uppföljning och rapportering Målet med den planerade övergripande riskhanteringsarbetsgruppen är att skapa en dynamisk stöd- och styrfunktion för riskhantering, vilken under de närmaste åren kan förena riskhanteringen och kontrollen till en mer betydande del av styrningen av verksamheten och ekonomin och balanshanteringen av serviceproduktionen. Följande huvudrisker som framgår av organens (staden och affärsverken) redogörelser år kan procentuellt klassificeras på följande sätt utifrån riskkartsklassificeringen på sidan 2:

28 24 VASA STAD, DE VÄSENTLIGA RISKTYPERNAS %- ANDEL I REDOGÖRELSEN STRATEGISKA RISKER EKONOMISKA RISKER OPERATIVA RISKER SKADERISKER De stora sektorernas/organens redogörelser baserar sig på en dokumenterad riskmatris/- kartläggning, men fortsättningsvis saknas från många organs redogörelser en mål-/åtgärds- /mätarmatris som styrker den skriftliga rapporten. En del av kontrollens/riskhanteringens uppföljningsmätare beskriver inte i tillräcklig omfattning om de uppställda målen har nåtts. Följande tio koncernbolag har för den här redogörelsen inlämnat uppgifter för år samt sin uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna i framtiden: Vasa Elektriska Ab, Stormossen Ab, NLC Ferry Oy Ab, Vasaregionens Utveckling Ab (VASEK), Vasa yrkeshögskola Ab, Brändö Företagscentrum Ab, Brändö campus, Fastighets Ab Vasa Teaterparkering, Vasa Ekovärme Ab, Vähänkyrön Vuokratalot Kiinteistö Oy och Fab Sekahaku. Om koncernbolagens riskhantering på en allmän nivå kan följande konstateras: Beaktansvärt i de små koncernföretagens riskhantering är personalfrågorna och nyckelpersonsriskerna I de största koncernbolagen finns typiskt dokumenterade lednings-/certifierade kvalitetssystem. Riskhanteringen/den interna kontrollen är då systematisk och rapporteringskedjorna fungerande. Vad gäller de här bolagen är riskhanteringsmedvetenheten och kontrollrutinerna allmänt kända I nuläget betonas hanteringen av konkurrenskraften och de ekonomiska riskerna i koncernbolagens riskhantering. Beroende på faktorer sektorvis kan riskerna ansluta sig till exempel till statens eller EU:s åtstramade finansieringspolitik, programperiodsändringar, personalvolym, tillräcklig nyttjandegrad för verksamhetslokaler och bostäder samt hantering av projekt/investeringar. I RISKIPISTE-programmet som används av staden finns uppgifter från närmare 400 verksamhetsenheters riskbedömning, och beskriver i första hand säkerhetsriskerna för

29 25 enheternas fysiska verksamhetsmiljö/serviceproduktion. I det följande finns en helhetsuppskattning/ett medelvärde för analyserna/poängsättningen vad gäller alla delområden för säkerheten per åren Medelvärdet får vitsordet nöjaktig på skalan 1-5. I samband med den här redogörelsen hörde man sig för hos sektorerna också om huruvida användandet av RISKIPISTE-programmet ska utvidgas så att det gäller också övergripande riskhantering och intern kontroll? Av svaren framgår att många som svarat inte känner till programmet tillräckligt (45 %) eller att det inte passar som ett bredbasigt verktyg för riskhantering (33 %). Av dem som svarat konstaterar bara 21 % att användandet av programmet skulle kunna utökas så att det gäller också en övergripande riskhantering. VASA STAD, ÄNDRING I DE RISKSLAG SOM ANTECKNATS I RISKIPISTE- PROGRAMMET OCH DEN SAMMANRÄKNADE TOTALRISKPROCENTEN ,4 27,4 23,5 31,1 30,5 39,9 49, , ,4 31,3 29,7 40,6 42, ,2 23,3 20,9 27,2 25,8 34,9 32, ,7 20,2 26,9 24,9 34,6 30, ,9 21,7 20,1 26,8 24,8 34,5 30,6 2014/1 25,7 21,1 19,8 26,5 24,5 34,2 30,4 2014/2 25,6 20,5 19, , Risk % Säkerhetsledning Arbetssäkerhet Informationssäkerhet Brand- och räddningsväs. Fastighets- och lokalsäkerhet Miljösäkerhet 1. Akttagande av föreskrifter, bestämmelser och beslut Några betydande brister vid iakttagandet av lagar och bestämmelser har inte observerats. Vid beredningen och verkställandet av beslut har dock brister observerats gällande bl.a. tillräckligt rättidig beslutsberedning vid ändrade lagar och föreskrifter. Som exempel nämns ordnandet av verksamheten för det sektorsövergripande servicecentret som främjar sysselsättningen 4, där beslutet fattades några dagar innan kostnadsansvaret inleddes. En sen beredningsprocess av samma typ anslöt sig till förutsägande av inverkningarna av förnyelsen inom elevvården. Staden har bl.a. genom en fortgående förmanspassutbildning gett förmännen utbildning i hur föreskrifter och beslut ska iakttas. I förmanspassgruppen år deltog 37 personer samt fem som fortsatte från tidigare år. Av dessa fick 34 diplom. Vad gäller kommunalbesvär, ställande under åtal eller centrala rättsliga påföljder konstateras följande: 4 ST : Målet för den sektorsövergripande samservicen som främjar sysselsättningen är att främja sysselsättningen av arbetslösa genom att de erbjuds offentlig arbetskraftsservice i enlighet med sitt servicebehov och därtill social, hälso- och sjukvårdstjänster samt rehabiliteringstjänster. Kostnaderna fördelas från enligt Kommunförbundets rekommendation.

30 26 I hovrätten är ett ersättningsanspråk från Rakennus Vestra Oy:s konkursbo anhängigt, vilket gäller stadens åtgärder på en tomt på bostadsmässområdet i Sunnanvik. Tingsrätten ålade staden att ersätta konkursboet med Stadsstyrelsen har överklagat tingsrättens beslut. Vasa stad har väckt talan med ett tjugotal andra städer hos Helsingfors tingsrätt mot bolag som deltagit i den s.k. Skogskartellen. Till EU-kommissionen har en klagan inlämnats i ett statsunderstödsärende gällande avtal mellan Vaasa Parks och staden. Hemserviceföretaget Viola Hemservice Ab:s klagan är anhängig i tingsrätten i ett ärende som gäller servicesedelsföretagande. Bolagets ersättningsanspråk är ca I olika besvärsinstanser är tre besvär gällande tjänsteförhållandeärenden anhängiga: uppsägningsärende, tjänstearrangemangsärende inom museiväsendet och jämställdhetsärende gällande lön. I början av år 2016 inleddes en förundersökning gällande misstankar om oegentligheter bland vissa tjänsteinnehavare inom tekniska sektorn. 2. Måluppfyllelse och -uppföljning, kompetens och tillförlitlighet vid resultatkalkylering Uppföljningen av uppfyllelsen av budgetmålen och verksamhetsresultatet för år har presenterats som en sektorvis granskning nedan i verksamhetsberättelsen. Uppföljningen, bedömningen och balanseringen av stadens ekonomi och verksamhet har fortsatt enligt följande schema: Månadsrapporten gällande ekonomin och verksamheten förs fr.o.m. slutet av februari månatligen till stadsstyrelsen. Utvecklingen för personalutgifterna och personalmängden samt utfallet för serviceköp och skatteinkomster samt också investeringar på stadsnivån och stadens affärsverk följs med månatligen. Till stadsstyrelsen och fullmäktige lämnas en uppföljningsrapport om situationen i slutet av april och augusti som är mera omfattande än månadsrapporten. Stadsstyrelsen beslutade 2.3. att i anslutning till behandlingen av dispositionsplanen tillsätta en kommitté som styr balanseringsarbetet. Kommittén bestod av stadsstyrelsen och ordförandena för de fyra största nämnderna. Kommittén analyserade och bedömde nuläget/utvecklingsutsikterna för ekonomin och servicen på försommaren och uppgjorde sitt förslag till sparåtgärder utifrån sektorernas och organens beredning. Stadsfullmäktige fastslog i juni stadens program för balansering av ekonomin Om verkningsfullheten och tillförlitligheten för bedömningen av resultatet fås årligen en uppskattning genom revisionsnämndens utvärderingsberättelse. Stadens revisor ger också sitt utlåtande om den interna kontrollens och riskhanteringens resultat år i sin revisionsberättelse. 3. Kontroll över anskaffning, överlåtelse och skötsel av egendom samt hantering av medelanvändningen Under räkenskapsperioden har inga betydande förluster, värdeminskningar i anskaffningar, i överlåtelse av eller bruksvärde för egendom konstaterats och inte heller har man råkat ut för ersättningsansvar eller annat rättsligt ansvar. Antalet besvär som inlämnats till marknadsdomstolen har ökat klart. De fall som är anhängiga ökar osäkerheten i verksamheten eftersom man blir tvungen att handla utgående från tillfälliga lösningar. I marknadsdomstolen är besvär gällande distansmedicinska tjänster inom hemvården anhängiga. Vidare har marknadsdomstolens beslut i upphandlingsärende överklagats hos Högsta förvaltningsdomstolen i följande varu- och tjänsteupphandlingar:

31 27 Samordnad upphandling av städkemikalier och -redskap Anropsbussar, där det i ärendet dessutom har väckts en separat skadeståndstalan Hanteringen av gatubelysningen Vid uppföljningen av upphandlingarna har inte framkommit några oegentligheter och inte heller vid hanteringen av medelanvändning har några brister eller bedräglig verksamhet upptäckts i fråga om stadens egendom. För kontrollen över köpservicen och de tväradministrativa processerna konstateras att: Antalet dagar för fördröjd förflyttning som VCS fakturerar var senaste år 3100 (ökning jämfört med föregående år 29,2 %) och faktureringen 2,3 miljoner. Servicekedjan för äldre har utvecklats, men trots detta fortsätter problemet år efter år. Verksamhetsmässigt har stadens organisation misslyckats med minskningen av patienter med fördröjd flyttning. I slutet av år var beloppet på stadens långfristiga lån 187,6 miljoner och de kortfristiga lånens belopp 55,3 miljoner. Staden har aktivt utnyttjat den låga räntenivån genom att öka beloppet på sina kortfristiga lån. Lånens totalbelopp har ytterligare fortsatt att växa beroende på stora investeringar. En ökning av lånebeloppet innebär en väsentlig risk för staden. För hantering av lånebeloppet och ränterisken har stadsstyrelsen utarbetat en låneportföljsanalys under ledning av en utomstående sakkunnig och med stöd av analysen har ränteswapavtal ingåtts för att hantera ränterisken. Åren 2020 och 2024 finns en återfinansieringsrisk i stadens låneportfölj, då det som ska betalas på årsnivå är 55 miljoner. 4. Avtalsverksamhet Stadsstyrelsen har ingen vetskap om att betydande negativa följder för verksamheten skulle ha föranletts av avtal. Vid utarbetandet av avtal utnyttjas upphandlingsväsendet och stadsjuristen. Det nya systemet för elektronisk dokumentförvaltning Kaarle (Tweb) har tagits i bruk etappvis för att effektivera dokumentförvaltningen och beslutsfattandet. För sin del förbättrar systemet den övergripande avtalshanteringen. 5. Information och kommunikation Stadsstyrelsen leder informationen och kommunikationen utifrån stadskoncernens kommunikationsstrategi. För utvecklande av stadens interna och externa kommunikation har flera satsningar gjorts. Nya webbsidor publicerades våren och samarbetet med Kuntien Tiera Oy fortsätter ytterligare. Ibruktagande av ett nytt intranät är aktuellt i slutet av år Det nya intranätet är ett socialt arbetsställe och möjliggör ett lätt ibruktagande av behövliga uppgifter eller system. Med hjälp av intranätet främjas en öppen och interaktiv kommunikation i arbetsgemenskapen samt styrprocesser för verksamheten och ekonomin. Det kommer att vara alla anställdas mötesplats, där man arbetar (arbetsytor/databanker på individ- och enhetsnivå), förmedlar information, skapar sammanhållning och gemensamma verksamhetsmodeller. Delområdena i stadens strategi har knutits till informationstidningens ämnesval och innehåll. Kommuninvånarna är i allt större omfattning med i sociala medier, där staden också har varit aktiv. De sociala medierna förbättrar interaktionen med kommuninvånarna. Som nya informationskanaler togs senaste år i bruk Instagram och Linkedln. Pressinfon har ordnats regelbundet i samband med organens möten samt då ändringsprojekt inom serviceproduktionen behandlas eller är aktuella. För kommuninvånare och olika intressentgrupper ordnades 42 informationstillfällen. 6. Ordnande av den interna revisionen Den interna revisionen arbetar underställd stadsdirektören och har som uppgift att granska förvaltnings- och ekonomiprocesserna samt delta i utvecklingen av riskhanteringen, den

32 28 interna kontrollen och förvaltningen bl.a. genom utbildning. De interna revisorerna stöder förverkligandet av stadens mål genom att granska och utvärdera hur organisationerna och den interna kontrollen fungerar samt att verksamheten och beslutsfattandet sker i enlighet med bestämmelserna. Utifrån de granskningar som utförts konstateras att den interna kontrollen fungerar tillfredsställande. För övervakning, styrning och utveckling av den interna revisionen samt koordineringen av denna och revisionen finns en revisionskommitté. Interna revisionen biträder stadens externa revisor enligt avtal samt säljer sina tjänster också till bl.a. samkommunen för Vasa sjukvårdsdistrikt. 7. Helhetsbedömning av riskhanteringens och den interna kontrollens nuläge samt utvecklingsåtgärder under ekonomiplaneperioden Stadsstyrelsen konstaterar att förvaltningarnas, affärsverkens och dotterbolagens utvärderingar har behandlats i vederbörande beslutsfattande organ, varvid uppgifter om brister och korrigeringsbehov har tagits upp till behandling. Utifrån redogörelserna konstateras att den interna kontrollen i regel når en godtagbar nivå och att ett systematiskt utvecklingsarbete för identifiering, bedömning och hantering av riskerna pågår. Målet är att ta in utvecklingsarbetets resultat som en del av styrsystemet för ekonomin och verksamheten från och med beredningen av budgeten år Sektorernas, resultatområdenas, affärsverkens och koncernbolagens centrala svar på frågan Hur bedöms verksamhetsmiljön och eventuella risker ändras under ekonomiplaneperioden finns uppräknade enligt följande: Sparåtgärdernas och strukturförändringarnas inverkan på balansen inom serviceproduktionen och ekonomin (t.ex. arrangemangen i anslutning till verksamhetsmiljön och finansieringsunderlaget är helt öppna, statens sparåtgärder har återverkningar på de kommunala aktörerna, ändringar i lagstiftningen som skulle innebära nedskärning av verksamhet.) Den allt stramare ekonomin skapar större utmaningar än tidigare: svårare att få utomstående finansiering, byte/avslutande av EU-program- och projektperiod Inverkan av ändringar i akutvården och andra social- och hälsovårdsfrågor bekräftas under den här tidsperioden Ovetskapen om den kommande social- och hälsovårdsveksamheten är en stor risk = eventuella ändringar i klientförhållandena Riksomfattande besparingar och reformen inom yrkesutbildningen I och med stödservicereformen ändras verksamhetsmiljön väsentligt och antalet anställda inom Förvaltningsservicen tredubblas nästan Hantering av egendomen: reparationsskulden för den existerande fastighetsmassan i förhållande till nyinvesteringarna Risker i anslutning till långvariga avtal i en förändringssituation Cybersäkerheten ett växande hot/de elektroniska systemens sårbarhet Riksomfattande och regionala lösningar vid ordnandet/producerandet av service Omorganiseringen av räddningsväsendet och utsikterna år 2019 Den stora ökningen av antalet flyktingar föranleder behov av service och ekonomiska resurser För att ovan nämnda risker i framtiden ska kunna hanteras och kontrolleras, ska uppföljningsförfarandet för verksamhetsstyrningen förbättras fortgående. Stadsstyrelsens verksamhetslinjer för intern kontroll och riskhantering och konkreta utvecklingsåtgärder under ekonomiplaneperioden är följande:

33 29 1) Riskhanteringen och kontrollen utvecklas under perioden genom en enhetlig integrerad styrmodell, jämförelseutveckling och skräddarsydd utbildning. ÅTGÄRDER: Fortgående arbete i riskhanteringsarbetsgruppen och den övergripande riskhanteringsarbetsgruppen, direkt koppling för riskhanteringen och den interna kontrollen till strategin, budgeten och verksamhetsuppföljningen. En enhetlig riskkartläggningsmodell och mätbara övervakningskontroller skapas för hela stadskoncernen. Modellen är synkroniserad för målstyrning av verksamheten och ekonomin och förutsätter rättidig/tillförlitlig/systematisk rapportering från enhets-/organ-/intressentgrupps-/ och koncernnivån till stadsstyrelsenivån. Organspecifika eller tväradministrativa/processvisa enhetliga kontroll- och riskhanteringssystem tas i bruk i alla organ. 2) Genom fortgående förbättrande av ledningssättet och god förvaltning stärks grunden för riskhanteringen och främjas uppnåendet av målen. ÅTGÄRDER: Ledningsutbildningen stöds och utbildning/konsultering ordnas aktivt samt på beställning. Det nya controllersystemet, med HR- och ekonomicontrollrarna som hjälp för sektordirektörerna, skapar en möjlighet att förankra och skräddarsy utbildning och styrning inom sektorerna. 3) För balanseringen av stadens ekonomi och förbättrande av produktionsstrukturerna inriktas kontrollen och riskhanteringen på tväradministrativa kvalitetssäkringsprocesser. ÅTGÄRDER: Ändamålsenlig användning av och balans i stadskoncernens resurser främjas med regelbunden utvärdering och genom mätaranalyser. I och med omorganiseringen av stödservicen kan man övergå till en enhetlig praxis inom hela förvaltningen speciellt inom personal-, ekonomi- och dokumentförvaltningsservicen och i det sammanhanget säkerställs en fungerande intern kontroll och övervakning av den enligt den nya verksamhetsmodellen.

34 30 4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS 4.1 Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningen ska visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna för serviceproduktionen. I Affärsverkens bokslut redovisas utgifter och intäkter som erhållits internt och externt Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader 0 Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Tilikauden ylijäämä ( alijäämä) RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader 24,3 24 Årsbidrag / Avskrivningar, % 37,5 10 Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna = 100 * Verksamhetsintäkter / (Verksamhetskostnader - Tillverkning för eget bruk) Årsbidraget i procent av avskrivningarna = 100 * Årsbidrag / Avskrivningar och nedskrivningar

35 Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens intäkter uppgick till totalt 512,0 miljoner euro (506,4 milj. år 2014). Skatteinkomsternas andel av intäkterna var 54,3 % och statsandelarnas 19,5 %, dvs. skattefinansieringen utgör 73,8 % av intäkterna. Skattefinansieringens andel ökade 0,2 procentenheter jämfört med det föregående året. RESULTATRÄKNINGENS INTÄKTER 100 % 2,6% Finansiella intäkter 13,1 milj. 2,4% Finansiella intäkter 12,0 milj. 90 % 80 % 19,5% Statsandelar 99,7 milj. 19,8% Statsandelar 100,4 milj. 70 % 60 % 50 % 40 % 54,3% Skatteinkomster 278,2 milj. 54,1% Skatteinkomster 274,1 milj. 30 % 20 % 10 % 23,6% Verksamhetsintäkter 121,0 milj. 23,7% Verksamhetsintäkter 120,0 milj. 0 % Verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkterna var 121,0 miljoner euro, och de ökade med 1,0 % från år 2014, medan den nationella genomsnittliga ökningen var 1,6 %. De största posterna är försäljningsintäkterna 57,7 miljoner euro och avgiftsintäkterna 28,0 miljoner euro Skatteinkomster Skatteinkomsterna år var 278,2 miljoner euro och ökningen var 4,1 miljoner euro. Kommunalskattens andel av skatteinkomsterna var 81,0 %, motsvarande nationella nivå var i genomsnitt 86 %. Samfundsskattens andel var 11,9 % och fastighetsskattens 7,1 %. Skatteslagens fördelning Samfundsskatt; 33,2 milj. 11,9 % Fastighetsskatt; 19,6 milj 7,1 % Kommunalskatt; 225,4 milj. 81,0 %

36 32 Kommunalskatt samlades år sammanlagt 225,4 milj. euro. Ökningen i de kommunalbeskattningsbara inkomsterna i Vasa ökade med ca 0,9 %. Kommunalskatteintäkten år underskred det budgeterade med ca 2,2 miljoner euro och 1,0 %. Samfundsskatt redovisades 33,2 miljoner euro, vilket är cirka 1,4 miljoner euro bättre än föregående år. Samfundsbeskattningsutfallet har försämrats i hela landet. På minskningen inverkade en sänkning av samfundsskattesatsen från 24,5 procent till 20,0 procent år Å andra sidan har kommunernas fördelningsandel av samfundsskatten höjts med 5 procentenheter fram till år. Redovisningarna av fastighetsskatten var 19,6 miljoner euro. Skattesatserna var: allmän 1,15 %, stadigvarande bostad 0,5 %, kraftverk 2,85 % och obebyggd byggplats 3,0 %. Fastighetsskatten ökade med 2,5 milj. euro jämfört med föregående år och underskred det budgeterade med 0,3 milj. euro Statsandelar Statsandelarnas utfall var 99,7 miljoner euro, vilket var 0,08 miljoner euro mindre än det budgeterade. Jämfört med år 2014 minskade statsandelarna med 0,7 milj. euro. Statsandelarna utgör 19,5 % av stadens totala inkomster. Kalkylmässiga statsandelar (milj. ) 2014 förändr. % Basservicen 95,9 85,4-10,9 % Skatteinkomstbaserad statsandelsutj. -18,0-9,8-45,7 % Utjämning till följd av systemändring 0,3 0,3 0,0 % Utbildnings- och kulturväsendets övr. statsa. 22,2 23,8 7,0 % Totalt 100,4 99,7-0,7 % Finansieringsintäkter Finansieringsintäkterna blev 13,1 miljoner euro och de ökade med 1,1 miljoner euro. Av finansieringsintäkterna är den mest betydande den dividend på 12 miljoner euro som Vasa Elektriska Ab har betalt. 4.3 Resultaträkningens kostnader

37 33 Resultaträkningens kostnader blev totalt 503,7 milj. euro, varav verksamhetskostnaderna utgjorde 99,4 % och de finansiella kostnaderna 0,6 % Verksamhetskostnader Verksamhetskostnaderna var 500,5 miljoner euro; sänkning jämfört med det föregående året var 0,6 %. Ökningen i verksamhetskostander har minskat kraftigt i Vasa. Av verksamhetskostnaderna är den mest betydande posten personalkostnaderna på 253,0 miljoner euro, minskning jämfört med det föregående året är 0,9 %. Kostnadsposten för köp av service var 177,3 miljoner euro. Över hälften av kostnadsposten, dvs. 88,9 milj. euro, är kostnader för specialsjukvården vilka sjönk med 2,6 %. Verksamhetskostnader andel 2014 förändring milj. % milj. % Personalkostnader 253,0 50,5 % 255,2-0,9 Köp av service 177,3 35,4 % 178,7-0,8 Material och förnödenheter 27,1 5,4 % 29,4-7,7 Understöd 32,9 6,6 % 31,3 5,3 Hyror 7,1 1,4 % 6,5 9,3 Övriga verks.kostnader 3,0 0,6 % 2,1 44,1 Totalt 500,5 100 % 503,3-0, Finansiella kostnader De finansiella kostnaderna under räkenskapsperioden var 3,2 milj. euro, varav 2,9 milj. euro är räntor på långfristiga lån. 4.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag Verksamhetsbidraget var -377,0 miljoner euro och det ökade från föregående år 3,9 milj. euro och 1,0 %. Skatteinkomster och statsandelar, dvs. skattefinansieringen var 377,9 miljoner euro. Skattefinansieringen räckte för att täcka verksamhetsbidragsbeloppet, varvid det återstod 0,9 miljoner euro av skattefinansieringen för andvändning till investeringar. Verksamhetsbidragets andel av skattefinansieringen var 99,8 %. Årsbidraget var 11,6 miljoner euro; medan det ändrade budgeterade årsbidraget var 0,9 miljoner euro. Skillnaden mot budgeten beror på att skatteintäkterna och verksamhetsbidraget förverkligats över det budgeterade och att statsandelarna och de finansiella intäkterna blev mindre än budgeterat. Poster som förklarar årsbidragsavvikelsen milj. Nettoutgift inom driftsekonomin under budgeten 10,3 Skatteinkomster över budgeten 0,8 Statsandelar under budgeten -0,1 Finansiella inkomster netto under budgeten -0,5 Totalt är årsbidraget bättre än budgeterat 10,6 Minimikravet för ekonomisk balans, nämligen att årsbidraget ska vara lika stort som avskrivningarna, uppfylldes inte längre. Avskrivningarna var 30,9 miljoner euro och årsbidraget täckte 37,5 % av avskrivningarna.

38 34 ÅRSBIDRAG, AVSKRIVNINGAR OCH KUMULATIVT ÖVER-/UNDERSKOTT 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0 34,1 30,0 30,2 28,9 30,6 26,3 22,4 22,1 28,5 22,0 30,9 20,0 17,1 16,8 24,3 25,9 21,1 17,7 18,8 11,6 17,9 18,9 19,9 24,1 28,7 3, ,7 0,0 5,1-20,0-30,0 årsbidrag milj. kumulativt över-/underskott milj. avskrivningar milj. -21,2 En finansieringsbalans inom ekonomin på lång sikt förutsätter att de planenliga avskrivningarna och de egna anskaffningsutgifterna för investeringar är på samma nivå. Räkenskapsperiodens resultat blev -19,3 miljoner euro. Efter inkomstföringen av avskrivningsdifferensen utgjorde räkenskapsperiodens underskott -17,6 miljoner euro.

39 35 5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 5.1 Finansieringsanalys och nyckeltal I finansieringsanalysen sammanställs stadens alla penningkällor och användningen av pengar under räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens affärshändelsers inverkningar på stadens likvida medel Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del 0 0 Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland beståen Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del 0 0 Förändringar i utlåningen 0 0 Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet 0 0 Ökning av långfristiga lån Minskning av lånfristiga lån Förändringar i kortfristiga lån Övriga förändringar i likviditeten Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel NYCKELTAL FÖR FINANSIERINGSANALYS Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, Intern finansiering av investeringar, % 26,8 6,7 Låneskötselbidrag 0,5 0,2 Likviditet, kassadagar 8 6 Invånarantal Intern finansiering av investeringar, % = 100 * Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Amorteringar på lån) Likviditet, kassadagar = 365 pv * Kassamedel / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden

40 36 Verksamheten och investeringarna under räkenskapsperioden uppvisar ett negativt kassaflöde på 30,7 miljoner euro. Med intern finansiering täcktes 26,8 % av investeringsutgifterna. Under räkenskapsperioden ökade det räntebärande främmande kapitalet 15,7 miljoner euro och likvida medlen ökade med 3,8 miljoner euro. Året avslutades på räntemarknaden med låga räntenivåer. Den första noteringen år för 1 mån. euribor var 0,016 %, och vid årets slut var den -0,205 %. Långfristiga lån lyftes 40,0 miljoner euro och amorterades 24,3 milj. euro. Lånestocken vid årets slut var 247,3 miljoner euro. ÅRSBIDRAG OCH SJÄLVFINANSIERINGSUTGIFT FÖR INVESTERINGAR Årsbidrag Självfinansieringsutgift gör invest Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, under räkenskapsperioden och fyra tidigare år sammanlagt ger en bild av hur investeringarnas självfinansieringsandel har förverkligats under längre tid. Självfinansieringskravet uppfylls om det kumulativa kassaflödet vid det senaste bokslutet är positivt. Vasas nyckeltal är -176,3 miljoner euro. Inkomstfinansiering av investeringar, % anger hur stor del av de egna anskaffningsutgifterna för investeringar som har finansierats med internt tillförda medel. Nyckeltalet för Vasa var 26,8 %. Låneskötselbidraget anger inkomstfinansieringens tillräcklighet för betalning av räntor och amorteringar på främmande kapital. Inkomstfinansieringen räcker till skötseln av lånen, om nyckeltalets värde är 1 eller större. Kommunens låneskötselförmåga är god om nyckeltalets värde är över 2, tillfredsställande om nyckeltalet är 1-2 och svag om värdet stannar under 1. Vasas låneskötselbidrag är på svag nivå 0,5 (0,2 år 2014). Kassans täckning (dagar) visar kommunens likviditet. Nyckeltalet anger antalet kassautbetalningsdagar som kan täckas med kommunens likvida medel. Kassan i Vasa stad hade en täckning på 8 dagar i slutet av året.

41 37 6. DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN 6.1 Balansräkning och nyckeltal Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Balansräkningen innehåller egendoms- och kapitalposterna i slutet av räkenskapsperioden. AKTIVA 2014 PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital Övriga utgifter med lång verkningstid Uppskrivningsfond Förskottsbetalningar och pågående nyanläg Övriga egna fonder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperiod Materiella tillgångar Räkenskapsperiodens över-/underskott Mark- och vattenområden Uppskrivningar av mark- och vattenområden AVSKRIVNINGSDIFFERENS Byggnader OCH RESERVER Fasta konstruktioner och anordningar Avskrivningsdifferens Maskiner och inventarier Reserver Förskottsbetalningar och pågående nyanläg AVSÄTTNINGAR Placeringar Avsättningar för pensioner Aktier och andelar Övriga avsättningar Uppskrivningar av aktier och andelar Övriga lånefordringar FÖRVALTAT KAPITAL Övriga fordringar Statens uppdrag Förskottsbetalningar och pågående nyanläg 0 0 Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 0 6 FRÄMMANDE KAPITAL Donationsfondernas särskilda täckning Långfristigt Övriga förvaltade medel Masskuldebrevslån Lån från finansiella institut och försäkringsa RÖRLIGA AKTIVA Lån från offentliga samfund Omsättningstillgångar Anslutningsavgifter och övriga skulder Material och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga produkter 8 10 Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsa Fordringar Lån från offentliga samfund Långfristiga fordringar Lån från övriga kreditgivare Kundfordringar 0 0 Erhållna förskott Lånefordringar 0 0 Skulder till leverantörer Övriga fordringar Övriga skulder Resultatregleringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar PASSIVA TOTALT Övriga fordringar Resultatregleringar Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument Masskuldebrevsfordringar Kassa och banktillgodohavanden AKTIVA TOTALT

42 38 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 47,2 51,5 Relativ skuldsättningsgrad, % 64,0 57,6 Ackumulerat över-/underskott, Ackumulerat över-/underskott, /invåna Lånestock 31.12, mn Lånestock 31.12, /invonare Lånefordringar 31.12, mn Invånarantal Soliditetsgrad, % = 100 * (Eget kapita + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet - Erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (Främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster Lånestock = Främmande kapital - (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skuljer) Lånefordringar = masskuldebrevslånefordringar och övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar Soliditetsgraden mäter soliditet, förmåga att bära underskott och kapacitet att klara av åtaganden på lång sikt. En genomsnittlig soliditetsgrad på 70 % kan anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. Vasas soliditetsgrad var 47,2 %. Den relativa skuldsättningsgraden anger hur stor del av driftsinkomsterna som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Ju lägre nyckeltal, desto bättre möjligheter har kommunen att klara av återbetalningen av skulder genom intern finansiering. Vasa stads relativa skuldsättningsgrad steg från 2014 och var 64,0 %. Med lånestock avses främmande kapital som löper med ränta. Vasas lånestock ökade med 34,5 miljoner euro. Lånet/invånare uppgick vid årets slut till euro.

43 Balansräkningens struktur I balansräkningens aktiva ökade omsättnings- och finansieringstillgångarna med 4,2 milj. euro och immateriella och materiella förnödenheter ökade 7,3 milj. euro från föregående år. I passiva ökade främmande kapitalet 18,7 milj. euro och eget kapital minskade 18,4 milj. euro. BALANSRÄKNINGENS STRUKTUR 7 % 4 % 16 % Omsättnings- och finansieringstillg. 47,5 milj. Förvaltade medel 22,7 milj. Placeringar 107,1 milj. 46 % Främmande kapital 322,0 milj. 1 % Förvaltat kapital 23,0 milj. 73 % Immaterialla och materialla förnödenheter 482,0 milj. 1 % Avsättningar 4,4 milj Reserver 6,0 milj. 49 % Eget kapital 303,7 milj. AKTIVA PASSIVA I aktiva är den största posten materiella tillgångar 467,1 miljoner euro. Placeringarna, som består av aktier, utgivna lån och övriga placeringar, bildar den andra i ordningen av betydande poster, 107,1 miljoner euro. De förvaltade medlen är ca 22,7 miljoner euro. Rörliga aktiva, dvs. omsättningstillgångar, kortfristiga fordringar samt kassa och bank uppgår till 47,5 miljoner euro. I passiva förklaras minskningen av eget kapital (303,7 milj. ) med underskottet från den räkenskapsperiod som nu granskas. Det egna kapitalets övriga egna fonder består av skadefonden och läroavtalsväsendets fond, vars sammanlagda värde är 10,4 miljoner euro. Reserverna är avskrivningsdifferensen 6,0 miljoner euro och investeringsreserveringen 0,06 miljoner euro för investeringar i samband med kommunfusionen. Avsättningarna på 4,4 miljoner euro består av följande: Avsättning för pensionsansvar 0,9 miljoner euro Avsättning för landskapsarbeten på Sunnanvik avstjälpningsplats 2,2 milj. euro Skyldigheter att sanera områden 1,0 miljoner euro Skadeståndsansvar 0,3 milj. euroa Borgensansvaren var totalt 140,4 miljoner euro. Största tillväxten har varit för Pikipruukkis, Fab Vaasan Yrittäjänkatu 17 och Brändö Kampus del. Proprieborgen är 136,9 miljoner euro, av vilka borgen som beviljats dotterbolag var 74,4 milj. euro, borgen som beviljats andra än dotterbolag 49,3 milj. euro och fyllnadsborgen 3,7 milj. euro. Vasa stads andel av Kommunernas garanticentrals borgensansvar uppgick till 319,3 miljoner euro år, motsvarande summa år 2014 var 302,6 miljoner euro.

44 40 7. TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER Beräkningen över totala inkomster och utgifter uppgörs från resultaträkningen och finansieringsanalysen, vilka innehåller endast externa inkomster, utgifter och finansiella transaktioner. INKOMSTER milj % UTGIFTER milj % Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter 121,0 21,0 Verksamhetskostnader 500,5 87,6 Skatteinkomster 278,2 48,3 - Tillverkning för eget bruk -2,5-0,4 Statsandelar 99,7 17,3 Räntekostnader 3,0 0,5 Ränteintäkter 0,8 0,1 Övriga finansiella kostnader 0,2 0,0 Övriga finansiella intäkter 13,1 2,3 Korrigeringsposter i inkomsfinansiering Korrigerinsposter i inkomstfinansiering 0,0 0,0 - Förändring av avsättningar -0,2 0,0 - Överlåtelsevinster på nyttigheter - Överlåtelseförluster för nyttigheter som som hör till beståenden aktiva -3,7-0,6 hör till bestående aktiva 0,0 0,0 Investeringar Investerigar Finansieringsandelar för investeringsutgist 2,9 0,5 Investeringsutgifter 46,0 8,1 Överlåtelseinkomster av nyttigheter som Finansieringsverksamhet hör till bestående aktiva 4,4 0,8 Ökning av utlåningen 0,0 0,0 Finansierigsverksamhet Minskning av långfristiga lån 24,3 4,3 Minskning av utlåningen 0,2 0,0 Minskning av kortfristiga lån 0,0 0,0 Ökning av långfristiga lån 40,0 7,0 Minskning av eget kapital 0,0 0,0 Ökning av kortfristiga lån 18,8 3,3 Totala utgifter sammanlagt 571,3 100,0 Ökning av eget kapital 0,0 0,0 Totala inkomster sammanlagt 575,4 100,0

45 41 8. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Koncernbokslutet har upprättats utgående från koncernsamfundens bokslut, dvs. som en sammanställning av balansräkningar och resultaträkningar samt noterna till dessa. I koncernbokslutet inkluderas därtill en finansieringsanalys för koncernen, i vilken kommunkoncernens medelanskaffning och användningen av medlen under räkenskapsperioden utreds. I koncernbokslutet har dotterbolagen som hör till koncernen samt samkommunerna förutom Kova Login Ab sammanförts. De största dottersamfunden är Vasa Elektriska-koncernen, Fab Pikipruukki, Vasa yrkeshögskola Ab och Brändö Företagscentrum Ab. Koncernens andelar i intressebolagens eget och främmande kapital presenteras i koncernbokslutets noter. Styrningen av koncernens verksamhet Stadsfullmäktige fastställer målen för dotterbolagens verksamhet och ekonomi i budgeten. I budgeten har också vissa principer för ägarstyrningen fastställts. Stadsstyrelsen svarar för ordnandet av koncernstyrningen och koncernkontrollen. Stadsstyrelsen ansvarar också för beredningen av de mål som sätts för koncernsamfunden. Stadens koncerndirektiv förnyades av en kommitté som stadsstyrelsen utsåg. Stadsstyrelsen har förlängt mandattiden för kommittén för utvecklandet av koncernstyrningen till år I arbetet för utvecklande av koncerndirektivet och vid ordnandet av koncernövervakningen beaktades den bolagiseringsskyldighet som ändringen i kommunallagen medförde. År 2014 bolagiserades Vasa stads miljölaboratorium till BotniaLab Ab och affärsverket Vasa Hamns och Umeå Hamn Ab:s verksamhet överfördes till bolaget Kvarken Ports ltd, som Vasa stad och Umeå stad bildade 50/50. År fattades beslut om bolagisering av vissa av Vasa vuxenutbildningscenters funktioner. I Vasa stadskoncern fanns 23 dottersamfund, 12 intressesamfund och 6 samkommuner. Stadsstyrelsen ger med stöd av 23 i kommunallagen vid behov anvisningar som är bindande för dottersamfunden. För koncernens operativa ledning och uppföljning svarar stadsdirektören. Väsentliga händelser som rör koncernen och uppfyllandet av de ekonomiska mål som ställts för dotterbolagen Fab Pikipruukki De principer och ställda krav och mål som överenskommits med Fab Pikipruukki har följts upp för räkenskapsperioden enligt det förfarande som avtalats separat räkenskapsperioden år Efterfrågan på hyresbostäder har varit livlig under verksamhetsåret och vid avslutande av räkenskapsperioden var 97,6 % (96,3 %) av de bostäder som bolaget äger uthyrda. Bostädernas användningsgrad har hållits på en god nivå under verksamhetsåret. Bolagets ekonomiska läge är också på en rimlig nivå. Bolaget har fortsatt byggandet av servicehus enligt intentionsavtalet som ingåtts med Vasa stad. Under året färdigställdes servicehuset på Himalajagatan. I servicehuset på Himalajagatan finns 81 service- och intervallbostäder. Byggandet av servicehus i Södra Klemetsö och Lillkyro inleddes. Vasa stad överlät byggnader i Lillkyro till bolaget för byggande av ett nytt servicehus. Fab Sekahaku Bolagets verksamhetsområde är uthyrning av bostadslägenheter. Bolagets byggnader finns på följande adresser: Fångstmannagatan 45, Formansgatan 18, 19 och 21, Klemetsögatan 15, Verkstadsgatan 11 och Olympiagatan 3. Lägenheternas användningsgrad har varit 99,3 %. Bolaget har ingen egen personal och bolagets disponentuppgifter har skötts av Luotsi Kiinteistöpalvelut Oy.

46 42 Målet var att fortsätta den fördelningsutredning som inleddes år 2008, men utredningsarbetet har inte framskridit till förvaltningsbehandling. Vasa Bostadsrätt Ab Vasa Bostadsrätt Ab är ett aktiebolag som ägs i sin helhet av Vasa stad och det enda bolag i Vasaregionen som erbjuder bostadsrättsbostäder. Räkenskapsperiodens verksamhet har varit stabil och bolagets ekonomiska ställning har inte ändrats väsentligt under räkenskapsperioden. Antalet bostäder som bolaget äger var i slutet av räkenskapsperioden 282 och användningsgraden var 88,4 %. Vähänkyrön Vuokratalot Oy Vähänkyrön Vuokratalot Oy har i sin nuvarande form bildats år Vasa stad blev bolagets nya ägare genom kommunsammanslagningen år Bolaget äger 173 bostäder och bostädernas användningsgrad var 96,4 % (93,4 %). Bolaget genomgår en frivillig skuldsanering Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil och bolagets ekonomiska ställning har inte förändrats väsentligt. Bolagets likviditet är god. As Oy Teeriniemenkatu 8 och Vaasan Kråklundinkatu samt Fab Vaasan Mäntyhovi. Bolagens verksamhet har fortgått på sedvanligt sätt. Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil och bolagens ekonomiska ställning har inte förändrats väsentligt under räkenskapsperioden. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) har beviljat As Oy Vaasan Kråklundinkatu befrielse från överlåtelsebegränsningarna under räkenskapsperioden. Klemetsösvängen De byggnader som bolaget äger har byggts på 1940-talet och de finns på Vasa stads tomt på adressen Magasinsgatan 2-4. Fastigheten fungerar i huvudsak som undervisnings-, kontorsoch arkivlokal. Bolaget ägs av Vasa stad och Senatsfastigheter. Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil och bolagets ekonomiska ställning har inte förändrats väsentligt. Vasa stad och Senatsfastigheter har beslutat att avstå från sitt ägande under räkenskapsperioden. Brändö Företagscentrum Ab Brändö Företagscentrum Ab hyr ut verksamhetslokaler till företag. Bolagets omsättning under räkenskapsperioden var 2,2 (2,3) miljoner euro, rörelseförlusten ca 40 t (6 t ) och räkenskapsperiodens vinst efter bokslutsöverföringar 0 t. De mål för verksamheten och ekonomin som satts upp för Brändö Företagscentrum Ab har uppnåtts under räkenskapsperioden. Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil. Vasa Parkering Ab och Fab Vaasan Myllynranta Bolagen har inte haft verksamhet under räkenskapsperioden. KiOy Cargo Apron Bolaget har inte haft verksamhet under räkenskapsperioden. NLC Vaasa Oy (Kova Login Ab) Efter investeringarna i logistikområdets första skede ( ) har bolagets verksamhet koncentreras på marknadsföring av logistikområdet. I slutet av år genomfördes en ny betydande etablering på området.

47 43 Fab Brändö Campus Bolaget har inlett sin affärsverksamhet 2012 genom köp av byggnaderna på Wolffskavägen 33 och Wolffskavägen År 2013 har bolaget köpt lokalerna på Wolffskavägen av SÖFUK. Bolagets ägarunderlag utökades under räkenskapsperioden och SÖFUK är efter en riktad emission minoritetsägare i bolaget. Renoveringen av Vasa yrkeshögskola (Wolffskavägen 30) slutfördes och saneringsbyggandet på Wolffskavägen av Medibothnia inleddes våren. Renoveringsprojektet som till helheten är omfattande blir färdigt i början av år Fastighets Ab Vasa Teaterparkering Bolagets konstituerande möte hölls , varefter byggandet av parkeringsanläggningen i det s.k. teaterkvarteret inleddes. Parkeringsanläggningen blev färdig enligt byggtidtabellen och kostnadskalkylen under december I parkeringsanläggningen finns 348 platser och anläggningen har hyrts till Vasa stad. Visit Vaasa (Vasaregionens Turism Ab) Bolaget inledde sitt andra verksamhetsår under ledning av en ny verkställande direktör. De primära uppgifterna var konkret arbete för att stärka bolagets betydelse i Vasaregionens turismverksamhet samt effektivering av det samarbete som bedrivs med samarbetspartnerna. Åtgärderna har under räkenskapsperioden börjat ge resultat. Bolaget flyttade till nya verksamhetslokaler för att vara närmare kunderna och turisterna. Bolaget utökade samtidigt sitt samarbete med partnerna. Oy Vaasa Parks Ab Till Vaasa Parks-koncernen hörde utöver moderbolaget Oy Vaasa Parks Ab de 100 %:iga dotterbolagen Kiinteistö Oy Vaasan Yrittäjänkatu 17 Fastighets Ab (Futura I-IV), Kiinteistö Oy Producta II Vaasa och KOy Energy Lab Vaasa. Situationen för de företag som verkar i Vasa var jämfört med Finlands allmänna ekonomiska situation och företagsklimatet positivare än i genomsnitt. Situationen avspeglades som en ökad efterfrågan på högklassiga verksamhetslokaler i Vasa år. Affärsverksamheten för Vaasa Parks-koncernen som erbjuder och producerar verksamhetslokalsservice var år i huvudsak enligt målen. Koy Vaasan Yrittäjänkatu 17 Fab:s fjärde teknologicenterbyggnad Futura IV togs i bruk i januari. Det ömsesidiga fastighetsaktiebolaget KOy EnergyLab Vaasa bildades i maj och byggnadsarbetena inleddes för Vasa universitets och två andra hyresgästers behov i juni. Utvecklings- och marknadsföringsarbetet för företagsparkerna och logistikområdet som genomförts utgående från ett serviceavtal mellan Vasa stad och Korsholms kommun samt marknadsförings- och företagsserviceuppgiften i anslutning till lediga verksamhetslokaler i Vasa upphörde Wasaline (NLC Ferry Ab Oy) Vasa stad och Umeå kommun har genom ett gemensamt beslut av bägges fullmäktige bildat ett gemensamt bolag för att driva fartygstrafiken i Kvarken. Rederiet lyckades för tredje året i rad öka trafikeringsvolymen och förbättra sitt resultat. Omsättningen ökade med nära 9 % och räkenskapsperiodens resultat visade ett överskott på 0,4 miljoner euro. Rederiets fartyg M/S Wasa Express dockades i årsskiftet Under dockningen gjordes bl.a. ändringsarbeten för att uppfylla kraven i svaveldirektivet. Samtidigt förnyades också fartygets passagerarutrymmen.

48 44 Rederiet har satsat på en tillförlitlig trafikering. Därtill har det i rederiets strategi ingått satsningar på försäljning och marknadsföring samt på en kundservice som hela tiden förbättras med hjälp av en sakkunnig och motiverad personal. Kvarken Ports (Kvarkenhamnar Ab) Vasa stad och Umeå kommun har genom ett gemensamt beslut av bägges fullmäktige bildat ett gemensamt bolag för att upprätthålla hamnarna i Kvarken. År var bolagets första egentliga verksamhetsår. Till bolagets verksamhetsområde hör upprätthållande av hamnfunktionerna i Umeå och Vasa. Bolagets mål är att erbjuda ett omfattande urval service för transport- och sjöfartsbranscherna. Under år trafikerade 1430 fartyg bolagets hamnar och 3,4 miljoner ton fraktgods hanterades. Utöver hamnfunktionerna erbjuder bolaget kompletterande service såsom lagring, administrering (frakt), verksamhetslokalservice. År var bolagets första hela räkenskapsperiod och verksamheten är koncentrerad till marknadsföring, organisering, processer och sökande av synergifördelar mellan de två hamnstäderna. Bolagets omsättning var 8,0 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat var 0,1 miljon euro. Vasa Elektriska Ab Energiförbrukningen sjönk år i och med det exceptionellt varma vädret och effektiveringen av energianvändningen. Lågkonjunkturen fortsatte inom ekonomin och bromsade upp investeringar i näringslivet. Elpriset fortsatte att sjunka både på parti- och detaljmarknaden. Marknadsprisernas låga nivå ledde till avslutanda av både kraftverk som varit i användning och kraftverksprojekt som pågått. Koncernens omsättning blev på nästan samma nivå som föregående år trots minskningen av omsättningen inom elhandeln. Alla affärsverksamhetsområden inom Vasa Elektriska nådde ett gott resultat. Koncernens omsättning år var 140,7 (141,6) miljoner euro. Rörelsevinsten ökade och var 36,6 (27,8) miljoner euro. Investeringarna i elproduktion genom EPV Energi Ab:s projekt fortsatte år. Utbyggandet av Torkkola i Vasa och Rajakiiri vindkraftspark i Torneå blev färdigt under året. Vasa Elektriskas nya hus har vid användningen visat sig vara fungerande. Stadsstyrelsen har avtalat med Vasa Elektriska om avkastningskravet för åren 2013, enligt vilket beloppet på den dividend som ska betalas är 50 % av Vasa Elektriska Ab:s resultat, dock i genomsnitt 12 miljoner euro per år. De överenskomna principerna och de uppställda kraven och målen har uppnåtts under räkenskapsperioden. Vasek (Vasaregionens Utveckling Ab) Vasek är ett av sju kommuner ägt regionalt utvecklingsbolag, vars viktigaste uppgifter är att producera basrådgivningstjänster för företag och utveckla näringslivets verksamhetsförutsättningar, genomföra utvecklingsprojekt som ansluter sig till näringsliv och företagande samt marknadsföra Vasaregionen, koordinera regionkommunikationen och intressebevakningen i samarbete med andra aktörer. I anslutning till bolaget verkar också Vasregionens Nyföretagarcentrum Startia, som är bolagets bifirma. Bolagets verksamhet under räkenskapsperioden utvecklades både operativt och ekonomiskt stabilt enligt planen och verksamhetsprinciperna. Tilltron till bolaget och kundnöjdheten var utifrån en kund- och intressentgruppsenkät som genomförts i september på samma sätt som tidigare räkenskapsperioder på en mycket hög nivå. Vasa Ekovärme Ab

49 45 Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil. Efter förvaltningsarrangemang har bolagets resultat förbättrats, men resultatet täcker inte alla avskrivningar. Det finansiella läget är dock måttligt och bolaget kan klara av sina skyldigheter. Vasa stad har köpt bolagets hela aktiestock. Vasa yrkeshögskola Ab De principer som överenskommits med Vasa yrkeshögskola och de krav och mål som ställts har uppnåtts under räkenskapsperioden. Verksamhetsåret var bolagets sjätte. Ab Stormossen Oy Ab Stormossen Oy blev en del av stadskoncernen från början av år 2013 som en följd av sammanslagningen av Vasa och Lillkyro. Dialogen med ägarkommunerna har varit aktiv och speciellt med Vasa stad har man aktivt förberett ett biogasprojekt i syfte att förädla biogas för trafikanvändning. År var bolagets 30:e verksamhetsår. Stormossens verksamhetsprincip är att upprätthålla en kostnadseffektiv avfallshantering med hög servicenivå och att beakta en hållbar utveckling. Stormossen äger knappt en tredjedel av avfallsenergianläggningen Westenergy Ab, som alstrar ånga som används för produktionen av el och fjärrvärme. Företagets omsättning var 13,6 (12,0) miljoner euro och vinsten var 0,4 (0,3) miljoner euro. Stormossen mottog sammanlagt ton avfall jämfört med ton föregående år. Återvinningsgraden för kommunalt avfall var under räkenskapsperioden 96 %. Det riksomfattande målet är 70 %. Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver inom koncernen I Vasa stadskoncern fanns 23 dottersamfund, 12 intressesamfund och 6 samkommuner. Den kommande vårdreformen har stor inverkan speciellt på Vasa stads och Vasa sjukvårdsdistrikts verksamhet. Nationellt bereds bildandet av flera stödservicebolag, varvid reformen utöver den egentliga social- och hälsovårdsverksamheten har väsentliga inverkningar också på stödservicen. Som en del av reformarbetet inom social- och hälsovårdsverksamheten har Vasa stad och Vasa sjukvårdsdistrikt beslutat att förena lager-, logistik- och upphandlingsservicen under de kommande åren. Även ägande och förvaltning av social- och hälsovårdsbyggnader är föremål för utredningsarbete. På grund av en ändring i kommunallagen har en del av Vasa vuxenutbildningscenters verksamhet bolagiserats från början av år Därtill utreds bolagiseringen av företagshälsovården. Vasa stad och Umeå kommun har bildat projektbolaget Midway Alignment Ab år. En finansieringsansökan som stöds av finska och svenska staten har lämnats in till EUkommissionen i februari 2016 och projektbolagets verksamhet inleds under år Efter utgången av Brändö Företagscentrums räkenskapsperiod har Vasa universitet sagt upp sitt hyresavtal för andra och tredje våningen i Fabriken. En minskning i omsättningen syns år Fab Pikipruukki utvidgar boendeserviceutbudet genom att i sin ägo låta bygga servicebostäder för äldre i och med byggandet av nya servicehus. Under räkenskapsperioden inleder bolaget byggandet av ett servicehus på Kaptensgatan.

50 46 Elproduktion med hjälp av olika stödsystem tillsammans med den långvariga långkonjunkturen har sänkt elens marknadspris så att det är ohållbart lågt. Existerande produktionskapacitet försvinner fortsättningsvis från marknaden och det är inte lönsamt att bygga marknadsbaserad produktionskapacitet under de närmaste åren. Vasa Elektriskas relativa konkurrensläge är starkt på alla koncernens nuvarande affärsverksamhetssektorer, fastän utsikterna för elmarknaden har försämrats ytterligare. Fjärrvärmens konkurrenskraft är bra mätt både enligt kostnaderna och de specifika utsläppen. Satsningar på elnätet och vindkraft medför tillväxtmöjligheter också för nätaffärsverksamheten. År 2014 ingick Stormossen ett samarbetsavtal med Vasa stad, enligt vilket Stormossen levererar fordonsgas för 12 gasbussar. Upphandlingen av Stormossens gasförädlingsanläggning och tankningsplats överklagades i marknadsdomstolen. Marknadsdomstolen gav sitt avgörande i februari 2016 och gasförsäljningen till Vasa stad inleds i slutet av år V A S A S T A D M O D E R B O L A G BOSTADS-OCH FASTIGHETSBOLAG VERKSAMHETSUTRYMMESBOLAG ÖVRIGA BOLAG Dotterbolag Ägoandel Dotterbolag Ägoandel Dotterbolag Ägoandel Fast. Ab Pikipruukki 100 % Ab Klemetsösvängen 61,9 % Vasa Elektriska Ab 99,9 % som äger Brändö Företagscentrum Ab 100 % som äger: - Bost.Ab Vasa Långviksgatan % Vasa Parkering Ab 100 % - Ravera Oy % - Bost.Ab Vaasan Asemakatu % Fast. Ab Vaasan Myllynranta 100 % - Vaasan Sähköverkko Oy 100 % Fast. Ab Cargo Apron 80,8 % - VS Vindkraft Ab 100 % Fast. Ab Sekahaku 53 % Kova Login Oy 60 % - EPV Energi Ab 42,6 % Vasa Bostadsrätt Ab 100 % Fast. Ab Brändö Kampus 100 % - Smedsby Värmeservice Ab 20 % As. oy Teeriniemenkatu % Fast. Ab Teatteriparkki 100 % As. oy Vaasan Kråklundinkatu 100 % Vasaregionens Utvecling Ab 58,1 % Fast. Ab Vaasan Mäntyhovi 70 % Vasa Ekovärme Ab 100,0 % Vähänkyrön Vuokratalot Ki Oy 100 % Intressebolag Vasa Yrkeshögskolan Ab 74,0 % Stormossen Oy 54,3 % Intressebolag Fast. Ab Formansgatan 14 38,0 % Vasaregionens Turism Ab 54,10 % Oy Vaasa Parks Ab 33,3 % BotniaLab Oy 100 % As. oy Koppelonkatu 2 31,1 % som äger: Oy EduVakk Ab 100 % Bost. ab Styrmansgatan 26 22,2 % - Fast. Ab Vaasan Yrittäjänkatu % - Fast. Ab Vaasan Producta II 100 % Intressebolag - Fast. Ab EnergyLab Vaasa 100 % Fast. Ab Brändö laboratorier 43 % Expo Österbotten Ab 30,2 % Fast. Ab Vaasan Ylioppilastalo 50 % Forskningscentrum Conradi Ab 25 % Fast Ab Ritz 25,1 % Oy Merinova Ab 24,6 % Kyrönmaan jätevesi Oy 50 % SAMKOMMUNER NLC Ferry Oy Ab 50 % Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä Kvarken Ports Ltd. 50 % Vasaregionens Arenor Samkommun Kårkulla samkommun Pohjanmaan Liitto - Österbottens förbund Vasa sjukvårdsdistrikts samkommun Sv. Österbottens förbund för utbildning och kultur, - som omfattar Yrkesakademin i Österbotten KulturÖsterbotten Wasa Teater

51 47 9. KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT 9.1 Koncernresultaträkning och nyckeltal Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Andel av intressesamfundens vinst (förlust) Verksamhetsförlust Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperioden över- och underparivärden 11 0 Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar Ökning (-) eller minskning (+) av asvskrivningsdifferens Minoritetsandelar Räkenskapsperioden överskott (underskott) Verksamhetsintäkter % av verksamhetskostnader Årsbidrag % av avskrivningar Årsbidrag /invånare Kommunens invånarantal Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna = 100 * verksamhetsintäkter / verksamhetskostnader Årsbidrag i procent av avskrivningarna = 100 * årsbidraget / (avskrivningar enligt plan + nedskrivningar)

52 Finansieringsanalys för kommunkoncern Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Räkenskapsperiodens skatter Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförd medel Ökning/minskning i avsättningar Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva Försäljningsförlust av tillgångar bland bestående aktiva Kassaflödet för nvesteringarnas del Investeringsutgifter Korrigering av investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen 0-7 Minskning av utåningen Förändringar i lånebestpndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av korfristiga lån Förändring av eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Utbetalda dividender 0-7 Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordningar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Intern finansiering av investeringar % Intern finansiering av kapitalutgifter % Låneskötselbidrag Likviditet, kassadagar Intern finansiering av investeringar, % = 100 * årsbidraget / egen anskaffningutgift för investeringat Intern finansiering av kapitalutgifter, % = 100 * årsbidraget / (egen anskaffningutgift för investeringar + nettoökning av utgivna lån + amorteringar på lån) Lånskötselbidrag = (årsbidraget + räntekostnader( / (räntekostnader + amorteringar på lån) Likviditet (kassadagar) = 365 dagar * likvida medel / kassabetalningar under räkenskapsperioden

53 Koncernbalansräkning och nyckeltal AKTIVA 2014 PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital Immateriella rättigheter Uppskrivningsfond Övriga utgifter med lång verkningstid Övrigt eget kapital Förskottsbetalningar och pågående nya Över -/ underskott från tidigare räkenskaps Totalt Räkenskapsperiodens över-/underskott Totalt Materiella tillgångar Mark- och vattenområden MINORITETSANDEL Uppskrivningar av mark- och vattenområ Byggnader AVSKRIVNINGSDIFFERENSER OCH RESERVER Uppskrivningar av byggnader Ackumulerad avskrivningsdifferens Fasta konstruktioner och anordningar Reserver Maskiner och inventarier Totalt Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och nyanläggninga AVSÄTTNINGAR Totalt Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Placeringar Totalt Aktier och andelar i ägointressesamfun Aktier och andelar FÖRVALTAT KAPITAL Uppskrivningar av aktier och andelar Övriga lånefordringar FRÄMMANDE KAPITAL Övriga placeringar Långfristigt räntebelagt främmande kapital Förskottsbetalningar Långfristigt räntefritt främmande kapital Totalt Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA PASSIVA TOTALT Omsättningstillgångar Koncernbalansens nyckeltal 2014 Fordringar Koncernens självförsörjnings % 37,5 38,4 Långfristiga fordringar Relativ skuldsättningsgrad % 94,25 91,50 Kortfristiga fordringar Accumulerat över-/underskott Accumulerat över-/underskott /invånare Koncernens lånestock , Finansiella värdepapper Koncernens lånestock , / invånare Koncernens lånefordringar, Kassa och banktillgodohavanden Kommunens invånarantal AKTIVA TOTALT Soliditetsgrad, % = 100 * (eget kapital + minoritetsantal + koncernreserv + avskrivningsdifferens och reserver) / (hela kapitalet - erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (främmande kapital - erhållna förskott) / driftsinkomster Koncernens lånestock = främmande kapital - (erhållna förskott + skulder till leverantörer + resultatregleringar + övriga skulder) Koncernens lånefordringar = masskuldebrevsfordringar och övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar

54 Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen BALANSRÄKNINGENS STRUKTUR 9 % 2 % 16 % Omsättnings- och finansieringstillg. 117,9 milj. Förvaltade medel 23 milj. Placeringar 194,8 milj. 60 % Främmande kapital 746,7 milj. 1 % Förvaltat kapital 23,6 milj. 73 % Immaterialla och materialla förnödenheter 911,5 milj. 1 % Avsättningar 4,4 milj Reserver 10,8 milj. 37 % Eget kapital 460,5 milj. AKTIVA PASSIVA Materiella förnödenheter, differens 23,5 miljoner euro, varav Pikipruukki 3,6 milj. euro, Brändö Kampus 10,5 milj. euro och Sjukvårdsdistrikt 2,9 milj. euro. Placeringar, differens 11,8 milj. euro, varav stadens andel 1,2 milj. euro och Vasa Elektriskas andel 10,6 milj. euro. Kassa och banktillgodohavanden, differens 5,6 milj. euro, varav stadens andel 1,6 milj. euro, Pikipruukki -1,0 milj. euro och Vasa sjukvårdsdistrikt 4,2 milj. euro. Kortfristiga fordringar, differens 2,2 milj. euro, varav Vasa Elektriska -3,2 milj. euro, Stormossen 0,3 milj. euro och Vasanejderns Arenor -0,9 milj. euro. Främmande kapital; kortfristigt räntebelagt differens 23,6 milj. euro, varav staden 16 milj. euro, Långfristigt räntebelagt främmande kapital differens 6,3 milj. euro varav staden 18,5 milj. euro. Pikipruukki 2,3 miljoner euro, Vasa Elektriska - 10 miljoner euro och Vasa sjukvårdsdistriktet - 1,8 milj. euro.

55 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Räkenskapsperiodens resultat blev ,80 euro. Stadsstyrelsen föreslår gällande behandlingen av räkenskapsperiodens resultat följande: Inkomstförs avskrivningsdifferensreservering som gjorts tidigare räkenskapsperioder ,73 euro. Görs en inkomstföring ur läroavtalsväsendets fond ,21 euro på basen av läroavtalsverksamhetens resultat för räkenskapsperioden. Inkomstförs investeringsreserveringar motsvarande andel av förverkligade investeringar i Lillkyro euro och görs euro avskrivningsdifferensreservering. Avskrivningsdifferensreserveringarnas ökningar och minskningar har en nettoinverkan på räkenskapsperiodens resultat om ,94 euro. Räkenskapsperiodens underskott för Vasa stad är efter ovan nämnda underföringar ,86 euro, vilket överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens under-/överskott.

56 52 II BUDGETUTFALL Under punkten budgetutfall utreds uppfyllandet av de mål som fullmäktige har satt upp för verksamheten och ekonomin. 1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN 1.1 Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige I budgeten har för åren uppställts mål för verksamheten, vilka har härletts ur Vasa stads vision och strategi samt kritiska framgångsfaktorer, och mätare och ansvarsparterna år. Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige presenteras på sidorna Uppnående av målen som ställts på affärsverken Affärsverkens mål som är bindande i förhållande till fullmäktige och uppnående av målen enligt affärsverk: Vasa Vatten Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott utan avskrivningar Investeringar netto * * investeringar netto , om man beaktar försäljningen av dagvattennätverket till kommuntekniken Vasa Regionala Företagshälsovård Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott utan avskrivningar Investeringar netto Vasa Hussektor Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott utan avskrivningar Investeringar netto Österbottens Räddningsverk Ursprunglig budget Ändrad budget Bokslut Räddningsväsendet Kommunandelarna Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott utan avskrivningar Investeringar netto Prehospital akutsjukvård Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott utan avskrivningar Investeringar netto Utfallet för affärsverkens budgeter samt de av direktionerna uppsatta målen presenteras under punkten V Affärsverkens bokslut.

57 INTERNATIONELLA VASA NORDENS ENERGIHUVUDSTAD METOD LÖFTE MÅL 7:e placering bland 17 jämförelsestäder för andelen av dem som upplever sin livskvalitet vara bra. De senaste uppgifterna är från år THL har inte producerat några uppgifter år. Bättre än målet 1,02 % år (preliminära uppgifter) 70 % år 2014 (nyaste uppgifter) över medeltalet i Fastlands- Finlands kommuner år 2014 (nyaste uppgifter) 4:e största skatteinkomster/ invånare bland de 20 största städerna år 2014 (nyaste uppgifter) 53 Ingen förändring Sämre än målet KOMMUNINVÅNARE FÖRETAG SAMFUND

58 MÅL GENOMFÖRANDET AV MÄTAREN ÅTGÄRDER ATTRAKTIVITET Utveckling av områdets attraktionskraft Befolkningstillväxt/år/föregående år Nya arbetsplatser som företag genererar/alla nya arbetsplatser Skatteinflöde Samfundsskatteinflöde/skatteinflöde (mål 15 % av hela skatteinflödet) Antalet riksomfattande evenemang Den kraftiga befolkningstillväxten har fortsatt år (+682 inv.) enligt de preliminära uppgifterna om folkmängden. Befolkningstillväxten var i genomsnitt 610 inv./år Andelen nya arbetsplatser som företagen (privata sektorn + företagen) producerat var 81 % av hela ökningen av antalet arbetsplatser åren Förändringen i antalet arbetsplatser år 2013 (inom parentes ): Totalt -217 (+3 705), privata sektorn +6 (+2 870), företag -26 (+113), kommun och samkommuner -188 (+1 000), staten +25 (-324), aktiebolag med statlig majoritet -32 (+53) och övriga -2 (-7). De nyaste uppgifterna är från år Skatteinflödet var +4,15 milj. (+1,5 %) högre år än år Kommunens inkomstskatt +2,13 milj. (+0,9 %), fastighetsskatt +2,5 milj. (+14,9 %) och andel av samfundsskatteintäkterna -0,49 milj. (-1,5 %). Samfundsskatteinflödets andel av hela skatteinflödet var 11,2 % år, när den var 11,6 % år I Vasa ordnades två stora evenemang sommaren ; i Power Cup deltog personer och i Suviseuratsommarmötet personer. Betydelsefulla nya musikevenemang var Solar Sound, Polar Sound och Wasa Open Air. I övrigt har antalet internationella evenemang varit på samma nivå som under de senaste åren. Konkurrenskraftig samhällsstruktur Sysselsättningsgrad >75 % VÄLFÄRD Mängden tomt- och planreserv, planernas genomförandegrad Antalet arbetande (18 64 år)/befolkningen Stadens tomt- och planreserv är bra och erbjuder många möjligheter för byggande. Genom en långsiktig markpolitik och planläggning kan man möta utvecklingsbehoven. Kommunteknikens finansiering är i någon mån inne i ett kritiskt skede, vilket på lång sikt kan försvåra utvecklingen och kvaliteten på miljön. Vasas sysselsättningsgrad är 70 % (2014) och 6:e högst bland de 20 största städerna. De nyaste uppgifterna är från år Befolkningens välfärd Upplevd lycka EKONOMISK BALANS Sjuklighetsindex Tidsfristerna inom basservicen och normerna inom äldrevården förverkligas Antalet besökare vid idrottsanläggningar och kulturinstitutioner Vasaborna upplever att deras välfärd är ganska bra. Hälften av kommuninvånarna upplever att de är lyckliga största delen av tiden, en något större del upplever att deras livskvalitet är bra eller mycket bra. Jämfört med andra städer av samma storlek upplever en större andel 65 år fyllda i Vasa att deras livskvalitet är bra. De nyaste uppgifterna är från år I sjuklighetsindexet har det inte skett någon betydande förändring. De nyaste uppgifterna är från år Tidsfristerna inom basservicen överensstämmer med bestämmelserna. Väntetiderna till äldreomsorgens tjänster är under 2 månader och väntetiderna till serviceboende är ca 4 månader. Kulturinstitutionerna: Ökning 11,2 % 8 12/ jämfört med 8 12/2014 (den viktigaste förklaringen är en ökning av de fysiska besöken i biblioteket). Idrottsanläggningarna: Antalet besökare och åskådare i Botniahallen, ishallen (Vaasa Arena) och simhallen minskade 0,5 % 8 12/ jämfört med 8 12/2014. Antalet användningstimmar för inomhusidrottslokaler och gräsplaner ökade 34 % under samma period. Förnuftig och effektiv egendomsförvaltning Lokalmängdens utveckling Lokalkostnader/fria marknaden År är mängden egna lokaler som Hussektorn förvaltar nästan på samma nivå som år Inverkan på mängden lokaler av kommunsammanslagningen med Lillkyro år 2013 var m² ly. Mätaren slopas som oändamålsenlig. Ökning av inkomsterna Inkomster/år/föregående år, försäljning av egendom, avgifter Genomförs. Optimering av personalstrukturen Personalmängd/producerad service/övriga kommuner Antalet anställda inom staden var ungefär på samma nivå som tidigare 12/ / (+10 pers./0,22 %). Personalen omfattade pers. 11/ (ordinarie brandmän i bitjänst (527 pers.) och sysselsatta (93 pers.) ingår inte). Vasa har mer personal än andra städer av samma storlek. De nyaste uppgifterna är från 11/.

59 55 Uppnåendet av de mätare som ställts upp i stadsstrategin har grundat sig på ett antal huvudåtgärder (36 stycken) under budgetåret, vilkas nuläge finns uppräknade nedan: ATTRAKTIVITET Etablering av en innovationskoncentration på nationell nivå i Vasa: Häyry, Slotte-Kock: I Vasa finns många affärsverksamhetsenheter, som inom koncernen har ett globalt FoU-ansvar inom vissa energiteknologiområden. Strävan har varit att dessa helheters internationella konkurrensförutsättningar tryggas, men också att en utvidgning av verksamheten möjliggörs. Staden har stött byggandet av konsortiemodeller. Då ansluts storföretagen och de små och medelstora företagen till en större helhet sett ur ett internationellt marknadsperspektiv. INKA-projektet har vidarebearbetats, vid årets slut bereddes ett nytt tillväxtavtalsförslag samt andra helheter som anknyts till AIKO-projektet. Energin synlig i gatubilden, utveckling av Energyland-konceptet: Häyry, Slotte-Kock: Beredningen av energi- och klimatprogrammet framskred som en interaktiv process med olika intressentgrupper. Programmet innehåller konkreta åtgärder, vilka börjar genomföras år EnergyLabs INKA-finansiering säkerställdes. I oktober deltog man i den nationella energisparveckan. Stärkande av områdets utbildning på bred bas inom energibranschen, utarbetande av utbildningsstrategi inom energibranschen: Knookala: En energiutbildningsstrategi har utarbetats och godkänts i nämnden för andra stadiet och nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning och stadsstyrelsen har antecknat ärendet för kännedom. En arbetsgrupp för energiutbildningen har utsetts. Mellan yrkesinstitutet och Vasa yrkeshögskola har en gemensam utbildningsstig skapats. Separatfinansiering för den yrkesinriktade vuxenutbildningen har möjliggjort utvecklande av yrkesinriktat kunnande. Stödande av företagsamhet bland högskolestuderande tillsammans med studentorganisationerna och högskolorna: Knookala: Staden har delfinansierat professurer och utvecklat Brändö campus till exempel vad gäller EnergyLab och Medibotnia. En aktiv dialog har förts med studentorganisationerna och universitetet. Grundande av en insatsgrupp som möjliggör etablering av företag i området, satsningar på företag inom teknologi-, hälso- och välfärdsbranscherna: Slotte-Kock: Den här helheten har inte framskridit, men VASEK har under verksamhetsåret inriktat resurser på utvecklande av hälso- och välfärdsbranschen. Beslut om affärs- och industritomter inom tre månader: Järvelä: Efterfrågan på affärs- och industritomter har på grund av det ekonomiska läget inte varit livlig. Under år har reserveringar av detaljplaneenliga tomter getts till totalt nio företags- eller servicehustomter. Reserveringarna har behandlats från ansökan till beslut i stadsstyrelsen på 2-6 veckor. Då det gäller tomter för allmänna byggnader har överenskommits att de inte tillsvidare överlåts för privat serviceproduktion, varför reserveringsansökningar inte har kunnat föras vidare. Genomförande av näringslivspolitiskt viktiga investeringar i samarbete med olika aktörer Järvelä, Slotte-Kock: Arbetet med ansökan om fortsättning av Midway Alignment-projektet har genomförts i samarbete med många aktörer. Det regionala, nationella och

60 56 internationella lobbningsarbetet har effektiverats. EnergyLab-projektet slutförs. Förhandlingarna om utvecklandet av Risöområdet har fortsatt ytterligare. Ett fullmäktigebeslut har fattats om ett förbindande till projektet Wasa Station under förutsättning att projektet genomförs i sin helhet. Stärkande av den internationella nåbarheten genom riktade investeringar: Häyry: Förhandlingar har förts med Finavia och flygbolagen om utvecklandet av flygplatsen och flygtrafiken. Stadsdirektörerna och landskapsdirektörerna har utarbetat ett gemensamt ställningstagande till VR:s meddelande om minskande av turerna. Två- och flerspråkiga campus och inlärningsmiljöer Knookala: Inom bildningssektorn har en utvecklingsgrupp för två- och flerspråkighet inrättats. Med finansiering från UKM har språkundervisningen breddats. Syftet är att utarbetandet av ett två- och flerspråkighetsprogram ska inledas. På olika läroanstaltsnivåer har man genomfört tvåspråkiga inlärningsmiljöer. Skapande av HR-nätverk mellan staden och områdets kärnaktörer: Kaunisto: Utbildningssamarbete har genomförts aktivt med aktörer i regionen, till exempel i 2016 års förmanspassutbildning kommer det att delta en grupp representanter för Laihela kommun enligt ett separat avtal. Samarbete på sakkunnignivå har i olika HR-frågor förekommit mellan personalservicen och de stora organisationerna i området. Utvecklande av trivseln i stadens centrum: Järvelä: En torgscen har planerats, genomförandeberedskap finns, brandgator har sanerats, verksamhetsanvisningarna för torgområdet har uppdaterats och en översiktsplan för området är under arbete. På torget har ett serviceställe för cyklister inrättats. Utarbetandet av delgeneralplanen för centrum och ett konkret tillgänglighetsprojekt har inletts. En fasadrenovering av Hartmans hus har fått tillstånd för genomförande. Främjande av en mångsidig stadskultur: åstadkommande av positivt vimmel: Knookala: Ordnandet av evenemang har främjats och deras synlighet också i stadskärnan har ökats. Storevenemang år var bland annat Power Cup, Suviseurat, Football Cup, Vaasa Open Air, Polar Sound. Båda stadionprojekten har förts framåt. Aktiv verksamhet inom VisitVaasa. Guiden för evenemangsarrangörer har uppdaterats. Aktivt främjande av arbetet för att få internationella kongresser och evenemang till Vasa: Knookala: Genomförandet har presenterats i anslutning till den föregående åtgärden. Vitalisering och utnyttjande av skärgården och stränderna: Järvelä: Båtleder har märkts ut och underhåll har utförts, trivseln i strandparkerna har förbättrats. Detaljplaneprojekt på strandområden, såsom fiskstranden, silorna, centralsjukhuset, Sandviksvillan, Brage, Smulterön och Brändö sund är aktuella. Tomtutbud som motsvarar efterfrågan; iakttagande av bostadsprogrammet: Järvelä: Bostadsprogrammet har iakttagits, tomtutbudet grundar sig på bostadsmarknadsöversikten. Servicenätsutredning med beaktande av livscykeln: Kentala, Knookala, Järvelä: Har inte gjorts till alla delar ur livscykelperspektiv, men tänkesättet har utnyttjats i olika servicenätsutredningar. Skolnätsutredningarna som gjorts

61 57 inom bildningssektorn har godkänts i nämnden. Utvecklingsgrupperna inom undervisningen säkerställer ett inlärningskontinuum mellan olika inlärningsstadier. Fungerande kollektivtrafik: utnyttjande av förnybar energi: Järvelä: Planeringen av följande åtgärder har framskridit: Färjan mellan Vasa och Umeå blir biogasdriven. Höjande av användningsgraden för kollektivtrafiken genom att en ny busslinje anläggs. Beredskap för upphandling av biogasbaserade bussar har bibehållits, upphandlingen förutsätter dock ett beslut i marknadsdomstollen i Stormossens upphandlingsärende. Som en del av tillväxtavtalet inrättande av en kärngrupp som ansvarar för det strategiska samarbetet mellan läroanstalterna och näringslivet och prognostiseringen av utbildningsbehoven: Slotte-Kock: Prognostiseringen av utbildningsbehoven har genomförts som en del av arbetet i Österbottens förbunds arbetsgrupp för prognostisering. Tillväxtavtalsberedningen har genomförts i en bredbasig samarbetsgrupp, där bl.a. näringslivet, högskolorna och utvecklingsbolen finns representerade. Utbildande av kunnig arbetskraft: Knookala: Alla som avslutat den grundläggande utbildningen kan erbjudas en studieplats på andra stadiet. Avhoppen strävar man efter att minska. Den yrkesinriktade utbildningen har för sin del skapat arbetskraft för energiklustret. En grupp som koordinerar utvecklandet av undervisningen har inrättats, vilken följer med utvecklingen av smidiga studiestigar i undervisningen i informations- och kommunikationsteknik, språkundervisning, idrott, konstundervisning, invandrarundervisning och inom energiutbildningsstrategins område. Oy EduVakk Ab grundades. BEFOLKNINGENS VÄLFÄRD Inriktning av servicenätet till kärnfunktioner: Kentala, Knookala, Järvelä: I ett allt stramare ekonomiskt läge har alla resultatområden agerat enligt den här principen. Inom bildningssektorn har servicenätsutredningar för den grundläggande utbildningen och museiväsendet godkänts. Prioritering av förebyggande arbete: Kentala, Knookala, Järvelä: Genomförts på resultatområdena i den skala som det har varit ändamålsenligt. Tryggande av integrationen mellan specialsjukvården och primärvården samt socialvården: Kentala: Integration genomförs via olika arbetsgrupper. Arbete har utförts år och arbetsgrupperna fortsätter ytterligare sin verksamhet. Samarbetsmodeller mellan sektorerna, t.ex. ungdomsgarantin: Kentala, Knookala, Järvelä: Samarbetsmodeller har utvecklats i flera olika arbetsgrupper, men arbetet är fortsättningsvis halvfärdigt. En sektorövergripande myndighetsarbetsgrupp har samlats regelbundet och följt med bland annat hur ungdomsgarantin och myndighetskommunikationen har utfallit. I anslutning till genomförandeprogrammet för markanvändningen har intensiva servicenätsdiskussioner förts. Plattare organisationsstrukturer: Häyry, Laitinen, Kentala, Knookala, Järvelä: Ämbetsverksstrukturerna har upplösts i de största förvaltningarna och på de ställen där de ännu fanns. Organisationsstrukturerna har blivit plattare. Tjänster som ämbetsverkschefer och andra motsvarande tjänster har dragits in. Resultatområden har förenats.

62 58 Stor hälsostation i centrum: Centralisering av läkarverksamheten och eventuell övrig hälsovårdsverksamhet: Kentala: Konceptplaneringen har genomförts, planläggningen pågår. Sammanslagningen av Brändö och Roparnäs hälsostationer har genomförts liksom också sammanslagningen av Sandvikens och Kyrkoesplanadens hälsostationer. Serviceboende för äldre: ett hus/år: Kentala: Framskrider enligt planen. Servicehemmet Himalaja har färdigställts. Ökande av vårdplatser inom småbarnsfostran i enlighet med ökningen av invånarantalet: Knookala: Enligt lagen ska en vårdplats garanteras för varje barn. Vasa stad uppfyller kraven i lagen. För att förbättra kostnadseffektiviten har större enheter bildats. Kompanjonskapsavtal med tredje sektorn: Kentala, Knookala, Järvelä: Ingåtts med de planerade aktörerna. Därtill har flera andra kompanjonskapsavtal ingåtts. Ökande av kundens delaktighet och eget ansvar; inkluderande demokrati, elektroniska tjänster: Häyry, Laitinen, Kentala, Knookala, Järvelä: En omfattande kartläggning av delaktigheten har genomförts i samband med behandlingen av en fullmäktigemotion. Utarbetandet av ett delaktighetsprogram har inletts. En plattform för elektroniska tjänster och betalning på nätet har färdigställts. Bygglovsförfarandet och reserveringssystemet för båtplatser har elektrifierats. I skolorna (Gerby skola/länsimetsän koulu) har elektroniska inlärningsmiljöer skapats. I Lillkyro har ett självbetjäningsbibliotek öppnats. Utnyttjandet av erfarenhetssakkunniga har fortsatt. EKONOMISK BALANS Förädling av markegendomen: Järvelä, Finne: I planläggningsobjekten har planläggningsekonomikalkyler utförts, transparensen för markanvändningsavgifterna och beredning av användningen av dem har ökat. Tomter som länge varit obebyggda har utvecklats planmässigt, fastighetstekniskt och i en riktning som motsvarar efterfrågan på undantagslov. Utveckling av resursplaneringen: Järvelä, Finne: Lokaleffektiviteten har ökats, man har avstått från onödiga lokaler, medvetenheten om reparationsskulden med tanke på bevarande av egendomens värde har ökat. Investeringarna har minskats. Effektiv och mångsidig användning av verksamhetslokalerna: Järvelä, Finne: Koncentrering av funktionella helheter har genomförts bättre än tidigare. På lokaleffektiviteten har fortsättningsvis fästs uppmärksamhet. Arrendering/hyrning och försäljning av tomter och bostadsaktier: Järvelä: Försäljningen av tomter har genomförts så att den motsvarar behovet. Försäljningen av bostadsaktier pågår. Under året har bostadsaktier som blivit lediga från hyresanvändning sålts. As. Oy Kråklundinkatu har fått befrielse från överlåtelsebegränsningarna. Utveckling av avgiftsbelagda tjänster, höjning av avgifter och taxor: Finne, Kentala, Knookala, Järvelä: Avgifterna för hem- och anstaltsvård har höjts. Kulturoch fritidssidans och det fria bildningsarbetets taxor och avgifter har höjts. Tekniska sektorns taxor och avgifter har höjts, med undantag för den interna servicen.

63 59 Prognostiserande personalplanering Kaunisto, Kentala, Knookala, Järvelä: Genomförts väl enligt möjligheterna. Inom sektorerna har arbetet genomförts under HR-controllrarnas koordinering. Stadens anställdas totalårsverksmängd har minskat under verksamhetsåret med 93 åv jämfört med det föregående verksamhetsåret. Förnyande av organisationerna, lättare förvaltning och effektivering av tväradministrativa processer: Laitinen, Kaunisto, Finne, Slotte-Kock: Stödservicereformen har framskridit enligt planen. Sektorernas egna organisationsreformer framskrider enligt tidtabellen.

64 60

65 61 2. EKONOMISKT UTFALL Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Tablån över budgetutfallet är uppbyggd på samma sätt. 2.1 Driftsekonomidelens utfall Fullmäktige har i budgeten fastslagit anslag och inkomstuppskattningar på resultatområdesnivå. Resultatområdesvisa anslag enligt den ursprungliga och den ändrade budgeten samt dispositionsplanen och utfallet resultatområdesvis presenteras i förvaltningarnas verksamhetsberättelser på sidorna Utfallsjämförelsen är uträknad i förhållande till ändrade budgeten. I verksamhetsberättelserna framförs också motiveringar till de största avvikelserna. Anslagens bindande nivå är i fråga om bruttoenheter organnivå, för nettobudgeteringsenheterna har fastslagits en bindande nettoutgift. Ett sammandrag över utfallet i fråga om anslagen inom driftsekonomin presenteras på sidorna I kolumnen Avvikelse har utfallet jämförts med den ändrade budgeten. - avvikelse med + tecken = inkomsterna har utfallit över och utgifterna under budgeten - avvikelse med - tecken = utgifterna har utfallit över och inkomsterna under budgeten

66 62 DRIFTSEKONOMIDELEN Verksamhetsorgan Resultatområde sida Centralvalnämnden 101 Val 64 Revisionsnämnden 110 Revisionsväsendet 64 Stadsfullmäktige 120 Stadsfullmäktige 65 Stadsstyrelsen 130 Stadsstyrelsen Förvaltningsservice Personalservice Ekonomisektorn Stadsutvecklingen Planläggningen Understöd Medlemsavgifter Andelar Reserverade anslag Centralt administrerade kostnader Sysselsättning Andelar i särredovisade affärsverk samt kostnader som hänför sig till den affärsverksamheten och den avgiftsbelagda serviceverksamheten 81 Lillkyro områdesnämnd 150 Områdesnämnden Samserviceenheten Arpeeti 83 Social- och hälsovårdsnämnden Förvaltning och ekonomi Socialarbete och familjeservice Hem- och anstaltsvård Hälsovårdsservice Specialsjukvården Samarbetsområdet Laihela 95 Nämnden för småbarnsfostran och 98 grundläggande utbildning 300 Förvaltningen av småbarnsfostran, grundläggande utbildning och Kuula-institutet Småbarnsfostran Grundläggande utbildning Hemkommunsersättningar för förskola och grundläggande utbildning Kuula-institutet 106 Utbildningsnämnden för andra stadiet Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet Vaasan Lyseon lukio Vasa Gymnasium och Vasa Svenska Aftonläroverk Vasa yrkesinstitut Vasa vuxenutbildningscenter 111 Direktionen för läroavtalsväsendet 320 Läroavtalsutbildning 113 Direktion för Vaasan työväenopisto 330 Vaasa-opisto 114 Direktionen för Vasa arbetarinstitut 340 Vasa Arbis 116

67 63 Verksamhetsorgan Resultatområde sida Fritidsnämnden Förvaltningen Idrottsavdelningen Idrottsplatsavdelningen Ungdomsavdelningen 121 Museinämnden Museiväsendet 123 Kultur- och biblioteksnämnden Förvaltnings- och ekonomiserviceenheten Kulturcentret Biblioteksväsendet 127 Teater- och orkesternämnden Vasa stadsorkester Vaasan kaupunginteatteri 130 Byggnads- och miljönämnden Byggnadstillsynen Miljöskydd Samarbetsområdet för hälsoövervakningen Samarbetsområdet för veterinärvården 134 Tekniska nämnden Samservicen Fastighetssektorn Kommuntekniken Logistikutveckling Vasa tekniska service Vasa Städservice Vasa Matservice 144 Vasaregionens avfallsnämn 580 Vasaregionens avfallsnämnd 145

68 64 CENTRALVALNÄMNDEN 100 VAL Kommunens centralvalnämnd ska utföra de uppgifter som enligt vallagen separat hör till den. Vid statliga val ska centralvalnämnden sköta alla praktiska förberedande arbeten för valen samt förrättandet och kontrollerandet av förhandsröstningen. I kommunalval sköter kommunen även nomineringen av kandidater och fastställandet av valresultatet. Centralvalnämnden ordnade riksdagsval år. Måluppfyllelse Röstningsaktiviteten i valet Röstberättigade Förhandsröstande Röstande på valdagen Röstande totalt Riksdagsvalet Hela landet (32,3 %) (37,8 %) (70,1 %) Vasa (28,5 %) (42,2 %) (70,7 %) Röstningsprocenten i Vasa var i stort sett samma som i hela landet i allmänhet. Från Vasa blev tre riksdagsledamöter invalda. Det ekonomiska utfallet Staten ersatte de kostnader som uppstod av förhandsröstningen med , dvs. 2,1 för varje kommuninvånare som fanns i det lagakraftvunna rösträttsregistret för riksdagsvalet år. Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Personal Centralvalnämnden har inte någon fast anställd personal, utan nämnden utser en sekreterare för valen. Dessutom anställs tillfällig personal för förhandsröstningen och för röstningen på valdagen. REVISIONSNÄMNDEN 110 Revisionsväsendet Verksamhetsidé Revisionsnämnden, som lyder under stadsfullmäktige, sköter om organiseringen av granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid, och bereder ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin som fullmäktige ska fatta beslut om. Revisionsväsendet ger sin bedömning om utfallet för de av fullmäktige uppställda målen för verksamheten och ekonomin samt om stadens serviceverksamhet har ordnats på ett ändamålsenligt sätt. Måluppfyllelse Revisionsväsendet bedömer årligen uppnåendet av de av fullmäktige uppställda målen för verksamheten och ekonomin i enlighet med de mål som är bindande i förhållande till revisionsnämnden. De för revisionsväsendet uppställda målen för verksamhetsåret har uppnåtts. Under

69 65 verksamhetsåret har revisionsnämnden godkänt en fortsättning på köpavtalet för lagstadgade revisionstjänster för åren 2016 och Mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Utvärderingsberättelse för år 2014 Förverkligats Utvärderingsplan Förverkligats Intern kontroll och riskhantering Hantering av personalriskerna Förverkligats Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget 1000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Verksamhetsåret ordnade revisionsnämnden sammanlagt 9 möten. Driftsekonomiutgifterna har under verksamhetsåret granskats väldigt kritiskt inom revisionsväsendet. Utfallet av verksamhetskostnaderna är 94,5 % av budgeten. Verksamhetsutgifterna för revisionsväsendet, som år 2013 genomgått en kommunsammanslagning, har fram till slutet av år minskat 5,7 %. Lagstadgade revisionstjänster har under år fakturerats 80,05 dagar (avtal fr.o.m , 80 dagar). Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 2-2 STADSFULLMÄKTIGE 120 STADSFULLMÄKTIGE Verksamhetsidé Stadsfullmäktige fungerar som stadens högsta beslutsfattande organ, fattar beslut om riktlinjerna för Vasas verksamhet samt om mängden och kvaliteten på den service som ordnas för kommuninvånarna. Fullmäktige godkänner i budgeten och ekonomiplanen målen för verksamheten och ekonomin för stadens sektorer samt fattar beslut om finansieringen av verksamheten. Stadsstyrelsen svarar för beredningen och verkställandet av stadsfullmäktiges beslut. De av stadsfullmäktige valda nämnderna och direktionerna ordnar servicen enligt de mål som fullmäktige har satt upp. Fullmäktige har under tiden på grund av kommunsammanslagningen 67 ledamöter. Måluppfyllelse Fullmäktige godkände vid sitt sammanträde i maj en uppdaterad stadsstrategi. Vid sammanträdet i november fastställdes budgeten och ekonomiplanen samt de bindande målen i anslutning till dem för verksamhetsområdena och servicen. Uppföljningen av de strategiska målen finns i bokslutet på sidan Centrala ekonomiska nyckeltal Nyckeltal BG 2014 BS 2014 BS Fullmäktigemöten och seminarier, antal Beslut, antal Kostnader /sammanträde Kostnader /invånare 5,84 6,30 5,44

70 66 Vasa stads strategiska mål 2017 samt de mål, mätare och centrala åtgärder som är bindande i förhållande till stadsfullmäktige för år har framlagts i budgetboken på sidan 2. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -26 Fullmäktiges besparing på i verksamhetsutgifterna berodde på mötesarvodena, eftersom det ordnades färre fullmäktigeseminarier än vanligt. STADSSTYRELSEN Centralförvaltningens personal Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta STADSSTYRELSEN Verksamhetsidé Stadsstyrelsen ansvarar för stadens förvaltning och ekonomi samt för beredningen och verkställigheten av fullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet. Stadsstyrelsen bevakar stadens intressen samt sköter stadens externa relationer. Stadsstyrelsen reagerar aktivt på förändringar i verksamhetsmiljön. Måluppfyllelse Stadsstyrelsen beredde en uppdatering av strategin för fullmäktige. För stödservicereformen bereddes instruktionsändringar om upplösandet av ämbetsverksstrukturen för fullmäktige. Fullmäktige godkände dessa vid sitt sammanträde i april. Stadsstyrelsen fattade övriga behövliga beslut för genomförandet av stödservicereformen. Stadsstyrelsen var under året tvungen att koncentrera sig på hur man får till stånd ekonomiska besparingar och fattade flera beslut i anslutning till detta och i slutet av året beslutades om ett upphandlingsförbud och ett förbud att tillsätta tjänster och befattningar. I verksamhetsutgifterna kunde besparingar fås till stånd och underskottet minskade. Strukturella ändringar gjordes inom bl.a. skol-, hälsovårds- och biblioteksservicen. Målen genomfördes till största delen som planerat. Minskningen i antalet tillställningar och deltagare inom PRverksamheten stannade upp och var nu på 2014 års nivå. Centrala ekonomiska nyckeltal Nyckeltal BG 2014 BS 2014 BS Antal styrelsesammanträden Beslut, antal Kostnader /invånare 15,27 15,37 18,16 Verksamhetsmål/princip som härletts ur stadens strategiska mål Centrala mål för år Mätare

71 67 Staden och stadskoncernen leds så att de mål för verksamheten och ekonomin som stadsfullmäktige har satt förverkligas. Utvecklande av koncernstyrningen och ledningen Optimering av personalstrukturen Utvecklande av kommunikationen Vid beslutsfattandet beaktas - målen för verksamheten och ekonomin, - beslutens överensstämmelse med strategin, - utvecklande av huvudprocesserna, - månatlig uppföljning av budgetutfallet, och vid behov vidtas åtgärder - måluppfyllelsen följs upp 2 gånger per år. Styr- och informationssystem som stöder ledarskap utvecklas. Ägarstyrningen utvecklas i förhållande till koncernbolagen, affärsverken och samkommunerna. Koordinering av de mest betydande konkurrensutsättningarna. Datasystemen för budgetarbetet och rapporteringen utvecklas. Förtydligande av koncernstyrningen Sparskyldigheter också för samkommuner och bolag Processledning av utvecklingsprojekt Förnyande av organisationerna, lättare förvaltning och effektivering av tväradministrativa processer Proaktiv personalplanering Utveckling av servicestrukturen Stärkande av regionkommunikationen. Framtagande av Vasas styrkor och marknadsföring av området som en koncentration inom energibranschen. Stadens strategiska mätare och utvecklingsmål har följts upp med 3 månaders mellanrum. Stadsstyrelsen har rapporterats minst månatligen om den ekonomiska situationen. Målen för verksamheten i slutet av juli har inte sammanställts. Exreport ekonomi- och HRsystem har utvecklats och användarna har utbildats. Principerna för ägarstyrningen godkänns. Koncerndirektiven uppdateras. Stadsstyrelsen för kännedom. Datasystemens ibruktagningsgrad. Enhetliga data- och rapporteringssystem Enhetliga anvisningar Godkända instruktioner i fullmäktige 7.4 och verksamhetsstadgor. Antalet anställda /producerad service/övriga kommuner Kommunikationen mäts och följs upp (imageundersökningar, medieuppföljning). kvantitativa uppgifter om PR-verksamheten. Intern kontroll och riskhantering Kvaliteten på ärendeberedningen och besluten Förvaltningens centrala mål för år Mätare Säkerställande av beslutens riktighet Antalet självrättelser 0 Antalet besvär under 1 % av antalet beslut Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -45

72 68 Stadsstyrelsens egentliga verksamhet var mycket nära det budgeterade. Verksamhetsbidraget överskreds endast med Överskridningarna beror närmast på kostnader för bolagisering (närmast hamnen) och EU-projekt (Midway Alignment, e-forum), där överskridningarna är totalt Besparingar uppkom inom den internationella verksamheten och anslagen för tillfälliga kommittéer. 131 FÖRVALTNINGSSERVICEN Verksamhetsidé Förvaltningsservicen svarar för sekreterarservicen och berednings- och verkställighetsuppgifterna för stadsfullmäktige och stadsstyrelsen samt för stadens ledning och sakkunniga. Förvaltningsservicen har också i uppgift att sköta ordnandet av en del av den centraliserat producerade stödservicen för den allmänna förvaltningen och av den samservice som erbjuds stadsborna. Uppfyllelsen av målen för verksamheten Förvaltningsservicens funktioner har utvecklats bl.a. genom en omorganisering av de allmänna förvaltningsprocesserna och stödprocesserna. Förvaltningsservicen lyckades uppfylla de uppställda målen och mätarna bra. Den mest betydande utvecklingssatsningen under verksamhetsåret gällde genomförandet av stödsservicereformen, som framskred väl. Stadskansliet Stadskansliet svarar för fullmäktiges, stadsstyrelsens, stadsdirektörens, sektordirektörernas och de sakkunnigas sekreterar-, berednings- och verkställighetsuppgifter. Stadskansliet har också i uppgift att utveckla stödservicen för hela stadens förvaltning så att den är så effektiv som möjligt. Genomförandet av stödsservicereformen har varit ett tydligt fokusområde år. Nyckeltal BS 2013 BS 2014 BG BS Ordnade arbetsmöten antal Personer som deltagit i mötena tot Antalet publikationer Antalet presskonferenser Centralregistraturen:registrerade ärenden It-avdelningen It-avdelningen tryggar en tillräcklig verksamhetsnivå och driftsäkerhet för den datateknik- och datanätsservice som förvaltningen och servicesektorn behöver. Planeringen, allokeringen av resurser och påbörjandet av nya utvecklingsprojekt samt användarstöd (help desk) har förverkligats huvudsakligen som planerat. I enlighet med riktlinjerna i servicestrategin har man skaffat service från Tiera Oy, de mest betydande av anskaffningarna i anslutning till webbsidorna och en plattform för elektronisk kommunikation och utvecklande. Nyckeltal BS 2013 BS 2014 BG BS Antalet servrar Antalet virtuella servrar Antalet arbetsstationer Ekonomi- och skuldrådgivningen Ekonomi- och skuldrådgivningsservicen i Vasaregionen ordnas som samarbete mellan kommunerna i Vasaregionen. Kötiden har varit i genomsnitt 25,3 dagar, vilket är klart kortare än målet på riksnivå, dvs. 60 dagar, och även än målet i budgeten.

73 69 Nyckeltal BS 2013 BS 2014 BG BS Kötid 35,8 dagar 22 dagar 36 dagar 25,3 dagar Grafiska tjänster Grafiska tjänster är en produktionsstödserviceenhet, som tillämpar nettobudgetering som sträcker sig över en längre tid än ett år. Verksamhetsidé Grafiska tjänster har i uppgift att producera service inom tryckbranschen och den grafiska branschen, att fungera som sakkunnig och att koordinera upphandlingen av stadens kopierings- och utskrivningsapparater. Mål för ekonomin Resultatet för Grafiska tjänster visade enligt den preliminära nettoberäkningen ett underskott på euro. Grafiska tjänster har fått euro i ersättning för koordinering och konkurrensutsättning av stadens maskinpark samt för sakkunnigservice. Det kumulativa överskottet är euro i slutet av år. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Ekonomiskt mål Resultaträkningen i balans Resultatet för Grafiska tjänster Balansvillkoret presenteras på sidorna 158 ett underskott på Den slutgiltiga nettoberäkningen och det komulativa utfallet blir klara senare. Mål för förvaltningsservicens övriga enheter Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Stödservicen utvecklas så att den är effektiv Telefonväxeln, översättningsbyrån, postningen och dokumentförvaltningen utvecklas så att de bättre svarar mot kärnprocessernas behov. It-avdelningens servicenivå utvecklas. Den centraliserade stödservicen har utvecklats som en del av stödservicereformen. Kundbelåtenheten har hållits på en god nivå och it-stödservicen utvecklas. Stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens beredningsprocess utvecklas och smidigheten säkerställs Den elektroniska kommunikationen utvecklas. Ett mångsidigt serviceutbud upprätthålls vid Grafiska tjänster. Produktionen och upphandlingen av tjänsterna inom den grafiska branschen centraliseras och koordineras. Den elektroniska beslutsprocessen, kommunikationen och informationsförmedlingen utvecklas. Plattformen för elektronisk kommunikation och plattformen för näthandel är färdiga. Resultatet visar ett underskott på Det elektroniska beslutsfattandet omfattar efter utvidgning största delen av nämnderna och direktionerna. De förtroedevaldas användning av extranätet har utökats och innehållet har utvecklats.

74 70 En hög funktionsnivå på datateknik säkerställs. Att fortsätta kombinera telefon- och datatrafiken genom en s.k. VoiP-lösning. Målet är principen med en apparat. Instruering och stöd vid införandet av nya datasystem (bl.a. ekonomiförvaltningen, dokumentförvaltningen, hälsosektorn). Datatekniken har fungerat bra. Under verksamhetsåret har det förekommit en större störning i telekommunikationen. Help-desk har fungerat bra. Planerade datasystem togs i bruk. Några mindre projekt flyttades fram på grund av upphandlingsförbudet. Informationen sköts så att kommuninvånarna och olika intressentgrupper får tillräcklig och tidsenlig faktabaserad information om stadens verksamhet och service. I telefontrafiken införs i allt större utsträckning användning av endast en terminal. Informationstidningen utkommer 3 gånger per år och cirka 35 informationsmöten ordnas. Samservicen utvecklas som en del av stödserviceproduktionen. Webbsidorna, intranätet och extranätet förnyas tillsammans med Tiera Oy. En kartläggning har gjorts enhetsvis och en minskning med 554 anslutningar i slutet av året 3 informationstidningar, 98 meddelanden till medierna och 42 informationsmöten. I medieuppföljningen Vasa-träffar i rubrikerna. De nya webbsidorna publicerades våren. På vaasa.fi unika besökare Antalet kanaler för social media 4, följare/gillare totalt Beslutskommunikationen utvecklas tillsammans med tjänstemän och förtroendevalda. Specialgrupper tas bättre i beaktande i kommunikationen. Användningen av sociala medier effektiveras och interaktiviteten i nätkommunikationen utvecklas. I artikelserien Vad beslutade stadsstyrelsen skrevs 21 artiklar, av dessa gjordes 17 teckenspråksvideor. Intern kontroll och riskhantering Komptensen hos förvaltningarnas kommunikationsansvariga förbättras. Kriskommunikationen planeras och övas bättre. Säkerhetsriskerna i styrelsegården reduceras och säkerheten i kundserviceutrymmena förbättras. Kommunikationens månadsbrev 5, kommunikationsinfon 2 och kommunikationsdagar 2. Det har inte skett någon väsentlig utveckling i fråga om säkerhetsriskerna i styrelsegården Riskerna gällande datasystem reduceras med hjälp av den datatekniska beredskapsplanen Säkerheten i kundserviceutrymmena har utvecklats med hjälp av olika åtgärder. Datasystemriskerna har reducerats bl.a. med en brandmur och andra infraarrangemang.

75 71 Förvaltningsservicen Det ekonomiska utfallet för förvaltningsservicen var bättre än budgeterat, trots att tabellen nedan visar något annat. Utgifterna underskreds och inkomsterna överskreds. Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -556 Förvaltningsservicens verksamhetsutgifter överskreds på grund av att personal flyttats över till följd av stödservicereformen (lön på totalt för en serviceansvarig, 5 controllrar och affärsverkens stödpersonal (10 personer) och en tilläggskostnad på för Microsofts EA-licenser som inte täcks) Verksamhetsutgifterna och -inkomsterna inbegriper även enheten Grafiska tjänster som ingår i nettobudgeteringen och vars nettoinverkan är Affärsverken har fakturerats för stödservicepersonalen. Dessutom orsakar anställandet av sysselsättningsanställda inom förvaltningsservicen ett underskott på i verksamhetsbidraget. 133 PERSONALSERVICEN Verksamhetsidé Vasa stad är en rättvis arbetsgivare. Verksamhetsidén för stadens personalservice är att se till att staden har en kompetent, välmående och rätt dimensionerad personal, som producerar och ordnar högklassig och pålitlig HR-service i tillräcklig omfattning och på ett ekonomiskt sätt. Personalservicens sakkunnigservice möjliggör ett väl utfört arbete och stöder en högklassig serviceproduktion för kommuninvånarna. Personalservicens uppgift är att för sin del stöda genomförandet av stadens strategier. Målet är att uppdatera HR-servicehelheten som en del av den nya verksamhetsmodellen för stödservice, uppdatera personalstrategin och utveckla arbetshälsan på ett övergripande sätt: effektivering av stadens utvecklingsgruppers verksamhet, tillämpning av det uppdaterade arbetshälsoprogrammet på stadsnivå. HR-organisationen och processer utvecklas som en del av förnyandet av centralförvaltningens stödservice. Sektorerna stöds vid verkställandet av den förutseende personalplaneringen för att man ska kunna försäkra sig om att Vasa stad har en korrekt dimensionerad och kompetent personal. HR-rapporteringen vidareutvecklas så att den stöder stadens ledningssystem. Måluppfyllelse I tabellen redogörs för måluppfyllelsen. Personalförvaltningens andel av centralförvaltningens besparingar i årsverken: Inom personalförvaltningen har det inte skett pensioneringar eller andra uppsägningar. Personalservicen höll sig inom budgeten och besparingarna togs från andra kostnader. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Förutseende personalplanering: utveckling och effektivering av verksamheten med hjälp av detta Fungerande personal- och utbildningsplaner som en del av sektorernas budgethandlingar Personalplaner har uppgjorts för största delen av bildningsoch kultursektorns resultatområden och för hela tekniska sektorn, för delar av socialoch hälsosektorn, i samma förhållande har HR-

76 72 Utvecklande av HRservicestrukturen genom utvecklande av HR-processer Intern kontroll och riskhantering: organisationsreformens inverkan på servicen genom genomförande av servicelöften Upprätthållande av kompetensnivån: stödservicereformen stöds genom utbildning Det ekonomiska utfallet Ibruktagande av ett nytt förfaringssätt Resultaten på kundenkäten Genomförda utbildningar datasystemet utnyttjats och förfaringssättet har förankrats via utbildning och nyckelpersoner Centraliserad rådgivning om anställningsförhållanden inleddes 7/2016, kvalitetsuppföljning inleddes på löneavdelningen; strategisk riktning av personalresurser: arbetsförmågekoordinatorn inledde sitt arbete 10/ Reformen flyttades fram ett halvår från det uppställda målet och man hann inte genomföra enkäten inom centralförvaltningen. (En enkät för respons i mellanskedet om stödservicereformen genomförs för kunder och personal 2-3/2016) a) en personal- och utbildningsplan på stadsnivå har presenterats i samarbetsarbetsgruppen Det har ordnats 57 utbildningar och deltagande i språkkurser på Arbis och Vaasa-opisto har understötts. b) en separat förändringsstödplan har uppgjorts, 5 dagars förändringscoaching för stödserviceförmännen, teamarbetsträning för personalen; arbetshandledning och mentorskap för förmännen, uppgjorda guider och anvisningar Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -26 Det faktum att utfallet ligger under det budgeterade både för verksamhetsutgifterna och inkomsterna beror till största delen på att efterfrågan på tågbiljetterna som är avsedda för privatbruk för stadens arbetstagare och ordinarie förtroendevalda var mindre än uppskattat. 134 EKONOMISEKTORN Verksamhetsidé Ekonomisektorns verksamhetsidé är att stöda ledandet och styrandet av stadskoncernen, beslutsfattarna och serviceproducenterna genom att svara för skötseln av stadens ekonomistyrning, eko-

77 73 nomiförvaltnings- och upphandlingsservice, finansiering och investering, koncernstyrning samt att svara för utvecklandet av fungerande styr- och uppföljningssystem. Under året genomfördes en organisationsreform på basis av vilken resultatområdets förvaltningsstruktur ändrades och blev lättare (personalmängden ökade). Verksamhetsstadgan för centralförvaltningen uppdaterades. Verksamhetsmiljö 2017 Ekonomisektorn följde hur det riksomfattande kommunstrukturprojektet framskrider och verkställde för sin del ändringen av kommunallagen (bl.a. bolagiseringsskyldigheten) och strukturreformen inom social- och hälsovården. Beredningen av den nya upphandlingslagen följdes upp, men i och med att lagen blev fördröjd genomfördes inte reformen av stadens upphandlingsverksamhet och uppdateringen av bestämmelserna till denna del. Ekonomisektorn förberedde sig för den nya kommunallagen bl.a. genom att intensifiera samarbetet i stadskoncernen samt med kommunerna och samkommunerna. Inom resultatområdet fortsatte utvecklandet av verksamhetsprocesserna och datasystemen. Måluppfyllelse Arbetet med att förnya förvaltningen fortsatte under året och inom resultatområdet förnyades såväl organisationsstrukturen som verksamhetsprocesserna. Bl.a. ekonomiservicen delas i fortsättningen upp i en bokförings- och betalningsrörelseprocess, en inköpsprocess och en försäljningsprocess. Arbetet med att utveckla datasystemen har fortsatt under verksamhetsåret. Det egentliga projektet med att ta i bruk redovisningssystemet upphörde. Arbetet fortsatte genom färdigställande av redovisningssystemets ibruktagande och genom ytterligare utveckling. Arbetet fortsätter år Verkställandet av systemreformerna till verksamhetsprocesserna pågår, och från detta perspektiv har nyttan inte uppnåtts än. Förberedelserna för att införa näthandel inleddes under året och dessutom beredde man sig på att ta i bruk elektroniska kultur- och motionssedlar. Arbetet med att utveckla koncernstyrningen har fortsatt. Arbetet med att förnya koncernstyrningen är en del av verkställandet av den nya kommunallagen i stadsorganisationen, och den kommitté som har tillsatts för att utveckla koncernstyrningen fortsätter sitt arbete år Under året bildade fullmäktige två nya bolag: Oy EduVakk Ab och Midway Alignment Oy. Ekonomiservicen har utvidgat sina ekonomiförvaltningstjänster till att gälla koncernbolagen. Upphandlingsservicecentralen har koncentrerat sig på att öka avtalens omfattning och ge förvaltningarna anvisningar om god upphandlingspraxis. Med sjukvårdsdistriktet har man gjort en samarbetsutredning som gäller lagerfunktionerna, och arbetet med att verkställa utredningen fortsätter år Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Prestation, nyckeltal BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS Inköpsfakturor (Rondo) Försäljningsfakturor (Pro elaskutus) Interna fakturor (Rondo/Pro e)

78 74 Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Finansiella inkomster Avskrivningar STADSUTVECKLINGEN Verksamhetsidé Stadsutvecklingen fungerar som stöd för stadens ledning för att säkerställa stadens tillväxt, konkurrenskraft och livskraft. Måluppfyllelse Stadsutvecklingens uppgiftsfält blev mångsidigare och personalmängden fördubblades i och med stadens stödservicereform, då sex sakkunniga inom utvecklingsarbetet flyttades över till stadsutvecklingen. Stadens strategiprocess genomfördes planeligt. Stadsfullmäktige godkände stadsstrategin för tidsperioden år 2016 och våren 2017 i maj. Samordningen av strategiprocessen och den ekonomiska processen fortsatte. Hösten genomfördes en uppdatering av sektorernas strategiarbete samt utmanargrupparbete. Stadsutvecklingen deltog även aktivt i utvecklingsarbetet gällande förtroendeorganisationen och i uppgörandet av stadens delaktighetsprogram, som påbörjades i slutet av året. Den särskilda kommunindelningsutredningen för Vasaregionen blev färdig vid årsskiftet. Utredningen ledde inte till kommunsammanslagningar. Via INKA-programmet har Vasaregionen fått över 5 miljoner euro i utvecklingsprojektstöd, vilket är toppklass i en nationell jämförelse. Stadsutvecklingen deltog i utvärderingsförfarandet gällande tillväxtavtal, som genomfördes under ledning av ANM. I slutet av året påbörjades en ny ansökningsprocess gällande tillväxtavtalsförfarandet för åren Vasas roll som ett beaktansvärt nationellt tillväxtcentrum förstärktes och samarbetet mellan staden, näringslivet, utvecklingsbolagen och universiteten utvecklades. Första fasen i projektet Midway Alignment of the Bothnian Corridor tog slut under verksamhetsperioden och en intensiv beredningsprocss inför ansökan för första delen i den andra fasen påbörjades. Bearbetningen av Vasaregionens livskraftsstrategi fortsatte. Vasaregionens samarbetsdelegation godkände livskraftsstrategin Bearbetandet av strategins åtgärdsprogram inleds våren 2016 när alla kommuner har gett sitt godkännande. Beredningen av energi- och klimatprogrammet framskred som en interaktiv process med olika intressentgrupper. Ansvaret för beredningen av programmet överfördes i och med stödservicereformen från tekniska sektorn till stadsutvecklingen. Programmet innehåller konkreta åtgärder, som staden börjar genomföra år I oktober deltog man i den riksomfattande energisparveckan, då kommuninvånare och personal utmanades att delta i energispartalkot. Projektverksamheten förstärktes i och med stadsutvecklingens nya personal. Utvecklandet av projektverksamheten som rör hela staden expanderades och en koordinering påbörjades. Kartläggningen av kanaler för direkt EU-finansiering och utnyttjandemöjligheter samt informationsförmedlingen fortsatte på basis av stadens interna utvecklingsbehov. En regional Eu affairs manager inledde sitt arbete i oktober och samarbetar intensivt med stadsutvecklingen. Stadsutvecklingen fungerar som representant för Vasa stad i följande internationella nätverk: Smart Cities and Communities, Covenant of Mayors, Union of Baltic Cities (UBC) och Nordic City Network. Även West Finland European Office (WFEO) är en betydande samarbetspart. Stadsut-

79 75 vecklingen har representerats på UBC:s årskongress i Gdynia och på Nordic City Networks årsmöte i Aarhus. Vasas energikompetens fick stor synlighet då tillväxtkaravanen anlände till staden under ledning av EU-kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič. Programmet under besöket var högklassigt och besöket fick mycket synlighet i medierna. Staden deltog även i tävlingen Access City Award 2016, som ordnades av EU-kommissionen, och kom på fjärde plats. Under verksamhetsperioden stärktes dessutom kunskapen om tillgänglighet och beaktandet av denna både inom stadsorganisationen och bland privata serviceproducenter. Stadsutvecklingen gjorde upp och analyserade aktuell statistik och kartmaterial om stadens och regionens utveckling som stöd för ledarskapet och beslutsfattandet, och informerade i stor utstäckning om detta. Statistikmaterialet som stadsutvecklingen producerade under år (bl.a befolkningsprognoser) var en väsentlig del av stadens genomförandeprogram för markanvändningen, servicenätsutredningar (social- och hälsovården, skolnätet och småbarnsfostran) och Vasaregionens livskraftsstrategiarbete. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Utveckling av områdets attraktionskraft Optimering av personalstrukturen Intern kontroll och riskhantering Genomförande av näringspolitiskt viktiga investeringar i samarbete med olika aktörer Vasa blir ett innovationscenter på nationell nivå Förnyande och fortsättning av tillväxtavtalet för Vasas stadsregion Godkännande och verkställande av en regional livskraftsstrategi. Riktning mot en kommunstruktur enligt pendlingsområdet Stärkande av den intenrationella tillgängligheten genom riktade investeringar Skapande av internationella och lokala nätverk Förnyande av organisationen tillsammans med förvaltningarna Förnyande av organisationen tillsammans med förvaltningarna Förutseende rekrytering Projekt gällande hållbara energilösningar INKA:s teman för Vasa och andra projekt som är nödvändiga för ett växande innovationscenter kom igång. Regionen fick INKA-finansiering för en rekordsumma. Samarbete med olika aktörer för genomförande av näringspolitiskt viktiga investeringar, t.ex. VEBIC. Stadsutvecklingen deltog i den riksomfattande utvärderingen av tillväxtförfarandet under ledning av ANM. Beredningen av ansökan för en ny tillväxtavtalsperiod inleddes. Den regionala livskraftsstrategin godkändes i samarbetsdelegationen. Verkställandet påbörjas under år Inga kommunsammanslagningar. Man följde med vård- och landskapsreformen. Deltagande bl.a. i verkställande och slutförande av första fasen i projektet Midway Alignment och beredning av andra fasen. Deltagande i nätverken Smart Cities och NCN:s verksamhet och bildande av ett lokalt nätverk för EU-finansieringskällor. Deltagande i organisationsreformen, uppluckringen av förvaltningen och effektiveringen av tväradministrativa processer. Beslutet om en ny förtroendeorganisation flyttades fram till våren Uppgörande av ett delaktighetsprogram påbörjades. Personalkontinuiteten kunde tryggas. Det ekonomiska utfallet På resultatområdet antecknas utgifter för stadsutvecklingens egentliga verksamhet, utgifter för utvecklande av näringsgrenar och regionalt utvecklande och medfinansieringskostnader för ut-

80 76 vecklingsprojekt. Budgetändringarna beror på överföring av anslag från reserveringar för medfinansiering i projekt och för utvecklande av näringsgrenar och regionalt utvecklande. På resultatområdet har man gjort ett målmedvetet arbete för att få ekonomin i balans. Betydande besparingar uppstår direkt från köp av service. Av den egentliga verksamheten sparades , den största besparingen i personalkostnaderna. I fråga om utvecklande av näringsgrenar sparades , bl.a. på grund av att verkställandet av livskraftsstrategin sköts upp. Besparingen på i fråga om regionalt utvecklande uppnås delvis med minskade personalresurser och avslutade kommunsammanslagningsutredningar. Dessutom är det ännu oklart hur Arbets- och näringsministeriets riksomfattande finansiering för utvecklande av områden kommer att riktas. Av medfinansieringen sparades Antalet genomförda projekt som kräver stadens självfinansieringsandel var mindre än planerat på grund av fördröjning av programperiodensstarten och av minskad EU-finansiering för hela västra Finland. Stadsutvecklingens negativa verksamhetsinkomster beror på Tekes återkrav av finaniseringen för INKA-planeringsprojektet. Den omtvistade processen pågår. Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag PLANLÄGGNINGEN Verksamhetsidé Planläggningens grundläggande uppgift är att producera program och planer som förverkligar stadens strategiska mål samt utredningar i anslutning till dem. Med en interaktiv planering och riktgivande styrning skapar vi förutsättningar för byggande av ekologiskt hållbara, fungerande, trygga och trivsamma miljöer för stadens och stadsregionens invånare, företag och olika aktörer. Måluppfyllelse Genomförandeprogrammet för markanvändningen uppdaterades år. Vid uppdateringen preciserades de viktigaste stadsbyggnadsobjekten och infrastrukturens genomförandeår. Speciell uppmärksamhet ska fästas på bostädernas genomsnittliga storlek och inverkan av koncentreringen av service. Som underlag för planarbetena skisserades framtidstrenderna inom boendet upp också med en bostadsmarknadsanalys. Därtill deltar planläggningen i ett riksomfattande undersökningsprojekt, där man strävar efter att få fram ytterligare verktyg om utvecklingsområdesstatusen i markanvändnings- och bygglagen bl.a. för ett totalekonomiskt planerande, genomförande och underhåll för markanvändningen på järnvägsområden och glesbebyggda områden. Utkastet och planbeskrivningen för delgeneralplanen för centrum bearbetades så att materialet framskred till översättning under år och planen går vidare så att den föreläggs för sektionen genast i början av år Delgeneralplanen för Lillkyro framskred till utkastskedet. Förslaget till delgeneralplan för Märkenkall vindkraftpark godkändes för offentligt framläggande. Inom detaljplanläggnigen gick man framåt enligt planläggningsprogrammet. Avtal om inledande av planläggning godkändes för Klemetsö lilla triangel och en del av Klemetsö stora triangel. Detaljplaneändringarna för silorna och Fiskstrandsområdet inleddes. Planläggningen av Långskogen, Brändö sunds område, Centralsjukhuset och Sandviksvillan, Ishallen, Brändö campusområde, områdena vid Skogsbergsgatan och Förbindelsevägen framskred till utkastskedet. Detaljplaneändringar och detaljplaner för gamla busstationsområdet, Höstves, Metviksparken, Klemetsö anläggningsområde, Skolhusgatan 64, Metviksstranden, Vasklottornets område och Evangeliska folkhögskolans tomt var offentligt framlagda. Detaljplanerna/detaljplaneändringarna för Flickskolan, Stenhagavägen 16, Valkolinna, Lassgärdsvägen och Nummen koulu vann laga kraft under år.

81 77 Godkännandet av detaljplaneändringarna för Mejselvägen och Hiiripeltovägen överklagades till förvaltningsdomstolen. Planerna för tornhuset i Vasklot och Metviksparken väntar på att avtal nås med parterna innan de framskrider till stadsstyrelsens behandling. Av de projekt som programmerats för år har inte utvidgandet av torgparkeringen, Lillkyro centrum, Strandkvarteren, Mejerigatan 2-4 och Minimanis detaljplaner framskridit enligt planerna. Tomtantals- och kvadratmetermålen nåddes inte på grund av utdragna förhandlingar, besvär samt resursbrist. Fastställande av projekten och statistikföringen överförs till år 2016, planreserv finns dock såväl på bostads- som på affärsbyggnadssidan. I slutet av året blev det en förbättring i resurssituationen och de projekt som legat på is kunde igen återupptas. Antalet avgöranden som gäller planeringsbehov och naturinventeringsområdenas storlek överskred det planerade. Övriga mål Utvärderingskriterium/ mätare Måluppfyllelse Interaktiv, smidig och rättvis planlänggningsprocess Trygg, hälsosam, trivsam, särpräglad och ekologiskt fungerande miljö Planreserv som stöder utvecklingen och beredskap för utvecklingsprojekt Deltagande i planprocessen och detaljplaner som inte överklagas Invånar- och arbetsplatsantalet utveckling Iakttagande av genomförandeprogrammet för markanvändningen och planläggningsprogrammet Interaktionssätt som passar med planområdets karaktär används. För marknadsföring av möten förutsätts många olika kanaler. Två detaljplanebesvär. Framskridande enligt det planerade och projektantalet har hållits på samma nivå. Ökningen i invånarantalet har koncentrerats mer än tidigare år till Vasa. Planläggningsobjekten i regel genomförts, i markanvändningsprogrammet dock flera ändringsbehov för de kommande åren, vilka har beaktats vid uppdateringen Planläggningen har sedan år 2013 gjort upp material enligt den modell som används inom tekniska sektorn och som skapats för bedömning av hur den interna kontrollen och riskhanteringen är ordnad. I verkställighetsplanen för planläggningen år framkom tryggandet av resursfördelningen, fortgående utvecklande av förfaringssätt som sparar resurser, överföring av kunskap, främjande av ett elektroniskt arkiveringssystem och elektronisk kommunikation samt öppnande av möjligheter till inflytande för aktörer som utvecklar stadens allmänna funktioner. Under år framskred de andra förutom främjandet av det elektroniska enligt planerna. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Till planläggningen hör två resultatenheter; 1218 planläggning och 1219 planläggningens konsultservice. Den totala besparingen är euro, av vilket ca euro kommer från lönebesparingar. Besparingar uppkom i och med obesatta tjänster, olika typer av oavlönade ledigheter och långa sjukledigheter. Inom köp av konsulttjänster blev besparingen euro. Med de återstående resurserna var det inte möjligt att kvantitativ sköta mera vikariementorskap eller mera köp av service och anskaffningsförbudet gav upphov till besparingar på euro i köp av service (översiktsplaner för travbanan och salutorget). Inkomsterna överskreds euro, de ökade inkomsterna berodde bl.a. på de planläggningsavgifter som debiterades år. År 2016 fortsätter främjandet av den elektroniska servicen till den del som planläggningen har möjlighet att påverka. 140 UNDERSTÖD Under året utbetalades totalt euro i understöd. Understödsanslag användes som verksamhetsunderstöd för sammanslutningar och föreningar euro samt för donationstjänster och stärkande av kunskapsgrunden euro. Understöd som stadsstyrelsen beslutar om är i

82 78 huvudsak de avtalsliknande understöden, beviljande av andra understöd överfördes till de organ, till vilka understöden hör med avseende på deras verksamhet. Mottagarna av de största verksamhetsunderstöden är Stiftelsen för Vasa universitet euro, Högskolestiftelsen i Österbotten euro, IB-undervisningen euro, Vasa sommaruniversitet euro, Vasa Operastiftelse euro och Musikfestspelen Korsholm euro. Evenemang som ordnats i Vasa under året understöddes med euro. För donationstjänster användes i enlighet med gällande beslut euro. Stadsstyrelsen beslutade om användningen av anslaget som reserverats för stärkande av kunskapsgrunden, euro. Högskolekonsortiets rapport om användningen av anslaget för år har varit i stadsstyrelsen och i fullmäktige Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag MEDLEMSAVGIFTER Under året betalades medlemsavgifter för euro. De största medlemsavgifterna var Finlands Kommunförbund euro, Kommunala arbetsmarknadsverket euro och Österbottens handelskammare euro. Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut 2014 Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter ANDELAR I andelarna, totalt 4,442 miljoner euro, ingår som de största Vasaregionens Arenor Samkommun (1,18 miljoner euro), Österbottens förbund (1,19 miljoner euro), Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur ( euro), Vasaregionens Utveckling Ab Vasek ( euro) och Vasaregionens Turism Ab ( euro). Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar RESERVERADE ANSLAG Resultatområdets anslag omfattar huvudsakligen anslag, som med olika beslut överförs till de förvaltningar som utför verksamheten. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster

83 79 Sjukförsäkringsersättningar Verksamhetsutgifter (utan sjukförs.ersättningar) Verksamhetsbidrag Från verksamhetsutgifterna överförs i enlighet med besluten 1,7 miljoner euro till förvaltningarna, i överföringarna ingår bl.a. - anslag som reserverats för centralförvaltningens utvecklingsprojekt, euro, överföring till stadsstyrelsen och centralförvaltningens ämbetsverk - till stadsutvecklingen för INKA-programmet och projekt, bl.a. för medfinansiering i Västra Finlands operativa program under Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) euro - evenemanget Pop-Up Österbotten på Senatstorget i Helsingfors euro - för omplacering av personal euro I de förverkligade verksamhetsutgifterna ingår ändringen i semesterperiodiseringen. I budgeten reserverades euro för en ökning, den förverkligade ändringen var en minskning på cirka euro. Sjukförsäkringsersättningarna budgeteras i budgeten på det här resultatområdet. De ersättningar som erhålls antecknas under året direkt till förvaltningarna, till vilka en motsvarande stor inkomstuppskattning överförs. I de förverkligade verksamhetsinkomster ingår som största post sammanslagningsersättningen i anslutning till kommunsammanslagningen samt ersättningen för en minskning av statsandelen, totalt 1,97 miljoner euro. Utfallet för verksamhetsinkomsterna blir under det budgeterade. I den ursprungliga budgeten budgeterades på resultatområdet försäljnings- och avgiftsintäkter, och utfallet för dessa i bokslutet ingår i förvaltningarnas förverkligade inkomster. 144 CENTRALT ADMINISTRERADE KOSTNADER Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Den största posten i de förverkligade utgifterna är den pensionsbaserade pensionsavgiften 7,24 miljoner euro. Budgetförändringen inbegriper bl.a. överföring av anslag som budgeterats för förtidspensioner ( euro) till budgeterna för de förvaltningar, där de förverkligade kostnaderna har bokförts. 145 SYSSELSÄTTNING Verksamhetsidé Verksamhetsidén är att ordna sysselsättning med lönesubvention för långtidsarbetslösa Vasabor, sommarjobb för ungdomar samt att erbjuda civiltjänstgöringsplatser till Vasabor som ska fullgöra sin civiltjänst. Sysselsättningsåtgärderna riktas mot sysselsättning med lönesubvention och rehabiliterande arbetsverksamhet. En del av åtgärderna genomförs inom stadens förvaltningar och en del som köpservice.

84 80 Måluppfyllelse Huvudmålgruppen vid sysselsättningen av långtidsarbetslösa år var de arbetslösa arbetssökande Vasabor som omfattas av kommunandelen för FPA:s arbetsmarknadsstöd. I och med lagändringen som trädde i kraft 1.1. finansierar kommunen endera 50 % eller 70 % av arbetsmarknadsstödet. I praktiken innebar förändringen att arbets- och näringsbyråns lönesubvention riktades till arbetssökande som erhållit arbetsmarknadsstöd minst 300 dagar på grund av arbetslöshet. Sysselsättningen av långtidsarbetslösa förverkligades både ur budgetsynvinkel och på månadsnivå. Målet var att sysselsätta arbetslösa 1000 månader/år och utfallet var 1064 månader/år. Tillräckligt lönesubventionsanslag från arbets- och näringsbyråns sida och förvaltningarnas positiva attityd till att sysselsätta arbetslösa med lönesubvention under hela året har haft en positiv inverkan på detta. NTM-centralens lönesubventioner betalas ut i efterskott och fordringarna är ännu cirka Sysselsättningsservicen inledde ett mer omfattande samarbete med resultatområdet för social- och familjeservice inom den rehabiliterande arbetsverksamheten. Målet var att ordna rehabiliterande arbetsverksamhet för 300 klienter. Detta mål uppnåddes. Ökningen i antalet klienter inom den rehabiliterande arbetsverksamheten och i antalet verksamhetsdagar var betydande jämfört med år År uppgick antalet klienter inom den rehabiliterande arbetsverksamheten till 363, och antalet arbetsverksamhetsdagar var För jämförelses skull var motsvarande siffror 145 klienter och 8180 arbetsverksamhetsdagar år Samarbetet har visat sig fungera bra och avsikten är att utveckla det under kommande år. Nyckeltal som rör långtidsarbetslöshet ska i fortsättningen rapporteras till stadstyrelsen fyra (4) gånger om året. I rapporten ingår siffror över sysselsättningsservicens och social- och familjeservicens åtgärder och över arbetsmarknadsstödets kommunandel, som kommunen betalar. Anslaget för sommarjobb för ungdomar hölls inom budgeten. Med anslaget för ungdomars sommarjobb fick ungdomar arbete för 642 månader, och med sommarjobbsedeln fick 51 unga sommarjobb. Antalet civiltjänstgöringsplatser uppgick till 10 st. under året. Köpserviceavtalet mellan Jupiter-stiftelsen och Vasa stad förnyades under år enligt planerna. I stället för verksamhetsdagar köper staden i fortsättningen klientplatser till olika typer av service, t.ex. rehabiliterande arbetsverksamhet och arbetsprövning. I och med klientplatser är det enklare att förutse verksamheten ur stadens synvinkel och stiftelsen kan fördela sina personalresurser i förhållande till stadens köpservice. Jupiter-stiftelsens mätare och uppföljning förnyas under år 2016 i och med det nya avtalet. Jupiter-stiftelens ekonomi har försämrats under år. Den försämrade ekonomin är i första hand en följd av en förändring i verksamhetsmiljön och av förändringar i olika statliga myndigheters verksamhetsriktlinjer. Att stiftelsens verksamhet definieras som näringsverksamhet har bl.a. minskat stödandelarna från staten för stiftelsens verksamhet. Vasa stad har informerats om den förändrade situationen under år, men man har inte lyckats anpassa verksamheten tillräckligt snabbt ur stiftelens ekonomiska synvinkel. Jupiter-stiftelsen höll sig inte inom den givna budgeten på euro, utan stadsstyrelsen beviljade stiftelsen (ST 2.11.) ett understöd på euro som täckt anslagsöverföring. Inom sysselsättningsservicen tog man i bruk ett Vasatillägg som beviljas företag för sysselsättning. Syftet med Vasatillägget för sysselsättning är att göra tröskeln lägre för sm-företag att anställa en ny arbetstagare, och tillägget beviljas utöver arbets- och näringsbyråns lönesubvention. Vasatillägget ses liksom sommarjobb för ungdomar som en förebyggande åtgärd. Vasatillägget beviljades för sammanlagt 13 personer, vilket innebär att målet inte förverkligades. Till detta bidrog att anslaget som arbets- och näringsbyrån beviljar företag tillfälligt tog slut, varvid inga nya lönesubventionsbeslut kunde göras. Man måste också satsa mer på att marknadsföra Vasatillägget och på att göra det mer känt.

85 81 Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Sysselsättning av långtidsarbetslösa, huvudvikten på personer som omfattas av kommunandelen för FPA:s arbetsmarknadsstöd Månader som använts till de sysselsattas anställningsförhållanden, mål 1000 månader Förverkligats 1056 månader Att i samarbete med social- och familjeservicen satsa på service med s.k. låg tröskel, dvs. rehabiliterande arbetsverksamhet Sommarjobb för ungdomar och sommarjobbssedeln Att trygga civiltjänstgöringsplatser Ett utökat företagssamarbete med Vasatillägget En ändamålsenlig och effektiv användning av köpservice som riktas till långtidsarbetslösa (rehabiliterande arbetsverksamhet och arbetslivsorientering) Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Målet är att ordna rehabiliterande arbetsverksamhet för 300 personer, antalet arbetsverksamhetsdagar över Att ordna sommarjobb för ungdomar för cirka 500 månader, antal beviljade sommarjobbssedlar (50) Antal civiltjänstgöringsplatser, målet är 10 platser/år Vasatillägget som beviljas arbetsgivarna har reserverats för 50 personer Köpserviceavtalet förnyades, mätarna och uppföljningen förnyas under år 2016 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Förverkligats 337 personer påbörjade rehabiliterande arbetsverksamhet och antalet arbetsverksamhetsdagar Förverkligats sommarjobb för 642 månader beviljade sommarjobbssedlar 51/50 Förverkligats 10 civiltjänstgöringsplatser Beviljade Vasatillägg 13/50 se stycke 2.2. måluppfyllelse Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag ANDELAR I SÄRREDOVISADE AFFÄRSVERK SAMT KOSTNADER SOM HÄN- FÖR SIG TILL AFFÄRSVERKSAMHETEN OCH DEN AVGIFTSBELAGDA SERVICE- VERKSAMHETEN Det ekonomiska utfallet Vasas andel av räddningsväsendets utgifter var 4,8 miljoner euro. Resultatområdet inbegriper ledningscentralens utgifter samt ersättning för anläggande och service av brandvattenanordningar som ska betalas till Vasa Vatten, euro. Inkomsterna utgörs av allmänna förvaltningens kostnader och övriga kostnader som hänför sig till affärsverk, produktionsstödserviceeneheter samt normfinansierade läroanstalter. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -2

86 82 LILLKYRO OMRÅDESNÄMND Verksamhetsidé Områdesnämnden övervakar Lillkyroområdets utveckling och iakttagandet av sammanslagningsavtalet. Områdesnämnden tryggar påverkningsmöjligheterna för invånarna i området då det gäller att utveckla närservicen och boendemiljöns funktionsduglighet. Områdesnämnden följer upp, utvärderar och utvecklar servicens funktionsduglighet i området, utbudet på service samt kvaliteten på denna. Måluppfyllelse Verksamhetsmål/princip som härletts ur stadens strategiska mål Kommundelsområdets attraktionskraft utvecklas Förvaltningens centrala mål för år Utökad försäljning av bostadstomter i Lillkyroområdet Mätare Antalet sålda tomter Utveckling av invånarantalet i området Måluppfyllelse Har inte gått framåt Befolkningens välbefinnande Förbättrad närservice Kundbelåtenhet Kan fortfarande främjas Genomförande av investerings- och utvecklingsprogrammet Projekten slutförs inom utsatt tid Delvis Intern kontroll och riskhantering Ekonomiska risker Skaderisker Förvaltningens centrala mål för år Korrekthet och ekonomiskt tänkande Personalens arbetarskydd Kundernas säkerhet Mätare Inget att anmärka på inom den interna kontrollen Inga specialåtgärder Måluppfyllelse Kan fortfarande förbättras Kan fortfarande förbättras Under berättelseåret fortsatte man att utveckla tidigare tillvägagångssätt för att i synnerhet utveckla närdemokratin och närservicen, öka områdets dragningskraft och samordna kommunhelheten och den lokala anknytningen. I anslutning till samservicen utreddes servicebehoven, vilken service kunderna använder och hur de upplever servicen. Tillvägagångssätten inom områdeskommunikationen gjordes mångsidigare. Fokusområden i landsbygdsprogrammet för Lillkyroområdet har varit proaktiv företagsrådgivning och utveckling. LILLKYRO OMRÅDESFÖRVALTNING 150 Områdesnämnden Utfallet för verksamhetskostnaderna är 95,6 %. Som centralt ekonomiskt nyckeltal var Verksamhetsutgifter /invånare (netto) 70 /invånare, varav förvaltningens andel 35 /invånare, utfallet 36,06 /invånare. Dessutom utbetalades en kommunfinansieringsandel på ,70 till Yhyreskehittämisyhdistys ry, kostnaderna för landsbygdsprogrammet för Lillkyroområdet var ,41 och regionala understöd beviljades för , Samserviceenheten Samserviceenheten erbjuder kundrådgivning och handledning och, Vähänkyrön Vuokratalot Ki Oy erbjuder disponent- och kundservice. Servicerådgivningen inbegriper assisterande rådgivningsuppgifter för olika sektorer, inklusive användning av elektroniska tjänster. Utfallet för samserviceenhetens verksamhetskostnader är 83,5 %. Utfallet för verksamhetsintäkterna var 101,4 %. Som centralt ekonomiskt nyckeltal Verksamhetsutgifter /invånare (netto) var 70 /invånare, varav samserviceenhetens andel 35 /invånare, utfallet 20,68 /invånare.

87 Arpeeti Arpeeti erbjuder rehabiliterande arbetsverksamhet, handledd arbetspraktik och arbetsprövning samt arbetsplatser med lönesubvention. Utöver arbetsverksamhet erbjuds även individuell coachning och gruppcoachning samt olika utbildnings- och informationstillfällen och övningar, regelbunden motion och introduktionsbesök. Under år hade Arpeeti som kvantitativt mål att arbeta med sammanlagt cirka 60 klienter för att främja rehabilitering, sysselsättning eller studier. Omvandlat till arbetsdagar var målet som godkänts i direktionen för Arpeeti cirka arbetsdagar. Utfallet inklusive sysselsatta var 66 personer och 3372 arbetsdagar. Den rehabiliterande arbetsverksamhetens andel av arbetsdagarna var 85 %. Andelen personer under 29 år var 51,6 %. Utfallet för Arpeetis verksamhetskostnader är 92,5 % (87,6)*. Som centralt ekonomiskt nyckeltal var kostnaden för en arbetsverkstadsdag, under 50 /dag, utfall 47,58 /dag. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget 1000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Områdesnämnden höll sammanlagt tio möten under verksamhetsåret och direktionen för Arpeeti fem möten. Utfallet för verksamhetskostnaderna är 91,9 % från den ändrade budgeten, utfallet för personalkostnaderna är 95,5 %.

88 84 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Verksamhetsidé Vasa stads social- och hälsovårdsnämnd har i uppgift att för invånarna i Vasa och i enlighet med samarbetsavtalet även för invånarna i Laihelaområdet ordna sådan social- och hälsovårdsservice som behövs för att uppfylla kraven för ett gott liv samt att tillsammans med kunderna, förvaltningarna och övriga aktörer förebygga uppkomsten av sociala problem och hälsoproblem. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -817 Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta FÖRVALTNING OCH EKONOMI Verksamhetsidé Serviceområdena förvaltning, ekonomi samt strategiarbete och utveckling har i uppgift att stöda, styra och koordinera resultatområdena i fråga om ledning, utveckling och planering av dessa. Dessa serviceområden sköter enligt sin uppgiftsfördelning om de centraliserade förvaltnings- och övriga stödtjänsterna inom verket. Stödservicereformen överförde en del av uppgifterna till centralförvaltningen fr.o.m. början av juni. Måluppfyllelse Den egentliga förvaltningen, dvs. allmän-, personal-, informations-, jurist- och ekonomiförvaltningen, överfördes med uppgifter och personal till stadens centralförvaltning i och med att stödservicereformen förverkligades fr.o.m För social- och hälsovårdsväsendet bestod utvecklingsverksamheten jämte projekt samt den s.k. tekniska stödservicen, dvs. tekniskt disponentskap, säkerhet-, underhålls- och specialunderhållsservicen samt kläd- och städservicen. Därtill bevaras vissa gemensamma tjänster jämte utgifter och inkomster inom sektorn. Bland de uppgifter som överfördes till centralförvaltningen överfördes även ansvaret att fortsätta förverkliga de funktionella målen till den nya organisationen; dessa var i synnerhet fortsättande av kvalitetsarbete, satsande på klienttillfredsställelse samt utvecklande av ledningens rapporteringssystem. År har man fortsatt strategiarbetet inom utvecklingsservicen, t.ex. förberedande lokal beredning av sote-lösningen samt utvecklande av den elektroniska välbefinnandeberättelsen. Denna process kommer att ändras inför nästa fullmäktigeperiod och den blir alltmer nätverksbaserad genom att man kommer att införa åsikterna från stadens viktigaste strategiarbetsgrupper i den. Vi-

89 85 deotolkningstesterna aktiverades igen. Under testen har man skapat en videokontakt mellan hälsostationen i Korsnäståget och Österbottens tolkcentral för att möjliggöra tolkens fjärrtjänst i samband med hälsostationsbesök för invandrare. Videokontakten kan i fortsättningen tillämpas även mer omfattande. Utvecklingsservicen planerade även en teknisk lösning för att framföra info- och utbildningstillfällen direktsända och som sparade filer på webben. Detta har redan under hösten tillämpats i fråga om många evenemang. Som nytt utvecklingsprojekt inleddes projektet En bättre vardag (-2017), som inom området administreras av EPSHP; därtill deltar SONetBOTNIA och SEAMK. Syftet med projektet är att främja den praktiska integrationen mellan social- och hälsovården samt mellan primär- och specialnivån. Enligt STM:s riktlinjer är målgruppen hemmaboende klienter som använder rikligt med service. Inom Vasa och Laihela är den mer specifika målgruppen neuropsykiatriska barn och unga. I projektet strävar man till att åstadkomma kriterier, verksamhetsmodeller och arbetsredskap för att sköta de gemensamma klienterna som använder mycket service. Undervisningshälsovårdscentralsprojektet färdigställde sitt arbete under år, och de första studerandena kom till Vasa under slutet av året. Även Welcome Office- samt Undervisnings- och undersökningskliniksprojekten slutfördes officiellt. Uppföljningen av klienttillfredsställelsen har fortsatt hela året på hälsostationerna och i tandklinikerna genom Happy-or-not apparaterna och systemen. I genomsnitt har % varit nöjda med servicen. Den hälsogranskning som sker på webben samt den träning som stöder såväl hälsan som välbefinnandet har funnits till kommuninvånarnas förfogande. I uppgifterna för det tekniska disponentskapet insattes i tillägg till de tidigare uppgifterna administration över sektorns stödbostäder fr.o.m. inledningen av år. Den tekniska disponenten har representerat sektorn tillsammans med socialombudsmannen i tillgänglighetsärenden i staden. Garanterande av säkerheten har fortfarande varit ett av de viktigaste målen år ; säkerhetshoten var även det andra av de största riskerna inom sektorn. Sektorns Säkerhetsteam har centraliserat och inom ramarna för anslagen skött alla upphandlingar i fråga om säkerhet i olika föremål. Kameraövervakningen har ökats, likaså personliga skyddsanläggningar och alarmsystem. Vaktmästarna har ansvarat för säkerheten, i påtvingande situationer har man köpt vakttjänster. En serviceman-vaktmästare har fåtts för att betjäna enheterna i Lillkyroområdet. Till specialunderhållet har man fått en tilläggsresurs, då man slutligen fick en anställa en ordinarie yrkesman som specialiserat sig på reparation av tandvårdens anläggningar och maskiner, efter att ifrågavarande person varit på arbetsprov och haft ett visstidsarbetsförhållande. Från serviceboendet överfördes en vakans till specialunderhållet efter pensionering. Till denna vakans anställdes en specialserviceman, vars huvudarbete är att göra hemmen tillgängliga genom att bl.a. montera hjälpmedel. På detta vis möjliggörs en snabb utskrivning från centralsjukhuset och avdelningarna. Specialunderhållet består nu av ett team på fyra yrkesmän, där know how på ett omfattande sätt tillämpas och vikarieringen lyckas. Inom städservicen har huvudfokus fortfarande varit på upprätthållande av god hygiennivå samt i att fortbilda i fråga om ibruktagningen av nya metoder, medel och redskap inom anstaltsunderhållet. Det har fortfarande varit brist på yrkesskickliga vikarier.

90 86 Det ekonomiska utfallet Utfallet år inkluderar utgifterna och inkomsterna för förvaltning och ekonomi under hela årets, trots att en del av funktionerna och personalen fr.o.m har flyttats till centralförvaltningens organisation. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -23 Budgetändringen beror i huvudsak på utgiftsanslagsöverföringar av förtidspensionsavgifter. Verksamhetsinkomster Inkomsterna utföll ungefär över det budgeterade. Avvikelserna inkluderar överskridande av utfallet bidrag och understöd för projekt, ca och å andra sidan lämnade försäljningsintäkterna från projekten ca under det budgeterade. I projekten växte inkomsternas andel från projektutgifterna från 31,2 % till 41,2 % i budgeten. Verksamhetsutgifter I utgifterna uppstod inbesparingar på ca i förhållande till den ändrade budgeten. Den största sparsumman, ca uppstod inom personalutgifterna och består främst av löneutgiftsbesparingar i fråga om allmän-, personal-, ekonomi- och informationsförvaltningen samt de ordinarie tjänsteinnehavarna och anställda inom städservicen. Orsaken till detta är snarast att inga nya anställda eller vikarier har anställts vid pensionering, längre sjuk- eller andra ledigheter och semestrar. En snäv rekrytering har alltid följts inom ekonomin och förvaltningen, och i synnerhet under de senaste åren. I serviceköpen underskreds det budgeterade anslaget med ca ; summan består av service inom olika funktioner, men i synnerhet sparades det inom sakkunnigservicen och de gemensamma utbildningsutgifterna. Därtill sparades ca i hyror; summan består av inbesparingar för utomstående lokaliteter samt leasinghyresutgifter för maskiner och anläggningar. Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta SOCIALARBETE OCH FAMILJESERVICE Verksamhetsidé Resultatområdets uppgift är att stärka individens och familjens livskompetens, delaktighet, egen aktivitet, sociala välfärd, integration och samhörighet genom kundinriktade tjänster och åtgärder.

91 87 Måluppfyllelse År fokuserades verksamheten i resultatområdet på beredande av organisationsändringen, verkställandet av socialvårdslagen, ändringar i servicestrukturen inom barnskyddet, förstärkande av den rehabiliterande arbetsverksamheten för att sköta långtidsarbetslösheten samt inom den psykosociala servicen på utvecklande av rehabilitering för personer med mentalvårds- och missbrukarproblem. För första gången har man uppnått en situation där det inom alla barnskyddets socialarbetartjänster finns en behörig anställd. Under årets lopp ökade mängden asylsökande som behöver internationellt skydd mycket snabbt. Vi kom närmare de i lagen stiftade utsatta tiderna, men bl.a. inom serviceområdena för barnskydd och socialarbete fanns det ännu problem. Innerluftsproblemen i vissa verksamhetsutrymmen återspeglas fortfarande i serviceproduktionen. Till problemen med innerluften sökte man aktivt lösningar med Vasa Hussektor och Vasa Regionala Företagshälsovård. Klientmängden inom barnskyddet har statistiskt sjunkit till 498 barn (765 år 2014), eftersom barnskyddsbehovet utreds i samband med bedömningen av servicebehov inom socialvården. Socialservice bör ges åt barn utan barnskyddsklientskap, ifall stödbehovet har konstaterats vid bedömningen av servicebehov. Ärenden som berör barn kan inledas utifrån både socialvårdslagen och barnskyddslagen. Ifall servicen enligt socialvårdslagen inte är tillräckliga för att säkra barnets utveckling, inleds klientskap inom barnskyddet för barnet. De inledda ärendena utreds i 97 procent av fallen inom den utsatta tiden och i bedömningen av servicebehov i 77 procent av fallen. De genomsnittliga klientmängderna/anställda är fortfarande avsevärt högt över kvalitetsrekommendationerna inom barnskyddets socialarbete. Under årets lopp startades kortvarig familjevård som ämnas för krissituationer och familjestödscentralens mottagningsavdelning med fyra platser stängdes. I familjerättsliga ärenden förberedde man sig inför den nya faderskapslagen som träder i kraft i början av år Verksamheten inom serviceområdet för socialarbete utvecklades under årets lopp så att den motsvarar den nya socialvårdslagen. Inom klientarbetet tog man i bruk kontakttagningsanmälningar och bedömningen av servicebehov. Som särskilt fokusområde hade man skötande av långtidsarbetslösheten. Till utvecklandet av sysselsättningsverksamheten söktes lösningar i gott samarbete med personalservicecentralen och TE-förvaltningen. De erhållna tilläggsresurserna, samarbetet mellan förvaltningarna och de ändringar som gjorts i verksamheten möjliggjorde en betydande ökning i mängden deltagande personer i den rehabiliterande arbetsverksamheten, 367 personer år (145 år 2014). Inom utkomststödsarbetet uppnåddes de utsatta tiderna i genomsnitt i 90 procent av fallen, under de bästa månaderna uppnåddes 97 procent. Inom den psykosociala servicen genomfördes en organisationsändring under våren. Syftet med ändringen var att effektivera utskrivningen av personer i mentalvårdsrehabilitering från specialsjukvården till det egna hemmet eller till boendeservicen. Inom serviceområdet inrättades tre serviceenheter: boendeservice för personer i mentalvårds- eller missbrukarrehabilitering, stödservice för hantering av vardagen och missbrukarcentret. I stödservicen för hantering av vardagen inrättades ett hemträningsteam. För missbrukarcentralen ordnades nya lokaliteter i slutet av hösten, detta möjliggjorde att enheten övergick till normal verksamhet efter ett långt mellanskede. Mängden klientplatser blev mindre, men de nya lokaliteterna möjliggör nyktringsvårdsservicen. Rehabiliteringshemmet Maininki inledde sin verksamhet i samarbete med Vasanejden socialpsykiatriska förening. Detta förstärkte utbudet av boendeservice för personer i mentalvårdsrehabilitering. Bristen på platser inom den effektiverade boendeservicen ökade mängden köpservice. Inom handikappservicen ökade mängden arbetsgivare inom personlig assistans. Personlig assistans beviljades i form av servicesedlar mer än tidigare, eftersom skötandet av arbetsgivaruppgifterna bland de flesta klienter inte har fungerat med egna resurser. Vi tog i bruk ett elektroniskt servicesedelprogram, som underlättar uppföljningen av de personliga assistenternas arbetstimmar och penningflöden. Inom färdtjänsten har servicebehovet och kostnaderna ökat. Inom de beviljade färdtjänstbesluten har andelen över 65 åringar redan ökat till 76 procent. År fattades 435 beslut enligt handikappservicelagen och 103 beslut enligt socialvårdslagen för över 75 åringar. De platser som inom den egna produktionen blev lediga inom boendeservicen för personer med utvecklingsstörning fylldes genom att förflytta personer från enheter som skaffas genom köpt service.

92 88 Helhetsklientmängden inom utlänningsbyrån hölls på samma nivå som år Som klienter fanns nu fler en personers hushåll än tidigare. Under hösten kom det en mycket stor mängd (2 700 personer) asylsökanden som sökte internationellt skydd i Österbotten och Vasa. Man blev tvungen att öka platsmängden i Vasa mottagningscentral, så att den i slutet av året omfattade 500 platser. I tillägg till detta kan ännu hundra nödboendeplatser ordnas. Även efterfrågan på tolkservice från Österbottens tolkcentral ökade i och med den ökade mängden asylsökande. I synnerhet efterfrågan på arabiska ökade märkbart. Vasanejdens undervisnings- och undersökningskliniksverksamhet inom social- och hälsobranschen fortsattes i samarbete med kompetenscentren för socialbranschen SONetBOTNIA och FSKC samt högskolorna i området. Resultatområdet deltog i de nationella utvecklingsprojekten för Mellanfinland som ingick i Kasteprogrammet (SONetBOTNIA fungerade som administratör): vuxensocialarbete S.O.S. 2 och LasSe-projektet som utvecklar barnskyddsservicen. Projektet avslutades Det mest centrala målet var att utveckla och ta i bruk olika arbetsmetoder som främjar klientens delaktighet och förbättrande av hörande av klienter. Flera studerande från Vasa deltog i socialarbetsutbildningen som ordnades av Kokkolan Yliopistokeskus Chydenius. Helsingfors universitets Svenska social- och kommunalhögskolan startade svenskspråkig utbildning för socialarbete. Vasa stad finansierar bägge utbildningar. Uppgifter om prestationer enligt fokusområden Prestation, nyckeltal BS 2013 BS 2014 BS Psykosocial service Ungdomsstationen Klaara (antal besök) Familjerådgivningen (antal besök) Missbrukarcentralen, akut- och nyktringsvården (dygn) Missbrukarcentralen, kollektiv rehabilitering (vårddygn) Poliklinisk vård (substitutionsbehandling, besök) Håven hjälpstation för missbrukande ungdomar (besök) Boende för mentalvårdens rehabiliteringsklienter (klienter) Socialarbete Vuxensocialarbete och socialhandledning (besök) Klientplaner inom vuxensocialarbete Hushåll som fått utkomststöd Ansökningar om utkomststöd Utbetalt utkomststöd /invånare Dagar inom rehabiliterande arbetsverksamhet Barnskydd Barnskyddsärenden som inletts Utredning av barnskyddsbehov/ Barnskyddsklienter inom öppenvården (bs-barn) Österbottens socialjour (åtgärder) Handikappservicen Färdtjänst (ikraftvarande beslut) Klienter inom personlig assistans Boendeserviceklienter inom handikappservicen - egen verksamhet - köpservice Dag- och arbetsverksamhetsklienter inom handikappservicen - egen verksamhet - köpservice Utlänningsbyrån - initialkartläggningar - gjorda integrationsplaner - nya klienter under årets lopp - varav kommunplats erhölls av - varav flyktingar - varav asylsökande som fått uppehållstillstånd - antal klienter sammanlagt - hushåll sammanlagt e e e

93 89 Mottagningscentralen - inkvarteringsdygn - pris per inkvarteringsdygn Tolkcentralen - förverkligade tolkningstimmar - översättningar - månadsavlönade tolkar/freelancertolkar ,70 e / ,53 e / ,25 e /100 Verksamhetsmål/princip som härletts ur stadens strategiska mål Befolkningens välbefinnande Förvaltningens centrala mål för år Mätare Tidsfristerna inom de i lag fastställda gränserna. Utförande av lokalitetsbehovsutredning för boendeservice åt mentalvårdsklienter De utsatta tiderna har uppnåtts inom utkomststödet genomsnittligen 90 procentigt (bästa månaden 97 %), inom inledande i barnskyddet 97 % och bedömningen av servicebehov 77 %. Lokalitetsutredningen blev klar, behandlats i THR Sysselsättningsgrad > 75 % Optimering av personalstrukturen Det ekonomiska utfallet Verksamhetsinkomster Förstärkande av delaktigheten för klienter och erfarenhetssakkunniga Stödande av aktiveringen av unga och långtidsarbetslösa tillsammans med förvaltningarna och arbetsförvaltningen Ordnande och utvecklande av service som främjar sysselsättningen och livshanteringen bland långtidsarbetslösa samt integration av invandrare Personaldimensioneringen i förhållande till rekommendationerna har fastställts Ordnande av fortbildning och arbetshandledning Erfarenhetssakkunniga har utbildats i SOS 2 Kaste-projektet, har deltagit i planeringen och utvecklandet av servicen inom resultatområdet, i enskilda kamratstödsgrupper samt i handledningsgruppen i undervisnings- och undersökningskliniken. Mängden aktiveringsplaner Aktiveringsgrad 1-9/, i genomsnitt verksamhetsdagar inom rehabiliterande arbetsverksamhet, 367 olika personer. 8 integrationsplaner Inom boendeservicen och anstaltsvården följer dimensioneringarna författningarna. I missbrukarcentralen brist på 1 årsverke Inom barnskyddet är klientmängderna per anställd högt över kvalitetsrekommendationerna Utbildningar och arbetshandledningar har genomförts enligt de anslag som finns Verksamhetsinkomsterna förverkligades över den ändrade budgeten. Försäljningsintäkterna överskred det budgeterade med euro, varav de största raterna var ersättningar för utkomststöd för flyktingar, övriga ersättningar som erhållits som kompletta ersättningar från staten samt att tolkcentralen sålde mer tjänster än det uppskattade. Inkomsterna inom den rehabiliterande arbetsverksamheten förverkligades över den ändrade budgeten.

94 90 Verksamhetsutgifter Verksamhetsutgifterna underskred den ändrade budgeten med euro. Underskridande av personalutgifter uppstod i löneutgifterna för personer i arbetsförhållande. Serviceköpen överskred den ändrade budgeten med euro. De största överskridningarna uppstod inom persontransporterna inom handikappservicen och tolkningskostnader , å andra sidan uppstod besparingar på inom köp av klientservice. Bidragen förverkligades över den ändrade budgeten. Inom handikappservicen överskreds personlig assistans, stödet för närståendevård och servicesedelutgifterna, då igen bidragen till hushållen underskreds. Mottagningscentralens mottagningspenning överskreds med Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -58 Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta HEM- OCH ANSTALTSVÅRDEN Verksamhetsidé Genom hem- och anstaltasvårdens tjänster stöder man enligt behov ett självständigt, tryggt och gott liv för äldre och funktionshindrade Vasabor. Därtill bidrar man till att de äldres funktionsförmåga upprätthålls och förbättras. I resultatområdet för hem- och anstaltsvård ingår serviceområdena Seniorcenter, Hemvård, Serviceboende och Anstaltsvård. Måluppfyllelse Strukturändringen inom äldreomsorgen har kunnat verkställas enligt stadsfullmäktiges beslut: På hösten år färdigställdes Servicehuset Himalaja och samtidigt avslutades långvården på avdelningarna 4 och H. Från avdelning G flyttades hemträningsenheten till Himalajagatan. Enligt Regionförvaltningsverkets förslag avstod man användningen av C-huset (Klemetsöhemmet), då klienterna och verksamheten flyttades till den tomma avdelningen H. De palliativa platserna flyttades till avdelning 7, därifrån även hemsjukhuset fungerar manuellt. Vården av psykogeriatriska patienter centraliserades till avdelning 10 (tidigare avd. G) På Sjukhemsgatan inleddes byggande av Servicehuset Krannila. I Lillkyro stängdes bäddavdelningen under våren och serviceboendet + omsorgsenheten överfördes till temporära utrymmen vid avdelningarna B och D. Byggnadsarbetet i Fyrrykartano servicecenter inleddes under hösten. Läkarservicen inom hemvården fungerar normalt, från och med augusti påbörjades distans- /ansvarsläkarservice som köpt service. Före semesterperioden förnyades verksamhetsledningssystemet inom hemvården. Arbetets produktivitet och den omedelbara andelen arbetstid har börjat förbättras. Teammodellen har utvecklats, i teamen ingår även ergo- och fysioterapeuter. I hela verksamheten, men i synnerhet inom verksamheten i Seniorcentret och Hemvården betonas upprätthållande av funktionsförmågan samt rehabiliteringen av de åldringar som bor hemma. Vid övergången till den nya servicestrukturen har det visat sig vara utmanande att det är en lång kö av

95 91 åldringar med mycket nedsatt funktionsförmåga som köar till dygnet runt omsorgsboende. Enligt rekommendationerna borde % av de 75 år fyllda i kommunen kunna bo i ett normalt hem (målsättning för år 2017). Detta torde uppnås inom de närmaste åren. Det interna köandet och den omorganiserade samjouren har även återspeglats som en ökad mängd överföringsdagar från specialsjukvården, efter några år av god utveckling dagar Som korrigerande åtgärd inrättades det 10 nya flexplatser på bäddavdelningarna. Som stöd för krävande utskrivningar inrättades ett effektiverat hemträningsteam (6 anställda). En för staden och VCS gemensam arbetsgrupp inrättades för att förbättra smidigheten och samarbetet i vårdkedjorna. Verksamhetsinkomster Resultatområdets inkomster lämnade under det budgeterade, främst p.g.a. avgiftsavkastningar (klientavgifter inom anstaltsvården ) och försäljningsavkastningar (statsersättning ). På grund av strukturändringarna överskreds avgifterna inom hemvårdshjälpen och vårddagsavgifterna (avgifter inom serviceboendet) med Den årliga minskningen av statsersättningar fortsätter i takt med att mängden krigsinvalider minskar. Verksamhetsutgifter Resultatområdets utgifter utföll ca över den ändrade budgeten. Personalutgifterna var 42,0 M, dvs över de budgeterade 41,4 M. Serviceköpen förverkligades under den ändrade budgeten, besparingar uppstod i hemkommunsersättningarna åt kommuner och i måltidsservicen. Köp av klientservice av andra överskreds med i den ändrade budgeten, främst p.g.a. köp av läkarservice. Köp av material och tillbehör överskreds med , främst i fråga om vårdmaterial. Från bidragen som helhet uppstod besparingar på , stödet för närståendevård överskreds med och närståendevikarieringen med Servicesedlarna inom hemvården ledde till inbesparingar på då produktiviteten av det egna arbetet förbättrades. Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -320 Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta

96 HÄLSOVÅRDSSERVICE Verksamhetsidé Resultatområdet hälsovårdsservice har i uppgift att producera sakkunnigtjänster inom hälso- och sjukvården som kommuninvånarna behöver och som stöder ett gott liv. Målet är att förebygga och behandla sjukdomar samt förbättra funktionsförmågan tillsammans med patienten, de olika förvaltningarna och övriga aktörer. Måluppfyllelse Tid till husläkare erhölls år i genomsnitt inom 6,8 veckor (vårdgarantins gräns är 12 veckor). Antalet husläkare i arbete varierade från månad till månad på så sätt att läkarbristen i genomsnitt var 8,5 läkare (26,3 %). Totalt fanns 32,5 husläkartjänster. Väntetiden till tandläkare var ca 20 veckor (vårdgarantins gräns är 24 veckor), och väntetiden till munhygienister var 12 veckor. Arbetskraftssituationen inom tandvården var hyffsad, men efterfrågan på servicen ökar hela tiden. Vårdpersonalen räckte till för ordinarie arbetsförhållande. Stadens sparåtgärder försvårade tillgången till vikarier för vårdpersonalen. Vakanserna för en talterapeut och en ergoterapeut för barn ändrades till egen verksamhet från att ha varit köpservice inom medicinsk rehabilitering. Effektiveringen av hälsostationsnätverket inleddes genom att sammanslå Roparnäs och Brändö hälsostationer till Dammbrunnens hälsostation Befolkningsgrunden för den station som finns vid huvudhälsostationen är ca invånare. Sammanslagningen av mottagningsverksamheten i de sex hälsostationerna i stadskärnan, undervisningshälsovårdscentralen och diabetesmottagningen till en stor hälsostation bereddes. Den medicinska kandidatundervisningen som baserar sig på avtal med Turun yliopisto inleddes med en 2 veckors pilotperiod Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Prestation, nyckeltal BS 2012 BS2013 BS2014 BS Besök på läkarmottagning under dagtid Besök på läkarmottagning under jourtid Besök på skötares mottagning Besök inom tandvården Mål som är bindande i förhållande till nämnden 2014 Service av hög kvalitet i rätt tid Bra täckning och god tillgång till service Hälsofrämjande Målnivå för år 2014 Den icke brådskande kön till läkare och tandläkare är 2 4 veckor. (stationsspecifikt minimum 1,4 veckor och maximum 8,5 veckor) Antalet elever med övervikt minskas Måluppfyllelse Väntetiden till läkare var i genomsnitt 6,8 veckor. Väntetiden till tandläkare var över 5 mån. Enligt de uppgifter som man fått från de omfattande hälsoundersökningarna i åk 1, 5 och 8 har övervikten bland barn i skolåldern hållits på samma nivå som tidigare.

97 93 Fungerande och mångsidig servicestruktur Verksamhet enligt den s.k. rådgivningsförordningen Rökningen bland unga minskas THL:s skolhälsoundersökning år misslyckades tekniskt så att man inte får kommunspecifika resultat. Hälsoundersökningar enligt förordningen Läkarundersökningarna inom studerandehälsovården ökade jämfört med föregående år. Undersökningarna av hälsovårdare fungerar enligt förordningen. Planering av verksamhet i enlighet med den nya hälso- och sjukvårdslagen Balans mellan mål, resurser och verksamhet Invånarnas tillgång till service förbättras Kartläggning av verksamhetsutrymmen inom hälsovårdsservicen för en servicenätverksplan. Kunnig, innovativ och motiverad personal Personalens välmående förbättras Fortbildning för personalen Det ekonomiska utfallet Planen har behandlats i nämnden Invånarnas mängd / husläkarvakans = 1900 Antalet invånare / skötarvakans (hälsostationerna) = 780 Kartläggningen av hälsovårdsservicens utrymmen har gjorts. Resultatet av enkäten om arbetsklimatet är i nivå med stadens genomsnitt. Förordningsenlig fortbildning ordnas enligt rekommendationerna. Stadsstyrelsen har givit utlåtande om Planen för ordnande av hälsovård En uppdatering av planen är under beredning inv. / tjänst 770 inv. / befattning Utrymmeskartläggningen har färdigställts som en del av verkets gemensamma utredning. Personalenkäten utfördes inte år. Utbildning ordnades planenligt. Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -361 Verksamhetsinkomster Verksamhetsinkomsterna förverkligades under det budgeterade, främst p.g.a. avgiftsavkastning. Avgifterna för läkarservicen inom primärvårdens öppenvård samt intygsavgifterna från hälsovården förblev under det budgeterade och tandvårdsavgifterna överskred det budgeterade. Verksamhetsutgifter Verksamhetsutgifterna överskreds med Personalutgifterna förverkligades ca 0,6 M under det budgeterade. I ordinarie tjänsteinnehavares löner var besparingen till följd av obesatta läkar- och tandläkarvakanser. Månadslönerna för anställda i arbetsförhållande överskreds

98 94 med Lönerna för sjukledighetsvikarier underskreds med och de särskilda ersättningarna med Serviceköpen överskreds med ca De största överskridningarna var: köp av klientservice från kommuner och samkommuner totalt (Vasabornas besök på andra orter) och samjourens andel Köp av klientservice från andra överskred budgeten med , terapiköp inom medicinsk rehabilitering överskreds med och köp av läkarservice med I underhållsservicen av maskiner och anläggningar uppstod å sin sida besparingar om ca Hyrorna överskred det budgeterade med SPECIALSJUKVÅRDEN Verksamhetsidé Sjukvårdsdistriktets uppgift är att för samkommunens medlemskommuner ordna i lag stadgad specialiserad sjukvård och i första hand lösa de hälsproblem som kräver specialiserad sjukvård bland befolkningen i det egna området. Kommunerna betalar för den specialiserade sjukvården enligt användningen. Måluppfyllelse Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Vasabornas andel i sjukvårdsdistriktets sjukhus Prestation, nyckeltal BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS Poliklinikbesök Vårddagar Drg-paket, antal Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -55 Inkomsterna är ersättningar från f.d. hemkommunerna för patienterna i Gamla Vasa sjukhus. Dessa personer har berättigade av lagförändringen ändrat sin hemkommun till Vasa under åren och VSVD har till en början fakturerat Vasa för dessa. Den prehospitala akutsjukvårdens andel av Vasa sjukvårdsdistrikts betalningsandel av ca 91 miljoner är

99 SAMARBETSOMRÅDET LAIHELA Verksamhetsidé Inom resultatområdet för Laihela förverkligas Vasa stads och social- och hälsosektorns strategiska mål samt social- och hälsovårdsservice enligt samarbetsavtalet mellan staden och Laihela kommun. Måluppfyllelse Det mest centrala målet under verksamhetsåret har varit att ordna den i lagen stiftade hälsooch sjukvårdsservicen enligt närserviceprincipen på ett högkvalitativt och ekonomiskt sätt och inom de utsatta tiderna. I verksamheten har man betonat klientorienterad verksamhet, vård i korrekt skede samt korrekt upptrappning av vården. Särskild vikt har fästs vid seniorer och i synnerhet i att stöda hemmaboende, service och välbefinnande för barn och unga genom tidigt ingripande och lågtröskelsprincipen. Verkställandet av de till nämnden och områdessektionen bindande funktionella målen har i regel uppnåtts väl. Utifrån den respons som erhållits från klienterna har invånarna varit nöjda med servicen och det har upplevts att närservicen fungerar. Tillgång till läkarmottagningen har funnits inom gränserna för vårdgarantin. Läkarresurser har kunnat ges även för besök i kommunens boendeserviceenheter. Bedömningen av vårdbehov har ökat mottagningsbesöken hos skötarna. Som ny funktion började den psykiatriska sjukskötaren som flyttade till området från specialsjukvården. Dennes arbetsinsats riktar sig till vuxenbefolkningen. Även en s.k. klientansvarigverksamhet inleddes, i denna kartläggs storkonsumenterna av servicen, och för dessa uppgörs en vårdplan och deras situation som helhet granskas. För detta ändamål startades åter en rehabiliteringsarbetsgrupp, där även representanter från kommunen och TEbyrån deltar. Även de i lagen stadgade granskningarna av närståendevårdare inleddes under hösten, till en början med fokus på över 65 åringar. Mängden personer som fött barn var aningen lägre än föregående år, men rådgivningsverksamheten har utmaningar med ett ökat antal stödbehövande. I den av THL nationellt utförda rådgivningsenkäten klarade sig Laihela rådgivning utmärkt. Vuxenrådgivningsverksamheten har under slutet av året sammanförts med skötarverksamheten i läkarmottagningen. Från och med maj har inte tillgången till icke-brådskande tandvård skett inom ramarna för de utsatta tiderna. I januari förkortades köerna genom köpservice och i september anställde man en tandläkare i s.k. orienterande skede för att lappa resursbristen som berodde på deltidspension. I vårdtillgången inom munhälsovården bör fortfarande särskild vikt fästas; målet är att uppnå de utsatta tiderna för vårdgarantin under våren Hemsjukvårdens förebyggande hembesök hos 75 åringar förverkligades enligt planerna. Samarbetet fortsatta effektivt med kommunens hemservice. Arbetstiden utvidgades under november så att hemsjukvårdaren även kunde nås under vardagkvällar och från morgon till eftermiddag under veckoslut. Överföringsdagarna för patienterna som sjukvårdsdistriktet fakturerar av kommunerna sjunker fortfarande i förhållande till år 2014; på grund av gott samarbete med kommunen har servicekedjorna och funktionerna utvecklats så att de motsvarar patienternas behov. Riktandet av bäddavdelningens verksamhet så att den är en rehabiliteringsavdelning som följer medicinska behov har effektiverats ytterligare. Platsmängden på bäddavdelningen är 14 och belastningsprocenten år har i genomsnitt varit ca 84 %. Under våren har man på Laihela hälsostation inlett en direktmottagning hos fysioterapeuterna, vars mål är att effektivera den konservativa vården av TULE-sjukdomar genom att försnabba rehabiliteringen och förbättra klientens egenvårdsfärdigheter. Inom fysioterapin har köpservice för vuxna

100 96 minskat tydligt (- 27 %) och besöksantalen hos fysioterapeuterna har motsvarande ökat med 19 %. Gruppterapin har fortsatt öka, i synnerhet har Pysy Pystyssä grupperna varit populära. Dessa har inrättats för att lappa bristerna för specialgrupper inom kommunens motionssektor. Det har varit utmanande att lyckas köpa talterapiservice för barn, och behovet har fortsatt öka. Hälsocentralspsykologens arbetstid fördelar sig så att 62 % går åt i Laihela (ca 3 dagar/vecka) och 38 % i Lillkyro stadsdel i Vasa. Fokusområdena för verksamheten är rådgivningsarbete, men största enskilda klientgruppen har dock varit över 25 åringarna. Därtill ingår organisering (debriefing) av krisarbetet i Laihela i arbetsbeskrivningen. Den psykosociala service som köps av Vasa har kalkylerats utifrån invånarantal (socialjour och socialombudsmannaverksamheten) eller enligt verkligt bruk. Hopräknat har kostnaderna år förverkligats enligt budgeten (ca ). År har en tydlig ökning skett i fråga om Laihelabornas besök i Klaara (218 st. år / 144 st. år 2014). Familjerådgivningsbesöken däremot har minskat väldigt mycket (166 st. år / 424 st. år 2014); orsaken till detta är bristen på personalresurser i verksamhetsenheten. I förvaltningsservicen påverkade den i staden förverkligade stödservicereformen, då resultatområdets direktör byttes. Områdessektionen tog ställning i bevarandet av servicen på nuvarande nivå och som närservice, trots reformen. Från inledningen av år 2016 gjordes dock en överenskommelse att förvaltningssekreterarens uppgifter sköts av stadens stödservicepersonal. Instrument- och städvården samt underhålls- och säkerhetsservicen fungerar likt andra resultatenheter inom ramarna för respektive enhet som nettoenheter. För att underlätta ordnandet av uppgifterna och vikariering placerades anstaltsvårdarna från stödservicen år till att lyda under samma förman, avdelningsskötaren för mottagningsservicen. Den egentliga arbetshandledningen inom anstaltsvården förverkligas genom servicehandledaren för städservicen inom social- och hälsosektorn. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag I sin helhet är resultatområdets utfall för budgetutgifter ,83 enligt situationen Detta under skrider budgeten med ca För Vasa stad är resultatområdets kostnadsinverkan 0. Kommunandelen enligt situationen (resultatenheternas nettoutgifter sammanlagt) är ca I tillägg till detta har investeringar förverkligats om totalt ca Under verksamhetsåret har man av kommunen på förhand månatligen debiterat kommunandelar på sammanlagt ,80 M. Således bör åt kommunen returneras för kommunandelar som fakturerats på förhand. Från dessa minskas investeringarna. Storleken på den summa som skall återbördas är ca Den slutliga kommunandelssumman specificeras då bokslutet färdigställs. Enligt avtalet för samarbetsområdet ska kommunfaktureringens utjämningsfaktura faktureras eller ifall av för mycket debiteringar återbördas kommunen före utgången av juni månad följande år. Verksamhetsinkomster Verksamhetsinkomsterna motsvarar till sin storlek verksamhetsutgifterna, eftersom man efter att ha beaktat andra inkomster täcker de förverkligade nettoutgifterna med kommunandelarna. Verksamhetsintäkterna exkl. kommunandelar överskreds med ca (utfall ca 105 %). Betal-

101 97 ningsintäkterna förverkligades enligt budgeten och i försäljningsintäkterna uppstod sammanlagt en överskridning om ca Denna består främst av hemkommunsersättningar, dvs. försäljning av olika tjänster åt Vasaborna (Lillkyroborna) samt för fakturering av andra kommuner för läkaroch skötarbesök. Verksamhetsutgifter Utgifterna utföll sammanlagt 92 % av det budgeterade. Inbesparingar i budgeten uppstod i samband med personalutgifterna, sammanlagt ca I lönerna sparades utgifter främst i lönerna för personer i arbetsförhållande, ca , å andra sidan överskreds vikarieanslagen med ca Utgifterna i samband med semesterlöneperiodiseringen förverkligades som ca stor, dvs. den underskred budgetsumman med ca I användningen av anslagen kan ses att de ordinarie vakanserna på grund av olika orsaker delvis sköttes av vikarier. Användningen av samjouren som övergick till sjukvårdsdistriktet fr.o.m fakturerades direkt av kommunen å sjukvårdsdistriktets vägnar, så det anslag om som reserverats i samarbetsområdets budget förblev oanvänt. Anslagen för serviceköp underskreds i sin helhet främst p.g.a. detta med ca Köpen av sakkunnigtjänster av andra överskreds med ca , i synnerhet p.g.a. köp av terapiservice. Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta - - -

102 98 NÄMNDEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Verksamhetsidé Enligt instruktionen har nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning hand om de uppgifter som i lagen om barndagvård och lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn samt i lagen om grundläggande utbildning och till dessa anslutna lagar och förordningar har stadgats höra till kommunens uppgifter. Dessutom ansvarar nämnden för musikinstitutets musik- och dansundervisning. Sektionerna har självständig beslutanderätt vid behandling av ärenden hörande till den egna språkgruppen gällande utbildningsfrågor inom ramen för de resurser som stadsfullmäktige och nämnden har gett. I fråga om förskoleundervisningen behandlar sektionerna den egna språkgruppens ärenden gällande undervisningen och utvecklandet av den samt godkänner läroplanen och därtill hörande andra planer. Nämndens mål är att skapa förutsättningar för en resultatgivande och ekonomisk verksamhet och att följa upp att målen nås. Nämnden har regelbundet följt upp utvecklingen gällande verksamheten och ekonomin. Ytterligare utvärderas verksamheten med nyckeltal. Underställt nämnden finns verket för fostran och utbildning. I och med stödservicereformen demonterades ämbetsverksstrukturen och från 1.6. leder sektordirektören sektorerna direkt och resultatområdesdirektörerna leder sina enheter, men budgeten och kontouppbyggnaden bibehölls oförändrad hela året. Verksamhetsutgifter och inkomster Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -906 Försäljningsinkomster och erhållna understöd är större än budgeterat. Personalkostnaderna har minskat i och med centraliseringen av stödservicereformen. Utgifterna för material och förnödenheter är betydligt mindre än budgeterat, en följd av stadens upphandlingsförbud i slutet av året. Personal Heltid Deltid Totalt År 2014 * 2014 * 2014 * Ordinarie anställda Visstidsanställda Sysselsatta *Organisationsändringen trädde i kraft 1.6. och personal överfördes till centralförvaltningen 300 FÖRVALTNINGEN AV SMÅBARNSFOSTRAN, GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING OCH KUULA-INSTITUTET Verksamhetsidé Verket har en gemensam förvaltnings- och ekonomienhet, som består av allmänna förvaltningen samt personal och ekonomienheterna. Gemensamma tjänster erbjuder även serviceenheten som är placerad under finska grundläggande utbildningen och utvecklingsenheten som finns under svenska grundläggande utbildningen. Den gemensamma förvaltningens uppgifter är att bistå verkets direktör och avdelningsdirektörerna i ledandet och utvecklandet av verksamheten.

103 99 Måluppfyllelse Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden Garantera tillräcklig kvalitativ, mångsidig och jämlik service inom småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen, samt trygga en positiv, framstegsvänlig uppväxtmiljö. Trygga tillgången på personal Utveckling av personalens kompetens Resultatområdets centrala mål för år Förverkligande av utvecklingsplanen Kvalitetskriterier och utvärderingen tas i bruk Fortsatt effektivering av personalplaneringen och vikariesystem Utvecklande och ibruktagande av en förutseende personalplanering Kompetenskartläggning och personliga utbildningsplaner Förverkligande av målen Utvecklingsplanen har delvis genomförts, med beaktande av omorganiseringen av bildningsväsendet och stödservicetjänsterna. Genomförts. Tagits i bruk. Trygga personalens välmående Intern övervakning och riskhantering Staden är en rättvis, ansvarsfull och konkurrenskraftig arbetsgivare Utredning av orsaker till sjukfrånvaro Utbildning som stöder personalens välmående i arbetet Lönerna för småbarnsfostrans och grundläggande utbildningens förvaltning fås på en jämförbar nivå med andra förvaltningar samt på riksomfattande nivå. Genomförts. I och med omorganisering av bildningsväsendet och stödservicetjänsterna har administrationen för småbarnsfostran och grundläggande utbildning demonterats och blivit en del av bildningsväsendets administration. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag SMÅBARNSFOSTRAN Verksamhetsidé Den subjektiva rätten av dagvårdsplats ordnad av kommun börjar efter att föräldrapenningen upphör, och fortsätter tills barnet inleder sin läroplikt i grundskolan. Den ger barn under läropliktsålder rätt till småbarnsfostran och föräldrarna rätt till att få en dagvårdsplats till sitt barn. I mån av möjlighet ska vårdplatsen ordnas i den form föräldrarna önskar. De verksamhetsformer som familjerna kan välja mellan är daghem, familjedagvård, lekverksamhet eller stöd för hemvård och privat vård.

104 100 Småbarnsfostran är indelad i fyra geografiska områden: Centrumområdet, Norra området, Östra området och Lillkyro. (Från och med 2013 innehåller de statisktiska uppgifterna även Lillkyro). I Vasa fungerar förskoleundervisningen i småbarnsfostrans enheter. Den avgiftsfria förskoleundervisningen är avsedd för 6-åringar: 4 h/dag och 724 h/år, sammanlagt 181 arbetsdagar Specialdagvården ger det stöd som barn med behov av stöd behöver. Trestegsmodellen är indelad i tre delar: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Därtill bör undervisning i finska/svenska som andra språk inom småbarnsfostran/förskoleundervisning beaktas. År utbetalades fortsättningsvis stöd till de föräldrar som skötte sitt barn hemma (det selektiva tillägget). Det selektiva tillägget utbetalas tills barnet är 2 år och det belopp som betalas är 200 euro i månaden. Utgångspunkten är familjens val. Klubbverksamheten i de öppna daghemmen samt den övriga verksamheten stöder föräldrar i deras fostringsarbete för de barn som vårdas hemma. Efterfrågan på kommunal dagvård/0 6-åringar åringar i kommunal dagvård i förhållande till åldersgrupp (%) - varav i daghem (%) varav i familjedagvård (%) åringar i kommunal dagvård i förhållande till vårdbehov - i heldagsvård (%) i deltidsvård (%) (- enbart förskoleundervisning (4 h) 3,6 %) åringar i dagvård totalt åringar i daghem varav i köptjänstdaghem Barn med behov av stöd (resurs)* åringar i familjedagvård Barn med behov av stöd (resurs)* Familjedagvårdare -varav familjedagvårdare som sköter hemma Barn i förskoleundervisning Barn med behov av stöd (resurs)* Barn inom specialdagvården ** -varav barn som omfattas av trestegsstödet sammanlagt: -allmänt stöd -intensifierat stöd -särskilt stöd Barn inom lekverksamheten - i lekparker (barn i medeltal/verksamhetsdag) - i klubbverksamhet - i öppet daghem (barn i medeltal/dag) - (vuxna i medeltal/dag) Antal familjer som i genomsnitt har erhållit stöd för hemvård och privatvård/mån. - varav familjer som erhållit stöd för privatvård varav familjer som erhållit deltidsstöd - antal familjer som fått selektivt tillägg i medeltal/mån *Kräver tilläggsresurser; antalet barn som behöver stöd beaktas genom att minska gruppstorleken **Innehåller så kallade uppföljningsbarn som ännu inte omfattas av trestegsstödet Obs! Under verksamhetsperioden varierar antalet barn, flest barn är i dagvård under tiden januari-maj. På grund av semesterperioden sjunker antalet barn under sommaren (juni, juli och augusti). På hösten (september till december) ökar antalet barn, men når vanligtvis inte riktigt upp till samma antal som på våren. Statisktiken visar situationen som den är just den dagen, men inte variationerna i antalet barn som är i dagvård under året. Från och med år 2013 ingår även Lillkyros uppgifter i siffrorna.

105 101 Måluppfyllelse Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden Att trygga välmåendet hos barn som är bosatta i Vasa med högklassig basservice nära hemmet i enlighet med lagen. Småbarnsfostran och förskoleundervisning erbjuds enligt behov i hela staden och med beaktande av det finska och svenska språket. Till alla sökande ordnas ovannämnda tjänster inom lagstadgad tid och i enlighet med familjens behov. Resultatområdets centrala mål för år Tillgång till småbarnsfostran; En dagvårdsplats ordnas områdesvis inom lagstadgad tid och i mån av möjlighet enligt familjens önskemål. Förskoleundervisning ges områdesvis enligt närserviceprincipen i lagen om grundläggande utbildning 6. Som ett alternativ till dagvård stöds hemvård genom utbetalning av selektivt tillägg till familjerna (200 euro/månad) fram till dess att barnet fyller 2 år. Öppen lekverksamhet erbjuds som ett alternativ till dagvård i olika bostadsområden.klubbverksamheten vid öppna daghem utökas och utvecklas enligt behov, även för 2-3- åringar. Förverkligande av målen Platsen ordnad åt samtliga sökanden inom lagstadgad tid. Finns inte tillräckligt med platser, de motsvarar inte heller behovet inom samtliga områden. Förskoleundervisning ordnas områdesvis enligt närserviceprincipen i lagen om grundläggande utbildning 6. Kommuntillägget dvs. det selektiva tillägget utbetalades fortsättningsvis under år. Sammanlagt 10 klubbar, varav avgiftsfri verksamhet i 3 klubbar; avgiftsfriheten påbörjades som ett försök. Dessa klubbar har varit mycket populära. Att trygga varje barns rätt till en kvalitativt god och mångsidig småbarnsfostran och förskoleundervisning samt jämlika möjligheter att utvecklas enligt egna förutsättningar. Att varje barn ska ha möjlighet att utgående från sina förutsättningar få stöd för växande och lärande och att utveckla sina förutsättningar för lärande. Fungerande fostrarsamverkan; ömsesidigt förtroende och delaktighet i verksamheten. Resultatet på kundutvärderingen 2,8 eller högre. Utveckling av informationsgivningen till familjerna. Utveckling av lärmiljön och verksamhetskulturen så att smågruppsverksamhet är möjlig. Utveckling av stödformer för barn som behöver stöd i fråga om dagvård, fostran och lärande samt utveckling av dokumenteringen av dessa inom småbarnsfostran och förskoleundervisningen. Elevvårdstjänster i enlighet med den nya lagen tillsammans med den grundläggande utbildningen (kuratorstjänster) Att stöda tillväxt, utveckling och lärande hos barn med invandrarbakgrund. Att stöda integrationen med olika medel inom dagvården. Barnets språkliga utveckling stöds. (F2/S2-språk) Fostrarsamverkan är en naturlig del av småbarnsfostrans verksamhet. Resultatet på kundutvärderingen 3,67. Smågruppsverksamheten är en naturlig del av småbarnsfostrans verksamhet. Utvecklingen av stödformer för barn som behöver stöd samt utvecklingen av dokumentationen har förverkligats genom att ta i bruk det riksomfattande trestegsstödet i förskoleundervisningen och i småbarnsfostran för barn under 6 år. Psykolog- och kuratorstjänsterna är inte tillräckliga. Stöd för tillväxt, utveckling och lärande hos barn med invandrarbakgrund samt stöd för lärande och barnets språkliga utveckling (F2/S2-språk) förverkligas inom småbarnsfostran.

106 102 Att trygga en utbildad, tillräcklig personal i enlighet med förordningen. Att satsa på prognostiserande personalplanering och rekrytering. Att förnya organisationen genom att rikta resurserna på ett ändamålsenligt och ekonomiskt sätt. Utveckling av statistikföring /uppföljning inom specialdagvården Uppföljning av antalet anställda /pensioneringar och planering av personalstrategin. Överföring av tyst kunskap. Satsning på rekrytering. Effektivering av verksamheten Statistiken förverkligas genom modellen för trestegsstödet. Kontinuerlig uppföljning och på basis av den sker planeringen av personalstrategin. Kontakten till läroanstalt. Direktören för småbarnsfostran deltar i andra stadiets delegationer. Effektivering samt ändamålsenlig användning av resurser uppföljs och utvecklas kontinuerligt. Att utveckla personalens yrkeskompetens och upprätthålla personalens välmående i arbetet. Att utveckla informationsteknologin inom småbarnsfostran och förskoleundervisning. Framtagning av utvecklings- och utbildningsplaner utifrån kompetenskartläggningarna. Personalen ges möjlighet till arbetshandledning. Regelbundna utvecklingssamtal Att utarbeta småbarnsfostrans och förskoleundervisningens IKT-strategi utifrån strategin för bildningsväsendet Utökad användning av undervisningsprogram inom småbarnsfostran och förskoleundervisning. Elektronisk uppföljning av Läsnä - barnens närvaro Enheterna har ändamålsenlig och tillräcklig utrustning både för förvaltningen och för barnen. Fortbildning har arrangerats på basis av kartläggningen. Strategin utarbetad. Via IKT-projektet utvecklas personalens IKT-kunskaper samt användningen av undervisningsprogram. Mobilapplikationen Läsnä har tagits i bruk i samtliga daghemsgrupper och grupper inom gruppfamiljedaghemmen. IKT-utrustning skaffats till varje förskoleundervisningsgrupp. P.g.a. upphandlingsförbudet har arbetstelefoner inte kunnat skaffas till familjedagvårdarna. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -164 Verksamhetsinkomsterna för småbarnsfostran är ca mindre än ursprungliga budgeten. Sysselsättningsstödet och ersättningar till fulla belopp från staten är Utgifterna för material och förnödenheter är betydligt mindre än budgeterat, en orsak är stadens upphandlingsförbud i slutet av året.

107 103 Stöd för hemvård och privat vård utbetalades ,20 ( år 2014) och vårdstödets kommuntillägg (det selektiva tillägget) ( år 2014), sammanlagt ,20 ( år 2014). Till denna del underskred budgeten med sammanlagt ,80. I fråga om daghemmen och gruppfamiljedaghemmen har kartläggningen av dagvårdsplatserna fortsatt. Strukturella förändringar har gjorts i en del grupper under på grund av utrymmena eller personalmängden. För att effektivera verksamheten omflyttades förskoleundervisningsgruppen som fungerade på Tinurintie (i höghus) i Lillkyro till Villin lännen päiväkoti fr.o.m och gruppfamiljedaghemmen Tahmatassut och Vara-Vilperi lades ned och gruppfamiljedaghemmet Mustikkamaa i Melmo lades ned Lekparksverksamheten upphörde helt som stadens egen verksamhet sommaren 2014 p.g.a. låg användningsgrad. Klubbverksamheten i de öppna daghemmen har erbjudit 10 grupper i de öppna daghemmen under år, varav 7 har serverat varm mål och 3 klubbar har varit helt avgiftsfria. De nya avtalen i köptjänstdaghemmen trädde i kraft fr.o.m I konkurrensutsättningen var tyngdpunkten på anskaffning av platser för barn under 3 år. Totalt anskaffades 367 nya avtalsenliga platser. Antalet anskaffade platser är något färre än under den föregående avtalsperioden eftersom tyngdpunkten var på småbarnsplatser som kräver mera resurser jämfört med platser för 3 6-åringar. De anskaffade platserna räknat i anslag är dock på nästan samma nivå som under den tidigare avtalsperioden. Kiillekujan päiväkoti inled sin verksamhet 3.8. som ett nytt köpservicedaghem. Daghemmet underlättar dagvårdssituationen närmast i Böle området. De avgiftsfria sommarmånaderna förverkligades på samma sätt som föregående år under juni, juli och dessutom i augusti under tiden Möjligheten utnyttjades för sammanlagt barn. I december erbjöds vårdnadshavarna möjlighet till 7 dagars gottgörelse för dagvårdsavgiften under en försöksperiod under den grundläggande utbildningens jullov ( ). Om barnet inte alls behövde dagvård under ifrågavarade tid gottgjordes 7 dagar i dagvårdsavgiften för december. Möjligheten till gottgörelsen under jullovet utnyttjades för barn. 303 GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Verksamhetsidé Den grundläggande utbildningens målsättning är att erbjuda högklassig basservice inom fostran, inlärning och undervisning och att se till att tjänsterna är tillgängliga för både finsk- och svenskspråkiga invånare. Till den grundläggande utbildningens egen verksamhet hör undervisning och pedagogiska tjänster, förberedande undervisning och stödundervisning för invandrare, internationell verksamhet, morgon- och eftermiddagsverksamhet, elevvård, underhåll av fastigheter, intern förvaltning samt tjänster åt utomstående. Elevantal/år BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS Elever i åk 1-6 och förskolelever Elever i åk 7-9 och tilläggselever Sammanlagt (utan förberedande undervisning) varav elever som fått beslut om särskilt stöd, ej förlängd läroplikt , därav gravt handikappade, förl. läropl , därav övriga handikappade, förl. läropl Förberedande undervisning för invandrare Siffrorna är medeltal. BS 2013 = elevantalet inom Vasa stad och området Lillkyro och

108 104 Genomsnittliga pedagogiska resurser/elev År BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS Allmän undervisning, åk 1-6 1,69 1,70 1,68 1,77 1,63 1,69 Allmän undervisning, åk 7-9 2,18 2,21 2,41 2,5 2,42 2,13 Klassb. specialundervisning 3,06 3,50 3,88 3,96 4,48 4,9 Handikappundervisning 4,52 4,24 4,37 4,71 4,92 5,25 Grundläggande undervisning medeltal 1,96 1,99 2,03 2,09 2,0 1,91 Resurserna innehåller med utbildningsstyrelsens understöd finansierade timmar för indelning i mindre undervisningsgrupper. Klubbtimmar samt de klubb- och stödtimmar som har finansierats med avkastning från grundskolornas stipendie- och utvecklingsfond är inte längre med i statistiken från och med Sjukhusundervisningen har inte beaktats. Morgon- och eftermiddagsverksamhet Vår 2012 Höst 2012 Vår 2013 Höst 2013 Vår 2014 Höst 2014 Vår Höst Antal skolelever Stadens egna enheter - Den grundl. utbildningens enheter Småbarnsfostrans enheter Arrangerad av samarbetspartners Totalt Måluppfyllelse Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden Stärkande av ledarskapet. Personalens välmående Undervisning och undervisningsarrangemang. Stöd för lärande, växande och välmående. Resultatets centrala mål för år Rektorerna/biträdande rektorernas uppgiftsbeskrivning och tidsanvändning kartläggs. Utveckling av organisationen Kartläggningen av kunnande/ uppföljning görs för lärare och skolgångbiträden. En modell för utvecklandet av kunnandet uppgörs, som innehåller, kartläggning, utvecklingssamtal och individuella utbildningsplaner. Ordnandet av fortbildning, på basen av kartläggningen Timresurs för grundläggande utbildningen 1,91 åvh/ elev (enligt åvh/elev) Läroplansarbete Utvecklandet elevvården och ordnandet av elevvårdstjänster enligt den nya lagen. Förverkligande av målen Delvis kartlagt, vakanserna för de biträdande rektorerna inrättade (2 stycken). IKT-kartläggningarna genomförda (lärarna), fortbildningarna genomförda under vårterminen (vikarieförbud från oktober). Timresurs 1,91 åvh/elev. Pågår och färdigställs under våren Utvecklingsarbetet fortsätter.

109 105 Utveckling av lärmiljöer Utveckling av samarbete mellan hemmet och skolan Det ekonomiska utfallet Gemensam utvärdering med hussektorn angående de fysiska förhållandena i enheterna, samt vid kartläggningar framkomna olägenheter, renoveringsåtgärder samt årsrenoveringar. Förverkligandet av planerna för nya byggnadsprojekt. Utveckling och ibruktagande av nya informations- och kommunikationstekniska lärmiljöer Implementering av skolfredspaketet. Tydliga verksamhetsformer Genomfört under år. Genomfört under år. Enligt IKT-strategin. Genomfört under år. Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -679 Verksamhetsinkomsterna blev mera än vad som budgeterats.verksamhetsutgifterna underskrider klart den ursprungliga budgeten. Personalkostnaderna blev mindre än budgeterat. Köp av kundtjänster underskrider klart det budgeterade. De finskspråkiga grundskolorna har utnyttjat stipendie- och utvecklingsfondens avkastning för skolornas verksamhet. Under året har fondens avkastning täckt utgifter för verksamheten med ,43. Den svenska stipendiefondens avkastning har täckt utgifter för 3 714,04 och har i första hand använts till stipendier och rekreation. Projektmedel har använts totalt cirka ,99. Dessutom har övriga bidrag erhållits, totalt ,95.Verksamheten har alltså finansierats med externa inkomster om totalt , HEMKOMMUNERSÄTTNINGAR FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Som utgift på detta resultatområde bokförs ersättningar för elever från Vasa som studerar i andra än stadens för- och grundskolor, och som inkomst bokförs ersättningar för andra kommuners elever som studerar i stadens grundskolor. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag

110 KUULA-INSTITUTET Verksamhetsidé Kuula-institutet är en konstläroanstalt som har i uppgift att ordna undervisning i musik och dans samt i konstformer i anslutning till dem. Undervisningen skall utveckla färdigheter att skapa samt utöva och framföra musik och dans på ett mångsidigt sätt samt för yrkesstudier inom branschen. Ett centralt mål är att skapa ett positivt förhållande till musik och dans. Förverkligandet av målen Under Kuula-institutets 63:e verksamhetsår har stabiliseringen av den inre verksamheten fortsatt. I arbetet med att effektivera verksamheten får eleven en lektionslängd som svarar mot dennes motivation och målsättning. Försöket med spelstart fick utvecklingspengar av utbildningsstyrelsen. Genom starten kan 6-9-åriga sökanden pröva på instrumentspelning utan tester. Det livliga samarbetet med daghem och skolor har fortsatt. Hur man kan tillgodoräkna institutets kurser på andra stadiet har förnyats under namnet Taikonakademin. I samarbete med Korsholms musikinstitut har anställts en gemensam barndanslärare. Kuula-institutets dansundervisning koncentreras på balett och barndans. Elevantalet har hållits på en godkänd nivå trots hård konkurrens. Kuula-institutet tog det nationella utvärderingssystemet Virvatuli i användning och spelelever och deras föräldrar har svarat på enkäten. Såväl föräldrarnas som elevernas feedback var positiv. På basen av svaren har valts ut 5 utvecklingsområden. Måluppfyllelse Kritiska framgångsfaktorer Nämndens mål Eleverna Nöjda och kunniga elever Musik och dans En levande musik- och danskultur Personalen En kunnig, lojal, motiverad och sporrande personal. Organisation En fungerande organisation Samarbete Ett fruktbart samarbete med olika aktörer Resultatområdets centrala mål för år Elevrekrytering Utveckling av musikens grunder Utvecklande av spelstarten Utvecklandet av konsert- och uppvisningar Riktad skolning samt temadiskussioner Förtydligande av arbetsbeskrivningar och ansvarsområden Uppgörande av arbetsskyddsprogram Inskolning Utveckling av programmet Wilma Ibruktagande av Virvatuli-utvärderingsinstrument Musiklekskolor i daghem Utvecklande av den kommunala dansundervisningen Verksamhet i Lillkyro Samarbetsformer med Korsholm Utveckla rytmmusiken i Vasa Förverkligande av målen Spelstarten ersätter testen för mindre barn. Projekt i samarbete med MI Legato Buranat-orkesterns termin. Tillsättning av konsertarbetsgrupp 2 mästarkurser, 3 temadiskussioner Precisering av det övriga arbetet Arbetsgrupp sammanträtt 2 gånger Mentorskap Byråsekreterare utvecklar programmet som del av sina studier 2 enkäter gjorda Påbörjas under 2016 Har inte genomförts p.g.a. resursbrist 13 gemensamma lärare Samarbetsprojekt med Rokkikoulu

111 107 Ekonomi En hållbar och stabil ekonomi Utrymmen Ändamålsenliga utrymmen En bra image och uppskattad verksamhet Det ekonomiska utfallet En måttfull avgiftspolitik Extern finansiering för olika projekt Utnyttjande av kapaciteten av utrymmen Uppdatering av informations- och marknadsföringsstrategin samt hemsidor Avgifterna indexhöjdes. Frielevsplatser Erhållit utvecklingspengar från Utbildningsstyrelsen samt fått Vuoriostiftelsens understöd Arrangerandet av olika evenemang Nya hemsidor i bruk. De engelskspråkiga sidorna öppnas i början av 2016 Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inv. på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -63 Kuula-institutets verksamhetsinkomster underskrider det budgeterade. De har lyckats spara in på köp av kundtjänster och verksamhetsutgifterna underskrider budgeten. UTBILDNINGSNÄMNDEN FÖR ANDRA STADIET Verksamhetsidé Verksamhetsområdet innefattas av de uppgifter som definierats i gymnasielagen, i lagarna och förordningarna i anknytning till dem gällande yrkesutbildningen och den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget 1000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsufgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -750 Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie Gymnasierna 56 Gymnasierna 4 Yrkesinstitutet, 158 Yrkesinstitutet, Vuxenutbildningscentret 78 Vuxenutbildningscentret 6 Visstidsanställda Gymnasierna 15 Yrkesinstitutet 30 Vuxenutbildningscentret 62 Sysselsatta Totalt 399 Gymnasierna 5 Yrkesinstitutet, 11 Vuxenutbildningscentret 11 Gymnasierna 2 Yrkesinstitutet

112 DEN GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN FÖR ANDRA STADIET Verksamhetsidé Läroanstaltens gemensamma förvaltning på andra stadiet har en koordinerande funktion från vilken hela andra stadiets informations-, marknadsförings- och kommunikations-, biblioteks-. adb-, lager- och förvaltningstjänster leds. Hela andra stadiets gemensamma funktioner har budgeterats i andra stadiets gemensamma förvaltning. Måluppfyllelse Den gemensamma förvaltningen erbjuder på ett effektivt sätt andra stadiet olika centraliserade tjänster. Andra stadiets gemensamma förvaltning lades fr.o.m ned i samband med Vasa stads reform av stödtjänsterna. Det oaktat bokfördes fortfarande hela årets samtliga lönekostnader för personer som flyttats över till centralförvaltningen på resultatområdet. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Verksamheten vid andra stadiets förvaltning och stödtjänster effektiveras Antalet årsverken i förhållande till verksamhetens omfattning Utfallet kan inte mätas. Reform av stödtjänsterna fr.o.m.1.6. Intern kontroll och riskhantering Förändringar i förvaltnings- och stödtjänsterna och ett kontrollerat genomförande av dem. Förvaltnings- och stödtjänsterna producerar de tjänster som resultatområdet behöver rättidigt och effektivt Vasa stads reform av stödtjänsterna fr.o.m Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag VAASAN LYSEON LUKIO Verksamhetsidé Syftet med gymnasiestudier är avgångsbetyg från gymnasiet och studentexamensbetyg. Som en allmänbildande skola ger gymnasiet behörighet för fortsatta studier i universitet eller högskola. Vuxenlinjen erbjuder alternativa studieformer för att tillfredsställa vuxenbefolkningens studiebehov. Måluppfyllelse I daggymnasiet har studerandeantalet vänt till tillväxt. För vuxenlinjens del har den årliga växlingen varit liten. De studerandes deltagande styrktes genom att man grundade ett elevkårsråd och välmåendet befrämjades genom att man startade kilta-verksamhet. Antalet studerande med invandrarbakgrund har ökat en smula, i likhet med antalet studerande som är i behov av särskilt stöd.

113 109 Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare/norm Måluppfyllelse Utgifter enligt statsandelsnormen Daggymnasium 5 478,50 /studerande Vuxengymnasium 3 252,13 /studerande Antal studerande Nuvarande studerandevolym på rekryteringsområdet tryggas Genomströmning Gymnasiekursen genomförs på högst 3 år fr.o.m. att gymnasiestudierna har inletts Elevtrivseln Elevvården Minst studerande 90 % av dem som inlett studier vid daggymnasiet genomför gymnasiekursen på tre år Utvärdering som bör ske årligen. Mål 3,7 Varje studerande på andra stadiet garanteras minst ett besök per läsår vid elevhälsovården 5 386,19 /studerande 3 606,83 /studerande 769,75+ 53,1 studerande 88,3 % Intern kontroll och riskhantering Tillgång på behörig personal Behörig undervisningspersonal 95 % 94,4 % Förändring i studerandeunderlag Antalet som lider av inlärningssvårigheter (med IP) 3,8 Varje studerande som inlett gymnasiestudier har erbjudits hälsogranskning under det första läsåret Inga med individuell studieplan (IP) Det ekonomiska utfallet Budgeten för Vaasan lyseon lukio tillrättalades av andra stadiets utbildningsnämnd , då normpriset för år fastslagits av UBS. I och med ekonomins anpassningsåtgärder och en ökning av studerandeantalet fick man som ett resultat av ökade verksamhetsintäkter ekonomin i balans. De mest betydande inbesparingarna åstadkoms genom att man förstorade grupperna, indragning av andra stadiets gemensamma förvaltning, minskning av centralförvaltningens kostnader samt att den andra biträdande rektorn övergick till lektors tjänst. Ett överskott uppkom då förvaltningens slutliga rörliga kostnader visade sig vara mindre än beräknat. Ursprunglig budget 1000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar VASA GYMNASIUM OCH VASA SVENSKA AFTONLÄROVERK Verksamhetsidé Vasa gymnasium erbjuder ungdomarna en god allmänbildande teoretisk utbildning i en trygg miljö som stöder dem i deras fortsatta studier på tredje stadiet. Vasa svenska aftonläroverk erbjuder vuxna och ungdomar att läsa gymnasiekurser per distans med en individuell plan, utgående från egna behov och egen tidsram, enligt läroplanen för vuxengymnasier, med tillgång till närstudieträffar.

114 110 Måluppfyllelse Verksamheten har uppnått sina mål i de flesta hänseenden. Utmaningen år har varit att planera verksamheten med ett lägre normpris, det har krävt ändringar i verksamheten såsom större grupper och alterneringar (alla kurser erbjuds inte varje år). Elevtrivselutvärderingen visar att de studerande trivs i skolan. Studerandeantalet är stabilt och undervisande lärare är behöriga. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare/norm Måluppfyllelse Normpris, statsandel/ studerande Gymnasium 6 201,47 / studerande Aftonläroverk 3 252,13 / studerande 6 299,58 /studerande 3 087,51 /studerande Antal studerande Gymnasium 148 Aftonläroverk ,3 Genomströmning, studerande 90 % av de studerande 95 % genomför examen på 3 år Elevtrivseln 4,2 3,95 Elevvården Intern kontroll och riskhantering Varje studerande garanteras minst ett besök per läsår vid elevhälsovården 100 % Tillgång på behörig personal Behörig personal, 100 % 100 % Kursutbud till studerande Kursutbudet uppfyller nationella läroplanen Kursutbudet uppfyller de nationella kraven Det ekonomiska utfallet Trots sänkta enhetspriser har båda gymnasierna klarat budgetmålet. De planerade ändringarna i verksamheten har gett resultat och när vi räknar samman VG och VSA blir resultatet mycket bra. Skolans planerade nedskärningar har gällt under hösten och gett således en inverkan på budgeten enbart till 50 %, inverkan torde ses även i budgeten Ursprunglig budget 1000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar VASA YRKESINSTITUT Verksamhetsidé Verksamhetsidén och det allmänna utbildningsmässiga målet för Vasa yrkesinstitut är att utbilda yrkeskunnig personal som har en övergripande kompetens inom arbets- och näringslivet samt för samhällets snabbt föränderliga behov. Förutom detta är syftet att ge de studerande förutsättningar för fortsatta studier på det högre utbildningsstadiet. Vasa yrkesinstitut är en tvåspråkig läroanstalt som ger undervisning på finska, svenska och engelska.

115 111 Måluppfyllelse Sysselsättningen för ungdomarna har varit sämre än vad man hoppats på. Studerandenas avbrott är färre än föregående år och satsningen för förhindrande av avbrott har gett resultat. Man bör fortfarande satsa på fortsatta studier med tanke på sysselsättningen. I åtgärderna för att förbättra genomströmningen syns en klar förbättring. Beträffande elevtrivseln, studerandehälsovården och en kompetent personal uppnådde vi våra mål. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Enhetsprisnorm /studerande Enligt statsandelsnormen kostnader 9 684,07 /studerande 9 803,67 /studerande. I kostnader ingår garantisumma. Mätare för sysselsättning 75% 66 % Mätare för avhopp 6% 4,85 % Mätare för fortsatta studier 15% 11,6 % Genomströmningsmätare 70% 69,52 % Elevtrivsel 3,8 (skala 1-5) 3,81 Elevhälsovård Varje studerande på andra stadiet garanteras ett besök per år. Skolan har Årliga hälsogranskningar har verkställts. egen läkare. Intern kontroll och riskhantering Att få behörig personal till vissa utbildningsområden Behörig undervisningspersonal, 80 % 88,4 % Det ekonomiska utfallet För verksamheten vid Vasa yrkesinstitut ställs resurser till förfogande på basen av enhetspris. Vasa yrkesinstitut har gjort strukturella förändringar i sin verksamhet under innevarande år för att uppnå ett nollresultat. Den nya organisationen tas i bruk fr.o.m För att kunna genomföra detta har planmässiga lösningar gjorts under hela innevarande år. Förutom detta har de studerandes inlärning i arbete utökats, undervisningsgrupper har i mån av möjlighet sammanslagits, undervisningspersonalens övertidstimmar kapats och investeringsutgifter skurits ner. Personalens pensioneringar och visstidsanställdas återrekrytering har noggrant övervägts. Anpassningen till knappare resurser har gjorts stegvis, utan att därför pruta på kvaliteten.resultatet av en långvarig planering har realiserats såsom man tänkt. Resultatet är gott då man beaktar de riksomfattande nedskärningarna i enhetspris och studieplatser. Ursprunglig budget 1000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar VASA VUXENUTBILDNINGSCENTER Verksamhetsidé Vaasan aikuiskoulutuskeskus Vasa vuxenutbildningscenter läroanstaltens uppgift är enligt lagen om yrkesinriktad utbildning, att producera utbildning och arbetslivets utvecklingstjänster som stöder den. Dess uppgift är att utbilda praktiskt kunnigt folk för regionens behov samt åt företag och andra samfund producera de utbildnings- och utvecklingstjänster som de behöver. Vuxenutbildningscentrets verksamhetsidé grundar sig på kompanjonskap.

116 112 Måluppfyllelse Verksamheten vid Vasa vuxenutbildningscenter riktade sig fortfarande år enligt de centrala näringsgrenarna, vilkas arbetskraft Vasaregionen har behov av, på el-, metall-, social- och hälsovårds- samt handelsbranschens vuxenutbildning samt invandrarutbildning. Rekryteringen av studerande år lyckades över förväntningarna. Målet beträffande antalet elevarbetsdagar överstegs klart (utfall: ead, mål: ead). Elevtrivseln var god, men stannade en aning under målet. Målet uppnåddes nästan vad beträffar avhopp från utbildningen och avhoppsprocenten blev klart lägre än föregående år. Antalet avlagda examina ökade i jämförelse med år Också antalet partiella examina ökade, vilket kan ses som en positiv utveckling med tanke på den förnyade finansieringsmodellen. Antalet elevarbetsdagar BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS Arbetskraftspolitisk utbildning Yrkesinriktad fortbildning Yrkesinriktad grundutbildning Kompetensprogram för unga vuxna Stärkande av vuxnas kompetensbas Annan utbildning (läroavtal, personalutbildning vid företag, kortkurser) Yrkesinriktad grundutbildning studerandeantal ,5 508,67 478,92 Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Avlagda examina Avlagda examina hela examina 1475 examensdelar 2722 examina, varav 391 hela examina 2331 examensdelar Avbrott Avbrottsprocenten högst 7,5% 7,9% Elevtrivsel Medeltalet för elevfeedback OPAL 4,2 AIPAL 4,2 Företagsutbildningar 4,5 Den avgiftsbelagda serviceverksamhetens del Personalutveckling Intern kontroll och riskhantering, Anpassning av verksamheten för yrkesinriktad vuxenutbildning till finansieringsnedskärningar Omsättning för avgiftsbelagd serviceverksamhet 7% av utbildningsverksamhetens omsättning Utbildningsutgifter 2,8% av personalkostnaderna Personal-, utrymmes- och anordningsresurser i balans med i bruk varande finansiering, %-andel av omsättningen OPAL 4,1 AIPAL 4,3 Företagsutbildningar 4,1 3 % 1,6 % Verksamhetens kostnader i balans med erhållen finansiering: Personalkostnader 57,37 % av omsättningen Hyror 7,8 % av omsättningen Avskrivningar 1,67 % av omsättningen.

117 113 Det ekonomiska utfallet Utbildningsverksamhetens totala omsättning realiserades större än budgeterat. Orsaken till ökningen var speciellt ett större antal grundexamensstuderande än vad som planerats samt den separata finansieringen, som erhållits för kompetensprogrammet för unga vuxna och stärkandet av vuxnas kompetensbas, vars användning realiserades i full skala. Målet gällande den avgiftsbelagda serviceverksamheten blev orealiserat. Den ökade omsättningen ökade inte i samma proportion utbildningsverksamhetens kostnader, vilket syns som ackumulerat överskott. Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkanpå resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -235 DIREKTIONEN FÖR LÄROAVTALSVÄSENDET 320 LÄROAVTALSUTBILDNING Verksamhetsidé Vasa stads läroavtalsväsende har i uppgift att leda och övervaka utbildning som baserar sig på läroavtal inom verksamhetsområdena för Vasa stad, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur enligt det samarbetsavtal som trätt i kraft och ändrats Måluppfyllelse Tyngdpunkten under år har varit att stöda studerandena att uppnå sina mål, avlägga examen och sysselsätta sig. Av den till utbildningsanordnarna anvisade maximiantalet läroavtal i Österbotten, har 30 % anvisats främst för svenskspråkig läroavtalsutbildning. Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Målet är att ordna utbildning på arbetsplatsen i kombination med teoretiska studier, så att studeranden blir en yrkeskunnig arbetstagare i det yrke som han/hon via läroavtal utbildar sig till. Mål/målnivå för budgetåret Målsättningen är, att största delen av de studerande avlägger examen och sysselsätts. Förverkligande av målen Under året fanns 666 läroavtalsstuderande, av vilka 240 ingick läroavtal under år. Finskspråkiga studerande var 407 och svenskspråkiga 213 (32,0%) samt övriga språk studerande avlade examen. Av alla som avslutade sina studier under år ca 88,5 % sysselsattes efter sina studier. Under hölls ca. 60 informationstillfällen på läroavtalsbyrån och för våra samarbetspartners åt nästan 800 personer.

118 114 Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkanpå resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Statsandelen per elev antecknas i finansieringsdelen. Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 7-7 DIREKTIONEN FÖR VAASAN TYÖVÄENOPISTO 330 VAASA-OPISTO Verksamhetsidé Vaasa-opisto har som mål att främja ett aktivt och bra liv i medborgar- och informationssamhället för invånarna i sitt verksamhetsområde. I enlighet med sitt mål erbjuder institutet kvalitativ och mångsidig undervisning till ett rimligt pris på det sätt som lagen förutsätter. Grundtankarna för verksamheten är ett livslångt lärande och jämlikhet. Från dessa härleds värdena kreativitet, frivillighet och delaktighet som institutet omhuldar i sin verksamhet. Måluppfyllelse Vaasa-opistos verksamhetsområde omfattar fr.o.m även Lillkyro, Storkyro och Laihela. År innebar en övergångstid när två läroanstalter utformades till ett läroanstaltssamfund. Då uppstod även en kommungränsöverskridande syn på regionala mål för fritt bildningsarbete och man skapade strukturer och förfaringssätt för diskussion och genomförande av dessa mål, i den omfattning som dokumenteras i avtal. Under planperioden genomfördes en finansierings- och strukturreform inom det fria bildningsarbetet. Reformen träder i kraft i början av år Den förberedande utbildningen Eteenpäin!, som riktar sig till invandrare som är 17 år eller äldre och som genomfördes med ungdomsgarantins statsbidrag, blev fr.o.m. hösten ordinarie som förberedande utbildning inför den grundläggande utbildningen. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Välbefinnande åt alla Tillträde till kurserna garanteras under Av de som anmälde sig kom läsåret/antal personer på reservplats 170 på reservplats, Medborgarinstitutet Kyrolands pärla En fungerande och framgångsrik institutionsorganisation/antalet kurser och deltagare kursdeltagare fick en plats 960 kurser, kursdeltagare: i medeltal 14 deltagare/kurs Färdighet är hållbar utveckling Intern kontroll och riskhantering Filialernas säkerhet Program för en hållbar utveckling/ uppgörs Säkerhets-/räddningsplaner för lokalerna i Lillkyro, Laihela och Storkyro Arbetet har påbörjats, en som leder arbetsgruppen har utsetts och utbildats Under arbete. Utbildning i första hjälpen och säkerhetsinfon har ordnats.

119 115 Fastighetens säkerhet och hälsosamhet förbättras Säkerhetsbrister i utrymmen för tekniskt arbete Opistotalos ventilationsrenovering framskrider Förhållandena åtgärdas enligt föreskrifterna Flytt till nya lokaler blev aktuell under år -> man avstod från investeringar Flytt till nya lokaler blev aktuell under år -> man avstod från investeringar Prestation, nyckeltal BS 2014 BG BS Antalet kurser Antalet undervisningstimmar Antal undervisningstimmar som berättigar till statsandel Beviljade statsandelstimmar Antalet kursdeltagare BS 2014 I antalet undervisningstimmar ingår timmar grundläggande utbildning för invandrarungdomar och 222 timmar Eteenpäin-utbildning. Medborgarinstitutverksamheten i Lillkyro, Storkyro och Laihela ingår i siffrorna fr.o.m BS I antalet undervisningstimmar ingår timmar grundläggande utbildning för invandrarungdomar och 423 timmar Eteenpäin-utbildning med separat statlig finansiering. Det ekonomiska utfallet - Det av utbildningsstyrelsen beviljade studiesedelsunderstödet på användes för rabatter på kursavgifter m.m. för pensionärer/seniorer och studerande med invandrarbakgrund. 540 ombudgeterades för år Övriga kursrabatter (arbetslösa, studerande) var sammanlagt cirka Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -65 Centrala ekonomiska nyckeltal Nyckeltal BS 2014 BG BS Statsandel Statsandel (grundläggande utbildning för unga invandrare) Totalt Nettoutgifter, statsandelen har beaktats Nettoutgifter /invånare 5,76 11,0 9,4 Nettoutgifter / kursdeltagare 43,0 59,0 55,7 I siffrorna för år 2014 ingår Kyrönmaan kansalaisopistos verksamhet fr.o.m I sifforna för år, hela året. Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta - 1 1

120 116 DIREKTIONEN FÖR VASA ARBETARINSTITUT 340 VASA ARBIS Verksamhetsidé Verksamheten syftar till att med lagen om fritt bildningsarbete som grund förverkliga uppdraget att: - vara ett svenskspråkigt och mångkulturellt utbildningscentrum och en plats för samvaro - ge målgrupperna möjlighet att ta del av en mångsidig och kvalitativ verksamhet som stöder den personliga utvecklingen och bidrar till livskvalitet - vara en samhällsaktör som verkar i ett välfungerande nätverk med andra aktörer Verksamhetsidén förverkligas genom tre verksamhetsformer: Egentlig verksamhet: kurser och föreläsningar som berättigar till statsandelar för fritt bildningsarbete Grundläggande konstundervisning: för barn och unga planerad konstundervisning som bedrivs i nära samarbete med Vaasa-opisto och Kuula institutet under marknadsföringsnamnet TaiKon. Avgiftsbelagd serviceverksamhet: projektverksamhet med extern finansiering, uppdragsutbildning, extern hyresverksamhet. Fokusområden för år och måluppfyllelse av dem: Den egentliga verksamheten utvecklas för att bättre möta de växande målgrupperna invandrare och seniorers intressen och behov. Budgeten balanseras och den elektroniska servicen förbättras. Intresset för finska- och svenskakurser har varit väldigt stort hos invandrarmålgruppen. En del språkkurser har dubblerats p.g.a. långa väntelistor. Också seniorkurserna drar väldigt mycket kursdeltagare. I och med stora inbesparningskrav blev det svårt att balansera budgeten. Planen på att införa elektronisk betalning via nätet i samband med kursanmälan införlivades inte. Utvärderingsprojekt har genomförts och marknadsföringssatsningar via sociala medier har ökat. Projektverksamheten upprätthålls för att tillföra extern finansiering och utvecklingsmöjligheter. Måluppfyllelse Enhetens centrala mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Att hålla deltagarantalet på samma nivå som tidigare trots inbesparningar. Att deltagarna i utvärderingen ska uppge ökad livskvalitet och välmående. Förbättrade hemsidor. Elektronisk kursbetalning i samband med kursanmälan. Intern kontroll och riskhantering Inbesparningskrav leder till minskat antal lektioner, vilket i sin tur minskar statsunderstöd och avgiftsinkomster. Deltagarstatistik, utvärderingsstatistik. Genomförande av de planerade målsättningarna. Antal erbjudna lektioner. Inkomster från kursavgifterna. Deltagarantalet har sjunkit något jmf. med Under våren uppger 81 % av de som fyllt i kursutvärdering att de upplevt förbättrat livskvalitet genom kursdeltagandet. Vasa stads nya hemsidor togs i bruk under. Den planerade elektroniska kursbetalningen i samband med kursanmälan blev uppskjuten till hösten Det till statsunderstöd berättigade lektionsantalet har minskat något år.stabiliseras från år 2016 p.g.a. lagändringar (7978). Inkomsterna har ökat jämfört med år 2014.

121 117 Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -6 Vasa Arbis uppfyller inte de målsättningar för verksamhetens omfattning som fastslagits i budgeten för år. Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 6-6 Visstidsanställda Sysselsatta 1-1 FRITIDSNÄMNDEN Verksamhetsidé Utgångspunkten för fritidsnämndens verksamhet är att trygga invånarnas välmående, tillväxt, lärande och utveckling med idrotts- och ungdomspolitiska medel. Målet är att sörja för invånarnas välmående, deras delaktighet samt förstärkande av Vasaregionens dragningskraft genom att skapa förutsättningar för mångsidiga aktiviteter för invånarna i Vasa. Upplevelser, bra tillgänglig service samt en riktad service är de viktigaste delområdena i fritidsnämndens verksamhetsstrategi. Kulturell mångfald och tväradministrativ verksamhet samt ett vittomfattande samarbete mellan serviceanvändarna, tredje sektorn och företag har nu en ännu viktigare roll i nämndens verksamhetsmiljö. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -588 Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Förvaltningsavdelningens uppgift var att sköta fritidsverkets byrå-, personal- och ekonomiadministrativa byråtjänster samt koordinera och utveckla dessa i nära samarbete med tre verksamhetsområdens avdelningar. Förvaltningsavdelningen fungerar som fritidsnämndens allmänna berednings- och verkställighetsorgan. Dess viktigaste kunder är det egna ämbetsverkets personal samt idrotts- och ungdomsföreningar. Förvaltningsavdelningen drogs in 1.6. som en del av stadens stödservicereform och personalen flyttades att ingå som en del av centralförvaltningens stödservice.

122 118 Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag År delades totalt ut i understöd till 71 idrotts- och ungdomsföreningar. I personalutgifter uppstod inbesparingar i samband med de uppgiftsarrangemang som gjordes till följd av indragningen av resultatområdet. 351 IDROTTSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Idrottsavdelningen producerar idrotts- och fritidstjänster och beaktar särskilt att idrotts- och motionsmöjligheter också erbjuds dem som blir utanför föreningsverksamheten samt skapar förutsättningar för den verksamhet som bedrivs av idrottsföreningar och andra aktörer som ordnar idrotts- och fritidsverksamhet. Verksamhetens fokusområden: - Ordnande av hälsomotionsverksamhet för att aktivera invånare i olika åldrar - Organisering av idrott och motion för specialgrupper så att de motsvarar behoven inom handikapp- och annan anpassad idrott samt utvecklande av idrotts- och motionstjänster för äldre och invandrare - Samarbete med idrottsföreningar, riksomfattande och regionala idrottskampanjer - Administrering av motionslokal- och områdesreserveringar - Upprätthållande och utvecklande av gymverksamhet - Tryggande av tillgången på idrotts- och motionsverksamhet för barn och ungdomar och effektivering av eftermiddagsverksamheten - Organisering av simundervisningen för målgrupper i olika åldrar Måluppfyllelse Övriga mål Producera idrottstjänster för målgrupperna inom fokusområdena Utvärderingskriterium/ mätare Antalet motionsgrupper Antalet deltagare och besökare Måluppfyllelse Vid olika skolor fanns sammanlagt 19 Action idrottsklubbar tot. 68 grupper. Antalet deltagare I samarbete med föreningar 13 grenskolor, med 236 deltagande barn. Idrottsläger under skollov 13 st. med 322 deltagande barn. I det största enskilda evenemanget, motionsjippot för hela familjen, ca deltagare. Grupper för anpassad motion ordnades ca 60 och i dem deltog ca personer. I Välmående Vasa motionsgruppers verksamhet deltog ca 400 personer/vecka. Hälsomotionskort såldes 506 st. I olika evenemang deltog cirka personer. Av Konditionshusets årskort såldes 301 st., 29 st. 6 månaders kort, 150 st. 3 månaders kort och 800 st. månadskort. I simhallen antecknades besök och i simskolornas 20 grupper deltog 320 barn.

123 119 Målet är simkunnighet enligt den nordiska simkunnighetsdefinitionen. Simundervisning ordnas för åk 1-6, så att 90 % av eleverna är simkunniga vid övergången till åk 7 9. Utrymmesanvändningen maximeras och behövliga tilläggsutrymmen och -områden byggs och tas i användning. Närmotionsplatserna utvecklas Intern kontroll och riskhantering Personalmängdens och arbetsmängdens rätta proportion: Organisering av arbetsuppgifterna i samarbete med personalen, satsningar har gjorts på arbetshälsan. Instruktörsverksamhetens kvalitet och säkerhet: Rekrytering av yrkeskunniga instruktörer. Procentuell andel simkunniga vid övergången till åk 7-9. Uppföljning av antalet överlåtelser av idrottsoch motionsutrymmen och områden. Sjukfrånvaron, behov av vikarier Deltagarantal och respons På våren var andelen simkunniga 91,2 % vid övergången till åk 7-9. I Timmi bokningsprogrammet gjordes tot h bokningar. Simhallens utrymmen (banorna, bastun samt mötesutrymmen) reserverades under året h. Sjukfrånvaron har inte ökat, fortfarande svårt att få vikarier, några funktioner har man varit tvungen att annullera då det inte har funnits vikarier. Förverkligades nästan enligt målet. Deltagarantalet ökade inom flera funktioner. Verksamheten förverkligades i huvudsak i enlighet med de planer som uppgjorts. Man kunde erbjuda mångsidiga fritids- och tävlingsmöjligheter inom idrott tämligen omfattande för alla Vasabor och alla som bor i Vasa och på så sätt kunde man på många sätt främja ett bra liv för Vasaborna i olika skeden av deras livscykel. Idrottsavdelningen producerade med sina instruktörer och i samarbete med föreningar mångsidiga motionsmöjligheter. Om Vasas mästerskap tävlades i friidrott, skidning, bågskytte och boccia. Action Power-verksamheten riktades till barn och ungdomar i åk 1-9. Målet är att aktivera skolelever som rör på sig för lite med tanke på sin hälsa och som inte deltar i någon idrottsförenings verksamhet eller som rör på sig för ensidigt. Verksamheten ordnas i samarbete med verket för fostran och utbildning. Andra samarbetsparter är social- och hälsovårdsservicen, lokala idrottsföreningar och läroanstalterna. I samarbete med idrottsföreningar ordnades grenskolor, där barnen fick prova på olika idrottsgrenar. Under skoldagarna ordnades skolmotionsverksamhet som omfattade ledd motion under rasterna, ledd pausgymnastik och motionsjippon under lektionerna. Om verksamheten gjordes ingen noggrannare statistik. På skolelevernas sportlovsläger deltog sammanlagt 55 barn, på sommarlägren sammanlagt 234 barn och på höstlägren sammanlagt 33 barn. Under den anpassade motionens verksamhetsperiod genomfördes regelbundet motionsverksamhet för alla målgrupper som ingår i specialgrupperna. Dessa målgrupper består av olika handikapp- och sjukdomsgrupper. Verksamhet finns för alla åldrar, från barn till åldringar. En del av grupperna inom den anpassade motionen organiseras av idrottsavdelningen och en del av grupperna ordnas i samarbete med idrottsföreningar samt andra föreningar. Syftet med hälsomotionsprogrammet Välmående Vasa är att aktivera Vasa stads arbetstagare och alla Vasabor samt närkommunernas invånare i arbetsför ålder att motionera aktivt samt främja kunskapen om hälsomotion. Simhallen hade kunder och det var simhallens tredje bästa år i fråga om besökarantalet. Simhallsveckans veckoprogram innehöll 20 ledda vattengympan, en stretchgrupp, fyra gånger ledd gymverksamhet samt en simklinik. Utöver dessa har för krigsveteranerna hållits egen ledd vattengymnastik en gång i veckan. Vidare ordnades i simhallen under året sammanlagt 3 ledda tyky-evenemang. Vattendiscon för barn har ordnats två gånger; en gång på sportlovet och en

124 120 gång i december samt en vattenmotionsklubb för barn fyra gånger. En viktig verksamhetsform för simhallen är också simundervisningen för Vasaelever i åk 1-6 och förskolebarnen. Simhallen deltog i den riksomfattande simkampanjen (Ui kesäksi kuntoon). Under kampanjen ordnades olika tillställningar i simhallen. Vasas simhall placerade sig i den riksomfattande kampanjen på elfte plats i de s.k. stora simhallarnas klass. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar IDROTTSPLATSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Idrottsplatsavdelningen har skött om att idrottsplatser är i tränings- och tävlingsdugligt skick. Målet är att idrottsplatserna är i kommuninvånarnas och föreningars användning året runt, med beaktande av väderleksförhållandena. Måluppfyllelse Vintern var snöfattig under hela vintern kunde traditionella spår inte dras. I Lillkyro i Saarenpää var situationen bättre för skidspårens del. Öjbergets vintersportcentrum var öppet 67 dagar, dvs. det öppnades och stängdes Skidspår på isen kunde inte dras på grund av den dåliga vintern. Man var tvungen att bearbeta isområdena tre olika gånger då det periodvis var mildare väder. Isarna var i bra skick för skrinning endast i knappt en månads tid. Sommaren var följande representationsplaner i bra skick: Sandvikens fotbollsstadion, Karlsplanen och Travbanans plan. På Sandvikens stadion inleddes i mitten av augusti den nya stadions byggnadsarbeten med solläktardelen. Allaktivitetsplanens gräsmattor tog ganska mycket skada av volleybollsturneringen Power cup i början av sommaren. På Storviken konsgräsplan spelades bolldistriktets nästan alla matcher på våren. Simstränderna sköttes med sommarvikarierna och den egna personalen. I Storviken gjordes grundarbeten på skridskoområdet, massabyten och asfaltering av ytor. Jordbyggnadsarbetena på speedwaybanan i Runsor utfördes, arbetet fortsätter på våren Spårunderlagets grundstruktur i början av Öjberget (3 km) genomfördes, ytmaterialet sommaren Övriga mål Utvärderingskriterium/ mätare Måluppfyllelse Idrottsplatserna hålls i skick på så sätt att de tryggt kan användas av kommuninvånarna och föreningarna inom ramen för de resurser som finns till förfogande. Kundrespons Konditionsutvärderingar Intern kontroll och riskhantering Personalrisker Idrottsplatsavdelningspersonalens medelålder är relativt hög, närmare 50 år. Den grundliga renoveringen av friidrottsplanen i Lillkyro blev färdig. Anställande av nya unga utbildade idrottsplatsskötare i stället för dem som blir pensionerade.

125 121 Det ekonomiska utfallet Verksamhetsutgifterna för skötseln av idrottsplatser underskreds i budgeten. Besparingar erhölls på grund av anskaffningsförbudet vad gäller köp av material och varor samt i personalutgifter, då man inte fick tillstånd att besätta vakanser som blivit lediga. Av verksamhetsutgifterna var personalkostnadernas andel ca 40,8 %, hyrornas 34,9 %. I fråga om verksamhetsintäkterna uppnåddes inte målet på grund av Öjbergets korta säsong. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar UNGDOMSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Syftet med ungdomsavdelningens verksamhet är att stöda ungdomar i deras uppväxt och utveckling, förebygga utslagning, främja ungdomars delaktighet i förverkligandet av de egna målen samt i att växa in i samhället. Måluppfyllelse Största delen av Vasaungdomarna mår bra och de använde aktivt den service som ungdomsservicen producerade. De mål som uppställts för verksamheten har i regel förverkligats. Projektfinansiering erhölls för sex olika projekt totalt , av vilket för år. Med projekten producerades i form av individuell handledning samt handledning i grupp livskompetens samt handledning i anslutning till utbildning och arbete. Med projektfinansiering producerades temaklubbar, handledning i mångkulturellt ungdomsarbete, service inom det uppsökande ungdomsarbetet samt lokala och regional informations- och rådgivningsarbetsservice. Vidare förverkligades med hjälp av det regionala Ohjaamo-projektet service för ungdomars välmående och livslång handledning samt service för förebyggande av utslagning bland ungdomar. Servicen förverkligades som individuell service eller gruppservice och i dem ingick social rehabilitering, hantering av ekonomi samt verksamhet i anslutning till ensamhet. I ungdomsgårdarna utökades den öppna verksamheten för eleverna i åk 5-6 till tre gånger/vecka. Till följd av ekonomiska sparåtgärder minskade klubbverksamheten betydligt och man avstod från en ungdomsgård. Övriga mål Utvärderingskriterium/ mätare Måluppfyllelse Främjande av ungdomars sociala färdigheter och delaktighet samt förebyggande av marginalisering genom att erbjuda tidsenliga aktivitetsoch verksamhetsmöjligheter med låg tröskel, lokaler och handledning samt specialungdomsarbetets service. Antal besökare: - ungdomsgårdarna - skeithallen - Walkers-ungdomscafét - ungdomsevenemang - klubbar, kurser, läger - Ungdomsinformations- och rådgivningstjänster i Reimari - mångkulturellt ungdomsarbete - ungdomsfullmäktige (påverkan) - familjecenterservice; Helmi, utvecklande av samhörigheten - uppsökande ungdomsarbetet - antal besök i ungdomsgårdarna var , ungdomsgårdarna var öppna 3-4 dagar/vecka - antal besökare i skeithallen: under 15-åringar i genomsnitt 93 / mån. över 15-åringar i genomsnitt 219 / mån. - antal besökare i ungdomscafét i genomsnitt 645/mån., cafét var öppet må-fr - antal besökare i ungdomsevenemang i klubbar, på läger, ungdomar tot. 826.

126 122 Intern kontroll och riskhantering Stängning av ungdomsgårdar temporärt så lite som möjligt på grund av personalens sjukfrånvaro (anslag för vikarier 0 ). Tillräckligt med yrkeskunnig personal. Personalomsättningen 3 %. Det ekonomiska utfallet Andelen avbrott i ungdomsgårdars och i annan ungdomsserviceverksamhet. Uppföljning av hur mycket personalen arbetar ensam samt nära ögat situationer som riktas mot dem. Den yrkeskunniga personalens andel i förhållande till personalen som saknar utbildning, sjukfrånvarons, personalomsättningens och utbildningsdagarnas andel. - Reimari individuell handledning och handledning i grupp erhöll 4164 ungdomar, antalet besökare på internetsidor mångkulturellt ungdomsarbete omfattade både individuell handledning samt separata och integrerade klubbar ingick, evenemang besöktes av tot. 513 ungdomar. - ungdomsfullmäktige sammanträdde 9 gånger, yttrande- och närvarorätt i sju nämnder och representation i en områdeskommitté samt en kontaktperson i en områdeskommitté - familjecentret (samserviceenheten för sociala tjänster och ungdomstjänster) på bostadsområden ordnade evenemang, verksamhet samt för alla öppen utbildning och utfärder mm., i genomsnitt 1000 deltagare. I Helmi finns en öppen mötesplats särskilt för kvinnor och barn,besökare i genomsnitt 217/mån. - Inom det uppsökande ungdomsarbetet 398 kunder (67 % har nåtts), största åldersgruppen är åriga ungdomar. Tre arbetspar inom det uppsökande ungdomsarbetet; 1 ungdomsservicen, 1 Jupiter- Stiftelsen och 1 Föregångarna. Man har varit tvungen att stänga ungdomsgårdar tillfälligt (1-3 dagar/gång). Personalen arbetar ensam tidvis. Den yrkeskunniga personalens andel 70 % /arbetsskift. Personalomsättningen över 3 %, -mycket visstidsanställd personal; med sysselsättningsstöd anställda, personer i arbetsförsök, praktikanter mm. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag

127 123 Av verksamhetsinkomsterna är extern projektfinansiering viktigast, som man år erhöll för sex olika projekt totalt Verksamhetsutgifterna överskreds, vilket berodde på ändringen i motiveringarna för beviljande av ett med inkomster täckt tilläggsanslag för ungdomsservice i december. Om anslagen skulle ha beviljats enligt tidigare praxis skulle överskridningen inte ha uppstått. Ungdomsservicen största verksamhetsutgiftsposter var personalkostnaderna 52,6 % och hyrorna 27,5 %. MUSEINÄMNDEN Verksamhetsidé Museinämnden fungerar som förvaltningsorgan för Vasa stads museer. Vasa stads museer och samlingar lyder under nämnden. Nämnden handhar i enlighet med Ft. Tikanojas gåvobrev Tikanoja konsthems direktions uppgifter. 363 MUSEIVÄSENDET Verksamhetsidé Vasa stads museer värnar om Vasa stads och Österbottens historiska kultur- och naturarv med målsättningen att upprätthålla och stärka befolkningens förståelse för sin kultur, historia och omgivning. Till museiväsendets verksamhetsenheter hör Kuntsis museum för modern konst, Österbottens museum, Tikanojas konsthem, Vasa konsthall och Gamla Vasa museum. Vasa stads museer är Österbottens landskapsmuseum och regionkonstmuseet, vilka tillsammans svarar för den byggda kulturmiljön och myndighetsuppgifter i anslutning till fornminnen i enlighet med samarbetsavtalet som ingåtts med Museiverket. Terranova Kvarkens naturcentrum, som är en del av Österbottens museum, upprätthålls i samarbete med Forststyrelsen. Museernas verksamhet förverkligas och utvecklas utgående från det som stadgas i Museilagen och förordningen om yrkesmässigt skötta museers uppgifter. Måluppfyllelse Under Vasa stads museers verksamhetsår låg tyngdpunkten på ibruktagandet av museernas organisationsreform samt utvecklande av verksamheten. Två förvaltningsenheter har sammanslagits, vilket märks på många sätt i verksamheten och ekonomin. Undervisnings- och kulturministeriet har godkänt museernas nya organisationsstruktur fr.o.m Budgetmålen har dock utarbetats för att motsvara organisationsstrukturen som gällde år En utredning över måluppfyllelsen finns nedan. På grund av organisationsreformen presenteras inga jämförelseår för måluppfyllelsens del. Verksamhetsmålen har förverkligats utan några stora avvikelser. För utställningarnas del har antalet utställningar minskats som en del av balanseringsprogrammet för ekonomin. Den museipedagogiska verksamheten och den till allmänheten riktade servicen genomfördes planenligt. Museiväsendets service nådde under året nästan personer, vilket överskrider det uppställda tillväxtmålet. Samlingsverksamheten utvecklades i enlighet med planen, visserligen överskreds särskilt digitaliseringens volymmässiga mål. I regionkonstmusei- och landskapsmuseiverksamheten har de avtal som ingåtts med Museiverket för fyra år följts. Myndighetsuppgifterna ökade i volym kraftigt. Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Prestation, nyckeltal BG BS -objekt som digitaliserats i samlingshanteringssystemen (antal) -konserverade objekt -årsverken som använts till samlingsarbetet ,3

128 124 -beviljade lån ur samlingarna utlåtanden -resultatet av projekt inom landskaps- och regionkonstmuseiverksamheten enligt en fyraårsplan -kulturmiljöinvesteringar investeringar och projekt tot.12 -antalet utställningar -antalet museibesök, ökning % -museipedagogisk verksamhet och publikevenemang antal -deltagarantal Mediesynlighet, antal träffar: -tryckta medier -elektroniska medier -besök på webbsidor , 1 % , 16 % st st st. Intern kontroll och riskhantering Verksamhets- och personalrisker: Eventuell inverkan av museiväsendets organisationsändring på organiseringen av verksamheten och personalen. Brist på säkerhetskompetens. Risker i anslutning till egendomshantering: Samlingars förvaring, kondition och användning. Förvaltningens centrala mål för år Ombesörjande av arbetshälsan och - gemenskapen samt förändringsstöd. Säkerställande av kärnverksamheten vid förändring. Ordnande av säkerhetsutbildningar och uppdatering av åtgärdsprogram för säkerhet. Förbättrande av samlingarnas förvaringsförhållanden. Uppdateringen av samlingarnas försäkringsvärde inleds. Mätare Intern utvärdering: Organisationsreformen genomfördes planenligt. Rätten till statsandel kvarstod och statsandelarna för år 2016 ökade något. Kärnverksamheten har man kunnat genomföra planenligt, med undantag av mindre avvikelser och verksamheten har utvecklats kraftigt. Personalen har erbjudits förändringsstöd och utbildning. Personalen har deltagit i arbetssäkerhetsutbildningar. Uppdateringen av riskkartläggningar och säkerhetsprogram har i huvudsak uppskjutits till år Samlingarnas förvaringsutrymmesprojekt framskred inte under verksamhetsåret. Samlingarnas förvaringsutrymmen har omorganiserats och hanteringen av samlingarna har förbättrats i mån av möjlighet. Förverkligats i samband med enskilda utlåningar samt annan användning.

129 125 Det ekonomiska utfallet Ekonomin förverkligades på så sätt att de anslag som riktats till museiväsendet underskreds betydligt. De största faktorerna som inverkade på underskridningen var att året var ett förändringsår beträffande verksamheten, underskridningen i personalkostnaderna samt att den externa finansieringens roll växte. Även anskaffningsförbudet inverkade på det ekonomiska utfallet i slutet av året. År iakttogs i museernas ekonomi i stort försiktighetsprincipen, eftersom det inte fanns något jämförbart budgetår för den nya organisationen. Personalbesparingarna förklaras i stor utsträckning med att i budgeten har reserverats ett anslag för personalkostnaderna i enlighet med arbetsgivarens ansvar, vilket ändå underskrids på grund av deltidsanställda, vikarier och andra orsaker. I utfallet syns även museiväsendets besparing i årsverken för tre vakansers del. Även användningen av tillfällig arbetskraft har man kunnat minska jämfört med det planerade. Underskridningen i verksamhetsanslag förklaras delvis med att man under förändringsåret har koncentrerat sig på att förnya och utveckla verksamheten. Då genomförandet av ändringen har krävt personalresurser, dvs. arbetstid, har den externa serviceproduktionens volym minskat något. Bland annat minskningen i antalet utställningar märks även i det ekonomiska utfallet särskilt vad gäller sakkunnig- och köpservice. Vidare överförs projektfinansieringen till följande verksamhetsår, liksom kostnaderna som täcks med extern finansiering. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -2 Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta KULTUR- OCH BIBLIOTEKSNÄMNDEN Verksamhetsidé Att utveckla det regionala, lokala och riksomfattande samarbetet inom kultur- och bibliotekssektorn att hitta glädjen i det gemensamma utförandet genom överskridande av fysiska och virtuella gränser. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget 1000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -126 Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta - 6 6

130 FÖRVALTNINGS- OCH EKONOMISERVICEENHETEN Verksamhetsidé Förvaltnings- och ekonomiserviceenheten producerar stödservice inom förvaltning och ekonomi för kulturcentret och stadsbiblioteket. I resultatområdet ingår bibliotekets expeditionsvaktsservice och administrativa uppgifter i anslutning till fastigheter. Resultatområdet drogs in fr.o.m som en del av stadens stödservicereform. Servicen inom förvaltning och ekonomi flyttades över till centralförvaltningens stödservice och bibliotekets expeditionsvaktsservice till biblioteksväsendet. Administrativa uppgifter i anslutning till fastigheter fördelades mellan kulturcentret och biblioteksväsendet. Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Utfall Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Besparingar uppstod i personalutgifterna till följd av uppgiftsarrangemangen som gjordes i samband med att resultatområdet drogs in. 371 KULTURCENTRET Verksamhetsidé Kulturcentrets uppgift är att via allmän kulturverksamhet utveckla, genomföra och koordinera kulturupplevelser med låg tröskel och på detta sätt göra kulturen till en del av människornas vardag. Kulturcentret är med och ökar stadsbornas välmående genom kulturservice och genomför verksamheten i samarbete med olika aktörer. Till kulturcentrets centrala verksamhetsformer hör att genomföra de lagstadgade uppgifterna för kommunens kulturverksamhet genom att skapa förutsättningar för ett mångsidigt kulturarbete och genom att främja ett mångsidigt kulturutbud. I och med att aktörer inom tredje sektorn stöds, får staden liv genom många evenemang och mötesmöjligheter. Måluppfyllelse Målen för verksamheten förverkligades huvudsakligen i enlighet med planerna. Antalet understöd som utdelades var 47 st. ( ). Procenten beviljade understöd i förhållande till antalet ansökningar var 51 % och i förhållande till den ansökta summan 50,6 %. Dessutom delades års Kulturpris (2 000 ) och Kulturutövare-stipendiet (1 000 ) ut på självständighetsfesten. På Vasas XXIII Körfestival deltog i år 67 körer och sånggrupper, av vilka sex var huvudartister; cirka uppträdde och publiken uppgick till cirka personer. På festivalen förevisades även ett beställningsverk från Vasa. Körfestivalen var även på tapeten under evenemanget Pop- Up Österbotten på järnvägsstationen i Helsingfors Konstens natt var fortsättningsvis populär bland vasaborna och närområdets invånare. Antalet besök under evenemanget år var cirka , antalet besökare uppgick till cirka Annan verksamhet som kulturcentret ordnat var bl.a. kulturverksamhet riktad till seniorer via Kulturkarusellen samt Barnens Kulturvecka och Dokkino för skolelever. Även filmvisningar, Supé vid senaten, sommarevenemanget Vaasa Picnic som ordnas varje vecka och evenemanget Vaasa By Light har berikat Vasa stads kulturutbud.

131 127 Verksamheten vid Kulturhuset Fanny, som fr.o.m lyder under kulturcentret, och Kulturhusets praxis har planerats och utvecklats. Även administreringen av Kasern 13 och Stadshuset har förlöpt som planerat. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Utvecklande av Kulturhuset Fanny Praxisen utvecklas för att man ska få uthyrningen att fungera för alla Vasabor 45 olika evenemang och utöver detta ungdomsavdelningens grupper för unga Externa finansieringskällor Mängden externt understöd som fåtts har erhållits i extern finansiering Producerande och stödande av Antalet evenemang Producent eller delproducent kulturevenemang Hyressubventioner för konstnärer och konstsamfund Kasern 13 och Lotshuset Främjande av kulturtänkandet, kulturfostran och ökande av välmåendet Hyror som kulturcentret betalar för fastigheter versus hyresinkomster Kulturkarusellens verksamhet, utvecklande av kulturläroplanen för 33 evenemang Subventioner totalt i fråga om de två fastigheterna är Kulturkarusellen har erbjudit kulturverksamhet för seniorer, 27 tillställningar, deltagarantal 3150 personer. I Barnens kulturvecka deltog totalt 350 elever. Intern kontroll och riskhantering Yrkeskunnig personal Utbildning Personalen har deltagit i olika interna och externa utbildningar och i möten på nätet Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -25 I verksamhetsutgifterna uppstod besparingar i fråga om köp av material, förnödenheter och tjänster. På detta inverkade bl.a. upphandlingsförbudet i slutet av året, minskade kostnader för Konstens natt och Kulttour-tidningens övergång till ekologiskt papper, som gjorde att tryckkostnaderna blev lägre. De största posterna gällande kulturcentrets verksamhetsutgifter var hyrorna 40 % och köp av service 26,5 %. Verksamhetsinkomsterna överskred budgeten i synnerhet i fråga om avgiftsintäkter, då inträdesavgifterna för Körfestivalen överskred målet i budgeten med (sammanlagt ). Verksamhetsunderstöd erhölls för och allt beviljades för ordnande av Körfestivalen. Kulturhuset Fannys hyresinkomster utföll över uppskattningen. Av verksamhetsintäkterna utgjordes 34,7 % av hyresintäkter och 30,9 % av avgiftsintäkter. 372 BIBLIOTEKSVÄSENDET Verksamhetsidé Biblioteket överraskar positivt via ett mångsidigt material, högklassig service och personalens specialkompetens. Biblioteket garanterar alla medborgare ett jämlikt tillträde till kunskapens och upplevelsernas källor, såväl till informationsresurser som till olika typer av avgiftsfria evenemang. Det är lätt att vända sig till biblioteket för att få råd och vägledning i olika skeden i livet, från sagotimmar till studier, arbetsliv och fritid. Biblioteket stöder stadens strategi på många nivåer.

132 128 Måluppfyllelse Bibliotekets centrala verksamhetstal visar att antalet besök och fysiska lån har ökat en aning jämfört med föregående år. Evenemangen som ordnades i biblioteket var också populära Biblioteksbesök Fysiska lån Endast stadsbiblioteket och skolbiblioteken ingår (inte VYI) Nätbesök Sidöppningar E-lån Antalet besökare under publikevenemang Öppethållningstimmar * * innehåller meröppetbibliotekets 661 timmar självbetjäningstid Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Bibliotekstjänsterna är tillgängliga för alla kommuninvånare. Minst 80 % av invånarna har max 1,5 km till ett bibliotek eller till bokbussens hållplats Invånarnas avstånd till bibliotekstjänsterna mäts Hösten har en utredning av biblioteksnätet gjorts: som avstånd 2 km till en fast verksamhetslokal och 1 km till en hållplats. Utan bokbussens hållplatser inbegrips 74 % av Vasas område och 97 % om hållplatserna räknas med. I Lillkyroområdet är omfattningen 55 % med servicenätet hösten Biblioteknätets verksamhet utreds i förhållande till förväntningar och behov hos befolkningen i området. En jämförelse av bl.a. bibliotekets användardata och områdets demografiska data Biblioteket stöder stadens historiska särprägel genom att utveckla digitaliseringen av regionalt specialmaterial samt nätservicen En utredning görs ja/nej Regionalt nätinnehåll som biblioteket producerar En utredning har delvis gjorts och den fortsätter år 2016 Biblioteket producerar tjänsten vasaensis.vaasa.fi, som fokuserar på regional information. Tjänsten publicerar digitaliserat gammalt material, bl.a. böcker, brev, fotografier och annat regionalt betydande material. Material 262 st. (items), utställningar 6 st. Externa finansieringskällor Mängden extern finansiering UKM: landskapsbiblioteket , utvecklingsprojekt RFV: utvecklingsprojekt Littfest: Totalt Intern kontroll och riskhantering Av landskapsbibliotekets personal måste åtminstone 70 % var biblioteksfacklig och 45 % utbildad enligt biblioteksförordningen Personalens utbildningsnivå 98,1 % av personalen biblioteksfacklig och 54,7 % har högskoleut - bildning. Informations-,it-,sekreterar -och ekonomipersonalen flyttades över till stadens stödservice 1.6.

133 129 Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Ändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -101 I verksamhetsutgifterna erhölls en besparing på , huvudsakligen i personalutgifterna till följd av vakanser som inte tillsattes. Även upphandlingsförbudet i slutet av året minskade i synnerhet material- och förnödenhetsköpen. De största posterna i fråga om biblioteksväsendets verksamhetsutgifter är personalkostnader 47 % och hyror 30 %. I verksamhetsinkomster erhölls mindre än uppskattat och målet för exempelvis försäljningsintäkterna uppnås inte. Av bilioteksväsendets verksamhetsinkomster är 54 % olika verksamhetsunderstöd. TEATER- OCH ORKESTERNÄMNDEN Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar VASA STADSORKESTER Verksamhetsidé Vasa stadsorkester producerar konstnärligt högklassiga och mångsidiga musikupplevelser, och som en av de centrala kulturinrättningarna bidrar orkestern till att skapa bilden av Vasa som en attraktiv och betydande kulturstad. Orkesterns verksamhet styrs av arbetet som konstinrättning. Måluppfyllelse Stadsorkestern har under året haft mångsidig och högklassig konsertverksamhet samt samarbetsoch publikprojekt: - Symfoni-, kammar-, kyrko-, populär- och punkmusikkonserter samt skolkonserter och konserter på daghem och åldringshem. - Samarbete med Seinäjoen kaupunginorkesteri, Jyväskylä Sinfonia, Musikfestspelen Korsholm samt Vaasan kaupunginteatteri och Vasa Operastiftelse. - Uppträdanden vid musikfestspelen i Korsholm och Ilmajoki, Lohtaja kyrkomusikfestival samt Vasa Körfestival. - Ordnandet av VI Internationella Jorma Panula Kapellmästartävling i samarbete med Viljo och Maire Vuorio Stiftelse. - Jorma Panula-kapellmästarkurs - Mångsidigt publikarbete, beställningsframträdanden, streaming till åldringshem och sjukhus samt regional verksamhet. Uppföljningen av ekonomin fastställer verksamhetens omfattning. På verksamhetens omfattning har för sin del inverkat även utomstående understöd totalt (kapellmästartävlingen ingår).

134 130 Övriga mål Utvärderingskriterium/ mätare Måluppfyllelse Utökande av besökarantalet på konserter Antalet åhörare och uppträdanden åhörare (ökning 39,3 % från år 2014) 85 uppträdanden Utvecklande av publikarbetet För utvecklande beviljade understöd Publikfostransprojekt Intern kontroll och riskhantering Ekonomiska risker / anslagen räcker inte till Det ekonomiska utfallet Mångsidig verksamhet med konserter och uppträdanden på hög nivå. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Specialunderstöd (UKM). Projekt för utvecklande av publikarbetet. Södra Österbottens kulturfond/ Bravos understöd för utvecklande av Vasas och Seinäjokis stadsorkestrars publikarbete. Publikarbetsprojekt: konserter för olika målgrupper med programledare, konsertpresentationer och möten med artister. Målet har förverkligats med extern finansiering, ökade biljettinkomster samt i och med ökade inkomster från beställda uppträdanden. Biljettinkomsterna har förverkligats (152,9 %). Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -12 Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie Visstidsanställda 6-6 Sysselsatta VAASAN KAUPUNGINTEATTERI Verksamhetsidé Vaasan kaupunginteatteri producerar konstnärligt högklassiga och mångsidiga teaterföreställningar, och teatern bidrar för sin del som en av de centrala kulturinrättningarna till att skapa en bild av Vasa som en attraktiv och betydande kulturstad. Teaterns verksamhet styrs av arbetet som konstinrättning. Måluppfyllelse Teatern uppnådde de mål som den uppställt för sin verksamhet för år. Antalet premiärer var sju och i programutbudet har man satsat på musikteater för hela familjen, nya pjästexter, talpjäser och barnteater. Teatern har också haft operasamarbete med stadsorkestern och Vasa Operastiftelse.

135 131 Övriga mål Utvärderingskriterium/ mätare Måluppfyllelse Teatern producerar högklassiga finskspråkiga yrkesteater föreställningar för stadsborna. Antalet premiärer Mål 7 premiärer Premiärer 7: Viidakkokirja, John Wickströmin elämä, Espanjankärpänen, Hirmu jätkä Remix, Maukka Väykkä ja Karhu Murhinen, Candide,Gubbrockarna show fifty-sixty. Intern kontroll och riskhantering Antal föreställningar, mål 226 Antal besökare, mål besökare Föreställningar totalt 245 Besökare totalt Risker som ansluter till personalen. Förverkligande av personalbudgeten. Personalbudgeten överskreds med 1,6 % (en del av pjäsernas upphovsrättsersättningar har utbetalats som löner). Verksamhetslokalerna och - utrustningen föråldras Det ekonomiska utfallet Lokalbehovsutredningen och anskaffningarna har förverkligats planenligt. Sidoscenen som varit föremål för lokalbehovsutredningen har inte förverkligats. Anskaffningarna har förverkligats planenligt. Teaterns verksamhetsbidrag visade överskott. Besparing uppstod i köp av tjänster: i gästande konstnärers rese- och boendekostnader, postnings- och tryckkostnader (ändrad marknadsföringskommunikation) samt i hyror (maskin- och apparathyror, leasinghyror). I verksamhetsintäkter inflöt igen över en miljon euro: överskridningar förekom i understöd och hyresintäkter, underskridningar i förhållande till budgeten i avgifts-, försäljnings- och i övriga verksamhetsintäkter. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -136 Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta - 1 1

136 132 BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsiiinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar BYGGNADSTILLSYNEN Verksamhetsidé Byggnadstillsynen betjänar stadsborna och ser till att det allmänna intresset beaktas samt behandlar de tillstånd som behövs för byggande, utför syneförrättningar som ansluter sig till tillstånden och ger anvisningar till byggarna. Byrån stöder tekniska sektorn genom att främja, styra och övervaka att ett högklassigt byggnadsbestånd och en trivsam miljö skapas och bevaras. Måluppfyllelse Behovet av byggnadstillsynstjänster är bundet till byggnadsproduktionens, nybyggandets och reparationsbyggandets volym och således till den rådande ekonomiska situationen. Antalet beviljade tillstånd var 780 st. och våningsytan m 2 (år 2014: 790 st. och m 2 ) av vilka 8 st. var nya våningshus (2014: 8 st.), 13 st. radhus (2014: 6 st.) och 69 st. egnahemshus (2014: 93 st.). Uppfyllelsen av målen för verksamheten Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Anhängiggjorda tillståndsansökningar 800 st. 778 st. Genomsnittlig tid för behandling 20 arbetsdagar 18,2 arbetsdagar av tillstånd Syneförrättningar och granskningar 2700 syneförrättningar 2727 syneförrättningar Förverkligande av den interna kontrollen Mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Intern kontroll och riskhantering Riskkartläggningsrapport Förverkligandet av riskhanteringen och den interna kontrollen konstateras årligen i samband med rapporteringen Ekonomin i balans Självfinansieringsandelen som ett medeltal för tre år är % Självfinansieringsandelen som ett medeltal för tre år är 103,9 % (år 2013: 98,6 %, 2014: 105,9 %, : 107,2 %) Byggnadstillsynen har inlett ett samarbete med grannkommunerna vid ett gemensamt möte med personalen vid Korsholms kommuns byggnadstillsyn. Samtidigt kom man överens om att grannkommunerna bjuds in till ett gemensamt möte i början av år Förutseende kvalitetsstyrning för nya egnahemshusbyggare fortsatte.

137 133 Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie 9-9 Visstidsanställda 1-1 MILJÖSEKTORN Verksamhetsidé Verksamhetsidén är att främja en hälsosam och trivsam livsmiljö samt ekologisk mångfald i naturen och en hållbar utveckling. Till verksamhetsområdet hör miljöskydds- och hälsotillsyn samt veterinärvård. Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda MILJÖSKYDD Verksamhetsidé Miljöskyddet har hand om de miljöskyddsuppgifter som påförts kommunen, såsom uppgifter i enlighet med miljöskyddslagen, avfallslagen och vattenlagen. Måluppfyllelse Enheten fattar beslut i tillstånds- och anmälningsärenden, utför inspektioner samt ger råd och handledning enligt tillsynsplanen för miljöskyddet. Uppföljningen av luftkvaliteten fortsatte tillsammans med verksamhetsutövarna. Mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Miljöskyddsövervakningen genomförs Tillsynsplanens genomförande- Genomförandegrad 90 % planenligt grad Stadens miljörapport görs årligen Rapporten är gjord Rapporten är gjord Intern kontroll och riskhantering Myndighetsuppgifterna sköts på det sätt som lagstiftningen förutsätter. Det ekonomiska utfallet Utvärderingskriterium/mätare Tillsynsplanens genomförandegrad Måluppfyllelse Genomförandegrad 90 %

138 134 Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag SAMARBETSOMRÅDET FÖR HÄLSOÖVERVAKNINGEN Verksamhetsidé Hälsoövervakningen svarar för de uppgifter som påförts kommunen enligt hälsoskyddslagen, livsmedelslagen, produktsäkerhetslagen, tobakslagen och kemikalielagen på samarbetsområdet som utgörs av Vasa och Laihela. Måluppfyllelse Verksamheten baserar sig på tillsynsplanen för miljö- och hälsoskyddet som uppgörs årligen och som utgår från de tillsynsmål som staten fastställt. Av planen utföll 62 %, målet var ett utfall på 75 %. Till uppgifterna hör utöver den planenliga tillsynen bl.a. behandling av anmälningar och ansökningar, givande av utlåtanden, behandling av klagomål, utredning av epidemier, behandling av frågor som gäller boendehälsa samt rådgivning och handledning av kunder. Mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Hälsotillsynen genomförs planenligt Tillsynsplanens genomförandegrad Genomförandegrad 62 % Intern kontroll och riskhantering Myndighetsuppgifterna sköts på det sätt som lagstiftningen förutsätter. Hotfulla kundsituationer Det ekonomiska utfallet Utvärderingskriterium/mätare Tillsynsplanens genomförandegrad Dokumentering av fall, uppföljning och eventuella tilläggsåtgärder Måluppfyllelse Genomförandegrad 62 % Inga hotfulla situationer Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar SAMARBETSOMRÅDET FÖR VETERINÄRVÅRDEN Verksamhetsidé

139 135 Veterinärvården svarar för att basveterinärservice är tillgänglig dygnet runt. Under jourtiden (kl ) ordnas tjänsterna i jourområdet som utgörs av Vasa, Korsholm, Vörå och Laihela. Veterinärvården svarar också för övervakningen av djurskyddslagen, för det förebyggande veterinärarbetet, för motverkande av smittosamma sjukdomar och för kommunens skyldighet att ordna tillfällig skötsel av herrelösa sällskapsdjur som påträffas. Måluppfyllelse Antalet smådjursbesök på verksamhetsenheten i Vasa var 2593 och antalet vårdade patienter var Till bondgårdar och stall gjordes 76 sjukbesök. Totalt 35 st. djurskyddsinspektionsbesök gjordes vid enheter, av vilka 31 grundades på misstanke och var övriga s.k. rutininspektioner till djuraffärer, djurpensionat osv. Antalet vilda skadade djur som kontrollerades eller avlivades på mottagningen var 4 st. Antalet smådjursbesök vid mottagningen i Laihela var 1265 och antalet vårdade patienter var 1289, antalet besök av stora djur var 248 och antalet vårdade patienter 333 st. Djurskyddsinspektionsbesöken var 11 till antalet. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Basveterinärservicens tillgänglighet Avvikelser Inga avvikelser dygnet runt Intern kontroll och riskhantering Samtidig frånvaro bland veterinärerna, t.ex. på grund av sjukdom Hotfulla kundsituationer Det ekonomiska utfallet Utvärderingskriterium/mätare Avvikelser i tillgången på service Dokumentering av fall, uppföljning och eventuella tilläggsåtgärder Måluppfyllelse Inga avvikelser Inga hotfulla situationer Ursprunglig budget 1000 Förändringar i budgeten Ändrad budget 1000 Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag TEKNISKA NÄMNDEN Verksamhetsidé Tekniska nämnden sköter, om inte annat föreskrivits eller bestämts, förutsättningarna för samhällsbyggande i staden, såsom besittning, anskaffning och överlåtelse av mark- och vattenområden, lägesdataservice och fastighetsingenjörsservice samt bostadsärenden. Tekniska nämnden sköter planering, byggande och underhåll av stadens allmänna områden, trafik-, jord- och vattenanläggningar samt anordningar i anslutning till dem, planering, anläggande och underhåll av stadens grönområden samt stadens myndighetsuppgifter i anslutning till avfallshantering, vattenförsörjning och kollektivtrafik, centraliserad matservice samt centraliserad städservice. Tekniska nämnden fungerar även som vägnämnd.

140 136 Måluppfyllelse Resultatområdena har presenterat sina fokusområden och måluppfyllelsen i de egna boksluten. Nämndens gemensamma fokusområden år var följande: Mål En balanserad ekonomi och ökad produktivitet med beaktande av kvaliteten Klarläggande av kärnfunktionerna och strukturerna samt utvecklande av verksamhetssätten över förvaltningsgränserna Optimering av personalstrukturen och -mängden genom förebyggande åtgärder och planering samt organisering av förvaltningen enligt linjedragningarna i stödserviceutredningen Stöd så att personalen orkar i arbetet och minskad sjukfrånvaro Mål för den interna kontrollen Fokusområdet för riskhanteringen och den interna kontrollen var säkerställande av beslutens riktighet. Måluppfyllelse En balanserad ekonomi och produktivitet framgår av de resultatområdesvisa utfallen. Arbetet med tekniska sektorns organisationsändring inleddes, målet enligt projektplanen är att genomföra organisationsändringen Resultatområdena gör upp personalplanerna i anslutning till budgeten. Tillsättningstillstånden behandlades i tekniska sektorns personalplaneringsgrupp. Resultatområdena deltog i stödservicereformen; organiseringen av förvaltningen är alltjämt oavslutad till vissa delar. Förverkligande av de utvecklingsplaner som gjorts upp på basis av resultaten av arbetsgemenskapsenkäten. Sjukfrånvaron inom de enheter som lyder under tekniska nämnden/årsverken var år totalt 21,5 dagar (2014: 19,6). Etablerande av användningen av Kaarle i tjänsteinnehavarbeslut och skapande av beslutsunderlag. Riskhanteringen och anvisningarna för personalförvaltningen behandlades vid tekniska sektorns förmansseminarium Verksamhetsutgifter och -inkomster Avvikelserna har utretts i de resultatområdesvisa verksamhetsberättelserna. I siffrorna ingår både de resultatenheter som ingår i ramen och de som inte ingår i den. Den största avvikelsen är att inkomsterna från dagvattenavgifterna inte förverkligades. Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar SAMSERVICEN Verksamhetsidé Samservicen utvecklar och koordinerar funktionerna för förverkligande av tekniska sektorns vision och de strategier som stöder den samt ger högklassig förvaltningsservice. Måluppfyllelse Mål Anpassar sin verksamhet när det gäller centralförvaltningens stödser- Måluppfyllelse Förverkligades i huvudsak. Samservicens verksamhet som resultatområde har dragits in fr.o.m i enlighet med stadsstyrelsen

141 137 viceprocesser enligt de linjedragningar som bör göras (ST ). beslut Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -7 Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie FASTIGHETSSEKTORN Verksamhetsidé Fastighetssektorns verksamhetsidé är att skapa förutsättningar för en funktionellt och samhällsekonomiskt konkurrenskraftig stadsstruktur genom att sköta utvecklandet av stadens markpolitik och bostadsförhållandena i staden, besittningen, anskaffningen och överlåtelsen av mark- och vattenområden, utvecklandet av lägesdatahanteringen och kartverksuppgifterna, fastighetsbildnings- och mätningsuppgifterna samt förandet av fastighetsregister. Fastighetssektorn är indelad i följande resultatenheter: Tomtservice Fastighets- och mätningsservice Lägesdataservice Boendeservice Måluppfyllelse Fullmäktige godkände uppdateringen av det markpolitiska programmet Programmet har förverkligats inom delområdena markanskaffning, tomtöverlåtelse och övrig markpolitik. Vid sidan om sina grundläggande uppgifter har fastighetssektorn aktivt deltagit också i pågående omfattande stadsutvecklingsprojekt, såsom Wasa Station, travbanan, Södra Klemetsö m.fl. Staden ägde i slutet av året markområden på 6100 ha och vattenområden på ca 2084 ha. Nya markområden på 89 ha förvärvades. Arrendeavtalen för markområden ägda av staden var i slutet av året 3717 st. Antalet småhustomter som kunde sökas under året var totalt ca 130 st., av vilka ca 45 st. i Lillkyro. Antalet bostadstomter som såldes var 19 st. och 43 st. nya arrendeavtal för bostadstomter ingicks. Reserveringar för flervånings- och radhustomter gavs 11 st., för företags- och servicehustomter 9 st. Nya markanvändningsavtal undertecknades 3 st., andra samarbetsavtal som utarbetades i anslutning till planläggningen var ca 10 st. Förorenade markområden undersöktes eller iståndsattes vid 10 olika objekt. När det gäller bostadsärendena medförde vårdhems- och andra specialboendeprojekt sysselsättning. Hissprojektet framskrider bra och 5 st. nya hissar byggdes under året. Vasa är fortsättningsvis med i det riksomfattande hissprojektet och har med sin fina verksamhet blivit en förebildsstad. Tjänsteinnehavarbesluten i anslutning till boende-, reparations- och energibidrag, hissunderstöd samt annan boendeservice var närmare 400 st. under året. I anslutning till uppdateringen av ge-

142 138 nomförandeprogrammet för markanvändningen har också en omfattande bostadsmarknadsutredning utarbetats. I samband med uppdateringen av stadens lägetsdatasystem (Trimble Locus, tidigare Xcity) togs riksomfattande permanenta byggnadsbeteckningar i bruk. Dessa används för precisering av uppgifter vid ett projekt för granskning av fastighetsskatteunderlaget som inletts under sommaren. På våren gjordes flygfotograferingar, där man fotograferade hela fastlands-vasa (förutom Lillkyro) och skärgården. Flygfotografier används vid förnyadet av produktionsprocessen för baskartan, för vilket tre anställda fick undervisning vid en intern utbildning. Laserskanningsmaterial togs i operativ användning i flera projekt som förutsätter 3D-vyer, såsom vid illustreringen av detaljplaneobjektet i Höstves. Med ArcGIS Online, Story Maps och Collector-verktygen, som hör till Esrikommunlicensen, genomfördes flera webb- och mobilkartprojekt. Fastighetsbildningen har vid sidan om den traditionella fastighetsbildningen koncentrerats på åtgärder som siktar på förbättrande av fastighetsregistrets kvalitet såsom bildande av outbrutna områden, allmänna områden och avslutade landsvägar till fastigheter. Mätningsservicen har utfört byggnadstillsynsmätningar, tomtmätningar och kartläggningar samt under våren signalering och stödytekartläggning för flygfotograferingen. Uppfyllelsen av målen för verksamheten Övriga mål Utvärderingskriterium/ mätare Måluppfyllelse Markreserver En markpolitik som stöder stadsstrategin och den kommunala ekonomin En bostadspolitik som stöder stadsstrategin Ett effektivt lägesdatasystem som främjar utvecklingsförutsättningarna Effektiv stadsmätning i rätt tid som möjliggör stadsbyggande Intern kontroll och riskhantering. Tomtutbud som motsvarar efterfrågan Utredning över metodurvalet vid främjande av energi- och klimatmålen med markpolitiska medel Bostadsmarknadsöversikt 2 ggr/år Antal nya efterinstallerade hissar Omfattningen och effekten av utnyttjandet av applikationerna vid ibruktagandet av nya teknologier. Tidsenligheten för en plans baskarta. Antalet ostyckade outbrutna områden. Mätningsprocessen kvalitet och snabbhet. Utredning över områden som används utan tillstånd. Markanskaffning 89 ha, markegendom 6100 ha Genomförts (för Y-tomternas del beslut att de inte tillsvidare överlåts för privat servicebyggande) Metodurvalet utretts i anslutning till klimat- och energiprogrammet. En omfattande bostadsmarknadsutredning har genomförts. Antalet färdigställda nya hissar 5 st. Bl.a. mobilkartsapplikation som grundar sig på ArcGIS Collector som stöd för insamling av data. Användning av kartläggningsmetoder som grundar sig på stereoflygfotopar och lasermoln. Nya höjdkurvor producerades på baskartan. Alla outbrutna områden skiftade. Utmärkande av byggnadsplats genomförs åt kunden 3 dagar från beställningen. En utredning har gjorts om övertagande av olovlig användning. Det ekonomiska utfallet Av de budgeterade utgifterna för resultatområdet förverkligades ca 94 % och av inkomsterna ca 112 %. Det ekonomiska resultatet var sålunda mycket bra. Inkomstmålen överskreds inom alla resultatenheter. De största inkomstposterna, arrendeinkomsterna (7,48 miljoner ) och försäljningsvinsterna för fast egendom (2,82 miljoner ) genomfördes ungefär enligt budgeten.

143 139 Av besparingarna i verksamhetsutgifterna bestod över av personalutgifter, ca av hissunderstöd och resten i huvudsak av köp av service. Besparingen i personalutgifterna berodde på pensioneringar och studie- och tjänstledigheter. På grund av anskaffningsförbudet blev besparingarna i investeringarna nästan Ursprunglig * budget Förändringar i budgeten Ändrad * budget Bokslut * Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -221 *) ingår ett anslag på euro som reserverats för sanering av förorenad mark och kostnader samt inkomster. Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie Visstidsanställda KOMMUNTEKNIKEN Verksamhetsidé Kommuntekniken sköter planeringen, jordmånsundersökningarna, projekteringen, byggandet och organiseringen av underhållet när det gäller trafik, trafikleder, grönområden, skogar, torg och andra allmänna områden och båthamnar. Kommuntekniken har även hand om myndighetsuppgifter i anslutning till både kollektivtrafiken och vattentjänsterna. Underställd chefen för polisdistriktet sköter sektorn den kommunala parkeringsövervakningen. Sektorn har också till uppgift att hyra ut gatuområden för byggnadsändamål och att bevilja grävningstillstånd. Kommuntekniken är en bruttobudgeteringsenhet. Kommuntekniken är uppdelad på följande resultatenheter: - Trafikplanering - Kommunalteknisk planering - Byggande - Underhåll av områden - Myndighets- och specialuppgifter - Grönområdesenheten Måluppfyllelse Övriga mål Mätare Måluppfyllelse Iakttagande av trafiksäkerhetsplanen Personskador Uppgifterna fås i maj Olyckor Iakttagande kollektivtrafikplanen Mängden passagerare st. () st. (2014) Åtgärder i enlighet med skötselklasserna Enkät om infrastrukturen Enkätresultaten har erhållits. Intern kontroll och riskhantering Beräkning av reparationsskulden Beräkningen gjord Beräkningen genomförd och beräkningsområdet utvidgas. Det ekonomiska utfallet

144 140 De interna utgifterna inom Kommunteknikens ram uppfylldes till 103 % och inkomsterna till 86 %. Det som budgeterats som inkomster för dagvattenavgifterna, , förverkligades inte till följd av besvär hos förvaltningsdomstolen. Till investeringar användes 8,6 miljoner (9,7 miljoner år 2014), varav nyinvesteringar 5,3 miljoner, saneringar 2,6 miljoner och övriga 0,7 miljoner. Gatutillgångarnas värde är 219,8 miljoner och det kalkylmässiga eftersatta underhållet 68,8 miljoner. Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta LOGISTIKUTVECKLING Verksamhetsidé Resultatområdet utvecklar Vasaregionens logistik så att det för områdets industri finns ekonomiskt och funktionellt sett konkurrenskraftiga logistikalternativ till nuvarande gummihjulstransporter. Utvecklingen bör ske så att endera sjö- eller järnvägstransporter används vid transport av råvaror för industrin och färdiga komponenter. Transporternas effektivitet och totala lönsamhet granskas alltid i första hand när logistiken planeras. Verksamhet i enlighet med avtalet Kvarkenhamnar Aktiebolag & Vasa stad (landlord). Måluppfyllelse Järnvägen Avtalen mellan bannätsförvaltarna har uppdaterats. En effektiveringsutredning har utarbetats med fokus på effektivare utrymmesanvändning när det gäller Vasklot hamn, effektivare utnyttjande av bannätet samt placeringen av järnvägsterminalen. (NDPTL = Northern Dimensions Partnership of Transportation and logistics) Industrispårutredning V2 är klar. Hamnområdet Planerna för reparation av spåren i hamnområdet är delvis gjorda.-det södra hamnfältsområdet och ytvattenrören (ytavloppsrören) har reparerats. Ombyggandet av passagerarterminalen från f.d. Kotipizzas lokaler till passagerarlokaler. Effektivare rörlighet för passagerare och frakt i hamnområdet. Rapport (NDPTL) Farleden och Vasklots hamnbassäng Den preliminära planen och kostnadsberäkningen för en fördjupning av Vasa hamnområde blev klar år.

145 141 Planer om en förflyttning av farleden på 3,8 meter i Inre hamnen har inletts med Trafikverket. PIMA-undersökningar har genomförts i hamnbassängen. Kvarken Ports LTD-samarbetet (landlord) Kort- och långfristiga investeringar har planerats, som staden genomför utgående från bolagsavtalet. Det ekonomiska utfallet Av de budgeterade utgifterna för resultatområdet förverkligades 62 % och av inkomsterna 95 %. Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie VASA TEKNISKA SERVICE Verksamhetsidé Resultatområdet ansvarar för anskaffning, hantering och uthyrning, service och reparation av fordon och arbetsmaskiner som ägs av Vasa stad. Därtill har resultatområdet fått uppdraget att sköta elevskjutsar för specialgrupper och lagerverksamhet. Den grundläggande idén är att producera sakkunnig och prismässigt konkurrenskraftig verkstads-, transport- och lagerservice som stöder kundens process. Resultatområdet är uppdelat på följande enheter: centralverkstaden, transportbyrån, centrallagret och förvaltningen. Måluppfyllelse Det bindande ekonomiska målet i förhållande till fullmäktige var en ekonomi i balans. Resultatområdet fungerar med nettobudgetering som sträcker sig över fler än ett år och finansierar materielinvesteringarna med sitt resultat. Med investeringsanslaget skaffades fem minibussar, tre flakbilar och två paketbilar. Verksamhetsåret var bra med tanke på sysselsättningsgraden. Övriga mål Utvärderingskriterium/ mätare Måluppfyllelse Bevarande av maskinparkens ekonomiska och tekniska värde Investeringsskuld ( ) Reparationskostnader ( /à) Investeringsskuld 1,74 milj. Reparationskostnader 0,44 milj. Medvetenhet om energieffektiva Beaktande av energieffektivitet i Ja transportlösningar och tillämpande på stadens materielanskaffningar investeringsplanen (ja/nej) Intern kontroll och riskhantering Säkerställande av en rätt dimens- Likvärdiga rekryteringsbestäm- Ja ionerad personalstruktur Minskande av trafikskador Det ekonomiska utfallet melser (ja/nej) Trafikskador ( /à) Trafikskador, antal Trafikskador (2014: ) Trafikskador 17 st. (2014: 13 st.)

146 142 Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Ekonomin i balans Utvärderingskriterium/ mätare Resultaträkning och finansieringsanalys Måluppfyllelse Årsbidrag Räkenskapsperiodens resultat Materielinvesteringar Finansieringsrest (kumulativt ) Nettoberäkningar presenteras på sidorna Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Avskrivningar -411 De interna lokalhyrorna steg 1.1., men för höjningen beviljades understöd i fråga om kapitalhyran. Det här framkommer som en överskridning i såväl verksamhetsutgifterna som verksamhetsinkomsterna. När det gäller verksamhetsutgifterna har det varit möjligt att spara bl.a. i personaloch materielutgifterna. Till underhåll och reparation av materielen har det under verksamhetsåret gått mer än det som budgeterats. Resultatområdet nådde det sparmål som hade satts. De ekonomiska målen förverkligades. Uppgifter om personalen Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda 3-3 Sysselsatta VASA STÄDSERVICE Verksamhetsidé Vasa Städservice ansvarar för städningen av Vasa stads fastigheter och verksamhetslokaler genom att producera städservice och därtill anslutande service som eget arbete och köpservice åt olika förvaltningar. Målet är att sörja för fastigheternas skick under hela deras livscykel. Måluppfyllelse Vasa Städservice är en nettoenhet som tillämpar nettobindning över en längre tid än ett år. Rest området satsade år på personalens arbetsbelåtenhet i genomförandet av ändringar, på utvecklande av kommunsamarbetet samt på kostnadseffektivitet. Överföringen av dimensioneringarna av städarbetsmängden vid de olika objekten till det nya dimensioneringsprogrammet fortsatte. Att koppla programmet för dimensionering av städarbetsmängden och faktureringsprogrammet till stadens system var den största utmaningen inom Städservicen år. Ett annat fokusområde var ibruktagandet av lättare städarbetsmetoder i alla objekt så att bl.a. sjuk frånvaron skulle fås att minska. Utmaningen var att genomföra besparingar, eftersom en sparmöjlighet inom Städservicen är att spara i fråga om arbetstiderna för vikarierna under städarnas sjukledigheter och semestrar.

147 143 Med daghemmen inom småbarnsfostran har samarbetet i fråga om renhållningen fortsatt, och under verksamhetsåret överfördes städningen av daghemmen i sin helhet till att lyda under Städservicen. Vasa Städservice är en konkurrenskraftig enhet jämfört med utomstående serviceanbudsgivare, i och med att realistisk städeffektivitet upprätthålls och lokalanvändarnas välmående och utmaningarna beträffande inomhusluften i fastigheterna beaktas. Samarbetet med utomstående städserviceföretag har fortsatt genom att arbete har beställts från serviceföretag när det ur stadens perspektiv har varit förnuftigt med tanke på ekonomin och verksamheten. Städservicen har ett nära samarbete med läroanstalterna och deltar i POMO -gruppen, som fungerar över kommungränserna och dit städserviceförmän från Storkyro, Laihela, Kauhava, Lappo, Vasa, Jakobstad och Korsholm hör. Städservicen deltog i det riksomfattande projektet Arbetsliv 2020 i samarbete med SSTL och Filosofian Akatemia. Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Måluppfyllelse Att utveckla säkerheten, trivseln och miljöns kvalitet. Städservicens servicestrategi poängterar betydelsen av en ren och trygg miljö, där stadens anställda och invånare arbetar och uträttar sina ärenden. Till städarnas uppgiftsbeskrivning i läroanstalterna och daghemmen hör utöver renhållningen även rollen som medfostrare. Servicen produceras kostnadseffektivt. Servicebeskrivningarna, städavtalen och dimensioneringen av städarbetsmängden utvecklas. Jämförelse av städkostnaderna nationellt och inom regionen. Alla serviceavtal med kunderna har uppdaterats. En del av städobjekten är dimensionerade enligt det nya programmet, dimensioneringen fortsätter. Resultatet av kundnöjdhetsenkäten 4,34 (max. 5,0) Kostnader per kvadratmeter ( /m²/år) - skolor (allmänbildande) 18,16 /m²/år - yrkesläroanstalter 8,53 /m²/år - kontor 12,68 /m²/år - daghem 38,52 /m²/år Personalplanen är gjord. Intern kontroll och riskhantering Uppdaterad personalstrategi, baseras på dimensioneringen av städarbetsmängden Städeffektivitet (våningsyta m²/h) - skolor (allmänbildande) 242 m²/h (basstädning medräknad) - yrkesläroanstalter 424 /m²/h - kontor 303 m²/h - daghem 122 m²/h Från vuxenutbildningscentret kom praktikanter till olika städobjekt, och samarbete utförs för att utveckla examina. Läroavtalsutbildning år : 6 städare avlägger yrkesexamen för anstaltsvårdare, 4 städare avlägger specialyrkesexamen för ledare av städningsarbete och 1 serviceförman avlägger specialyrkesexamen för städtekniker. En gemensam tillställning för personalen ordnades på våren och en tyky-eftermiddag i juni. Utbildningar om lättare städmeto-

148 144 der genomfördes i grupper på hösten. Grupperingen har utvecklats. Riskplanen har uppdaterats. Det ekonomiska utfallet Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Inkomsterna överskred det budgeterade. Köp av servicen överskred nästan med euro. Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda VASA MATSERVICE Verksamhetsidé Vasa Matservice producerar på ett ändamålsenligt och ekonomiskt sätt god, smaklig och hälsofrämjande mat för sina kunder i enlighet med Statens näringsdelegations näringsrekommendationer. Matservicen ger energi dagligen för att Vasaborna ska ha en bra vardag. Till Vasa Matservices värden hör säkerhet och pålitlighet. Vasa matservice erbjuder smaklig energi på tallrik. Måluppfyllelse Utfallet för verksamhetsmålen Utvärderingskriterium/ mätare Måluppfyllelse Ekonomin i balans Resultaträkning Utfallet är Nettoberäkningar presenteras på sidorna Matservicens verksamhetsmål har nästan förverkligats. En kundbelåtenhetsenkät gjordes just efter att pannkakan hade strukits från matlistan. Antalet prestationer är svårt att bedöma i samband med utarbetandet av budgeten, dessutom har man utvecklat uppföljningen av prestationer, vilket delvis förtydligar den betydliga skillnaden. På årsverken inverkar stödservicepersonalen -1,5 årsverken samt att två kök inom småbarnsfostran överfördes till matservicen + 2 årsverk. I och med stängningen av Fyrrykartano minskade behovet av vikarier -2,5 årsverken. De ekonomiska talen har balanserats och enhetskostnaderna förverkligats bättre än vad man väntade sig vid utarbetandet av budgeten. Övriga mål Utvärderingskriterium/ mätare Måluppfyllelse

149 145 Kundbelåtenhet (på skalan 1-5) Arbetstrivsel (på skalan 1-5) Medeltalet i kundbelåtenhetsenkäten är 3,8 eller bättre på skalan 1-5. Medeltalet för resultatet av arbetsgemenskapsenkäten är 3,71 eller bättre på skalan 1-5. Antalet måltider, kalkylmässigt Antalet måltider kalkylmässigt /årsv Årsverken ,6 Antalet anställda, hel- och deltid i genomsnitt Kök sammanlagt - varav tillredningskök Köpservicekök Omsättning / årsverken Materialkostnader / måltid (kalkylm.) Verksamhetskostnader utan hyror/måltid /(kalkylm.) Verksamhetskostnader/måltid (kalkylm.) Intern kontroll och riskhantering -1,39-1,16-3,55-3,05-3,88-3,52 Medeltalet i kundbelåtenhetsenkäten var 1-5 på skalan 3,33. Ingen arbetsgemenskapsenkät gjordes år Personalens ork i arbetet Sjukfrånvaro 29,5 kalenderdagar/årsverken Gradvis överföring av den interna Hälsocentralens och Bruksgårdens Hälsocentralens, Bruksgår- fakturering via Aromi och dens och även Himalajas köks faktureringen i elektronisk form (Aromi) ProE till Rondo. fakturering överförs till Rondo elektroniskt. Bindande mål i förhållande till fullmäktige är en ekonomi i balans. Matservicen har fått sin ekonomi i balans genom förändringar i verksamheten, effektivare semesterplanering och personalminsk-ningar. Matservicens resultat visade ett överskott på Nettoberäkningar har presenteras på sidan 163. Ursprunglig budget Ändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Ränteutgifter Avskrivningar Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Totalt Ordinarie Visstidsanställda VASAREGIONENS AVFALLSNÄMND 580 VASAREGIONENS AVFALLSNÄMND Verksamhetsidé Vasaregionens avfallsnämnd är en gemensam nämnd för följande kommuner: Korsholm, Korsnäs, Malax, Storkyro, Vasa och Vörå. Enligt avfallslagen ska de kommuner som har ett gemensamt

150 146 avfallshanteringsbolag ha ett gemensamt organ som sköter avfallshanteringsmyndighetens uppgifter. Avfallsnämndens uppgift är att sköta kommunernas i lag fastställda myndighetsuppgifter på sitt verksamhetsområde. Kommunerna på verksamhetsområdet har med ett samarbetsavtal bildat en gemensam avfallsnämnd. Till avfallsnämndens uppgifter hör t.ex. godkännande av avfallshanteringsföreskrifterna, beslut om avvikelser från avfallshanteringsföreskrifterna, beslut om avfallstransportsystem, godkännande av avfallstaxan, behandling av avfallsavgiftsanmärkningar, beslut om justering av avfallsavgifter, upprätthållande av avfallshanteringsregister, beslut om servicenivå och avfallsinsamlingsplatser. Måluppfyllelse Avfallsnämnden satte inte ännu ifjol upp några konkreta mål. Verksamheten inleddes i början av år 2014 och den ordinarie personalen inledde sitt arbete under år. År har präglats av introduktionsutbildning och utvecklande av verksamheten. Under året har transportutredningar gjorts om hur avfallstransporterna har ordnats på området. Avfallsnämnden har inte ännu fattat beslut om hur avfallstransporterna ordnas i framtiden. De nya gemensamma avfallshanteringsföreskrifterna för avtalskommunerna fastställdes och de trädde i kraft Av avfallstransportbolagen har uppgifter begärts för det transportregister som upprätthålls av avfallshanteringsmyndigheten. Avfallsnämnden har år också delegerat en del av beslutanderätten till avfallshanteringschefen. I november deltog en del av avfallsnämndens medlemmar i avfallsnämndernas diskussionsdagar i Jyväskylä. En egen hemsida har gjorts under året och den publicerades vid årsskiftet. Verksamhetsutgifter och -inkomster samt det ekonomiska utfallet Nämndens utgifter täcks i enlighet med avtalet med de s.k. ekoavgifterna som Oy Stormossen Ab fakturerar. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse (inverkan på resultatet) Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Personal Heltidsanställda Deltidsanställda Sammanlagt Ordinarie 2 2

151 Resultaträkningens utfall (staden utan affärsverken) De budgeterade inkomsterna och utgifterna inom driftsekonomin räknas samman i resultaträkningsdelen. Poster som budgeteras och följs upp i resultaträkningsdelen är skatteinkomster, statsandelar och finansieringsinkomster och -utgifter samt extraordinära poster. Utfallstabellen nedan innehåller tillverkning för eget bruk till den del den ingår i budgeten. Tabellen innehåller inte affärsverkens inkomster eller utgifter. Affärsverkens bokslut med utfallsjämförelse presenteras i punkt V Affärsverkens bokslut. Ersättningar för grundkapital som affärsverken har inkomstfört till staden ingår i resultaträkningsdelens finansieringsintäkter. Resultaträkning Den Budgeten staden utan affärsverk ursprungliga Budget- med budgeten ändringar ändringar BS Avvikelse utgifter: +under, -över inkomster: +över, -under Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Hyresintäkter mvriga verksamhetsintäkter Verksamhetens kostnader Lönekostnader Löner och arvoden Lönebikostnader tensionskostnader mvriga lönebikostnader Köp av tjänster aaterial, förnödenheter och varor Understöd Hyror mvriga verksamhetskostnader Driftsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter mvriga finansiella intäkter Räntekostnader mvriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Periodens resultat toistoeron lisäys (-) tai vähennys ( Varausten lisäys (-) tai vähennys ( Rahastojen lisäys (-) tai vähennys ( Periodens underskott

152 148 Verksamhetsinkomster och -utgifter Verksamhetsberättelserna enligt organ och resultatområde har presenterats på sidorna Där har utfallet av verksamhetsutgifterna och -inkomsterna i förvaltningarna år klargjorts närmare. Stadsstyrelsen behandlade 2.3. dispositionsplanen, varvid förvaltningarnas dispositionsplaner som uppgjorts på budgetnivå godkändes. Stadsstyrelsen tillsatte en kommitté för att styra balanseringsarbetet gällande ekonomin. En del av förvaltningarna hade i sina dispositionsplaner framlagt överskridningstryck och ändringsbehov i fråga om anslagen, och dessa behandlades i fullmäktige Av de överskridningsbehov som förvaltningarna framförde fanns största delen inom social- och hälsovården, störst var behovet inom specialsjukvården 5,8 miljoner euro. I det sammanhanget fattades ännu inget beslut om tilläggsanslagen, utan man beslutade återgå till täckandet senare under budgetåret. I fråga om verksamhetsutgifterna fattades under året beslut om tillägg på totalt 14,0 miljoner euro och i fråga om verksamhetsinkomsterna 5,33 miljoner euro. En stor del av tilläggsanslagen täcktes med inkomster och de anslöt sig till extern beställningsarbets- eller projektfinansiering som erhållits under året. Under året beslutade man om bl.a. följande tilläggsanslag och anslagsändringar: - För resultatområdena under social- och hälsovårdsnämnden 6,6 miljoner euro fördelat enligt följande: a) Socialarbete och familjeservice 4,19 miljoner euro, av vilket 1,9 miljoner euro täcks med inkomster. Tilläggen gällde de anställdas löner, 0,4 miljoner euro; för mentalvårdsservice som överförts från sjukvårdsdistriktet till staden 0,45 miljoner euro; för arbetsmarknadsstödets kommunandel 1,6 miljoner euro, för persontransporter och understöd enligt handikappservicelagen 0,34 miljoner euro och för kostnader som medförs av ökningen av mottagningscentralens antal platser 1,4 miljoner euro. b) Hem- och anstaltsvård 0,32 miljoner euro, som inriktades på upphandlingen av läkarservice och på stöd för närståendevård. c) Hälsovårdsservice 1,3 miljoner euro för täckande av överskridningen av utgiftsposten för primärvårdens samjour. d) Specialsjukvård 2,8 miljoner euro, av vilket 0,8 miljoner euro täcks med inkomster. Verksamhetsbidraget i den ursprungliga budgeten är 414,9 miljoner euro, i den ändrade budgeten 423,5 miljoner euro. Det verkliga verksamhetsbidraget 416,5 miljoner euro var 7,0 miljoner euro bättre än det budgeterade. Att utfallet var bättre än budgeten påverkades både av att verksamhetsintäkterna utföll över det beräknade (3,6 miljoner euro) och av att verksamhetsutgifterna utföll under det budgeterade (3,4 miljoner euro). I verksamhetsintäkterna gällde den största avvikelsen försäljningsintäkterna, bl.a. förverkligades inte inkomstuppskattningen för dagvattenavgiften 1,1 miljoner euro. I verksamhetsintäkterna och verksamhetskostnaderna förverkligades understöden över det budgeterade, eftersom kompenseringen av kostnadsverkningarna för ändringen av det interna hyressystemet till de bruttobudgeterade enheterna genomfördes som ett riktat internt understöd. Verksamhetskostnaderna förverkligades, bortsett från de nämnda understöden och en mindre överskridning på 0,2 miljoner euro av hyreskostnaderna, under den ändrade budgeten. Den största besparingen gällde personalkostnaderna, 4,5 miljoner euro, vilket nästan överensstämmer med det ekonomiska balanseringsmålet (5 miljoner euro/besparingar på 100 årsverken i personalkostnaderna). Verksamhetsbidraget ökade ca 11,8 miljoner euro och 2,9 % jämfört med året innan. Beräkningsprinciperna för de interna hyrorna ändrades från och med början av år och budgetinverkan av ändringen innebar för staden drygt 15 miljoner euro. Med beaktande av ändringen av hyressystemet minskade verksamhetsbidraget ca 4 miljoner euro och 0,9 %. Verksamhetsutgifterna ökade 20,0 miljoner euro (3,8 %), verksamhetsinkomsterna ökade 4,2 miljoner euro (3,6 %). Ökningen av verksamhetskostnaderna förklaras genom den nämnda ändringen av hyressystemet och besparingarna i personalkostnaderna.

153 149 En sammanställning av driftsekonomidelens budgetutfall enligt den bindande nivån presenteras på sidorna Verksamhetsinkomsterna och -utgifterna funktionsvis (externa och interna utgifter och inkomster) miljoner euro samt andelen av stadens verksamhetsinkomster och -utgifter presenteras i följande tabell: verksamhetsutgiftekomster andel verksamhetsin- andel mn % mn % 22,9 4,2 5,3 4,3 Centralförvaltningen (fg, st, revisionsenheten, centralförvaltningens ämb.verk, områdesnämnden) 24,7 4,6 6,4 5,2 Reserverade anslag, centralt administrerade kostnader, andelar, understöd, medlemsavgifter, sysselsättning 264,0 48,8 38,4 30,9 Social- och hälsovårdsnämnden, inkl. specialsjukvård 108,9 20,1 10,1 8,1 Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning, inkl. hemkommunsersättningar 44,5 8,2 12,6 10,2 Utbildning på andra stadiet och läroavtal 9,7 1,8 1,8 1,5 Kultur- och biblioteksnämnden samt arbetarinstituten 9,4 1,7 2,1 1,7 Fritidsnämnden 10,6 2,0 1,8 1,5 Kaupunginteatteri, stadsorkestern och museerna 46,0 8,5 45,6 36,7 Byggnads- och miljönämnden, tekniska nämnden, avfallsnämnden 540,6 100,0 124,1 100,0 Funktionerna totalt Specifikation av skatteinkomsterna BS 2014 BG BS Avvikelse Ändring % +över/-under 2014 Kommunalskatt ,9 Fastighetsskatt ,9 Andel av samfundsskatten ,5 Totalt ,5 Inga budgetändringar gjordes under året. Skattesatsen har sedan år 2010 varit 19,50. Fastighetsskatt togs år ut för permanenta bostäder 0,50 % och för andra bostadshus 1,10 %, den allmänna fastighetsskatten var 1,15 %, för kraftverk 2,85 % och för obebyggd byggmark 3,0 %. År var kommunernas utdelning av samfundsskatteintäkterna 36,87 %. Den debiterade kommunalskatten och de beskattningsbara inkomsterna som motsvarar den debiterade kommunalskatten i Vasa : År beskattningsbar inkomst som motsvarar debiterad kommunalskatt mn ändring % skattesats % debiterad kommunalskatt mn ändring % ,8 0,8 19,5 184,6 3, ,4 4,1 19,5 192,2 4, ,9 3,2 19,5 198,3 3, ,8 4,2 19,5 220,1 3, ,7 1,8 19,5 224,0 1,8

154 150 Den beskattningsbara inkomsten år 2014 som motsvarar den debiterade kommunalskatten ökade i hela landet 1,8 %. Ändringen av den debiterade kommunalskatten år 2014 jämfört med året innan var 3,7 % i hela landet. De beskattningsbara inkomsterna per invånare, vilka motsvarar den debiterade kommunalskatten åren , presenteras i följande tabell: År /invånare Vasa ändring Vasa % /invånare hela landet ändring hela landet % , , , , , , , , , , , , , , , ,8 Specifikation av statsandelarna Reformen av statsandelssystemet trädde i kraft i början av år. Då ändrades beräkningsgrunderna för statsandelen från det tidigare, vilket inverkar på siffrornas jämförbarhet mellan de olika åren. BS 2014 Ursprunglig budget Budgeten med ändringar BS Avvikelse +över/ -under Ändring % Statsandel för basservice ,9 Rättelse av statsandelarna på basis av skatteinkomster ,7 Utjämning av systemändringen ,0 Undervisnings- och kulturväsendets övriga statsandelar ,0 Totalt ,7 Statsandelar erhölls för totalt 99,7 miljoner euro. Summan är 0,7 miljoner euro, dvs. 0,7 % mindre än år Den sammanlagda skattefinansieringen (skatteinkomsterna och statsandelarna) år var 377,9 miljoner euro. Verksamhetsbidraget (staden och affärsverken) var 376,4 miljoner euro, vilket innebär att skattefinansieringen inte helt räckte till för att täcka nettoutgiften för verksamheten. Skattefinansieringen år var ca 3,5 miljoner euro större än året innan, verksamhetsbidraget minskade 4,5 miljoner euro. Finansieringsinkomster och -utgifter I de andra finansieringsintäkterna ingår som den största externa posten Vasa Elektiska Ab:s dividendintäkt, total 12 miljoner euro. Avkastningskraven som affärsverken har inkomstfört till staden är 21,1 miljoner euro. Av detta var den mest betydande delen Vasa Hussektor-affärsverkets andel, som ökade betydligt till följd av ändringen av det interna hyressystemet. Räntekostnadernas utfall är 3,2 miljoner euro, utfallet överskred det budgeterade 0,16 miljoner euro. Nettoupplåningen i den ursprungliga budgeten var 26 miljoner euro (ökningen av lånen 50,5 miljoner euro, minskningen 24,5 miljoner euro). Lånebeståndet i bokslutet för år är 247,4 miljoner euro.

155 Utfallet av investeringsdelen (staden utan affärsverken) Utfallet av investeringarna presenteras objektvis på sidorna Ursprunglig Budget- Budgeten Utfall Avvikelse efter ändringar INVESTERINGSUTGIFTER budget ändringar +över/-under Fasta konstruktioner och anordningar Avskrivningsbar lösegendom Fast egendom Aktier och andelar Husbyggnadsobjekt Grundkapitalinvesteringar i egna affärsverk UTGIFTER TOTALT Fullmäktige behandlade investeringarnas dispositionsplan Under året godkändes bl.a. följande ändringar i den fastställda budgeten: - Överföringen av dagvattennätet från affärsverket Vasa Vatten till stadens Kommunteknikresultatområde 5,3 miljoner euro. - 0,3 miljoner euro i investeringsanslag för resultatområdet utvecklingsenheten Logistik, som bildats efter bolagiseringen av Vasa Hamn-affärsverket inom stadens organisation för att ansvara bl.a. för egendomen, beloppet inkomstförs som kapitalhyra från hamnbolaget. - Till den bolagiserade vuxenutbildningens, Oy Edu Vakk Ab:s aktiekapital 0,25 miljoner euro. Grundkapitalinvesteringarna i de egna affärsverken är 13,5 miljoner euro. INVESTERINGSINKOMSTER Ursprunglig Budget- Budgeten Utfall Avvikelse budget ändringar efter ändringar under/+över Fasta konstruktioner och anordningar Avskrivningsbar lösegendom Fast egendom Aktier och andelar Grundkapitalinv. i egna aff.verk INKOMSTER TOTALT Försäljningsinkomst från fast egendom budgeterades totalt 4,1 miljoner euro i den ursprungliga budgeten, av vilket försäljningsvinstens andel uppskattades till 3,0 miljoner euro och balansvärdets andel som bokförs i investeringsdelen till 1,1 miljoner euro. Försäljningsinkomsten var 5,1 miljoner euro, av vilket försäljningsvinsten uppgick till 3,7 miljoner euro och balansvärdets andel som bokförs i investeringsdelen till 1,4 miljoner euro Utfallet av finansieringsdelen Finansieringsanalysen (staden med affärsverken) har utretts på sidorna

156 152 I utfallsjämförelsen nedan ingår av finansieringskalkylens poster lånegivning och låntagning, vilkas belopp har planerats i budgeten. I gruppen övriga förändringar i likviditeten ingår flera poster, såsom förändringar i förvaltade medel och kapital, omsättningstillgångar, fordringar och räntefria lån, vilkas förändringar är svåra att förutsäga i budgeten. Budget Ändringar Ändrad bg Utfall Ändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Ändringar i låntagningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Fullmakten för lyftande av långfristiga lån höjdes under året med 1,5 miljoner euro (fg ). Nettolåningen enligt den ändrade budgeten är 27,5 miljoner euro, utfallet 15,7 miljoner euro. Ökningen av de långfristiga lånen var 16,0 miljoner euro. Lånebeståndet var i slutet av året 247,4 miljoner euro, dvs euro/invånare (3 177 euro/invånare år 2014). Lånefordringarna uppgick vid årets slut till 17,6 miljoner euro. (17,8 miljoner euro år 2014). Penningtillgångarna i bokslutet uppgick till 12,5 miljoner euro, år 2013 till 8,7 miljoner euro. Förändringen i penningtillgångarna uppskattades i budgeten till ca -7,2 miljoner euro, utfallet till +3,8 miljoner euro. Den största avvikelsen i budgeten gällde investeringarnas penningflöde, där försäljningsinkomsterna av tillgångar bland bestående aktiva underskred det som förutsetts i budgeten. 2.5 Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar Driftsekonomidel I de resultatområdesvisa verksamhetsberättelserna på sidorna har utretts utfallet för förvaltningarnas ekonomi. Avvikelse: utgifter över och inkomster under - / utgifter under och inkomster över + DRIFTSEKONOMIDELEN Bind- Ursprunglig Förändringar Budget efter Utfall Avvikelse ning budget förändringar Centralvalnämnden Utgifter B Inkomster Revisionsnämnden Utgifter B Stadsfullmäktige Utgifter B Inkomster Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Utgifter B Inkomster

157 153 Centralförvaltningens ämbetsverk (utan grafiska tjänster) Utgifter B Inkomster Finansieringsinkomster och-utgifter Grafiska tjänster N (2 Utgifter Inkomster Netto Understöd, medlemsavgifter, andelar, centralt administrerade kostnader. Andelar i särredovisade affärsverk samt kostnader som hänför sig till affärsverken och den avgiftsbelagda serviceverks. Utgifter B Inkomster Reserverade anslag B Utgifter Sjukförsäkringsersättningar x) Inkomster x) utfallet ingår i förvaltningarnas utfall, dit också motsvarande anslag har överförts. Sysselsättning N Utgifter Inkomster Netto Sysselsättningsanslag, utgifter och sysselsättningsersättningar har överförts till vb förvaltningar. En utredning över Sysselsättningens utfall i punkt 2.6. Nettoenheternas ekonomiska utfall. Lillkyro områdesnämnd Utgifter B Inkomster Social- och hälsovårdsnämnden Utgifter B Inkomster Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Utgifter B Inkomster Utbildningsnämnden för andra stadiet Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet Utgifter Inkomster Gymnasieutbildningen, yrkesinstitutet och vuxenutbildningscentret täcker utgifter inom ramen för sina bildande mål Gymnasieutbildning normen 1) Utgifter Inkomster Vasa yrkesinstitut normen 1) Utgifter Inkomster

158 154 Vasa vuxenutbildningscenter N (2 Utgifter Inkomster Finansieringsutgifter 184 Netto Avskrivningar Statsandel(i finansieringsandelen) Direktionen för läroavtalsväsendet Utgifter N Bindning: självfinansiering (inkl. statsandelen) Statsandel(i finansieringsandelen) Direktionen för Vaasan työväenopisto Utgifter B Inkomster Direktionen för Vasa arbetarinstitut Utgifter B Inkomster Fritidsnämnden Utgifter B Inkomster Museinämnden Utgifter B Inkomster Kultur- och biblioteksnämnden Utgifter B Inkomster Direktionen för stadens teater och orkester Kaupunginteatteri N (2 Utgifter Inkomster Netto Stadsorkestern Utgifter B Inkomster Byggnads- och miljönämnden Utgifter B Inkomster Tekniska nämnden Samservice, fastighetssektorn, kommuntekniken Utgifter B Inkomster Nettoenheter: Logistikutveckling N Menot Tulot Netto

159 155 Vasa tekniska service N (2 Utgifter Inkomster Finansieringsutgifter Årsbidrag (nettoinkomst) Vasa Matservice N (2 Utgifter Inkomster Finansieringsutgifter Årsbidrag (nettoinkomst) Vasa Städservice N (2 Utgifter Inkomster Verksamhetsbidrag Vasaregionens avfallsnämnd N Utgifter Inkomster ) I driftsekonomidelens utfallstablå har i fråga om läroinrättningar, för vilka anslagens bindande nivå utgörs av statsandelsnormen, presenterats utfallet för anslagen i bruttobelopp samt inkomsterna. Dessa statsandelsnormenliga kostnader utföll enligt följande: Gymnasier, bindande norm 5 607,12 euro/studerande, utfall 5 543,25 euro / studerande Grundläggande yrkesutbildning, bindande norm 9 803,67 euro / studerande, utfall 9 684,07 euro / studerande Nettoberäkningarna för gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning har presenterats på sidorna ). Nettoenheternas utfall i förhållande till den bindande nettoutgiften har presenterats i nettoberäkningarna på sidorna Investeringsdelen INVESTERINGSUTGIFTER Bind- Ursprunglig Förändringar Budget Utfall Avvikelse + under/- ning budget i budgeten efter för- över ändringar budgeten Fasta konstruktioner och anläggningar Tekniska nämnden 8200 Ny kommunalteknik B Övrig kommunalteknik B Statliga vägprojekt B Uppsnyggning av stadsbilden B Planeringsuppdrag B Sanering av gatubelysningen B Båthamnar B Grönområden B Dagvattenarbeten B Metviken B Totalt Fritidsväsendet / Fritidsnämnden 8250 Fritidsväsendets investeringar B Totalt

160 156 Centralförvaltningen / Stadsstyrelsen 8270 Datatrafiknätet B Totalt Fasta konstruktioner och anläggn. totalt Avskrivning underkastad lösegendom Stadsstyrelsen 8309 St:s reserverade anslag för investeringar Stadskansliet, anordningar och inventarier Utvecklande av telefonsystem Förnyande av datasystem It-avdelningen/förbättr.av maskinrummets säkerhet Stadskortssystemet It-avdelningen/program och licenser Personalservicen informationssystem Ekonomisektorn avskrivning underkastad lösegendom Förnyande av ekonomidatasystemet Totalt B Social- och hälsovårds nämnden 8350 Första inredning Förvaltning och ekonomi/anordn.och inventarier Hem- och anstaltsvård / anordn.och inventarier Hälsovårdsservice / anordningar och inventarier Adb-apparatur och datasystem Samarbetsområdets anläggningar och inventarier Totalt B Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning 8381 Grundläggande utbildning/inventarier och program Första inredning för grundläggande utbildning Första inredning för småbarnsfostran Totalt B Utbildningsnämnden för andra stadiet 8406 Vasa yrkesinstitut Vuxenutbildningscenter Totalt B Direktion för Vaasan työväenopisto 8434 Inventarieinvesteringar Totalt B Fritidsnämnden 8451 Idrottsväsendets anordningar Totalt B Kultur- och biblioteksnämnden 8472 Huvudbibliotekets inventarier och apparatur Förnyande av bibliotekssystem Totalt B

161 157 Direktionen för stadens teater och orkester 8480 Stadsteater, inventarier och anordningar Stadsorkester, instrument Totalt B Tekniska nämnden 8500 Samservice, inventarier och anordn Fastighetssektorn, avskrivn. underkastad lösegendom Fastighetssektorn, datasystem Parkeringsmätare Styranordningar för trafikljus Kommuntekniken, inventarier och apparater Matservicen/inventarier och anordningar Tekniska servicen/maskiner och transportmedel 8520 N Totalt B Avskrivning underkastad lösegend. totalt Fast egendom 8600 Anskaffning av fast egendom B Fast egendom totalt Aktier och andelar 8700 Aktier B Samkommuner B Placeringar av grundkapital i affärsverk B Aktier och andelar totalt Byggnader 8850 Hamnområdets byggnader B Byggnader totalt UTGIFTER TOTALT INVESTERINGSINKOMSTER Fasta konstruktioner och anläggningar avvikelse + över/ - under 8250 Fritidsväsendets investeringar Totalt Avskrivning underkastad lösegendom 8309 St:s reserverade anslag för investeringar Tekniska servicen/maskiner och transportmedel Totalt Fast egendom och aktier 8600 Försäljning av fast egendom Aktier Totalt INKOMSTER TOTALT

162 Nettoenheternas ekonomiska utfall år Sysselsättning Den bindande nettoutgiften, den ursprungliga budgeten Tilläggsanslag, fge Tilläggsanslag, st allmänna sektion Den förändrade bindande nettoutgiften Utfallet Verksamhetsinkomster - resultatområde 145 Sysselsättning förvaltningsområdena Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter - resultatområde 145 Sysselsättning förvaltningsområdena Verksamhetsutgifter Bindande nettoutgift Utfallet Utfallet under den bindande nettoutgiften Grafiska tjänster Finansierar driftsutgifterna och investeringarna med inkomstfinansiering. Balansen granskas under en treårsperiod. Bindande mål är täckande av verksamhetsutgifterna med verksamhetsinkomster, verksamhetsbidrag 0. Utfallet år Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Finansiella utgifter 0 Resultaträkenskapensunderskott År Årligt utfall Kumulativt utfall

163 159 Utfallet för år visar ett underskott på Det totala överskottet i slutet av år är Kaupunginteatteri Den bindande nettoutgiften i den ursprungliga budgeten är I den förändrade budgeten är nettoutgiften , vilket fastställs som bindande nettoutgift. Utfallet år Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Finansieringsutgifter Nettoutgift Bindande nettoutgift Utfallet år under den bindande nettoutgiften År Årlig finansieringsrest Kumulativ finansieringsrest Enligt stadsstyrelsen beslut inleds uppföljningen av netto som sträcker sig över mer än ett år från år Utfallet för år visar i överskott. Överskottet är Utbildningsnämnden för andra stadiet Gymnasier, undervisningsverksamhet Bindande mål: kostnaderna enligt statsandelsnormen är högst lika stora som statsandelsnormen. Utfallet år Totalt Kostnaderna, driftsekonomin Inventarier och apparater 0 Kostnaderna totalt Statsandelen, under/ - över statsandelen Det antal studerande som ligger till grund för statsandelsnormen: under 18 år över 18 v.(105,52 x 0,58) 61,20 sammanlagt 1 003,20 Statsandelnormen /studer ,12 Kostnaderna /studer ,25

164 160 Kumulativt utfall Årligt utfall Kumulativt utfall korrigeringar år : -gymnasiernas andel av inbesparingar täcks med det kumulativa överskottet - ändring av elevvårdslagen, (kuratorerna) År 2011 användes för en första inredning av gymnasierna efter den grundliga renoveringen euro, vilket ledde till att resultatet 2011 visade ett underskott på euro. Underskottet täcktes med tidigare års överskott. Innehåller utbildningsersättning 1871 euro som en minskning av utgiften. Utfallet för visar ett överskott på Det kumulativa överskottet i slutet av är Gymnasier, avgiftsbelagd serviceverksamhet Bindande mål: täckande av verksamhetskostnaderna med verksamhetsintäkterna. Utfallet år Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Räkenskapsperiodens 254 underskott Kumulativt utfall Årligt utfall Kumulativt utfall Utfallet för år visar 254 euro i överskott. Det kumulativa underskottet i slutet av är euro. Vasa yrkesinstitut, undervisningsverksamheten Bindande mål: kostnaderna enligt statsandelsnormen är högst lika stora som statsandelsnormen. I kostnaderna ingår fakturering av garantisumman. Innehåller utbildningsersättning 5 075,39 euro som en minskning av utgiften.

165 161 Utfallet år Kostnaderna enligt statsandelsnormen Statsandelen Överskott Antal studerande 1 862,08 Statsandelsnormen /stud ,67 förverkligade kostnader /stud ,34 Överskott /stud. 122,31 För yrkesinriktad grundutbildning har erhållits statsandelar om totalt 2340 stud. x 9 664,30 /stud., euro. Av summan har hänvisats euro åt Vasa yrkesinstitut och åt vuxenutbildningscentrat euro. Kumulativt utfall Årligt utfall Kumulativt utfall (innehåller täckande av underskottet i den avgiftsbelagda serviceverksamheten) Fg , förvaltningskorridorprojektet finansieras med överskottet förvaltningskorridorprojektets finansiering Korrigeringar 2014: - sparkravet för 2014 för yrkesutbildningen täcks med kumulativa överskottet - ändring av elevvårdslagen (kuratorerna) Utfallet för år visar i överskott, kumulativt överskott efter korrigeringar Genom det kumulativa överskottet bereder man sig på eventuella kommande nedskärningar i enhetspriserna och andra sparåtgärder som staten fastställer. Vasa yrkesinstitut, avgiftsbelagd serviceverksamhet Bindande mål: täckande av verksamhetskostnaderna med verksamhetsintäkterna Utfallet år Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Finansieringskostnader -81 Avskrivningar - Räkenskapsperiodens överskott

166 162 Kumulativt utfall Årligt utfall Kumulativt utfall För täckande av restaurang Silverias underskott (x För täckande av restaurang Silverias underskott (x För täckande av restaurang Silverias underskott (x Utfallet för år visar i överskott, det kumulativa överskottet i slutet av år är euro. x) I enlighet med fullmäktiges beslut avslutades Restaurang Silverias verksamhet som kommunalt affärsverk och verksamheten fortsätter som en del av läroinrättningens verksamhet. Restaurang Silverias underskott i slutet av 2011 var euro. Av underskottet täcks hälften, dvs euro, under tre års tid med överskottet från den avgiftsbelagda serviceverksamheten. Underskottet har täckts i slutet av Vasa vuxenutbildningscenter Resultatet följs upp genom en resultaträkning och finansieringskalkyl. Resultaträkning Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel I den gem. förvaltningens kostnader Verksamhetsbidrag Finansiella kostnader -184 Statsandel Årsbidrag Avskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Finansieringskalkyl Årsbidrag Investeringar, netto Finansieringsrest Disponibel självfinansiering Räkenskapsårets finansieringsrest Disponibel självfinansiering För yrkesinriktad grundutbildning har erhållits statsandelar om totalt 2340 stud. x 9 664,36 /stud., euro. Av summan har hänvisats euro åt Vasa yrkesinstitut och åt vuxenutbildningscentrat euro. Vuxenutbildningscentrets statsandel omfattar dessutom en statsandel på euro för yrkesriktad tilläggsutbildning. Av statsandelen för kompetensprogrammet för unga vuxna euro och för stödande och uppsökande verksamhetet för dessa euro. Kompetensprogrammet för vuxna euro och för sökande och uppsökande verksamhet för dessa euro. I kalkylen har beaktats utbildningsersättning på 2 872,65 euro som en minskning av utgiften.

167 163 Finansieringsresten för visar ett överskott på euro. Den kumulativa finansieringsresten i slutet av år uppgår till euro. Med överskottet bereder man sig på de finansieringsnedskärningar som kan förutspås inom yrkesutbildningen och arbetskraftsutbildningen. Vasa Matservice Finansierar avskrivningarna med sitt resultat. Balansen granskas under en treårsperiod. Nyckeltal 2014 Kalkylerat måltidsantal Personalen i genomsnitt Årsverken (utan sysselsatta) 156,6 147,6 Omsättning/årsverk,, Antal måltider/årsverk Verksamhetskostnader/ måltid, 3,44 3,55 Utfallet år Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Sparskyldighet år Verksamhetsbidrag Finansiella utgifter Avskrivningar Räkenskapsperiodens resultat I de förverkligade verksamhetsutgifterna enligt bokslutet ingår förtidspensionsavgifter euro, som i budgeten budgeteras under resultatområdet centralt administrerade kostnader och i bokslutet överförs till förvaltningarna enligt utfallet. Utgiften har i nettokalkylen dragits av från verksamhetsutgifter. Utbildningsersättning 1 514,67 euro har beaktats som en minskning av utgiften. I kalkylen har beaktats sparskyldihhet euro för år. I bokslutet för år 2013 avskrevs det dåvarande kumulativa underskottet om och beslöts att uppföljningen av netto som sträcker sig över flera år inleds fr.o.m År Årligt utfall Kumulativt utfall Utfallet för visar ett överskott på Det kumulativa underskottet i slutet av är Vasa Städservice Resultaträkningen och finansieringskalkylen i balans under en treårsperiod.

168 164 Utfallet år Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Sparskyldighet år Räkenskapsperiodens resultat I de förverkligade verksamhetsutgifterna enligt bokslutet ingår förtidspensionsavgifter euro, som i budgeten budgeteras under resultatområdet centralt administrerade kostnader och i bokslutet överförs till förvaltningarna enligt utfallet. Utgiften har i nettokalkylen dragits av från verksamhetsutgifter. Skolningsersättning 226,33 euro har beaktats som minskning av utgifter. I kalkylen har beaktats årets sparskyldighet. År Årligt utfall Kumulativt utfall Utfallet för år visar ett underskott på Det totala överskottet i slutet av år är Vasa tekniska service Finansierar med sitt resultat inventarieinvesteringarna. Resultatet följs upp med resultat- och finansieringsanalysen. Netto som sträcker sig över en längre tid än ett år tillämpas fr.o.m. år Resultaträkning Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Sparskyldighet år Verksamhetsbidrag Finansiella utgifter Årsbidrag Avskrivningar Räkenskapsperiodens resultat I de förverkligade verksamhetsutgifterna enligt bokslutet ingår förtidspensionsavgifter euro, som i budgeten budgeteras under resultatområdet centralt administrerade kostnader och i bokslutet överförs till förvaltningarna enligt utfallet. Utgiften har i nettokalkylen dragits av från verksamhetsutgifter. Sparskyldighet för år har beaktats i kalkylen. (tn /) Investeringsanslagen i den ursprungliga budgeten för maskiner och transportmedel var

169 165 Finansieringskalkyl Årsbidrag Investeringsutgifter Investeringsinkomster - Finansieringsrest År Årlig finansieringsrest Kumulativ finansieringsrest Finansieringsöverskott år är Det kumulativa finansieringsöverskottet i slutet av åren är Sammanfattning av anslagsöverskridningar Driftsekonomin 1. Bruttoförvaltningar Överskridning Bindande verkan, organnivå Social- och hälsovårdsnämnden Förvaltning och ekonomi Socialarbete och familjeservice Hem- och anstaltsvård Hälsovårdsservice Specialiserad sjukvård Nettoöverskridningen av verksamhetsorganens anslag är 0,99 miljoner euro. Stadsfullmäktige godkände på sitt möte ett med inkomster delvis täckt anslag på 6,6 miljoner för social- och hälsovårdsnämnden. Överskridningarna förklaras till största delen av att sjukförsäkringsersättningarnas inverkan på resultatet inte har beaktats vid ansökandet av tilläggsanslag. Utfallet för den specialiserade sjukvården inkluderar återbetalningar på totalt 4,06 miljoner för åren 2014 och. Det anslag som reserverats för patienter med fördröjd förflyttning överskred det uppskattade med 1,54 miljoner. Direktionen för Vaasan työväenopisto Verksamhetsorganets inkomstuppskattning överskreds med , utgiftsöverskridningen kan täckas med en överskridning av inkomsterna. Direktionen för arbetarinstitutet Verksamhetsorganets inkomster överskreds med , utgiftsöverskridningen kan delvis täckas med en överskridning av inkomster. Överskridningen beror på en kostnad av engångsnatur inom personalkostnaderna. Fritidsnämnden Verksamhetsorganets inkomstuppskattning överskreds med , utgiftsöverskridningen kan delvis täckas med en överskridning av inkomsterna. Teater- och orkesternämnden Stadsorkestern Stadsorkesterns inkomster överskrids med ,

170 166 utgiftsöverskridningen kan delvis täckas med en överskridning av inkomsterna. Byggnads- och miljönämnden Överskridningen finns till största delen i anslagen för hälsoövervakningens samarbetsområde. Verksamhetsorganets inkomster överskrider med det budgeterade, anslagsöverskridningen kan täckas med en överskridning av inkomsterna. Tekniska nämnden, bruttoenheter Inkomsterna för verksamhetsorganets bruttobudgeterade enheter överskred det uppskattade med , anslagsöverskridningen kan täckas med en överskridning av inkomstuppskattningen. 2. Nettoenheter Grafiska tjänster Överskridningen kan täckas med det tidigare överskottet. Vasa Städservice Överskridningen kan täckas med det tidigare överskottet. Investeringar 1. Avskrivningsbar lösegendom Överskridning Bindande verkan, organnivå Social- och hälsovårdsnämnden Investeringsanslagen för samarbetsområdet Laihela hade inte beaktats i budgeten. Kostnaderna, , har täckts med motsvarande inkomst. Fritidsnämnden Direktionen för stadsteatern och stadsorkestern 1 662

171 167 BOKSLUTSKALKYLER

172 168 RESULTATRÄKNING Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter , ,76 Avgiftsintäkter , ,27 Understöd och bidrag , ,94 Hyresintäkter , ,50 Övriga verksamhetsintäkter , , , ,00 Tillverkning för eget bruk , ,05 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden , ,62 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,24 Övriga lönebikostnader , ,35 Köp av service , ,59 Material, förnödenheter och varor , ,87 Understöd , ,94 Hyror , ,90 Övriga verksamhetskostnader , , , ,49 Verksamhetsbidrag , ,44 Skatteinkomster , ,83 Statsandelar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter , ,94 Övriga finansiella intäkter , ,16 Räntekostnader , ,49 Övriga finansiella kostnader , , , ,25 Årsbidrag , ,64 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,95 Avskrivningar av engångsnatur , ,68 Nedsskrivningar , ,24 0, ,63 Extraordinära poster Extraordinära intäkter 0,00 0, , ,00 Räkenskapsperiodens resultat , ,99 Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens , ,36 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver , ,00 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder , ,40 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,23

173 169 FINANSIERINGSANALYS Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , ,64 Extraordinära intäkter 0, ,00 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva , ,98 Försäljningsförluster av tillgångar bland bestående aktiva 821, ,40 Ökning/minskning i avsättningar , ,27 Korrektivposter till internt fillförda medel 0, , , ,82 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter , ,69 Finansieringsandelar för investeringsutgifter , ,59 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående akt , , , ,16 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,34 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen , ,00 Minskning av utlåningen , , , ,78 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån , ,00 Minskning av lånfristiga lån , ,56 Förändringar i kortfristiga lån , , , ,44 Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital , ,32 Förändringar i omsättningstillgångar , ,59 Förändring av fordringar , ,11 Förändring av räntefria skulder , , , ,38 Kassaflödet för finansieringens del , ,60 Förändring av likvida medel , ,74 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,71 Likvida medel , , , ,74

174 170 VASA STADS BALANSRÄKNING AKTIVA 2014 A I II III B C I II III BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid , ,38 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 0, , , ,14 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden , ,96 Uppskrivningar av mark- och vattenområden , ,74 Byggnader , ,34 Fasta konstruktioner och anordningar , ,81 Maskiner och inventarier , ,97 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , , , ,11 Placeringar Aktier och andelar , ,23 Uppskrivningar av aktier och andelar , ,63 Övriga lånefordringar , ,86 Övriga fordringar , ,75 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 0,00 0, , ,47 FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 0, ,70 Donationsfondernas särskilda täckning , ,18 Övriga förvaltade medel , , , ,64 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,67 Varor under tillverkning , ,10 Färdiga produkter 8 446, , , ,39 Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar 0,00 0,00 Lånefordringar 0,00 0,00 Övriga fordringar , ,97 Resultatregleringar , ,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,78 Lånefordringar , ,00 Övriga fordringar , ,04 Resultatregleringar , , , ,30 Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument , ,44 Masskuldebrevsfordringar 0,00 0, , ,44 IV Kassa och banktillgodohavanden , ,27 AKTIVA TOTALT , ,76

175 171 PASSIVA 2014 A EGET KAPITAL I Grundkapital , ,82 II Uppskrivningsfond , ,37 III Övriga egna fonder , ,08 IV Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,39 V Räkenskapsperiodens över-/underskott , , , ,43 B C D E I II AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens , ,10 Reserver , , , ,10 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner , ,27 Övriga avsättningar , , , ,83 FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag , ,06 Donationsfondernas kapital , ,13 Övrigt förvaltat kapital , , , ,04 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrev ,00 0,00 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,16 Lån från offentliga samfund , ,00 Anslutningsavgifter och övriga skulder , , , ,63 Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,96 Lån från offentliga samfund , ,00 Lån från övriga kreditgivare , ,00 Erhållna förskott , ,34 Skulder till leverantörer , ,61 Övriga skulder , ,85 Resultatregleringar , , , ,73 PASSIVA TOTALT , ,76

176 172 KONCERNRESULTATRÄKNING 2014 Verksamhetens intäkter , ,59 Verksamhetens kostnader , ,50 Andel av intressesamfundens vinst (förlust) , ,84 Verksamhetsförlust , ,07 Skatteinkomster , ,20 Statsandelar , ,58 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter , ,49 Övriga finansiella intäkter , ,53 Räntekostnader , ,09 Övriga finansiella kostnader , ,05 Årsbidrag , ,59 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,28 Räkenskapsperioden över- och underparivärden ,00 0,00 Extraordinära poster ,00 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , ,69 Bokslutsdispositioner , ,61 Minoritetsandelar , ,91 Ökning (-) eller minskning (+) av asvskrivningsdifferens , ,27 Minoritetsandelar , ,13 Räkenskapsperioden överskott (underskott) , ,39

177 173 Finansieringsanalys för kommunkoncern 2014 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , ,68 Räkenskapsperiodens skatter ,00 0,00 Extraordinära poster 0, ,00 Korrektivposter till internt tillförd medel , ,31 Ökning/minskning i avsättningar , ,36 Försäljningsvinster av tillgångar bland , ,01 Försäljningsförlust av tillgångar bland b 821, , , ,00 Kassaflödet för nvesteringarnas del Investeringsutgifter , ,46 Korrigering av investeringsutgifter , ,41 Försäljningsinkomster av tillgångar bla , , , ,49 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,49 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen 0, ,46 Minskning av utåningen , , , ,70 Förändringar i lånebestpndet Ökning av långfristiga lån , ,56 Minskning av långfristiga lån , ,02 Förändring av korfristiga lån , , , ,58 Förändring av eget kapital , ,42 Övriga förändringar i likviditeten Utbetalda dividender 0, ,00 Förändring av förvaltade medel och för , ,58 Förändring av omsättningstillgångar , ,11 Förändring av fordningar , ,47 Förändring av räntefria skulder , , , ,78 Kassaflödet för finansieringens del , ,92 Förändring av likvida medel , ,57 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,60 Likvida medel , , , ,57

178 174 VASA STADS KONCERNBALANSRÄKNING AKTIVA 2014 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter , ,45 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,67 Förskottsbetalningar och pågående nya 0, ,76 Totalt , ,88 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden , ,00 Uppskrivningar av mark- och vattenomr , ,00 Byggnader , ,73 Uppskrivningar av byggnader , ,22 Fasta konstruktioner och anordningar , ,85 Maskiner och inventarier , ,52 Övriga materiella tillgångar , ,30 Förskottsbetalningar och nyanläggning , ,16 Totalt , ,78 Placeringar Aktier och andelar i ägointressesamfun , ,11 Aktier och andelar ,00 0,00 Uppskrivningar av aktier och andelar , ,75 Övriga lånefordringar , ,54 Övriga placeringar , ,70 Förskottsbetalningar 382, ,73 Totalt , ,83 FÖRVALTADE MEDEL , ,77 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar , ,69 Fordringar Långfristiga fordringar , ,07 Kortfristiga fordringar , , , ,20 Finansiella värdepapper , ,04 Kassa och banktillgodohavanden , ,56 AKTIVA TOTALT , ,75

179 175 PASSIVA 2014 EGET KAPITAL Grundkapital , ,82 Uppskrivningsfond , ,45 Övrigt eget kapital , ,96 Över -/ underskott från tidigare räkenskaps , ,56 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,39 Totalt , ,40 MINORITETSANDEL , ,10 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner , ,67 Övriga avsättningar , ,82 Totalt , ,49 FÖRVALTAT KAPITAL , ,12 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebelagt främmande kapital , ,69 Långfristigt räntefritt främmande kapital , ,94 Kortfristigt räntebelagt främmande kapital , ,25 Kortfristigt räntefritt främmande kapital , , , ,64 PASSIVA TOTALT , ,75

180 176 RESULTATRÄKNINGS-sammanställning Österbottens Regionala före- Stadens räddningsverk Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor Icke eliminerad resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter , , , , , ,98 Avgiftsintäkter , ,00 0, ,70 0, ,08 Understöd och bidrag , ,30 0, , , ,04 Hyresintäkter , , ,20 0, , ,86 Övriga verksamhetsintäkter , , , , , ,40 Tillverkning för eget bruk ,44 0, ,59 0, , ,39 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden , , , , , ,78 Lönebikostnader Pensionskostnader , , , , , ,67 Övriga lönebikostnader , , , , , ,91 Köp av service , , , , , ,62 Material, förnödenheter och varor , , , , , ,78 Understöd , ,69 0,00 0,00 0, ,26 Hyror , , , , , ,16 Övriga verksamhetskostnader , , , , , ,84 Verksamhetsbidrag , , , , , ,27 Skatteinkomster ,84 0,00 0,00 0,00 0, ,84 Statsandelar ,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter , , , ,13 0, ,12 Övriga finansiella intäkter ,62 0, ,38 0,00 0, ,00 Räntekostnader ,04 0,00 0,00 0, , ,77 Övriga finansiella kostnader ,94-70, , , , ,48 Årsbidrag , , , , , ,44 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , , , , , ,44 Avskrivningar av engångsnatur 0,00 0,00 0,00 0, , ,25 Nedsskrivningar 0,00 0, ,00 0, , ,55 Extraordinära poster Extraordinära kostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , , , , , ,80 Ökning (-) el. minskin. (+) av avskrivningsdiff ,27 0,00 0,00 0,00 0, ,27 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver ,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder ,21 0,00 0,00 0,00 0, ,21 Räkenskapsperiodens över-/underskott , , , , , ,86 Eliminerings- och korrigeringsregistreringar Stadens Östrbottens Regionala före- resultaträkning Staden räddningsverk Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor i bokslutet Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 1) , , , , , ,56 Avgiftsintäkter 1) , , ,64 Understöd och bidrag 1) , , ,12 Hyresintäkter 1) , , ,18 Övriga verksamhetsintäkter 1) , , , ,14 Tillverkning för eget bruk 1) , ,86 0, , ,38 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden ,78 Lönebikostnader Pensionskostnader ,67 Övriga lönebikostnader ,91 Köp av service 1) , , , , , ,42 Material, förnödenheter och varor 1) ,77 29, ,14 180, , ,83 Understöd 1) , ,34 Hyror 1) , , , , , ,25 Övriga verksamhetskostnader 1) 2 080,74 757, , , , ,09 Verksamhetsbidrag ,27 Skatteinkomster ,84 Statsandelar ,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 2) , , , ,86 Övriga finansiella intäkter 3) , ,00 Räntekostnader 2) , ,51 Övriga finansiella kostnader 3) , , , ,48 Årsbidrag ,44 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan ,44 Avskrivningar av engångsnatur ,25 Extraordinära poster ,55 Extraordinära kostnader 0,00 Räkenskapsperiodens resultat ,80 Ökning (-) eller minskining (+) av ,27 avskrivningsdifferens Ökning (-) eller minskning (+) av reserver ,00 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder ,21 Räkenskapsperiodens över-/underskott ,86 1) Eliminering av interna inköp och försäljningar ,73 2) Eliminering av intern ränta ,26 3) Eliminering av avkastning av affärsverkets grundkapital ,00

181 177 FINANSIERINGSANALYS- Stadens Österb.räddn.v. Vasa vatten Regionala före- Icke eliminerad sammanställning finansierings- finansierings- finansierings- tagshälsovården Vasa Hussektor finansieringskalkyl kalkyl kalkyl finansierings- finansierings- kalkyl kalkyl kalkyl Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , , , , , ,44 Extraordinära kostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva , , ,00 0,00 0, ,35 Försäljningsförlust av tillgångar bland bestående aktiva 0,00 0,00 821,77 0,00 0,00 821,77 Ökning/minskning i avsättningar ,31 0,00 0,00 0,00 0, ,31 Korrektivposter till internt fillförda medel 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamheten totalt , , , , , ,17 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter , , ,63 0, , ,01 Finansieringsandelar för investeringsutgifter , , ,36 0, , ,75 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva , , ,76 0, , ,83 Investeringar totalt , , ,49 0, , ,43 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , , , , , ,26 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen ,00 0, ,00 0, , ,00 Minskning av utlåningen ,87 0,00 0,00 0, , ,80 Förändringar i utlåning totalt ,87 0, ,00 0, , ,80 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån ,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 Minskning av lånfristiga lån ,00 0,00 0,00 0, , ,96 Förändringar i kortfristiga lån ,97 0,00 0,00 0,00 0, ,97 Förändringar i lånebeståndet totalt ,97 0,00 0,00 0, , ,01 Förändringar i eget kapital 0,00 0, ,00 0, , ,29 Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital ,42 0,00 0,00 0,00 0, ,42 Förändringar i omsättningstillgångar ,23 0, ,82 0,00 0, ,41 Förändring av fordringar , , , , , ,50 Förändring av räntefria skulder , , , , , ,12 Övriga förändringar i likviditeten , , , , , ,45 Kassaflödet för finansieringens del , , , , , ,65 Förändring av likvida medel ,39 0,00 0,00 0,00 0, ,39 Förändring av likvida medel Likvida medel ,10 0,00 0,00 0,00 0, ,10 Likvida medel ,71 0,00 0,00 0,00 0, ,71 Förändring ,39 0,00 0,00 0,00 0, ,39 Eliminerings- och korrigeringsregistreringar Stadens Österbottens Regionala före- finansierigskalky Staden räddningsverketvasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor i bokslutet Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 1) , , , , , ,44 Extraordinära kostnader 0,00 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva ,35 Försäljningsförlust av tillgångar bland bestående aktiva 821,77 Ökning/minskning i avsättningar ,31 Korrektivposter till internt fillförda medel 0,00 Verksamheten totalt ,17 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter 2)4) , ,64 Finansieringsandelar för investeringsutgifter ,75 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 2)4) , , ,75 Investeringar totalt ,14 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde ,97 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen 5) , ,00 Minskning av utlåningen 5) , ,53 Förändringar i utlåning totalt ,53 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån ,00 Minskning av lånfristiga lån ,96 Förändringar i kortfristiga lån 3) , ,00 Förändringar i lånebeståndet totalt ,04 Förändringar i eget kapital 2) , ,29 0,00 Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital ,42 Förändringar i omsättningstillgångar ,41 Förändring av fordringar 3) , , , , ,74 Förändring av räntefria skulder 3)5) , , ,36 Övriga förändringar i likviditeten ,21 Kassaflödet för finansieringens del ,36 Förändring av likvida medel ,39 Förändring av likvida medel Likvida medel ,10 Likvida medel ,71 Förändring ,39 1) Eliminering av interna inköp och finansieringsposter ,73 2) Eliminering av ökning i eget kapital ,29 3) Eliminering av förbindelsekonto ,18 4) Eliminering av interna investeringar ,08 5) Eliminering av interna anslutningsavgifter ,27

182 178 BALANSRÄKNINGS-sammanställning Österbottens Regionala före- Stadens räddningsverk Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor Icke eliminerad balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning AKTIVA A BESTÅENDE AKTIVA I Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid , , ,07 0, , ,26 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , , ,07 0, , ,26 II Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ,14 0,00 0,00 0, , ,64 Uppskrivningar av mark- och vattenområden ,43 0,00 0,00 0,00 0, ,43 Byggnader , , ,14 0, , ,44 Fasta konstruktioner och anordningar , , ,47 0,00 0, ,41 Maskiner och inventarier , , , , , ,76 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar , , ,47 0, , , , , , , , ,62 III Placeringar Aktier och andelar ,35 0,00 0,00 0, , ,31 Uppskrivningar av aktier och andelar ,63 0,00 0,00 0,00 0, ,63 Övriga lånefordringar ,99 0,00 0,00 0,00 0, ,99 Övriga fordringar , , ,61 0, , ,20 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , , ,61 0, , ,13 B FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Donationsfondernas särskilda täckning ,80 0,00 0,00 0,00 0, ,80 Övriga förvaltade medel ,21 0,00 0,00 0,00 0, , ,01 0,00 0,00 0,00 0, ,01 C RÖRLIGA AKTIVA I Omsättningstillgångar Material och förnödenheter ,93 0, ,18 0,00 0, ,11 Varor under tillverkning ,01 0,00 0,00 0,00 0, ,01 Färdiga produkter 8 446,68 0,00 0,00 0,00 0, , ,62 0, ,18 0,00 0, ,80 II Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Lånefordringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Övriga fordringar 0,00 0,00 0,00 0, , ,35 Resultatregleringar ,54 0,00 0,00 0,00 0, ,54 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , , , , , ,28 Lånefordringar , , , , , ,95 Övriga fordringar , ,51 0, , , ,51 Resultatregleringar , ,55 0, ,18 0, , , , , , , ,45 III Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument ,71 0,00 0,00 0,00 0, ,71 Masskuldebrevsfordringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,71 0,00 0,00 0,00 0, ,71 IV Kassa och banktillgodohavanden ,39 0,00 0,00 0,00 0, ,39 AKTIVA TOTALT , , , , , ,37 Eliminerigs- och korrigeringsregistreringar Stadens AKTIVA Österbottens Regionala före- balansräkning Staden räddningsverk Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor i bokslutet A BESTÅENDE AKTIVA I Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid ,26 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar 0, ,26 II Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ,64 Uppskrivningar av mark- och vattenområden ,43 Byggnader ,44 Fasta konstruktioner och anordningar ,41 Maskiner och inventarier ,76 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar , ,62 III Placeringar Aktier och andelar 1) , ,77 Uppskrivningar av aktier och andelar ,63 Övriga lånefordringar ,99 Övriga fordringar 3) , , ,09 Förskottsbetalnigar och pågående nyanläggningar 0, ,48 B FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 0,00 Donationsfondernas särskilda täckning ,80 Övriga förvaltade medel , ,01 C RÖRLIGA AKTIVA I Omsättningstillgångar Material och förnödenheter ,11 Varor under tillverkning ,01 Färdiga produkter 8 446, ,80 II Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar 0,00 Lånefordringar 0,00 Övriga fordringar ,35 Resultatregleringar ,54 Kortfristiga fordringar Kundfordringar ,28 Lånefordringar 2) , , , ,08 Övriga fordringar 2) , ,97 Resultatregleringar , ,04 III Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument ,71 Masskuldebrevsfordringar 0, ,71 IV Kassa och banktillgodohavanden ,39 AKTIVA TOTALT ,31

183 179 BALANSRÄKNINGS-sammanställning Österbottens Regionala före- Stadens räddningsverk Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor Icke eliminerad balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning PASSIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital , , , , , ,36 III Uppskrivningsfond ,06 0,00 0,00 0,00 0, ,06 IV Övriga egna fonder ,87 0,00 0,00 0,00 0, ,87 V Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , , , , , ,84 VI Räkenskapsperiodens över-/underskott , , , , , , , , , , , ,59 B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens ,37 0,00 0,00 0,00 0, ,37 Reserver ,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,37 0,00 0,00 0,00 0, ,37 C AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner ,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 Övriga avsättningar ,14 0,00 0,00 0,00 0, , ,14 0,00 0,00 0,00 0, ,14 D FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag ,31 0,00 0,00 0,00 0, ,31 Donationsfondernas kapital ,79 0,00 0,00 0,00 0, ,79 Övrigt förvaltat kapital ,89 0,00 0,00 0,00 0, , ,99 0,00 0,00 0,00 0, ,99 E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt Masskuldebrev ,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter ,00 0,00 0,00 0, , ,20 Lån från offentliga samfund ,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 Anslutningsavgifter och övriga skulder ,42 0, ,49 0,00 0, , ,42 0, ,49 0, , ,11 II Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter ,00 0,00 0,00 0, , ,96 Lån från offentliga samfund ,87 0,00 0,00 0,00 0, ,87 Lån från övriga kreditgivare ,00 0,00 0,00 0,00 0, ,00 Erhållna förskott ,62 0,00 0,00 0, , ,62 Skulder till leverantörer , , , , , ,74 Övriga skulder , , , , , ,42 Resultatregleringar , , , , , , , , , , , ,17 PASSIVA TOTALT , , , , , ,37 Eliminerigs- och korrigeringsregistreringar Stadens PASSIVA Österbottens Regionala före- balansräkning Staden räddningsverk Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor i bokslutet A EGET KAPITAL I Grundkapital 1) , , , , ,82 III Uppskrivningsfond ,06 IV Övriga egna fonder ,87 V Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder ,84 VI Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,05 B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens ,37 Reserver , ,37 C AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner ,00 Övriga avsättningar , ,14 D FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag ,31 Donationsfondernas kapital ,79 Övrigt förvaltat kapital , ,99 E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt Masskuldebrev ,00 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter ,20 Lån från offentliga samfund ,00 Anslutningsavgifter och övriga skulder 3) , , , ,00 II Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter ,96 Lån från offentliga samfund 2) , ,00 Lån från övriga kreditgivare ,00 Erhållna förskott ,62 Skulder till leverantörer ,74 Övriga skulder 2) , ,88 Resultatregleringar , ,76 PASSIVA TOTALT ,31 1) Eliminering av grundkapitalsinvetering ,54 2) Eliminering av förbindelsekonto ,41 3) Eliminering av anslutningsavgifter ,11

184 180

185 181 BILAGEUPPGIFTER

186 182

187 183 NOTER FÖR UPPGÖRANDET AV BOKSLUTET 1. VÄRDERINGS- OCH PERIODISERINGSPRINCIPER SAMT METODER Värdering av bestående aktiva Bestående aktiva har antecknats i balansräkningen i anskaffningsutgiften med finansieringsandelar och planenliga avskrivningar avdragna. De planenliga avskrivningarna har räknats enligt den av stadsfullmäktige godkända avskrivningsplanen. Stadsfullmäktigve har godkänt en ändring av avskrivningsplanen , vilken har beaktats i de planenliga avskrivningarna från vid beräkningen av avskrivningen på nya förnödenheter. Den ändrade avskrivningsplanen har tillämpats från början av räkenskapsperioden 2014 vid beräkningen av avskrivningarna på alla förnödenheter. Anskaffningar under euro har bokförts som årskostnad. Uppskrivningar av markområden har gjorts i enlighet med stadsfullmäktiges beslut En uppskrivning har gjorts med en andel som motsvarar höjningen av grundkapitalet i samkommunen Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä. Österbottens museums och Tikanojas konsthems konsttillgångar har förtecknats i respektive inrättningar, och de har inget bokföringsvärde i balansräkningen. Värdering av placeringar Aktier och andelar inom bestående aktiva har antecknats i balansräkningen enligt anskaffningsutgiften eller ett lägre värde än den. Poster av placeringskaraktär inom bestående aktiva har antecknats i balansräkningen enligt det anskaffningsutgifter eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har antecknats i balansräkningen antingen enligt medelprisprincipen, en lägre sannolik anskaffningsutgift eller till ett belopp som motsvarar det sannolika överlåtelsepriset. Värdering av fordringar och finansiella värdepapper Fordringarna har antecknats i balansräkningen till ett nominellt värde eller till ett lägre sannolikt värde. De finansiella värdepappren har antecknats i balansräkningen enligt anskaffningsutgiften värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Finansiella värdepapper som erhållits vederlagsfritt förtecknas separat. Behandling av derivatavtal I derivatavtal ingår ränte- och valutaswapavtal. Alla ränte- och valutaswapavtal har ingåtts i skyddssyfte.

188 184 RESULTATRÄKNINGENS BILAGEUPPGIFTER 2. VERKSAMHETSINTÄKTER UPPGIFTSVIS 2014 Social- och hälsovårdsväsendet , ,95 Småbarnsfostran och grundläggande utbildning , ,38 Yrkesläroanstalter , ,59 Övrig kultur- och bildningsverksamhet , ,40 Räddningsväsendet , ,50 Tekniska sektorn , ,82 Stödservice , ,84 Affärsverksamhet , ,21 Övriga , ,31 Sammanlagt , ,00 3. SPESIFIKATION AV SKATTEINKOMSTER 2014 Kommunens inkomstskatt , ,59 Andel av samfundsskatteintäkter , ,61 Fastighetsskatt , ,63 Sammanlagt , ,83 4. SPECIFIKATION AV STATSANDELAR 2014 Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) , ,00 Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster , ,00 Utjämning till följd av systemändringen , ,00 Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet , ,00 Sammanlagt , ,00 5. SPECIFIKATION AV EXTRAORDINÄRA INTÄKTER 2014 Extraordinära intäkter Bolagisering av hamnverksamheten 0, ,00 6. REDOGÖRELSE FÖR GRUNDERNA FÖR AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. Avskrivningarna enligt planen beräknas på anskaffningsutgiften för materiella och immateriella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska brukstiden. Uppskattade avskrivningstider och mot dem svarande årliga avskrivningsprocenter samt avskrivningsmetoder Immateriella rättigheter 4-5 år Jämnstora avskrivningar Övriga utgifter med lång verkningstid 5-20 år Jämnstora avskrivningar Byggnader år Uutgiftsrestavskrivningar 5-20 % Byggnader / Vasa Hamn år Jämnstora avskrivningar Fasta konstruktioner och anordningar år Uutgiftsrestavskrivningar % Avskrivning underkastad lösegendom 4-20 år Jämnstora avskrivningar Små anskaffningar av bestående aktiva, vilkas anskaffningsutgift är mindre än euro har kommunen bokförats som årskostnader.

189 ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN GENOMSNITTLIGA 2014 AVSKRIVNINGAR OCH INVESTERINGAR v v Genomsnittliga avskrivningar , ,76 Genomsnittliga egna anskaffningsutgifter , ,07 Avvikelse , ,31 Avvikelse % -17,28-32,88 Investeringsnivån under planeperioden är hög. Den genomsnittliga självfinansieringskostnaden sjunker ändå ,65 euro (13,4 %) jämfört med bokslutet Avskrivningsplanen har ändrats under räkenskapsperioden 2013 för att förbättra motsvarigheten i avskrivningar och investeringar. Som mål för balanseringen av stadens ekonomi är att höja årsbidraget till 30 miljoner euro och att begränsa investeringsnivån till 40 miljoner euro så att stadens finansieringsunderskott minskar och behovet att lyfta lån minskar till en hållbar nivå i relation till en växande stads behov. 8. FÖRÄNDRINGAR I AVSÄTTNINGAR 2014 Avsättning för pensionsansvar , ,00 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden , ,73 Avsättning för pensionsansvar , ,27 Avsättning för landskapsvårdande arbeten på , ,51 avstjälpningsplatsen i Sunnanvik 1.1. Ökningar under räkenskapsperioden ,84 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden , ,54 Avsättning för landskapsvårdande arbeten på , ,97 avstjälpningsplatsen i Sunnanvik Områdens rengörningsskyldigheter , ,59 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden ,44 0,00 Områdens rengörninsskyldigheter , ,59 Skadeståndansvar 1.1 0,00 Ökningar under räkenskapsperioden ,99 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 Skadeståndansvar ,99 9. FÖRSÄLJNINGSVINSTER OCH FÖRSÄLJNINGSFÖRLUSTER 2014 AV TILLGÅNGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA Övriga verksamhetsintäkter Aktier och andelar , ,03 Markområden , ,21 Byggnader ,91 0,00 Lösa anläggningstillgångar , ,74 Sammanlagt , ,98

190 186 Övriga verksamhetskostnader Markområden 0, ,97 Byggnader 0, ,62 Lösa anläggningstillgångar 821, , FÖRTROENDEPERSONAVGIFTER TILL PARTIER OCH PARTIFÖRENINGAR PUOLUEYHDISTYKSILLE Förtroendepersonavgifter som debiterats och redovisats gällande förtroendevaldas arvoden luottamushenkilömaksut 821, ,40 Centerns kommunorganisation i Vasa 6 070,89 Samlingspartiets kommunorganisation i Vasa ,32 Laihian Perussuomalaiset 60,00 SDP:s kommunorganisation i Vasa ,50 Finlands kristliga förbund 90,00 Svenska Folkpartiet ,48 Sannfinländarna i Vasa 9 979,71 Vasanejdens gröna 2 751,58 Vänsterförbundet 9 206,53 Kristdemokraterna i Vasa 1 639, , SPECIFIKATION AV DIVIDENDINTÄKTER OCH 2014 RÄNTA PÅ GRUNDKAPITAL Dividendintäkter från andra samfund , ,10 Ränta på grundkapital från samkommuner , ,81 Sammanlagt , ,91

191 187 BALANSRÄKNINGENS BILAGEUPPGIFTER 12. UPPSKRIVNINGAR I uppskrivningarna följs de av stadsfullmäktige (fge ) godkända principerna. Värderingen av markområden baserar sig på ett uppskattat områdesspecifikt sannolikt överlåtelsepris Markområden Uppskrivningar , ,74 Minskning av uppskrivningar / försäljningar , ,00 Förändring i uppskrivningar 0, ,00 Uppskrivningar , ,74 Aktier och andelar Uppskrivningar , ,63 Uppskrivningar , ,63 Uppskrivningar totalt , , ÄNDRINGAR I VÄRDET PÅ SAMKOMMUNANDELAR Kommunens andel Balansvärde Öknigar under Balansvärde i samkommunens Differens 1.1. räkensk.per grunkapital Vasa sjukvårdsdistrikts sam , , , , ,88 kommun Eskoon sosiaalipalvelujen ky , , ,47 0,00 - Uppskrivning , ,63 Österbottens Förbund , , , ,64 Svenka Österbottens förbund , , , ,70 för utbildning och kultur Samkommunen Vasaregionens , , ,72 0,01 arenor Kårkulla samkommun , , ,13 0, TILL RÖRLIGA AKTIVA HÖRANDE FORDRINGAR PÅ SAMFUND INOM SAMMA KONCERN 2014 Långfristiga fordringar Fordringar på dottersamfund Övriga fordringar , ,97 Kortfristiga fordringar Fordringar på dottersamfund Kundfordringar , ,41 Lånefordringar , ,00 Övriga fordringar , ,45 Resultatregleringar , ,38 Fordringar på samkommuner, där kommunen är medlem Kundfordringar , ,64 Lånefordringar 0,00 0,00 Övriga fordringar 3 857, ,99 Resultatregleringar , ,88

192 188 Fordringar på intressesamfund samt andra ägarintressesamfund Kundfordringar , ,75 Lånefordringar , ,00 Övriga fordringar , ,39 Resultatregleringar 0, , RESULTATREGLERINGAR, FORDRINGAR 2014 Långfristiga Markanvändningsavtal , , , ,00 Kortfristiga Periodisering av räntor 5 614, ,16 Förskottsbetalningar , ,09 Övriga resultatregleringar, fordringar , , , , FINANSIELLA VÄRDEPAPPER ERHÅLLNA UTAN VEDERLAG 2014 Marknadsvärde Marknadsvärde Aktia-aktier st , ,65

193 17. ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA PLACERINGAR MED LÅNG VERKNINGSTID Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Immateriella Övriga utgifter Sammanlagt Markområden Byggnader Fasta konstruktione Maskiner och Förskottsbetalningar Sammanlagt rättigheter med lång verk- och anordningar inventarier och pågående ningstid nyanläggningar Icke-avskriven anskaffningsutgift , , , , , , , , ,45 Ökningar under räkenskapsperioden , , , , , , , , ,63 Finans.andelar under räkenskapsperioden ,73 0, ,73 0, , , , , ,02 Minskningar under räkenskapsperioden , , , , ,09 0, , , ,16 Överföringar mellan posterna , , ,25 0, , ,29 0, , ,92 Avskrivning under räkenskapsperioden ,81 0, ,81 0, , , ,33 0, ,88 Icke-avskriven anskaffningsutgift ,26 0, , , , , , , ,94 Uppskrivningar , ,43 Bokföringsvärde ,26 0, , , , , , , ,37 Placeringar bland bestående aktiva Masskuldeabrevslånefordringar, Aktier och andelar övriga lånefordringar och andra fordringar Aktier/dotter- Aktier/intresse- Samkommun- Övriga aktier Sammanlagt Fordringar på Fordringar på Sammanlagt samfund och övriga ägar- andelar och andelar dottersamfund övriga samfund intressesamfund 189 Anskaffningsutgift , , , , , , , ,61 Ökningar , , ,96 0, , ,00 0, ,00 Överföringar mellan posterna 0, , ,18 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Minskningar 0, , , , , ,53 0, ,53 Anskaffningsutgift , , , , , , , ,08 Uppskrivningar , ,63 Bokföringsvärde , , , , , , , ,08

194 EGET KAPITAL 2014 Grundkapital , ,82 Förändringar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Grundkapital , ,82 Uppskrivningsfond , ,37 Ökningar av uppskrivningar under räkenskapsperioden 0, ,00 Minskningar av uppskrivningar under räkenskapsperioden , ,00 Uppskrivningar , ,37 Övriga egna fonder Skadefonden , ,05 Överföringar från fonden under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Överföringar till fonden under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Skadefonden , ,05 Läroavtalsväsendets fond , ,43 Överföringar till fonden under räkenskapsperioden , ,40 Överföringar till fonden under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Läroavtalsväsendets fond , ,03 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,25 Ökning/minskning under räkenskapsperioden , ,38 Rättelse av fel från föregående räkenskapsperiod 0, ,48 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,39 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,38 Överföring till över-/underskott från tidigare räkenskapsperioden , ,38 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,23 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,23 Eget kapital totalt , , AVSÄTTNINGAR 2014 Avsättning för pensionsansvar , ,27 Avsättning för landskapsvårdande arbeten på avstjälpningsplatsen , ,97 Reserverig för skyldigheter att rengöra områden , ,59 Avsättning för skadeståndsansvar ,99 0, , , SKULDER TILL SAMFUND INOM SAMMA KONCERN 2014 Långfristigt främmande kapital Skulder till dottersamfund Övriga skulder , ,87 Skulder till samkommuner, där kommunen är medlem Övriga skulder , ,42 Skulder till intresse- och andra ägarintresssamfund Övriga skulder , ,00 Kortfristigt främmande kapital Skulder till dottersamfund Lån , ,00 Erhållna förskott ,00 0,00 Skulder till leverantörer , ,45 Resultatregleringar, skulder 455, ,12

195 191 Skulder till samkommuner Lån 0, ,00 Erhållna förskott 0, ,51 Skulder till leverantörer , ,53 Övriga skulder 0, ,90 Resultatregleringar, skulder 1 280, ,44 Skulder till intresse- och andra ägarintresssamfund Skulder till leverantörer , , LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL, SOM FÖRFALLER SENARE ÄN EFTER 5 ÅR TILL BETALNING 2014 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar , ,00 Lån från offentligrättsliga samfund 0, ,00 Sammanlagt , , CHECKLIMIT 2014 Checklimiten för checkräkning med kredit , , ANSLUTNINGSAVGIFTER OCH ÖVRIGA SKULDER 2014 Anslutningsavifter , ,80 Övriga skulder , ,67 Sammanlagt , , RESULTATREGLERINGAR, SKULDER 2014 Periodisering av semesterlöner , ,19 Lönebikostnader , ,40 Periodisering av räntor , ,24 Resultatregleringar / inköpsfakturor , ,83 Inkomstförskott och andra kortfristiga resultatregleringsskulder , ,31 Sammanlagt , , FÖRVALTADE MEDEL 2014 Social- och hälsovårdsväsendet Kundernas kontanta medel , ,50

196 192 BILAGEUPPGIFTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 26. LEASINGANSVAR 2014 Förfaller under följande räkenskapsperiod , ,48 Förfaller senare , ,61 Sammanlagt , , ANSVARSFÖRBINDELSER 2014 Beviljade för dottersamfund Borgensförbindelser Ursprungligt kapital , ,89 Resterande kapital , ,78 Fyllnadsborgensförbindelser Ursprungligt kapital , ,13 Resterande kapital , ,39 Beviljade för intressesamfund och ägarinteressesamfund Borgensförbindelser Ursprungligt kapital , ,00 Resterande kapital , ,20 Beviljade för övriga Borgensförbindelser Ursprungligt kapital , ,13 Resterande kapital , ,15 Övriga ansvar Kommunernas garanticentral Andel av garantiansvaret , ,97 Andel som täcker eventuellt ansvar ur garanticentralens fond , ,73 Avtalsansvar Hyresgaranti, social- och hälsovårdsväsendet , ,34 Hyresgaranti, Jupiter-stiftelsen , ,52 ansvaret i kraft t.o.m Borgen för hyresrisk, Oy Vaasa Parks Ab 0, ,00 Skyldighet att bygga parkeringsplatser, Strandkvarnen , ,00 I anslutning till detaljplanläggningen av teaterkvarteret har ett ramavtal ingåtts, där de obligatoriska bilplatserna enligt planen anvisats i den av staden ägda parkeringsanläggningen. Limit för kassalån beviljade åt dotterbolagen , ,00 Förpliktelser som markanvändningsavtal förosakar staden , ,84 Resultatbonusens summa enligt avtalen Med Stormossen Ab ingångna samarbetsavtal och leveransavtal för biogas för tio år. Derivatavtal Ränteswapavtal I Återstående kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,48 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 0, ,00 Ränteswapavtal II Återstående bullet-kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 6 mån. euribor (banken utför)

197 193 Fast ränta: 2,4 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) , ,75 Ränteswapavtal III Återstående bullet-kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 1 mån. euribor +0,49 % (banken utför) Fast ränta: 2,64 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,00 Ränteswapavtal IV Återstående bullet-kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,223 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) , ,07 Ränteswapavtal V Återstående kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,595 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) , ,00 Ränteswapavtal VI Återstående kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,164 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) , ,00 Ränteswapavtal VII Återstående kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,332 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) , ,00 Ränteswapavtal VIII Återstående kapital för lånet ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,442 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,00 Ränteswapavtal IX Återstående kapital för lånet ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,29 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,00 Ränteswapavtal X Återstående kapital för lånet ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,21 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,00

198 194 Ränte- och valutaswapavtal I Återstående kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Fast ränta: 1 mån. stibor + 0,58 % (banken utför) Fast ränta: 6 mån. euribor + 0,28 % (staden utför) Kapital för valutaswapen: SEK (banken utför) , ,00 Kapital för valutaswapen: EUR (staden utför) , ,00 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 5 293, ,00 Återbetalningsansvar gällande statsandel för anläggnings , ,00 projekt år Returneringsansvar gällande mervärdesskatter 5 315, ,32

199 195 BILAGEUPPGIFTER ANGÅENDE PERSONALEN 28. PERSONALKOSTNADER 2014 Personalkostnader Löner och arvoden , ,62 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,24 Övriga lönebikostnader , ,09 Sammanlagt enligt resultaträkningen , ,95 Personalkostnader som har aktiverats i anläggningstillgångarna , ,03 Avsättningar har inkomstförts i personalkostnaderna , ,76 Personalkostnader sammanlagt , , PERSONALMÄNGD ENLIGT UPPGIFTSOMRÅDE 2014 Social- och hälsovårdsväsendet Socialtjänster / medhjälpare 3 4 Småbarnsfostran och grundläggande utbildning* Yrkesläroanstalter Övrig kultur- och bildningsverksamhet* Räddningsväsendet* Tekniska sektorn Stödservice Affärsverksamhet Övriga Sammanlagt * brandmän i bisyssla i deltidsarbete * på grund av organisationsändringar är ären inte jämförbara sinsemellan. 30. REVISORNS ARVODEN 2014 BDO Audiator Oy Revisionsarvoden , ,65 Revisorns utlåtanden 2 816, ,50 Arvoden sammanlagt , ,15

200 196 KONCERNBOKSLUTETS NOTER PRINCIPER FÖR UPPGÖRANDET Koncernbokslutets omfattning I koncernbokslutet har alla samkommuner och dottersamfund sammanställts med undantag av EduVakk Ab, dit en del av stadens utbildningsservice överförs i början av år Aktierna i EduVakk Ab, som skaffades år, presenteras i koncernbalansräkningen under aktier och andelar i dotterbolag. Till koncernbokslutet har som nytt dottersamfund anslutits Botnialab Oy, dit stadens miljölaboratorieverksamhet överfördes i början av år. Av intressesamfunden har tidigare sammanställda Asunto Oy Perämiehenkatu utelämnats ur koncernbokslutet samt nya Kvarkenhammar Ab, dit stadens hamnaffärsverksamhet överfördes i början av år. Att dessa inte sammanställts i koncernbokslutet har bara liten betydelse för räkenskapsperiodens överskott och eget kapital samt tidigare räkenskapsperioders jämförbarhet Principer för uppgörandet av koncernbokslutet Koncernsamfundens och de av kommunen ägda samkommunernas ömsesidiga intäkter, kostnader samt fordringar, skulder och fastighetsskatter har avdragits. De väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har avdragits. Gällande intressesamfunden har sammanställts ett belopp som motsvarar kommunens ägarandel av intressesamfundens vinst eller förlust samt ändring i det egna kapitalet. Eliminering av ömsesidigt ägande Elimineringen av kommunens, samkommunernas och dottersamfundens ömsesidiga ägande har gjorts enligt anskaffningsmetoden. Korrigering av planenliga avskrivningar Som avskrivningskorrigering för de dottersamfund som år 2014 började göra planenliga avskrivningar i bokföringen används när det gäller de föregående åren den i bokslutet för år 2003 bokförda avskrivningen, som avskrivs under de kommande åren med samma procent som bolaget använder vid planenliga avskrivningar. Avskrivningarna av immateriella och materiella tillgångar för de dottersamfund som inte gör planenliga avskrivningar har korrigerats så att de överensstämmer med planen och restvärdenas skillnad har bokförts i koncernresultaträkningen som korrigering i dottersamfundens avskrivningar och skillnaden som influtit för tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansräkningen som korrigering i de föregående räkenskapsperiodernas över- eller underskott. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet med kapitalandelsmetoden. Kiinteistö Oy Vaasan Ylioppilastalos avskrivningar har korrigerats så att de är planenliga. Avskrivningsdifferens och reserver Avskrivningsdifferens och reserver har i koncernresultaträkningen indelats i förändring i kalkylerade skatter och räkenskapsperiodens överskott samt i koncernbalansräkningen i eget kapital och kalkylerad skatteskuld. Värderings- och periodiseringsmetoder Vid uppgörandet av koncernbokslutet har samma värderings- och periodiseringsprinciper iakttagits som i Vasa stads bokslut. Tidigare räkenskapsperioders jämförbarhet I koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen samt i koncernens noter för räkenskapsperioden 2014 presenterade jämförelseuppgifter har till väsentliga delar korrigerats så att de motsvarar principerna för upprättande av koncernbokslutet för räkenskapsperioden. De i koncernens finansieringsanalys för räkenskapsperioden 2014 presenterade jämförelseuppgifterna har inte korrigerats.

201 Dottersamfund, samkommunandelar samt intressesamfund Kommunkoncernsandel (1000 ) Namn Hemort Kommunens ägarandel Koncerns ägarandel av eget kapital av främm. kapital av räkensk. vinst/ förlust Dottersamfund Fast. Ab Klemetsösvängen Vasa 61,90 % 61,90 % Fastighets Ab Myllynranta Vasa 100,00 % 100,00 % Fast. Ab Cargo Apron Vasa 80,80 % 80,80 % Brändö Företagscentrum Ab Vasa 100,00 % 100,00 % Fast. Ab Pikipruukki -koncern Vasa 100,00 % 100,00 % Bostads Ab Pitkälahdenkatu Vasa 100,00 % Bostads Ab Vaasan Asemakatu 43 Vasa 100,00 % Fastighets Ab Sekahaku Vasa 53,00 % 53,00 % Fastighets Ab Teerinimenkatu 8 Vasa 100,00 % 100,00 % Vähänkyrön vuokratalot Oy Vasa 100,00 % 100,00 % Vasa Bostadsrätt -koncern Vasa 100,00 % 100,00 % Bostads Ab Kråklundinkatu Vasa 100,00 % 100,00 % Fastighets Ab Mäntyhovi Vasa 70,00 % 70,00 % Vaasan Ekolämpö Oy Ab Vasa 65,00 % 82,49 % Vasa Elektriska -koncern Vasa 99,93 % 99,94 % Vaasanseudu Kehitys Oy Vasa 58,10 % 58,10 % Vasa yrkeshögskola Ab Vasa 74,00 % 74,00 % Brändö Kampus Ab Vasa 100,00 % 100,00 % Kova Login Ab Vasa 60,00 % 60,00 % Vasa Parkering Ab Vasa 100,00 % 100,00 % Stormossen Ab Korsholm 54,35 % 54,35 % Teaterparkering Ab Vasa 100,00 % 100,00 % Vasaregionens Turism Ab Vasa 54,07 % 54,07 % BotniaLab Oy Vasa 100 % 100 % Icke sammanställda dottersamfund Oy EduVakk Oy Vasa 100 % 100 % Samkommuner Eskoon sosiaalipalvelujen Seinäjoki kuntayhtymä 15,58 % 15,58 % Vasaregionens Arenor samkommun Korsholm 70,77 % 70,77 % Kårkulla samkommun Pargas 5,92 % 5,92 % Österbottens Förbund Vasa 40,85 % 40,85 % Vasa sjukvårdsdistrikts samkommunvasa 54,07 % 54,07 % Svenska österbottens Förbund för utbildning och kultur Vasa 21,81 % 21,81 % Intressesamfund NLC Ferry Ab Vasa 50,00 % 50,00 % Tutkimuskeskus Conradi Oy Vasa 50,0 % 50,00 % Expo Österbotten Ab Vasa 30,20 % 30,20 % Fab Formansgatan 14 Vasa 38,00 % 38,00 % As.oy Koppelonkatu 2 Vasa 31,11 % 31,11 % Oy Merinova Ab (koncern) Vasa 22,47 % 39,64 % Oy Vaasa Parks Ab (koncern) Vasa 33,30 % 40,78 % Fast.Ab Brändö Laboratorier Vasa 43,01 % 43,01 % Fast. Ab Vaasan Ylioppilastalo Vasa 50,00 % Fast. Ab Ritz Vasa 19,50 % 25,07 % Kyrönmaan jätevesi Ab Vasa 50,00 % 50,00 % Icke sammanställda intressesamfund Bost.ab Styrmansgatan 26 Vasa 22,18 % 22,18 % Kvarkenhamnar Ab Umeå 50,00 % 50,00 % Totalt

202 198 KONCERNBOKSLUTETS BILAGEUPPGIFTER 3. UPPSKRIVNINGAR 2014 Mark- och vattenområden Värde , ,06 Uppskrivningar ,00 Återförda , ,00 Värde , ,06 Byggnader Värde , ,22 Återförda ,89 0,00 Värde , ,22 Aktier och andelar Värde , ,54 Uppskrivningar 0,00 0,00 Återförda ,73 0,00 Värde , ,54 Uppskrivningar totalt , ,82 4. SPECIFIKATION AV MARK- OCH VATTENOMRÅDEN Mark- och vattenområden Fastigheternas anslutningsavgifter , ,62 Övriga mark- och vattenområden , ,38 Mark- och vattenområden totalt , ,00 5.VÄSENTLIGA POSTER SON INGÅR I RESULTATREGLERINGS FORDRINGAR Långfristiga resultatregleringar Markanvändningsavtal , ,00 Övriga avtal 2 980,91 0,00 Långfristiga resultatregleringar totalt , ,00 Kortfristiga resultatregleringar Periodisering av försäkringsavgift , ,91 Hyresfordringar , ,25 Försäljningsinkomster 0, ,00 Löneresultatregleringar , ,48 Räntefordringar 9 940, ,02 Skattefordringar 5 812, ,46 Understödsansökningar och periodiseringar , ,68 FPA.s företagshälsovård , ,33 Förskottsbetalningar , ,05 Övriga resultatsregleringsfordringar , ,58 Kortfristiga resultatregleringar totalt , , VÄSENTLIGA POSTER SOM INGÅR I RESULTATREGLERINS- 0 0 SKULDER Kortfristiga resultatregleringar Inkomstförskott , ,55 Obetalda utgifter 0,00 0,00 Periodisering av löner och lönebikostnader , ,13

203 199 Ränteperiodisering , ,97 Skatter , ,95 Övriga obetalda utgifter , ,66 Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt , ,71 Resultatreglefingar sammanlagt , ,26 7. AVSÄTTNINGAR Pensionsansvar , ,67 Skadeståndsansvarsreservering ,99 0,00 Patientskadeförsäkringsavgiftsansvar , ,49 Avsättning för landskapsvårdande arbeten på avstjälpningsplatsen , ,97 Skyldighet till iståndsättande av områden , ,59 Avstjälpningsplatsens eftervård , ,77 Övriga avsättningar ,00 0,00 Övriga avsättningar sammanlagt , ,49 8. ÄNDRINGAR I AVSÄTTNINGAR Pensionsansvar , ,40 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden , ,73 Pensionsansvar , ,67 Patientskadeförsäkringsavgiftsansvar , ,18 Ökningar under räkenskapsperioden , ,30 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Patientskadeförsäkringsavgiftsansvar , ,48 Skyldighet till iståndsättande av områden , ,59 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden ,44 0, , ,59 Skyldighet till iståndsättande av områden Avsättning för landskapsförvårdande på avstjälpningsplatsen , ,51 Ökningar under räkenskapsperioden ,03 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden 0, ,54 Avsättning för landskapsförvårdande på avstjälpningspl , ,97 Avsättninf för eftervård av vstjälpningsplatsen , ,17 Ökningar under räkenskapsperioden , ,00 Minskningar under räkenskapsperioden 0, ,40 Avsättninf för eftervård av vstjälpningsplatsen , ,77 Skyldighet till vahingonkorvausvastuu ,00 0,00 Ökningar under räkenskapsperioden ,99 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Skyldighet till vahingonkorvausvastuu ,99 0,00 Övriga skyldighet, Vasa Elektriska 1.1 0,00 0,00 Ökningar under räkenskapsperioden ,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Övriga skyldighet, Vasa Elektriska ,00 0,00

204 SPECIFIKATION AV ÖVRIGA SKULDER 2014 Övriga skulder Anslutningsavgifter , ,56 Övriga skulder , ,02 Övriga skulder totalt , , KALKYLERADE SKATTESKULDER Latenta skatteskulder som ingår i räntefritt främmande kapital Långfristiga främmande kapital , , FÖRSSÄLJNINGSVINSTER OCH -FÖRLUSTER AV TILL- 0 0 GÅNGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA Övriga verksamhetsintäkter Försäljning av mark- och vattenområden , ,80 Försäljning av byggnader , ,28 Övriga försäljningsvinster , ,93 Försäljningsvinster totalt , ,01 Övriga verksamhetskostnader Förlust från försäljning av fastighet 0, ,30 Övriga försäljningsförluster 821, ,70 Försäljningsförluster totalt 821, ,00 12.VERKSAMHETSINTÄKTER UPPDELADE PÅ INKOMSTSLAG Social- och hälsovårdsväsendet , ,61 Småbarnfostran och grundläggande utbildning , ,38 Yrkesutbildning och gymnasiet , ,83 Övrig kultur- och bildningsverksamhet , ,67 Räddningsväsendet , ,50 Tekniska sektorn , ,80 Stödverksamhet , ,32 Affärsverksamhet , ,79 Övriga tjänster , ,69 Verksamhetsintäkter totalt , , NOTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELS SKULDER FÖR VILKA FASTIGHETSTECKNING STÄLLTS FÖR SÄKERHET Lån från kreditinstitut och försökringsanstalter , ,60 Som säkerhet beviljade inteckningar i fastigheter , ,61 Som säkerhet beviljade företagsinteckningar , ,63 Lån från offentliga samfund , ,83 Inteckningar som ställts som säkerhet , ,67 Lån från övriga kreditgivare 0,00 0,00 Inteckningar som ställts som säkerhet 0, ,00 Inteckningar som ställts som säkerhet sammanlagt , ,91

205 201 SÄKERHETER SÄKERHETER FÖR EGEN DEL , ,08 Inteckningar som ställts som säkerhet , ,08 Sammanlagt Säkerheter som ställts för övriga Inteckningar som ställts som säkerhet , ,00 Sammanlagt , ,00 Säkerheter totalt , , DE SAMMANLAGDA BELOPPET AV LEASINGANSVAR Förfaller under följande räkenskapsperiod , ,37 Förfaller senare , ,67 Sammanlagt , , ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensförbindelser till förmån för övriga Ursprungligt kapital , ,13 Återstående kapital , ,15 Kommunernas garantiecentral Andel av garantiansvaret , ,97 Andel som täcker eventuellt ansvar ur garantiecentralens fond , , ÖVRIGA EKONOMISKA ANSVAR Förpliktelse som markanvändningsavtal förorsakar staden , ,84 Hyresgaranti , ,86 Limit för kassalån beviljade åt dotterbolag Inlösningsplikt på basis av avtal , ,42 Återbetalningsansvar gällande statsandel för anläggningsprojekt Strandkvarnen, skyldigheten att bygga parkeringsplatser Återbetalningsansvar gällande mervärdesskatt , ,32 Övriga ansvar Avtalsansvar sammanlagt , ,44 Ränte- och valutaderivat Derivatavtal Vasa Elektriska Ränteswapavtal Återstående kapital för lånet , ,00 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) , ,00 0,00 0,00 Ränte- och valutaderivat 0,00 0,00 Återstående kapital för lånet , ,00 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) , ,00 Derivatavtal Vasa Elektriska , ,00 Derivatavtal Vasa Staden Ränteswapavtal I Återstående kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum

206 202 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,48 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 0, ,00 Ränteswapavtal II Återstående bullet-kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 6 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 2,4 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) , ,75 Ränteswapavtal III Återstående bullet-kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 1 mån. euribor +0,49 % (banken utför) Fast ränta: 2,64 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,00 Ränteswapavtal IV Återstående bullet-kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,223 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) , ,07 Ränteswapavtal V Återstående kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,595 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) , ,00 Ränteswapavtal VI Återstående kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,164 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) , ,00 Ränteswapavtal VII Återstående kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,332 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) , ,00 Ränteswapavtal VIII Återstående kapital för lånet ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför)

207 203 Fast ränta: 1,442 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,00 Ränteswapavtal IX Återstående kapital för lånet ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,442 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,00 Ränteswapavtal X Återstående kapital för lånet ,00 Avtalets utgångsdatum Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,442 % (staden utför) Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,00 Ränte- och valutaswapavtal I Återstående kapital för lånet , ,00 Avtalets utgångsdatum Fast ränta: 1 mån. stibor + 0,58 % (banken utför) Fast ränta: 6 mån. euribor + 0,28 % (staden utför) Kapital för valutaswapen: SEK (banken utför) , ,00 Kapital för valutaswapen: EUR (staden utför) , ,00 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 5 293, ,00 Derivatavtal Vasa Staden , ,00 Derivatavtal Pikipruukki Ränteswapavtal 1 Återstående kapital för lånet ,69 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,00 Ränteswapavtal 2 Återstående kapital för lånet ,00 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,00 Derivatavtal Pikipruukki sammanlagt , ,69 Derivatavtal Asemakatu 43 Ränteterminer Återstående kapital för lånet , ,00 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) , ,00 Derivatavtal Asemakatu 43 sammanlagt , ,00 Derivatavtal Stormossen Ab Ränteswapavtal Återstående kapital för lånet ,00 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,00 Derivatavtal Stormossen Ab sammanlagt , ,00

208 204 Derivatavtal SÖFUK Ränteswapavtal I Återstående kapital för lånet ,82 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,72 Ränteswapavtal II Återstående kapital för lånet ,40 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,89 Ränteswapavtal III Återstående kapital för lånet ,89 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,69 Ränteswapavtal IV Återstående kapital för lånet ,29 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) 4 760,64 Ränteswapavtal V Återstående kapital för lånet ,50 Verkligt värde (enligt bankens meddelande) ,01 Derivatavtal SÖFUK sammanlagt , ,28 0,00 Derivavtalens återstående lånekapital totalt , ,97 Derivavtalens gängse värden totalt , ,82 Elderivat Vasa Elektriska Forwarder Köp Inte intäktsförda vinster/förluster 1 951, ,00 Försäljningar Inte intäktsförda vinster/förluster 1 736, ,00 Elderivat Vasa Elektriska sammanlagt 3 687, , SPECIFIKATION AV DET EGNA KAPITALET Grundkapital , ,82 Grundkapital , ,82 Uppskrivningsfond , ,45 Ökningar uder räkenskapsperioden 0, ,00 Minskningar under räkenskapsperioden , ,00 Uppskrivningsfond , ,45 Övriga egna fonder totalt Reservfonden , ,77 Fondens kapital , ,77 Skadefonden , ,05 Fondens kapital , ,05 Läroavtalsfonden , ,43 Överföringar från fonden , ,40 Fondens kapital , ,03 Övriga egna fonder , ,11 Överföringar till fonden ,18 0,00

209 205 Överföringar från fonden ,34 0,00 Fondens kapital , ,11 Övriga egna fonder totalt , ,96 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,18 Rättelse av fel från tidigare räkenskapsperioder , ,38 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,56 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,39 Eget kapitalet totalt , ,40

210 206 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDÄ BOKFÖRINGSBÖCKER Bokslut Dagbok Huvudbok Inköpsreskontra Försäljningsreskontra Bokföring av bestående aktiva Lönebokföring Betalningsrörelse Beviljade och upptagna lån Koncernbokföring Lagerbokföring Balansspecifikationer Kontantkassor 18 st. Kontantkassor 16 st. separat inbundna elektronisk arkivering mikrokort elektronisk arkivering elektronisk arkivering adb-utskrift elektronisk arkivering elektronisk arkivering adb-utskrift adb-utskrift adb-utskrift separata blanketter elektronisk arkivering kassaremsor/redovisningsblanketter

211 207 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT

212 208 Affärsberkens inverkan på resultatet Resultaträkningar Elimineringar och Eliminerade resul- Stadens re- Staden Affärsver- Icke elimi- korrigeringar taträkningar sultaträkken nerad tot. Staden Affärs- Staden Affärsver- ning i bokverken ken slutet Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter ) Avgiftsintäkter ) Understöd och bidrag ) Hyresintäkter ) Övriga verksamhetsintäkter ) Tillverkning för eget bruk ) Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Köp av service ) Material, förnödenheter och varor ) Understöd ) Hyror ) Övriga verksamhetskostnader ) Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter ) Övriga finansiella intäkter ) Räntekostnader ) Övriga finansiella kostnader ) Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Avskrivningar av engångsnatur Nedskrivningar Extraordinära poster Extraordinära intäkter Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens över-/underskott ) Eliminering av interna inköp och försäljningar ) Eliminering av intern ränta 21 3) Eliminering av avkastning av affärsverkets grundkapital

213 209 Affärsverkens inverkan på finansieringen Stadens Affärsver- Icke elimine- Elimineringar och Eliminerade finan- Stadens fifinansie- ken totalt rad finansie- korrigeringar sieringsanalyser nansieringsringsanalys ringsanalys Staden Affärs- Staden Affärs- analys i verken verken bokslutet Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag ) Extraordinära intäkter Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva Försäljningsförluster av tillgångar bland bestående aktiva Ökning/minskning i avsättningar Korrektivposter till internt fillförda medel Verksamheten totalt Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter )4) Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva )4) Investeringar totalt Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen ) Minskning av utlåningen ) Förändringar i utlåning totalt Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av lånfristiga lån Förändringar i kortfristiga lån ) Förändringar i lånebeståndet totalt Förändringar i eget kapital ) Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital Förändringar i omsättningstillgångar Förändring av fordringar ) Förändring av räntefria skulder )5) Övriga förändringar i likviditeten Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Förändring ) Eliminering av interna inköp och finansieringsposter ) Eliminering av ökning i eget kapital ) Eliminering av förbindelsekonto 7 784

214 210 Affärverkens inverkan på balansräkningen Staden ba- Affärsverk- Icke elimi- Elimineringar oc Eliminerade Stadens balansräkning ken totalt nerad balans- korrigeringar balansräkningar lansräkning AKTIVA räkning Staden Affärs- Staden Affärs- i bokslutet verken verken A I II III B C I II III BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Uppskrivningar av mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Aktier och andelar ) Uppskrivningar av aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar ) Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning Övriga förvaltade medel RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga produkter Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar ) Resultatregleringar ) Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument Masskuldebrevsfordringar IV Kassa och banktillgodohavanden AKTIVA TOTALT

215 Staden ba- Affärsverk- Icke elimi- Elimineringar ocheliminerade Stadens balansräkning ken totalt nerad balans- korrigeringar balansräkningar lansräkning räkning Staden Affärs- Staden Affärs- i bokslutet verken verken PASSIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital ) III Uppskrivningsfond IV Övriga egna fonder V Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder VI Räkenskapsperiodens över-/underskott B C D E I II AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrev Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Anslutningsavgifter och övriga skulder ) Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare ) Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder ) Resultatregleringar PASSIVA TOTALT ) Eliminering av grundkapitalsinvetering ) Eliminering av förbindelsekonto ) Eliminering av anslutningsavgifter 119

216 212

217 Affärsverket Österbottens räddningsverks direktion Liikelaitos Pohjanmaan pelastuslaitoksen johtokunta Bilaga / Liite: 2-3 / Nr/Nro 4 Affärsverket Österbottens räddningsverk BOKSLUT medlemskommuner Kaskö stad Korsholms kommun Korsnäs kommun Kristinestads stad Laihela kommun Malax kommun Nykarleby stad Närpes stad Pedersöre kommun Storkyro kommun Vasa stad Vörå kommun

218 AFFÄRSVERKET ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK 1. Räddningsdirektörens översikt Inrikesministeriet tillsatte en styr- och arbetsgrupp för att bereda räddningsväsendets strategi Beredningen av regeringsprogrammet kopplades jämsides med strategiarbetet. Regeringens linjedragningar skapade ett nytt sätt att närma sig Sote och organiseringen av övriga regionförvaltningsmyndigheter. Landet indelas i 18 självstyrande områden vars uppgifter bl.a. skulle vara social- och hälsovården samt räddningsväsendet. Det är inte ett självändamål för utvecklingen att minska antalet räddningsområden, men sannolikheten är tydlig. Räddningsväsendets utvecklingsprojekt och strategiarbete eftersträvar tillsammans att skapa förnyade tjänster av räddningsväsendet antingen på de självstyrande områden eller samarbetsområden de bildar. Syftet är enligt regeringsprogrammet att öka statens koordination och på det viset förenhetliga tjänsterna av räddningsväsendet i hela landet. Räddningsverkets ekonomi har utvecklats gynnsamt enligt medlemskommunernas förväntningar. Antalet uppdrag i räddningsverksamheten var mindre jämfört med medeltalet tidigare år. Vasas åtstramade ekonomi och styrningen av personalresurserna påverkade dessutom räddningsverkets resultat, så att kommunernas betalningsandel år var 4,5 mindre per invånare än planerat. Förnyandet av stödtjänsterna i Vasa framskred och förverkligades, vilket betydde att 6 personer fick en ny förman. Ändringen har fördröjt utvecklandet av räddningsverkets organisering, som för sin del framkommer i räddningsverkets stödfunktioner. Det gångna året har varit dystert i uppdragen för räddningsverksamheten när det gäller antalet branddödsfall. Tre personer omkom i bränder. Medianen för aktionsberedskapstiden på olycksplatsen var cirka 12 minuter i brådskande uppdrag. Vi nådde en ny nivå med oljebekämpnings- och släckvattenplanerna. I tillsynsuppgiften har egen kontroll visat sig vara rätt val, vilket syns i att kunderna nås bättre i tillsynen av bostadsbyggnader. Svarsprocenten för egen kontroll steg till 88 % under det andra året. Brandsyner i specialobjekt slutade på 91 % och man håller fortfarande på att ta auditerande brandsyn i användning. Kampanjen Röd väg som inriktar sig på att förbättra ungdomars beteende i trafiken var en framgång för säkerhetskommunikationen. När det gäller prehospitala akutsjukvården har samarbetet med Vasa sjukvårdsdistrikt fungerat klanderfritt. Den enorma minskningen av antalet första insatsen uppdrag utjämnades från föregående år. Organiseringen av Sote-områden kommer att påverka ordnandet av prehospitala akutsjukvården inom räddningsverket på ett eller annat sätt. Det framkommer noggrannare under det kommande året. Tero Mäki, räddningsdirektör 2

219 2 Förvaltning 2.1 Verksamhetsidé Österbottens räddningsverk sköter om förebyggandet av olyckor och räddningsverksamheten på området med mål att uppnå en bra säkerhetskultur, färre olyckor och mindre skador, en snabb och effektiv hjälp vid olyckor och i undantagsförhållanden samt ett aktivt samarbete. 2.2 Visionen är För ett bra liv i en trygg vardag Enligt räddningsverkets vision råder det en bra säkerhetskultur inom Österbotten, där var och en tar ansvar för verksamhetsomgivningens säkerhet och förebygger olyckor med hjälp av samhällets stödnät Räddningsverkets organisation Österbottens räddningsverks medlemskommuner har i ett samarbetsavtal kommit överens om att sköta de lagstadgade uppgifterna inom räddningsverksamheten och oljebekämpningen, vilka är på kommunernas ansvar från år Detta har även möjliggjort att räddningsverket skött om preshopital akutsjukvård och förstadelvårdsverksamhet. Från år 2013 har räddningsverket haft ett avtal med Vasa sjukvårdsdistrikt om att sköta den prehospitala akutsjukvården på hela området, förutom i Storkyro och Pedersöre. Förutom detta har man några avtal om att delta i trygghetstelefontjänsten. Räddningsverkets verksamhet är uppdelat på fyra resultatområden: räddningsverksamheten, oljebekämpningen, den avgiftsbelagda serviceverksamheten samt den prehospitala akutsjukvården. Räddningsverkets organisation är uppdelad på två verksamhets-/ ansvarsområden samt en stödfunktion: - verksamhetsområde 1: Storkyro, Laihela, Korsholm och Vasa, - verksamhetsområde 2: Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Malax, Närpes samt av Korsholm Solf och Helsingby brandkårer. - stödfunktionerna, bla. direktionen, personal- och ekonomiförvaltning, samt upphandling och service Affärsverket Österbottens räddningsverks direktion Inom Vasa stads organisation är räddningsverket placerat i stadens centralförvaltning, under stadsdirektör Tomas Häyry. Stadsstyrelsens representant vid direktionens möten år har varit Anne-Marie Viinamäki. Ordförande för affärsverket Österbottens räddningsverks direktion är Anita Niemi-Iilahti från Vasa samt viceordförande Tapani Nyysti från Laihela. Föredragande är räddningsdirektör Tero Mäki och sekreterare Peter Dahlström. Räddningsverkets direktion har sammankommit fyra gånger och behandlat 21 paragrafer. Kommunrundan förverkligades i år under juni-september med möten i alla medlemskommuner. I affärsverket Österbottens räddningsverks direktion ingår 15 medlemmar. Kommun Ordinarie medlem Ersättare Pedersöre: Guy Käcko Eivor Back Nykarleby: Gunnar Backlund Gustav Rönnqvist Vörå: Karita Ohlis Sigfrid Hannus Vasa: Anita Niemi-Iilahti Harri Hyvönen Stefan Asplund Robert Grönblom 3

220 Leena Tulimaa Helena Nurmikoski Terttu Harakka Heikki Pienimäki Laihela: Tapio Nyysti Heikki Latva-Nikkola Korsholm: Torbjörn Lang Anders Svahn Storkyro: Mauno Hölsö Päivi Komsi Kaskö: Timo Onnela Meri Markkanen Malax: Carola Bengs-Lattunen Sture Skinnar Korsnäs: Olli Uotinen/Lars-Erik Nylund Annika Nyfors Närpes: Carola Backholm Olav Sjögård Kristinestad: Nicklas Pärus Sebastian Ingves För Vasa stads, liksom för räddningsverkets revision har ansvarat BDO Audiator Ab, med Minna Ainasvuori som ansvarig OFR-revisor Personal Personaltabellen finns i bilagan, under punkt 11. I tabellen har angetts tillsatta tjänster och befattningar, ordinarie, tidsbestämda och personer med bisyssla. Pga balanserandet av ekonomin, personalomsättningen och tillgången på personal så har en del tjänster tidvis varit obesatta Personer I bisyssla avser räddningsverkets räddningspersonal i bisyssla, som har arbetsavtal med räddningsverket. I personalresursen ingår även ca 308 medlemmar i de frivilliga brandkårsföreningarna, med vilka räddningsverket har brandkårsavtal. Dessa FBK-föreningar finns i Pedersöre (Esse och Purmo), Vörå, Kristinestad (Lappfjärd), Korsholm samt Vasa. Dessutom har räddningsverket ett avtal med ABB industribrandkår Verksamhetsutrymmen Räddningsverket hyr sina utrymmen av kommunerna samt dessutom av några privata hyresvärdar. Antalet hyresobjekt var i slutet på året 56 st, med sammanlagt m 2. En del av dessa är förråd närmast för oljebekämpningen. Under året tog man Petalax nya branddepå i användning i Malax, i samband med Malax namnsdag. 3. Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin Under år skedde inga väsentliga förändringar i verksamheten. Kommunfinansieringen för år förblev på samma nivå som 2014 och För tredje året i följd fakturerades brandsyneavgifter för anstalt- och specialobjekt. Inom den prehospitala akutsjukvården fortsätter samarbete med sjukvårdsdistriktet. Enligt avtalet sköter räddningsverket om förstavården på sitt eget område En uppskattning av den sannolika utvecklingen Kommunfinansieringens tillväxt har avstannat och kommer antagligen inte att stiga under de närmaste åren, inte på räddningsverksamhetens sida och inte på förstavårdens sida. När kommunekonomin blir sämre så minskar även räddningsväsendets och förstavårdens finansiering minska. Situationen underlättas av att även kostnadsutvecklingen har saktat ner. Den kommande organisationsförändringen förorsakar sannolikt det, att from år 2019 kommer räddningsverkena att fungera under en ny regional organisation, dvs räddningsverket skulle inte längre fungera inom Vasa stad. 4

221 4. Räkenskapsperiodens resultatanalys 4.1. Räddningsverkets resultaträkning Omsättning Övriga rörelseintäkter Understöd och bidrag från kommunen 2 0 Material och tjänster Material förnödenheter och varor Köpta tjänster Personalkostnader Löner och arvoden Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Hyreskostnader Övriga rörelsekostnader Rörelseöverskott (-underskott) Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 9 68 Övriga finansiella intäkter 0 0 Till kommunen betalda räntekostnader 0 0 Till övriga betalda räntekostnader 0 0 Övriga finansiella kostnader 0 0 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Resultaträkningens nyckeltal 2014 Avkastning på placerat kapital, % 7,30 9,65 Avkastning på kommunens placerade medel 7,30 9,65 Vinst, % 3,00 3,59 Avkastning på placerat kapital, % = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + till kommunen betalda räntekostnader + till andra betalda räntekostnader + ersättning för grundkapitalet) / (Eget kapital + placerat räntebelagt främmande kapital + avskrivningsdifferens och frivilliga reserveringar). Avkastning på kommunens placerade kapital,% = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + till kommunen betalda räntekostnader + ersättning för grundkapitalet) / (Eget kapital + lån från kommunen + avskrivningsdifferens och frivilliga reserveringar) Vinst, % = 100 * (Över-/underskott före reserveringar / Omsättning) 4.3. Resultaträkningens innehåll Resultaträkningens visar hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna man haft för producerandet av tjänsterna. Största delen av räddningsväsendets intäkter är kommunernas betalningsandelar och inom den prehospitala akutsjukvården 5

222 samarbetsersättningen från Vasa sjukvårdsdistrikt. Räddningsverkets största kostnader är personal- och fastighetskostnaderna. Den sammanlagda summan av räddningsverkets intäkter var: ,63 ( ,81 ). Intäkterna sjönk från föregående räkenskapsperiod med: ,18 (-1,68 %). Motsvarande var kostnadernas totala summa ,70 ( ,47 ), vilka steg med ,77 (+1,44%). Räkenskapsperiodens resultat för Affärsverket Österbottens räddningsverk (finansiella kostnader och intäkter medräknade) visar ett överskott om ,52 ( ,71 ). 5. Finansiering av verksamheten 5.1. Räddningsverkets finansieringsanalys Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott (-underskott) Avskrivningar och nedskrivningar Finansiella intäkter och kostnader 9 68 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva Kassaflödet för investeringarnas del Investeringskostnader Finansieringsandelar för finansieringsutgifter Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånebeståndet Förändringen i kkortfristiga lån från andra 0 0 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar på kommunen Förändring i fordringar på övriga Förändring av räntefria skulder till övriga Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Sambandskontots saldo Saldo Saldo

223 5.2. Finansieringsanalysens nyckeltal 2014 Verksamhetens och investeringarnas ackumulerade kassaflöde 5 senaste år, , ,70 Intern finansiering av investeringar, % 143,10 102,79 Likviditet, (dgr) Quick ratio 1,79 1,61 Current ratio 1,79 1,61 Intern finansiering av investeringar, % = 100 * (Överskott/underskott före extraordinära poster + avskrivningar och nedskrivningar - inkomstskatter) / Egen anskaffningsutgift för investeringar Intern finansiering av kapitalutgifter, % = 100 * (Överskott/underskott före extraordinära poster + avskrivningar och nedskrivningar - inkomstskatter) / (Egen anskaffningsutgift för investeringar + Nettoökning av utgivna lån + Amorteringar på lån) Likviditet (kassadagar) = 365 pv * Sambandskontots saldo / Kassabetalningar under räkenskapsperioden Quick ratio = (Sambandskontots saldo Finansiella värdepapper + Kortfristiga fordringar ) / ( Kortfristigt främmande kapital Erhållna förskott) Current ratio = (Omsättningstillgångar + Kortfristiga fordringar + Finansiella värdepapper + Sambandskontots saldo 31.12) / (Kortfristigt främmande kapital Erhållna förskott) 5.3. Finansieringsanalysens innehåll I finansieringsanalysen samlas affärsverkets alla penningkällor och användning av pengar under räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens transaktioners inverkan på affärsverkets penningtillgångar. Affärsverkets penningtillgångar ingår i stadens tillgångar och de inbördes fordringarna/skulderna uppföljs via ett sambandskonto. Verksamhetens och investeringarnas penningflödes inverkan på penningtillgångarna var ca 359 t (43 t ). Under räkenskapsperioden minskade sambandskontots saldo från t till t Utvecklingen av räddningsverkets finansieringsläge under åren Uppföljningen av räddningsverkets finansieringsutveckling beskriver hur intäkterna räcker till för att täcka kostnaderna. Under de första åren hade verksamheten ett finansiellt underskott. From år 2008 har räddningsverkets finansiering räckt till att täcka kostnaderna för verksamheten och år 2010 var underskottet täckt. Den avgiftsbelagda serviceverksamheten har likaså visat ett överskott from år År 2012 fick man underskottet från de tidigare åren täckt. Överskottet, 2.290,15, överfördes till räddningsväsendets resultat i samband med att ansvaret för den prehospitala akutsjukvården överfördes från de enskilda kommunerna till sjukvårdsdistrikten.. Affärsverket Österbottens räddningsverk finansieringsöverskott är efter år sammanlagt ,50, för räddningsväsendets resultatområde. Den prehospitala sjukvården är efter år 2013 ett eget resultatområde. Enligt dess samarbetsavtal är det finansiella resultatet 0. 7

224 Åren Ingående Totalfinan Saldon siering totalt RÄDDNINGSVÄSENDE Över-/underskott för verksamhetens finansiering (+/-) , , , , , ,12 Över-/underskott för investeringarnas finansiering (+/-) , , , , , ,62 Räkenskapsperiodens verksamhetspåverkan på , , , , , ,50 finansieringen PREHOSPITAL AKUTSJUKVÅRD Över-/underskott för verksamhetens finansiering (+/-) ,06 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Över-/underskott för investeringarnas finansiering (+/-) ,91 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens verksamhetspåverkan på 2 290,15 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 finansieringen VERKSAMHETEN SAMMANLAGT Över-/underskott för verksamhetens finansiering (+/-) , , , , , ,12 Över-/underskott för investeringarnas finansiering (+/-) , , , , , ,62 Räkenskapsperiodens verksamhetspåverkan på , , , , , ,50 finansieringen 6. Balansöversyn 6.1. Räddningsverkets balansräkning AKTIVA 2014 PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital Övriga utgifter med lång verkningstid 6 13 Över-/Underskott tidigare räkensk Räkenskapsperiodens över-/underskott Materiella tillgångar Byggnader FRÄMMANDE KAPITAL Fasta konstruktioner och anläggninga Kortfristigt Maskiner och transportmedel Erhållna förskott Förskottsbetalningar och pågående Leverantörsskulder Övriga skulder Resultatregleringar Placeringar Övriga fordringar PASSIVA SAMMANLAGT RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar Fordringar på kommunen Övriga fordringar Resultatregleringar AKTIVA SAMMANLAGT Balansräkningens nyckeltal 2014 Soliditetsgrad, % 71,92 65,70 Relativ skuldsättningsgrad, % 15,90 19,43 Ackumulerat överskott, Soliditetsgrad, % = 100 * (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet - Erhållna förskott) 8

225 Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (Främmande kapital Erhållna förskott) / Driftsinkomster Ackumulerat överskott (underskott) = Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder + Räkenskapsperiodens överskott /underskott 6.3. Balansräkningens innehåll Balansräkningen beskriver affärsverkets ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Balansräkningen innehåller affärsverkets egendoms- och kapitalposter vid räkenskapsperiodens utgång. På balansräkningens aktiva sida minskade Immateriella tillgångar med ca 7.t, Materiella tillgångar ökade långsammare med ca 164 t (590 t ) och Fordringar minskade med ca 606 t. På balansräkningens passiva sida ökade Eget kapital med räkenskapsperiodens resultat, ca 516 t och Främmande kapital minskade med ca 964 t (148 t ). 7. Behandling av räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens överskott, ,52 ( ,71 ), överförs till kontot för räkenskapsperiodens över-/underskott under eget kapital i balansräkningen. 8 Utfallsjämförelser 8.1. Mål för verksamheten för år som är bindande i förhållande till fullmäktige Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Mätare / uppföljning Utfall Ekonomiska, effektiva och regionalt optimala basservicetjänster Räddningsväsendet: Räddningsväsendets i förhållande till fullmäktige bindande nettokostnad är , i vilken ingår som investeringarnas bindande nettokostnad minst Nettokostnaden fördelas på räddningsväsendets avtalskommuner enligt invånarantalet i kommunvisa betalningsandelar. Räddningsväsendet: Av kommunandelarna lät man bli att fakturera Räddningsväsendets finansiella överskott var efter detta: ,38. Personalens förfaringssätt inom administrationen och ekonomikunnandet är gott. Den prehospitala akutsjukvården: Verksamheten är egenfinansierad så att verksamhetsutgifterna och nettoinvesteringarna skall täckas med inkomstfinansiering. Det finns få felaktiga åtgärder Den prehospitala akutsjukvården: Det finansiella resultatet är 0. Målet har kunnat uppnås. 9

226 Österbottens räddningsverk Räddningsväsendet Ursprunglig budget, Ändrad budget, Bokslut, Kommunandelar ,00 Ersättning för grundkapitalet Rörelseöverskott + avskrivningar ,32 Investeringar netto ,94 Prehospital akutsjukvård Ersättning för grundkapitalet Rörelseöverskott + avskrivningar ,05 Investeringar netto , Räddningsväsendet och bekämpning av oljeskador Resultatområdena: Räddningsväsendet och bekämpning av oljeskador, inkl trygghetstelefonverksamheten och förstdelvårdsverksamheten Enligt räddningslagen (379/2011) ansvarar kommunerna för räddningsväsendet i samarbete på ett område (regionens räddningsverk) som bestäms av statsrådet så som det stadfästs i 4 i lagen om bildande av räddningsområden (1214/2001). Räddningsverket ska inom sitt område sörja för 1) den styrning, upplysning och rådgivning inom räddningsväsendet som syftar till att förebygga eldsvådor och andra olyckor, ha beredskap att avvärja olyckor och ändamålsenlig verksamhet i olyckssituationer och tillbud och när följderna av olyckor begränsas, 2) räddningsväsendets tillsynsuppgifter, 3) varning av befolkningen vid tillbud och olyckor samt det larmsystem som behövs för detta, 4) de uppgifter som hör till räddningsverksamheten. Utöver detta kan räddningsverket ha följande uppgifter: 1) det kan handha uppgifter i anknytning till den prehospitala akutsjukvården, om det lokala räddningsväsendet och en samkommun för ett sjukvårdsdistrikt i enlighet med 39 2 mom. i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) kommit överens om att ordna denna vård i samarbete, 2) det ska stödja beredskapsplaneringen i en kommun som hör till räddningsområdet, om detta har överenskommits med kommunen, 3) det ska sörja för oljebekämpning och även andra uppgifter som ålagts det lokala räddningsväsendet i någon annan lag. Närmare bestämmelser om det lokala räddningsväsendets och räddningsverkets uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. Österbottens räddningsverk upprätthåller räddningsväsendets tjänster I Österbotten. Räddningsverkets medlemskommuner var år : Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Korsholm, Vasa, Storkyro, Laihela, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad Österbottens räddningsverks betalningsandelar år Räddningsverket verkar i enlighet med ett samarbetsavtal i Vasa stads organisation som ett bokföringsmässigt avskilt affärsverk som finansieras via skattemedel. I enlighet med samarbetsavtalet betalar medlemskommunerna räddningsväsendets kostnader som 10

227 betalningsandelar baserade på invånarantalet. Investeringarnas finansieringsdel ingår i kommunernas betalningsandelar. Räddningsverket kan skaffa andra intäkter genom att producera och sälja tjänster, som lämpar sig till verksamheten. Räddningsverkets budget och kommunernas betalningsandelar till räddningsverket bestäms av affärsverket Österbottens räddningsverks direktion och fastställs av Vasa stads stadsfullmäktige. Räddningsväsendets medlemskommuners betalningsandel år var: Betalningsandelarna fördelades mellan medlemskommunerna i förhållande till invånarantalet året före budgetåret ( ). Betalningsandelen för år var enligt budgeten 74,80 /invånare med ett invånartal om invånare. I samband med bokslutsbehandlingen har räddningsdirektören, med direktionens bakgrundsbeslut, beslutat låta bli att fakturera 4,50 /invånare, dvs av betalningsandelarna. Med returen beaktad så var kommunernas slutliga betalningsandel till räddningsväsendet 70,30 /invånare. Asukkaita/Invånare Kuntaosuus / Kommunandel: ,13 /as Muutos / Förändring 653-0,33 /as 14 - Kuntaosuus / Kommunandel: ,80 /as Palautus / Retur ,5 /asukas-inv Kunta Asukasluku* Osuus %:ssa Osuus /asukas Kommun Invånarantal* Andel i % Andel / inv. Isokyrö Storkyro ,25763 % ,00 70,30 Kaskinen Kaskö ,90602 % ,00 70,30 Mustasaari Korsholm ,85402 % ,50 70,30 Korsnäs Korsnäs ,48855 % ,00 70,30 Kristiinankaupunki Kristinestad ,69853 % ,50 70,30 Laihia Laihela ,37368 % ,50 70,30 Maalahti Malax ,74487 % ,00 70,30 Uusikaarlepyy Nykarleby ,04953 % ,00 70,30 Närpiö Närpes ,26493 % ,50 70,30 Pedersöre Pedersöre ,36222 % ,00 70,30 Vaasa Vasa ,50954 % ,50 70,30 Vöyri Vörå ,49048 % ,50 70, ,00000 % ,00 70,30 Asukasluku / Invånarantal * = Mål som är bindande i förhållande till direktionen Process: Förebyggande av olyckor Verksamhetsidé Med förebyggande av olyckor avser man åtgärder, vilkas syfte är att minska sannolikheten, att en olycka sker, och genom förebyggande åtgärder minska skador orsakade av olyckor Uppnående av de operativa målsättningarna De operativa målsättningarna har i huvudsak förverkligats. Företags- och anläggningsobjektens granskningar i enlighet med tillsynsplanen har förverkligats till 91% trots att kravet i servicenivåbeslutet är 100 %, bostadsbyggnaders brandsyner har förverkligats till 68% när kravet är 70 %. Småhus egentillsynsåtgärder har förverkligats till 88% när målet är 70%, vilket kan anses som mycket bra. 11

228 Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Olyckornas antal och följder i förhållande till invånarantalet minskar på Österbottens räddningsverks område. Utvecklingen av antalet olyckor/ PRONTO Räddningsväsendets resurs- och uppdragsstatistik. Informationen jämförs med medeltalet från fem föregående år. Målsättningen har förverkligats. Totalantalet olyckor år var 2455 stycken när de i medeltar är 2954 på vårt område under åren. Antalet byggnadsbränder och hot om byggnadsbrand var 157 stycken när medeltalet är 200. Olyckstyperna granskning/gardering av brandvarnare och handräckningsuppdrag var över I verkställande av servicenivåbeslutet (SNB ) granskar man kraven för processen förebyggande av olyckor och hanteringen av ändringar i verksamhetsmiljön ur följande synvinklar: Organisering, personalresurser, planering och tillsynsarbetets mängd och kvalitet. För att utveckla resultatrika samarbetsprocesser görs följande åtgärder: - Man strävar efter att öka samarbetet med social- och hälsovårdsmyndigheterna i förebyggande av olyckor, till exempel med att stöda olika projekt som handlar om att säkra brandsäkerheten för personer med nedsatt funktionsförmåga som bor hemma. Åtgärderna gällande implementerandet av tjänstenivåbeslutet till förebyggande arbetets process och att till processen riktade kraven, och verksamhetsmiljöns förvaltning är ändamålsenliga. Man jämför de planerade åtgärderna med de förverkligade. medeltalet. Målsättningen har förverkligats. I anslutning till organisationsutvecklingen har förebyggande arbetets process och dess utvecklingsbehov analyserats. Arbetet har överlåtits åt räddningsdirektören 04/. Räddningsdirektören har behandlat utvecklingsstrategin för hela verkets organisation; både i samband med ledningsgruppsmöten, samt under förmansseminariet Målsättningen har i huvudsak förverkligats. - man deltog i utredningen vars målsättning var ett tilläggsprojekt till Kotona paras Hemma bäst -projektet inom tre räddningsverks områden. Projektet förverkligades inte. Vi deltar i en utredning om i vilket det förutnämnda projektet skulle omfatta Österbottens räddningsverks område. Ännu finns ingen information om projektet kommer att förverkligas. - Inom ramen för programmet för den inre säkerheten fungerar man i samarbete med kommunerna och regionförvaltningsverket. - begärda representanter har utnämnts till nätverk och arbetsgrupper som fungerar inom programmet för kommunernas interna säkerhet. Personer har utnämnts till Västra Finlands Regionförvaltningsverks helhetssäkerhetsarbetsgrupp och sekretariat samt till begärda temanätverk/-grupper. RFV har meddelat om förnyandet av organisationen inom helhetssäkerhetens samarbete (utnämningsbrev 15.5.), till vars följd räddningsverket utser sina 12

229 representanter till nätverk och arbetsgrupper i enlighet med utnämningsbrevet. - Följer uppkomsten av s.k. regionala byggnadstillsyner och ser till att räddningsmyndigheternas andel i tillsynen av byggandet utgår från kraven om tillsyn i räddningslagen och speciell sakkunskap. - Stöder utvecklingen av byggnadstillsynens tillsynsprocess beträffande tätheten för brandtekniskt sektionerande konstruktioner. Säkerhets och beredskapsutbildning ordnas för säkerhetspersonalen i företag, inrättningar och husbolag. Gransknings- och tillsynsuppgifter görs enligt den fastställda tillsynsplanen. Granskningarna grupperas jämnt så att granskningarna huvudsakligen har gjorts före slutet av oktober. För att utveckla dokumenttillsynen görs följande åtgärder före slutet av år : - Uppföljning och utveckling Säkerhets- och beredskapsutbildning ordnas i samarbete med SPEK Pohjanmaa Österbotten, I SPEK s utbildningskalender har det på Österbottens räddningsverks område planerats följande utbildningar våren : Bostadsfastigheters säkerhetskurser 2 st finskspråkiga och 2 st svenskspråkiga samt befolkningsskyddsskötares kurser 2 st finskspråkiga. Förverkligandet av granskningsdokumenten och övriga tillsynsuppdrag jämförs med målsättningarna i tillsynsplanen. (Informationen fås från Merlot brandsynssystemet). Det förverkligade jämförs med gällande målsättningar. - vi har följt med miljöministeriets i frågavarande arbetsgrupps arbete. Utnämningsbrevet YM012:00/2014, Kommunförbundets mellanrapport 2014 samt uppskattningen av för- och nackdelar. Inga beslut är vad vi vet ännu gjorda. - I samarbete med Vasas byggnadstillsyn har det planerade projektet inte framskridit. Räddningsverket har meddelat sin beredskap, att delta i projektet. Alla säkerhets- och beredskapsutbildningar har inhiberats för första och andra kvartalet år på grund av för litet antal deltagare. Föregående år inhiberades cirka en tredjedel av utbildningarna för samma tid. En klar orsak till minskad deltagarandel har inte erhållits. Nationellt är läget likadant när SPEK s säkerhetsoch beredskapsutbildare diskuterade situationen den under ett tillfälle för utbildare inom Beredskap på eget initiativ i Seinäjoki. Vid tillfället funderade man som arbetsgrupp i ämnet Vad motiverar till att komma på utbildning? Finns det möjligen hinder? Gruppernas tankar samlades och vidarebefordras till SPEK. Målsättningen har i huvudsak förverkligats. De allmänna brandsynerna har för-verkligats. I företags- och industriobjekt har allmänna brandsynerna förverkligats till 91%(kravet är 100%) och i bostadsbyggnader till 68%(kravet är 70%). Egen tillsyn av småhus har registrerats som utfört till 88%(kravet är 70%). Målsättningen har förverkligats. - Verksamhetsmodellen via egen tillsyn har tagits täckande i bruk i tillsynen av småhus. - vi har följt med informationen 13

230 av den verksamhetsprocess som tagits i bruk för egenkontroll, så att tillsynsformen används täckande vid tillsyn av småhus. - Man utreder om egenkontroll kan tas i bruk för andra bostadsbyggnader än småhus. Granskning av processen för att behandla dokument i anslutning till förebyggande av olyckor färdigställs. Räddningsmyndigheten deltar i rådslag som kräver räddningsväsendets sakkunskap, ger utlåtanden enligt servicenivåbeslutet och deltar i myndighetstillsyner i den omfattning som förutsätts i servicenivåbeslutet och tillsynsplanen. För övervakning av skyldigheten att granska oljecisterner under jord på viktiga grundvattenområden kommer man att fortsätta med utvecklandet av ett uppföljningssystem i samarbete med miljömyndigheterna och kommunerna, och det kommer att implementeras i tillsynsåtgärderna före slutet av år. Brandutredningen utvecklas på räddningsverkets område av brandutredningsgruppen. Samarbetet med polisen utvecklas. Man strävar efter att bedöma brandorsaken för alla byggnads- och terrängbränder. Vi följer nationellt givna anvisningar och temautredningar. Räddningsplanernas planeringsprocess uppdateras år. Deltagaraktiviteten i rådslag och utlåtanden jämförs med målsättningen i tjänstenivåbeslutet och tillsynsplanen. Förverkligande av målsättningarna och åtgärderna. Pronto. I brandutredningen har man följt räddningsverkets interna brandutredningsdirektiv. Brandutredningsarbetsgruppen har beslutat att för år 2014 givna temautredningar fortsätter även år. Förverkligande av målsättningarna och åtgärderna. från räddningsverkens kompanjonsnätverk gällande utvecklandet av egen tillsyn även i tillsynen av andra objekt än småhus. Dokumenthanteringsprocessen har beskrivits och behandlats i arbetsgruppen Förebyggande av olyckor, i ledningsgruppen samt i förmanspalavern den Behandlingsprocessen för vissa dokument har redan ändrats. Den slutliga implementeringen väntar på eventuella förändringar som ibruktagandet av räddningsväsendets botten för datahanteringstjänster år 2016 eller 2017 för med sig. Målsättningen har förverkligats. Vi har deltagit i evenemangen i fråga och gett ifråga varande utlåtanden inom utsträckning som servicenivåbeslutet och tillsynsplanen kräver. Målsättningen har delvis förverkligats. I Merlot brandsyneprogrammet har det skapats (anskaffats) en kartversion som kan utnyttjas på basen av registeruppgifterna, om aktuella, och därvid lokalisera underjordiska oljecisterner på viktiga grundvattenområden. Man håller på att utveckla en blankett som bifogas till egen tillsyndokumenten då när det är fråga om ett småhusområde som skall övervakas enligt tillsynsplanen. Blanketten är ej ännu i produktionsbruk. Rapporterna är noggrant ifyllda inom utsatt tid. För tiden har sammanlagt 13 st brandutredningsrapporter gjorts, varav fem anknyter till temautredningar och sex till räddningsverkets egna direktiv (i vilka betydande egendomsskador har funnits). Under rapporteringstiden har tre branddödsfall skett. Målsättningen har delvis förverkligats. Under dokumentbehandlingsprocessens utveckling har 14

231 Ibruktagandet av hanteringsprocessen för räddningsplaneringen av offentliga tillställningar följs upp. Skyldigheten att utarbeta utredning om utrymningssäkerheten övervakas och följs upp med bl.a. följande åtgärder: - Med periodiska tillsynsåtgärder (tillsynsplanen ). - Genom att följa upp utarbetade utredningar för åren om hur interna behandlingsprocessen har etablerats och förverkligats, så att behandlingarna och bedömningarna görs på ett enhetligt sätt. - Deltar i ett projekt där man får en riksomfattande lägesbild om säkerhetsläget i objekt med utredning om utrymningssäkerheten. Säkerhetskommunikationen utvecklas på basis av områdets riskbild. - I säkerhetskommunikationen strävar man efter att använda nya former, bl.a. genom att utnyttja sociala medier och beakta riksomfattande evenemang. En säkerhetsoch kommunikationsplan görs årligen. Sotningstjänster: - Ordnas enligt servicenivåbeslutet som distriktssotarsystem och utvecklas som en del av tillsynen. - Uppföljning om nationella Förverkligande av målsättningarna och åtgärderna. Förverkligande av målsättningarna och åtgärderna. Trygghetsinformationsstatistiken PRONTO. Av Facebook erbjudna statistik över besöks, gillare- och kommentarantalet Informationen jämförs med förverkligandet av föregående år och förverkligande av årsplanens på tyngdpunktsområden. Förverkligande av målsättningarna och åtgärderna. behandlingsprocessen för räddningsplaner vägletts, beskrivits och effektiverats. Det kräver dock ännu engagemang och vägledning. Målsättningen har förverkligats. I samband med utvecklingsarbetet av Behandlingsprocessens direktiv har preciserats och är i produktionsbruk. Planernas behandling uppföljs. Räddningsverkens kompanjonsnätverk publicerade sina direktiv och blanketter och dessa överförs till en del av vårt räddningsverks direktiv i början av år Målsättningen har förverkligats. - Förverkligandet av ålägganden har följts i samband med objektens brandsyn i enlighet med tillsynsplanen. - Arbetsgruppen för förebyggande av olyckor har följt implementeringen av behandlingsprocessen vid sina möten. - Brandinspektör Mikko Ahola deltar som verkets representant i kompanjonsnätverkets ifråga varande projekt/arbetsgrupp. - Tyngdpunktsområdet för år, andra nivåns studerande, förverkligades i form av Röda Vägen kampanjen. - Den årliga NouHätä! kampanjen förverkligades till 50%. De svenskspråkiga skolorna bör aktiveras mer. - Österbottens stormässa, Österbottens byggnadsmässa, Kristinestads sommarmarknad, och Juthbackamarknaden var områdets största evenemang, i vilka man deltog. Målsättningen har förverkligats. - Sotningstjänsterna har ordnats enligt beslut via distriktssotarsystemet. I anslutning till sotningssystemet har sotningstjänsterna anskaffats (konkurrenssatts) i 15

232 sotningsutredningen ger upphov till ett lagstiftningsprojekt som kan inverka på sättet att ordna sotningstjänsterna. enlighet med sotningstjänstavtal eller via sotningsdistrikt som har blivit lediga - I anslutning till det nationella sotningsprojektet ordnades det ett delgivande åt direktionen(12/2014) och de lokala distriktssotarna sammankallades till möte 2/. I förutredningen till projektet gavs ett utlåtande 1/. Ifråga varande projekt framskrider eventuellt till ett lagstiftningsprojekt år Process: Räddningsverksamhet Verksamhetsidé Räddningsverket ansvarar för de uppgifter som hör till räddningsverksamheten när en eldsvåda, någon annan olycka eller risk för en eldsvåda eller olycka kräver skyndsamma åtgärder för att skydda eller rädda människors liv eller hälsa, egendom eller miljö och åtgärderna inte kan vidtas på egen hand av den som drabbats av olyckan eller risken för den eller inte ankommer på någon annan myndighet eller organisation. Enligt 32 i räddningslagen hör det till räddningsverksamheten att: 1. ta emot larm, 2. varna befolkningen, 3. avvärja överhängande olyckor, 4. skydda och rädda offer för olyckor samt människor, miljö och egendom som är i fara, 5. släcka eldsvådor och begränsa skador, och 6. ha hand om ledning, kommunikation, underhåll och andra stödfunktioner i anslutning till de ovan nämnda uppgifterna Uppnående av de operativa målsättningarna De operativa målsättningarna har i huvudsak förverkligats. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Räddningsberedskapens nuläge och utvecklingsbehov i en verksamhet som förändras utvärderas på basis av räddningsområdets riskanalys och stationsklassificeringen. I servicenivåbeslutet planeras räddningsväsendets beredskap så att den motsvarar områdets riskbild och räddningslagens anda. Räddningsverksamheten och dess beredskap bedöms från rapporter som görs över alla räddningsuppdrag. På basis av stationsklassificeringen granskas och utvecklas bl.a. följande delfaktorer: Rätt placering/kvalitet på materiel genom att beakta Antalet räddningsuppdrag från början av år är 2455, som är -6,28% mindre än nivån från Antalet olyckor är mindre (fara för byggnadsbränder och markbränder är mindre) än år Myndighetshjälp, samt handräckning till övriga funktionärer, samt oljeskade- och förstavårdsuppdrag var motsvarande flera. 16

233 regionala hotbilder. Att det finns tillräckligt med personal, utbildningsnivå och utbildningsbehov med att beakta regionala hotbilder. Tyngdpunktsområden i utbildningen år kommer att vara ledarskaps fortbildning för enhetschefer och kommunikationstrafik för brandkårer. Vi utvecklar verksamhetssätten genom att utnyttja teknologi och informationsledning. Stationernas beredskapsstyrka under olika tider av dygnet/stationernas beredskapsbehov. Vid planeringen av brandstationernas beredskap beaktar man jour- och beredskapsarrangemangen samt brandkårsavtalen som är i kraft. Behovet av ändringar i larmresponserna genom att beakta stationernas verksamhetsförutsättningar samt samarbete med grannräddningsverken. Stationernas specialiseringar och utbildningsbehovet i anslutning till det. Uppföljning av hur räddningspersonalen deltar i övningar/utbildning med personalresursprogrammet. Samarbete med andra räddningsområden enligt räddningslagen beträffande beredskapen. Målet för uppdrag på riskrutorna I III är 80 % och dessutom förverkligas räddningsverksamhetens aktionsberedskap till 80 %, emellertid så att båda målen förverkligas till 50 %. Det genomsnittliga målet för aktionsberedskapstiden i alla Med hjälp av information från PRONTO bedöms resursernas tillräcklighet. Utbildningsnivån och -behoven bedöms på basen av stationsklassificeringen och under räddningsuppdrag gjorda observationer. Tillgänglighet och bruk av system som kan utnyttjas i räddningsverksamheten. Stationsklassificeringen skall uppdateras till att tjäna denna målsättning. Aktionsberedskapstiden och resursernas tillräcklighet. Utvecklingsbehoven under en egen punkt. Stationsklassificeringens specialiseringsbehov skall utredas. Kvartalsrapporteringen av gjorda övningar och utbildningen i enlighet med utbildningsplanen. Larmresponsen och information från PRONTO. Första enhetens och räddningsverksamhetens aktionsberedskapstid. Enligt information från PRONTO har resurserna i början av situationen varit tillräckliga under 1852, överdimensionerade under 42 och personalen otillräcklig under 11 fall av totalt 1914 brådskande räddningsuppdrag. Inga utbildningar i enlighet med tyngdpunktsområden har rapporterats. Kommunikationstekniken har förbättrats men det finns mera att utveckla. Effektivt ledarskap har gynnats med nya systemer och teknik. Uppdateringen av stationsklassificeringen har inletts. Förändringar i larmresponsen registreras på våren 2016 i det nya ERICA-systemet. ERICAs tagning i bruk sker enligt besluten i Nödcentralverket. Kartläggningen av specialiseringen/planeringen av enkäten framskrider. Uppföljningen av personaladministrationsprogrammet Promeron har till största delen förverkligats. Antalet samordnade uppdrag har varit 60 stycken, varav Österbottens räddningsverk har varit den hjälpgivande 21 gånger och erhållande part 39 gånger. Larmresponsen motsvarar behovsläget just nu. Diskussionen har öppnats gällande ytterligare utveckling av samarbetet mellan Mellersta Österbottens och Jakobstads områdes samt Södra Österbottens räddningsverk. För första enhetens del har målsättningen för aktionsberedskapstiden uppfyllts till 87% (mätt från 948 uppdrag). Målsättningen för räddningsverksamhetens aktionsberedskapstid har uppfyllts till 96% (mätt från 562 uppdrag). 17

234 brådskande uppdrag är 15 min oberoende av riskklass. Infrastrukturen i räddningsverkets kommunikations- och ledningscentral uppdateras för att motsvara behovet vid störningssituationer och storolyckor. Räddningsväsendets beredskapsplan uppdateras till de delar som förutsätts i räddningsväsendets planer. Följer upp och deltar i MIRGverksamheten under handledning av riksomfattande styrgruppen. Följer upp kommunernas planläggning och byggplaner och vad de har för inverkan på riskbilden. Byggandet av räddningsverkets ledningscentral (RRP JOKE) är nästan färdigt. Direktiv för användandet av JOKE. Aktualiteten och innehållet av planerna för räddningsverksamhet. Ingen MIRG-verksamhet har förekommit. Samarbete gällande förhindrande av olyckor och räddningsverksamheten. RRP JOKE är färdigt och har tagits i bruk. Planer har uppdaterats för vissa stora olyckor. Ingen MIRG-verksamhet har förekommit, en övning med gränsbevakningens helikopter har hållits. Samarbetet måste ytterligare utvecklas. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Räddningsverkets oljebekämpningsplan upprätthålls och uppdateras regelbundet för att motsvara förhållandena. Oljeskyddsplanens aktualitet och förverkligande. huvudsak förverkligas. Man stöder bildandet av frivilliga grupper på området. Försvarsutbildningsföreni ngen rf bildar inom ramen av den egna verksamheten olika grupper för att stöda oljebekämpningen (stora olyckor). Möte/utbildning hålls med kommunernas kontaktpersoner. Antal prestationer. Antal prestationer. Den nya oljebekämpningsplanen för åren blev färdig i början av år. Föregående plan kunde i De oljebekämpningsuppgifter man blivit alarmerad till har omskötts. Räddningsverket har skött med sin utrustning och sitt övningsmateriel MPK rf:s utbildningsverksamhet. Räddningsverket har styrt beredskapen på sitt område för hamnars och stora oljebehandlares del. Uppgifterna om kommunernas kontaktpersoner har erhållits och listan har uppdaterats. Räddningsväxter uppgifter per år Sammanlagt Process: Beredskap Verksamhetsidé Med beredskap syftar man på verksamhet, med vilken man säkerställer en möjligen störningsfri skötsel av uppgifterna i alla säkerhetssituationer, vilka är normala förhållanden, störningssituationer, undantagsförhållanden samt specialsituationer. Befolkningsskyddet är skyddande av människor och egendom och skötande av räddningsväsendets uppgifter i undantagssituationer samt beredskap för dem. Beredskapsåtgärder är bland annat: beredskapsplanering, förhandsförberedelser, utbildning samt beredskapsövningar. Den materiella beredskapen syftar på problemen i samband med materialtillgänglighet. Beredskapsplaneringen är planering av beredkap under normala förhållanden. Vad beträffar uppgifterna i anslutning till beredskapen så skall räddningsverket ombesörja på sitt område stödandet av kommunernas beredskapsplanering och för skyddandet av kontinuiteten av sin egen verksamhet göra planer för beredskap i olika 18

235 störningssituationer och specialsituationer. Dessutom sköter räddningsverket varnandet av befolkningen i faro- och olyckssituationer samt sköter om alarmsystem som behövs till detta Uppnående av de operativa målsättningarna De för år uppsatta målsättningarna har i huvudsak nåtts. Samarbetet för stödande av kommunernas beredskapsplandering fortsätter och uppdateringen av räddningsverkets egna planer fortgår. Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Enligt planen för störningssituationer Kan inte bedömas. och storolyckor grundas en räddningssammanslutning och dess ledningssystem inom två timmar efter att första enheten har tagit emot larmet. P30 eller P20 grundar en situations-/ledningscentral inom en timme enligt situationen enligt planen som utarbetats för verksamheten i ledningscentralen. På basen av användningen av ledningscentralen (olyckor och övningar). Enligt nya lagstiftningen ska räddningsverken ha intensivare samarbete i anslutning till beredskapen. Utvecklande av samarbetet mellan kommunerna och räddningsverken. Man ordnar s.k. kartövningar med kommunernas ledningsgrupper som hänför sig till olika typer av störningssituationer. Överföring av lägesbilden mellan kommunernas ledningscentral och räddningsverket genom att utnyttja förbindelsekanalerna. Vi stöder kommunerna i beredskapsplaneringsuppgifter. Räddningsverket ordnar årligen 2 3 övningar för storolyckor och störningssituationer. Skyldigheten omfattar även att vart tredje år ordna en övning i objekten med säkerhetsutredning. Handräckning till en annan Man följer upp och deltar i det nationella samarbetet om beredskapen Man fortsätter med att stöda och vägleda kommunerna i uppgörandet av beredskapsplaner och förverkligandet av beredskapsåtgärder. Räddningsverket deltar i Kommunförbundet rf:s koordineringsprojekt (KUJA) för att få det implementerat i kommunerna. Det praktiska övandet påbörjas i det skede när kommunerna har bedömt sin egen beredskapsnivå och uppdaterat sin beredskapsplan. Utbildningsplanen och övningarnas årsklocka. Planeringen av direktiv samt övningar har inletts. Man är med i arbetsgruppen för beredskap, som grundades i januari inom det nationella partnerskapsnätverket, var ett mål är att utveckla olika verksamhetsmodeller för räddningsverkena för att kunna stöda kommunala och samkommunala funktionärer inom beredskap. Denna grupp har hållit tre möten under år vari arbetsgruppens målsättningar har utarbetats. Inom KUJA-projektet utvecklar man arbetsredskap för kommunerna och en guide i identifierandet av hotbilder och nyckelfunktioners kontinuitetsadministrering och krisledarskap. På hösten inleddes en serie om tre till kommunerna riktade arbetsmöten och som anknyter till projektet, vilka fortsätter till våren I samband med varje arbetsmöte ger man till kommunerna praktiska uppföljningsuppdrag. I november hölls ett första arbetsmöte inom KUJAprojektet, var man gick igenom grunderna för beredskap med kommunernas representanter och KUJA-projektets innehåll. Arbetsmötena fortsätter i mars I säkerhetsutredningsobjekten har övats planenligt. Antalet handräckningsuppdrag var 23 st 19

236 myndighet ges enligt vad som räddningslagen förutsätter. Räddningsverket deltar med personal och materiel i handräckningsuppdrag enligt det som lagen förutsätter genom att noggrannare komma överens om det med samarbetsmyndigheterna. Samarbetet för planering av räddningsverksamheten och dess beredskap och verkställandet av den ökas med grannräddningsverken. Räddningsverket utarbetar verksamhetsanvisningar med samarbetsmyndigheter. Beredskapsplaner i anslutning till undantagsförhållanden, andra störningssituationer och storolyckor i kommunerna uppdateras. Planerna uppdateras omedelbart ifall omständigheterna eller riskbedömningen väsentligt ändrar. Räddningsverket upprätthåller riskanalys som en evakuering förutsätter och planer och beredskap för att förflytta befolkningen som är i fara från faroområdet. Evakueringsplanen integreras med i kommunerna utarbetade planer eller planer som ska utarbetas för underhållet av den evakuerade befolkningen. Nyckelpersonerna i kommunerna inskolas i evakueringsplanens ändrade innehåll samt för att upprätthålla kunskapen i samband med personbyten. Räddningsverket gör nödvändiga avtal om villkoren och förfaringssätten beträffande räddningsväsendets samarbete med olika samfund och uppdaterar samarbetsavtalen som är i kraft. Räddningsverket sköter om räddningsverkets beredskap inför undantagsförhållanden och utbildning i anslutning till det samt reserverar personal för hela räddningsverkets område. Reservationen av personer till formationerna och reservationen av byggnader granskas. Räddningsverket stöder och vägleder kommunerna i att uppdatera åtgärder som hör till beredskapsplanerna och beredskapen. Räddningsverket deltar i implementerandet av Kommunförbundet rf:s koordineringsprojekt (KUJA). Inrikesministeriets anvisning om planerandet och förverkligandet av befolkningens evakuering är under uppdatering. Noggranna uppgifter om tidtabellen för när den nya anvisningen blir färdig finns ej. Räddningsverkets evakueringsplan uppdateras enligt den nya anvisningen. Ärendet har beaktats i samband med stödandet av kommunernas beredskapsplaner och beredskap. och steg från år 2014 med 91,6% Utvecklingen av samarbetet mellan Mellersta Österbottens och Jakobstads räddningsverk har inletts. Verksamhetssätten mellan grannräddningsverken har integrerats. Inom KUJA-projektet utvecklar man arbetsredskap åt kommunerna och en guide i identifierandet av hotbilder och nyckelfunktioners koordinering och krisledarskap. På hösten påbörjades en serie om tre till kommunerna riktade arbetsmöten och som anknyter till projektet. Detta fortsätter till våren Förberedelserna för uppdaterandet av räddningsverkets evakueringsanvisning och insamlandet av bakgrundsuppgifter är under arbete. Arbetet fortsätter. Stöd och vägledning ges hela tiden. Ruinbanan för hundar blev färdig, för utbildandet av räddningshundgrupper och upprätthållandet av deras färdigheter. Räddningshundgrupperna ingår i de av räddningsverket planerade BFSformeringarna. 20

237 Fördelningen av skyddsavsnitten på räddningsverkets område granskas, vid behov görs ändringar i områdesindelningen. Uppdateras räddningsverkets beredskapsplan med tanke på beredskapen för undantagsförhållanden. Uppdateras reserveringarna av personer, byggnader och arbetsmaskiner samt fordon på hela räddningsverkets område. I uppdateringsarbetet beaktas de nya anvisningarna. Arbetet fortsätter. Förstadelvårds- och trygghetstelefonverksamhet Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Förstadelvårdsverksamheten produceras och utvecklas på basis av riskidentifiering tillsammans med sjukvårdsdistriktet. Första delvårdsenheternas totalantal inom hela verksamhetsområdet. Inga förändringar under år, förverkligas av 25 avtalsenheter. Underhålls- och tilläggsutbildning ordnas för förstadelvårspersonalen av räddningsverket. Trygghetstelefontjänsterna fortsätter på de nuvarande områdena enligt avtalen. Trygghetstelefonverksamheten skall bedömas och utvecklas i samarbete med avtalsparterna. Förverkligande av utbildningen i enlighet med årsklockan två gånger/år Beställare-/ producentavtal mellan Vasas samt övriga städers och kommuners hälso- och socialvård. Gemensamma möten med avtalsparterna. Har förverkligats enligt planen på södra och norra området. Det mellersta området kommer efter. Inga förändringar i trygghetstelefon-verksamheten. Avtalsenlig verksamhet sker i Vasa, Korsholm, Malax, Kaskö och Närpes. Har förverkligats. Förstadelvårds- och trygghetstelefonverksamhetens uppgiftsantal Trygghetstelefoner vi administrerar Trygghetstelefonuppgifter* Förstadelvården *i trygghetstelefonuppdragen har beaktats endast operativa av ambulansen utförda uppdrag Förverkligandet av resultatet för räddningsväsendets och bekämpningen av oljeskadors resultatenhet Målet är att inkomsterna räcker till att förverkliga verksamheten enligt med den i servicenivåbeslutet uppställda nivån. Bokslut 2014 Ursprunglig Förändringar i budget budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse Verksamhetsutgifter , ,00 0, , , ,02 Verksamhetsinkomster , ,00 0, , , ,63 Verksamhetsbidrag , ,00 0, , , ,39 21

238 8.3. Resultatenhet: Prehospitala akutsjukvårdstjänster Process: Prehospital akutsjukvård Verksamhetsidé Österbottens räddningsverk producerar förstavårdstjänsterna kvalitativt, patienttryggt samt effektivt i samarbete med Vasa sjukvårdsdistrikt. Inom förstavårdstjänsterna strävar man till att vara en mänsklig och läraktig organisation, som beaktar förändringarna i verksamhetsomgivningen Uppnående av de operativa målsättningarna I huvudsak nåddes de fastställda operativa målsättningarna år. En del av de operativa målsättningarna är ännu under arbete Mål som är bindande i förhållande till direktionen Övriga mål Utvärderingskriterium/mätare Uppnående av målet Österbottens räddningsverk fungerar som en pålitlig och kvalitativ producent av prehospital akutsjukvård, som uppfyller kraven som ställs på en producent i hälso- och sjukvårdslagen och förordningen för prehospital akutsjukvård samt de krav som VSVD:s servicenivåbeslut för år ställer på en producent. PTP procenter när patienten nås på basen av riskområden 8min, 15min ja 30min. VCS Haipro-programmet VCS administrativa överläkares utredningar Patientskadecentralens utredningar. Valviras / Avis utredningar. VCS akutmedicinska enhetens responser. Elektroniska Love-tentamen (trygg medicinvård) Kvalitetskontrollplanen/självbedöm ning VSVD:s fullmäktiges, styrelsens och de ledande tjänstemännens respons i samband med rapporteringen. Intressentgruppernas respons. Direkta kundresponser Förverkligandet av procentenheter när patienten har nåtts månaderna 1-10 år hela VSVD:s område; A/B 8 min A/B 15 min Riskområde 1 91% 98% Riskområde 2 67% 96% Riskområde 3 34% 76% VSVD s PTP-målsättning A/B 8 min A/B 15 min Riskområde 1 90% 99% Riskområde 2 70% 95% Riskområde 3 40% 80% Nationellt riktvärde (SHM/RFV) A/B 8 min A/B 15 min Riskområde 1 80% 90% Riskområde 2 65% 80% Riskområde 3 45% 80% Områdesmässigt har målsättningarna uppnåtts tillräckligt bra. På kommunnivån lämnar man efter för ett par små kommuners del på riskområde 3. Rapporten har överlåtits till RFV i samband med ett inspektionsbesök. De var nöjda med resultatet, inga åtgärdskrav. Förstavårdsuppdrag sammanlagt st: - 17 st Haipro-anmälningar (egna/övriga) - 3 st utredningsbegäran från VCS - 3 st utredningsbegäran till Patientskadecentralen LOVE-tenten förverkligas En självbedömning enligt EFQMkvalitetsmodellen har utförts 22

239 Prehospitala akutsjukvården produceras, bedöms och förbättras även i fortsättningen i samarbete med Vasa sjukvårdsdistrikt. Servicestrukturen utvecklas på basis av behovet och totala nyttan i samarbete med sjukvårdsdistriktet och kommunernas social- och hälsovårdsenheter. Samarbetsavtalet. Det operativa och ekonomiska samarbetet. Ökningen och avslutande av utomstående tjänstestrukturer och samarbetsformer i verksamheten. 06/. För Österbottens räddningsverksdel förverkligas 51% av påståenden. Tillförlitligheten är inte den bästa möjliga. Utvecklingstillfällena har inte hållits. förverkligas 02/2016. VSVD s fullmäktige och styrelse har inte gett någon respons över verksamheten. Samarbetet löper bra mellan ledande tjänstemän. Den negativa kundresponsen är marginell i förhållande till antalet uppdrag och på samma nivå. Samarbetsavtalet är i kraft tillsvidare med en uppsägningstid på ett år. Det operativa och ekonomiska samarbetet förverkligas. En utmaning är förutseendet och trovärdigheten av ekonomin. Vasas och VSVD s budgettekniska differenser. Distansläkartjänsterna via Doctagon har utvidgat sin verksamhet på området. Detta stöder förstavårdssystemet bra. Ett samarbete sker med dem. Verksamheten är förenhetligt på hela akutvårdsområdet och svarar mot de linjedragningar och mål som arbetsgivaren och den instans som har ansvar för organiserandet av verksamheten har. Utvärderingen och utvecklandet av förmanssystemet fortsätter samtidigt med räddningsverkets organisationsförändring. Man upprätthåller en tillräcklig personalstruktur inom ekonomins ramar så, att verksamheten inte äventyras och att TNB t förverkligas. Vårdnivåns förstavård skall tryggas med en tillräcklig styrka. Personalen sporras i bemästrande av utvecklingen av självinitiativa kunnandet. Arbetsgivaren tillsammans med VSVD t skapar förutsättningar till De planerade målens förverkligande på redskaps-, utrustnings-, verksamhets- och kulturnivå. Organisationsförändringen och förverkligandet av förmanssystemet under höstperioden. Personal- och ekonomiplanerna; planering, förverkligande, bedömning och sammandrag. Personalens självinitiativa studier vid yrkeshögskolenivån, specialiserings-utbildningar. VSVD-simuleringen/kunskaps- Har konsekvent förverkligats. På södra området råder ännu en skild kultur och ett skilt arbetssätt. Pågår fortsättningsvis till en del i helheten. Förstavårdens förmanssystemsförändringen har förverkligats. Personalantalet; 82 ordinarie och 12,5 tillfälliga/vikarier. Sammanlagt 94,5 årsarbetsenheter. Dessutom producerar räddningssidan elva årsarbetsenheter till förstavården. Totalantalet är väldigt optimalt. En del av personalen vidareutbildar sig inom högskolenivån samt en del utför vårdnivåns specialiseringsutbildningar. VSVD s utbildningsverksamhet har 23

240 kompletterande utbildningar. Särskild uppmärksamhet vid kunskapshanteringen fästs vid räddare som är i användning i förstavården. Man upprätthåller tidsenliga och aktiva samhällskontakter med målsättningen att få ett tillräckligt antal kompetenta ersättare och vid behov ny ordinarie personal till ansvarsenheten. Den av Vasa stad centraliserade enheten för stödverksamhet betjänar prehospitala akutsjukvårdstjänsterna flexibelt. Stärkandet av stödtjänsterna i den egna organisationen sker i takt med det. Man strävar efter att utveckla och ta i bruk nya kvalitativa mätare. bedömningstillfällen två gånger/år. VSVD s teoridagar inom förstavården två gånger/år. Övriga yttre studier och kurser i branschen. Förverkligandet av den interna skiftesskolningen i enlighet med månadsplanen. Lyckande/misslyckande av rekryteringen. Responsen från den nya personalen. Vasa stads centraliserade stödtjänstenhet. EFQM-kvalitetsprismodells självbedömning jämte dess mätare. förverkligats fyra gånger per år.. Deltagande i yttre utbildningar är minimalt inom personalen. Skolning inom arbetarskyddet har förverkligats en gång: polisens föreläsningsdagar. Arbetstursskolningen har planenligt börjat och förverkligas på våren. Rekryteringarna har lyckats berömligt. Engagemanget inom ordinarie personalen är bra. Under arbete inom Vasa stad fortsättningsvis. EFQM förverkligas tillsammans med ansvarig part med ett par års intervaller + utveckling. Uppdrag inom prehospital akutsjukvård * 2014 Prehospital akutsjukvård *Siffran from år 2013 är inte direkt jämförbar med de tidigare åren. Den prehospitala akutsjukvården utvidgades då till Korsholm, Malax, Korsnäs och Kristinestad när ansvaret för verksamheten överfördes till sjukvårdsdistrikten. Storkyro övergick samtidigt till Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt Förverkligandet av resultatet för den prehospitala akutsjukvården Enligt samarbetsavtalet deltar Vasa sjukvårdsdistrikt i täckandet av de planerade kostnaderna, till den del intäkterna från verksamheten inte räcker till detta. Bokslut 2014 Ursprunglig Förändringar i budget budgeten Ändrad budget Utfall Avvikelse Verksamhetsutgifter , ,00 0, , , ,47 Verksamhetsinkomster , ,00 0, , , ,34 Verksamhetsbidrag , ,00 0, , , ,13 24

241 8.4. Investeringarnas förverkligande Räddningsväsendet och oljebekämpning Budget Utfall Avvikelse Intäkter sammanlagt , , ,21 Utgifter sammanlagt , , ,85 Nettoutgift , , ,06 Förstavården Budget Utfall Avvikelse Intäkter sammanlagt 0,00 0,00 0,00 Utgifter sammanlagt , , ,30 Nettoutgift , , ,30 Investeringarna sammanlagt Budget Utfall Avvikelse Intäkter sammanlagt , , ,21 Utgifter sammanlagt , , ,15 Nettoutgift , , ,36 25

242 BOKSLUTSKALKYLER 26

243 Affärsverket Österbottens räddningsverks resultaträkning Hela verksamheten Omsättning , ,56 Övriga rörelseintäkter , ,25 Understöd och bidrag från kommunen 2 230,67 0,00 Material och tjänster Aineet, tarvikkeet ja tavarat , ,15 Palvelujen ostot , , , ,80 Personalkostnader Palkat ja palkkiot , ,07 Henkilösivukulut Eläkekulut , ,39 Muut henkilösivukulut , , , ,21 Avskrivningar och nedskrivningar Suunnitelman mukaiset poistot , ,97 Hyreskostnader , ,35 Övriga rörelsekostnader , ,14 Rörelseöverskott (-underskott) , ,34 Finansiella intäkter och kostnader Korkotuotot 9 387, ,92 Muut rahoitustuotot 0,00 5,03 Kunnalle maksetut korkokulut 0,00 0,00 Muille maksetut korkokulut 0,00 0,00 Muut rahoituskulut -70, ,59-25, ,37 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,71 Räddningsväsendet och oljebekämpning Omsättning , ,80 Övriga rörelseintäkter , ,64 Understöd och bidrag från kommunen 2 230,67 0,00 Material och tjänster Aineet, tarvikkeet ja tavarat , ,16 Palvelujen ostot , , , ,85 Personalkostnader Palkat ja palkkiot , ,98 Henkilösivukulut Eläkekulut , ,16 Muut henkilösivukulut , , , ,21 Avskrivningar och nedskrivningar Suunnitelman mukaiset poistot , ,49 Hyreskostnader , ,24 Övriga rörelsekostnader , ,85 Rörelseöverskott (-underskott) , ,80 Finansiella intäkter och kostnader Korkotuotot 9 387, ,92 Muut rahoitustuotot 0,00 0,00 Kunnalle maksetut korkokulut 0,00 0,00 Muille maksetut korkokulut 0,00 0,00 Muut rahoituskulut -43, ,71-25, ,34 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) ,39 Räddningsväsendets resultatområde innehåller oljebekämpning samt trygghetstelefon och ,14 förstadelvårdsverksamheten. 27

244 Prehospital akutsjukvård Omsättning , ,76 Övriga rörelseintäkter , ,61 Understöd och bidrag från kommunen 0,00 0,00 Material och tjänster Aineet, tarvikkeet ja tavarat , ,99 Palvelujen ostot , , , ,95 Personalkostnader Palkat ja palkkiot , ,09 Henkilösivukulut Eläkekulut , ,23 Muut henkilösivukulut , , , ,00 Avskrivningar och nedskrivningar Suunnitelman mukaiset poistot , ,48 Hyreskostnader , ,11 Övriga rörelsekostnader , ,29 Rörelseöverskott (-underskott) , ,54 Finansiella intäkter och kostnader Korkotuotot 0,00 Muut rahoitustuotot 0,00 5,03 Kunnalle maksetut korkokulut 0,00 Muut rahoituskulut -27,12-27,12 5,03 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,57 Affärsverket Österbottens räddningsverks finansieringsanalys Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott (-underskott) , ,34 Avskrivningar och nedskrivningar , ,97 Finansiella intäkter och kostnader 9 316, ,37 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva , , , ,21 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringskostnader , ,71 Finansieringsandelar för finansieringsutgifter , ,00 Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva , , , ,81 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,40 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånebeståndet Förändringen i kkortfristiga lån från andra 0,00 0,00 0,00 0,00 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar på kommunen , ,83 Förändring i fordringar på övriga , ,62 Förändring av räntefria skulder till övriga , , , ,40 Kassaflödet för finansieringens del , ,40 Förändring av likvida medel 0,00 0,00 Sambandskontots saldo Saldo , ,96 Saldo , , , ,83 28

245 Affärsverket Österbottens räddningsverks balansräkning VASTAAVAA 2014 A I II III C II BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid 6 195, , , ,95 Aineellinen Byggnader , ,86 Fasta konstruktioner och anläggningar , ,71 Maskiner och transportmedel , ,07 Förskottsbetalningar och pågående nyannläggningar ,42 0, , ,64 Placeringar Övriga fordringar 1 200, , , ,00 RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar , ,76 Fordringar på kommunen , ,96 Övriga fordringar , ,91 Resultatregleringar , , , ,47 AKTIVA SAMMANLAGT , ,06 PASSIVA 2014 A EGET KAPITAL I Grundkapital , ,00 IV Över-/underskott tidigare räkenskapsperioder Räddningsväsende , ,67 Förstavården , ,44 V Räkenskapsperiodens över-/underskott Räddningsväsende , ,14 Förstavården , , , ,82 D FRÄMMANDE KAPITAL II Kortfristigt Erhållna förskott 0, ,87 Leverantörsskulder , ,02 Övriga skulder , ,92 Resultatregleringar , , , ,24 PASSIVA SAMMANLAGT , ,06 1) Räddningsväsendets överskott är ,20. Av detta är investeringarnas finansieringsandelar ,28. Verksamhetens överskott i slutet av år är ,92. 29

246 NOTER 30

247 Noter som gäller uppgörandet av bokslutet 1. Värderings- och periodiseringsprinciper samt metoder Värdering av bestående aktiva Bestående aktiva har antecknats i balansräkningen till anskaffningsutgiften minskad med finansieringsandelar och planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Beräkningsgrunderna för planenliga avskrivningar har presenterats i noterna till resultaträkningen. Anskaffningar under euro har antecknats som årskostnad. Värdering av finansieringstillgångar Fordringar har antecknats i balansräkningen till det nominella värdet eller ett lägre sannolikt värde. Resultaträkningens bilageuppgifter 2. Verksamhetsintäkter enligt verksamhetsområde Räddningsväsende , , ,92 Prehopsital alkutsjukvård , , ,08 Oljebekämpning , , ,62 Trygghetstelefonverksamhet , , ,54 Första delvård , , ,00 Övrig avgiftsbelagd serviceverksamhet 0,00 0,00 0,00 Verksamhetsintäkter sammanlagt , , ,16 3. Utredning över grunderna för planmässiga avskrivningar De planenliga avskrivningarna har beräknats enligt en på förhand uppgjord plan. Avskrivningarna enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften för immateriella och materiella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska brukstiden. De uppskattade avskrivningstiderna och motsvarande avskrivningsprocenterna samt avskrivningsmetoderna är: Immateriella rättigheter 4-5 år jämnstora avskrivnin % Övriga utfifter med lång verkningstid 5-20 år jämnstora avskrivnin % Byggnader 15 år utgiftsrestavskrivning 20 % Fasta konstruktioner och anläggningar 15 år utgiftsrestavskrivning 20 % avskrivningsbelagd lös egendom 8-20 år jämnstora avskrivnin % Småa anskaffningar av bestående aktiva, vilkas anskaffningsutgifter är under euro, har bokats som årskostnader 31

248 4. Förtroendevaldas arvoden till partier och partiföreningar Av förtroendevalda avdragna och redovisade förtroendemannarvoden Keskustan Vaasan kunnalisjärjestö 60,00 Kokoomuksen Vaasan kunnallisjärjestö 60,00 SDP Vaasan kunnallisjärjestö 180,00 Suomen Kristillinen liitto 30,00 Svenska Folkpartiet 168,00 Vaasan Perussuomalaiset 15,00 Sammanlagt 513,00 5. Genomsnittliga avskrivningars och investeringars motsvarighet 2014 Genomsnittlig avskrivning , ,78 Egen finansieringsandel för investeringarna i medeltal , ,62 Differens , ,84 Differens % -38,87-53,76 6. Bestående aktiva Anläggningar bland bestående aktiva Immateriella anläggningar Materialla anläggningar Immateriella Sammanlagt Byggnader Fasta byggnademaskiner och FörskottsbetalningSammanlagt rättigheter och anläggningainventarier och halvfärdiga anskaffningar Oavskriven anskaffningsutgift , , , , ,07 0, ,64 Ökningar under anskaffningsperioden 0,00 0,00 0,00 0, , , ,85 Finansieringsandelar under räk.per. 0,00 0,00 0,00 0, , , ,21 Minskningar under räk.per. 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Transporter melllan grupper 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapseriodens avskrivning , , , , ,17 0, ,28 Värdenedsättningar och retur av dessa Oavskriven anskaffningsutgift , , , , , , ,00 Värdeförhöjningar Bokföringsvärde , , , , , , ,00 Placeringar bland bestående aktiva Msb-, övriga låne- och övriga fordringar Fordringar övriga Sammanlagt samfund Anskaffningsutgift , ,00 Ökningar 0,00 0,00 Minskningar 0,00 0,00 Anskaffningsutgift , ,00 Värdeförhöjningar Bokföringsvärde , ,00 32

249 7. Fordringar på rörliga aktiva från samfund inom samma koncern 2014 Fordringar från dotterbolag Kortfristiga Försäljningsfordringar 288,40 897,08 Fordringar från samkommuner Kortfristiga Försäljningsfordringar , ,75 Resultatregleringar ,02 0,00 8. Resultatregleringar 2014 Kortfristiga Förskottsbetalningar 0, ,09 Övriga resultatregleringar , , , ,84 9. Eget kapital 2014 Grundkapital , ,00 Förändringar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Grundkapital , ,00 Över-/Underskott från tidigare perioder , ,17 Minskning/Ökning under räkenskapsperioden , ,94 Över-/Underskott från tidigare perioder , ,11 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,94 Överföring till tidigare räkenskapsperioders över-/underskott , ,94 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,71 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,71 Eget kapital sammanlagt , , Skulder till samfund inom samma koncern 2014 Kortfristiga Erhållna förskott Samkommuner 0, ,87 Kontoskulder Dottersamfund 2 269, ,94 Intressebolag 132,00 Samkommuner 128,34 159,97 33

250 11. Resultatregleringar 2014 Kortfristiga Semesterlöneperiodiseringar , ,56 Personalbikostnader , ,08 Övriga resultatregleringar , , , , Personal Personalkostnad 2014 Löner och arvoden , ,07 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,39 Övriga personalbikostnader , ,75 Sammanlagt enligt resultaträkningen , ,21 Personalantal Antal Ordinarie Tidsbundna Bisyssla Sammanla Verksamhetsområde 1 Storkyro, Laihela, Korsholm och Vasa förändringar Verksamhetsområde 2 Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Kaskö, Kristinestad, Korsnäs, Malax och Närpes förändringar Förstavårdstjänsten förändringar Stödfunktionen förändringar Sammanlagt förändringar Sammanlagt

251 13. Använda bokföringsböcker Bokslut Dagbok Huvudbok Försäljningsreskontra Inköpsreskontra Betalningsrörelse Bestående aktiva Lönebokföringen inbunden elektronisk arkivering mikrokort elektronisk arkivering elektronisk arkivering elektronisk arkivering adb-utskrift elektronisk arkivering 35

252 Affärsverket Österbottens räddningsverks direktion och räddningsdirektör I Vasa, Anita Niemi-Iilahti, pj Harri Hyvönen Timo Onnela Meri Markkanen Nicklas Pärus Sebastian Ingves Lars-Erik Nylund Annika Nyfors Carola Bengs-Lattunen Sture Skinnar Carola Backholm Olav Sjögård Torbjörn Lang Anders Svahn Tapio Nyysti, vpj Heikki Latva-Nikkola Leena Tulimaa Helena Nurmikoski Stefan Asplund Robert Grönblom Terttu Harakka Heikki Pienimäki Mauno Hölsö Päivi Komsi Gunnar Backlund Gustav Rönnqvist Guy Käcko Eivor Back Karita Ohlis Sigfrid Hannus Tero Mäki räddningsdrektör 36

253 REVISIONSANTECKNNG Vi har granskat bokslutet Vasa, BDO Audiator Oy Ab OFR-samfund Minna Ainasvuori OFR 37

254 VAASAN ALUETYÖTERVEYS VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD VASA STAD AFFÄRSVERKET VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD BOKSLUT

255 Innehållsförteckning 1. Överläkarens översikt och väsentliga händelser 2 2. Förvaltning och redovisningsskyldighet 4 3. Personal och nyckeltal Resultatbildning och nyckeltal Finansiering av verksamheten och nyckeltal Granskning av balansräkningen och nyckeltal 8 4. Budgetutfall 9 Utfall av anslag och inkomstuppskattningar 10 Uppgifter om verksamheten Intern kontroll och riskhantering 12 Bokslutskalkyler Resultaträkning 14 Finansieringsanalys 15 Balansräkning 16 Noter Noter gällande uppgörande av bokslutet Resultaträkningens noter Balansräkningens noter Noter gällande personalen Använda bokföringsböcker 20 1

256 ÖVERLÄKARENS ÖVERSIKT OCH VÄSENTLIGA HÄNDELSER År var Vasa Regionala Företagshälsovårds tionde verksamhetsår som affärsverk. Verksamhetsåret präglades av utmaningar i den ekonomiska utvecklingen, vilka pågår redan för fjärde året i rad. Likaså försämrades den kommunala ekonomin och ledde för Vasa stads del till krav på ytterligare personalbesparingar. Stödservice- och servicestrukturreformen genomfördes, för Vasa Regionala Företagshälsovård innebar detta inga inverkningar på personalen. Kommunallagen ändrades år 2013, det centrala innehållet i ändringen var för Vasa Regionala Företagshälsovård att då kommunen sköter en uppgift i ett konkurrensläge på marknaden, bör den enligt huvudregeln överföra uppgiften till ett aktiebolag, ett andelslag, en förening eller en stiftelse. Ärendet diskuterades i olika omgångar år SHM framlade i slutet av år 2014 ett förslag om ändring av kommunallagen och förlängning av övergångsperioden. Detta förslag hann man behandla först under år. I och med att förslaget var anhängigt ansågs det inte vara ändamålsenligt att göra ändringar i Vasa Regionala Företagshälsovårds organisationsform, i synnerhet då hela social- och hälsovårdens organiseringslagstiftning också var i beredningsskedet. Till den delen ansågs det vara bäst att invänta och följa med hur organiseringslagstiftningen och finansieringsgrunden för social- och hälsovården utformas i fortsättningen. I skrivande stund var detta ärende fortfarande öppet. Vid granskning av finansieringsgrunden hösten förutspådde statsmakten att debatten om finansieringsgrunden börjar våren Vasa Regionala Företagshälsovård har fortsättningsvis deltagit som medlemsorganisation i Arbete och Hälsa rf:s verksamhet, och den vägen har bl.a. lagberedningen och konsekvenserna av lagstiftningen följts med. Företagsöverläkaren drog sig i början av år tillbaka från styrelsen för Arbete och Hälsa rf efter att ha fungerat som ordförande de fyra föregående åren. I början av år har han deltagit i några möten i syfte att trygga informationsöverföringen till den nya styrelsen. Arbete och Hälsa rf:s värdegrund är fortsättningsvis etiskhet och ändamålsenlighet i verksamheten och erbjuder ett alternativ till andra aktörer i branschen. Nätverket fungerar på mer än 120 orter och det betjänar ca arbetstagare och företagare inom ett verksamhetsområde som täcker hela landet. Hela personalen arbetade med kvalitetshandboken under år och den färdiga handboken kunde tas i bruk Kvalitetshandboken är webbapplikationsbaserad, syftet är enkel och lätt hantering, i synnerhet så att den snabbt och enkelt kan nås av personalen. Kvalitetshandboken innehåller en beskrivning av verksamhetssystemet och är en beskrivning av hela organisationens sätt att verka. I kundenkäterna (utdelats till kundföretag och klienter) lyftes kunnig personal fram, vilket stöder målet om att utbilda personalen kontinuerligt. Det råder fortfarande brist på läkar- och psykologtider, vilket också kom tydligt fram i responsen. Direktionen beslutade på sitt möte om en prishöjning på i genomsnitt cirka 2,5 %. Höjningarna har varit måttliga och motsvarar den förverkligade kostnadsutvecklingen. Vasa Regionala Företagshälsovårds budget för år uppgjordes med ett litet överskott. Bokslutet visar ett överskott på ,73 och det planerade målet nåddes 2

257 Det är emellertid skäl att fortsättningsvis fästa uppmärksamhet på förbättring av produktiviteten, det blir aktuellt med strukturella förändringsbehov, i synnerhet bör verksamhetsenhetsnätet granskas ur produktivitetssynvinkel. Den nuvarande ledningen håller på att uppnå pensioneringsålder och man bör förbereda sig på personalbyten och ändringar i ledningssystemet. Utsikterna för år 2016 är fortfarande osäkra, lagstiftningen gällande organisering av socialoch hälsovården är fortfarande på hälft, inte heller har man på riksnivå ännu börjat diskutera finansieringsgrunden. Dessa bör dock beaktas i Vasa Regionala Företagshälso-vårds verksamhet vid den fortsatta planeringen. Numera finansieras företagshälsovården med arbetsinkomstförsäkring, som är en del av sjukförsäkringen. Finansieringen av sjukförsäkringen delades år 2006 upp, så att arbetsinkomstförsäkringen lösgjordes från sjukvårdsförsäkringen. Ur arbetsinkomstförsäkrings-delen betalas sjuk-, föräldra- och rehabiliteringsdagpenningarna samt företagshälsovårdens ersättningar. Målet för år 2016 är att öka företagshälsovårdssamarbetet med arbetsplatserna samt att fortsätta med kvalitetsutvecklingen. Därtill är avsikten att modernisera webbsidorna, så att de bättre motsvarar dagens krav. Asko Martikainen företagsöverläkare 3

258 2. AFFÄRSVERKET VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRDS FÖRVALTNING Social- och hälsovårdsnämnden Direktionen Överläkare Team I Team II Team III Byrå Laihela Lillkyro Korsholm DIREKTIONEN FÖR VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Direktionen för affärsverkets Vasa Regionala Företagshälsovård bestod sju (7) medlemmar och deras ersättare. Vasa sjukvårdsdistrikt, Laihelas och Korsholms kommuner samt stadsstyrelsen hade egna representanter i direktionen. Ordinarie medlemmar Pentti Paloniemi, ordförande Helena Boucht Kai Kleemola Maija Alasalmi Tuija Kuivinen Joonas Kevari Leena Kaunisto Vasa sjukvårdsdistrikts representant Olle Gull, vice ordförande Laihela kommuns representant Raimo M J Kinnari Korsholms kommuns representant Mikael Gädda Stadsstyrelsens representant Anne-Marie Viinamäki Ersättare Matti Raudaskoski Marianne Buss Susanna Jokinen Christer Westerback Sirpa Suonperä till och Liisa Wahlström från Vesa-Matti Rantanen Tapio Lehto Ann-Charlott Gröndahl Pauli Ylihärsilä Ulla-Maj Salin Som ordförande för direktionen för affärsverket Vasa Regionala Företgashälsovård fungerade Pentti Paloniemi och vice ordförande Olle Gull. Som föredragande för ärendena fungerade Asko Martikainen och som direktionen sekreterare Anneli Huhtala och i reserv Marjo Ala-Reini. Under år sammanträdde direktionen fem (5) gånger. REDOVISNINGSSKYLDIGHET Vasa Regionala Företgashälsovårds redovisningsskyldighet vilar på företagsöverläkare Asko Martikainen. 4

259 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Social- och hälsovårdsnämndens medlemmar år Ordinarie medlemmar Ersättare Bernt Fagerroth (Saml) Milla Paunula (Saml) Susanna Koski (Saml) Laura Välimäki (Saml) Thomas Öhman (SFP) Reinhold Klockars (SFP) Gun Väkeväinen (SFP) Helena Boucht (SFP) Patrik Ehnström (SFP) Kenneth Haglund (SFP) May-Gret Axell (KD) Jussi Perttola (Saml) Toivo Ikonen (Centern) Juha Tuomikoski (Gröna) Virve Airaksinen (SDP) Erik Cederholm (SDP) Kurt Jäntti (SDP) Markku Saari (SDP) Raimo Mäenpää (Sannf) Rauno Niemi (Sannf) Tea Laaksoharju-Elpren (Sannf) Marja-Leena Mäkynen (Sannf) Liisa Laaksonen (Vf) Marketta Semi (Vf) Laihela kommuns representant Päivi Lapiolahti (Centern) Pirjo Vessonen (Saml) Ungdomsfullmäktiges representant Atte Hautala Lotta Storbacka Stadsstyrelsens representant Marjatta Kiviranta Som ordförande för social- och hälsovårdsnämnden fungerar Thomas Öhman, som vice ordförande Virve Airaksinen ja som sekreterare Christine Nyholm 3. PERSONAL Situationen Ordinarie/Heltidsanställda Ordinarie/ Deltidsanställda Visstidsanställda./ På heltid Visstidsanställda./På deltid Årsverken/ÅV 25,74 30,92 40,80 39,42 43,60 45,94 44,3 47,0 47,5 Personalens medelålder 47,2 46,9 50,3 47,9 49,0 50,1 51,6 50,2 51,4 Sjukledigheter/drg/pers ,7 8,0 11,8 Utbildning/drg/pers 4,5* 7,5 6, ,5 4,7 4,0 Utbildningskostander/ *)I utbildningsdagarna år 2007 endast extern utbildning. Löner och arvoden totalt uppgick år till ,58. 5

260 3.2. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS Resultaträkning och dess nyckeltal Omsättning Affärsverksamhetens övriga intäkter Material och service Material, förnödenheter och varor Köp av service Personalkostnader Löner och arvoden Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Hyror Affärsverksamhetens övriga kostnader Rörelseöverskott(-underskott) Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 3 25 Övriga finansiella intäkter 0 0 Ersättningar för grundkapital Övriga finansiella kostnader 0 0 Räkenskapsperiodens över- (under-)skott RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Avkastning på placerat kapital, % 7,16-0,26 Avkastning på av komm.pl.kap., % 7,16-0,26 Vinst, % 1,31-0,56 Avkastning på placerat kapital % = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + Till kommunen betalda räntekostnader + Till övriga betalda räntekostnader + Ersättning för grundkapital)/(eget kapital + Placerat räntebärande främmande kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) Avkastning på av kommunen placerat kapital % = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + Till kommunen betalda räntekostander + Ersättning för grundkapital)/(eget kapital + Lån från kommunen + Avskrivingsdifferens och reserver) Vinst % = 100 * (Över-/underskott före reserveringar/omsättning) Resultaträkningens innehåll Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna som föranletts av serviceproduktionen. I affärsverkets resultaträkning presenteras intäkter som erhållits från utomstående samt stadens andra enheter och kostnader som betalats till dessa. Vasa Regionala Företagshälsovårds intäkter uppgick år till 4,7 milj.euro. Intäkterna ökade jämfört med föregående räkenskapsperiod med 0,1 milj.euro (2,3%). Vid motsvarande tidpunkt var de totala kostnaderna 4,57 milj. euro och ökningen från föregående år 0,03 milj. euro (0,73 %). Vasa Regionala Företagshälsovårds resultat för räkenskapsperioden var ett överskott på 60 tusen euro. (25 tusen euro underskott år 2014). Räkenskapsperiodens resultat förbättrades med 85 tuseneuro (336,0 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. 6

261 3.3. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringsanalys och dess nyckeltal Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott (-underskott) Avskrivningar och nedskrivningar Ersättning för grundkapital Finansiella intäkter och kostnader 3 25 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i fordringar hos kommunen Förändringar i fordringar hos andra Förändringar i räntefria skulder till andra Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel 0 0 Samlingskontots saldo Saldo Saldo FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, , ,92 Intern finansiering av 232,33 investeringar, % Likviditet, kassadagar Quick ratio 2,61 2,57 Current ratio 2,61 2,57 Intern finansiering av investeringar, % = 100 * (Överskott före extraordinära poster + Avskrivningar och nedskrivingar - Inkomstskatter) / Egen anskaffningsutgift för investeringar Likviditet (kassadagar) = 365 dgr * Samlingskontots saldo / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden Quick ratio = (Samlingskontots saldo Finansiella värdepapper + Kortfristiga fordringar) / (Kortfristigt främmande kapital - Erhållna förskott) Current ratio = (Omsättningstillgångar + Kortfristiga fordringar + Finansiella värdepapper + Samlingskontots saldo 31.12) / (Kortfristigt främmande kapital - Erhållna förskott) Finansieringsanalysens innehåll I finansieringsanalysen sammanställs affärsverkets alla penningskällor och all penninganvändning under räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens transaktioners inverkningar på affärsverkets likvida medel. Affärsverkets likvida medel ingår i stadens medel och ömsesidig fordran/skuld följs upp med hjälp av samlingskontot. Verksamhetens och investeringarnas kassaflödes inverkan på de likvida medel år var +125 tusen euro. År 2014 var motsvarande belopp +41 tusen euro. Under räkenskapsperioden ökade affärsverkets fordran hos staden som följs upp på samlingskontot med 186 tusen euro. 7

262 43.4. BALANSANALYS Balansräkning och dess nyckeltal AKTIVA 2014 PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital Övr.utgifter med lång verkn. tid 0 55 Över-/undersk.från föreg. räk. per Räkensk.per.över-/undersk Materiella tillgångar FRÄMMANDE KAPITAL Maskiner och inventarier Kortfristigt Skulder till leverantörer RÖRLIGA AKTIVA Övriga skulder Fordringar Resultatreglingar Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar Fordringar hos kommunen PASSIVA TOTALT Övriga fordringar Resultatreglingar AKTIVA TOTALT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Självförsörnjningsgrad, % 62,05 62,94 Relativ skuldsättning, % 15,23 14,25 Ackumulerat överskott, Självförsörjningsgrad, % = 100 * (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / ( Hela kapitalet - Erhållna förskott) Relativ skuldsättning, % = 100 * (Främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster Ackumulerat överskott = Överskott (Underskott) från tidigare räkenskapsperioder + Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Lånestock = Främmande kapital - (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skulder) Lånefordringar = I placeringar antecknade masskuldebrevlånefordringar och andra lånefordringar Balansräkningens innehåll Balansräkningen beskriver affärsverkets ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Balansräkningen innehåller affärsverkets egendom och kapitalposter i slutet av räkenskapsperioden. De mest betydande förändringarna i balansräkningen aktiva skedde i bestående aktiva, -65 tusen euro och i fordringar tusen euro. I balansräkningens passiva minskade det egna kapitalet med beloppet för räkenskapsperiodens resultat +60 tusen euro och det främmande kapitalet ökade +61 tusen euro. FÖRSLAG OM BEHANDLING AV RESULTATET Affärsverkets direktionen föreslår att överföra räkenskapsperiodens överskott , 73 till räkenskapsperiodens över- / underskott. 8

263 4. BUDGETUTFALL Vasa Regionala Företagshälsovård fungerar som särredovisat affärsverk, som med sina inkomster finansierar alla sina utgifter. Vasa Regionala Företagshälsovårds uppgift är att producera och utveckla kvalitativ sakkunnigservice inom företagshälsovården utbildning, sjömanshälsovårdstjänster samt olika inspektioner som förutsättas i lagstiftingen. År var affärsverkets tionde verksamhetsår. Företagshälsovården anslöt sig till det nationella hälsoarkivet (Kanta). Beredningen av ett skriftligt kvalitetssystem har inletts, lagstiftningen förutsätter ett sådant fr.o.m. början av år Företagshälsovårdssamarbetet har accentuerats kraftigt i verksamheten, detta kommer fram i de förändrade verksamhetsplanerna för företagshälsovården och i de ökande företagshälsovårdsförhandlingarna. Måluppfyllelse Mål som är bindade i förhållande till fullmäktige Bindade mål Mål gällande inkomstföring av placerat kapital Mätnings-- /uppföljningssätt Ersättning för grundkapitalet Verksamhetens överskott (rörelseunderskott + avskrivningar) Mål/målnivå för år Skillnad , ,70 = ,43 Investeringarnas totalbelopp Investeringar netto Mål som är bindande i förhållande till direktionen för affärsverket Vasa Regionala Företagshälsovård Mål Rättidig och kvalitativ service Fungerande och månsidig servicestruktur Balans mellan mål, resurser och verksamhet Kunnig,innovativ och motiverad Målnivå under budgetåret Servicenöjdhet Fortgående utveckling av regionala företagshälsovårdens verksamhet: Framhävande av samarbetet inom företagshälsovården i enlighet med god företagshälsovårdspraxis arbetstagare/läkare arbetstagare/skötare Vasa stads arbetsgemenskapsenkät gjordes inte år. Måluppfyllelse Enkät bland kunderna och särskild enkät till företagen. Skriftligt kvalitetssystem i bruk. Regionala företagshälsovårdens verksamhet är befäst och regional. Strukturen för företagshälsovårdens verksamhetsplaner har förnyats arbetstagare/läkare arbetstagare/läkare En utvecklingsplan har utarbetats och på basis av den har de tre viktigaste utvecklingsobjekten valts. 9

264 UTFALL FÖR ANSLAG OCH INKOMSTUPPSKATTNINGAR BSP Urspr. Budgetför- Ändrad Utfall Avvikelse budget ändring budget Driftsekonomi Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Verksamhetsutgifterna och -inkomsterna har förverkligats under det uppskattade. I synnerhet i fråga om läkarservicen blev serviceutbudet mindre än beräknat. Finansiering BS Finansiella utgifter Finansiella inkomster Finansiering totalt De finansiella inkomsterna överskreds i fråga om räntor som erhölls från samlingskontot. Investeringar Investeringar utgifter

265 VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRD UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Specifikation per verksamhetspunkt Verksamhet inriktad på arbetsmiljön och arbetsgemenskapen Verksamhet inriktad på arbetstagaren Arbetsplatsutredningar (h) Information och rådgivning (h) Hälsogranskningar (st) Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Yrkespersoner Läkare 418,00 27,30 10,45 9,00 464,75 171,15 11,00 3,00 12,00 197, Hälsovå rdare 768,15 129,45 100,30 88, ,20 919,00 66,15 43,00 136, , Sakkunniga Fys ioterapeuter 730,15 84,30 39,15 100,45 954,05 204,30 36,15 7,30 39,45 287, Ps ykolog 12,15 12,15 113,30 113, Specialläkare (köpservice) Övriga sakkunniga agrolog 40 opt. (köpservice) Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Yrkespersoner Läkare Hälsovå rdare Sakkunniga Fys ioterapeuter Ps ykolog Specialläkare (köpservice) Övriga s akkunniga 6 agrolog 63 opt 1 opt (köpservice) 1 näringster. A. Lagstadgad företagshälsovård B. Sjukvård med betoning på företagshälsovård Tel + kons. EK I (st) Sjukvårdbesök (st) Tel + kons. EK II (st) Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Yrkespersoner Läkare Hälsovå rdare Sakkunniga Fysioterapeuter Psykolog Specialläkare (köpservice) Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Yrkespersoner Läkare Hälsovå rdare Sakkunniga Fysioterapeuter Psykolog Specialläkare (köpservice) 3 psyk. C. Undersökningar (st) Företagshälsovårdsavtal 2014 Avtal (st) Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans 2014 Laboratorium Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Radiologi Acute Nya avtal Pegasos Alla avtal tillsammans Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Laboratorium Vasa Laihela Lillkyro Korsholm Tillsammans Radiologi Nya avtal Alla avtal tillsammans

266 5. INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Vasa Regionala Företagshälsovårds övervakande organ är direktionen, som regelbundet får information om verksamhetens och ekonomins nuläge (varannan månad), verksamhetens lagenlighet och produktivitet samt förverkligandet av god förvaltningspraxis. Genomförandet övervakas regelbundet. Olika personer fungerar som sakgranskare och godkännare av fakturor. Särskilt fördjupade man sig i förbättrande av produktiviteten år Som självvärderingsverktyg har Vasa stads blankett använts och Vasa Regionala Företagshälsovårds ledningsgrupp anser att den interna kontrollen är på en bra nivå. Utveckling behövs i att uppleva den interna kontrollen som en del av ledningen och i att beakta åtgärder för riskhantering i den dagliga verksamheten. I synnerhet har beaktats: - iakttagande av god förvaltningspraxis - uppsättande och förverkligande av mål - riskkartläggning - informationshantering och -förmedling - uppföljningens kontinuitet I riskkartläggningen lyfts i synnerhet personrisker fram, speciellt viktigt är kontinuitet bland personalen och överföring av s.k. tyst information. I riskkartläggningen har beaktats: - strategiska risker - operativa risker - ekonomiska risker - skaderisker Bevakning har ordnats och alla i personalen har ett personligt larmsystem som testats på sakenligt sätt. En plan för läkemedelsvård har uppgjorts och den uppdateras årligen. Ansvarspersoner och deras ersättare har utsetts. Föråldrade mediciner förstörs i enlighet med direktiven. Kartläggning av säkerhetsrisker år 12

267 BOKSLUTSKALKYLER 13

268 VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRDS RESULTATRÄKNING Omsättning , ,33 Övriga intäkter av affärsverksamhet , ,39 Material och service Material, förnödenheter och varor , ,32 Köp av tjänster , , , ,87 Personalkostnader Löner och arvoden , ,68 Lönebikostander Pensionskostnader , ,10 Övriga lönebikostander , , , ,80 Avskrivingar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,02 Hyror , ,12 Affärsverksamhetens övriga kostnader , ,95 Rörelseöverskott/(-underskott) , ,04 Finansiella intäkter och kostander Ränteintäkter 3 240, ,95 Övriga finansiella intäkter 25,00 Ersättning för grundkapital , ,00 Övriga finansiella kostnader -39, ,41-60, ,14 Räkenskapsperiodens över-/ (underskott) , ,90 14

269 VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRDS FINANSIERINGSANALYS Verksamhetens kassaflöde Rörelseöverskott (-underskott) , ,04 Avskrivningar och nedskrivningar , ,02 Ersättning av grundkapitalet , ,00 Finansiella intäkter och kostnader 3 200, , , ,12 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter 0, , ,64 Versamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,48 Finansieringens kassaflöde Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i fordringar hos kommunen , ,48 Förändringar i fordringar hos andra -902, ,79 Förändringar i räntefria skulder till andra , , , ,48 Finansieringens kassaflöde , ,48 Förändringar i likvida medel 0,00 0,00 Samlingskontots saldo Saldo , ,88 Saldo , , , ,48 15

270 VASA REGIONALA FÖRETAGSHÄLSOVÅRDS BALANSRÄKNING AKTIVA 2014 A I II C II BESTÅENDE Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid 0, ,46 0, ,46 Materiella tillgångar Maskiner och inventarier , , , ,52 RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar , ,88 Fordringar hos kommunen , ,88 Övriga fordringar , ,12 Resultatregleringar 3 761,18 487, , ,72 AKTIVA TOTALT , ,70 PASSIVA 2014 A EGET KAPITAL I Grundkapital , ,00 IV Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,15 V Räkenskapsperiodens över-/underskott , , , ,25 D VIERAS PÄÄOMA II Kortfristigt Skulder till leverantörer , ,13 Övriga skulder , ,64 Resultatregleringar , , , ,45 PASSIVA TOTALT , ,70 16

271 NOTER 17

272 NOTER ANGÅENDE TILLÄMPADE BOKSLUTSPRINCIPER 1. VÄRDERINGS- OCH PERIODISERINGSPRINCIPER SAMT METODER Värdering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har antecknats i balansräkningen och anskaffningsutgiften minskat med planenliga avskrivningar. Avskrivningarna enligt plan har beräknats i enlighet med en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt avskrivningsplanen har presenterats i resultaträkningens noter. Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna har antecknats i balansräkningen till nominellt värde eller ett lägre sannolikt värde. NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN 2. REDOGÖRELSE FÖR GRUNDERNA FÖR AVSRIVNINGAR ENLIGT PLAN För bestämmande av avskrivningarna på avskrivningsbara tillgångar ha en på förhand upprättad avskrivningsplan använts. Planavskrivningarna har beräknats på anskaffningspriset för immateriella och materiella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska livslängden. De uppskattade avskrivningstiderna och motsvarande årliga avskrivningsprocenterna samt anskrivningsmetoderna är: Immateriella rättigheter 4-5 år jämnstora avskrivningar Övriga utgifter med lång verkningstid 5 20 år jämnstora avskrivningar Avskrivning lös egendom 4-20 år jämnstora avskrivningar Små anskaffningar av bestående aktiva, vars anskaffningsutgift är under euro, har bokförts som årskostnad. 3. FÖRTROENDEPERSONAL TILL PARTIER OCH PARTIFÖRENINGAR Förtroendepersonalavgifter som debiterats och redovistas gällande förtroendevaldas arvoden SDP Vasas kommunaolrganisation 160,00 Svenska Folkpartiet 19,20 Vänsterförbund 24,00 Totalt 203,20 4. TILL RÖRLIGA AKTIVA HÖRANDE FORDRINGAR HOS SAMFUND INOM SAMMA KONCERN 2014 Kortfristiga fordringar Fordringar hos dottersamfund Försäljningsfordringar , ,22 Fordringar hos samkommuner, där kommunen är medlem Försäljningsfordringar , ,95 Fordringar hos intresse- och andra ägarsammansslutningar Försäljningsfordringar 581,80 0,00 18

273 5. BESTÅENDE AKTIVA OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Övriga utg. med lång Maskiner och verkn. tid. inventarier Oavskriven anskaffningsutgift , ,52 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar , ,24 Oavskriven anskaffningsutgift , ,28 Bokföringsvärde , ,28 6. EGET KAPITAL 2014 Grundkapital , ,00 Förändringar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Grundkapital , ,00 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,66 Ökning/minskning under räkenskapsperioden , ,51 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,15 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,51 Överf. till tid.räkenskapsper. över-/underskott , ,51 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,90 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,90 Eget kapital totalt , ,25 7. SKULDER TILL SAMFUND INOM SAMMA KONCERN 2014 Kortfristigt främmande kapital Skulder till samkommuner Skulder till leverantörer , ,90 8. RESULTATREGLERINGAR 2014 Lönebikostnader 4 837, ,55 Periodisering av semesterlöner , ,14 Övriga resultatregleringar 6 238, , , ,68 NOTER ANGÅENDE PERSONALEN 9. PERSONALKOSTNADER 2014 Personalkostnader Löner och arvoden , ,68 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,10 Övriga lönebikostnader , ,02 Totalt enligt resultaträkningen , ,80 Personalkostnader aktiverats i anläggningstillgångarna 0,00 0,00 Personalkostnader sammanlagt , ,80 19

274 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER Bokslut Dagbok Huvudbok Försäljningsreskontra Inköpsreskontra Bestående aktiva Lönebokföring inbundet elektronisk arkivering mikrokort elektronisk arkivering elektronisk arkivering adb-utskrift elektronisk arkivering 20

275 21

276 22

277 Vasa Hussektor -affärsverk Bokslut

278 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsberättelsen 1 Lokalitetsdirektörens översikt 2 2 Affärsverket Vasa Hussektors förvaltning Förvaltning och redovisningsskyldighet Organisation Personal 4 3 Väsentliga ändringar i verksamheten och ekonomin Det finansiella läget för affärsverket Vasa Hussektor Bevarande av fastighetsegendomens värde Utvecklingen i fråga om byggnadernas värde och reparationsskuld Ändringar i grundkapitalet inom affärsverket Vasa Hussektor år Verksamhetslokaler som förvaltas av affärsverket Vasa Hussektor 6 4 Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen 7 5 Ordnande av intern kontroll och riskhantering 7 6 Resultatbildning och nyckeltal under räkenskapsperioden 8 7 Finansieringen av verksamheten och nyckeltal 10 8 Balansräkning och nyckeltal 12 9 Förslag till hantering av resultatet 13 Förverkligandet av budgeten 10 Budgetutfall Måluppfyllelse Driftsekonomins utfall Resultaträkningsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Investeringarnas utfall 17 Bokslutskalkyler Resultaträkning 20 Finansieringsanalys 21 Balansräkning 22 Noter Noter för uppgörande av bokslutet 24 Noter till resultaträkningen 24 Noter till balansräkningen 25 Noter gällande säkerheter och ansvarsförbindelser 27 Noter gällande personalen 27 Förteckning över använda bokföringsböcker 28 1

279 1. Lokalitetsdirektörens översikt Vasa Hussektors ekonomiska resultat år visade en vinst på 1,3 miljoner euro. Det driftsekonomiska budgetmålet, som är bindande i förhållande till fullmäktige, överskreds med 3,0 miljoner euro. Med denna interna finansiering kunde man täcka också den ökning på 1,2 miljoner euro i avskrivningsnivån som föranletts av en ändring i avskrivningsplanen, vilken inte fanns i kännedom i budgetskedet. Investeringsprogrammets utfall år var 21,1 miljoner euro, av vilket nybyggnadsandelen var 14,2 miljoner euro och renoveringarna 6,9 miljoner euro. Med statliga investeringsunderstöd täcktes ca 1,2 miljoner euro. Nettoinverkan av investeringskostnaderna som uppkommer av fonderingen från försäljning av anläggningstillgångar och kapitalvederlag för aktielägenheter var en inkomst på ca 0,2 miljoner euro. Nettoinvesteringarna blev alltså 19,7 miljoner euro. Vasa Hussektor har i flera år deltagit i riksomfattande jämförande undersökningar inom sin bransch. Dessa olika jämförande undersökningar fungerar som ett redskap för ledningen av lokalitetsegendomen. Hussektorn deltar i bl.a. följande jämförelser: kundnöjdhet, effektivitet i rumsanvändningen, fastigheternas driftskostnader, byggnadernas skick och reparationsskuld samt nivån på de interna hyrorna. Med undantag för det sist nämnda har resultatet fåtts från alla jämförelser under år. Med hjälp av reparationsskulden beskrivs byggnadsbeståndets ekonomiska läge. Reparationsskulden för det byggnadsbestånd som staden äger har i slutet av år 2014 per rumskvadratmeter (rum 2 ) ökat från föregående år med ca 11 %, men är fortsättningsvis klart minst bland jämförelsestäderna (13 st.). Reparationsskuldbeloppet kan påverkas genom investeringar i grundliga renoveringar i rätt tid och genom att byggnadsbestånd som är i dåligt skick säljs/rivs. Upprätthållande av en god nivå är fortsättningsvis ett av de centrala målen för Hussektorn. Nöjdheten som helhet bland Vasa Hussektors kunder (2014:3,48) har ökat något jämfört med den föregående jämförelsen (2013: 3.42). Ökningen skedde speciellt i skolornas nöjdhet totalt, medan nöjdheten för daghemmens del sjönk. I en jämförelse mellan städerna var Vasa på fjärde plats. Energieffektiviteten är ett delområde där Vasa har placerat sig speciellt bra i olika jämförelseundersökningar såsom analysen av nyckeltalen för energiförbrukningen i kommunerna och KTIjämförelsen. Resultaten från KTI-jämförelsen var även till övriga delar uppmuntrande; i fråga om kostnadseffektivitet för underhåll av skolor var Vasa den effektivaste bland jämförelsematerialet och även bland de bästa vad gäller daghemmen. Från början av år trädde de interna hyrorna enligt de nya beräkningsprinciperna i kraft. De mest betydande ändringarna är övergång från hyresutjämningssystemet till fastställande av objektvis hyra samt ändring av kapitalhyrans beräkningsprinciper. Beaktas bör att ändringen inte ökar stadens externa utgifter, utan dess inverkan syns i stadskoncernens interna redovisning. Inom Vasa Hussektor har enligt sparåtgärderna i stadens driftsekonomi årsverken minskats årligen. Årsverkena uppgick år till totalt 91,3 (2014: 99,6, 2013: 105,5 och 2012: 105,7). I och med stadens stödservicereform övergick från Hussektorn fem personer till den nya organisationen. Genomförandet av balanseringsåtgärderna för ekonomin medförde också kostnadsbesparingar inom andra delområden. Petteri Väkelä Tf lokalitetsdirektör 2

280 2. Affärsverket Vasa Hussektors förvaltning 2.1 Förvaltning och redovisningsskyldighet Till direktionen för affärsverket Vasa Hussektor hör nio medlemmar. Ordinarie medlemmar Parti Ersättare Parti Johanna Ahopelto, ordf. Saml Salla Rundgren Saml Pasi Keskinen, v.ordf. C Pekka Heinola Vänst Kaj Smeds SFP Roy Syring SFP Nina Stubb SFP Elisabet Rantschkoff SFP Peter Remahl Saml Katariina Pukkila-Palmunen Saml Kai Kleemola SDP Helinä Jyrkiäinen SDP Maarit Kujala SDP Kristian Toikka SDP Kullervo Ketolainen Sannf Risto Dufva Sannf Pirjo Hokkanen KD Tomi Kaunismäki KD Direktionen har sammanträtt åtta gånger under året och behandlat 54 paragrafer. Stadsstyrelsens representant i direktionen har varit Lars-Erik Wägar (SFP). Tekniska direktören Markku Järvelä och tekniska sektorns jurist Sebastian Rönnlund har deltagit i mötena i mån av möjlighet. Lokalitetsdirektören har fungerat som föredragande och fastighetsutvecklingschefen som sekreterare. Redovisningsskyldiga i affärsverket Vasa Hussektor är medlemmarna i direktionen samt lokalitetsdirektören. 2.2.Organisaatio 3

281 2.3 Personal Personalmängd Ordinarie Visstidsanställda Totalt Nettoändringar Personalens fördelning vad gäller de olika funktionerna har presenterats i noterna. Årsverkena uppgick år till totalt 91,3 (år 2014: 99,6). Den totala summan för personalkostnaderna år var 4,4 miljoner euro, vilket inkluderar den andel som aktiverats i investeringar (år 2014: 4,6 miljoner euro). Minskande av årsverken har varit möjligt genom omorganisering av arbeten och uppgifter såväl inom Hussektorn som i hela stadsorganisationen. Tillsättandet av vissa vakanser har också skjutits upp. Under år gick fem personer i pension. Fem personer övergick från Hussektorn till stödserviceenheten. Sjukfrånvaron var 9,6 dagar per person (år 2014: 12,5 dagar per person). Andelen arbetsolycksfall av sjukfrånvaron var 2,6 dagar per person (år 2014: 2,9 dagar per person). 3. Väsentliga ändringar i verksamheten och ekonomin 3.1. Det finansiella läget för affärsverket Vasa Hussektor Vasa Hussektors finansiella läge har förbättrats och beloppet på den räntefria skulden till staden minskade år. Samlingskontots saldo var 11,5 miljoner euro (19 miljoner euro ). År låg fokus i investeringsprogrammet på nybyggande finansierat av staden, vilket för sin del inverkade på den positiva förändringen i samlingskontots saldo. Renoveringsinvesteringarna var på en anspråkslös nivå på 6,9 miljoner euro och de kunde finansieras med inkomstfinansiering. De största faktorerna var penningflödet för verksamheten 12,1 miljoner euro och investeringarna -19,7 miljoner euro. Därtill var stadens placering i grundkapitalet ca 13,0 miljoner euro De nya beräkningsgrunderna för interna hyror togs i bruk De mest betydande ändringarna vid förnyandet är övergången från ett hyresutjämningssystem till fastställande av objektvis hyra samt ändring av beräkningsprinciperna för kapitalhyran. Tack vare nya beräkningsprinciper har affärsverket Vasa Hussektor möjlighet att iaktta en grundprincip för verksamheten: självfinansiering av renoveringsinvesteringarna på lång sikt. Största delen av Hussektorns inkomster består av interna hyror, och därför är det viktigt att det av den kapitalhyresandel som ingår i de interna hyrorna räcker finansiering till årliga renoveringsinvesteringar. Förnyelsen av hyresprinciperna syns i Hussektorns bokslut i form av en ökning av hyresinkomsterna beroende på en höjning av kapitalhyran. Hyresinkomsterna var 48,5 miljoner euro ( ,5 miljoner euro). Den ersättning för grundkapitalet som betalas till staden steg också och var ca 19,6 miljoner euro (4,7 miljoner euro 2014). 4

282 3.2. Bevarande av fastighetsegendomens värde Enligt ledningsstrategin för stadens verksamhetslokalsegendom ska egendomen skötas på så sätt att dess värde bevaras. Fastighetsegendomens skick kan mätas med reparationsskulden. Reparationsskulden uppgick i slutet av år till 28,8 miljoner euro, dvs. 80 /m². Jämfört med år 2014 sjönk reparationsskuldsbeloppet 2,2 miljoner euro. På reparationsskuldbeloppet kan man inverka genom renoveringsinvesteringar i rätt tid samt genom att byggnadsbestånd i dåligt skick säljs/rivs. För att reparationsskulden ska hållas på en bra nivå, borde den årliga nivån på renoveringsinvesteringar på lång sikt vara ca miljoner euro Utvecklingen i fråga om byggnadernas värde och reparationsskuld 5

283 3.4. Ändringar i grundkapitalet inom affärsverket Vasa Hussektor år 2014 Nettoändringen i Vasa Hussektors grundkapital ökade grundkapitalet med 13 miljoner euro. Vasa stad finansierar nybyggnadsinvesteringar genom grundkapitalplaceringar i Hussektorn. Hussektorn betalade åt staden ersättning på 19,6 miljoner euro för placeringen i grundkapitalet enligt det som fastställts i budgeten. Av det här grundar sig 12,6 miljoner euro på räntan på det placerade kapitalet som beräknats enligt det nya hyressystemet och 7 miljoner euro är en separat fastställd tilläggsersättning. Den här tilläggsersättningen är möjlig då renoveringsinvesteringsnivån är lägre än målnivån (15 16 miljoner /år). Den ränta som betaldes år 2014 var 4,7 miljoner euro Verksamhetslokaler som förvaltas av affärsverket Vasa Hussektor I slutet av år förvaltade Vasa Hussektor totalt rum² verksamhetslokaler. Av dessa lokaler är ca 88 % i användning för stadens egen serviceproduktion, till utomstående uthyrda lokaler ca 6 % och ca 6 % andra lokaler (bl.a. lediga lokaler, lokaler som inte går att hyra ut eller lokaler som genomgår renovering). Förändringen totalt för det lokalbestånd som förvaltas var mycket litet år. År var det mest betydande tillägget till det egna lokalbeståndet färdigställandet av Lillkyro hälsostation i oktober (1 972 rum 2 ). Av objekt som förvaltats av Hussektorn såldes/överläts under år totalt ca rum². De objekt som såldes/överläts var Officersklubben, Sandviksvillan samt servicecentret Fyrrykartanos byggnader. Lokaler hyrda av utomstående ökade under år (1 477 rum²). De mest betydande lokaler som hyrdes av utomstående kom till social- och hälsovårdens förfogande bl.a. H- och C-husen på Roparnäs sjukhus område (1 168 rum²) samt Handelsesplanaden 8 & 11 (1 106 rum²). Utöver dessa hyrdes lokaler för VYI med ett tidsbestämt hyresavtal på Mejerigatan 7 (660 rum²). Delvis ersätter de lokaler som hyrs av utomstående hyreslokaler som har sagts upp under år. Minskningen i de uthyrda lokalerna förklaras med uppsägningen av de lokaler (4 276 rum²) som VAMK hyrt (Rådhusgatan 29 & 31). I övriga lokaler ingår lediga lokaler som kan hyras, lokaler som inte uthyrs samt lokaler som genomgår renovering. Antalet lediga lokaler som kan hyras ökade år med ca 3000 rum 2, då VAMK flyttade från Rådhusgatan 31. De här lokalerna är tillfälligt lediga, men de kommer att tas i stadens eget bruk efter en renovering som genomförs år Renoveringen av UK-flyglarna på Sampo-campus ökar för sin del de övriga lokalernas andel med ca rum 2. BS2014 (rum²) BS (rum²) Ändring Förvaltade verksamhetslokaler Egna lokaler På marknaden inhyrda lokaler Förvaltade lokaler totalt Användningen av förvaltade verksamhetslokaler För stadens eget bruk hyrda utrymmen Till utomstående hyrda utrymmen Andra utrymmen Lokaler totalt

284 4. Uppskattning av den sannolika kommande utvecklingen Hussektorns grundläggande uppgift är en högklassig fastighetshållning för byggnads- och lokalbeståndet i stadens ägo. I fastighetshållningen ingår bl.a. producerande av underhåll av fastigheter, hyrning av och disponentskap för verksamhetslokaler samt byggherreverksamhet för separatinvesteringar. De verksamhetslokaler som behövs för stadens serviceproduktion kan erbjudas bland det egna byggnadsbeståndet eller i utifrån hyrda lokaler. En betydande del av kostnaderna för fastighetshållningen utgörs av utgiftsposter, vilkas prishöjningar det inte går att inverka på. Sådana utgifter är bl.a. fjärrvärme, eluppvärmning, fastighetsel, vatten och avloppsvatten. Däremot kan oförutsedda kostnadshöjningar minimeras med långfristiga avtal bl.a. inom avfallshantering, underhåll av utomhusområden. Ökande av verksamhetslokalseffektiviteten och ökande av en mångfunktionell användning av lokalerna är centrala mål för Vasa stad. Ju effektivare man i framtiden kan utnyttja det existerande egna byggnadsbeståndet och minska de utifrån hyrda verksamhetslokalerna desto större ekonomisk nytta nås. En utmaning för hela stadskoncernen är att skapa en process som förbättrar behandlingen av lokaler som blir lediga så att lokalerna antingen kan utnyttjas effektivt i eget bruk eller att utomstående användare eller köpare hittas för dem. Ett centralt mål för de nya beräkningsprinciperna för interna hyror är också att stadens sektorer uppfattar de verkliga kostnader som uppkommer av de verksamhetslokaler som de använder. Det här för sin del motiverar och styr sektorerna till att effektivera lokalanvändningen. Genom övergången till den nya objektsvisa hyran styr man sektorerna till en kritisk granskning av kostnaderna för investeringsprojekt samt klarläggs ansvarsfrågor i anslutning till stadens verksamhetslokalbestånd och beslutsprocessen. En betydande utmaning under de kommande åren är utvecklandet av verksamheten så att Husssektorn kan svara på de strukturförändringar som bl.a. vårdreformen och balanseringen av stadens ekonomi medför på ett flexibelt och effektivt sätt. Under de närmaste åren måste man också söka nya finansieringslösningar då det gäller anskaffande av verksamhetslokaler. Även den här utvecklingen medför ändringar i framtiden i Hussektorns verksamhet såväl inom byggverksamheten som fastighetsunderhållet samt ekonomin. 5. Ordnande av intern kontroll och riskhantering Riskhanteringen och den interna kontrollen är en av tyngdpunkterna och ett av de strategiska målen för affärsverket Vasa Hussektors verksamhet. Inom Hussektorn baserar sig riskhanteringsprocessen på Vasa stads riskhanteringspolicy samt på den egna riskhanteringspolicyn som definierats år Riskbedömningen är en del av organisationens interna kontroll. Under år 2013 var Hussektorn med i ett utvecklingsprojekt inom tekniska sektorn, där en gemensam riskkartläggningsmodell för sektorn genomfördes. Den här modellen har fortsättningsvis iakttagits vid utvärderingen år. För ordnandet av den interna kontrollen och dess lämplighet och tillräcklighet svarar stadsstyrelsen inom Vasa stad. Utöver detta har direktionen för affärsverket Vasa Hussektor ansvaret för ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen. Inom Vasa Hussektor svarar lokalitetsdirektören för genomförandet av den interna kontrollen och riskhanteringen för hela organisationens del. Målet med den interna kontrollen är att få en rimlig säkerhet för att de mål som ställts för organisationen uppnås. Den interna kontrollen är ingen separat process utan inom Hussektorn är den ansluten som en del av den normala dagliga verksamheten och det inverkar på varje nivå av organisationen. Ordnandet av den interna kontrollen och bedömningen av dess situation baserar sig på COSO-referensramen, som anses vara en allmängiltig begreppsmodell för intern kontroll. 7

285 I rapporten om den interna kontrollen för år bedömdes att kontrollen har förverkligats. I rapporten konstaterades bl.a. att både bokförings- och verksamhetsstyrsystemens innehåll och rapportering har förbättrats och vidareutvecklingen görs nu mer systematiskt. Som utvecklingsobjekt för den interna kontrollen nämndes bl.a. kommunikations- och dokumentförvaltningssystemen samt uppdateringsutbildning i anslutning till intern kontroll och riskhantering för personalen. Hussektorns måluppställning och uppföljning baserar sig på enhetsvisa styrkort. Mål, åtgärder och mätare är uppbyggda så att de stöder också genomförandet av riskhantering och intern kontroll. Den interna kontrollen utvecklas vidare inom Hussektorn följdenligt som en del av den dagliga organisationsstyrningen. I rapporten om riskhanteringen och riskhanteringsplanen 2016 inom affärsverket Vasa Hussektor kom vid riskhanteringen fram två kännbara risker: inomhusklimatnivån / byggnadsdugligheten i normskick och av personalriskerna allvarliga arbetsolycksfall. Sannolikheten för att risker i anslutning till den ekonomiska utvecklingen och tillräcklig finansiering förverkligas har ökat något. Hussektorns risker har i huvudsak varit de samma sedan år På riskerna svarar man från fall till fall antingen genom att undvika, minska, dela eller bära risken. Viktigt är att identifiera riskerna och att hanteringen av dem utgör en del av Hussektorns dagliga verksamhet. 6. Resultatbildning och nyckeltal under räkenskapsperioden Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna som föranletts av serviceproduktionen. I affärsverkets resultaträkning presenteras intäkter som erhållits från utomstående samt från stadens andra enheter och kostnader som betalats till dessa. Hussektorns intäkter var totalt 50,7 miljoner euro, av vilket omsättningens andel var 49,1 miljoner euro. Av omsättningen utgjordes ca 92 % av interna hyresintäkter Ändring Ändring -% Verksamhetsintäkter ,6 % Material och service ,9 % Personalkostnader ,6 % Avskrivningar och nedskrivningar ,4 % Hyreskostnader ,4 % Affärsverksamhetens övriga kostnader -16-9,4 % Finansiella intäkter och kostnader ,8 % I verksamhetsinkomsterna har bokförts också ett understöd på från staden, med vilket har täckts en nedskrivning av motsvarande storlek bokförd i samband med försäljningen av Fyrrykartanos fastighet, vilken syns som en avskrivning av engångsnatur i resultaträkningen. De interna hyrorna för Hussektorns egna enheter ( ) ingår här i hyresinkomsterna och -utgifterna. 8

286 Resultaträkning och nyckeltal Omsättning Tillverkning för eget bruk Affärsverksamhetens övriga intäkter 8 20 Stöd och understöd från kommunen Material och service Material, förnödenheter och varor Köp av service Personalkostnader Löner och arvoden Pensionskostnader Övr. personalbikostnader Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Avskrivningar av engångs natur Hyror Affärsverksamhetens övriga kostnader Rörelseöverskott (-underskott) Finansiella intäkter och kostnader Övr. finansiella intäkter 0 0 Till övr. betalda räntekostnader Ersättning för grundkapitalet Övriga finansiella kostnader Räkenskapsperiodens överskott (underskott) RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Avkastning på placerat kapital, % 11,89 2,68 Avkastning på kommunens placerade kapi 11,99 2,69 Vinst, % 2,67-0,59 Avkastning på placerat kapital, % = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + Till kommunen betalda räntekostnader + Till övriga betalda räntekostnader + Ersättning för grundkapital) / (Eget kapital + Placerat räntebärande främmande kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) Avkastning på kommunens placerade kapital, % = 100 * (Över-/underskott före extraordinära poster + Till kommunen betalda räntekostnader + + Ersättning för grundkapital) / (Eget kapital + Lån från kommunen + Avskrivningsdifferens och reserver) Vinst, % = 100 * (Över-/underskott före reserver / Omsättning) 9

287 7. Finansieringen av verksamheten och nyckeltal I finansieringsanalysen sammanställs affärsverkets alla penningkällor och penninganvändningen under räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens transaktioners inverkningar på affärsverkets penningmedel. Affärsverkets penningmedel ingår i stadens medel och den ömsesidiga fordran/skulden följs upp med hjälp av ett samlingskonto. Verksamhetens kassaflöde år var 12,1 miljoner euro. Penningflödet i verksamheten visar i vilken mån Vasa Hussektor under räkenskapsperioden via sin verksamhet kan alstra penningmedel för bevarande av verksamhetsförutsättningarna, betalning av ersättning för grundkapitalet, genomförande av renoveringsinvesteringar och eventuell återbetalning av lån från utomstående. Investeringarnas penningflöde var 19,7 miljoner euro. Investeringarnas penningflöde visar den användning av penningmedel som Vasa Hussektor använder för ordnande av förutsättningar för serviceproduktionen och för ackumulering av det kommande penningflödet på lång sikt. I summan ingår den andel på 13 miljoner euro för nyinvesteringar och andra kapitalplaceringar som staden finansierar. Kassaflödet för verksamheten och investeringarna visade ett underskott på totalt 7,6 miljoner euro. Underskottet visar att investeringsutgifterna i sin helhet var större än kassaflödet för verksamheten år. Finansieringens penningflöde var 7,6 miljoner euro. Finansieringens penningflöde visar ändringar i utlånings- och andra fordringar, medel och kapital för uppdrag samt eget och främmande kapital under räkenskapsperioden. Staden placerade grundkapital på 13 miljoner euro som placering i Hussektorn år. Det räntefria lånebeloppet av Vasa stad minskade 7,5 miljoner euro. 10

288 Finansieringsanalys och dess nyckeltal Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott (-underskott) Avskrivningar och nedskrivningar Ersättning för grundkapital Finansiella intäkter och kostnader Korrektivposter till internt tillförd medel 0 5 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 0 0 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen från övriga Minskning av utlåningen från övriga 60 0 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån från övriga 0 0 Minskning av långfristiga lån från övriga -5-5 Förändringar av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av fordringar på övriga Förändring av räntefria skulder till kommunen Förändring av räntefria skulder till övriga Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel 0 0 Samlingskontots saldo Saldo Saldo FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, Intern finansiering av investeringar, % 60,70 105,55 11

289 8. Balansräkning och nyckeltal Balansräkningen beskriver affärsverkets ekonomiska ställning på bokslutsdagen. Balansräkningen innehåller affärsverkets egendoms- och kapitalposter i slutet av räkenskapsperioden. Nettoökningen för byggnadernas balansvärde var efter avskrivningar ca 0,9 miljoner euro. Av de pågående husbyggnadsprojekten färdigställdes år Lillkyro hälsostation (4,2 miljoner euro) och Tervajoen koulu (ca 4,2 miljoner euro) samt investeringar inom renoveringsprogrammet för ca 4,9 miljoner euro; den största var 4:e skedet av delsaneringen av Keskuskoulu (0,8 miljoner euro) och daghemmet i Tervajoki (0,6 miljoner euro). Hussektorns eget kapital ökade med 14,3 miljoner euro. Grundkapitalet som ingår i det egna kapitalet ökade 13 miljoner euro. Det främmande kapitalet minskade 5,9 miljoner euro. AKTIVA 2014 PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA EGET KAPITAL Immateriella tillgångar Grundkapital Övriga utgifter med lång verkningstid Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Förskottsbetalningar och pågående Räkenskapsperiodens över-/underskott nyanläggningar 0 0, FRÄMMANDE KAPITAL Materiella tillgångar Långfristigt Mark- och vattenområden Lån från fin.institut och försäkringsanstalter Byggnader Maskiner och inventarier 9 10 Kortfristigt Förskottsbetalningar och pågående Lån från fin.institut och försäkringsanstalter 5 5 nyanläggningar Erhållna förskott Leverantörskulder Placeringar Räntefria skulder till kommunen Aktier och andelar Övriga skulder Övriga fordringar Resultatregleringar RÖRLIGA AKTIVA PASSIVA TOTALT Fordringar Långfristiga fordningar Övriga långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Resultatregleringar Övriga fordringar AKTIVA TOTALT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 91,30 87,83 Relativ skuldsättningsgrad, % 34,88 70,80 Ackumulerat överskott, Soliditetsgrad, % = 100 * (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / ( Hela kapitalet Erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (Främmande kapital Erhållna förskott) / Driftsinkomster Ackumulerat överskott = Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder+räkenskapsperiodens över-/underskott 12

290 9. Förslag till hantering av resultatet Direktionen föreslår att räkenskapsperiodens resultat ,29 överförs till kontot för räkenskapsperiodens över-/underskott. 13

291 10. Budgetutfall Direktionen för Vasa Hussektor har fastställt budgeten för år, vilken är enligt den i stadsfullmäktige godkända budgeten Måluppfyllelse Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Mål BUD Förändringar Ändrad Bokslut Avvikelse budget Ersättning för grundkapitalet Rörelseöverskott avskrivningar Investeringar * *Investeringar (netto) Beslut om budgetändringar under år Stadsstyrelsen godkände för de pågående husbyggnadsprojekten vid årsskiftet 2014 anslagsöverföringar på 0,734 miljoner euro på årsnivå mellan projekten. Det här hade ingen inverkan på det totala investeringsbeloppet år liksom inte heller på totalfinanseringen projektvis. Mål för verksamheten Målen och mätarna på kort sikt fastställs inom Hussektorn årligen resultatområdesvis med hjälp av styrkort. Målen och mätarna härleds från Vasa Hussektors strategiska mål. Fokusområdena år var: Fokusområden Utvärderingskriterium / mätare Kostnadseffektivt producerade och hälsosamma verksamhetslokaler Bevarande av fastighetsegendomens värde Kunnig och motiverad personal Måluppfyllelse Underhållsutgifter / m² Underhållsutgifter : ca 3,74 /m²/mån (2014: 3,75 ) Ändring i reparationsskuldsindexet Arbetsgemenskapsenkätens resultat Reparationsskuld : 28,8 miljoner, 80,2 /m² Ändring i reparationsskulden 2014->: - 2,2 miljoner, - 7,3 /m² Arbetsgemenskapsenkätens totala genomsnitt 2014: 3,45 (2011: 3,72) Inom Hussektorn är ett särskilt fokusområde målet för hela staden att förbättra en effektiv användning av verksamhetsutrymmen. För att uppnå detta mål förutsätts samarbete speciellt med stadens högsta ledning. Inverkningarna av de nya beräkningsprinciperna för interna hyror kommer för sin del att styra en effektiv användning av verksamhetslokalerna. Det nya systemet trädde i kraft från början av år Vad gäller resultatenheternas verksamhet ska nämnas den gynnsamma utvecklingen för energieffektivitetssiffrorna och den goda förverkligandenivån (huvudsakligen över 90 %) i förhållande till målet i service- och reparationsprogrammen och investeringsprogrammen trots den svåra resurssituationen. 14

292 10.2. Driftsekonomins utfall I driftsekonomi- och resultaträkningsdelarna ingår Hussektorns interna inkomster och utgifter för säkerställande av budgetens och utfallets jämförbarhet. Ursprunglig budget Förändringar i budgeten Ändrad budget Bokslut Avvikelse Verksamhetsutgifter ,00 0, , , ,66 Verksamhetsinkomster ,00 0, , , ,68 Verksamhetsbidrag ,00 0, , , , Resultaträkningsdelens utfall Av Hussektorns personalkostnader aktiverades i anskaffningsutgiften för husbyggnadsobjekt 0,13 miljoner euro mera än budgeterat. Hyresintäkterna för stadens interna hyror som ingår i omsättningen överskred budgeten med 0,46 miljoner euro beroende på nya hyresobjekt och i budgetskedet oförutsebara hyreshöjningar i objekt som hyrs utifrån. Den nedskrivning på ,25 euro som gjordes i samband med ägarbytet i Fyrrykartanos fastighet har bokförts på ett sätt som försämrar Hussektorns resultat vid punkten avskrivningar och nedskrivningar. Staden har gett Hussektorn ett understöd av motsvarande storlek, vilket höjer verksamhetsinkomsterna. Verksamhetsinkomsterna överskrider budgeten med 1,9 miljoner euro. I verksamhetskostnaderna i sin helhet uppkom besparingar i förhållande till det budgeterade beloppet 1,1 miljoner euro. Utfallet för material och service var totalt 10 miljoner euro. De verkliga kostnaderna underskred de budgeterade med 1,0 miljoner euro. Vad gäller material, förnödenheter och varor var utfallet betydligt mindre än budgeterat (-14,4 %). Besparingarna i material, förnödenheter och varor uppkom i huvudsak från energikostnaderna. Uppvärmningskostnaderna var ca 15