PROJEKTPLAN. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv

Transkript

1 PROJEKTPLAN ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Titel: PROJEKTPLAN ESA Entreprenörskap Skola - Arbetsliv Projekt: ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Idnr: xxx Beställare: Kommunförbundet Västernorrland/Skolcheferna i Västernorrland Version: 1.1 Skriven av: Malin Heimer Datum: Godkänd av: Text Datum: Text Projektwebbplats: DOKUMENTNAMN :PROJEKTPLAN ESA 1.1.DOC ÄNDRAT : :51

2 Projektplan ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv 1(14) Innehållsförteckning FÖRÄNDRINGSHISTORIK... 2 RELATERADE DOKUMENT INLEDNING (FRÅN PROJEKTDIREKTIVET) BAKGRUND BESTÄLLARE MÅL OCH STRATEGIER MÅL (FRÅN PROJEKTDIREKTIVET) EFFEKTMÅL PROJEKTMÅL ANTAGANDEN OCH AVGRÄNSNINGAR UTGÅNGSPUNKTER BESTÄLLARENS ÅTAGANDE BEROENDEN OCH PÅVERKAN RISKER ORGANISATION OCH ROLLER RESURSER BUDGET TIDPLAN METODIK OCH ARBETSSÄTT INFORMATION KVALITETSSÄKRING DOKUMENTHANTERING ÄNDRINGSHANTERING LEVERABLER ACCEPTANSKRITERIER... 13

3 Projektplan ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv 2(14) 0BFörändringshistorik Version Datum Status och eventuell förändringsorsak Utfärdare Första versionen av arbetsdokument Malin Heimer Fastställt dokument Malin heimer Förändring i innehållsförteckning Malin Heimer Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text 1BRelaterade dokument Version Datum Benämning Beslutsinstans Projektdirektiv ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Beställare ESA Augisti 2011 Ansökan om projektmedel länsstyrelsen LST Januari Beslut ansökan om regionala medel LST 2012 länsttyrelsen Kommunikationsplan ESA Styrgruppen ESA 2009 Allmänna råd och kommentarer om studieoch yrkesorientering Arbetsplatsförlagt lärande GY11 Skolverket Skolverket

4 Projektplan ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv 3(14) 1 2BInledning (från projektdirektivet) I kommunerna jobbar vi hårt inom olika enheter för att skapa goda förutsättningar för meningsfull praktik oavsett om det är formell eller informell utbildning. I detta sammanhang är kommunerna inte bara beställare av praktikplatser utan också en stor arbetsgivare med många arbetsplatser som kan erbjuda bra praktikplatser. Genom att samordna all slags praktik inom kommunerna skulle vi kunna stärka det livslånga lärandet och minska konkurrensen mellan olika enheter. Vi skulle också kunna samordna kvalitetshöjande insatser som exempelvis intern och extern information/kommunikation och handledarutbildningar som vi är skyldiga att erbjuda Bakgrund Ett bra samarbete mellan skola och näringsliv behövs för att trygga den framtida kompetensförsörjningen inom privata näringslivet och den offentliga sektorn. Det finns flera goda exempel på sådant samarbete inom vår region. För att ta tillvara möjligheterna till ytterligare utveckling av samarbetet behöver det finnas tydliga incitament och praktisk organisering hos såväl kommunen som samverkande arbetsgivare. Hanteringen av matchning mellan praktikplatser och individer kräver ett stort pedagogiskt grepp om hela processen, inklusive förberedelsearbete och efterarbete. För att stödja den processen har webbportalen utvecklats och etablerats i Västernorrlands län inom ramen för projektet e-länet, bra företagsklimat Det var ett successivt utvecklingsarbete som utgick från de befintliga kontakter som finns mellan arbetslivet och respektive program/skola. För bästa effekt i fortsatt kvalitetsförbättring bör naturligtvis samtliga utbildningar där det ingår praktik registrera sina företagskontakter i systemet. Det bidrar till en bra kartläggning dels över behovet av praktikplatser, dels vilka företag och arbetsplatser som samverkar på olika nivåer. Framgångsfaktorer i arbetet med praktikverksamhet inom projektet e-länet bra företagsklimat: Matchningen av praktikplatser har starkare koppling till utbildningen. Företagen kan själva välja vilken målgrupp respektive praktikplats ska vända sig till. Samma företag kan ha flera olika praktikplatser som vänder sig till olikamålgrupper. Praktiken blir mer rättssäker och jämlik ur ett jämställdhetsperspektiv. Samverkande organisationer/arbetsplatser och skolor har kontakten kvar även om speciella kontaktpersoner lämnar aktiv roll isamverkan. En ökad regional samverkan mellan utbildning och arbetsliv går att se. De flesta arbetsplatser tar emot praktikanter från olika kommuner. Administrativt stöd åt arbetsplatserna och samordnare från olika organisationer att skapa sig en överblick över samtliga kontaktersom arbetsplatsen har. Det skapar i sin tur bättre förutsättningar för olika samarbetsformer för att öka kvalitén i samverkan och vårda relationernamellan kommuner och näringsliv i hela vår region. Skolans engagemang att starkare knyta verksamheten till praktikperioder har ökat elevers motivation för praktiken och därmed stärkt ungdomars utveckling. Elevers entreprenöriella egenskaper förstärkts genom en strategisk och kvalitetsmässigt strakare samverkan mellan utbildning och arbetsliv.

5 Projektplan ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv 4(14) Beställare Projektet beställs av Kommunförbundet Västernorrland på uppdrag av skolcheferna i deltagande kommuner BMål och strategier I de formella utbildningarnas styrdokument står det mycket starkt skrivet om hur skolan ska arbeta med ett entrepenöriellt förhållningssätt och bidra till att eleverna utvecklar sina entreprenöriella egenskaper. Kreativitet och företagaranda är också en av EU:s nyckelkompetenser och anses nödvändiga för den individuella utvrcklingen till var och ens fulla potential och en etablering på arbetsmarknaden. Arbetet med att skapa en struktur och en kvalitetssäkring av praktikverksamheter kan kopplas till nya skollagen med tonvikt på kvalitetskraven för APL inom yrkesprogrammen och skolverkets allmänna råd om Studie- och yrkesvägledning. Projektet skan bidra till att skapa nya lärande miljöer och lärande organisationer 2 3BMål (från projektdirektivet) Att ytterst bidra till ungas integration i samhället och etablering på arbetsmarknaden Att varje individ utvecklar sina entreprenöriella förmågor och tar ansvar för sitt eget lärande BEffektmål 4BÖkad integration och bättre samarbete mellan arbetsmarknad, näringsliv och grundskola/gymnasium/vuxenutbildning. 5BÖkad kreativitet, initiativförmåga och företagaranda hos enskilda individer 6BFler praktikplatser som erbjuds till rätt individ och vid rätt tillfälle 7Bättre möjligheter för kompetensförsörjnings hos företag /arbetsplatser. 8BKvalitetssäkrad och rättssäkrad praktik/apu/apl och LIA 9Bättre förutsättningar för länets skolor att kunna möta de nya kraven i styrdokumenten kring entreprenörskap i skolan 10BAtt skapa konsensus kring värdet av kontakter med det omgivande samhället för näringsliv, arbetsliv och skolvärlden

6 Projektplan ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv 5(14) BProjektmål 1. Att kvalitetssäkra lärandet i arbetslivet genom att stärka kompetensen hos medarbetare inom grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Dvs utveckla och implementera hållbara rutiner för förberedelser, genomförande, uppföljning, bedömning och dokumentation som är anpassade för respektive målgrupp 2. Att organisera regional plattform för kontakter mellan kommun-näringsliv (utbildning-arbetsliv) där funktioner för drift, underhåll, support och utveckling av webbportalen HUwww.praktikplatsen.seUH ingår 3. Ett större och mer varierat utbud av praktikplatser för länets elever (grundskola, gymnasium, vuxenutbildning) 4. Att utveckla stödfunktioner för lärare, SYV-are och skolledare i arbetet inom lokala programråd samt implementering av skolverkets allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering 5. Arrangera seminarier, work shops och ERFA-träffar för medarbetare i skolan och samverkande arbetsplatser som ett stöd till arbetet enligt projektmål Att medverka till att lärare, SYV-are och skolledare erbjuds kompetensutveckling för att kunna utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan 7. Kvalitetssäkringen av praktikverksamhet ska implementeras i kommunernas ordinarie verksamhet Ett exempel på detta är att målsättningen och måluppfyllelse med respektive enhets praktikverksamhet går att utläsa i verksamhetsplaner och kvalitetsredovisningar och att kostnaderna ryms inom budget. 3 1BAntaganden och avgränsningar I projektet ingår endast utveckling av det entreprenöriella lärandet och kvalitetssäkring av utbildningen utifrån perspektivet samverkan grundskola/gymnasieskola/vuxenutbildning och arbetsliv. Det finns gränsytor mot verksmheter som bedrivs inom andra kommunala förvaltningar/bolag ( t. ex arbetsmarknad och näringsliv). Vilka gränssnitt som kan vara relevanta att beröra närmare kan med fördel bedömas under projektets forrtlöpande under 2012 och beaktas när den reviderade tid- och aktivitetsplanen för 2013 fastställs. 4 12BUtgångspunkter Av projektdirektiven framgår bl a att projektets syfte är att organisera en lågsiktigt hållbar regional plattform för kontakter mellan utbildning och arbetsliv. I utgångsläget vid genomförandet av projektet inte finns inte någon etablerad hemvist för denna organisation (t ex regionförbund). Viktigt att beakta utifrån den utgångspunkten är att förutsättningarna för projektets framgång är starkt kopplat till de samverkande kommunernas respektive verksamhetspolicy samt styrningen av de samverkande kommunernas verksamheter och visionen av regional samverkan inom utbildningsområdet. 5 13Beställarens åtagande Beställarens uppdrag följer de generella ansvarspunkter som ingår i Sundsvalls kommuns projektmodell.

7 Projektplan ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv 6(14) 6 14Beroenden och påverkan Projektet inverkas av hur väl de samverkande kommunerna identifierar såväl verksamheter som nyckelpersoneri de egna verksamheterna och tar ansvar för att koppla dessa projektmålen enligt projektdirektiven. Stor tonvikt i projektet ligger på kvalitetssäkring av lärandet i arbetslivet. Praktiksamordning och gemensamma insatser för att vårda relationerna mellan kommunen och det regionala näringslivet måste stärkas. Utvecklas detta kan vi motverka arbetslöshet och samtidigt bidra till att matchningen av ungas val av utbildning, utbildningens innehåll och arbetslivets behov av kompetens förbättras. För att lyckas med det behöver varje samverkande kommun ta ansvar för att Skapa en organisation för praktiksamordning med en tydlig struktur (syfte och mål) Tydliggöra ansvar och rutiner (uppdragsbeskrivning och arbetsfördelning) Koppla praktiksamordningen till kommunens struktur (ansvarig chef/förvaltning/nämnd) Skapa utrymme (kompetens och resurser) för skolorna i arbetet med att åtgärda de brister som finns i kvalitén i lärandet i arbetslivet 7 15BRisker Risk Deltagare i projektgruppen får svårt att avsätta den förutbestämda och nödvändiga tiden i projektet Utvecklingsarbetet stöter på hinder pga kulturella motsättningar och arbetsorganisatoriska faktorer Negativa attityder påverkar projektets resultat i fel riktning om det inte kommuniceras på alla nivåer i de lärande organisationerna Budgetkalkylen håller inte om de samverkande kommunerna inte bidrar med den medfinnansiering de åtagit sig att göra Åtgärd Flagga direkt om bekymmer uppstår och skriva resurskontrakt mellan projektgruppdeltagare och dess närmaste chef där det finns ett sådant behov. Projektets mål och resultat ska knytas till enheternas verksamhetsplaner och kvalitetsredovisningar Tillämpa ett arbetssätt som inbjuder till delaktighet och dialog. En särskild kommunikationsplan har upprättats och denna bör revideras vid ett sådant behov. Tidredovisningar skickas in till projekägaren varje månad. Projektledaren flaggar för styrgruppen direkt om bekymmer uppstår.

8 Projektplan ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv 7(14) 8 16BOrganisation och roller Beställare: Kommunförbundet i Västernorrland tillsammans med länets skolchefer. Styrgrupp: Deltagande kommuners skolchefer Projektägare: Sundsvalls kommun Projektledare: Malin Heimer, Sundsvalls kommun Arbetsgrupp: Minst en huvudadministrtör från varje deltagande kommun som tillsammans med projektledaren utgör den regionala arbetsgruppen. Fler projektmedarbetare kommer att finnas och knyts till det okala utvecklingsarbetet i respektive kommun som bedrivs enligt projektdirektiven. Referensgrupper: En i varje kommun, utses av projektets arbetsgrupp i samråd med ansvariga chefer för de verksamheter som berörs. 9 17BResurser Egen personal: Projektledare 100%, administration 20% 2011, 10% Arbetsgrupp och övriga medarbetare från kommunerna som medverkar i projektets genomförandeaktiviteter ska uppgå till100% av total medfinnansiering för respektive kommun. Beräknad fördelning av resurserna Investeringar Vad ska den bestå av Vad kostar den Externa tjänster Vem/Vilka Summa Hyra Praktikplatsen.se Gotit Utbildning Praktikplatsen Gotit Övrigt Beräknat Materielkostnader Resekostnader(prjledaren) Utbildningskostnader,(hyra av lokal, material, förtäring) Handledarseminarium samverkande arbetsplatser Entreprenörskapsfrämjande aktiviteter, ERFA-träffar, omvärldsbevakning, externa konferenser m.m, seminarier Summa Sundsvalls kommun är projektägare vilket innebär att alla faktiska kostnader bokförs under ett särskillt projektkonto hos Sundsvalls kommun. För att rekvirera pengar från Länstryrelsens Västernorrlands beviljade medel skickas rekvisitioner, lägesrapporter och tillhörande tidrapporter in till länsttyrelsen enl den tidplan som är angiven i beslut om utbetalning av regionala medel.

9 Projektplan ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv 8(14) 10 18Budget Offentlig finansiär, pengar År 2011 År 2012 År 2013 Totalt % Tot Länsstyrelsen ,58% Offentlig finansiär, eget arb. Sundsvalls kommun, eget arb (1,5tj) ,32% Örnsköldsviks kommun, eget arb (0,75tj) ,66% Kramfors kommun (0,5tj) ,11% Sollefteå kommun, eget arbete (0,5tj) ,11% Ånge kommun, eget arbete (0,5tj) ,11% Härnösands kommun, eget arb (0,5tj) ,11% SUMMA Finansiering ,00% 19BProjektet beviljas bidrag från Läsnsstyrelsen Västernorrland med kr för 2011 samtidigt som medel reserverats för resterande projektperiod. För 2012 reserveras och för 2013 reserveras kronor vilket blirtotalt kronor. Totalt bidrar Länsstyrelsen Västernorrland med max 36, 76% av projektets totala kostnader. Under förutsättning att projektplan, syfte, mål och villkor följs avser länsstyrelsen att bevilja även de reserverade medlen för projektet. Begäran om att reserverade medel ska beviljas för ytterligare ett år görs till länsstyrelsen vid två tillfällen: för 2012 års medel för 2013 års medel 11 20BTidplan 1. Planeringsfas September-December 2011: Projektdirektiv fastställs av beställare/styrgrupp. Tillsättning av projektledare. Projektplan tas fram av projektledare och fastställs av styrgrupp. Personkontrakt för projektmedarbetare och styrgruppsmedlemmar undertecknas 2. Genomförandefas: Januari 2012 December 2013

10 Projektplan ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv 9(14) ESA Aktiviteter, Leverabler och Milstolpar 2012 JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Projektmål 1 Utvecklingsarbete processen lärandet i arbetslivet Milstolpe 1 30 juni Projektmål 2 Kick off! SSA Anv träff pp Behovsanalys utifrån milstolpe 1 Omvärldsbevakning Erfa pp Projektmål 3 Synkronisering med projektmål 1 Projektmål 4,7 Överblick och nulägesanalys elevernas aktuella praktikplatser registreras fortlöpande i Fastställande av aktiviteter/tidplan 2013 Milstolpe 2 15 november Projektmål 5 1. Handled Utb 2. ERFA grsk 1. Handled Utb 1. Handled Utb 1. Handled Utb 3. ERFA gy 2. ERFA grsk 3. ERFA gy Delrapport Styrgrupp 31 mars Delrapport Styrgrupp 30 september ESA Aktiviteter, Leverabler och Milstolpar 2013 Milstolpe 3 31 mars JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Projektmål 2, 7 Ta fram Utveckling regional plattform, organisationsskiss_ synkronisering med berörda VP och visoner regional plattform om regional samverkan inom utbildning. Milstolpe 3 31 mars Implementering regional plattform Milstolpe 5 30 september Projektmål 3 Projektmål 4 Elevernas aktuella praktikplatser registreras fortlöpande i Behovsanalys verksamhetsstöd för: - Lokala programråd i gy/vux och - Allmänna råd o kommentarer för SYO Milstolpe 4 30 juni Utveckling etablering verksamhetsstöd- - Lokala programråd i gy/vux och - Allmänna råd o kommentarer för SYO enl milstolpe 2 Milstolpe 6 15 december Projektmål 5, 6 1. Handled Utb 2. ERFA grsk 1. Handled Utb 1. Handled Utb 1. Handled Utb 3. ERFA gy 2. ERFA grsk 3. ERFA gy Delrapport Styrgrupp 31 mars Delrapport Styrgrupp 30 september Kick off: 27 januari. Deltar gör beställare/styrgruppsmedlemmar, projektmedarbetare (projektledare, ekononomihandläggare, huvudadministratörer), reprresentanter från länsstyrelsen. Övriga nyckelpersoner såsom ansvariga chefer i kommunerna, branchorganisationer och samverkande företag kan bjudas in att delta i delar av programmet för dagen. SSA: SSA-rukskonferens i Uppsala mars. Projektledaren och huvudadminstratörer i samverkande kommuner deltar. Anv träff pp. Användarträff för praktikplatsen. Arrangeras av leverantören Gotit i månadsskiftet maj-juni. Deltar gör projektledaren och huvudadministratörerna i samverkande kommuner.

11 Projektplan ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv 10(14) ERFA pp: Erfarenhetsutbytesträff tillsammans med övriga regioner i Sverige som använder sig av praktikplatsen. Tidpunkten för träffen okt-nov. Seminareier och ERFA-träffar 1. Gr H Utb Grundläggande handledarutbildning för samverkande arbetsplatser. Arrangeras lokalt i varje kommun. Varje huvudadministratör arrangerar kommunens träffar i samverkan med medarbetare i kommunen. Huvudadministratörer i övriga samverkande kommuner ska bjudas in att delta vid dessa tillfällen. 2. ERFA grsk Erfarenhetsutbytesträffar för praktikansvariga inom grundskolan. Arrangeras regionalt 1 gång per termin av projektledaren i samverkan med huvudadminisdtratörerna i samverkande kommuner. 3. ERFA gy Erfarenhetsutbytesträffar för praktikansvariga för APL. Arrangeras lokalt i varje kommun 1 gång/termin av respektive kommuns huvudadministratör. Målbild 2014 Målbild 2014 JAN 2014 M Å L B I L D den regionala plattformen för kontakter mellan kommun-näringsliv (utbildning-arbetsliv). Verksamhetsstöd för verksamheter där praktik ingår Samordning, öppenhet och helhetssyn Information och utbildning Kvalitetssäkrad och rättssäkrad praktik inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning Väl fungerande lokala programråd och liknande samverkansråd med grundskolan Lärandet i arbetslivet bidrar till utveckling av elevernas entreprenöriella egenskaper

12 Projektplan ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv 11(14) 12 21BMetodik och arbetssätt Utgångspunkten är att projektet drivs som ett samverkansprojekt mellan sex kommuner i Västernorrland. Varje enskild kommun är ansvariga för att utvecklingsarbetet i den egna kommunen genomförs enligt projektdirektiven. Projektets arbetsgrupp har arbetsmöten regelbundet med en månads intervall under hela projektets genomförande. Vid dessa möten deltar alla huvudadministratörer i de samverkande kommunerna och mötena hålls ihop av projektledaren. Syftet med mötena är att utbyta erfarrenheter mellan kommunerna och driva arbetet framåt enligt projektplanen. Referensgrupper ska utses i varje kommun Referensgruppsmöten genomföras vid tre tillfällen/år under åren och ha till uppgift att värdera och vidareutveckla de resultat som tagits fram av projektet. Huvudadministratören i respektive kommun håller ihop dessa möten. och projektledaren ska också bjudas in. Regionala erfarenhetsutbytesträffar för grundskolan genomförs vid två tillfällen per år under åren Vid dessa möten medverkar praktikansvariga i samverkande kommuners grundskolor (lärare och/eller SYV-are), rektorer samt kommunernas huvudadministratörer. Syftet med mötena är att utbyta erfarenheter och vidareutveckla processen för PRAO i grundskolan enligt projektmålen. Projektledaren håller ihop dessa möten. Lokala (i varje kommun)erfarenhetsutbytesträffar för gymnasieskolan genomförs vid två tillfällen per år under åren Vid dessa möten deltar praktikansvariga för yrkesprogrammen och rektor/rektorer. Syftet med mötena är att utbyta erfarenheter och vidareutveckla processen för APL enligt projektmålen. Huvudadministratören i respektive kommun håller ihop dessa möten och projektledaren ska också bjudas in. Grundläggande handledarutbildning genomförs vid fyra gånger per år under åren i respektive kommun.. Till dessa inbjuds arbetsplatser som samverkar med skolorna genom praktikplatsen.se. Syftet är att stödja och kvalitetssäkra handledarskapet samt skapa en gemensam förståelse för uppdraget/målsättningen för olika typer av praktik. Huvudadministratörerna i respektive kommun håller i dessa utbildningar som med fördel genomförs i tillsammans med representanter (lärare, SYV-are, rektorer, elever) från skolor där praktik ingår i utbildningen. Aktiviteter som främjar projektet kan även pågå på lokal och regional nivå vid sidan av ovanstående möten. Projektets arbetsgruppsmedlemmar kan vid behov stå för viss dokumentation så att projektledaren succesit hålls informerad och kan sammanställa olika former av resultat i de löpande lägesrapporterna. Tidrapportering Tidrapportering sker genom att varje projektdeltagare själv fyller i den nedlagda tiden per vecka i tilldelad tidrapporteringsmall. Dessa tidrapporter ska undertecknas av projektdeltagarens närmaste chef och sedan skickas in till projektets administratör. Vid första tillfället som en projektdeltagare skickar in en tidrapport ska även lönespec bifogas.

13 Projektplan ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv 12(14) 13 2BInformation En särskild kommunikationsplan för projektet finns BKvalitetssäkring För att kvalitetssäkra innehållet i projektet vidtas följande åtgärder: - Projektdirektiv diskuteras i projektgruppen och synpunkter återkopplas till projektledaren - Projektet förljer Sundsvalls kommuns projektmodell. - Projektplan tas fram av projektledare i dialog med projektgrupp. - Referensgrupper ges möjlighet att komma med synpunkter och vidareutveckla de resultat som tas fram av ptrojektgruppen inom olika aktiviteter. Synpunkter från referensgrupperna ska även redovisas separat till projektledare/beställare/styrgrupp - Regelbundna lägesrapporter till styrgrupp och medfinnansiär BDokumenthantering Arbetsdokument för projektgruppens arbete samlas i projektplatsen Projektet på Sundsvalls kommuns webb. Dokument och informationsmaterial som rör rutiner och arbetsmodeller för praktik samlas på webbsidan praktikplatsen.se 16 25BÄndringshantering Om det uppstår ändringar som förändrar förutsättningarna för projektet tas en förändringsbegäran fram av projektledaren. Som sedan beslutas av beställaren/styrgruppen. Särskilt viktigt är ändringshanteringen i de fall som ändringarna förlänger tidplanen, påverkar medfinnansieringen från länsstyrelsen, leder till sämre kvalitet eller ökar kostnaderna.

14 Projektplan ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv 13(14) 17 26BLeverabler Regelbundna delrapporter om det pågånde utvecklingsarbetet enligt projektmål (punkt 2.2) och tidplan (punkt 13). Slutrapport Indikatorer och milstolpar: Milstolpe 1, 2012: Beskrivande lärprocesser för lärandet i arbetslivet (Praktik inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen). Dessa lärprocesser ska presenteras specifikt för varje målgrupp och innehålla beskrivning av: - förberedelse - genomförande - utvärdering - dokumentation - uppföljning Milstolpe 2, 2012 Aktivitetsplan/Tidplan för år 2013 Milstolpe 3, 2013 Organisationsskiss -regional plattform enl projektmål 2, 7 Milstolpe 4, 2013 Fler och ett mer varierat utbud av praktikplatser för grundskolans elever. Indikator: 60% av antal praktikplatser enligt definierat behov (varav 30% finns inom kommunala förvaltningar och bolag) ska skolorna kunna erbjuda via praktikplatsen.se Milstolpe 5, 2013 Förslag till regional plattform enl projektmål 2, 7 Milstolpe 6, 2013: Översikt och helhetssyn över samtliga elevers praktikplaceringar i praktikplatsen.se (grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning) 18 27BAcceptanskriterier Beställaren tar emot och godkänner delrapporter samt ansvarar för vidare beslutshantering.