Självständigt arbete på avancerad nivå

Transkript

1 Självständigt arbete på avancerad nivå Independent degree project second cycle Huvudområde: Matematik Major Subject: Mathematics Eleverna har ju längtat efter matteläxan En studie av 4 lärares syfte, arbete och åsikter angående matematikläxan i årskurs 1-3 Malin Palo

2 MITTUNIVERSITETET Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik Examinator: Andreas Lind, Handledare: Sam Lodin, Författare: Malin Palo, Utbildningsprogram: Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp Huvudområde: Matematik Termin, år: Termin 8, 2016

3 Sammanfattning Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka ett urval lärares uppfattningar och arbete angående matematikläxan samt undersöka i vilket syfte de har matematikläxan. Detta undersöks genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare i årskurs 1-3. Resultatet visar bland annat att lärarna är eniga om att matematikläxans syfte dels är att eleverna får en extra repetitionsträning, de får träna på att ta ansvar samt att läxan ska befästa elevernas kunskap ytterligare. Samtliga informanter i min studie menar att det är viktigt att matematikläxan inte ska vara något nytt utan eleverna ska kunna göra den på egen hand. De flesta lärarna i studien individanpassar matematikläxan och resultatet visar att matematikläxan både används på ett formativt och summativt arbetssätt i form av bland annat kamrat- och självbedömning. Det positiva med matematikläxan är bland annat att den involverar föräldrarna i deras barns skolgång samt att eleverna får en extra färdighetsträning. En av nackdelarna med matematikläxan som resultatet visar är att den kan bli kämpig för de elever som har det jobbigt hemma och i skolan av olika anledningar. Nyckelord: formativ bedömning, matematikläxa, summativ bedömning, syfte i

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... i 1. Inledning Bakgrund Definition av termer Vad är en läxa? Vad är formativ respektive summativ bedömning? Vad säger styrdokumenten? Tidigare forskning Läxans syfte Fördelar med läxan Nackdelar med läxan Syfte Frågeställningar: Metod och material Kvalitativ studie Intervjuer Urval Genomförande av intervjuer Bearbetning och analys av data Trovärdighet, validitet och reliabilitet Forskningsetiska aspekter Resultat Intervjuerna Presentation av medverkande lärare Matematikläxan Syftet med matematikläxan Formativt och summativt med matematikläxan Fördelar med matematikläxan Nackdelar med matematikläxan Sammanfattning av resultat Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Matematikläxans syfte Lärarnas arbete med matematikläxan Fördelar och nackdelar med matematikläxan ii

5 7. Avslutning Vidare forskning och avslutande kommentar Referenser iii

6 1. Inledning Bedömning är en av många uppgifter som jag i min kommande yrkesroll som lärare kommer att utföra. En vanlig typ av uppgift som i sin tur leder till en form av bedömning eller ett betyg är läxor. Läxor är något som alltid funnits i skolvärlden för min del, redan i första klass gav läraren ut läxor och på nästan alla ställen jag vikarierat samt haft VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har eleverna varje vecka fått hem nya läxor. Detta är något som jag har sett som en naturlig del i undervisningen. Pernilla Alm har skrivit boken Läxfritt för en likvärdig skola och när jag läste den slog det mig att jag aldrig har funderat på i vilket syfte lärare har läxor. På Skolverkets hemsida (2013) kan man läsa att läxor generellt har låg effekt på elevernas lärande och då speciellt på de yngre elevernas lärande. Att bara ge läxor utan vidare diskussion kring svaren gynnar inte eleverna. Däremot, om läxorna är rätt utformade och ges med en formativ återkoppling kan de stödja elevernas lärande. Mina personliga erfarenheter av matematikläxor är att de används i ett summativt syfte. Eleverna får läxan som de utför i hemmet, lärarna rättar läxan och resultatet summeras sedan till ett betyg eller omdöme. Det är sällan som jag upplever att läraren går igenom läxan innan och efter med eleverna. Jag är övertygad om att läxor är ett bra inlärningssätt och att läxan kan användas formativt för att stödja elevernas lärande. Men som jag skrev ovan är jag osäker på i vilket syfte lärare har matematikläxor. Jag vill därför undersöka vad lärarnas syfte med matematikläxan är samt hur de arbetar med den. Jag vill även undersöka lärarnas egna åsikter och arbete kring matematikläxan. Läxor är inte något som står skrivet i skollag eller läroplan att det ska förekomma i skolorna, trots detta har nästan alla skolor jag varit på haft läxor. 2. Bakgrund Bakgrunden inleds med en definition av relevanta termer som förekommer i detta självständiga arbete. Dessa termer är läxa, formativ- samt summativ bedömning. Detta gör jag för att jag anser det nödvändigt att definiera dem för att få en ökad förståelse. Efter definitionen av termer kommer en redogörelse över tidigare forskning angående läxor i undervisningen. 1

7 2.1 Definition av termer Vad är en läxa? Enligt Skolverket (2014) finns det ingen allmänt vedertagen definition av läxa som forskare, lärare och lekmän är överens om. Skolverket (2014) menar att den vanligaste definitionen är att läxor är uppgifter som eleverna får av läraren och som de gör efter skoltidens slut. Harris Cooper (2007) definierar läxa som en uppgift läraren ger till eleverna som är avsedd att göra utanför skoltid. Nationalencyklopedin (2015) definierar ordet som en avgränsad skoluppgift för hemarbete. Det finns alltså några olika sätt att definiera ordet läxa på men till viss del sammanstämmer ovanstående definitioner med varandra Vad är formativ respektive summativ bedömning? Enligt Skolverket (2011a) innebär formativ bedömning att bedömningen har till syfte att stödja elevernas lärande. Några kännetecken för formativ bedömning är att målen för undervisningen är tydlig, information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målen och en återkoppling ges där eleven vet hur denne ska komma vidare mot målen. En formativ bedömningsprocess svarar på frågorna: Vad är målet? Hur ligger jag/eleven till? Hur ska jag/eleven gå vidare? (Skolverket, 2011a). En bedömning för att beskriva en elevs kunskapsläge som underlag för betyg och omdöme kalls för summativ bedömning (Skolverket, 2011a). I boken Utvärdering och bedömning i skolan kan man läsa att den formativa bedömningens syfte är att stödja elevernas lärande medan den summativa bedömningens syfte är att kontrollera vad eleverna lärt sig (Hult och Olofsson, 2011). Harrison och Howard som har skrivit boken Bedömning för lärande i årskurs f- 5 (2013) visar på en tabell där man tydligt kan se skillnaderna på formativ respektive summativ bedömning. Formativ bedömning Handlar om förbättringar Ser framåt Beskrivande återkoppling Informerar om kunskapskvalitet Kan leda till förbättringar i lärandet Summativ bedömning Handlar om ansvarskrav Ser bakåt Förespråkar tester och poäng Insamling av kunskap Kan ha negativ inverkan om det överutnyttjas (Harrison och Howard, 2013:46) 2

8 Skolverket (2016b) menar att man inte nödvändigtvis måste dela in summativ och formativ bedömning i två olika delar. De menar att ett summativt omdöme från till exempel ett prov eller läxförhör kan användas i ett formativt syfte för att gynna elevernas kunskapsutveckling. Skolverket kallar detta för bedömning för lärande (Skolverket, 2016b). 2.2 Vad säger styrdokumenten? I dagens läroplan, Lgr11, eller skollag står det inte skrivet något om läxor. Detta betyder att skolorna själva kan välja huruvida de ska ha läxor eller inte (Skolverket 2016a). Det har dock funnits läroplaner genom tidens gång där läxor har förekommit. I läroplanen från 1969 kan man läsa detta angående läxor: Hemuppgifter bör följaktligen i största möjliga utsträckning vara frivilliga för eleverna. Skolledningen har ett ansvar för att detta också blir förverkligat. De frivilliga hemuppgifterna kan innebära såväl individuella åtaganden som gruppåtaganden (Läroplan, 1969:71). I läroplanen som kom därefter, Lgr80, står det annorlunda; Hemuppgifter för eleverna utgör en del av skolans arbetssätt. Att lära eleverna att ta ansvar för en uppgift, avpassad efter deras individuella förmåga, är en väsentlig del av den karaktärsdaning som skolan skall ge (Läroplan, 1980:52) när en ny läroplan, Lpo94, åter införs står det ingenting angående läxor eller hemuppgifter i skolan (Läroplan, 1994) och så har det alltså fortsatt i Lgr11 (Skolverket, 2011b). Skolverket (2016b) menar att det är upp till lärare och rektorer att utifrån sina respektive uppdrag avgöra om och hur de vill arbeta med läxor. De menar dock att läxor inte kan ersätta den lärarledda undervisningen (Skolverket, 2016b). Skolans uppdrag är att se till att alla elever når kunskapskraven, att göra undervisningen likvärdig samt att varje elev utvecklas så långt som möjligt (Skolverket, 2011b). 2.3 Tidigare forskning Det finns inte så mycket svensk forskning kring läxor. Den svenska forskning som finns hänvisar till stora drag bara till utländsk forskning. I Skolverkets stödmaterial om läxor (2014) kan man läsa att svenska forskare Ingrid Westlund och Jan Hellsten menar att med tanke på att läxan är så pass vanlig i skolorna idag är det märkligt att så lite forskning finns på ämnet. Detta anser jag gör min undersökning ännu mer relevant Läxans syfte I Ingrid Westlunds bok Läxberättelser- läxor i tid och uppgift kan man läsa att lärarens syfte med läxan är att den gör eleverna mer ansvarstagande, den ger 3

9 tillfälle till mer tid för viktiga arbetsmoment, den ökar elevernas självförtroende samt främjar elevernas studieteknik (Westlund, 2004). Skolverket (2014) menar att generellt syftar läxan till att bidra till elevens kunskapsutveckling samt att utveckla goda studievanor. Detta genom att eleverna får träna på att studera på egen hand. Andra syften som lärare har med läxan är att vårdnadshavare får en insyn i skolarbetet samt att läxor ges för att tiden i skolan inte räcker till för allt eleverna ska lära sig (Skolverket, 2014). Skolverket (2014) menar också att olika typer av läxor har olika syften och de har delat in läxan i fem olika kategorier, dessa är: Repetitions- eller övningsläxan som syftar till att ge eleverna mängdträning och repetition av sådant som eleverna har arbetat med på skolan. Exempel på dessa kan vara läxor på glosor eller multiplikationstabellen. Läxan som förbereder och inleder eleverna inför ett nytt moment i undervisningen, till exempel en observation i hemmet. Läxan som syftar till att eleverna ska komma i kontakt med något som finns utanför skolan, som av praktiska skäl inte kan utföras i skolan. Detta kan till exempel vara att eleverna ska intervjua sina vårdnadshavare. Läxan som syftar till att eleverna ska komma ikapp eller ta igen något som de missat. Detta kan vara för de elever som av olika anledningar inte hunnit med det de skulle på lektionen eller om de varit borta från skolan under en längre tid. Läxan som syftar till att ge läraren underlag för bedömning och betygsättning (Skolverket, 2014). Skolverket (2014) anser att det är viktigt att läraren har uppföljning av läxan. Genom att läraren har en meningsfull uppföljning med läxan kan elevernas kunskaper fördjupas. Samtidigt får eleverna en bekräftelse på att de har gjort läxan. Skolverket (2014) skriver också att för att läxan ska upplevas som meningsfull är det viktigt att den handlar om det som de i stunden arbetar med i skolan. De menar också att läxan antingen kan fungera summativt eller formativt. Om lärare använder läxan i ett formativt syfte kan det gynna elevernas lärande. Om lärare istället använder läxan i ett summativt syfte anser Skolverket (2014) att det finns en risk att eleverna känner sig mer pressade samt att det finns en risk att eleverna lämnar in arbeten som är utförda av någon annan eller som de hittat på internet. Pernilla Alm har skrivit boken Läxfritt- för en likvärdig skola (2014) och innan hon började med läxfritt gav hon ut läxor i det syfte att föräldrarna förväntade sig att eleverna skulle ha läxor. Hon ansåg att om hon inte gav läxor till eleverna kanske föräldrarna och eleverna tyckte att hennes ämnen inte var lika viktig som andra lärares ämnen som de faktiskt fick läxor av (Alm, 2014). 4

10 Lärarnas nyheter har gjort en enkätundersökning med drygt 300 grundskollärare angående läxor. Där anger de flesta lärare att de har läxa för att eleverna ska lära sig mer, och då främst att de ska lära sig att ta ansvar (Dzedina, 2002). Peter Grootenboer (2009) har skrivit en artikel som heter Homework and Learning Mathematics och i den kan man läsa att generellt så har nästan varje skola har läxor. Han menar att de flesta föräldrarna förväntar sig, framförallt i ämnet matematik och läskunnighet, att deras barn har läxor. Peter är själv förälder och i artikeln påpekar han om vad syftet med läxor egentligen är. Han menar att man måste hitta en balans i läxan, den ska vara genomförbar för alla elever att utföra men den ska även innehålla lite utmaning. Grootenboer menar att om eleverna känner att läxan är för svår kan det lätt leda till frustration för både elever och föräldrar. Fortsättningsvis menar han att läxan inte bara behöver innehålla sådant som eleverna behöver träna vidare på utan menar att läxan kan ge möjligheter för eleverna att undersöka sådant som inte går att göra i skolan. Han ger exempel på att eleverna kan titta på energiförbrukningen i hemmet exempelvis. Grootenboer anser också att hemläxan ska välkomna och engagera föräldrarna och att en bra läxa ska innehålla flera lösningsvägar. Slutligen menar han också att läxan ska vara enkel att förstå för eleverna redan från början samtidigt som den ska vara utmanande (Grootenboer, 2009) Fördelar med läxan Cooper (2007) delar in läxans positiva effekter i fyra delar och dessa delar är: Direkt akademiska effekter Långsiktiga akademiska effekter Icke- akademiska effekter Föräldraengagemang Cooper menar att läxor uppmuntrar eleverna att lära sig saker på fritiden samt att den främjar elevernas attityder till skolan. Han anser också att läxan förbättrar elevernas studievanor och skicklighet. Läxan sägs också öka elevernas självdisciplin i och med att läxor i allmänhet kräver att eleverna slutför den med mindre tillsyn och under mindre stränga tidsbegränsningar än när de är i skolan. Cooper anser också att läxan har positiva effekter i och med att läxan tas hem så ser föräldrarna vad eleverna arbetar med just nu vilket i sin tur leder till att föräldrarna blir mer involverad i elevernas studier. Det är också positivt eftersom eleverna blir medvetna om sambandet mellan hemmet och skolan (Cooper, 2007). I Joyce L. Epstein och Frances L. Van Voorhis studie More Than Minutes: Teachers Roles in Designing Homework (2001) kan man läsa om läxans fördelar. De forskarna menar bland annat att läxans nytta är att den övar färdigheter, ökar elevernas engagemang, fostrar eleverna att ta ansvar och planera sin tid, 5

11 etablerar kontakt mellan barn och föräldrar samt att läxan informerar föräldrarna om skolarbetet (Epstein & Van Voorhis, 2001). I en artikel Läxor- för livet eller i onödan? skriver Frank Lindblad som är barn- och ungdomspsykiater vid Uppsala universitet att läxan har sina fördelar i och med att eleverna tidigt tränar på att tänka och lära sig saker även utanför skolan. Han menar också att om man som lärare kan individanpassa läxorna har man en bra chans att hjälpa till exempel de elever som behöver mer stimulans och utmaning samtidigt som man kan hjälpa de barn som behöver komma i kapp med andra saker. Med individanpassade läxor har man en chans att hantera barns olika förutsättningar (Höjer, 2010) Nackdelar med läxan Ulf Leo (2004) har i sin magisteruppsats Läxor är och förblir skolarbete analyserat läxan. I sin studie lyfter han fram att matematikläxan kan bli problematisk i det avseende att föräldrar har svårt att stötta och hjälpa sina barn med matematikläxan. Detta eftersom de inte har den kunskapen som krävs. Han menar att läxan som ges är färdighetsträning som likväl kan ligga under skoltid. En annan nackdel som Leo ser med läxan är den stress läxan medför för vissa elever. Läxan upplevs av många elever som betungande, ett nödvändigt ont som tar tid från annat man vill göra (Leo, 2004). Cooper (2007) menar att de negativa effekterna som läxor kan ha är att den stjäl tid från andra aktiviteter som eleverna utför utanför skolan, till exempel träningar. Han menar också att läxan lätt kan medföra att eleverna känner en press från föräldrarna samt att det är svårt att kontrollera om eleverna fuskar när de utför läxan hemma. Cooper anser också att läxan kan medföra en orättvisa bland eleverna. Elever från högpresterande, välbärgade hem har troligtvis ett bättre föräldrastöd hemma. Dessa elever har även det kanske mer sannolikt tyst och lugnt hemma än de elever som av olika anledningar har stökiga hemförhållanden, vilket gör att de elever som har det lugnt hemma troligtvis har lättare att genomföra läxan (Cooper, 2007). Även i Skolverkets (2014) publikation kan man läsa att elever vars vårdnadshavare har mycket att göra eller ingen eller lite utbildning har svårare att utföra läxorna i hemmet jämfört med de eleverna med bättre förutsättningar. Cooper (2007) menar dock att vissa typer av läxor kan ha både positiva och negativa effekter på eleverna och att det är lärarens och föräldrarnas uppgift att se till att maximera de positiva effekterna och samtidigt försöka minimera de negativa effekterna. Skolverket (2014) menar också att läxan kan ha en negativ effekt för elevernas motivation. Om eleverna inte förstår vad de ska göra kanske de lägger skulden på sig själva och tvekar på sig själva vilket i sin tur kan leda till att elevernas motivation sjunker och att de slutar göra läxorna. För att undvika detta menar Skolverket att man bör ha läxor som innebär repetition och mängdträning av sådant som eleverna redan gått igenom (Skolverket, 2014). Skolverket (2014) refererar till Gustafsson (2013) som anser att den läxa som ges till elever som 6

12 av olika anledningar inte hunnit det de skulle på lektionstid kan vara problematisk av flera olika anledningar. En anledning är att om en elev inte hunnit arbeta klart på lektionen kanske det finns en bakomliggande orsak till detta, kanske har den eleven inte förstått uppgiften. Om den eleven då får ta hem arbetet är det inte säkert att eleven lyckas bättre eftersom den då inte har tillgång till lärarens hjälp. Grootenboer (2009) menar att en nackdel med just matematikläxan är att många föräldrar tvekar på deras förmåga att hjälpa sina barn med just de läxorna. Till skillnad från exempelvis läsläxan som de flesta föräldrar känner sig trygga med. Han menar att matematiken har förändrats sedan de själva gick i skolan, i dagens skola uppmanas eleverna att använda flera olika metoder för att lösa en uppgift medan deras föräldrar kanske är mer van att använda just en metod. Grootenboer anser dock att det är viktigt att föräldrarna litar på deras förmåga. Han ger även ett förslag om att i skolan ha så kallade matematikkvällar där föräldrarna inbjuds att delta och där de får ta del av några matematiska metoder. Här skulle också föräldrarna kunna delge varandra tips och råd kring hur de arbetar med matematikläxan (Grootenboer, 2009). I artikeln Läxor- för livet eller i onödan? (2010) kan man läsa att läxor är en stor anledning till konflikt i hemmen. Lisbeth Ranagården som är sociolog vid Göteborgs universitet menar i artikeln att läxor är ett av de vanligaste inslagen i utvecklingssamtalen mellan föräldrar och lärare. Hon menar att många föräldrar söker hjälp hos lärarna för att de ska kunna hjälpa sina barn med deras läxor. Lucas Forsberg som är familjeforskare vid Linköpings universitet menar att det är främst i mellanstadiet och högstadiet som det uppstår bråk om läxor och att det då finns föräldrar som istället börjat med läxhjälp utanför skolan. Ingrid Westlund menar dock då att den goda tanken om att läxan sammanbinder hem och skola faller om föräldrarna låter någon annan hjälpa deras barn med läxorna. Daniel Kallós som arbetar på lärarutbildningen vid Umeå universitet anser att läxan missgynnar de barn som kommer från svaga hem. Han menar att förutsättningarna är så olika för barnen. En del elever kommer till exempel från familjer som inte har svenska som hemspråk vilket kan försvåra om eleverna behöver hjälp med läxan hemma (Höjer, 2010). 3. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka ett antal lärares uppfattningar och arbete angående matematikläxan samt ta reda på i vilket syfte de har matematikläxan. För att besvara detta har jag tre frågeställningar som jag ska undersöka. 7

13 3.1 Frågeställningar: Vilket syfte har lärarna med matematikläxan? Hur ser arbetet med matematikläxan ut i verksamheten? Vilka fördelar respektive nackdelar ser lärarna med matematikläxan? 4. Metod och material Metoddelen i mitt självständiga arbete börjar med en beskrivning av vilken metod min undersökning bygger på. Därefter behandlas urval, genomförande samt bearbetning av data och därpå kommer en del angående trovärdighet, generaliserbarhet, validitet och reliabilitet. Slutligen behandlas forskningsetiska principer. 4.1 Kvalitativ studie För att besvara frågeställningarna till undersökningen valde jag att göra en kvalitativ studie. En kvalitativ studie bygger enligt Lagerholm (2005) på djupare närstudier där insamlandet och analysen av data oftast är ord och inte siffror. I en kvalitativ studie är forskarens uppgift enligt Stukát (2011) att tolka och förstå de resultat som framkommer från materialet. 4.2 Intervjuer I min studie valde jag att utföra semistrukturerade intervjuer. Lärarna som intervjuas vet vilket ämne intervjun ska behandla men inte vilka exakta frågor jag som forskare ska ställa. Innan intervjuerna utformade jag ett frågeschema (se bilaga 2) som jag noggrant läste igenom innan så att jag kände mig väl förtrogen med dessa. Bryman (2011) menar att det är viktigt att som intervjuare kunna alla sina frågor helst utantill så att man kan känna sig lugn och trygg när intervjuerna ska ske. Eftersom jag valde att göra semistrukturerade intervjuer behöver inte frågorna komma i samma ordning och beroende på informanternas svar kan lärarna få individualiserade följdfrågor. Detta gör jag för att få ett djupare resultat. Bryman (2011) menar också att det är viktigt vid intervjun att vara tydlig, att man ställer enkla, korta och begripliga frågor. Man ska även vara öppen och flexibel under intervjun samt vara kritisk och kunna tolka de informanterna säger. Med att vara kritisk menas att man som forskare ska vara beredd på att ifrågasätta det informanterna säger (Bryman, 2011). 8

14 4.3 Urval Eftersom jag ville studera lärarnas syfte, uppfattningar och arbete med matematikläxan var ett krav att lärarna som jag skulle intervjua skulle ge ut matematikläxor till sina elever. Lärarna skulle också undervisa i matematik i årskurs 1-3. Detta kallas enligt Bryman (2011) för ett målinriktat urval. Med det menas att jag som forskare gör mitt urval utifrån att intervjupersonerna ska vara relevanta för mitt syfte och min problemformulering. För att finna lärare till min studie tog jag i första hand kontakt med lärarna som jobbade på den skola där jag hade min VFU (verksamhetsförlagda utbildning) eftersom vi fick möjlighet att samla in empirin under den tiden. På skolan är det totalt tre lärare i årskurs 1-3 som har matematikläxor och samtliga var villiga att ställa upp på intervju. Två av de lärarna arbetar i årskurs ett och den andra jobbar i årskurs två. Lärarna i årskurs ett visste jag sedan tidigare att de arbetar väldigt tätt tillsammans och planerar upp matematikläxorna tillsammans. Detta gjorde att jag endast valde att intervjua en av dessa lärare. Detta val gjordes för jag ansåg att variationen inte skulle påverka nämnvärt och jag ville försöka få så stor spridning på resultatet som möjligt. För att finna resterande informanter till min studie tog jag mejlkontakt med två andra lärare som jag känner sedan innan. Dessa arbetar på två andra skolor i en annan kommun och de tackade också ja till att medverka i studien. De tre skolorna som lärarna arbetar på är tre mellanstora kommunala skolor med klasser från förskoleklass till årskurs sex och ligger i två olika kommuner. De personer som är med i min studie är följande: Lärare 1 (L1): Klasslärare i årskurs 1. Arbetat som lärare i 24 år. Utbildad grundskollärare 1-7 i svenska/so. Lärare 2 (L2): Klasslärare i årskurs 2. Arbetat som lärare i 42 år. Utbildad grundskollärare i alla ämnen. Lärare 3 (L3): Klasslärare i årskurs 2. Arbetat som lärare i 20 år. Utbildad grundskollärare 1-7 i svenska/so. Lärare 4 (L4): Klasslärare i årskurs 2. Arbetat som lärare i 17 år. Utbildad grundskollärare 1-7 i svenska/so. 4.4 Genomförande av intervjuer När jag fått tag på fyra informanter bestämdes dagar och tider när intervjuerna kunde ske. Jag hade i förväg utfärdat ett missivbrev (se bilaga 1) som lärarna fick mejlat till sig före intervjun. Detta så att de i lugn och ro kunde läsa igenom brevet innan intervjuerna skulle ske. Alla lärare fick välja plats där intervjun skulle ske så att de skulle känna sig avslappnade. Två av intervjuerna skedde i lärarnas klassrum, den tredje i ett personalrum och den fjärde utfördes i ett grupprum bredvid klassrummet. Vardera intervju tog i snitt 20 minuter och de spelades in via min ipad. Alla intervjuer skedde på olika dagar. 9

15 4.5 Bearbetning och analys av data Materialet från inspelningen förde jag över till datorn som jag i sin tur transkriberade. För att tydligare få en överblick över svaren gjorde jag sedan utskrifter av transkriberingarna. Därefter började jag bryta ner, undersöka samt jämföra mitt insamlade material. Detta kallas för att koda resultatet enligt Kvale och Brinkmann (2014). För att sedan lättare kunna se vilka frågor och svar som hängde ihop med varandra började jag efter kodningen att kategorisera intervjuerna. Med att kategorisera menas att intervjuerna delas in i några få enkla kategorier (Kvale & Brinkmann, 2014). Kategorierna bestämdes utefter frågeställningarna som detta självständiga arbete har. I det insamlade materialet har jag endast tagit med de delar som jag ansett vara relevanta för min studie. 4.6 Trovärdighet, validitet och reliabilitet Att bedöma trovärdigheten på forskningen är en viktig del anser Vetenskapsrådet (2011). I och med att min studie bygger på intervjuer av endast fyra lärare är det viktigt att veta att resultatet jag fått fram är föränderligt samt att personerna i studien på ett eller annat sätt kan ha agerat och svarat på ett visst sätt av olika anledningar. De informanter jag har intervjuat fick inte reda på vilka frågor jag skulle ställa innan intervjun, de fick endast reda på vad syftet med själva studien var. Att jag på förhand valde att inte presentera de frågor jag skulle ställa innan själva intervjun gjordes för att få så äkta och spontana svar som möjligt. Detta anser jag kan göra att trovärdigheten på denna uppsats stärks. Det är dock viktigt att påpeka att detta är resultatet av fyra lärares syfte, uppfattningar och arbete med matematikläxan, det är svårt att få fram några generella slutsatser om lärares arbete och syfte med läxan är. Att undersöka studiens validitet menas att man kontrollerar att undersökningen mäter det som man avser att mäta och reliabilitet mäter resultatets tillförlitlighet och mätnoggrannhet (Stukát, 2011). Om en undersökning har hög reliabilitet ska undersökningen inte påverkas av vilken som utför den. Att välja en kvalitativ intervjumetod anser jag vara mest lämpad då jag direkt gavs tillfälle att ställa individualiserade följdfrågor. Att jag direkt kunde be de intervjuade lärarna att förtydliga sina svar om något var otydligt samt att jag under intervjuerna använde teknisk utrustning för ljudupptagning anser jag öka reliabiliteten. Detta då jag gavs möjlighet att ordagrant lyssna genom intervjuerna i efterhand. Genom att jag noggrant kunde lyssna igenom intervjuerna anser jag att studiens reliabilitet höjs, jämfört med om jag skulle skriva ner svaren för hand. Vid en kvalitativ undersökning, som denna är, kan det vara svårt att bedöma validiteten på undersökningen. En felkälla vid intervjuer är enligt Stukát (2011) att resultatet beror på hur ärligt informanterna svarar. Detta diskuteras vidare i kapitel 6.1 metoddiskussion. 10

16 4.7 Forskningsetiska aspekter Jag har läst Vetenskapsrådets (2011) riktlinjer hur man för en god forskningssed som forskare. De menar att helst ska den man intervjuar vara informerad om att han eller hon är föremål för forskning och helst ska de även skriftligen samtyckt detta. Bryman (2011) skriver om de fyra etiska principerna och dessa har jag följt. De fyra etiska principerna är: Informationskravet Samtyckeskravet Konfidentialitetskravet Nyttjandekravet Med dessa principer menas att alla informanter i studien har blivit informerade studiens syfte samt att deras deltagande är frivilligt. I studien kommer det enbart framgå vilken klass lärarna arbetar i samt vilken typ av skola de arbetar på, de kommer inte att gå att identifiera vilka lärare som har intervjuats. Informanterna i min studie har även blivit informerad att de blir inspelade men att de kan avbryta inspelningen om de av någon orsak inte vill fortsätta. Jag har även informerat lärarna om att inspelningen endast kommer användas till uppsatsen. 5. Resultat 5.1 Intervjuerna Mitt syfte med detta självständiga arbete var att studera ett urval lärares syfte, arbete och åsikter angående matematikläxan. De frågeställningar min studie hade var dessa: Vilket syfte har lärarna med matematikläxan? Hur arbetar lärarna med matematikläxan ut i verksamheten? Vilka fördelar respektive nackdelar ser lärarna med matematikläxan? Här nedan presenteras resultatet av det som framkommit från de fyra intervjuer som jag genomfört till studien. De presenteras utifrån de frågeställningar studien har. Inledningsvis en bakgrundsöversikt över hur länge informanterna har arbetat som lärare samt vilka läroplaner de arbetat med. Informanterna har fått samma frågor ställda till sig förutom vissa individuella följdfrågor. De kommer att kallas för lärare 1, 2, 3 och 4 (L1, L2, L3 och L4) utifrån den kronologiska ordning lärarna intervjuades. 11

17 5.1.1 Presentation av medverkande lärare Lärarna i min studie har arbetat olika länge som lärare. Den som har arbetat längst tid har arbetat 42 år som lärare (L2) och den som har arbetat kortast tid har arbetat 17 år (L4). Det samtliga lärare i studien har gemensamt är att de alla har varit yrkesverksamma lärare under en längre tid. Eftersom det har stått lite olika under tidens gång angående läxa i läroplanerna ansåg jag det relevant att undersöka vilka läroplaner de berörda lärarna hade arbetat med. Två (L1 och L3) av de fyra lärarna började arbeta med Lgr80 som läroplan, en lärare (L4) började med Lpo94 och en lärare (L2) började arbeta redan med Lgr69. Tre av lärarna har gått lågstadieutbildningen i svenska/so årskurs 1-7 medan en lärare (L2) har utbildning i alla ämnen i årskurserna 1-7. Samtliga deltagare i studien undervisar dock, och har lärarlegitimation även i matematik som denna uppsats ämne är Matematikläxan Till att börja med ville jag att de fyra lärarna skulle ge en egen definition av läxan. De svar jag fick var dessa: Lärare 1: Läxa är någonting som man dels jobbar med i skolan, man förbereder i skolan, man tar hem och fortsätter arbeta med den hemma sen tar man tillbaka den och får någon form av respons på det. Lärare 2: Läxan ska vara något som barnen känner igen och eleverna ska helst klara den helt själva hemma tycker jag. Sen tycker jag den speglar vad vi gör i skolan, samtidigt är den en information till föräldrarna. Lärare 3: En uppgift som man ska lösa hemma tillsammans med föräldrarna, själv eller tillsammans med kompisar. Lärare 4: För mig är ju läxa [...] en färdighetsträning för att underlätta undervisningen och inlärningen i skolan där du jobbar med nya moment. Så mer en färdighetsträning [ ]. Lärarnas egna åsikter angående matematikläxan är delade. Lärare 2 och 3 tycker att eleverna ska ha matematikläxa. Lärare 4 menar att för många elever är det nödvändigt att ha läxa just för att de inte skulle hinna lära sig allt de ska annars. Lärare 1 anser att matematikläxan inte är ett måste men menar att i regel så tycker de yngre årskurserna att det är roligt med läxa. L1 menar att så länge man kan spela vidare på att de tycker att det är roligt och eleverna får en extra chans till att befästa kunskaperna anser läraren det bara positivt. Lärare 1: Som eleverna här som vi har nu har ju väntat på matteläxan, för vi börjar med matteläxa först efter jul i årskurs ett, åh kan vi inte få matteläxa snart? Alla väntade verkligen på det. 12

18 De flesta lärare (L1, L2, och L4) har i normala fall matematikläxa en gång i veckan. Lärare 1 berättar att till exempel när det är nationella prov kan hon ha en paus med läxor just för att det är så mycket annat just då. Lärare 3 har i snitt matematikläxa varannan vecka. Lärare 1 och 2 har matematikläxa måndag- fredag medan lärare 3 och 4 har läxa tisdag- tisdag. Lärare 1 menar att eleverna inte ska behöva ha något liggande över helgen medan lärare 3 och lärare 4 anser att eleverna själva ska få valmöjligheten när de vill göra läxan. Lärare 3: Jag tycker att det är bra att eleverna har en hel vecka på sig och att de har både veckodagar och helg, så att de kan välja om de vill jobba på helgen eller på veckan. Och sen har vi läsläxan samma dag så vi har gjort en läxmapp så vi vill att alla läxor ska gå samma dag hem, så att det blir enkelt för både eleverna och föräldrarna. Lärare 4: Men tanken är iallafall att man ska ha den över helgen också för en del tycker att det är lättare att få tid då att göra den. En del är tvärtom att på helgerna vill de bara vara lediga och då har man möjlighet att göra den på tisdag, onsdag, torsdag. Men om man vill har man den där helgtiden också. Alla lärare går igenom matematikläxan innan den delas ut till eleverna. L3 arbetar med något som heter Fingerfemman. Lärare 3: [..] läs uppgiften, förstå frågan, rita enkelt, skriv på mattespråk, fundera om det är rimligt. Och det pratar vi ofta om i samband med läxan. Så att; kom ihåg att tänk såhär nu då och jag vill gärna att ni har ritat och sådär när läxan kommer tillbaka. Så jag delar liksom inte bara ut den utan vi pratar om den innan. Lärare 4 använder en dokumentkamera så att matematikläxan hamnar på tavlan så att alla eleverna ser den tydligt när läraren går igenom den. Läraren försäkrar sig om att alla elever förstår vad de ska göra och ibland gör de även några uppgifter tillsammans. Lärare 4 menar dock att gå igenom läxan innan med eleverna har hon inte alltid gjort. Lärare 4: Det har jag börjat göra mer nu på senare, det gjorde jag inte på samma sätt när jag började jobba. Då förlitade jag mig mer på hemmen och bara skickade hem och tänkte att nu gör man det här, för det här fixar man ju, det är ju låg- och mellanstadiet och det här kan ju alla föräldrar och så. Men nu har jag tänkt om litegrann där. Läraren menar att matematikläxan ska vara utformad så att alla elever ska kunna göra den själv hemma. Nästan alla lärare (L1, L2 och L3) individanpassar alltid matematikläxan. Oftast kan de lärarna ha två till tre olika nivåer på läxan beroende på elevernas kunskapsnivå. Lärare 4 menar att hon oftast kan ha en lättare läxa för de allra svagaste eleverna men menar att hon inte individualiserar för de elever som ligger före kunskapsmässigt, inte så mycket som hon skulle vilja göra i alla fall. 13

19 Lärare 4: Ja, ibland [ ] men inte samma höga grad, individualisera. [ ] jag hade gärna individualiserat mer än vad jag gör. Men det är en liten mer tids [ ] jag skulle inte riktigt få till det. Inte för att jag inte tror att det är bra. Så att därför får de [ ] flesta får hem en och samma matteläxa. Matematikläxan som informanterna (L1, L2, L3 och L4) ger ut till eleverna kan vara både praktisk och teoretisk. Lärare 1 menar att oftast är läxan i pappersform och den ser liknande ut varje vecka just för att eleverna ska känna igen den. I årskurs två och årskurs tre brukar läraren börja med lite mer praktisk läxa. Då kan det vara, till exempel om de arbetar med volym, så har de fått uppgift att mäta upp vatten hemma. Läraren har också en matematikpåse som eleverna brukar få låna hem ibland. I påsen kan det finnas olika spel, något recept och en klocka exempelvis och då kan eleverna få olika uppdrag. Lärare 2 kan också ha en praktisk läxa ibland, läraren ger exempel på att ibland har eleverna fått räkna mattor hemma eller fått i uppgift att mäta sin säng. Lärare 3 har mestadels läxor i pappersform men har även ibland gett eleverna i uppgift att baka efter ett recept eller gå till affären och undersöka priser. Lärare 4 har också oftast läxa i pappersform men ibland blir det något praktiskt och då kan det till exempel vara något spel eller liknande Syftet med matematikläxan Lärare 3 anser att syftet med matematikläxan är flera. Dels menar läraren att syftet är att befästa det eleverna har gjort i skolan. Hon berättar att till 95 % handlar matematikläxan om det de arbetar med för tillfället, i enstaka fall kan det vara repetition på något område de har arbetat med tidigare. Matematikläxan handlar aldrig om något helt nytt. Lärare 3 menar också att syftet kan vara att få föräldrarna engagerade och involverade i det eleverna gör. Om man kan få föräldrarna att sitta med sina barn medan de gör matematikläxan är det värdefullt menar läraren. Lärare 3 menar att syftet med läxan också är att eleverna ska lära sig och vänja sig vid att ha läxor tills de blir äldre. Lärare 3: Jag tycker på något vis att läxan är en förberedelse för framtiden. Vore framtiden läxfri så tror jag inte att man kanske skulle trycka på det lika mycket. Men just att eleverna måste bli förberedda. Jag tror att det är tufft för många barn som kommer från en skola som inte haft läxor till att kastas in i den världen för de eleverna har inte studietekniken. Och vanan, så jag tror att det är viktigt. Lärare 1 menar också att syftet med matematikläxan är att eleverna får chansen att befästa kunskaperna ytterligare. Läraren anser att eleverna behöver mycket matematikinlärning. Om eleverna får en extra chans att befästa och nöta kunskaperna en stund hemma varje vecka är det bra. Lärare 1 menar liksom lärare 3, att matematikläxan inte ska vara något helt nytt utan det ska vara något som de arbetar med i skolan för tillfället. Lärare 1 nämner också att syftet med matematikläxan är att föräldrarna ska få en insyn i vad de arbetar med i skolan just nu. 14

20 Lärare 1: Matteläxa ska inte vara något helt nytt, det ska vara någonting som vi jobbar med här som vi visar vidare hemma. Det här gör vi, så här ser det ut, ungefär de här vill jag att eleverna ska kunna. Det ska inte vara något oförberett eller nytt för då är det fel syfte tycker jag. Lärare 1 fortsätter och menar att matematiktimmarna i skolan går åt till så mycket annat. Dels vill läraren arbeta i matematikboken men samtidigt menar hon att alla kunskapsmål inte uppnås om man bara arbetar i boken. Mycket tid går åt till att ha genomgångar och praktisk matematik och för att eleverna ska få en extra träning och befästa kunskaperna ytterligare anser läraren att det är jättebra att ha matematikläxa. Lärare 2s syfte med matematikläxan är att eleverna ska lära sig att ta ansvar samt få en extra repetitionsträning. Precis som lärare 1 menar lärare 2 att läxan nästan alltid handlar om det de arbetar med för tillfället, gör den inte det är det någon repetition på något de arbetat med tidigare som läraren tycker de behöver träna lite extra på. Lärare 4 är inne på samma sak som lärare 1, att tiden inte räcker till i skolan; Lärare 4: Tiden finns inte i skolan för den färdighetsträning som många behöver så [ ] det är nödvändigt, sen om man gör läxan hemma eller om man gör den på skolan på läxtimmen, men många skulle inte hinna med och lära sig det de gör bara på lektionstid. Lärare 4s syfte med matematikläxan är att eleverna får en extra färdighetsträning, något som läraren menar är viktig för många. Syftet är även att föräldrarna ska få en insyn i vad deras barn arbetar med i skolan just nu. Läraren berättar också att syftet med läxan inte är att eleverna ska lära sig något nytt eller att föräldrarna ska förklara hur de ska tänka utan syftet är att eleverna, förhoppningsvis självständigt, ska träna lite extra på det de arbetar med i skolan. På frågan om lärarna tror att eleverna och vårdnadshavarna är medvetna om varför de har matematikläxa är det blandade svar. Lärare 1 svarar att hon inte vet om eleverna är medvetna om just syftet men menar att eleverna tycker att det är roligt. Lärare 1: Det vet jag inte, men som sagt, i ettan har de ju längtat. Kan man inte få matteläxa? Det var de första de tjatade om när de började i ettan i stort sätt. Och när vi inte hade någon läsläxa heller då var det ju jättetråkigt. De vill ju ha läxor. Men nä, jag vet inte men. Jag tror att eleverna tycker det är rätt okej. Lärare 2 vet inte heller om eleverna är medvetna om varför de har matematikläxa medan lärare 3 och 4 svarar såhär: 15

21 Lärare 3: Ja, kanske att de ska fortsätta öva på det vi har gjort i skolan. Men inte så mycket mer tror jag. Det är nog mer med stigande ålder man kan prata om just syftet. Dom här vill ju ha matematikläxa, de är ju fortfarande i den åldern då de inte reflekterar men när de blir lite äldre och kanske måste påminnas om varför de gör den så tror jag att man med stigande ålder kan visa och prata om det. Lärare 4: Det är också något som jag mer och mer pratar om nu när jag har jobbat lite längre. Att både med läxor men allting vi gör, varför vi gör det och vad det är vi tränar på just nu, vad som är förväntningarna och så här är det tänkt. Förut, i början kanske det var lite mer ett görande, man skickade hem och man gjorde en massa saker men nu involverar jag barnen ännu mer. Lärare 2 och 3 berättar syftet med matematikläxan för vårdnadshavarna på föräldramötet de har på höstterminen. Lärare 1 vet inte om föräldrarna vet just syftet med matematikläxan men berättar att hon aldrig haft någon förälder som ifrågasatt eller varit kritisk till matematikläxan. Lärare 4 anser att föräldrarna vet syftet och menar liksom lärare 1 att hon aldrig haft någon förälder som ifrågasatt varför de har läxor, hon menar att föräldrarna förstår nyttan med det Formativt och summativt med matematikläxan Lärare 1 berättar att hon arbetar för det mesta bara summativt med matematikläxan. Läraren har en klassisk röd penna som hon markerar elevernas svar med rätt eller fel. Lärare 2 arbetar både med läxan summativt och formativt. L2 kan ibland skriva en framåtsyftande kommentar till eleverna och ibland bara rätta matematikläxan, precis som L1 beskriver. Lärare 3 arbetar bara med matematikläxan formativt. Läraren arbetar både med självbedömning, kamratbedömning samt att läraren själv kan ge framåtsyftande kommentarer till varje enskild elev efter läxan är inlämnad. När de arbetar med självbedömning kan eleverna själva få kolla igenom sin egen läxa och bedöma hur de anser att de har presterat. Lärare 3 går igenom matematikläxan innan eleverna får den och menar att det inte alltid är att de pratar om läxan efteråt för de har gjort det så mycket innan istället. Lärare 3: Jag bryr mig egentligen inte så mycket om resultatet när eleverna kommer tillbaka med läxan. Utan jag tycker det viktigast att jag vet att de har övat på den hemma, men går jag igenom den då går vi ofta igenom tillsammans och eleverna får berätta hur de har tänkt och eleverna kan få ge lite feedback på varandra. Jag kan också ge feedback så till vida att här ser jag att det här behöver du träna vidare på. Så då är det ju formativt. Men jag sätter aldrig ett rätt eller fel på en läxa. Lärare 4 arbetar med läxan både summativt och formativt. Läraren kan ibland ha läxförhör efter att eleverna har lämnat in sin läxa, om de till exempel haft multiplikationstabellen i läxa kan de ha förhör på det i skolan efteråt och på det viset blir det mycket summativt. Läraren kan även ibland ha en del på matematikläxan där föräldrarna ska skriva en framåtsyftande kommentar om 16

22 hur de tycker att läxan gick att utföra för eleven. Lärare 4 har också arbetat med självbedömning och lite kamratrespons. Lärare 4: Ja mycket självbedömning har det varit nu. Att man försöker sätta ord på själv hur det går [ ]. Det blir ju inte att man bedömer sin kamrat, men [ ] gör vi en räknesaga så kan de få läsa upp den också kan ju kompisarna få berätta vad som var bra med den och så. Lärare 1 och lärare 2 rättar matematikläxan relativt fort när eleverna lämnat in den. De elever som har läxor med många fel läggs på en hög för att sedan gå igenom med eleverna i grupp eller enskilt. Då får eleverna en chans att berätta hur de har tänkt och eventuellt rätta. De elever som har många eller alla rätt får tillbaka läxorna som de sätter in i en pärm utan någon annan återkoppling. Lärare 1 använder inte kamratbedömning eller självbedömning utan det är bara läraren som rättar läxan, som jag beskrev ovan. Lärare 2 har använt sig av självbedömning någon gång. Lärare 2: Vid självbedömning kan man ju säga såhär till exempel, titta på den här gruppen av uppgifter, där finns det två som är inte riktigt rätt. Då kan eleverna få söka svaret själv. Men jag har inte gjort det än med klassen jag har nu, men i trean tycker jag det passar bra. När eleverna är lite större. Sen beror det ju på vilken läxa det är förstås. Men det går ju jättebra att göra så då. Om lärare 4 märker att det är många elever som missförstått matematikläxan och har många fel gör hon precis som lärare 1 och 2; Lärare 4: Då samlar jag den eleven eller de eleverna och så jobbar vi vidare med det. För då innebär ju det, eftersom mitt syfte och min tanke är att skicka hem sådant som jag tycker att de ska behärska och gör dem inte det då har ju jag gjort en missbedömning och då har ju jag trott att eleverna behärskade mer än vad de faktiskt gör. Så då blir det ju en indikation på att det här måste vi jobba vidare med. Det här [ ] var inte alls färdigjobbat Fördelar med matematikläxan Fördelarna som lärarna i studien anser med matematikläxan går hand i hand med lärarnas syften med läxan. Fördelarna som lärare 1 anser är att eleverna får en extra färdighetsträning, att de får lära sig att ta eget ansvar och att föräldrarna får en insyn i vad deras barn arbetar med i skolan. Lärare 2 är även hon inne på samma sak: Lärare 2: Det är det där med ansvarstagande tycker jag, att eleverna lär sig. Att göra något på bestämd tid, att det ska lämnas in och sen att eleverna ska vara stolt över allt de gör och känna att de har klarat av något. Lärare 3 tycker att fördelarna med matematikläxan är att den gör eleverna säkrare och starkare i matematik genom att kunskaperna befästs ytterligare. Läraren har framför allt sett att eleverna blir säkrare när de till exempel arbetar 17

23 med problemlösning. Matematikläxan blir som ett extra övningstillfälle. Lärare 3 menar också att fördelen är lite samma som syftet. Eleverna får träna på att göra läxa, de får befästa det som de arbetar med i skolan ytterligare samt att det förhoppningsvis ger ett tillfälle för föräldrarna att sitta med sina barn en stund. Lärare 2 menar att eleverna älskar att ha matematikläxa. De flesta eleverna gör den snabbt hemma och oftast är den tillbaka på skolan redan dagen efter. Lärare 1 är inne på samma sak: Lärare 1: Så länge de tycker att det är roligt som det är nu så får eleverna en extra träning. De befäster det lite mer, och det är det jag är ute efter. Lärare 4 anser att fördelarna med matematikläxan är att den är tidsbesparande. Istället för att de i skolan ska nöta och färdighetsträna så kan de ägna tiden i skolan till att arbeta med förmågorna och få plats med andra moment i undervisningen. Fördelen är också att med matematikläxan kan de visa hemmet vad de arbetar med i matematiken för tillfället. Lärare 4 nämner också, precis som lärare 1 och 2 var inne på, att en fördel med läxan är att eleverna får träna på att ta ansvar. Lärare 4 menar också att hon ser en stor utveckling på elevernas färdighetsträning i till exempel de olika räknesätten när läxorna görs. På frågan om de upplevde om eleverna var stressade kring matematikläxan svarade tre informanter (L1, L2 och L4) att de inte hade märkt det. Lärare 3 svarade såhär: Lärare 3: Man kan ju se att vissa inte alltid gör läxan och då kan man ju fundera vad som är anledningen till det. Och då kan ju det finnas en bakomliggande stress. Jag vet någon elev som inte får hjälp hos sina ena förälder till exempel, och då kan den eleven säkert känna när hon kommer tillbaka att det är inte riktigt bra gjort, så vissa kan nog göra det. Men de allra flesta eleverna gör ju det inte Nackdelar med matematikläxan Nackdelarna med matematikläxan är alla lärare relativt överens om. Lärare 1, lärare 2 och lärare 3 menar att en nackdel med matematikläxan är att vissa elever som kanske behöver hjälp och stöttning hemma inte får möjlighet till det hemma av olika anledningar. För att motverka detta försöker lärare 1 gå igenom läxan så noga som möjligt i skolan innan. Hon ser till att alla elever har förstått vad och hur de ska göra. Lärare 2 menar att för de elever som behöver erbjuder skolan läxhjälp. Samma lärare berättar också att hon alltid brukar erbjuda hennes egen hjälp efter skolan en stund, för de elever som behöver. Om det finns någon elev med speciella behov i klassen menar läraren att man måste anpassa matematikläxan därefter. Lärare 2: [ ] men det är samma där att man får anpassa litegrann då. Ibland gör jag så, det har jag börjat med redan nu att om man har [ ] läxa på båda sidor papperet då kan man ju ha en extrauppgift sist för de elever som [ ] behöver och vill lite mer. Och då är den uppgiften frivillig. 18