VASA ÖVNINGSSKOLA. Årsberättelse för läsåret

Transkript

1 VASA ÖVNINGSSKOLA Årsberättelse för läsåret

2 INNEHÅLL Läsåret Administrationen Lärare vid Vasa övningsskola I pension In Memoriam Verksamhet som omspänner hela skolan Grundskolan Gymnasiet Elevförteckning, grundskolan åk F-6 Elevförteckning, grundskolan åk 7-9 Elevförteckning, gymnasiet Studentexamen IB-examen 2014 Årets deltagare i IB-studentskrivningar Klasslärare Ämneslärare Fonder Stipendiedonationer Meddelanden

3 LÄSÅRET Tror du att du är för liten för att påverka, då har du aldrig haft en mygga i sovrummet! Delaktighet är ett nyckelord i vårt samhälle. Alla har rätt att få sin röst hörd. Vår tid efterlyser öppenhet och genomskinlighet i beslutsfattande och verksamhet. Det är inte alltid lätt att hantera dessa förväntningar. Det gäller både för den som lyssnar och den som använder sin röst. Mod att uttrycka sina åsikter och att respektfullt möta också avvikande tankar kräver träning och handledning, gärna i en trygg miljö där man känner att man finns bland vänner. Ett av vår skolas teman för året har varit vänskap. Det lyftes fram då skolfreden utlystes i augusti. Jag hoppas att vi alla vid läsårets slut får uppleva att vi ÄR delaktiga, såväl i gemensamma som i varierande sammanhang. Vasa övningsskola har under läsåret firat 40 år av framgångsrik verksamhet som en av skolorna i Vasa och en del av Åbo Akademis lärarutbildning och fakulteten som från årsskiftet benämns Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. Både skolan och universitetet har under fyra årtionden upplevt såväl lugnare som mer turbulenta tider. Just nu handlar mycket om den statliga finansieringen av landets utbildning på olika nivåer där man söker inbesparingar och efterlyser ökad effektivitet och snabbare genomströmning. Det står i skarp kontrast till det att alla är överens om den stora betydelse skoltid och studieår har för barn och ungdomar, då de bygger sin och landets framtid. I oktober firade Övningsskolan sitt jubileum med återblickar ända till starten En serie planscher med 40 nedslag i historien finns på skolans hemsida. Mycket har hänt och utvecklingen inom skolvärlden har varit dramatiskt snabb inom många områden, inte minst då det gäller teknikens introduktion inom administration och undervisning. Från lågstadiets dataklubbar under 80-talet till dagens 1:1 tänkande har nästan varje läsår fört med sig något nytt. Bland det mesta aktuella just nu är etablerandet av trygga molntjänster som öppnar ytterligare möjligheter till samverkan mellan olika aktörer. Då Övningsskolan startade gällde den allra första nationella läroplanen för grundskolan som ju infördes i Finland under 1970-talet, med start i norr. Vasas övergång skedde officiellt 1975 och sist nådde reformen Helsingfors Då vi nu förbereder införandet av ny läroplan 2016 betyder det att det för Övningsskolans del är den femte läroplanen. Läroplanen 1985 gjordes för första gången i form av Utbildningsstyrelsens nationella grunder för lokala läroplaner, som gav möjlighet för skolfolk runt om i landet att ta in lokala särdrag och framför allt att själva processa och besluta om den egna verksamheten.

4 I Finland har nya läroplansgrunder utformats med cirka tio års mellanrum. Lyckligt nog har läroplansarbetet hos oss skötts av experter på pedagogik och ämnesdidaktik och speciellt under de två senaste processerna med starkt inslag av praktiker från fältet: lärare, rektorer och skoldirektörer. Den pågående processen har till och med varit öppen för alla landets medborgare och organisationer, vilket gett värdefull input och fördjupad diskussion. Också i Finland bygger läroplansgrunden på politiska beslut, i form av regeringsprogram som visar utvecklingsvägar samt på nationella och internationella trender inom pedagogisk forskning. Men vi har inte drabbats av New Public Management och politiska partiers inblandning i samma grad som sker i många andra länder. Skolor och lärare åtnjuter samhällets förtroende, vilket vi förtjänar, åtminstone till en del, genom det starka kravet på likvärdighet i utbildning som finns hos oss. Alla barn skall erbjudas samma möjligheter till utbildning. Med den nya betonas ytterligare elevernas röster i skolan. För Vasa övningsskola som föregångare och utvecklare månar vi om att upprätthålla kontakter till hela Svenskfinland. Ett ypperligt tillfälle att nå ut med aktuella projekt blev höstens rektorsdagar som ordnades i Vasa i oktober. Under en förmiddag erbjöds deltagarna skolbesök i nejden. De rektorer som valde VÖS blev rikligt förplägade med såväl lokala smaksensationer som aktuella utvecklingsprojekt. Vi bjöd på Mattelandet, Uteskola, 1:1 med läsplattor, Flipped classroom och en överblick över det stora projektetppp, Pekplattans Pedagogiska Potential. Ja, och så förstås det lekamliga: malaxlimpa med sikröra, havtornssaft och tryffel med skärgårdsbär! Det kändes också fint att kunna duka upp med blåvitt porslin från Vasa svenska flicklyceums undervisningskök, en del av vår tradition. En helt annan sorts kontakt, minst lika viktig, är den skolan upprätthåller med lokalsamfundet. Det handlar i första hand om grundskolelevernas och gymnasisternas föräldrar, som på olika sätt finns med i vår verksamhet. Men det är också kontakten till andra skolor, till föreningar och organisationer, till varierade intressegrupper som kontinuerligt eller tillfälligt passar in och stöder lärandet i skolan. Vilken upplevelse det blev för oss då vi mycket konkret fick uppleva en riktig solförmörkelse! Föreningen Andromeda ställde upp en hel arsenal av teleskop och andra

5 tillbehör för att kunna erbjuda så många som möjligt en verkligt unik erfarenhet. Elever från förskolan, lågstadiet, högstadiet och gymnasiet stod i kö och lät sig fascineras. Vi får vänta till 2039 till nästa förmörkelseav den storlek vi såg 20 mars I november anslöt sig gymnasiet till Rundradions kampanj Använd hjärtat och bjöd in Arbis-kören Silver Quinns att konsertera med Gymnasiekören. Vänskapstemat fördjupades ytterligare av att den osynliga, ensamma flickan fick ett namn. I samband med Pedagogiska fakultetens 40-årsfirande utlystes en multimodal namntävling inom VÖS och PF för Kim Simonsons skulptur, som PF fått i gåva. Samtliga pristagare visade sig komma från Övningsskolan, med Fanny Lindholm som vinnare med namnet Ingrid (eller kanske In Grid). Den lilla flickan hade blivit sedd och samtidigt fått många vänner! VÄNNER 17av 240 tankar om vänskap från Övningsskolans fiilisvägg i grundskolans gymnastiksal Skolfredsdagen Du är snäll, du är glad, du är pålitlig Olet kiva Ditt skratt får mig att le Du gör mig glad varje dag You help me Du lär mig nya saker Du hittar på roliga lekar Du är bäst på att busa We are different but best friends Vänskap finns överallt, inom dig och inom mig Dig kan jag berätta allt för Du tröstar mig i svåra stunder You are my sunshine Pusi, pusi Tack för att du finns Kim Simonssons skulptur Camouflage II Ett läsår rymmer så mycket fast det rinner snabbt förbi! Inom årsberättelsens pärmar samlar vi varje år fakta och ögonblicksbilder från Övningsskolans mångsidiga verksamhet. Allt det arbete som görs av lärare och övrig personal och det stöd vi får genom samverkan med hemmen, med vårt universitet och vårt lokalsamfund är en rikedom för barn och unga i skola. Tack för det! Jag är också tacksam över att vi med kompletterandeutomstående finansiering kan erbjuda intressanta fortbildningsmöjligheter för personalen också för rektorerna. Undertecknad, grundskolrektor Elisabet Backlund-Kärjenmäki och gymnasierektor Ulla Granfors på ESHA-konferens i Dubrovnik i höstas. Spännande läsning och en skön sommar! Gun Jakobsson, Ledande rektor

6 ADMINISTRATIONEN ledande rektor Gun Jakobsson prorektor Ulla Granfors Centralkansliet Kyrkoesplanaden ekonomisekreterare Christopher Larsson personalsekreterare Jenny Taxell, Anne Nummi studiesekreterare Maria Nisula skolpsykolog Gundel Niemi skolkurator Åsa Carlsson dataansvarig Gunnar Magnusson, Ulf Thors It-pedagog Andreas Sundstedt Grundutbildningen årskurserna F-9 Kyrkoesplanaden rektor Elisabet Backlund-Kärjenmäki prorektor Annika Lassus prorektor Tommy Nordman byråsekreterare Carita Öist, 7-9, deltid expeditionsmästare Ralf Stolpe, 7-9 expeditionsmästare Tore Jakobsson, F-6 skolgångsbiträde Maria Lagström, 7-9 skolgångsbiträde Ann-Helen Omars, F-6 skolgångsbiträde Richard Lindroos, F-6 biblioteksbiträde Helena Svarvar, F-6 Gymnasiet Skolhusgatan 31 rektor Ulla Granfors prorektor Diane-Christine Blusi byråsekreterare Lena Engsbo IB-byråsekreterare Sabina Salmi expeditionsmästare Patrik Backholm

7 LÄRARE VID VASA ÖVNINGSSKOLA Lärare med undervisning inom grundskolan årskurserna F-6 Examen Uppgifter Ahlmark Kaj-Ove PeM gymnastik, finska Ahlmark Stina PeM textilslöjd Alin Jan PeM matematik Backgren-Hortans Clary SpL, PeM speciallärare Broman Lars PeM tjänstledig under läsåret Collander Annika PeM tjänstledig under läsåret Fransén Anders PeM livsåskådning Friberg Henrik PeM klassföreståndare 5-6c Hiltunen Kasper PeM teknisk slöjd, vikarie Holmsten Fred PeM klassföreståndare 1d Honga-Oksanen Hillevi PeM klassföreståndare 1-2EN Kull-West Gun-Britt PeM klassföreståndare 3-4b Lassus Annika PeM prorektor, finska, speciallärare Långgård Annika PeM klassföreståndare 1d Melin Ulla-Brita PeM klasslärare, deltid Mitts Ben-Erik PeM teknisk slöjd Norrback Anna TD livsåskådning Nyman Kerstin KH klassföreståndare 3a Oksanen Heimo PeM klassföreståndare 5-6EN Ramstedt Eva PeM gymnastik Rimpilä Minna PeM klassföreståndare 1a Räihä-Jungar Johanna PeM klassföreståndare 1-2c Sandén Kerstin PeM klassföreståndare 3-4c klasslärarkoordinator Sandsten Johnny KH musik Slotte Anna-Brita PeM klassföreståndare 3-4EN Söderberg-Halttunen Tuija GrskL, TxL textilslöjd Teir Jenny PeM klassföreståndare 6a Valkeakari Pia PeM klassföreståndare 4a Vestergren Lilian SpL, PeM speciallärare Wilhelms Martina PeM klassföreståndare 2a Wulff Anna PeM klassföreståndare 1-2b Åminne Hanna klassföreståndare förskolan

8 Lärare med undervisning inom grundskolan åk 7-9 och gymnasiet Ahlbom Anne PeL studiehandledning, deltid Ahlmark Stina PeM textilslöjd och hälsokunskap Alin Jan PeM matematik Backholm Pamela PeM elevhandledning Backlund-Kärjenmäki Elisabet PeM rektor, textilslöjd Barck Jennie FM historia och samhällslära Bernas Sandra FM modersmål och litteratur Blomberg Satu FM engelska (IB) Blumenthal Marc FM finska, vikarie Blusi Diane-Christine FM engelska och tyska, prorektor i gymnasiet Bonäs Johanna FD historia och samhällslära Burman Lars FM matematik (med PF) Crotts Frida FM franska och engelska Domars-Brännkärr Katrina FM engelska och finska, ämneslärarkoordinator Forsdahl Carina FM kemi och biologi Frank Michael FM tyska Fransén Anders FM historia och samhällslära Granfors Tom FM engelska och finska Granfors Ulla FM rektor, modersmål Hansen Jens Drud economics (IB) Hedvik Johanna FM matematik, fysik och kemi Hellstrand Heidi PeM specialundervisning, tjänstledig Hilli Charlotta FM samhällslära Hofman Joachim FM biologi och geografi Holmgren Ann-Louise FM modersmål och litteratur Horn Elisabeth FM engelska och tyska Håkans Heidi FM biologi och geografi Härmälä-Braskén Ann-Sofi FM kemi (med PF) Högnäsbacka Tina FM finska och engelska Jansson Jan MuM, PeL musik Kamila Sofia PeM specialundervisning Karlsson Hans FM finska och engelska Keski-Nisula Anna-Lena FM modersmål, vikarie Kronholm Ann-Marie FM matematik, fysik och kemi Ladvelin Moja FM modersmål och ruotsi (IB) Lax Mikael TM religion, psykologi och filosofi Lindgrén Henrik FM matematik och kemi Lithén Hans-Olof FM biologi, geografi Loukasmäki-Björk Lena PeM studiehandledning, vikarie Lustig Pia PeM studiehandledning, tjänstledig Långbacka Karl David FM historia och samhällslära Mitts Ben-Erik PeM teknisk slöjd Myllylä Maria GyM gymnastik och idrott, tjänstledig

9 Nordman Ann-Kristin PeM SpL specialundervisning, tjänstledig Nordman Tommy PeM huslig ekonomi, prorektor grundskolan Norrback Anna TD, SpL religion, psykologi och livsåskådning Norrby Markus FD fysik Norrmén Elisabeth DI fysik och kemi, hälsokunskap Nyman Margita FM biologi och geografi Palmberg Niklas FD matematik Ramstedt Eva GyM gymnastik och idrott, vikarie Renlund Magnus FM historia, samhällslära, deltid, pens 1.3- Röj Stefan FM kemi o. matematik, Röj Urrutia Maj-Louise KoM bildkonst Rönn-Liljenfeldt Maria SpL specialundervisning Salovaara Anne FM äidinkieli (IB) Skjäl Kristina FM modersmål Storgård Joel FM matematik, fysik och kemi, tj-ledig -3.2 Storthors Carina Bildlärare bildkonst Sundman Jessica FM biologi Svenlin Staffan matematik, vikarie Söderback Camilla FM matematik, fysik och kemi Thors Linda PeM huslig ekonomi o. hälsokunskap Uppgård Anne FM specialhandledning Wallin Solveig FM matematik, deltid Vikström Johan KoM bildkonst von Wright Jockum FD matematik och fysik, IB-koordinator Åkerholm Katrina FM modersmål Övriga medarbetare Skolhälsovård Bespisning Fastigheter Städning Vasa stad Fazer Amica Oy Finlands Universitetsfastigheter Ab JiKo Oy Siivouspalvelut

10 I PENSION Ann-Kristin Nordman Hur många år har du arbetat i VÖS? Jag kom hösten 1979 till högstadiet som speciallärare.på lågstadiet fanns redan en speciallärare och man ville också börja inrätta sådana tjänster i högstadierna för att underlätta skolgången för alla elever. Vad tycker du har förändrats under din långa karriär? Specialundervisningen var ett relativt okänt begrepp så det gällde att sprida information bland kolleger, föräldrar och elever och försöka bygga upp ett ömsesidigt förtroende. Idag ser man specialundervisning som en självklarhet och lilla gruppen som en naturlig och flexibel del av den ordinarie skolundervisningen. Under ditt yrkesverksamma liv har du i huvudsak fungerat som speciallärare i 7-9. Vad var det som gjorde att du valde just den åldersgruppen? Det var nog slumpen som förde mig till högstadiet men jag märkte att jag trivdes mycket bra att arbeta med tonåringar. De befinner sig i ett känsligt utvecklingsskede, de är ärliga, rättframma och kritiska på ett sunt sätt. Vad har varit mest utmanande? Det har nog varit att få alla pusselbitar på plats men också att försöka hitta fungerande lösningar för varje ung människa så att han/hon i slutändan kan fullgöra sin läroplikt och gå vidare till nästa stadium d.v.s. att till varje pris förhindra s.k. drop-outs. Handledning av studerande har varit en viktig del av ditt arbete. Berätta litet om hur du upplevt din roll som handledare. Det har varit inspirerande att få arbeta som handledare för blivande speciallärare, en växelverkan i en process där du i slutändan kan se ett resultat av kopplingen teori och praktik. Vilka råd skulle du ge de unga speciallärare som idag kommer ut i arbetslivet? Tillåt dig att fördjupa ett ämnesområde i taget, var lyhörd gentemot eleverna och deras vårdnadshavare, men också mot dig själv. Glöm inte att det egna sociala livet är viktigt för att man skall orka i slutända. Specialundervisning är ett mångfacetterat yrke. Finns det något som du upplevt speciellt intressant och som du förkovrat dig i/gett mycket av din tid åt för att utveckla? Det har nog varit ett livslångt lärande i takt med att forskningen gått framåt. För mig har det mest centrala varit att med hjälp av olika arbetssätt och läromedel skapa motivation hos eleverna och successivt höja ribban i syfte att var och en skall nå sin proximala zon. Varifrån har du fått energi och kraft för ditt arbete utöver den tid som familjen krävt? Förutom familjen, som varit viktig för mig, så har det funnits ett välfungerande samarbete grannarna emellan. Jag har också vistats ute i friska luften och haft ett gott socialt nätverk. Litteratur och kultur har varit viktiga för mig och inte minst att vara på sommarstugan. Vad är det du saknar mest från din tid i VÖS? Jag tänker med värme på mina elever och studerande. Jag saknar de sociala relationerna i arbetsgemenskapen, särskilt inom elevvården. Jag söker mig nu som pensionär en ny plattform att stå på, inte minst som farmor. Lilian Vestergren, Clary Backgren-Hortans

11 I PENSION Magnus Renlund avslutade detta läsår sin långvariga tjänst vid Vasa övningsskola. Magnus har fungerat som lektor i historia och samhällslära i 7-9 och gymnasiet. Magnus auskulterade åren och började jobba på högstadiet och gymnasiet vid Vasa övningsskola år Från och med anställdes Magnus som lektor i historia och samhällslära. Under sin lärarkarriär har Magnus också haft andra uppgifter. Under läsåren var Magnus tjänstledig från Vasa övningsskola och arbetade vid IB-skolan Atlantic collage i Wales. Mellan läsåren fungerade Magnus som stadierektor för Vasa övningsskolas högstadium. Läsåren hade uppgiften som förvaltningsråd vid Utbildningsstyrelsen i Helsingfors. Läsåren var Magnus åter rektor, denna gång vid Vasa övningsskolas gymnasium. Läsåren har Magnus arbetat som lektor i historia och samhällslära. De senaste fem åren har han arbetat deltid. Magnus gick i pension Magnus har i sitt arbete framförallt uppskattat själva undervisningssituationen, interaktionen och dialogen med elever och studeranden. Han har också uppskattat handledarrollen och värdesatt Vasa övningsskolas roll inom lärarhandledningen. Magnus har själv lyft fram att han under hela sin yrkesverksamma karriär har fått arbeta med fina kollegor och att han har trivts mycket bra med den sociala sidan av lärararbetet. Han har aldrig ångrat sitt yrkesval. Magnus har varit en uppskattad kollega med sin slagkraftiga humor och sin positiva inställning. Han har alltid haft glimten i ögat och nära till ett gott skratt. För de yngre kollegorna har Magnus varit en viktig stöttepelare och han har alltid funnits där när man har behövt några goda råd. Han har månat om en god stämning inom ämnesgruppen och arbetat för en rättvis och jämlik linje. Magnus har varit en kär kollega och ämnesgruppen hoppas kunna förvalta hans lärdomar och bevingade ord. Magnus Renlund avtackades av ämneskollegorna under en sammankomst och middag i mars detta år, det var en minnesvärd kväll.

12 IN MEMORIAM NATASHA MIIKKI När de lediga sommardagarna så småningom började ta slut och det snart var dags för oss att samlas i skolan igen, för att efter sommarlovet 2014 påbörja det sista året i grundskolan, nåddes vi i 9c av ett tragiskt dödsbud. Vår klasskamrat Natasha fanns inte längre bland oss. Sorgen förlamade många av oss och sänkte sig som en mörk skugga över hela Vasa övningsskola 7-9 under de första skoldagarna i augusti. Vi hade svårt att förstå att en så ung människa som Natasha plötsligt hade försvunnit. En vacker begravning hölls i Brändö kyrka fredagen den 15 augusti. Många av oss i 9c, men även elever från andra niondeklasser och årskurser samt lärare och rektorer, deltog i det känslofyllda sista farväl som vi då tog av Natasha. Det var en värdig begravning där vi alla samlades kring vår djupa saknad efter Natasha. För en del av oss var Natasha en ny klasskamrat när vi i 7c började VÖS 7-9 år 2012 och för några av oss hade Natasha länge varit en pålitlig bästa kompis. En del av oss hade lärt känna Natasha redan på förskolan eller umgåtts med henne som barn, och för en del växte vänskapen fram under åren i grundskolan. Natasha var en annorlunda, komplex och självständigmänniska som stod för sina åsikter och sina värderingar. Hon var en stark och påstridig och samtidigt skör och mjuk person. Hon var stolt över den människa hon var och de åsikter som hon höll sanna. Natasha var en sökare, och att hitta mera, tro mera och vara allt mera sann mot sig själv var något hon ständigt tycktes vilja göra. Vi är tacksamma för den tid vi fick lära känna Natasha och för att vi en kort stund på jorden fick uppleva gåvan att vandra vid hennes sida. Elever i 9c och Sandra Bernas, klassföreståndare Så liten plats en människa tar på jorden. Mindre än ett träd i skogen. Så stort tomrum hon lämnar efter sig. En hel värld kan inte fylla det. Så litet en människas hjärta är. Inte större än en fågel. Rymmer ändå hela världen och tomma rymder större än hela världen ändlösa tomma rymdskogar av tystnad sång. (Ingrid Arvidsson, 1964)

13 VERKSAMHET SOM OMSPÄNNER HELA SKOLAN Utvecklingsarbete kring IT i undervisningen Inom EU finns det fastställt åtta stycken nyckelkompetenser för livslångt lärande. Nyckelkompetenserna är en kombination av kunskaper, färdigheter och rätt attityd till olika sammanhang. En av dessa nyckelkompetenser är digital kompetens. Även i de nya läroplansgrunderna för grundskolan som fastställdes av Utbildningsstyrelsen i slutet av 2014 beskrivs digital kompetens som en viktig medborgarfärdighet, både i sig och som en del av multilitteraciteten. Den är både föremål och redskap för lärandet. Med detta som bakgrund är det naturligt att det såväl nationellt som internationellt pågårett aktivt sökande efter pedagogiska och didaktiska modeller för hur ny digital teknik verkningsfullt kan implementeras i undervisningen för att stöda elevers lärande. Även Vasa övningsskola vill ha en aktiv roll i detta utvecklingsarbete. Som följande beskrivs några projekt och åtgärder som gjorts under läsåret i anslutning till IT i undervisningen. Vasa övningsskolas IT-strategi och digitala lärstig Under läsåret har en arbetsgrupp med lärarrepresentanter från alla Övningsskolans stadier (F-6, 7-9 och gymnasiet) och skolans IT-pedagog jobbat med en IT-strategi för hela skolan. Även skolans rektorer har varit informerade och deltagit i arbetet. Inom arbetsgruppen har det förts många viktiga diskussioner och målet är att skapa ett strategidokument som ska synliggöra gemensamma riktlinjer för användningen av IT i skolan och på så sätt stöda undervisning och lärande. IT-strategigruppen har jobbat med rubriker så som vision och mål, IT som pedagogiskt redskap, den digital lärstigen, lärarnas IT-kunskaper och fortbildning, IT-miljön och utrustningsnivån, hälsa och ergonomi, IT i handledningen av lärarstuderande, IT i samarbete mellan hem och skol m.fl. Arbetet med IT-strategin kommer att fortsätta under höstterminen nästa läsår. DiDiDi blev DiDiDi för alla Redan under några år har projektet DiDiDi Didaktiska Dimensioner i Digitalt lärande pågått ( Projektet är ett brett samarbetsprojekt med representanter från Åbo Akademi, Vasa övningsskola, Vasa stad och företagsvärlden m.fl. Även under detta läsår har många av skolans lärare, personal och skolans elever varit engagerade i olika delprojekt, undervisning, seminarier och aktiviteter i anknytning till DiDiDi-projektet. Inför läsåret erhöll skolan projektmedel från Utbildningsstyrelsen för att starta det nya delprojektet DiDiDi för alla. Inom projektet har vi haft ett nära samarbete med

14 Centret för livslångt lärande (CLL), Mediacity och Åbo akademi. Detta projekt har som mål att sprida kunskap om digitalt och arbetssätt och digitala verksamhetsmiljöer. Projektet stöder och uppmuntrar utvecklandet av alla skolors digitala verksamhetsmiljöer in enlighet med de nya läroplanerna för förskola, grundläggande utbildning och gymnasiet. Inom projektet har det aktivt ordnats mindre och större seminarier vilka alla har direktsänts via webben. De flesta seminarierna har också bandats och finns tillgängliar på projektets Youtube-kanal. Det kan också nämnas att DiDiDi för alla ordnade seminariedagen Medietanken 2015 med ca 300 lärare och lärarstuderande som fick delta i flera föreläsningar och workshops. Inom projektet har vi försökt använda sociala medier på ett aktivt och synligt sätt. Man kan följa DiDiDi för alla här: Web: Facebook: Twitter: Youtube: DiDiDi, DiDiDi för alla, 1:1 satsningar i grundskolan och gymnasiet Läsåret blev läsåret då Vasa övningsskola gick in för två stycken så kallade 1:1 satsningar.1:1 menas att varje elev under skoldagarna har tillgång till en dator eller pekplatta som verktyg i sitt skolarbete och som stöd för sitt lärande. I en av våra grupper i årskurs 1 har eleverna haft tillgång till var sin pekplatta under skoldagarna. Under rubriken Grundskolan och Nybörjarenheten F-2 beskriver klasslärare Minna Rimpilä närmare hur arbetet i klassen sett ut när hon ständigt haft tillgång till pekplattorna i klassen och på så sätt fritt kunnat välja när det har varit pedagogiskt motiverat att använda dem i undervisningen. Inom gymnasierna närmar vi oss en stegvis digitalisering av studentexamen med början från hösten Detta påverkar förstås arbetet och pedagogiken i gymnasierna. De gymnasieelever som inledde sina studier hösten 2014 kommer att vara den första årskullen som skriver studentexamensprov på dator. Därför valde Övningsskolans gymnasium att gå in för att alla ettor under läsåret skulle ha en egen bärbar dator som verktyg i sina studier. Studerande fick välja om datorn köptes via skolan eller om införskaffningen gjordes på egen hand. Situationen med att varje studerande har haft tillgång till egen dator har betytt både möjligheter och utmaning för både studerande och lärare. Vi har lärt oss en hel del och kommer att fortsätta med och utveckla denna modell även nästa läsår. Under våren 2015 har vi även hunnit öva på att genomföra digitala prov i studentexamensnämndens provsystem Abitti. Mera om detta kan läsas under rubriken Gymnasiet längre fram i årsberättelsen.

15 Expertnätverk experter online Vasa övningsskolas gymnasium har under läsåret jobbat vidare med lärmiljöprojektet Expertnätverk i Svenskfinland tillsammans med Karleby svenska gymnasium och Kronoby gymnasium. Projektet fungerar i nära samarbetet med Ekonomiska Informationsbyrån ( som koordinerar Näringslivets Ungdomsprogram och som upprätthåller webbtjänsten Syftet är att föra ungdomar, skolvärlden och arbetslivet närmare varandra genom att erbjuda studerande och experter möjligheter till dialog. Under läsåret har ett flertal experter inom olika områden gjort virtuella besök till skolan, berättat om något ämne och sitt yrke samt svarat på studerandens frågor. En stor satsning som gjordes inom Expertnätverkssamarbetet var den virtuella valdebatt som ordnades I valdebatten deltog nio riksdagskandidater, tre på varje ort i Vasa, Karleby och Kronoby. Studerande och lärare på varje ort kunde via tekniken följa med svar från alla kandidater. Satsningen blev lyckad och gav erfarenheter andra dylika arrangemang. LUTO Tulevaisuuden lukion avoin toimintakulttuuri Läsåret inleddes lärmiljöprojektet LUTO och projektet har även fortsatt detta läsår. I detta gymnasieprojekt deltar alla övningsskolor i Finland och projektägare är Turun normaalikoulu. En av projektets huvudmålsättningar är försöka jobba mot en öppen verksamhetskultur i övningsskolorna och gymnasierna där lärare på olika sätt delar med sig av erfarenheter och goda modeller från sin egen undervisning. Tyngdpunkten läggs främst på hur IT kan vara ett stöd för lärande och undervisning. Detta görs bl.a. genom projektets webbsida,

16 blogg, seminarier och webbinarier samt genom att skapa möjligheter för de olika ämnesgrupperna träffas vid någon av övningsskolorna. Under läsåret har lärarrepresentanter från Vasa övningsskolans gymnasium deltagit i ämnesgruppsträffar för ämnena matematik, språk och modersmål. Mera information om projektet finns på projektets bhttp://norssiluto.blogspot.fi/ och webbsida Andreas Sundstedt, IT-pedagog Förtjänsttecken Vid Åbo Akademis rektorskaffe inför julen uppmärksammades fem lektorer vid Vasa övningsskola med förtjänsttecken för 30, 35 eller 40 år i jobb för akademin. Lucia från Övningsskolans lågstadium förgyllde också festen i Akademisalen, enligt god tradition. Avgående vasarektor Christina Nygren-Landgärds delade ut förtjänsttecken till sex trogna ÅA-medarbetare, av dem fem lektorer vid Vasa övningsskola: Bengt Siegfrids (40 år), Kerstin Nyman (35 år), Lilian Vestergren (25 år), Jouko Nikula (30 år) och Hans-Olof Lithén (35 år). Med på bilden finnas också Claus Stolpe som arbetar vid Statsvetenskapliga institutionen (30 år) Från vänster Claus Stolpe, Bengt Siegfrids, Kerstin Nyman, Lilian Vestergren, Jouko Nikula, Hans-Olof Lithén

17 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN F-9 Då förändringarnas vind blåser är det bättre att bygga väderkvarnar framom skyddsmurar Vi i Vasa övningsskola uppmuntras att, som en av landets 11 övningsskolor, gå i främsta led då det gäller skolutveckling. En ny nationell läroplansgrund godkändes i december 2014 och tas i bruk i skolorna hösten Rektorerna och lärarna i övningsskolan har tillsammans med enorssi övningsskolornas nätverk, utvecklat de centrala tankarna i den nya läroplanen i diskussioner och inom skolans utvecklingsarbete prövat tankarna. Vi har ställt oss frågan; vad är det som sker i de rum där synen på lärande förverkligas enligt den nya läroplanen? Implementeringen är unik då man på nationell nivå insett att en läroplan inte bara är ett skrivet dokument som lärarna skall ta till sig efter bästa förmåga hösten Redan hösten 2013 startade fortbildningen LP stöd 2016 som landets övningsskolor ansvarar för med målet att levandegöra den nya läroplanen och inspirera för det lokala läroplansarbetet. Under hösten och våren har vi fortbildat främst skoldirektörer, rektorer och ansvariga lärare runt om i svenskfinland (Helsingfors, Åbo, Vasa). På vår verktygsback på skolans hemsida kan också du följa med den modulutbildning vi ansvarar för och bekanta dig med läroplanen med hjälp av olika multimodala uttryckssätt (skrift, bilder, filmer och ljud) Vi får verkligen tänka till om hur vi i skolan skall förbereda barn och ungdomar för den värld de kommer att leva i. Skolans uppgift att vara den plats där eleverna skall lära sig mångsidiga kompetenser fram om faktakunskap. Sådana kompetenser som krävs i den framtid vi har svårt att föreställa oss. Det gäller att förbereda de unga på möjliga, men också sociala och ekonomiska förhållanden och att utbilda för yrken som ännu inte existerar. I världen behövs människor som enbart besitter en stor mängd kunskap. Den behöver människor som vet hur kunskap kan användas säger Andreas Schleicher som är ansvarig ledare för bland annat OECDs PISA utvärdering. Detta innebär att både elevernas och lärarnas roller förändras. Vilket är då det utvecklingsarbete som vi utfört under det gångna läsåret? Då undervisningens fokus flyttas från ämneskoncentrering mot en undervisning som tar sikte på de mångsidiga kompetenser medborgarna förväntas behöva har vi under läsåret fokuserat på hur vi skall förändra arbetet i skolan för att nå dit. I skolan är det inte läroämnet i sig självt som skall stå i fokus för lärandet utan den kompetens eleven lär sig via läroämnet. Lärarna har tillsammans med didaktikerna från Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier funderat över vad de mångsidiga kompetenserna betyder för utvecklingen av undervisningen. Lärare och elever har därtill tillsammans funderat över hur vi skall bli bättre på att medvetandegöra kompetenserna. Man har arbetat på olika sätt och resultaten har publicerats i form av korta filmer, bilder och text. För den som snabbt vill få en insikt i vad de mångsidiga kompetenserna innebär kan lyssna till elever i årskurs 6 som på ett enkelt sätt beskriver dem utgående från den figur som också finns avbildad på följande sida.

18 Figur: Mångsidig kompetens i den nya läroplanen (utgångspunkt i EU.s åtta nyckelkompetenser) Elever i åk 3-4 har funderat vad digital kompetens innebär. Här ett par elevröster: Vi kommer att handla mycket på nätet. Med hjälp av tekniken kan vi sitta hemma och känna på olika material och också dofta på det vi vill köpa Bärbara datorer och telefoner kommer inte att användas i framtiden. Skärmen finns i handflatan och aktiveras med ett armband eller en ring För att ytterligare fokusera på de mångsidiga kompetenserna som mål för undervisningen har vi fördjupat vår kunskap gällande mångvetenskapliga lärområden och helhetsskapande undervisning som läroplanen lyfter fram. Hösten 2014 bildades ett nationellt utvecklingsnätverk som benämns Fyren inom den grundläggande utbildningen. Vasa övningsskola är en av de deltagande skolorna. Syftet med nätverket är bland annat att med hjälp av innovativ och fördomsfri försöks och utvecklingsverksamhet förnya skolans verksamhetskultur och pedagogik. Samarbete är centralt inom utvecklingsnätverket. De medverkande skolorna bildar regionala nätverk kring olika större teman. I svensk finland har vi i mars 2015 bildat fem finlandssvenska nätverk. Vasa övningsskola är med i nätverket Elevens lärande Nya undervisningsmetoder i nya lärmiljöer tillsammans med Karis Svenska Högstadium (Raseborg) och Sursik skola (Pedersöre). I maj hölls det första nätverksmötet med lärare från alla deltagande skolor. Vi har som mål och syfte att finna och pröva nya angreppssätt, metoder och modeller för helhetsbaserat arbete med mångvetenskapliga lärområden. Detta nätverk fokuserar främst på att utveckla undervisningen i årskurserna 7-9 därför att den organisationsmodellen med traditionellt fokus på läroämnena kräver nya angreppssätt. Med de mångsidiga kompetenserna i fokus och med hjälp av läroämnena har vi startat planeringen av fenomenbaserade temahelheter där vi utgår från den förändrade verksamhetskulturen och utmanas tänka på en förändrad lärar- och elevroll. Då vi utvecklar arbetsmetoderna skall vi fundera kring bl.a. spelifiering (gamification, pelillisyys) som är ett nytt begrepp i vår läroplan. Då vi utvecklar skolan får vi inte heller hänsynslöst förändra de goda modeller och det fina arbete som våra lärare utför i vår skola. Då verksamhetskulturen förändras behöver vi gå varsamt fram och förändringsarbete behöver få ta tid. Som Michel Fullan sade i en föreläsning för skolutvecklare You have to go slow to go fast. Vi blir dock tvungna att inse att då nya arbetssätt implementeras måste vi också våga dumpa gammal barlast och ibland till och med kasta oss ut i det okända med Nicke Nyfikens ögon. Till honom återkommer vi mera nästa läsår!

19 Jag är glad att få arbeta i en skola där nytänk är tillåtet och uppmuntras! Jag tackar alla elever och studerande, alla i personalen och alla föräldrar för läsåret och önskar er alla en trevlig sommar! Elisabet Backlund-Kärjenmäki, grundskolrektor ELEVVÅRD, SPECIALUNDERVISNING OCH ELEVHANDLEDNIG En ny elev- och studerandevårdslag antogs i december 2013 och föreskrift om ändringen av grunderna för läroplanen gavs i mars Flera personer ur elevvårdsgruppen har deltagit i fortbildning kring lagens tolkning och tillämpning. Skolans läroplansarbete har föregåtts av ett tätt samarbete i flera tvåspråkiga yrkesövergripande arbetsgrupper inom Vasa stad. Lagen trädde i kraft den 1 augusti Med gemensam elevvård avses en verksamhetskultur och åtgärder som innebär att man inom hela skolan främjar elevernas inlärning, välbefinnande, hälsa, sociala ansvarstagande, växelverkan och delaktighet samt en sund, trygg och tillgänglig studiemiljö. Ordnandet av den gemensamma elevvården hör till den skolvisa elevvårdsgruppens främsta uppgift. Gruppen ansvarar för planering, utveckling, genomförande och utvärdering av elevvården. Elevvårdsgruppens ordförande under läsåret var prorektor Annika Lassus och gruppen består av rektor Elisabet Backlund-Kärjenmäki, prorektor Tommy Nordman, speciallärarna Clary Backgren-Hortans, Sofia Kamila, Maria Rönn och Lilian Vestergren, elevhandledare Pamela Backholm, psykolog Gundel Niemi, kurator Åsa Carlsson samt skolhälsovårdare Karin Ågren-Hakala. Den gemensamma elevvårdens insatser genomförs av alla aktörer inom elevvården. Skolans hela personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet inom hela skolan. Den gemensamma elevvårdens målsättning är att främja en verksamhetskultur som bygger på gemenskap. Den gemensamma elevvården stärker gemenskapen för dem som arbetar i skolgemenskapen, för eleverna och för vårdnadshavarna. Skolan samarbetar med utomstående parter som främjar barns och ungas välbefinnande för att utveckla den gemensamma elevvården.

20 En god grund för elevvårdsarbetet är samarbetet med hemmen. Allas bidrag, för att skapa en god skoldag genom att främja elevernas lärande och sunda tillväxt i en trygg och inspirerande lärmiljö, är viktigt. För ledning och planering av elevvården i Vasa stad och vid Vasa övningsskola finns flera olika yrkesövergripande team, alla med specifik funktion och specifikt ansvar. Bilden nedan beskriver hur elevvårdsarbetet är organiserat. Annika Lassus Elevvårdstjänster Skolhälsovård Speciell vikt har under det gångna läsåret lagts på de omfattande hälsogranskningarna i åk 1, 5 och 8. Hälsogranskningen innefattar lärarens skriftligautvärdering av eleven (i åk 1 förskolans observationsblankett), samt elevens (åk 8) och vårdnadshavarens på förhand ifyllda frågeformulär. Med hjälp av dessa och diskussion kartläggs elevens och hela familjens välmående både fysiskt och psykiskt. Till den omfattande hälsogranskningen hör två besök, ett hos skolhälsovårdaren och ett hos skolläkaren. Vårdnadshavare inbjuds till åtminstone ett av tillfällena. Av de omfattande hälsogranskningarna har gjorts klassvisa sammandrag utan namn, där bl.a. följande faktorer har antecknats mobbning, viktindex, tillräcklig sömn och motion, skärmtid, tandborstning, antalet rökande, resultatav rusmedels- och depressionsenkäter. Sammandragen presenteras i den skolvisa elevvårdsgruppen. I övrigt har skolhälsovården fungerat med mottagning alla skoldagar. Karin Ågren-Hakala, skolhälsovårdare Psykolog Alla elever i skolan, från förskolan till gymnasiet hör till psykologens arbetsområde. Under läsåret har testningarna varit en viktig del av arbetsuppgifterna. Testningarna görs för att få en bild av elevens starka och eventuellt svaga sidor och för att bedöma behovet av stöd i någon form i skolarbetet. Enskilda terapeutiska samtal erbjuds eleverna och föräldrarna erbjuds samtal för råd och stöd. Gundel Niemi, psykolog Kurator Verksamheten kom igång i mitten av september p.g.a ändringar i innehavandet av kuratorspositionen. Åsa Carlsson tillträdde som vikarie Till skillnad från föregående läsår var även F-6 berättigade att använda kuratorn, i jämförelse med läsåret innan då kuratorn endast jobbade på högstadie- och gymnasienivå. Detta läsår var kuratorn gemensam för hela grundskolan och gymnasiet. På tisdagar och torsdagar var kuratorn anträffbar på grundskolan. Fredagar fördelades mellan grundskolan och gymnasiet enligt behov. I akuta ärenden kunde kuratorn byta stationering. Enligt elev- och studerandevårdslagen som trädde i kraft bör elever i grundskola ha tillgång till kurator samma dag eller därpå följande dag när den har begärt hjälp om ärendet är akut. Om ärendet inte är akut bör eleven erbjudas tid inom sju dagar. Den som gör bedömningen huruvida ärendet är akut eller inte görs enligt lagen av kuratorn. Lagen har

21 uppfyllts på den här punkten. Lagen poängterar även elevens självbestämmanderätt genom att eleven själv får avgöra om föräldrarna ska involveras i kuratorskontakten. Vårdnadshavare kan inte heller förbjuda en elev att använda elevvårdstjänster. Eleven bör ge sitt samtycke till att dess ärende förs vidare eller diskuteras med andra parter, vilket är en aspekt som har beaktats inom kuratorsarbetet. För att behandla en elevs ärenden sammankallades expertgrupper, till vilka eleven själv får avgöra vilka som ska bjudas in. P.g.a en större arbetsbörda än rekommenderat prioriterades de akuta fallen och de elevkontakter som sedan tidigare fortlöpte med regelbundna samtal. Rutinsamtal på årskurs 7 genomfördes i den utsträckning det var möjligt. På begäran startades en flickgrupp för tjejer i en klass bestående av åk 3-4. Tjejgruppen samlades varje vecka i tre månaders tid med kuratorn som gruppledare. Syftet med gruppen var att stärka samspelet mellan flickorna i klassen. Längden på träffarna var min per gång. Innehållet varvades med lekar, övningar och samtal. Kurator deltog i klasstimmar på F-6 och 7-9 på önskemål av klasslärarna och klassföreståndarna. Vidare fanns också kuratorn med på olika temadagar, teaterföreställningar och aktiviteter som gällde hela årskurser. Kurator ledde för- och efterarbete kopplat till pjäsen Den rasansfulla i flera klasser i åk 3-6. Åsa Carlsson, kurator Kamratstödjarna Under läsåret har kamratstödjarna samlats regelbundet. Kamratstödjarna representerar klasserna 3-6. Träffarna har hållits i snitt en gång per månad. Särskild uppmärksamhet har vi ägnat så kallade utsatta utrymmen i skolan, alltså utrymmen där man som elev kan känna sig utsatt och otrygg. Kamratstödjarna har gett sina synpunkter på problematiken. Under vårterminen har vi sett på filmer med mobbning som tema. Vi har försökt analysera reaktioner och uppträdande både hos såväl offer som mobbare. Eleverna har blivit riktigt duktiga på att känna igen olika situationer och har ofta också fyndiga lösningsmöjligheter på olika problem. Specialundervisning i F-6 Målet med specialundervisning på deltid är att främja elevens förutsättningar för lärande, att stärka de basfärdigheter som eleven behöver för lärandet oh att förhindra att problem inom olika områden av lärandet uppstår. Specialundervisning på deltid kan ges som kompanjonundervisning inom den ordinarie undervisningsgruppen, i flexibla grupparrangemang eller som individuell undervisning utgående från elevens behov. Klassdiagnoser görs regelbundet och däri ingår 6-årskontrollen och KTI för förskolans elever och för eleverna i åk 1-6 bl.a. avkodning, läshastighet, läsförståelse, rättstavning och basfärdigheterna i matematik. Vid behov görs djupdiagnoser individuellt för att kartlägga eventuella läs-, skriv- eller matematiksvårigheter. För att undvika svårigheter i framtiden är det förebyggande arbetet och regelbundna kartläggningar viktiga, speciellt i de lägre årskurserna. Vid kompanjonundervisning har eleverna så långt som möjligt fått stöd inom klassens ram och en differentiering av undervisningen och flexibilitet vad gäller grupperingar har varit möjliga i högre utsträckning. Studerande har regelbundet involverats i arbetet. Kompanjonundervisning har genomförts inom flera skolämnen och i olika årskurser.

22 Utematematik med speciallärarstuderande. Elever i årskurs 6 gör en förminskning, i en given skala, av olika lekredskap på skolgården. Den 13 maj ordnade speciallärarna tillsammans med timlärarna en morgonsamling. Den dagen är det förutom Floradagen också Barnens dag och GamlaVänners dag. Dessutom inföll i år även Kristihimmelsfärdsafton samma dag. Under morgonsamlingen sjöng skolans kör, med Maria Timochenko som ledare, sångerna Barnens blues och Pappa jag vill sjunga i kör.

23 Specialundervisning i åk 7-9 I början av höstterminen har läsfärdigheter för samtliga elever i åk 7 kartlagts. Detta gjordes med hjälp av diagnostiska läs- och skrivprov. De elever som uppvisar svaga resultat i läsförståelse erbjuds stöd för att lära sig olika lässtrategier. Nytt för detta läsår har varit att språkstödet har integrerats med ämnet historia. Ämneslärarna och speciallärarna har undervisat tillsammans i åk 7 och på det sättet har alla sjuor fått öva på olika lässtrategier inom det tema som behandlats i historieundervisningen just då. Inom specialundervisningen i åk 7-9 har speciallärarna delvis fungerat som kompanjonlärare i klass och delvis undervisat i mindre elevgrupper. Kompanjonundervisningen har främst utvecklats inom ämnet matematik. I åk 9 har specialläraren och ämnesläraren undervisat tillsammans i matematik under hela läsåret och därmed också haft tid att tillsammans med niorna prova på nya sätt att lära sig. Ett exempel är projektet Nior lär nybörjare. Niorna fick möjlighet att i mindre grupper planera, genomföra och utvärdera två lektioner i åk 1-2. Språkanvändningen i matematik lyftes fram samtidigt som de fick möjlighet att utveckla och befästa sina matematiska basfärdigheter. En av speciallärarna har också detta läsår ansvarat för läxläsningen i åk 7-9. Allt fler elever har hittat till läxläsningen och speciellt inför prov har läxläsningen varit populär. Sofia Kamila,, Maria Rönn Övriga stödformer inom den grundläggande utbildningen För att ytterligare stöda elevernas lärande och skolgång erbjuder skolan, vid sidan av den ordinarie specialundervisningen, nedannämnda stödformer. Kompassen Smågruppsundervisning har erbjudits elever i årskurserna 1-9. Undervisningen i Kompassen är individanpassad och kräver differentiering när det gäller organisation, innehåll, material, tidsåtgång och arbetsmetoder. Målet med smågruppsundervisningen i Kompassen är att elever som deltar också skall kunna fungera i social och pedagogisk interaktion med andra elever och vuxna.

24 Elevassistenter Grundutbildningens tre elevassistenter har haft varierande arbetsuppgifter. De har bl.a. stött eleverna mot större självständighet, hjälpt elever med läxor och att strukturera lärostoffet i olika ämnen. Förberedande undervisning I samarbete med Vasa stad har förberedande undervisning ordnats för elever från olika språkliga och kulturella miljöer. Syftet med förberedande undervisning är att ge invandrarelever de språkliga, studietekniska och samhällsorienterande verktygen som krävs för att ta del av den allmänna undervisningen. Att förebygga mobbning, KiVa skola programmet i åk F-9 KiVa Skola är ett åtgärdsprogram mot mobbning. Med hjälp av programmet vill vi minska och förebygga förekomsten av mobbning i vår skola. I år har KiVa-skola programmet presenterats för eleverna under morgonsamlingar i både f-6 och 7-9. Lärarna har informerats om Kiva -teamets verksamhet under lärarmöten och föräldrarna har informerats under föräldramöten. I åk f-6 har vi kamratstödjare bland eleverna i åk 3-6 vars uppgift är att hjälpa KiVa-teamet i deras jobb. I år har teamet i f-6 bestått av Minna Rimpilä, Kerstin Nyman och Henrik Friberg och i 7-9 av Sandra Bernas, Maria Rönn, Anders Fransen och Joel Storgård KiVa teamets uppgift KiVa teamets huvudsakliga uppgift är att utreda mobbningsfall men också jobba aktivt förebyggande. KiVa teamet har följt programmets riktlinjer för hur det specifika utredningsarbetet med enskilda mobbningsfall skall skötas. Teamet inom f-6 har också sammankallat kamratstödjarna en gång i månaden. Dessa elever har fungerat som informationskanaler till KiVa-teamet. Under mötena har kamratstödjarna upplyst KiVa teamet kring eventuella konflikter som har uppstått i deras klass eller bråk och tjafs mellan skolkompisar under rasterna. Åtgärder i klassen Inom KiVa skola programmet finns det färdiga lektionspaket som eleverna i åk f-6 har jobbat med under lektionstid med sina klasslärare, i åk 7-9 är det främst klassföreståndarna som har jobbat med KiVa skola programmet i sina klasser. Lektionerna har innehållit diskussioner, grupparbeten, kortfilmer om mobbning, värderings- och rollspelsövningar. Även flera ämneslärare jobbar kring frågor som stöder Kiva teamets arbete. Det kan gälla t.ex. gruppdynamik, känslor, kommunikation och självkänsla. Det centrala målet med arbetet på klassnivå är att påverka eleverna så att de istället för att stöda mobbaren ställer sig på den mobbades sida och visar att de inte godkänner mobbning. Det är möjligt att få slut på mobbningen då hela gruppens ansvarskänsla väcks

25 och det sker förändringar i gruppnormerna. I år har Kiva-skolas kartläggning över trivselsituationen i skolan utförts i samtliga klasser på F-9. Även lärarna har deltagit i kartläggningen. På så sätt får vi värdefull information om den nuvarande mobbningssituationen i skolan och om elevernas upplevelse av skolans stämning. Samarbete med Folkhälsan En skola som sätter hälsan i fokus I en hälsofrämjande skola verkar elever, skolpersonal och vårdnadshavare tillsammans för sin egen och andras hälsa och livskvalitet. Helhetssynen på hälsa integreras i vardagen. Fler lärare går Röris utbildningen. Röris är ett rörelseprogram till musik. Det är uppdelat i olika delar: pigg, stark, smidig, långsam, snabb, mjuk och avspänd. Duska kunna bryta en lektion med Röris när barnen behöver få utlopp för sin energi, eller öka koncentrationen. Röris passar lika bra på rasten, på lektion som på eftis. Varje tisdag och fredag håller nybörjarenheten gemensam inledning på dagen med Röris utomhus. I förskolan hålls miniröris regelbundet som pausgymnastik, varje vecka hålls även minichilla i förskolan, detta är en nödvändig avslappning för de yngre barnen som har långa dagar. År 2010 var Vasa övningskola pilotskola för Gimme5 (ge mig fem nävar frukt och grönt varje dag), nu hålls Gimme5 varje fredag i förskolan genom smakskola och fruktstund, populärt och enkelt avbrott i skoldagen. Tillsammans med folkhälsan jobbar vi för en hälsosammare livsstil. Detta läsår använder hela Vasa övningsskola Chillamaterialet som är ett verktyg för lärare och andra vuxna som vill hjälpa barn att slappna av. Materialet består av ett häfte med avslappningsövningar, massage-och yogaövningar och en CD-skiva med lugn musik och avslappningsövningar med en berättarröst som ger instruktioner. I materialpaketet ingår också affischer med instruerande bilder till massage- och yogaövningarna. Eleverna får sy egna chillabrillor. Vi strävar också till att utveckla rastaktiviteter för elever i de högre klasserna. Vi kommer tillsammans med Folkhälsan att arbeta för elevernas välmående och en aktivare skoldag. Motionskampanjen rörelsekvarten utmanar eleverna till att bli så aktiva som möjligt under skoldagen. Skolans lärare erbjuds delta i Folkhälsans regionala

26 lärarnätverk. Vi träffas en gång per termin. Träffarna möjliggör oss att träffa andra lärare, ta del av färsk information och nytt material, och också vara med och påverka. Detta år har vi bl a fått lära oss om Raserimannen, Explosiva barn och Kompisväskan I skolan har vi också skolmorfar och skolmormor, som hjälper till, främst i de lägre klasserna. Vi deltar i skolfreden, som utlyses nationellt varje år i början av höstterminen. De äldre eleverna säljer majblommor och luciamärken för att samla in pengar till gott ändamål. Skolans kontaktperson till Folkhälsan är Hanna Åminne Vårt gemensamma bibliotek, Biblican F-9 I januari togs ett helt nytt boklåneprogram i bruk. Sedan tidigare är vårt skolbibliotek ihop kopplat med Vasa stadsbiblioteks databas, men i en sluten enhet. I och med att vi här i VÖS är anslutna till stadsbiblioteket så görs alla boklån elektroniskt med ett och samma bibliotekslånekort. Biblioteket är bemannat alla skoldagar. Under året har eleverna i F-6 haft regelbundna bibliotekstider. Åk 7-9 har besökt Biblican vid behov. Vår skola har uppmärksammat Tove 100 år med en uppskattad utställning om Tove Jansson och hennes Mumintroll här i Bibilcan. Så gott som alla klasser i F-6 samt flera modersmålsgrupper i 7-9 har tagit del av utställningen. I skrivandets stund pågår en utställning om olika bokstilar. I biblioteket finns numera en dator till förfogande för elever och lärarstuderande. Detta läsår har det också varit möjligt att boka bibliotekstid elektroniskt via skolans hemsida. Boknyheter för 7-9 uppdateras på Facebook. Övriga bokinköp publiceras på interna nyhetslistor. Helena Svarvar, biblioteksansvarig F-9 Elevkåren F-6 Vi har haft en korridor tävling ock till pris for man glass. Vi hade också en hobbydag, man fick klä ut sig till sin egna hobby. Vi fick ställa frågor till rektorn. Det har varit roligt i elevkoren. Edith Rikala 1-2en och Iivari Storm 1-2c Det har varit problem i Lekoteket i början av året, eleverna slängde in sakerna när de lämnade tillbaka dem. Det har blivit bättre men fortfarande är det inte bra! Som representanter tycker vi att det har varit för lite tid för samlingar i klasserna, vi har inte kunnat presentera våra ärenden tillräckligt ofta. Vi tycker att man borde få veta tidigare om elevkårens möten, åtminstone tre dagar på förhand. Vi har haft en hobbydag på hösten och en korridors tävling på våren. Det har varit roligt att få prova på att vara med i elevkåren! Alexandra Scheweleff (3-4b) och Iréne Heikius (3-4c) Vi har gjort allt möjligt det här året. Vi har haft strul med pingisbordet, ordnat korridor tävling och allt för att förbättra skolans miljö med hjälp av eleverna. Det bästa med att vara med är att få missa timmar, nej skämt o sido. Vi har haft diskussioner med köket om t.ex. diskinlämningen. Vi har ordnat hobbydag där man fick ha på sig sina hobbykläder. VI hade et möte som rektorn var med på. Max, Emil och Rasmus var också för att diskutera om skiddagen osv. Elevkåren är ganska roligt. Harald Jungar (5-6c) och Max Polviander (6a)