Rapport R sidor, 11 Bilagor. Direkt: AVSNITT 13 BULLER

Transkript

1 Rapport R sidor, 11 Bilagor Akustikverkstan AB, Fabriksgatan 4, 1 30 Lidköping, tel anders.grimmehed@akustikverkstan.se Direkt: AVSNITT 13 BULLER SAMMANFATTNING En bullerutredning har gjorts gällande Hamnstaden från ljudkällor kommandes från intilliggande industrier samt den närliggande trafiken. Mätningar av ljudeffektnivån har utförts för de mest bullrande källorna på de industrier som kan tänkas bidra till nivåerna för Hamnstaden. Ljudeffektnivåerna har sedan använts som indata till beräkningen av industribullernivåerna i området. Beräkningarna gällande industribuller utan åtgärder visar på för höga nivåer för detaljplan 1a oavsett tidpunkt om man följer de nya riktvärdena enligt Naturvårdsverket gällande nybyggnation och Zon A, dagtid (kl 06-18) är db(a), kvällstid (kl 18-22) db(a) och nattetid (kl 22-06) db(a). Att beräkningarna utförts gentemot dessa riktvärden beror på att det finns gällande tillstånd idag där nivån nattetid vid närmsta bostad är db(a). Andra har idag db(a) men de har även gammal bebyggelse att ta hänsyn till. Baserat på de olika tillstånden i området känns det lämpligt att utföra kontrollen gentemot de nya riktvärdena gällande nybyggnation. Då de flesta ljudkällor är eller har tillstånd att vara i drift dygnet runt så har studien gällande reduktionen fokuserats på när alla källor är i drift och för riktvärdet nattetid. Beräkningarna visar att det är möjligt att med lämpliga åtgärder nå riktvärdet nattetid (kl 22-06) db(a). Även bullernivån gällande väg och tågtrafik har undersökts för Hamnstaden. I och med avståndet och antalet byggnader mellan järnväg och detaljplan 1a är vägtrafiken den dominerande källan av de två. Beräkningarna visar att det är möjligt att uppfylla gällande riktvärden. Dock kan avsteg enligt Boverkets allmänna råd 2008:1 Buller i planeringen komma att få nyttjas UPPDRAGSGIVARE Lidköpings kommun, Samhällsbyggnad/Plan-Bygg, Skaragatan 8, 1 88 Lidköping. Kontaktperson: Bengt-Göran Nilsson, tel UPPDRAG Att ta fram underlag gällande buller för detaljplan 1a för det planerade området Hamnstaden där nya bostäder planeras. Göra mätningar av ljudeffekter för alla typer av källor, stationära men även för vardaglig verksamhet så som hantering av gods och övrigt material, truckar och buller vid lastning och lossning. Dessutom skall en studie göras gällande trafikbullret för samma område. 1 (14) R1

2 13.3. RIKTVÄRDEN Externt industribuller Naturvårdverkets har i sin skrift Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller Rapport 68 tagit fram nya riktvärden. Riktvärdena är avsedda som utgångspunkt och vägledning för den bedömning som skall göras i varje enskilt fall. Nivåerna i tabell 1 bör i normalfallet vara vägledande för bedömning av om buller utgör en olägenhet men det kan finnas skäl att tillämpa andra nivåer än tabellvärdena, såväl högre som lägre. Nivåerna i tabellen avser immissionsvärden vid bostäder, förskolor, skolor och vårdlokaler. De gäller utomhus vid fasad och vid uteplatser och andra ytor för utevistelse i bostadens närhet. För bostäder avser nivåerna i första hand bostadsbyggnader där ett ärende om detaljplan eller bygglov påbörjats före den 2 jan För bostäder där ett ärende om detaljplan eller bygglov påbörjats efter den 2 jan 2015 görs olägenhetsbedömningen i plan- eller bygglovsskeendet. Se nedan under Ny bostadsbebyggelse. Vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta förekommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter bör värdena i tabellen sänkas med 5 db(a). Tidsperiod L Aeq (db) L AFmax (db) Dag Kväll Natt Tabell 1: Utomhusriktvärden för externt industribuller angivna som ekvivalent ljudnivå db(a). Tabellen gäller frifältsvärden. I de fall den bullrande verksamheten endast pågår en del av någon av tidsperioderna ovan, eller om ljudnivån från verksamheten varierar mycket, bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för den tid då den bullrande verksamheten pågår. Dock bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för minst en timme, även vid kortare händelser. Olika verksamheter har olika tillstånd idag och vem som har vilka hänvisas till avsnitt 6 och 7. Det finns alltså flera verksamheter i både västra och östra hamnen som idag har gällande tillstånd enligt de gamla riktvärdena vilket är 5 db(a) över värdena i tabell 1, d v s dag 55 db(a), kväll db(a) och natt db(a). Ny bostadsbebyggelse Boverket har en vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av nya bostäder. Nedan i tabell 2 anges de riktvärden som bör gälla vid planläggning och bygglovsprövning av bostadsbebyggelse i områden som påverkas av industri och annat verksamhetsbuller. Det är den som ska tillämpa plan- och bygglagen som skall göra bedömningen och det kan i enskilda fall finnas skäl att tillämpa andra värden än de som anges i tabell 2. Bästa möjliga ljudmiljö bör alltid eftersträvas. Maximala ljudnivåer över 55 db(a) bör inte förekomma nattetid kl annat än vid enstaka tillfällen. Om de berörda har tillgång till en ljuddämpad sida avser begränsningen i första hand den ljuddämpade sidan. Vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta förekommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter bör värdena i tabellen sänkas med 5 db(a). 2 (14) R1

3 Tidsperiod Zon A* L Aeq (db) Zon B L Aeq (db) Zon C L Aeq (db) L AFmax (db) Dag 6-18 > - Kväll >55 - Natt > 55 * För buller från värmepumpar, kylaggregat, ventilation och liknande yttre installationer gäller värdena enligt tabell 1. Tabell 2: Utomhusriktvärden för externt industribuller angivna som ekvivalent ljudnivå db(a). Tabellen gäller frifältsvärden. I och med att flera verksamheter har gällande tillstånd som innebär att man vid närmsta bostad får ha en ljudnivå nattetid på db(a) kan det vara lämpligt att följa riktvärdena gällande nybyggnation och Zon A. Det skulle även vara möjligt att titta på fall gällande ljuddämpad sida, men detta har i nuläget inte valts som ett alternativ Trafikbuller Tabell 3 ger riktvärden för trafikbullernivåer vid och i bostäder enligt Boverkets allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen. Om dessa riktvärden uppfylls är också kraven i BBR uppfyllda. Riktvärdena är fastställda av riksdagen i samband med Infrastrukturpropositionen 1996/97:. Nya riktvärden finns enligt svensk författningssamling SFS 2015:216, vilka utfärdades Denna förordning trädde i kraft I och med att Hamnstadsprojektet startats innan förordningen trädde i kraft har förordningens riktvärden ej beaktats. Plats L eq24h, db(a) L Fmax, db(a) Utomhus 55 - Vid uteplats Inomhus 30 Tabell 3. Riktvärden för trafikbuller för bostäder. Inomhusriktvärdet för maximal bullernivå gäller endast nattetid och i utrymmen för sömn, vila och daglig samvaro (ej hall, förråd, WC etc). Övriga värden är dygnsvärden. Utomhusriktvärdet gäller utanför fönstren till minst hälften av utrymmena för sömn, vila och daglig samvaro. Utomhusnivåerna är frifältsvärden, d v s utan inverkan av eventuella egna reflekterande ytor. Man kan i undantagsfall godkänna en högre nivå vid övriga fönster, men då bör man skärpa kraven för uteplatsen eller för de förstnämnda fönstren med 10 db. I Folkhälsomyndighetens skrift, FoHMFS 2014:3 Allmänna råd om buller inomhus, finns även riktvärden för bullernivåer i lågfrekvensområdet i rum för sömn, vila och daglig samvaro (se tabell 4). 3 (14) R1

4 Tersband (Hz) 31, Ljudtrycksnivå (db) 56,5 34 Tabell 4. Riktvärden för buller i bostadsrum vid låga frekvenser. De ovan beskrivna riktvärdena praktiseras allmänt vad gäller nybyggnation samt väsentlig ombyggnad av bostäder eller väg. Riktvärdena omfattar även befintlig bebyggelse. För närvarande är endast riktvärdena utomhus intressanta. Inomhusnivåerna beror på fasadens konstruktion och dessa är inte klara. Fasadernas ljudisolering måste dock studeras i bygglovsskedet för bostäderna DAGENS FÖRUTSÄTTNINGAR Industribuller Idag finns ett antal verksamheter både i västra och östra hamnen som bedöms generera buller som inverkar på detaljplan 1a. Verksamheterna beskrivs i avsnitt 6 och 7. Källorna på respektive verksamhet är stationära, såsom ventilationsanläggningar, fläktutblås mm, men också icke stationära såsom lastning, lossning och transporter. Mätningar av ljudeffektnivån har utförts enligt gällande standard på de mest bullrande källorna för respektive verksamhet och mätningarna har använts till en utbredningsberäkning enligt gällande beräkningsmodeller. Mer om mätningarna och beräkningarna kan ses i bilaga B13.10 Mätnings- och beräkningsförfarande. Respektive verksamhets bullerkällor presenteras i bilaga B13.11 Bullerkällor. Några av verksamheterna har källor som går dygnet runt, medan andra idag endast kör dagtid. I bilaga B13.1 Beräkningsresultat visas nivåkurvorna för hela området när alla verksamheter har alla uppmätta källor i drift. Resultatet visar de ekvivalenta ljudnivåerna 1,5 m ovan mark. Nivåerna för området där Hamnstaden ämnas byggas varierar mellan - db(a) beroende på var i området man är. Man ser också för befintliga bostäder att den totala ljudnivån dagtid på t ex fastigheten Mullvaden 1 (Kållandsgatan 28) erhåller nivåer som överstiger db(a). Görs samma beräkning fast med bara de källor som idag är i drift nattetid erhålls resultatet enligt bilaga B13.2 Beräkningsresultat. Även under natten varierar nivån för Hamnstaden mellan -55 db(a) beroende på var man befinner sig i området. Beräkningen visar också för befintliga bostäder att nivån från alla källor nattetid från alla verksamheter överstiger db(a) på t ex Mullvaden 1 (Kållandsgatan 28) samt även vid fastigheterna längs Kinnegatan. Det finns alltså perioder idag när alla verksamheter är i gång samtidigt som faktiskt överskrider riktvärdena. Om man enskilt granskar varje verksamhet så är det troligt att de flesta var för sig klarar sina tillstånd idag Trafikbuller En beräkning är utförd i området både gällande den årsdygnsekvivalenta och maximala ljudnivån. Beräkningen är utförd baserad på kommunens trafikmängdsräkningar gjorda Nivåkartor gällande den dygnsekvivalenta nivån kan ses i bilaga B13.3 Beräkningsresultat och för maximalnivån i bilaga B13.4 Beräkningsresultat. De använda trafikmängderna redovisas i 4 (14) R1

5 tabell 5. Där ett intervall är angivet har olika trafikmängd använts på olika avsnitt av samma gata. Gata Antal fordon ÅMVD Hastighet (km/h) Andel tunga d/k/n (%) Kållandsgatan /10/10 Jungmansgatan 13 // Västra Hamnen /20/10 Gasverksgatan 7 10/10/10 Fiskaregatan 8 10/10/10 Industrigatan 5 20/20/20 Strandgatan 11 10/10/10 Tabell 5: Trafik på olika gator kring Hamnstaden, uppgifter från kommunen för Järnvägen passerar en bit från den tilltänkta Hamnstaden och har ett antal industribyggnader i området mellan dem. Beräkningarna är gjorda enligt Trafikverkets trafikprognos för år 2020 erhållen och denna presenteras i tabell 6. Fördelningen av tåg mellan dag, kväll och natt har uppskattats av undertecknad baserat på dagens tidtabell. Tågtyp Antal D/K/N 1) Tåglängd (m) medel Tåglängd (m) max Hastighet (km/h) Y31/ Itino Diesel 19/5/ ) Dag/Kväll/Natt Tabell 6: Trafikverkets trafikeringsprognos för Lidköping gällande tågtrafik i riktning mot Herrljunga från stationen. Tittar man längs Strandgatan som kommer att vara huvudgatan in till Hamnstaden så hamnar nivåkurvan för ekvivalentnivån 55 db(a), m från vägbanas mitt och för maximalnivån hamnar 70 db(a) kurvan runt m från vägbanans mitt KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAGET De planerade byggnaderna för detaljplan 1a har lagts in i beräkningsmodellen och nya beräkningar har utförts till dessa byggnader Industribuller I bilaga B13.5 Beräkningsresultat visas nivåkurvorna för hela området när alla verksamheter har alla uppmätta källor i drift samt att husen för detaljplan 1a är inlagda. Resultatet visar de ekvivalenta ljudnivåerna 1,5 m ovan mark samt husens fasadnivåer i olika väderstreck. Fasadnivåerna är de högsta oavsett våningsplan. I figur 1-2 visas även fasadnivåerna för de mest utsatta byggnaderna. I cirkeln på byggnaderna syns två värden, det vänstra med det högsta värdet är för när alla källor är i drift (dagtid, alternativt nattetid om verksamheter med tillstånd väljer att köra dygnet runt), medan den högra är det högsta värdet för nattetid med de 5 (14) R1

6 källor som är i drift under natten i dagens läge. Olika byggnader har olika värden beroende på vilka källor de utsätts för. Högst värden har byggnaderna i söder av planområdet och orsaken är närheten till några lokala källor. Nivåerna är höga, främst nattetid då de överstigs med 8 db(a) för den mest utsatta byggnaden. Att det är 8 db(a) beror på att bedömningen gjorts för fallet när alla källor är i drift oavsett om de har tillstånd för det eller ej. Skillnaderna är inte så stora mellan var i detaljplanen man befinner sig då vissa källor påverkar hela området. Detta innebär att åtgärder kommer att behövas för att en planändring kan genomföras gällande industribuller. Motsvarande nivåkarta fast för källorna i drift nattetid kan ses i bilaga B13.6 Beräkningsresultat. Figur 1: Fasadnivåer på byggnaderna i södra delen av detaljplan 1a när alla källor är i drift och utan åtgärd Figur 2: Fasadnivåer på byggnaderna i mitten av detaljplan 1a när alla källor är i drift 6 (14) R1

7 Trafikbuller Hamnstaden är beläget i centrala Lidköping mellan hamnen och Framnäs idrottsområde. Beräkningarna här är baserade på en full utbyggnad av området men studien här är endast gjord för detaljplan 1a, dock med trafikmängder för full utbyggnad. Trafiken på gatorna i området har erhållits från Lidköpings kommun, baserat på 2010 års mätningar. Resultatet av dessa mätningar har sedan räknats upp enligt hur Trafikverket idag gör, d v s genom en 2 % ökning per år. Uppräkningen är utförd till Dessutom har den uppskattade trafikökningen när området är fullt utbyggt adderats till den uppräknade nivån. Den uppskattade trafikökningen är hämtad från Tyréns trafikanalys daterad Andelen tung trafik har uppskattats av undertecknad tillsammans med trafikansvarig på Lidköpings kommun. Beräkningarna är gjorda för ett dygnsmedelvärde baserat på ett årsmedelvärde. Tabell 7 ger de dimensionerande trafikflödena på respektive gata och där ett intervall är angivet har olika trafikmängd använts på olika avsnitt av samma gata. En ökning av trafikflödet med 10 % motsvarar normalt en ökning av ekvivalentnivån på omkring 0,5 db(a), vilket är inom beräkningsmetodens angivna noggrannhet. Maximalnivån påverkas inte alls med antal fordon. Nivåkartor gällande den dygnsekvivalenta nivån kan ses i bilaga B13.7 Beräkningsresultat och för maximalnivån i bilaga B13.8 Beräkningsresultat. Gata Antal fordon ÅMVD Hastighet (km/h) Andel tunga d/k/n (%) Kållandsgatan /10/10 Jungmansgatan 1758 // Västra Hamnen 20/20/10 Gasverksgatan 21 10/10/10 Fiskaregatan /10/10 Industrigatan 37 20/20/20 Strandgatan 71 10/10/10 Tabell 7: Trafik på olika gator kring Hamnstaden, uppgifter baserade på kommunens mätning för 2010 samt en trafikökning med 2 % per år till 2020 och Tyrens trafikanalys. Järnvägen passerar en bit från den tilltänkta hamnstaden och har ett antal industribyggnader i området mellan dem. Beräkningarna är gjorda enligt Trafikverkets trafikeringsprognos för år 2020 erhållen och denna presenteras i tabell 8. Fördelningen av tåg mellan dag, kväll och natt har uppskattats av undertecknad baserat på dagens tidtabell. Tågtyp Antal D/K/N 1) Tåglängd (m) medel Tåglängd (m) max Hastighet (km/h) Y31/ Itino Diesel 19/5/ ) Dag/Kväll/Natt Tabell 8: Trafikverkets trafikeringsprognos för Lidköping gällande tågtrafik i riktning mot Herrljunga från stationen. I figur 3 och 4 visas de högsta fasadnivåerna för de mest utsatta byggnaderna längs Strandgatan och Skepparegatan gällande den årsdygnsekvivalenta nivån. Figur 3 visar bostäder längs 7 (14) R1

8 Strandgatan, medan figur 4 visar bostaden med högst fasadnivå längs Skepparegatan. Man ser tydligt att fasaderna närmast Strandgatan erhåller nivåer över riktvärdena. Nivåerna ligger 2 db(a) över men inträffar enbart för en av fasadytorna på byggnaderna. Nivån längs Skepparegatan understiger riktvärdena. Figur 3: Fasadnivåer gällande den årsdygnekvivalenta nivån på byggnaderna längs Strandgatan för detaljplan 1a utan åtgärder. Figur 4: Fasadnivåer gällande den årsdygnekvivalenta nivån på byggnaderna längs Skepparegatan för detaljplan 1a utan åtgärder. I figur 5 och 6 visas de högsta fasadnivåerna för de mest utsatta byggnaderna längs Strandgatan och Skepparegatan gällande den maximala nivån. Man ser tydligt att fasaderna närmast Strandgatan (figur 5) erhåller nivåer över riktvärdena och avtar med avstånd från vägen. Nivåerna ligger upp till 4 db(a) över för Strandgatan medan husen längs Skepparegatan (figur 6) klarar riktvärdet oavsett var uteplatsen placeras. 8 (14) R1

9 Figur 5: Fasadnivåer gällande den maximala nivån på byggnaderna längs Strandgatan för detaljplan 1a utan åtgärder. Figur 6: Fasadnivåer gällande den maximala nivån på byggnaderna längs Skepparegatan för detaljplan 1a utan åtgärder. Detta innebär att enklare åtgärder och eventuellt avsteg kommer att behövas för att en planändring kan genomföras gällande trafikbuller. 9 (14) R1

10 13.6. ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA RIKTVÄRDENA Industribuller För att nå db(a) nattetid kommer följande åtgärder att behöva göras för respektive verksamhet. Åtgärderna är satta för att nå riktvärdena för detaljplan 1a. Resultatet kan ses i bilaga B13.9 Beräkningsresultat för när alla åtgärder är genomförda Avloppsreningsverket Avloppsreningsverket är ämnat att flyttas varvid dess källor ej tagits med i beräkningarna Småbåtshamnen En mätning är utförd på en mast där linan står och slår. Resultatet från den visar att om det sker på en båt närmast de nya bostäderna skulle ljudet från denna generera en nivå på runt db(a) på fasaden närmast. Källan har dock inte tagits med i den totala beräkningen då det är svårt att bedöma omfattningen av sådan störning. En studie har utförts om det finns fall gällande denna typ av störning. Inget har hittats gällande linor som slår i båtmaster. Däremot finns det en dom, MÖD 2007:1, gällande ljud från linor i en flaggstång. Man bör kunna likställa ljudet från master gentemot ljud från flaggstänger. I domen bedömer Miljööverdomstolen att störningar från flagglinor generellt är små och får tålas Sabels För detaljplan 1a är det fyra källor som behöver åtgärdas. Två av dem ligger intill varandra (källa a och b). Dessa är ett kylaggregat tillsammans med ett utblås. Genom att bygga en U-formad skärm med en höjd på minst 1 m ovan toppen av källan (b) erhålls ur beräkningssynpunkt en tillräckligt bra åtgärd för att reduktionen skall bli så stor att den inte bidrar så mycket till områdets ljudbild. Dessutom reduceras ljudet från källa a med en dämpare med dämpning på 10 db(a). De två andra källorna som behöver åtgärdas är en skorsten c och ett luftintag a. Skorstenen dämpas enklast med en dämpare som reducerar nivån med 10 db(a). Gällande källa a visar beräkningarna att genom att placera en skärm med en höjd på 3 m och en längd som är 2 m längre än källan själv, så är reduktionen sådan att riktvärdet klaras. Skärmen är placerad 3 m från källan och går ut 1 m längre på varje sida om källan. I hanteringen av gods kommer bland annat järnskrotstransporter, vilken är den mest bullriga verksamhet som påverkar ljudet utomhus. Detta järnskrot töms från lastbil ut på asfalten (källa ). Detta sker dock inomhus, men med öppen port. Detta genererar ett högt ljud precis vid tömning. Sker denna tömning nattetid kan det störa bostäderna i detaljplan 1a, framförallt gällande maximalnivån. I nuläget kommer dock transporterna dagtid varvid det inte blir något problem. Dock är hallen så stor att man har möjlighet att stänga till porten under själva tömningen vid de tillfällen den skulle ske nattetid. Mätning av trucktrafik har också utförts och denna påverkar inte planområdet 1a. På fastighetens tomt finns även en firma (Rogers Marin) som säljer och servar båtar. Deras verksamhet sker dagtid. Utomhus utförs testkörning av båtmotorer och under högsäsong kan det ske som mest 4 gånger om dagen med en längd på max 5 minuter per tillfälle. Olika motorer låter olika högt. Värst är 2-taktsmotorer, vilket är en motortyp som är på väg att fasas ut till förmån för den tystare 4-taktsmotorn även om ljudet inte är den väsentliga orsaken till 10 (14) R1

11 utfasningen. I dagsläget kan man inte säga när de helt försvunnit. Mätningar har gjorts på en tvåtaktsmotor och lagts in i beräkningen. Sker provning av 2-taktsmotorer dagtid och inte vid fler tillfällen än fyra så behövs inga åtgärder, men om man testar dem kvälls eller nattetid behövs en avskärmning göras mot bostäderna. I beräkningen har en 3 m hög och 10 m lång skärm implementerats i en lagerbyggnads förlängning. Står man bakom denna skärm, minst 5 m ifrån ytterhörn och max 5 m ifrån skärmen klarar man även riktvärdet kvällstid. Det är ej lämpligt att testköra nattetid då korta höga nivåer kan förekomma under testkörning Beijer industri Bejer har flyttat sin sortering av kol och koks varvid dessa källor ej tagits med i beräkningen. Kvar är transporter och lastning vilka sker skärmat och påverkar inte detaljplanområde 1a KMT/LMV Inga källor påverkar detaljplanområde 1a Lidan Marine Man har idag verksamhet som pågår utomhus, bl a genom att provköra vinschar. Detta sker dagtid och under begränsad tid. Med en driftstid på minuter bidrar inte ljudet till detaljplan 1a även om driften sker nattetid Panncentralen, nr 7 Släggan Denna anläggning är en reservanläggning som enbart är i drift om något skulle inträffa med det ordinarie värmeverket, eller som stöd när det är extremt kallt ute. Försök har gjorts att mäta ljudet från dess skorsten utan att lyckas då bakgrundsljudet i området var för högt. Nivån vid den mest lämpliga mätpositionen under mättillfället låg runt 55 db(a) och då kunde inget ljud från skorstenen höras, vilket innebär att skorstenens ljud till samma position troligtvis understiger db(a). Avståndet till skorstenen var 23 m. Till närmsta bostad i detaljplan 1a är runt 230 m. Ett fläktutblås (källa 2) finns dock på anläggningen vid drift och denna källa måste reduceras om drift sker nattetid. Enklast är att galleröppningen förses med en dämpare. Reduktionen behöver vara 10 db i 00 Hz bandet SNA Europé Gällande SNA behövs en källa (källa 191) reduceras för att riktvärdena nattetid skall klaras i detaljområde 1a. Källan är en övertryckslåda som är i drift max 5 min per timma. Kontrollen av SNA har ej utförts av Akustikverkstan, men resultatet från Miljöassistans Mätrapport har implementerats i Akustikverkstans beräkning. Källan behöver reduceras 10 db(a) framförallt i oktavbanden 00-0 Hz för att riktvärdet nattetid skall uppfyllas för detaljområde 1a. Om detta är möjligt genom montage av dämpare är i nuläget inte känt. Dock kan man genom avskärmning nära källan nå denna reduktion Arkmek, Rani AB tidigare Suncab Detta företag har avvecklats och därmed har dess källor inte tagits med i beräkningen. Vilken verksamhet som kommer att flytta in i framtiden är i nuläget inte klart. Oavsett vilken kommer ett nytt tillstånd troligtvis att krävas varvid detta kan styras gentemot vilka riktvärden som gäller för Hamnstaden. 11 (14) R1

12 Lidköpings båtsnickeri Denna verksamhet bedrivs bara dagtid och då är det inga problem. För detaljplan 1a behövs heller inga åtgärder nattetid ifall verksamheten skulle utökas under förutsättning att inga nya källor tillkommer Lantmännen Reppe Mätningar har utförts av ÅF Ingemansson enligt rapport 16-r-A och dessa data har implementerats i Akustikverkstans modell. Med ett riktvärde på db(a) nattetid är det ingen källa som påverkar detalj 1a Vänerhamnen Enligt uppgifter är arbetstiden enbart dagtid. Ett antal lossningar av båt har eller har försökt uppmätas. Några av dem var inte möjliga p g a det höga bakgrundsljudet från övriga källor i hamnen. Den lossning som har lyckats uppmättas bidrar inte till att riktvärdet dagtid överstigs. Vid mätning av en av Lantmännens foderfabriks källa pågick lastning av gipsklumpar intill. När skopan drogs mot asfalten överröstades övriga källor i området. Nivån har inte kunnat nyttjas då det inträffade mycket kort. Hur ofta detta förekommer och vilken ekvivalentnivå det genererar är idag osäkert. Därmed är det svårt att bedöma dess inverkan på ljudnivån dagtid Värmeverket Även här utfördes ett försök att mäta upp ljudnivån från skorstenen (källa 2) utan att direkt lyckas, på grund av bakgrundsnivån i området och från en källa i synnerhet. En uppskattning har dock utförts genom att dra av bidraget från den mest bullrande källan till den mätpunkt som användes. Utifrån denna uppskattning påverkar inte skorstenen riktvärdet nattetid för detaljplan 1a. Under mätdagen fanns en slamsug (källa 2) närvarande och var placerad på sidan som vetter mot Hamnstaden utanför panna 6. Denna genererar höga nivåer som skulle kunna påverka ljudnivån dagtid tillsammans med andra källor för detaljplanområde 1a beroende på vilka andra källor som reduceras och hur mycket. Nivån till närmsta bostad i planområde 1a är db(a) kommandes från denna slamsug. Skulle det visa sig vara ett problem framöver eller om slamsugning behöver göras nattetid finns det möjlighet att flytta källan till andra sidan panna 6, varvid den inte påverkar Hamnstaden. Källa 2 beståendes av två fläktutblås behöver reduceras 15 db(a) för att inte påverka nivån nattetid. Detta görs enklast genom att placera ljuddämpare på dem, alternativt skärma in dem så att ljudet reduceras i riktning Hamnstaden. Alla transporter i form av sopbilar och lastmaskiner påverkar inte riktvärdena i Hamnstaden för detaljplan 1a. Ytterligare källor finns för värmeverket och det är säkerhetsventiler för pannorna. Dessa är normalt inte i drift varvid de ej tagits med i beräkningen. Ibland kan de behöva tvångsstyras vilket då sker dagtid. I övriga fall är det en säkerhetsanordning för att förhindra att en panna sprängs Lantmännen Gödningsterminal Verksamheten pågår dagtid utomhus i form av lastning av foder i påsar på lastbil med lastmaskin. Oberoende var på området detta sker påverkas inte nivån dagtid i området för detaljplan 1a. 12 (14) R1

13 Lantmännen spannmål Flera av källorna som behöver åtgärdas är endast i drift 6-8 veckor om året när spannmål torkas, vilket sker i juni till september beroende på när skörden tas in. Enligt driftsansvarig kan alla insug och utblås dämpas med någon typ av ljuddämpare. Skulle det inte visa sig ge tillräcklig effekt kan skärmning av källorna också utföras. När det gäller transporterna som sker inne på området kan de läggas om så att man minimerar dem så långt väster ut som möjligt. Eftersom alla uppmätta stationära källor går nattetid när de körs har studie gjorts för detta fall. I beräkningen har en skärm placerats högst upp runt om källorna, 34 och 35. Skärmhöjden var 3 m. Med denna åtgärd dämpas dessa källor tillräckligt mot bostäderna i detaljplan 1a. Den skulle också ha inverkan i andra riktningar. Dessa källor är endast i drift 6-8 veckor enligt ovan. Källa 33 behöver reduceras med 10 db(a) vilket kan utföras med en dämpare. Följande källor kan gå året runt och måste också åtgärdas för att riktvärdet nattetid skall uppfyllas i detaljområde 1a. Källa och 37 vilka är insug och utblås till ett system som används för transport av säd genom att blåsa det i rör. Om källa skärmas in med en 3 m hög skärm alternativt dämpas med en dämpare med 20 db(a) och källa 37 reduceras 10 db i oktavbanden 2- Hz med en dämpare så reduceras dessa källor tillräckligt för att inte inverka på bostäderna i detaljplan 1a nattetid. Eventuellt kan man även tänka sig att byta ut transportsystemet mot ett tystare. Källa är den källa som behöver reduceras mest. I beräkningarna har två åtgärder behövt utföras, dels en skärm och dels en dämpare. Skärmen har placerats i riktning mot Hamnstaden och går 2 m ut från fasaden samt att den bygger 2 m under och över mynningshålet. Detta räcker dock inte som åtgärd utan utblåset måste också dämpas med en dämpare. Reduktionen bör vara minst 10 db i oktavbanden Hz. Det kan hända att en så stor skärm inte är möjlig att bygga på fasaden, utan att en mindre skärm är nödvändig. Dock erhålls oftast bättre reduktion än 10 db med en bra dämpare så därför föreslås att dämpare monteras först för att se hur stor reduktionen blir. Visar det sig sedan nödvändigt med en skärm kan denna utformas utifrån vad som är kvar att reduceras Porslinstaden Inga källor behöver åtgärdas för detaljplan 1a Lantmännen foderfabriken Källa har tidigare förändrats genom att vända på utblåsen. Detta har dock inte haft tillräcklig effekt utan källan måste åtgärdas. Källan måste ytterligare reduceras 20 db(a) och detta utförs med dämpare och om detta ej ger tillräcklig effekt kan källan också avskärmas Trafikbuller Tittar man på trafiken på Strandgatan, vilken är den gata som belastas mest av de för Hamnstaden, så kommer den största delen trafik från de boende själva i området. Området för Hamnstaden ligger mycket centralt. När det gäller ekvivalentnivån så kan man för husen norr om Strandgatan klara riktvärdena med god utformning av lägenheterna eller genom att förändra byggnadsutformningen något. Man kan också genom att placera halvt inglasade balkonger åstadkomma åtgärder som gör att riktvärdena för de flesta rummen uppfylls eller som sista utväg inte placera fönster på gaveln ut mot Strandgatan. 13 (14) R1

14 När det gäller maximalnivåer så gäller det att placera uteplatser där riktvärdet underskrids, alternativt lösa det med halvt inglasade balkonger. Figur 7 visar exempel på effekten av en halvt inglasad balkong. Detta är dock endast ett förslag, vilken säkerligen kan utföras bättre när ritningsarbeten av husen görs. Figur 7: Fasadnivåer gällande den maximala nivån på byggnaderna längs Strandgatan för detaljplan 1a, när åtgärd i form av halvt inglasad balkong nyttjas Anders Grimmehed Civilingenjör i akustik Granskad av Magnus Karlsson, (14) R1

15 BILAGA B13.1-9: BERÄKNINGSRESULTAT Lidköpings kommun Hamnstaden Beräknade bullernivåer från industrierna runt Hamnstaden när alla källor i drift LAeq 1,5 m över mark R1-B B-1 (21) Datum: Skala 1 : R1 1 1

16 Beräknade bullernivåer från industrierna runt Hamnstaden när alla källor är i drift som är i drift nattetid idag Lidköpings kommun Hamnstaden LAeq 1,5 m över mark Skala 1 : R1-B Datum: B-2 (21) R1

17 Lidköpings kommun Hamnstaden 9 9 Beräknade bullernivåer från trafiken runt Hamnstaden baserade på 2010 års mätningar LAeq24h 1,5 m över mark Datum: R1-B Skala 1 : Källor från väg och tågtrafik B-3 (21) R

18 Lidköpings kommun Hamnstaden 9 9 Beräknade bullernivåer från trafiken runt Hamnstaden baserade på 2010 års mätningar LAFmax 1,5 m över mark Datum: R1-B Skala 1 : Källor från väg och tågtrafik B-4 (21) R

19 Beräknade bullernivåer från industrierna runt Hamnstaden, med byggnader enligt detaljplan 1a. Alla källor i drift Lidköpings kommun Hamnstaden LAeq 1,5 m över mark Fasadnivåer högsta oberoende av våningsplan Skala 1 : Datum: R3-B B-5 (21) R1

20 Beräknade bullernivåer från industrierna runt Hamnstaden, med byggnader enligt detaljplan 1a. Drift av källor som är igång nattid Lidköpings kommun Hamnstaden LAeq 1,5 m över mark Fasadnivåer högsta oberoende av våningsplan Skala 1 : Datum: R3-B B-6 (21) R1

21 Fasadnivåer är de högsta oavsett våningsplan LAeq24h 1,5 m över mark Beräknade bullernivåer från trafik i detaljplan 1a Hamnstaden Lidköpings kommun Hamnstaden Skala 1 : R1-B B-7 (21) R Datum:

22 Fasadnivåer är de högsta oavsett våningsplan LAFmax 1,5 m över mark Beräknade bullernivåer från trafik i detaljplan 1a Hamnstaden Lidköpings kommun Hamnstaden Skala 1 : R1-B B-8 (21) R Datum:

23 Lidköpings kommun Hamnstaden Beräknade bullernivåer från industrierna runt Hamnstaden för detaljplan 1a. Alla källor i drift, efter åtgärder LAeq 1,5 m över mark Fasadnivåer högsta oberoende av våningsplan. Alla källor i drift i den vänstra delen av cirkeln och källor som är i drift nattetid idag i den högra delen av stora cirkeln i husen Skala 1 : R1-B B-9 (21) R Datum:

24 BILAGA B13.10: MÄTNINGS OCH BERÄKNINGSFÖRFARANDE B MÄTNINGSFÖRFARANDE För att kunna göra en utbredningsberäkning för de olika bullerkällorna på företagen runt Hamnstaden behövs respektive bullerkällas ljudeffekt. Därför har ljudeffektnivåerna uppmätts för de mest bullrande källorna hos respektive företag i området. Mätningarna är gjorda i så stor utsträckning som möjligt enligt SS-EN ISO 37. Störningar från andra ljudkällor har gjort att antalet mätpunkter reducerats för vissa källor, men detta bedöms inte påverka dessa källors ljudeffektnivå i någon större utsträckning. Mätningarna har skett på ett så långt avstånd från källan som möjligt under förutsättning att den uppmätta källan är den dominerande. Detta innebär att olika avstånd till källorna använts beroende på deras styrka och närhet till andra källor. Kompletterande mätningar av nya bullerkällor har utförts och alla dessa tillsammans med de mätningar som gjordes i rapport R1, samt mätningar utförda av Miljöassistans för SNA och ÅF Ingemansson för Reppe ligger till grund för beräkningen. Respektive ljudkällas ljudeffektnivå i oktavbanden 31,5 till 0 Hz har beräknats och sedan förts in i beräkningsprogrammet CadnaA v4.5. Då mätningarna sker i närfältet har de meteorologiska parametrarna ingen större påverkan på resultatet. De olika bullerkällorna redovisas tillsammans med sina A-vägda ljudeffekter i Bilaga B13.11: Bullerkällor för respektive företag. Det kan fortsatt förekomma att källor ej varit i drift den mätdag man varit på respektive företag, vilket gör att det kan finnas källor som ej är medtagna. Detta bedöms kunna påverka beräkningsresultatet något, där en skillnad på runt 1 db(a) skulle kunna förekomma globalt och där skillnaden lokalt kan öka med maximalt 3 db(a). B MÄTUTRUSTNING Tabell B10.1 presenterar den utrustning som användes vid mätningarna. Utrustningen uppfyller klass 1 enligt SS-EN, 612-1, 9 och 612. Datum för senaste kalibrering finns i Akustikverkstans kalibreringslogg. Kontrollkalibrering av instrumenten sker direkt före samt efter gjorda mätningar. Instrument Fabrikat och typ Serienummer Analysator Norsonic Nor Mikrofonförförstärkare Norsonic Nor Mikrofonkapsel Norsonic Nor Mikrofonkalibrator Norsonic Nor12 5 Tabell B10.1: Mätutrustning som användes vid mätningarna B BERÄKNINGSFÖRFARANDE Beräkningar av ljudutbredningen har gjorts i programmet CadnaA v4.5, ett datorprogram speciellt avsett för bullerkartläggningar. CadnaA innehåller alla erkända eller standardiserade B-10 (21) R1

25 europeiska bullerutbredningsmodeller. Beräkningarna har gjorts enligt den Nordiska beräkningsmodellen för industribuller och enligt metoden beskriven i Vägtrafikbuller - Nordisk beräkningsmodell (Naturvårdsverket Rapport ) samt enligt metoden beskriven i Buller från spårburen trafik - Nordisk beräkningsmodell (Naturvårdsverket Rapport 35) för respektive källtyp. En planritning med de nya byggnaderna har implementerats i modellen från Liljewall arkitekter, Översikt, DP 1 daterad Beräkningar har utförts till alla husen i planområde 1a för att identifiera vilken/vilka byggnader som utsätts för mest buller. Alla bullervärden är avrundade till hela db, då man dels inte kan ange bättre noggrannhet för beräkningarna, och dels att det är svårt att uppfatta mindre skillnader med örat. Redovisade resultat i denna rapport är för nivåkurvorna vid en höjd av 1,5 m över mark samt för byggnaderna, där det högsta värdet oavsett våningsplan redovisas. Reflexer upp till andra ordningen är medtagna i beräkningarna för ekvivalentnivån och upp till första ordningen för maximalnivån. Högre ordning bedömdes inte vara nödvändigt i det aktuella området. B-11 (21) R1

26 BILAGA B13.11: BULLERKÄLLOR B Porslinstaden Källa 1: Fläktutblås. L w =80 db(a). Källa 2: Fläktutblås. L w =81 db(a) Källa 3: Utblås. L w =85 db(a) Källa 4: Fläktaggregat. L w =87 db(a) Källa : Insug. L w =90 db(a) B KMT och LMT Källa 5: Fläkt med utblås. L w =90 db(a). Källa 6: Fläkt med utblås. L w =88 db(a) B-12 (21) R1

27 Källa 7: Fläktaggregat. L w =96 db(a) Källa 8: Kylmedelskylare. L w =89 db(a) Källa 9: Fläktaggregat. L w =91 db(a) Källa 10: Fläkt med utblås. L w =91 db(a) Källa 11: Fläkt med utblås. L w =90 db(a) Källa 12: Fläkt med utblås. L w =97 db(a) Källa 13: Fläkt med utblås. L w =89 db(a) B Reningsverket Källa 27: Utblås. L w =97 db(a) B-13 (21) R1

28 B Sabels Källa 28: Fläkt med utblås och separator. L w =88 db(a) Källa a: Utblås på vägg. L w =101 db(a) Källa b: Kylare. L w =100 db(a) Källa a: Fläkt med separator till höger i bild. L w =90 db(a) Källa b: Fläkt med insug till vänster i bild. L w =101 db(a) Källa c: Skorsten. L w =96 db(a) B-14 (21) R1

29 Källa : Utblås. L w =84 db(a) Källa : Tömning av järnskrot på asfalten. L w =115 db(a) i öppningen Foto saknas. Mätning utfördes utomhus 10 m från öppen port. Källa : Utblås 5 stycken. L w =85 db(a) Källa : Rogers Marin 2-taktsmotor L w =115 db(a) Driftstid max 20 minuter dagtid B Arkmek, Rani AB, tidigare Suncab Verksamheten har avvecklats pga konkurs. Inga källor medtagna. B Lidköpings båtsnickeri Källa 31: Fläkt med utblås och separator. L w =90 db(a) B Lidan marin AB Källa 102: Vinsch och styrutrustning. L w =95 db(a) Driftstid minuter under dagtid B-15 (21) R1

30 B Lantmännen spannmål Källa : Utblås. L w =94 db(a) Källa 33: Utblås. L w =103 db(a) Källa 34: Utblås. L w =97 db(a) Källa 35: Utblås. L w =97 db(a) Källa : Utblås. L w =112 db(a) Källa 37: Insug. L w =101 db(a) Källa : Utblås. L w =119 db(a) B-16 (21) R1

31 B Lantmännen foderfabriken Källa : Utblås och närliggande transportör. L w =110 db(a) B Lantmännen Reppe Dessa källor är hämtade från ÅF Ingemanssonsrapport varvid numreringen inte stämmer med den som använts i denna rapport. Nedanstående källor har namnet källa i denna rapport. B-17 (21) R1

32 B-18 (21) R1

33 B SNA Dessa bullerkällor har uppmätts av Miljöassistans, varvid numreringen inte stämmer med den som använts i denna rapport. Nedanstående källor har namnet källa i denna rapport. Inga foton finns på dessa källor. B-19 (21) R1

34 B Värmeverket inklusive släggan Källa 2: Slamsug. L w =113 db(a) Källa 2: Utblås. L w =112 db(a) Källa 2: Skorsten. L w =98 db(a) Källa 2: Sopbil. L w =96 db(a) Källa 2: Lastmaskin. L w =101 db(a) Foto saknas Källa 2: Säkerhetsventil. L w =100 db(a) B-20 (21) R1

35 Källa 2: Utblås på Släggan. L w =92 db(a) B Vänerhamnen Källa : Båtlossning. L w =99 db(a) Källa : Skopa dras mot asfalt vid lastning av gips. L w =126 db(a) B Lantmännen Gödselfabriken Källa : Lastning av gödsel. L w =100 db(a) B Beijer Källa 100: Lastning av kol. L w =100 db(a) B-21 (21) R1