Tellas Consulting Copyright Tellas Consulting, Kvinnliga företagares intresse för kraft. KrAft. Uppdragsgivare:

Transkript

1 Copyright Tellas Consulting, 2002 KrAft Kvinnliga företagares intresse för kraft Uppdragsgivare: KrAft Beställare: Marianne Sökjer-Petersen Upplägg: Marianne Sökjer-Petersen, Kirsti Tellas Genomförande: 20 mars 2002 Rapport: Kirsti Tellas Lomma, Tellas Consulting Tel: +46 (0) Sandbjersg 5, Lomma Fax: +46 (0) kirsti.tellas@tellasconsulting.com

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. BAKGRUND SYFTE GENOMFÖRANDE BAKGRUNDSDATA KONKLUSION Slutsatser och rekommendationer RESULTAT Målformulering Drömmen om företaget fem år framåt i tiden Nödvändiga redskap vid förverkligandet av drömmen KrAfts betydelse för deltagarna Spontant om kraft Nytta med kraft för deltagarna För- och nackdelar med kopplingen högskola näringsliv Den optimala gruppen för deltagare Teman Önskvärda teman Gruppering av teman Finansiering Sid Bilaga: Diskussionsguide

3 . BAKGRUND KrAft är ett KK-stiftelseprogram, som skapats för att möta små och medelstora företags behov av kvalificerad kompetensutveckling. Det ska bidra till att affärsutveckling och tillväxt sker på företagens villkor inom tre nyckelområden: omvärldsanalys, ledarskap & förändring, samt nätverk och allianser. Den 20 mars 2002 hade initiativtagare till kraft bjudit in kvinnliga företagare till en temadag om kraft. Mötet började med en presentation om kraft, d ärefter följde diskussionerna i två smågrupper som dokumenteras i denna studie. Efter fokusgrupperna hade man en återsamling i storgrupp igen. 2. SYFTE Målgruppen för kraft -projektet var från början små och medelstora företag som hade minst 0 anställda. Eftersom kvinnliga företagare, som utgör en tredjedel av alla företagare i Sverige, oftast arbetar själva eller har någon enstaka anställd så hamnar de ofrivilligt utanför ramarna för kraft - projektet. Studiens syfte var att ta reda på hur kvinnliga företaga re resonerar kring kraft, är det överhuvudtaget intressant för dem, vad de tycker om den formen av lärande och utveckling, vilka teman som skulle vara intressanta för dem att behandla under kraft -träffarna, samt hur man resonerar kring möjligheter till fin ansiering. 3. GENOMFÖRANDE 2 fokusgrupper bestående av 3 respektive 4 kvinnor genomfördes i samband med informationsmötet om kraft på universitetet i Lund. Diskussionerna varade ca timme. Diskussionsguiden var uppbyggd enligt lösningsfokuserat arbetssätt. Ambitionen var att moderatorn även skulle använda den lösningsfokuserade frågetekniken under diskussionen. För instruering av moderator ansvarade psykologkandidat Kirsti Tellas som vidare i ramen för sin examensuppsats ska analysera användandet av det lösningsfokuserade arbetssättet i gruppdiskussionerna. Moderatorer var Kirsti Tellas och Jenny Arvidsson. 3 (7)

4 4. BAKGRUNDSDATA Grupp (3 kvinnor) Grupp 2 (4 kvinnor) Personens ålder Företagets ålder? år -5 år 5-0 år 0-5 år 2 Verksamhetsområde * Redovisning, revision Hälsa, kroppsterapi Kommunikation, säljutbildning Dansutbildning Utveckling av mekaniska produkter Fastighetsuthyrning Organisationsutveckling, projektledning, kreativitet Samtalsterapi, andning mm 2 2 Nätverk * Vega Idea Qlara Höjdarna KrAft Grid 2 2 * Obs! Ett företag kan ha fler än ett verksamhetsområde och tillhöra fler än ett närverk. 4 (7)

5 5. KONKLUSION Kvinnorna är positivt inställda till kraft. Man tycker att det behövs bygga broar mellan näringsliv och högskola. Företagen skulle kunna ha nytta av reflektion och eftertanke, vilket universitet förväntas kunna erbjuda. Forskarna å andra sidan skulle behöva träffa vanligt folk och få fräscha impulser från näringslivet. Gruppdeltagarna anser sig ha ett behov av att delta i en kraft -grupp, men kravet på den höga ekonomiska insatsen gör det otänkbart för de flesta. Den största nyttan med kraft ser kvinnorna i kontaktbyggandet. Dels är det nyttigt att få ta del a v andras infallsvinklar på ens egna problem, och dels hoppas man kunna nå ut till nya kunder via ett större kontaktnät. Kvinnorna är öppna för att arbeta tillsammans med alla slags människor i en kraft -grupp. Ett uttalat krav är dock att alla i gruppen sk a ha ett gemensamt problem och ett gemensamt mål. Förmodligen har man då lättare att fånga andras intresse för ens eget företag, och att få hjälp av andra. Teman som man skulle vilja behandla under kraft -träffarna rör sig om strategisk affärsutveckling. Kvinnorna är i behov av att lära sig mer om marknadsföring, om sina kunder, om det egna företagets styrkor och svagheter. Man vill också lära sig profilera sig bättre och kunna ta betalt för det man är duktig på, samt identifiera sina utbildningsbehov. Viss a kvinnor vill även lära sig mer om motivation och ledarskap. Kontaktbyggande nämns återigen som ett vikigt inslag i kraft. Finansiering är det största hindret för kvinnorna för att själv kunna delta i en kraft -grupp. Man är besviken över att kraft rikta r sig till stora företag med stabil ekonomi och inte erbjuder en rimlig möjlighet till småföretagare att delta. De mer hoppfulla kvinnorna ser dock olika bidragssystem som möjliga lösningar. Exempelvis nämns Nutek och EU Växtkraft Mål 3. Det föreslås även att man skulle kunna söka bidrag eller delta i en kraft -grupp som nätverk. Att ge föreläsningar på universitetet om deltagande i kraft är ytterligare ett förslag. 5 (7)

6 5. Slutsatser och rekommendationer Kvinnorna som delgett sina tankar kring kraft är ambitiösa och positivt inställda till kraft. Det finns ett tydligt behov av kompetensutveckling. I sin nuvarande form av finansiering bjuder man dock inte in småföretagare i kraft -projektet. Som småföretagare har man oftast inte råd till att gå olika kurser, och man har heller inte tid till att söka bidrag. För att kunna ta tillvara på småföretagarnas ambitioner behöver man från krafts sida erbjuda en eller fler lösningar till finansiering. Kvinnorna kommer förmodligen inte själva söka upp möjliga bidrag. Även om sm åföretagen har ett behov av att lära sig mer om strategisk utveckling ligger detta behov förmodligen på en annan nivå än hos stora företag. Som småföretagare med annan utbildningsbakgrund än ekonomi har man svårt att kommunicera med marknaden. Man saknar d e ekonomiska begreppen och man är osäker på vilka marknadsföringskanaler man skulle kunna använda sig av för att nå fram till potentiella kunder. Hjälp behövs även med att identifiera sin egen särkompetens. KrAft skulle kunna hjälpa till med just dessa bit ar. Ledarskap är mindre viktigt för många kvinnliga småföretag eftersom man i första hand inte tänker anställa någon. I samband med att gå med i en kraft -grupp hoppas kvinnorna kunna hitta nya kunder. Marknadsföring genom kontaktbyggande verkar vara den största förhoppningen med kraft för kvinnorna. Därför är det vikigt inför bildandet av en kraft -grupp att tänka igenom i hur stor utsträckning man har möjlighet att hjälpa till med detta, och på vilket sätt man skulle kunna göra det. Under förutsättninge n att kvinnliga småföretagare erbjuds möjligheter att lösa finansieringen och att kraft erbjuder kvinnorna möjlighet till marknadsföring via kontaktskapande finns det många kvinnliga småföretagare som skulle vara intresserade av att delta i kraft. 6 (7)

7 RESULTAT 5.2 Målformulering 5.2. Drömmen om företaget fem år framåt i tiden Om fem år skulle kvinnorna som inte har det idag vilja ha en stabilare ekonomisk situation och därigenom ett lugnare liv. Man vill få många kunder och vara eftersökt. De som nyligen startat si na företag ser framemot att etablera sig på marknaden, och kunna försörja sig på sitt företag. Det gäller att etablera sig under tiden de har Starta eget -bidrag för att ha en inkomst även efter att bidraget har tagit slut. Kvinnorna som har mer etablerade företag planerar sitt nästa steg i affärsutvecklingen. Vissa funderar på att anställa någon för att klara av ökad efterfrågan på marknaden. Andra ser tvärtom fram emot att aldrig behöva ha anställda utan att kunna arbeta själv eller eventuellt samarbeta m ed något annat företag. Dessa kvinnor menar att de alltid fått ta ansvar för andra människor medan företagandet för dem innebär frihet. Några ser fram emot större utmaningar för sitt företag, en vidareutveckling av sin nuvarande affärsidé. Någon känner sig tvungen att hitta ett alternativt verksamhetsområde till den befintliga eftersom hennes verksamhet idag är beroende av en god fysisk form. - Jag måste anställa någon för att klara av arbetsbördan. - Jag vill jobba med de här utbildningarna, och visa att jag klarar kan välja mina uppdrag så jag kan försörja mig. - Det är intressant att vi har vårdat och vårdat. Så därför är den företagsformen intressant Nödvändiga redskap vid förverkligandet av drömmen Många kvinnor försöker söka upp olika nätverk för att skapa kontakter. Kontakter behöver man dels för att marknadsföra sig och dels för att hitta samarbetspartners. 7 (7)

8 Några menar att det är svårt att få förtroende hos företag som konsult om man inte är känd sedan tidigare. Därför skulle man kunna utnyt tja nätverk för att skapa ringar på vattnet. Andra behöver kontakter med andra konsulter för att täcka upp med den kompetensen som man saknar själv. Det är en förutsättning för att kunna ta sig an mer komplicerade uppgifter än vad man gör idag. De som redan idag har tillräckligt många uppdrag vill gärna få in ännu fler förfrågningar för att kunna sålla bort de mindre intressanta eller mindre passande uppdragen. Någon behöver söka pengar för att kunna vidareutveckla sin verksamhet. En annan vill utveckl as genom att gå olika kurser. KrAft är också intressant för kvinnorna mycket p g a möjligheten till kontaktskapande. - Här är det många gånger så att företagen släpper in dig som konsult om de känner igen dig Därför satsar jag på att komma in i olika nätverk så det sprids. - Om jag skulle gå igång med det här så kräver det pengar och en stor kraftsatsning med andra konsulter. Det kräver mer kompetens än vad jag själv har. - Ringar på vattnet är ett mycket bra sätt, att vara med i olika sammanhang, t ex ett sådant sammanhang [kraft]. 5.3 KrAfts betydelse för deltagarna 5.3. Spontant om kraft Deltagarna tycker att idén med kraft är vettig, nästan efterlängtad. Man uppfattar näringslivet och högskolan som vitt skilda värdar och ser med spänning på ett förhoppnin gsvis fungerande samarbete. Man ser även fördelarna i att arbeta i grupp och att skaffa kontakter. Några har erfarenhet av liknande sätt att arbeta på, vilka de bedömer som givande. Det är viktigt att få in nya infallsvinklar på sitt eget problem från an dra. 8 (7)

9 Nackdelen är dock att kraft i första hand vänder sig till etablerade företag och att deltagandet kräver en stor ekonomisk insats för småföretagare. En del ser finansieringen som en direkt bromskloss för den egna möjligheten att delta, andra bekymrar sig mer om den praktiska nyttan av kraft i förhållande till omsättning. Man är osäker på hur mycket uppmärksamhet ens eget företag kommer att få för den summan pengar. - Idén är vettig, att kombinera högskola och företagande. Min erfarenhet är att högskolan är en värld för sig. Det behövs broar. - Detta att medverka i en grupp kan ge väldigt mycket i form av korsbefruktning, så det är bara en annan form av nätverkning man kan se det som. - Jag känner mig som en etablerad företagare, men det var den ekonomiska biten. - Om jag nu har : - och verkligen satsar på det här, får jag då verkligen vad jag vill ha? När jag lyssnar nu så kan jag misstänka att det ibland blir mitt företag, och ibland ett annat som kommer upp, då känner jag att det är Nytta med kraft för deltagarna Den största nyttan med kraft för deltagarnas egen del är kontaktbyggande och utnyttjande av andras kompetens. Man vill vidga vyer både utvecklingsmässigt och kontaktmässigt (marknadsföring). Lika vikigt som det är att få ta del av andras åsikter verkar det också vara att bidra med sin egen kompetens. Många känner sig ha en bred kompetens som bygger på livserfarenhet, men som inte värdesätts av någon idag. Någon ser sin möjliga roll mer som konsult än deltagare i en blivande kraft -grupp. Arbetar man med konsultverksamhet så kan man tänka sig att bidra med sin kompetens även i detta sammanhang. Mer konkret har kvinnorna svårt att se nytta med kraft just nu. Någon som har erfarenhet av liknande projekt tidigare, fast för större före tag, har svårt att se nyttan med kraft för småföretagare. - Kontakterna. Att spegla sig själv och sitt företag i andra. Att vidga sina vyer, se vad kan jag utveckla för att växa. - Jag är inne att jobba som konsult åt kraft. 9 (7)

10 5.3.3 För- och nackdelar med kopplingen högskola näringsliv Samtliga deltagare är övertygade om att ett samarbete mellan näringsliv och högskola är nödvändigt. Näringslivet behöver få input från forskningssidan. Den föreställningen kvinnorna har om universitetet innefattar en motsatsbi ld till det hektiska näringslivet. Universitet står för eftertanke och reflektion. En kvinna har positiva erfarenheter av ett tidigare samarbete med forskare. Hon uppskattar forskarnas konsultativa insatser i stället för den förväntade pekpinneattityden el ler forskare som skulle lösa problemen åt företagen. Därmed ser hon en potential även hos kraft. Några ser även studenter som en resurs att tillgå i ett samarbete mellan högskola och näringsliv. Man skulle kunna använda deras färska utbildning på praktikp latser eller i olika slags konsultuppdrag. Samtidigt behöver forskarvärlden få kontakt med vanliga människor och näringslivet. Man ser på forskare som verklighetsfrämmande och i behov av färska impulser. En nackdel eller snarare ett hinder för att sa marbetet ska fungera är universitetsvärldens stelbenta regler. Vissa har erfarenhet av hur svårt det är att få igenom något förslag och hur lång tid beslutsprocesserna tar. Universitet är för byråkratiskt, och man upplever att människorna som arbetar där inte vågar ta initiativ eller fatta egna beslut. Någon som gått sin yrkesutbildning för flera decennier sedan och sedan dess arbetat inom näringslivet ser sig själv vara i behov av uppfräschning från nyare forskning. De flesta tycker att det är fördelakt igt att ha ett ledningsteam där den ena parten, handledaren, kommer från näringslivet och den andra, projektledaren, från högskolan. Någon motsätter sig dock projektledarens ensamma budgetansvar och menar att man borde dela upp ansvaret för budget på fler än en person. - Näringslivet idag är så uppskruvat i tempo så att det behövs tid för reflektion. Hos universitet tror jag man kan få ut en del av att man funderar vart man är på väg. - Att bryta vallar mellan akademiker och annat folk. Det är en förutsättning från samhället. - Det är risk med alla dessa stelbenta regler. Och man är alldeles för rädd för att satsa. - Vi har själva jobbat med två forskare Jag blev väldigt imponerad. De agerade inte som jag trodde att en forskare reagerade. De löste inga problem åt oss men de hade vinklingar ur andra perspektiv 0 (7)

11 5.3.4 Den optimala gruppen för deltagare Det viktigaste för en fungerande kraft -grupp är att ha någonting gemensamt med andra gruppdeltagare. En gemensam nämnare i form av ett gemensamt problem eller ett ge mensamt mål är avgörande för en fungerande grupp. Företagsstorlek spelar en viss roll. Man ser gärna ett samarbete tillsammans med andra småföregtare eftersom problemställningarna tydligen är mer likartade. Det kan vidare också vara skillnad mellan småföretagarna.; en del vill expandera, andra inte. Då är det en fördel att man är i samma grupp med dem som har samma ambitionsnivå. Några ser en fördel i att arbeta tillsammans med dem som är i samma bransch för att kunna byta erfarenhet. Möjligen skulle ma n utveckla ett samarbete med andra gruppdeltagare för att sedan marknadsföra sig tillsammans. Andra ser en större fördel i att arbeta tillsammans med representanter från helt andra branscher för att få nya infallsvinklar. De flesta är inte rädda för att vara i samma grupp med sina konkurrenter. En del är dock mer försiktiga på den punkten. En del kvinnor ser gärna en blandning av olika människor i en och samma grupp. Man skulle t ex gärna arbeta tillsammans med människor i olika åldrar. Även könen skull e man kunna blanda. Om kvinnor arbetar för sig kan det hända att man bildar vänskapsgrupper i stället för fungerande arbetsgrupper tycker några. Andra uttalar sig inte om detta. En del vill undvika allt för dominerande personer, särskilt dominanta män i gr uppen. Kvinnorna önskar sig också att alla gruppdeltagare har ett ärligt intresse för ens eget företag. Är man inte intresserad av andras företag så bidrar man förmodligen inte med särskilt mycket i gruppen. Geografi spelar också en stor roll. Man vill helst inte behöva köra för långt för att kunna träffas. Kvinnorna lägger ett stort ansvar för en fungerande grupp på handledaren. De menar att det är omöjligt att veta exakt från början hur de olika personerna kommer att passa ihop, men att handledaren ä ndå har möjlighet att kunna styra gruppens samarbete. (7)

12 - Ett problem man har gemensamt. Man kanske inte har samma problem i ett verkstadsföretag. - Oavsett vem som går in i en sådan grupp så måste det finnas ärlighet Jag måste förutsätta att alla som är med i min kraft-grupp är lika intresserade av mitt företag som jag är av andra företagen. - Inga dominanta herrar, inga besserwissertyper. - Geografi spelar en viss roll, man ska inte behöva köra för långa sträckor. - Och inte bara kvinnor utan både yngre och äldre. - Jag håller med om att kvinnor behöver stärka sig själva men jag tror att det finns något inom oss som ibland kan vara ett hinder för oss själva Det är något som stoppar. 5.4 Teman 5.4. Önskvärda teman Kvinnorna fick först individuellt skriva ner t eman som de själva skulle vilja lära sig mer om i en blivande kraft -grupp. Därefter skedde en diskussion i grupp, vilket resulterade i att man gemensamt kom fram till några bredare ämnesområden som innefattade alla kvinnornas individuella önskemål. Kvinnorna skriver ner många olika teman, och ser därmed tydliga behov av kompetensutveckling där kraft uppfattas som en möjlig väg att gå. Strategisk affärsutveckling är det övergripandet temat, under vilket man talar om behovet av att identifiera marknadsbehov, definiera sin målgrupp och profilera sig själv. Att breda sitt kontaktnät ser många som en stor del av kraft -gruppens verksamhet. Både de nya företagen och de etablerade vill lära sig mer om marknadsföring. Man skulle även kunna tänka sig att göra någon marknadsundersökning för att ta reda på hur marknaden ser ut, vad det är som efterfrågas, och hur ens kunder ser ut. När det gäller marknadsföring har man vidare ett behov av att lära sig sälja ett för kunderna nytt projekt. Man kan även behöva hjälp me d att lära sig de ekonomiska termerna. Det är svårt att komma till kunderna och inte tala deras språk, men oftast har man det inte gratis om man inte läst ekonomi. 2 (7)

13 Man vill även lära sig mer om marknadsföringskanalerna. Kontaktbyggande eller gemensamma plattformar föreslås vidare som ett sätt att marknadsföra sig. Kvinnorna vill också lära sig hitta sina kunder. Det är vikigt att definiera rätt målgrupp för att inte slösa bort pengar på marknadsföring till fel kundkrets. Många kvinnor tror att de ta r för lite betalt för sitt arbete. Man skulle gärna vilja lära sig värdesätta sig själv mer. Man vill även ta reda på vad som man är specifikt duktig på, vilken särkompetens som man kan marknadsföra sig med och ta betalt för. Några ser ett behov av direk t kompetensutveckling i sitt eget område. KrAft skulle kunna vara till hjälp för att definiera utbildningsbehov och för att hitta rätt kurs. Kvinnorna menar att det kan vara svårt at hitta passande kurser och utbildningar för småföretagare. Vissa skulle även behöva hjälp med fokusering. Man känner att ens kompetensområde och potentiella produkter/tjänster är för brett och att det är vikigt att få hjälp med att profilera sig med något konkret. Där anses marknadsundersökningar kunna ha en plats. Några skulle vilja lära sig arbetsledning och motivation. Detta är intressant om man ska behöva anställa någon. Kvinnorna betonar även vikten av att knyta an studenter till kraft -projektet, både för att utnyttja studenternas kunskap och för att ge dem lärotillfäll en. - Att sälja det okända en viss form av ekonomisk utbildning. - Marknadsundersökningar Vad är det som är mest rätt, jag tjänar mest på. - Att ta betalt för sin kunskap, jag tror att man är jättedålig som kvinna på att ta betalt som kvinna för kunskap. - Marknadsföring. Till vem och vilka. Ofta slösas det mycket marknadsföringspengar utan at ha definierat sin målgrupp. - Utveckling, att man ser framåt, visioner. Kompetensutveckling. Det kan vara svårt att hitta utbildningar, utbildningsformer, vad är det jag behöver, vad behöver jag komplettera. - Lite grann som man gör i nätverken, hur kan jag bredda mitt kontaktnät. Det kan man göra genom universitetet, men det finns ju andra vägar att gå. 3 (7)

14 5.4.2 Gruppering av teman Följande temaområden kom man gemensamt fr am till i de två olika grupperna. Grupp. Marknadskommunikation (SWOT, marknadsundersökningar, marknadsföring) 2. Gemensamma plattformar (nätverk, kommunikation) 3. Självvärdering (ta betalt, kompetensutveckling, profilering) 4. Visioner Grupp 2. Strategiutvecklin g (att sälja det okända, marknadsföring, att utveckla/realisera idéer, ekonomiskt språk, att kunna ta betalt) 2. Nya samverkansformer (vägar in till universitet/studenter, hitta kontaktvägar) 3. Motivation inom företaget (företagsledare som individ i företaget, mentorskap) 4. Kraft som företag (lärandesynpunkter) 5.5 Finansiering Finansiering är den svåraste delen i hela diskussionen. Ämnet kommer upp redan under tidigare frågor. Många kvinnor har svårt att se sin egen roll i hela kraft -projektet just p g a ekonomi n. Ingen av kvinnorna säger sig själv ha möjlighet att finansiera deltagandet i en kraft -grupp. Kravet på att betala in : - gör att man uppfattar kraft som ett koncept för stora väletablerade företag och inte för småföretagare. Detta känns som en s tor besvikelse. Kvinnorna undrar också varför det just är företagen som ska betala pengarna i ett samarbete mellan högskola och näringsliv. Några av kvinnorna kommer dock med några förslag till hur man skulle kunna lösa finansieringen. Man talar om EU Vä xtkraft Mål 3 projektet som ett sätt. Någon har mycket positiva erfarenheter av detta, andra mer negativa. Nutek föreslås som ett annat sätt. Någon känner till att de har bidrag till att utveckla kvinnligt företagande. 4 (7)

15 Även sponsorer i form av större f öretag nämns som ett förslag. Man tror samtidigt att ett sponsorföretag skulle kräva någonting i gengäld, och man är osäker på vad som man skulle kunna erbjuda. Några kvinnor skulle kunna tänka sig att gå in i kraft -projektet som ett nätverk. Antingen sk ulle man då kunna söka bidrag som nätverk, eller så skulle man kunna dela upp seminariedagarna mellan olika företag i sitt nätverk och låta varje företag ta del av och finansiera en dag. Om man delade upp seminariedagarna mellan företagen i så skulle man k unna hålla studiecirklar efter seminariedagarna i sitt nätverk. Nackdelen med detta förslag är dock att man inte kan bygga upp en fungerande kraft - grupp om det kommer nya människor till varje träff. Ytterligare ett förslag är att man själv skulle kunna hå lla gästföreläsningar på universitet mot att få delta i en kraft -grupp. Kvinnorna säger sig själva ha svårt att hitta bidrag, men är öppna för förslag. Med andra ord skulle någon form av hjälp från kraft arrangörerna tacksamt tas emot. - Jag tror inte att man som liten företagare kan fixa den finansieringen. Det är ju inte bara kostnaden för pengarna utan du ska också avsätta tid, både före och efter. - Det som Per presenterade kan jag tycka är för företag som har stabil ekonomi och har stagnerat och behöver utvecklas. Det är målgruppen för kraft. - Jag ser ju företag som lyckats få Mål 3. - Jag har dålig erfarenhet av bidrag, jag har dålig erfarenhet av var man ska leta. - Det finns en nackdel med att man är olika personer varje gång eftersom man bygger upp ett förtroende i gruppen och är det olika personer varje gång så tror jag att man stoppar det. - Få avgiften betald mot att ge två föreläsningar på universitetet? Lomma, Tellas Consulting Kirsti Tellas 5 (7)

16 FRÅGEGUIDE, FOKUSGRUPPER kraft Bilaga. INLEDNING (0 min) Video och anonymitet (Vi spelar in det för att jag inte ska behöva anteckna. Kirsti, min kollega som ni träffade innan kommer att titta på bandet och analysera frågeteknik. Bandet stannar hos henne.) Agenda (Vi ska prata ca timme utan paus. Sedan går vi tillbaka till Aten där vi samlades i början. Jag ställer frågor, ni svarar. Ta gärna kaffe.) Presentation av deltagare och moderator (namn, ålder, företag, verksamhetsområde ) 2. MÅLFORMULERING (5 min) Det var mycket intressant att höra vad ni sysslar med. Kvinnligt företagande är ju ganska osynligt, men ni bevisar verkligen att det finns många driftiga kvinnor. Ni hade säkerligen en del mer eller mindre konkreta ambitione r när ni startade ert företag. Tyvärr hinner vi inte gå in på det just nu. Jag skulle däremot vilja veta hur ni ser på framtiden. Vad drömmer ni om, vad har ni för ambitioner? Var är ni om 5 år i ert företag? Vad behöver ni för att förverkliga den drömmen? Har ni allt ni behöver själv eller behöver ni hjälp utifrån? På vilket sätt då? (Du är ute efter att de behöver hjälp av andra företag, av nätverk eller av kurser mm, d v s idén med kraft. Gå inte in på teman än. Låt dem nämna, men inga följdfrågor på det. Koncentrera dig på formen av hjälp.) 3. KRAFT FÖR OSS (5 min) KrAft är ett sätt att hjälpa företagare att få hjälp i utvecklingen. Vad tycker ni om detta? Vad tycker ni om den formen? (Fördelar, nackdelar, funderingar, oklarheter) (Du behöver inte svara på deras frågor utan bara sammanfatta: Det här skulle ni alltså vilja veta eller Det här verkar oklart för er. Uppmuntra till diskussion nu och till frågestunden efteråt. ) Vilken nytta ser ni att NI skulle kunna ha av KrAft? Något mer? Vad ser vi för nytta med kopplingen mellan högskola och näringsliv som KrAft-idén bygger på? Vad finns det för fördelar med att ha ett ledningsteam där den ena parten (handledaren) kommer från näringslivet och den andra parten (projektledaren) från högskola? Nackdelar? Om vi tänker på den gruppen som man jobbar i inom KrAft, vad kännetecknar en välsammansatt grupp som ni själva skulle vilja arbeta i? (önskad bransch, deltagarnas mål med KrAft, ålder på deltagare eller på företaget som representeras, medlemmarnas ba kgrund mm) 4. TEMA (5 min) Nu ska vi prata om vilka ämnen som är intressanta för er. Vi börjar med en individuell brainstorming om ämnet. Ni har 5 minuter på er att skriva ner ämnen/teman som ni skulle vilja lära er mer om inom KrAft. (Dela ut papper och penna till alla.) Vad har ni skrivit för någonting? Vilka teman skulle ni vilja att man behandlar i er kraft -grupp? (Skriv upp alla teman på tavla eller blädderblock.) Det finns vissa likheter mellan era önskemål. Om ni själva skulle vilja hitta 2 eller 3 gemensamma teman, d v s att gruppera de olika teman, vad skulle ni då komma fram till? (Låt dem först försöka gruppera själva, sedan får du hjälpa till. Exempel på teman är: Omvärldsbevakning, Styrning och ledning, Internationalisering.) 6 (7)

17 5. FINANSIERING (5 min) Hur resonerar ni kring finansieringen av kraft? Vilka möjligheter finns det? Känner ni att ni behöver hjälp med att hitta en lösning på detta eller löser ni det själva? 6. AVSLUTNING (5 min) Ni har redan tagit ert första steg i förver kligandet av drömmen ni beskrev i början av vår diskussion ni har kommit hit och jobbat en hel eftermiddag med planeringen av er verksamhetsutveckling. Vill ni någonting mer att säga avslutningsvis angående KrAft och allt detta vi har pratat om? Tack för en intressant diskussion! Nu får vi gå tillbaka till Aten, salen där vi samlades i början. 7 (7)