Fysisk aktivitet för seniorer. Manual för att göra en aktivitetskalender
|
|
- Stina Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fysisk aktivitet för seniorer Manual för att göra en aktivitetskalender
2 Förord Omfattande forskning har visat att fysisk aktivitet har en avgörande betydelse för bevarande av hälsa och självständighet på äldre dagar. Hjärt-kärlsjukdom, fetma, diabetes, ledbesvär, cancer, depression och kognitiva problem är några exempel på sjukdomar som kan förhindras eller mildras genom regelbunden fysisk aktivitet. Alla äldre personer har god effekt av träning oavsett om de redan är i god fysisk form eller om de har olika hälsoproblem och kanske vistas på ett äldreboende. Dessutom förbättras ofta livskvaliteten och den intellektuella förmågan. Att vara fysiskt aktiv tillsammans med andra ger också en känsla av social tillhörighet och delaktighet i samhället. Det är aldrig för sent att börja träna effekten kommer oberoende av ålder. PASEO är ett EU-projekt som pågår i 15 länder i Europa och står för»policy Capacities for Health Promotion through Physical Activity among SEdentary Older People«som på svenska blir Uppbyggnad av nationella strukturer för hälsofrämjande arbete genom fysisk aktivitet bland inaktiva äldre personer. Projektet syftar till att skapa arenor för fysisk aktivitet i samhället och till att förbättra implementeringen av program som utvecklats for att främja fysisk aktivitet bland inaktiva äldre personer genom att stödja uppbyggnaden av de strukturer som krävs. Som ett led i detta har denna manual för att göra en aktivitetskalender tagits fram, i samarbete mellan representanter för pensionärsorganisationerna, Karolinska Institutet och Kristianstads kommun. 2
3 Manual för att göra en aktivitetskalender PASEO-projektet har utvecklat en metod som syftar till att nå ut med information om fördelarna med en fysiskt aktiv livsstil till seniorer. Oftast når information ut till dem som redan är aktiva. Projektet har mer fokus på inaktiva äldre. Detta är en utmaning! Det är angeläget att man som senior får kännedom om vilka möjligheter som finns att kunna vara mer aktiv. För att kunna motivera till ökad aktivitet är det viktigt att kartlägga och sprida ut information om det utbud av fysisk aktivitet som finns inom en kommun som geografiskt område. Modellen har praktiskt utvecklats inom PASEO-projektet av Kristianstads kommun i samverkan mellan folkhälsostrateg och webb-utvecklare tillsammans med representanter för pensionärsorganisationerna. Aktivitetskalender för att nå inaktiva äldre Kommunen utvecklar en nätbaserad aktivitetskalender som innehåller utbudet av fysisk aktivitet inom kommunen som geografiskt område. Inledningsvis finns en motiverande text till varför fysisk aktivitet är viktig, bilaga 1. Organisationer och företag som bedriver fysisk aktivitet lägger in sina aktiviteter riktade till seniorer. Det finns fördelar med att samla all information på ett ställe och genom att använda ett formulär på hemsidan där aktivitetsarrangörer kan fylla i sina aktiviteter får man en samlad bild av vad som finns att tillgå i kommunen. Det är troligt att många organisationer och kommuner redan idag använder sin hemsida till liknande information. Det är dock inte lika säkert att målgruppen besöker dessa hemsidor. Nästa steg är således att utveckla strategier för att nå ut till målgruppen inaktiva äldre (se sidan 4). Vår strategi är att den sammanställda informationen ska kunna tryckas upp till en enkel folder, som kan spridas i olika sammanhang där seniorer möts. Samverkan För att lyckats med genomförandet behöver samverkan mellan berörda aktörer inom kommunens geografiska område byggas upp. Det borde ligga i allas intresse att öka deltagandet till de olika aktiviteter som erbjuds i kommunen. Kommunens kontaktperson kontaktar pensionärsföreningar, idrottsföreningar, friskvårdsorganisationer, handikapporganisationer, patientföreningar, kommunala mötesplatser, kultur- och invandrarföreningar och kommersiella företag med erbjudandet om att dessa kan lägga ut sina fysiska aktiviteter på kommunens hemsida. 3
4 Varje aktör fyller i sina aktiviteter i den mall som utarbetats för publicering, Skicka in-sidan. Informationen skickas till den person som kommunen utsett till att ta emot e- posten. Den personen ansvarar för att informationen som publiceras på kommunens hemsida blir förståelig och lättläst. Vid behov efterfrågar kommunens kontaktperson kompletterande information från aktören, så att informationen blir fullständig. Den utsedda personen publicerar sedan informationen från aktörerna på kommunens hemsida. Varje aktör ansvarar för att uppdatera informationen så snart utbudet förändras. Den publicerade informationen ska innehålla aktuella uppgifter. Den samlade informationen från alla aktörer på hemsidan kan skrivas ut som en folder och spridas i pappersform i alla olika sammanhang där seniorer möts eller platser dit man naturligt söker sig. Det kan vara vid pensionärsföreningarnas, hyresgäst- eller bostadsrättsföreningarnas möten, möten i andra delar av föreningslivet, hos frisörer, fotvårdare, apotek, vårdcentraler mm. En fördel är också om personalen kan hjälpa till med tips och stöd. Foldern kan också delas ut vid förebyggande hembesök. I Kristianstads kommun svarade folkhälsostrategen för kontakterna. Kultur- och fritidsförvaltningens reguljära utskick till föreningar och kommersiella företag användes och information vid pensionärsrådet lämnades. Samverkansgruppen för äldres hälsa bestående av i huvudsak representanter för de fem aktiva pensionärsorganisationerna och för Kristianstads kommun arbetade aktivt med att föra ut informationen, bearbeta och påverka så att aktiviteter också verkligen inrapporterades på Skicka in-sidan. Deras praktiska engagemang och höga motivation har varit, och är, en viktig faktor för att sprida ut konceptet i samhället. Det behövs engagerade medhjälpare som står upp för idéerna och som ser till att budskapet förmedlas i de sammanhang som de verkar i. Processer för att skapa delaktighet är en viktig faktor för att lyckas sprida ut engagemang. Aktivitetskalendern redovisas här: Skicka in sidan redovisas här: 4
5 Uppbyggnad av hemsida - Process för formulär För att underlätta för kommunernas webb-informatörer att lägga upp hemsidorna har nedanstående manual tagits fram. Innehåll för "Fysisk aktivetet - Vad är på gång?" består att totalt 3 st sidor: Första sidan innehåller en inledningstext med information om ändamålet (se bilaga 1) samt en sammanställning av de inskickade aktiviteterna. Andra sidan innehåller formuläret med ifyllningsbara fält för inskickning av aktivitetens detaljer. Formuläret består av 10 ifyllningsbara fält enligt nedan: 5
6 Tredje sidan är en "landing page" där man hamnar efter att man har tryckt på "skicka" på föregående sida (sida 2), innehållande ett tack-meddelande samt ett länkval för att gå tillbaka i sid-bläddringen. När besökaren har fyllt i nödvändiga fält och trycker på skicka så sker 3 händelser: Händelse 1 Formulärdatan sparas i en databas (enbart för felsökningsprocess om eposten inte skulle fungera). Händelse 2 Formulärdatan skickas till en epost-adress för utvald mottagare med rättigheter att editera "Sida 1". Händelse 3 Besökaren skickas till "Tack-sidan" (sida 3), och får bekräftat att aktiviteten är ivägskickad. Mottagaren (i händelse 2) tar emot formulärdatan och editerar sedan "Sida 1", fyller på med den nya aktivitetens detaljer och publicerar sidan för allmänheten. Folder Som tidigare nämnts är vår strategi att den sammanställda informationen från hemsidan ska kunna tryckas upp till en enkel folder, som kan spridas i olika sammanhang där seniorer möts. Framtagandet av foldern måste anpassas efter de förutsättningarna som finns inom kommunen. Därför beskrivs inte detta förlopp i denna manual. Vi vill dock uppmärksamma att det är lika viktigt att både hemsidan och foldern/utskriften är mottagaranpassad för äldre, t ex när det gäller storleken på texten och läsbarheten. 6
7 Faktorer som kan påverka införandet Implementering på organisationsnivå Ett grundläggande krav när man arbetar med implementering är att det uppfyller ett tydligt behov. Finns behovet ökar chansen att själva genomförandet lyckas. Dessutom behöver den nya metoden vara relevant och ha synliga fördelar för verksamheten i fråga. Den ska stämma med rådande värderingar, vara enkel att använda och kunna testas i liten skala. Det är alltså viktigt att det man önskar göra passar in i rådande sammanhang. Men det handlar inte bara om att introducera en ny metod som kan fylla uttryckliga behov. Det handlar också om hur man faktiskt genomför implementeringen av den nya metoden. Läs mer i bilaga 2. Implementering på individnivå Motivation är komplext begrepp som måste belysas och beaktas ur flera olika perspektiv. Det finns flera olika teoretiska modeller som beskriver och analyserar vilka komponenter som är viktiga för förändring av beteende. Tilltron till sin förmåga self-efficacy att klara av olika specifika situationer är ett centralt begrepp inom social kognitiv teori. Upplevda hinder och eventuella fördelar med ett förändrat beteende är andra viktiga faktorer. Det sociala stödet är också visat sig vara viktigt för ett förändrat beteende. En metod för att stödja en individ till ett förändrat beteende är Motiverande samtal, som tar sin utgångspunkt i en persons erfarenheter, värderingar och prioriteringar i förhållande till den förändring som kan vara aktuell, exempelvis att öka sin fysiska aktivitetsnivå. Läs mer i bilaga 3. Strategier för kommunikation med äldre Resursstarka äldre personer attraheras kanske av en broschyr, men andra åtgärder behövs för att nå de mer resurssvaga äldre personerna. Dessa är också i större behov av individanpassad träning. För att lyckas med detta bör ett samarbete med primärvården och slutenvården byggas upp. Slutenvårdens, primärvårdens och kommunens FaR-samordnare är viktiga samarbetspartner. Andra alternativ kan vara uppsökande verksamhet till frisörer, fotvårdare, apotek etc. som kan vara intresserade av att sprida broschyren. Att vädja till deras bidrag till att göra en viktig samhällsinsats skulle kunna vara en väg att gå. Ett informationsblad om hur man kan påverka människors motivation till livsstilsförändringar bör medfölja (se bilaga 3). 7
8 Bilaga 1 Inledande text på hemsida och i broschyr Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Vår kropp är gjord för att vara i rörelse och den behöver användas för att hållas i form! När man bli äldre minskar kroppens reservskydd. Det blir alltså viktigare att Du lever väl och är snäll mot din kropp. Att leva väl innebär att den fysiska aktiviteten måste hållas igång. Så länge du förmår hålla igång kan du också leva ett så självständigt liv som möjligt. Det finns nu mycket övertygande vetenskaplig forskning som påvisar nyttan av att vara fysiskt aktiv på äldre dar. Vi vet idag att hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, vissa cancerformer, benskörhet och depression kan motverkas med regelbunden träning. Onödig funktionsnedsättning kan förhindras också och det gäller att ha reservkapacitet så att man kan komma igen efter en sjukdomsperiod, till exempel till följd av influensa. Dessutom förbättras ofta livskvaliteten och den intellektuella förmågan. Att vara fysiskt aktiv tillsammans med andra ger också en känsla av social tillhörighet och delaktighet i samhället. Det gäller därför att hitta aktiviteter som man trivs med så att man fortsätter att träna för att det är roligt och inte bara för att det är nyttigt. I denna broschyr hittar du information om vilka tränings- och aktivitetsmöjligheter som erbjuds i ditt närområde. Du motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre! 8
9 Bilaga 2 Implementering på organisationsnivå Vid all slags implementering bör man ha följande fyra punkter i åtanke: 1. Kombinera flera insatser Möjligheterna för ett lyckat implementeringsarbete ökar om man kombinerar flera insatser. Det kan till exempel handla om att utarbeta nya riktlinjer för rutiner samtidigt som man genomför utbildning, coachning och aktiv återkoppling mellan kollegor. 2. Involvera nyckelpersoner tidigt Det är viktigt att redan i planeringsstadiet involvera olika nyckelpersoner, till exempel beslutsfattare eller de som ska stå för själva genomförandet. Genom att involvera dessa i ett tidigt skede kan problem eller farhågor diskuteras och hanteras i tid. 3. Avsätt tillräckliga resurser Både organisatoriska, personella och ekonomiska resurser behövs för lyckad implementering. Är resurstilldelningen långsiktig ökar dessutom chanserna att lyckas. 4. Återkoppla För att stötta och underhålla redan påbörjade processer behöver relevant information kontinuerligt sammanställas och återföras. Kunskap ger insikt att förändra En verksamhet kanske inte alltid är redo för en förändring och det påverkar självfallet hur väl man lyckas att införa en ny metod. Har till exempel alla berörda personer de kunskaper som krävs? Har de över huvud taget något intresse för förändring? Dessa faktorer kan vara avgörande för hur och när man planerar att introducera något nytt men också för att kunna få till ett långsiktigt arbete. Ett sätt att bedöma en verksamhets beredskap för förändring är att ta hjälp av Community Readiness Model. Modellen beskriver i nio steg hur medveten och redo en verksamhet och dess ledande aktörer är att börja arbeta med ett specifikt område. Modellen går att använda dels när man ska påbörja något nytt, dels under själva processen som ett sätt att underhålla och skapa långsiktighet i det påbörjade arbetet. 9
10 Organisatorisk förändringsmodell (Community Readiness Model) nio steg av förändringsbenägenhet samt förslag på strategier Steg Grad av förändringsbenägenhet 1 Ingen medvetenhet om ett specifikt ämnesområde. 2 Förnekelse, enstaka personer är medvetna om ämnesområdet. 3 Låg medvetenhet, allt fler är medvetna om ämnesområdet, men motivationen för att göra något saknas. 4 Förplanering, en grupp påtalar ämnesområdet. 5 Förberedelse, personer arbetar med ämnesområdet med visst stöd från ledningen. 6 Igångsättande, här finns tillräckligt med kunskap för att initiera aktiviteter. 7 Stabilisering, en eller två stabila aktiviteter är igång och det finns utbildad personal i ämnet. 8 Fastställelse, insatser är utvärderade, arbetet med ämnesområdet stöds av ledningen. 9 Hög nivå av delaktighet från hela organisationen och arbetet flyter på inom ämnesområdet. Strategi Skapa medvetenhet om problemet genom personliga möten med nyckelpersoner och kontakt med potentiella supportrar. Skapa medvetenhet om att problemet uppträder i organisationen genom personliga möten med nyckelpersoner. Öka medvetenheten om att problemet uppträder i organisationen och framhåll att problemet går att lösa. Ge konkreta idéer om hur problemet kan lösas. Samla information om lokala förhållanden av betydelse för hur strategin ska läggas upp. Erbjud specifik information, träning och stöd till praktiker, sök finansiering. Planera för vidmakthållning genom till exempel utvärdering, anpassning av metoden och nätverksarbete. Förstärk och utvidga metoden genom att till exempel formalisera nätverk. Underhåll metoden genom till exempel stöd till varierad finansiering och extern utvärdering. Hämtat ur Folkhälsoinstitutets utbildningsmaterial: Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet: Forbattra-aldres-halsa-med-moten-mat-och-aktivitet/ 10
11 Bilaga 3 Implementering på individnivå Begreppet self-efficacy kan översättas med tilltro till sin förmåga att påverka sin situation/beteende, att tro sig om att klara av olika aktiviteter. Detta upprätthålls bäst genom en serie av närliggande delmål som dessutom är hierarkiskt ordnade för att garantera successiva framsteg mot ett överordnat mål. Att sträva efter onåbara delmål är att driva sig själv mot ett misslyckande. Self-efficacy kan stärkas genom att man får stöd i att lyckas med att uppnå de delmål som man har satt upp för sig själv. Läs mer här: Motivation kan delas upp i intern och extern motivation. Den interna motivationen består av att man upplever att träningen gör nytta för egen del, t.ex. att man märker att träningen ökar ens funktionsförmåga och välbefinnande. Den yttre motivationen styrs av att man tränar för andras skull, vänner, familj, träningsinstruktören etc. För att motivationen ska bibehållas på sikt är det viktigt att stärka den inre motivationen. Läs mer här: Socialt stöd är viktigt både för påbörja och starta ett nytt beteende. För många är det lättare att träna om man har sällskap av någon liksom om familj och närstående runt omkring stöder processen. Läs mer här: Det motiverande samtalet utgår från att personen har eller själv kan skaffa sig de färdigheter som behövs för en förändring. Samtidigt är rådgivaren styrande i samtalet och har som mål att klienten ska förändra sig. Olika personer har olika grad av förändringsbenägenhet. Vid låg grad bör man fokusera på att väcka intresse med information om risker med t.ex. låg fysisk aktivitetsnivå. Vid medelhög förändringsbenägenhet är personen ambivalent till förändring och ser både för- och nackdelar med ett förändrat beteende. Rådgivarens roll blir då att hjälpa personen att sätta ord på vad som är mindre bra med beteendet och förstärka intresset till förändring. Vid hög grad är personen villig till förändring, men behöver stöd i att diskutera olika handlingsalternativ för att kunna genomföra förändringen. Läs mer på:
12 I det svenska PASEO-nätverket, som leds av Karolinska institutet, ingår Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, Kristianstads kommun, Pensionärernas RiksOrganisation, Riksidrottsförbundet, Sektionen för Äldres hälsa inom Sjukgymnastförbundet, Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut, Sveriges Pensionärers RiksFörbund och Sveriges PensionärsFörbund. Läs mer om PASEO-projektet här: PASEO-projektet finansieras av Europakomissionen 12
Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!
Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som
Läs merAktivitet Relation - Identitet
Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll
Läs merCommunity Readiness Model
Community Readiness Model Samhällsmedicin Gävleborg Jessica Tanzilli Sven Persson 1 Hur modellen fungerar i teori och praktik Community Readiness modellen (CMR) beskriver en organisations eller kommuns
Läs merMotivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil
Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.
Läs merXxxx Motivation och drivkrafter
Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.
Läs merKommunikationsstrategi för samverkan och externa relationer vid GIH
STRATEGI Datum: 2017-01-30 Diarienummer: GIH 2016/600 Författare: Louise Ekström Karin Larsén Beslutat av: Högskolestyrelsen Beslutsdatum: 2017-02-17 Giltighetstid: februari 2017 - juni 2018 1(6) Kommunikationsstrategi
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade
Läs mer, - V kommun. Det goda åldrandet. Östra Göinge
Det goda åldrandet Strategi för äldres trygghet, hälsa och livskvalitet Fastställd av kommunstyrelsen, 2017-06-07 Dnr: KS 2016/01991, - Östra Göinge V kommun Innehållsförteckning Det goda åldrandet 1 1
Läs merGenerellt om åldrande. Senare delen av livet. Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning
Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning Föreläsare: Kia Mundebo Kontaktuppgifter: kia@kiamundebo.se Tel: 0703-96 22 64 Generellt om åldrande Olika typer av ålder:
Läs merHÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING
HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande
Läs merStrategisk plan 2013-2016
Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och
Läs mervärldens friskaste barn
världens friskaste barn En frisk generation vill att Sverige ska ha världens friskaste barn. INSAMLINGSSTIFTELSEN EN FRISK GENERATION Insamlingsstiftelsen En frisk generation startade 2011. Syftet är att
Läs merStrategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Läs merSektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet. Onsdagen den 19 mars 2014
Sektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet Onsdagen den 19 mars 2014 Elsa Ingesson, Qulturum Elsa Ingesson, Qulturum Passion för livet Ett bra liv med bästa möjliga hälsa Passion för
Läs merImplementering. Mårten Åhström. marten.ahstrom@sll.se. Stockholms läns landsting. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin
1 Implementering Mårten Åhström Stockholms läns landsting Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Enheten för implementering marten.ahstrom@sll.se 2 Definition implementering En sammansättning specifika
Läs merVÄLKOMMEN TILL. Målsättning
VÄLKOMMEN TILL Konferens för distriktens utbildnings- och folkhälsoansvariga den 27-28 september 2011 Eva-Christine Öhman, Utbildningschef Ola Nilsson, Folkhälsoansvarig Karl-Erik Axelsson, Förbundsstyrelsen
Läs merArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.
Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merHur kunde det bli så här?
Hur kunde det bli så här? 1 Höglandet YDRE 115 000 invånare 6-7 kommuner 6-7primärvårdsområden Höglandssjukhuset Eksjö- Nässjö ca 5000 anställda Seniororganisationer (2009) Vision Esther Genom att skapa
Läs merFörslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014
2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och
Läs merArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.
Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA
Läs merMatti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet
Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa
Läs merFörord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga.
1 Förord Det här är Linköpings kommuns program för utveckling av det sociala innehållet i vardagen för personer som är äldre. Programmet beskriver hur Linköping ska arbeta för att möta äldres sociala behov.
Läs merProjekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö
Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre
Läs merhälsofrämjande skolutveckling
hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över
Läs merhälsofrämjande förskoleutveckling
hälsofrämjande förskoleutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med
Läs merPolicy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Läs merBestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.
Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen
Läs merInformation till deltagaren
Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil
Läs merTillgänglighetsplan 2013-2015
Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet
Läs merUnga kroppar är gjorda för rörelse!
Unga kroppar är gjorda för rörelse! FYSISK AKTIVITET är en viktig del i ungdomars motoriska, sociala och personliga utveckling FYSISK AKTIVITET främjar fysisk och psykisk hälsa FYSISK AKTIVITET kan förebygga
Läs merVilka söker upp äldre?
RAPPORT 2005 : 31 Vilka söker upp äldre? En sammanfattning av verksamhetstillsyn avseende uppsökande verksamhet för äldre i Västmanlands län år 2005 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN LÄNSSTYRELSEN RAPPORT Västmanlands
Läs merMål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Läs merIdrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott
Idrott utan mobbning! Studieplan www.bris.se/idrott Inledning Den här studieplanen är en hjälp för dig/er att kunna föra ett fördjupat samtal kring idrott och de sociala dimensionerna av ledarskapet framför
Läs merHelena Hammerström 1
Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merÅk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg
Mental träning Åk 9 Fotboll 2016-10-05 Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg Mental träning Att tänka på ett sätt som hjälper dig att prestera bättre. Att träna sitt tänkande kallas mental träning Träna på
Läs merVallmons asylboende. Omsorg, struktur och trygghet
Vallmons asylboende Omsorg, struktur och trygghet Vallmons ledord Omsorg, struktur och trygghet Vallmon är ett HVB- hem och vi har ett omsorgsuppdrag. Mål Att skapa trygghet, omsorg och en fungerande vardag
Läs merUtvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET
Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?
Läs merMotiverande samtal - MI. Motivational Interviewing
Motiverande samtal - MI Motivational Interviewing Bakgrund och teoretisk grund Miller och Rollnick - psykologer Utgår från behandlingsarbete med missbruk Grundar i KBT men starkt influerad av humanistisk
Läs merStadsdelen Centrum. 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun. ca 52 000 invånare. ca 8 000 pensionärer
Stadsdelen Centrum 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun ca 52 000 invånare ca 8 000 pensionärer Förebyggande arbete i äldreomsorgen Träffpunkterna navet i den förebyggande verksamheten Olika delprojekt
Läs merMotiverande samtal - introduktion. BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing
Motiverande samtal - introduktion BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing Motiverande samtal en introduktion Liria Ortiz MI lärare (MINT), leg psykolog, leg psykoterapeut (KBT), lärare och
Läs merCHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se
Läs merÖvervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!
Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur
Läs merTobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare
Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande
Läs merDu och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se
Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merDiarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog
KS2016/55» POLICY Sandvikens Kommuns Strategi för Medborgardialog Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2017-06-12 113 : Giltighetstid: Dokumentansvarig: För revidering
Läs merUppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet april, Häng på!
Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. 19-25 april, 2010. Häng på! Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att samordna en uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk
Läs merLivsstilsguide. Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil
Livsstilsguide Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet
Läs merAssessios guide om OBM
Assessios guide om OBM assessios guide om obm 1 Visioner eller finansiella mål skapar aldrig lönsamhet. Det är ett resultat av mänskligt beteende i organisationen. Det är i första linjen som resultatet
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merPedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Läs merOmvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och
Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merSävsjöviks förstärkta familjehem
Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk
Läs merSyftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring.
Introduktion till MI Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring. Här följer en kort presentation av vad ett motiverande samtal kan vara genom att placera samtalsguiden
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merUnik, avdragsgill friskvård. dna-test för vikthantering
Unik, avdragsgill friskvård dna-test för vikthantering Våra unika DNA-analyser ger svar om varje individs unika genetiska förutsättningar för ett ökat välmående och minskat antal sjukdagar. Vikthantering.se
Läs merHälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
Läs merink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen
WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag
Läs merUtveckling och mål 2011-2013 (då vi är 10 år)
Utveckling och mål 2011-2013 (då vi är 10 år) FRISKIS&SVETTIS GEMENSAMT vår grundläggande plattform Friskis&Svettis vision Människor ler när det tänker på träning De idéella funktionärerna och anställda
Läs merArbetshäfte. Metodstöd i implementering. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Telefon vx: Org.nr:
Arbetshäfte Metodstöd i implementering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Telefon vx:08-123 400 00 Org.nr: 232100-0016 Enheten för implementering E-post: implementering@sll.se www.folkhalsoguiden.se
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merBeteendeförändring att hjälpa patienter med livsstilsfrågor
Beteendeförändring att hjälpa patienter med livsstilsfrågor 7 november 2013 Stockholm FaRs dag Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Konsult ProActivity AB Dimensioner av att uppmuntra
Läs merÖvervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!
Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"
HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merLäroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner
Läs merSOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa
Läs merSjälvstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%
Läs merKlara, färdiga, träna!
TISDAG 12 OKTOBER 2004 Klara, färdiga, träna! 1,2,3 så kommer du i gång med att motionera Vill du börja träna, men har svårt att komma i gång? Kropp & Hälsa hjälper dig att hitta motivationen. Vi behöver
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Läs merKommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008
Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008 Innehåll Förord s 3 Kommunikationsarbetet s 4 Övergripande riktlinjer för intern och
Läs merVåldet går inte i pension. För dig som vill veta mer
Våldet går inte i pension För dig som vill veta mer Studiematerial Trygghet som saknas- om våld och övergrepp mot äldre Brottsofferjouren, Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Pensionärsförbund har
Läs merFem fokusområden fem år framåt
REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens
Läs meratt skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag
att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de
Läs merChefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Skyddsvärnet- Behandlingshem Föreningen Skyddsvärnet Rapport 2012-02-2 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer,
Läs merPlan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola
Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Kvarnarps förskola Läsåret 2018/2019 1 Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen ska se
Läs merLokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete
1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet
Läs merHÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution
Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merDialogseminarium kring Förebyggande hembesök
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30
Läs merHur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder
Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder 1 Innehållsförteckning Inledning 4 Vilka verktyg ingår? 5 Stöd för samverkan 5 Stöd i mötet
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Läs merDisposition MI. Motivation på Hagbards vis.
Karolinska Institutet Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för sjukgymnastik Disposition MI 1.Motivation vad är det? Vad påverkar motivationen? 2. Förändringsprocesser 3.
Läs merFördjupande Ledarskap 3 dagar
Fördjupande Ledarskap 3 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.
Läs merReflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning
Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...
Läs merVåld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011
Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta
Läs merIHM Ledarutveckling Resultat i affären.
IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut
Läs mertvåtusen nitton Friskis&Svettis Järfälla verksamhetsplan för 2019
tvåtusen nitton Friskis&Svettis Järfälla verksamhetsplan för 2019 Vi vill växa NÄR 2019 ÄR SLUT SÅ ÄR FRISKIS OCH SVETTIS JÄRFÄLLA EN DEL I FLER MÄNNISKORS LIV, VI VILL BERÖRA OCH ENGAGERA PÅ NYA INSPIRERANDE
Läs merGemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans författningssamling
Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
Läs merStödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.
Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i
Läs merFörskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merHälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)
Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2
Läs merför förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten?
L Ö S N I N G S F O K U S E R A T O C H H Ä L S O F R Ä M J A N D E GONGGÅNG för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten? Vad är GongGång
Läs mer