STRATEGI OCH BUDGET 2016

Transkript

1 STRATEGI OCH BUDGET 2016 Grund- och förskolenämnden Planeringsförutsättningar Mål, strategier, åtaganden Ekonomisk ram Planer Kvalitet och utvärdering

2 Strategi och budget 2016, grund och förskolenämnden 1. Förord Övergripande inriktning Den vision, verksamhetsidé och de övergripande mål kommunfullmäktige beslutat gäller för hela kommunen och alla dess verksamheter. Jobben och framtidens hållbara tillväxt prioriteras högt. Fler aktörer i näringslivet lockas att etablera sig här. I Haninge kan företag växa och nya medborgare hitta bostad, arbete och livskvalitet. Skolan bygger på likvärdighet och trygghet. Lärande står i centrum. Från förskolan till gymnasiet tar barn och unga del av pedagogisk verksamhet för vidare studier samt ett framgångsrikt yrkesliv. En väl fungerande samhällsservice och ett rikt kulturliv bidrar till ökad livskvalitet. I en kommun för alla skeden i livet måste omsorgen finnas nära och medborgarna göras delaktiga. I Haninge ser, stödjer och tar vi hand om våra medmänniskor efter var och ens behov. I Haninge finns den framväxande staden och tätorten sida vid sida med skärgården, naturreservat samt nationalpark. Parker och grönområden bidrar till ökad trivsel, en viktig dimension när det gäller nybyggnation. En blandning av upplåtelseformer ger möjlighet till bra boende för alla. Att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle och värna miljön ger kommande generationer en trygg framtid och ökar kommunens attraktionskraft. I Haninge kommun ska det vara lätt att leva, bo och arbeta. Vi möjliggör ett rättvisare samhälle där alla ska ha goda förutsättningar att skapa sig ett gott liv och makt över sin tillvaro. Kommunens verksamhet präglas av långsiktigt hållbar utveckling: ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Kommunens anställda förbättrar och utvecklar verksamheten utifrån visionen och bemöter våra medborgare professionellt samt respektfullt. Haninge kommun står inför flera tuffa utmaningar de närmaste åren. För att säkra välfärden och tryggheten i framtiden samt klara av investeringar måste kommunens ekonomiska resultat vara stabilt. Även i framtiden ska jobb, skola, omsorg och bostäder kunna prioriteras samtidigt som vi är i framkant i miljö- och hållbarhetsarbetet; därför gör vi aldrig avkall på en kommunal ekonomi i balans. Kvaliteten i verksamheterna ska lyftas fram och ska gälla oavsett om det är en kommunal eller privat aktör som driver verksamheten. Övergripande mål och prioriteringar - mandatperioden : Att den kommunala ekonomin ska vara i balans. Att i det hållbara Haninge prioriteras skolan, jobben, bostäder och välfärden. Att miljö- och hållbarhetsarbetet ska vara i framkant. Att kommunens organisation ska vara resurseffektiv. Haninge kommun / Utbildningsförvaltningen Postadress: Haninge Besöksadress: Marinens väg 30

3 2 (23) Att medborgarnas synpunkter ska tas till vara för att utveckla all kommunal verksamhet. Grund- och förskolenämnden Grund- och förskolenämnden ska arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkerställa att vi utvecklar varje del av verksamheten. Nämnden ska med samlade krafter verka för att uppfylla vårt gemensamma nationella uppdrag liksom de kommunalt beslutade målen. Likvärdigheten ska stärkas så att varje barn och elev får goda möjligheter att tillgodogöra sig den kunskap som förmedlas i våra förskolor och skolor. Förutsättningarna för lärande är olika och vi behöver arbeta för att i högre grad anpassa resurser efter behov. Arbetsmiljöarbetet ska utvecklas. Våra skolor och förskolor ska vara trygga samt stimulerande platser som erbjuder trivsamma inom- och utomhusmiljöer med studie- och arbetsro för såväl barn som vuxna. Arbetet med att fasa ut farliga kemikalier och hormonstörande ämnen i förskolan ska fortsätta. Grund- och förskolenämnden ska ha höga förväntningar på förmågan att lära hos barn och elever liksom vi ska ha höga förväntningar på våra anställda inom Utbildningsförvaltningen och deras kompetens samt förmåga att arbeta med våra barn och unga. Likväl ska vi i Grund- och förskolenämnden leva upp till den höga förväntan som finns på oss när vi leder verksamheten och tar beslut som för Haninges skolor till en högre måluppfyllelse. Maria Fägersten (S) Ordförande grund- och förskolenämnden

4 3 (23) 2. KF:s mål och indikatorer Målområde Välmående kommuninnevånare 1. God folkhälsa 1.1 Att förbättra elevhälsan avseende alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). er GFN 01.1 Andel elever som inte använder ANDT åk 9 GFN 01.1 God psykisk hälsa åk 9 Källa : Stockholmsenkäten 1.2 Utveckla kvalitén och likvärdigheten inom elevhälsa. GFN 01.2 Årlig kvalitetsrapport för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser. Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser 1.3. Arbeta strategiskt för att öka lägstanivån på skolmaten. GFN 01.3 Andel skolrestauranger som uppfyller kostpolicyns checklista, version Trygga invånare med inflytande och delaktighet 2.1. Att öka tryggheten genom vålds- och brottsförebyggande arbete. GFN Ungsamgrupp finns på alla högstadieskolor 2.2. Skolornas arbete för ökad trygghet följs upp av nämnden GFN Jag känner mig trygg i skolan, åk5 GFN Jag känner mig trygg i skolan, åk 8 GFN Årlig uppföljning av att samtliga enheter upprättat plan mot diskriminering och annan kränkande behandling

5 4 (23) 2.3 Förskolornas och skolornas arbete för ökat barn/elevinflytande följs upp av nämnden GFN Delaktighet och inflytande åk 5 Lärarna i min skola tar hänsyn till vad jag tycker GFN Delaktighet och inflytande åk 8 Lärarna i min skola tar hänsyn till vad jag tycker Källa: Skolplaneenkäten 3. Stöd och omsorg som ger mervärde för individen 3.1. Att säkra goda uppväxtvillkor för barn och unga genom samarbete med KOF och SOF. Årlig rapport från Närvaroteamet och Navigatorcentrum 3.2 Säkerställa att särskilt utsatta barn och unga kommer i skola eller i arbete Årlig rapport från Närvaroteamet och Navigatorcentrum. Målområde Utveckling 4. Möjligheter till utbildning i livets alla skeden 4.1Alla barn och ungdomar ska stödjas och motiveras till arbete eller studier 4.2 Skolorna ska arbeta för att utveckla undervisningen så att elevernas resultat förbättras. Elevresultat GFN Nationella prov åk3 (Ma, Sv, SVA) Källa:Skolverket GFN Andel elever som klarar samtliga delprov per ämne. Källa Kolada GFN Andel elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen åk 6 GFN Andel elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen åk 9 GFN Genomsnittligt meritvärde åk Öka andelen behöriga elever till gymnasieskolan

6 5 (23) GFN Andel behöriga till nationella program i gymnasiet 4.4 Regelbunden uppföljning av resultat och vidtagna åtgärder. Alla skolor gör tidiga och täta prognoser och vidtar åtgärder vid behov. Alla förskoleområden arbetar med SKL:s kvalitetsjämförelser 4.5 Tidigt lärande i matematik och språkutveckling GFN Nationella prov åk 3 (Ma, Sv) Källa: Skolverket SKL.s kvalitetsjämförelse för förskolan 4.6 Alla elever ska uppleva arbetsro/studiero GFN Andel barn som upplever arbetsro i förskolan GFN Andel elever som upplever studiero på lektionerna åk5 GFN Andel elever som upplever studiero på lektionerna åk 8 (Källa:Skolplaneenkäten) 5. Meningsfull fritid 5.1 Säkerställa att det erbjuds fritidshem/fritidsverksamhet för alla F-6 elever. 5. Följa upp att det finns fritidshem/fritidsverksamhet för alla F-6 elever. 6. Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning 6.1 Ge stöd vid ansökan om att bedriva fristående förskola/ pedagogisk omsorg GFN Handläggningstid för hantering av kompletta ansökningar. Årlig rapport hur stöd vid ansökan ges. Målområde En attraktiv närmiljö 7. God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer

7 6 (23) 7.1 Att etablera ett hållbarhetsperspektiv inom förvaltningens enheter Årlig rapport 7.2. Att säkerställa att våra miljöer är goda miljöer. GFN Andel ekologiska inköp % 9. Hög tillgänglighet 9. Arbeta för att alla elever ska ha god fysisk tillgänglighet till skolans lokaler. Antal skolor som inte är fysiskt tillgängliga för samtliga elever. 10. Ordning och reda på ekonomin 10.1 Varje enhets ekonomi ska vara i balans Månatlig budgetuppföljning samt årsredovisning 10.2 Effektiva inköp GFN Avtalstrohet 10.3 Grundskolans verksamheter ska vara effektiva och leverera högsta möjliga kvalitet per skattekrona. GFN Kostnad per betygspoäng i åk 9. Källa:KKik 11. Hög kvalitet i kommunens tjänster 11.1 Kommunens skolor ska vara attraktiva och arbeta systematiskt för att utveckla undervisningen

8 7 (23) 11.1 Alla nivåer i organisationen ska ha ett fungerande systematiskt kvalitetarbete. GFN Antal e-tjänster GFN Andel invånare som får svar på enkla frågor inom två arbetsdagar (%) GFN Andel som får svar på e-post inom två dagar (%) 12. En attraktiv arbetsgivare 12.1 Uppnå god fysisk och psykosocial arbetsmiljö GFN Hållbart medarbetarindex GFN Sjukfrånvaro GFN Frisknärvaro 3. Särskilda uppdrag med anledning av ny målstruktur och nya mål 1. Grund- och förskolenämnden ges i uppdrag att utreda hur lärarnas tid med eleverna kan öka i motsvarande grad som deras administrationsbörda kan minska genom införande av lärarsekreterare. 2. Grund- och förskolenämnden ges i uppdrag att utreda kriterier och arbetsuppgifter för förstelärartjänster för förskollärare i Haninges förskolor. I uppdraget ingår också att utreda vilka konsekvenser införandet av karriärtjänster för förskollärare innebär. 3. Grund- och förskolenämnden ges i uppdrag att arbeta fram uppföljningsparametrar för strukturbidraget för effektivt och strategiskt resursutnyttjande och resultat 4. Samtliga nämnder ges i uppdrag att ta fram kommunala tjänstegarantier för verksamheten. Utredningar/uppdrag till grund- och förskolenämnden - Arbeta fram uppföljningsparametrar för strukturbidraget för effektivt och strategiskt resursutnyttjande och resultat - Ta fram skolstrukturplaner för de kommundelar som ännu inte har någon plan - Arbeta fram förslag till rationaliseringar eller kvalitetsförbättringar genom samordning med andra verksamheter, inom exempelvis lokalutnyttjande - Se över verksamheten i syfte att utreda om det finns tjänster som kan konkurrensutsättas genom kundval eller upphandling - Fortsätta samarbetet med socialnämnden för att minska skolfrånvaron och minska utanförskap hos unga

9 8 (23) - Arbeta strategiskt för att öka lägstanivån på skolmaten - Arbeta strategiskt för att öka idrott och rörelse i skola och förskola - Arbeta fram en IT strategi som möjliggör en modern skola - Ska i samarbete med kultur och fritid vid kommande om- och nybyggnadsplaner av skolor arbeta för att öka antalet fullstora idrottshallar och öka tillgången till bibliotek. - Planera för fler förskoleavdelningar med utomhusverksamhet 4. Grundskola och förskola - ekonomi och verksamhet (förutsättningar) Årsbokslut 2014 Grund- och förskolenämndens sammanlagda resultat i årsredovisningen för 2014 var ett underskott på -10,6 mnkr vilket motsvarar 0,7 procent av den totala årsbudgeten på 1.444,4 mnkr, vilket var det första året som nämnden redovisade ett underskott efter två år i följd med överskott. Resultatet för 2014 kan också delas in i följande verksamhetsdelar: Verksamhet Resultatöverföring från föreg. år Uttag av tidigare års överskott (överfört från fg. År) Återbetalt i år av tidigare års ack. underskott Årets driftresultat Resultat överstigande 1% Resultatet på -10,6 mnkr är ett nettoresultat av de samlade över- och underskotten för helåret Totalt uppgår de samlade överskotten till 15,0 mnkr varav resultatenheterna bidrar med 3,9 mnkr. De samlade underskotten uppgår till -23,3 mnkr exklusive underskottet i elevpengssystemet och härstammar uteslutande från resultatenheterna. Kostnaderna för skolskjuts uppgick till 20,2 mnkr vilket var 3,3 mnkr över budget för I samband med årsredovisningen 2014 beslutade grund- och förskolenämnden att de ackumulerade underskotten för Pedagogisk omsorg (-8,4 mnkr) och Brandbergsskolan (-2,4 mnkr)skrivs av, till en total kostnad på ca 10,8 mnkr och som finansieras genom att delar av det förvaltningscentrala överskottet på 11,7 mnkr tas i anspråk. Av det redovisade överskottet för 2013 på 6,05 mnkr beviljades grund- och förskolenämnden att disponera 3,55 mnkr under 2014, resterande 2,50 mnkr fonderas till 2015 års budget. Nettoresultat 2014 (tkr) Centralt anslagsfinansierad verksamhet inkl CSA & Modersmål Förskola, egna resultatenheter Grundskola, egna resultatenheter Utfall/resultat exkl. pengsystem: Elevpengssystem, över- /underskott att reglera via KF s volymreserv Utfall/resultat inkl. pengsystem:

10 9 (23) Vid utgången av 2014 uppgick tilldelade men ej förbrukade investeringsmedel till 5,7 mnkr och som i sin helhet överfördes till Delårsbokslut , januari augusti. Prognosen till och med augusti månads utfall för grund- och förskolenämnden är ett negativt resultat på -4,0 mnkr för helåret I känslighets- och riskanalysen i delårsbokslutet framgår dessutom att det finns faktorer som kan komma att påverka årsresultatet netto i intervallet +4,0 till -5,0 mnkr. Central förvaltning inklusive central stödavdelning prognostiserar med ett positivt resultat för helåret 2015 men att resultatenheterna inom förskola och grundskola sammantaget redovisar negativa resultat i sina årsprognoser. Sammanlagt redovisar de egna kommunala resultatenheterna inom förskola och grundskola ett underskott på -4,6 mnkr under perioden januari till augusti 2015, vilket är 3,8 mnkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Förskola och grundskola år F-6 redovisar ett bättre resultat jämfört med föregående år samtidigt som grundskolans år F-9/7-9 redovisar ett ackumulerat resultat som är -5,8 mnkr lägre i år jämfört med föregående år Förutsättningar 2017 Grund- och förskolenämndens budgetram för 2016 uppgår till 1.605,0 mnkr vilket är 81,5 mnkr högre jämfört med 2015 års reviderade budgetram., en ökning med 5,4 procent. Utbildningsförvaltningen gör för närvarande bedömningen att kostnadsökningarna för de fortsatt ökande volymerna inom grund- och förskolenämndens samtliga verksamhetsområden totalt kommer att öka med totalt 5,8 procent till 2017 utifrån idag kända förutsättningar. För att uppnå full ekonomisk kompensation utifrån redovisade förutsättningar skulle 2017 års budgetram behöva uppgå till 1693,7 mnkr, vilket motsvarar en höjning av 2016 års beslutade budgetram med 88,7 mnkr. Kostnadsslag Förändr. i % av 2015 års ram Förändring (tkr) Volymförändringar 3%, exkl. lokalkostnader 2,6% Generella prisförändringar 2,5% Ökade driftkostnader, nya lokalinvesteringar 0,7% S:a förändringar 5,8% Enligt kommunfullmäktiges mål och budget visar den ekonomiska planen på en ökning av grund- och förskolenämndens budgetram med 71,4 mnkr för 2017 jämfört med 2016

11 10 5. Ekonomiska ramar 2016 Konkurrensneutralitet ska råda mellan interna resultatenheter och externa utförare. En huvudprincip är att resultatenheter som konkurrerar med externa producenter ska ha samma förutsättningar och villkor som dessa. Inga fria nyttigheter ska således finnas. 5.1 Driftbudget Grund- och förskolenämnden Verksamhet Elevpeng 2016 Budget 2016 (tkr) Förändr. Grundbidrag 2016 jmf Grund- och förskolenämndens totala driftbudgetram för 2016 uppgår till 1.605,0 mnkr. Det är en ökning med 86,7 mnkr (+ 5,7 procent) jämfört med nämndens ursprungliga driftbudget för I december 2014 utökades grund- och förskolenämndens budget för 2015 med 5,0 mnkr till skolor med särskilda utmaningar samt att budgetramen för 2015 i mars 2015 utökades med 0,2 mnkr genom en ramjustering från Socialnämnden i samband med att grund- och förskolenämndens övertagandet av ansvaret för skolkostnaden för SiS-placerade elever. Grund- och förskolenämndens driftbudget för 2015 uppgår efter dessa justeringar till ,5 mnkr. Detta motsvarar en faktisk nettoökning av budgetramen med 81,5 mnkr mellan 2015 och 2016 ( + 5,4 procent). Av den totala budgetramen 2016 utgör 1.400,0 mnkr medel inom pengsystemet, inklusive statsbidrag för maxtaxa och föräldraravgifter. Från och med 2016 ingår även budgeten för strukturbidrag för nyanlända i pengsystemet med 31,5 mnkr. Till och med 2015 ingick den här ersättningen i grund- och förskolenämndens egna anslagsfinansierade budgetram. Volym 2016 Förändr jmf i tkr Volymför ändr jmf 2015 Vårdnadsbidrag Strukturbidrag för nyanlända S:a övriga ersättningar Pedagogisk omsorg 1-3 år ,9% Pedagogisk omsorg 4-5 år ,9% S:a pedagogisk omsorg Allmän förskola Förskola 1-3 år ,9% Förskola 4-5 år ,9% S:a förskola 1-5 år Fritidshem 6-9 år ,9% S:a fritidshem 6-9 år Grundskola år F ,9% Grundskola år ,9% S:a grundskola år F S:a eleversättningar S:a intäkter Maxtaxa & föräldraavgifter Netto eleversättning S:a anslagsfinansierad ram Total budgetram netto Grund- och förskolenämndens driftbudgetram 2016 redovisas exklusive kommunfullmäktiges reserv på 40,0 mnkr som finns avsatt bland annat för att täcka

12 11 oförutsedda volymökningar inom grund- och förskolenämnden, socialnämnden och äldrenämnden. Tilldelad budgetram skall täcka pris- och löneökningar Budgetramen för pedagogisk omsorg (familjedaghem) har minskat med 3,1 mnkr som en följd av minskande volymer samtidigt som elevpengen höjts med 1,9 procent jämfört med Budgetramen för förskolan 1-5 år utökas med 27,4 mnkr och beror främst på ett fortsatt ökande antal barn i förskolan. Grundbidraget i elevpengen för förskolan har höjts med 1,9 procent 2016 jämfört med Budgetramen för fritidshem 6-9 år utökas med 7,0 mnkr och beror på ett ökat antal barn i den verksamheten tillsammans med en uppräkning av grundbidraget med 1,9 procent. Grundskolans verksamhet inom år F-6 får en ökad budgetram med 20,3 mnkr och beror på ökande volymer samt att grundbidraget höjts med 1,9 procent. Grundskolans verksamhet inom år 7-9 får en ökad budgetram med 18,8 mnkr och beror på ökande volymer samt att grundbidraget höjts med 1,9 procent. Den del av grund- och förskolenämndens budget som är anslagsfinansierad har minskat med 16,5 mnkr till 205,0 mnkr jämfört med 2015 års uppdaterade anslagsfinansierade budgetram på 221, 4 mnkr. 5.2 Elevpeng 2016 Kommunfullmäktige fastställer årligen elevpengen till förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskola i samband med beslut om mål och budget för nästkommande år. Grund- och förskolenämnden kan inte flytta medel mellan nämndens olika verksamhetsområden inom elevpengssystemet, inte heller mellan elevpengssystemet och den anslagsfinansierade delen av tilldelad budgetram.

13 12 Elevpeng Förändring i % jmf Föräldraavgift Prognos Verksamhet 2016 (kr) 2015 (kr) Volym Elevpeng Grundbidrag Pedagogisk omsorg 1-3 år ,9% 1,9% år ,9% 1,9% Förskola 1-3 år ,5% 1,9% år ,5% 1,9% Fritidshem 6-9 år ,0% 1,9% Grundskola År F ,3% 1,9% År ,6% 1,9% Strukturbidrag Nyanlända Elevpengen innehåller ersättning för lokalkostnad baserad på den genomsnittliga självkostnaden per capita för lokalhyrorna inom grund- och förskolenämndens olika verksamhetsområden. Från och med 2012 har fokus varit att jämföra förändringen av grundbidraget. Förändringen av den ersättning som återstår av elevpeng exklusive lokalersättning benämns i tabellen som förändring grundbidrag. Grundbidraget är den del av elevpengen som återstår till verksamhet exklusive lokalkostnader. Om elevpengens förändring är lägre än grundbidragets förändring är det en konsekvens av att kommunens genomsnittliga lokalkostnad för verksamheten är lägre. Motsvarande gäller om elevpengens förändring är större än förändringen av grundbidraget. Momskompensation på 6 % alternativt 18 % på lokalkostnaden och 5 % på övriga kostnader tillkommer, till huvudman annan än Haninge kommun. Denna momskostnad återsöks av kommunen så att det blir kostnadsneutralt. Om pedagogisk omsorg eller förskola själv tar in föräldraavgift reduceras beloppen i enlighet med tabellen. Alla övriga ersättningar som fördelas, t.ex. särskolans tilläggsanslag, tilläggsbelopp för barn med behov av särskilt stöd, språkpeng och modersmålsersättning ligger utanför barn- och elevpengen. Till huvudman annan än kommunen som startar ny verksamhet i nybyggda lokaler i kommunen, tillkommer högst kr per elev och år för barn i förskola och grundskola. Tillägget betalas ut i fem år. Om kommunens genomsnittliga kostnad för

14 13 egna lokaler inom respektive verksamhet ökar mer än konsumentprisindex reduceras tillägget med motsvarande belopp. Skolskjuts genom SL:s linjetrafik (eller motsvarande) omfattas inte av pengen, ej heller skolskjuts anordnad genom entreprenad (skolbuss, taxi, båt). För de enheter som drivs i egen kommunal regi görs ett s.k. administrationsavdrag på elevpengen för att finansiera den del av central administration som inte är myndighetsoch huvudmannakostnad (administrativ OH-kostnad och som avser egen kommunal verksamhet). För andra anordnare ligger ersättning för administrativ OH således i elevpengen. Särskolans tilläggsanslag ingår inte i elevpengen utan ersätts separat. Vårdnadsbidrag ersätts med kr/år, dvs kr/mån. Internationella skolor omfattas också av elevpengen. 5.3 Anslagsfinansierad budgetram Den anslagsfinansierade driftbudgetramen är den del av budgeten som inte omfattas av elevpengsystemet. För 2016 uppgår driftbudgeten för den anslagsfinansierade verksamheten till 205,0 mnkr, vilket är en minskning med 16,5 mnkr jämfört med föregående års budget. Förändringen är fördelat enligt följande, -28,1 mnkr, strukturbidrag för nyanlända. Ingår från och med 2016 i elevpengssystemet. + 3,2 mnkr, volymkompensation + 1,8 mnkr, Pris- och lönekompensation (+1,0 procent) + 6,6 mnkr, Fritidshemsverksamhet åringar. Nytt ansvar från och med Den anslagsfinansierade budgeten motsvarar 12,8 procent av grund- och förskolenämndens totala budgetram för I den anslagsfinansierade budgetramen ingår bland annat kostnader som inte omfattas av ersättningarna inom elevpengsystemet men som fördelas ut till verksamheten som individbaserade ersättningar men även som anslag, bl.a.: Tilläggsbelopp särskolan Tilläggsbelopp förskola och grundskola Modersmålsundervisning i grundskola och modersmålsträning i förskola Skärgårdsbidrag

15 14 I budget för den anslagsfinansierade ramen ligger också kostnader som inte fördelas ut till verksamheten, vilka är centralt finansierade åtaganden. Här budgeteras också kostnader kopplade till nämnd, myndighets- och huvudmannaansvar: Skolskjuts Nämnd, myndighets och huvudmannakostnader Strukturmedel kompetensutveckling Centrala overheadkostnader (OH), inkl. Central stödavdelning Förvaltningsreserv Fördelning av den anslagsfinansierade driftbudgetramen Anslagsfinansierad driftbudgetram GFN Belopp 2016 (tkr) Förändr. Förändring jmf fg.år i procent Förvaltningscentrala kostnader inkl. nämnd och myndighetsutövning ,6% - Varav förvaltningscentrala kostnader inkl. nämnd ,5% - Varav underlag för administrativt avdrag, egen verksamhet ,3% Central stödverksamhet inkl. administration ,0% - Varav verksamhetsersättningar ,3% - Varav centrala kostnader för administration ,9% - Varav underlag för administrativt avdrag, egen verksamhet ,4% Skolskjutsar ,3% Skärgårdsanslag ,0% Strukturbidrag för nyanlända ,0% Modersmålsträning i förskolan ,4% Modersmålsundervisning grundskola år F ,3% Fritidsverksamhet åringar ,0% Förvaltningsreserv ,0% S:a anslagsfinansierad driftbudgetram ,4% Förvaltningscentrala kostnader inklusive nämnd och myndighetsutövning Nettoramen för den förvaltningscentrala budgeten uppgår 2016 till 20,2 mnkr. Bruttobudgeten uppgår till 83,6 mnkr varav 63,4 mnkr utgör underlag för interna intäkter från det s.k. administrativa avdraget som avser de kostnader som enbart riktar sig till den egna kommunala verksamheten. Det administrativa avdraget fördelas på samtliga elever och barn i den egna verksamheten och tas ut som ett avdrag varje månad från elevpengen. Den egna kommunala verksamheten brukar således inga fria nyttigheter i förhållande till övriga huvudmän.

16 15 Beskrivning Nämnd, Administrativt myndighets- avdrag, egen huvudmanna verksamhet kostnad Nettoram 2016 (tkr) Förvaltningschef Grund och förskolenämnd Kvalitetschef Kanslichef Central förskolechef Grundskolechef år F Summa Nämnden har till förvaltningschefen delegerat arbetsuppgifter utifrån respektive nämnds delegationsordning. Utbildningsförvaltningen utför på vidaredelegation löpande arbetsuppgifter för förvaltningschefens räkning inom grund- och förskolenämndens ansvarsområde. nämndstöd initiering av nämndärenden underlag/tjänsteskrivelser för beslut och yttranden uppföljning och utvärdering utveckling av bidragsbelopp för ett effektivt resursutnyttjande behovsbedömning av efterfrågan för förskoleverksamhet och skola verka för ett varierat och allsidigt utbud med hög kvalitet som tillgodoser föräldrars, elevers önskemål systemförvaltning och systemutveckling information och kommunikation om förskole- och skolverksamheten till elever, föräldrar och anordnare utbetalning av bidragsbelopp till samtliga anordnare samt fakturering av avgifter service mot allmänheten och myndigheter aktivt samarbete mellan olika aktörer lokalt, regionalt och nationellt I förvaltningschefens budget ingår bland annat kostnader för, de interna servicetjänsterna i kommunen (administrativt avdrag) förvaltningsgemensamma kapitalkostnader på gjorda investeringar (administrativt avdrag) Lokalhyra kommunhuset (administrativt avdrag) Navigatorcentrum (administrativt avdrag) Infrastrukturkostnader för IT (administrativt avdrag) Budgeten för grund- och förskolenämnden avser till stora delar arvoden till nämndens ledarmöter. För 2016 finns också medel för elevstipendier och pedagogiskt pris reserverade i grund- och förskolenämndens budget.

17 16 Kvalitetsavdelningen ansvarar bland annat för utbildningsförvaltningens kvalitetsarbete och IT-frågor inklusive datalicenser och avtal för de verksamhetssystem som förvaltningen använder. Inom kansliavdelningen arbetar utbildningsförvaltningens övriga administrativa personal och avdelningen ansvarar bland annat också för förvaltningens lokalförsörjningsfrågor, investeringsbudget och skolskjutsar. I central förskolechefs budget ingår utöver den ordinarie verksamhetsbudgeten även kostnaden för tillsynsansvaret över samtliga huvudmän inom förskolan och pedagogisk omsorg i Haninge kommun. Även kostnaderna för Kremima och den interna kompetensutbildningen för förskollärare ingår i budgeten. Grundskolechefen förfogar över en biträdande grundskolechef samt en utbildningssekreterare. Utöver den ordinarie verksamhetsbudgeten ingår även kostnader för utbildningsförvaltningens kunskapskontroller. För 2016 finns också medel för Teach for Sweden och Mattecoach reserverade i grundskolechefens budget. Medel för förstelärare rekvireras direkt från Skolverket Central stödavdelning CSA Den centrala stödavdelningen administrerar och ansvarar för utbetalningar av ersättningar och tilläggsbelopp för resursavdelningar, lärstudior och ersättningar till särskolan. Kostnaderna för CMN (Central Mottagning för Nyanlända) ingår i CSA s budget Skolskjutsar Budgeten för skolskjutsar utökas 2016 med 0,6 mnkr 2016 och ska framförallt bekosta ökade volymer samt generella prisförändringar Skärgårdsbidrag Skärgårdsbidraget finns för att säkerställa att förskole- och skolverksamhet på Dalarö, Ornö, Utö och Muskö kan bedrivas under liknande förutsättningar som för kommunen i övrigt. Skärgårdsbidraget utökas 2016 med 0,1 mnkr för pris- och lönekompensation vilket motsvarar en ökning med 1,0 procent Strukturbidrag, nyanlända Ersättningen för strukturbidrag för nyanlända ingår från och med 2016 i elevpengssystemet. Eftersom kunskap i svenska språket har en avgörande betydelse för skolframgång utbetalas ett riktat bidrag till nyanlända elever under deras tre eller fyra första år i Sverige

18 17 beroende på individens ålder. Nyanlända elever som helt saknar kunskaper i det svenska språket innebär en väldigt stor utmaning för våra skolor. Dels ska eleverna få rätt förutsättningar för att utvecklas och uppnå kunskapskraven i skolans alla ämnen och dels skall de lära sig ett helt nytt språk. Ett kraftfullt strukturmedel för nyanlända elever de första åren ger skolorna en reell möjlighet att anordna kvalificerad studiehandledning, en bra undervisning i svenska som andra språk samt vidta andra åtgärder som exempelvis fortbildning för personalen. Enheterna ska återrapportera användandet av tilldelat strukturmedel för nyanlända, för att ge möjlighet för utvärdering Modersmåls undervisning i grundskola och modersmålsträning i förskolan Budgeten för modersmålsundervisningen i grundskolan har ökat med 0,5 mkr och inkluderar både kompensation för ökande volymer och pris- och lönekompensation med 1,0 procent. För att fortsätta utveckla verksamheten och likvärdigheten inom förskolan för barn med annat modersmål än svenska reserveras 2,1 mnkr i 2016 års budget för den här verksamheten. Av tilldelad budgetram fördelas 0,5 mnkr till förvaltningscentralt riktade insatser för en ökad likvärdighet för att ge barn möjlighet att utveckla sitt modersmål och kulturella identitet. Resterande 1,6 mnkr utgör underlag för fördelning av ersättning till förskolor per barn Fritidsverksamhet åringar Från och med 2016 övergår ansvaret för fritidshemverksamheten för åringar från kultur- och fritidsnämnden till grund- och förskolenämnden. Grund- och förskolenämnden för köpa tjänsten från kultur- och fritidsnämnden, lägga det på föreningsdrift eller själva utföra verksamheten allt utifrån bästa möjliga kvalitet. Tilldelad budgetram uppgår till 6,6 mnkr för Förvaltningsreserv, grund- och förskolenämnden Förvaltningsreserven hos grund- och förskolenämnden är bland annat tänkt att täcka eventuellt oförutsedda kostnadsökningar eller volymökningar som inte ryms inom ramen för kommunfullmäktiges reserv för oförutsedda volymökningar inom det ordinarie elevpengssystemet. Förvaltningsreserven är även tänkt att finansiera eventuella uttag under 2016 av resultatenheternas kvarstående överskott från Det är svårt att i nuläget (oktober 2015) bedöma storleken på vad de samlade överskotten kan komma att uppgå till i årsbokslutet för 2015 och som blir föremål för resultatöverföring till Beslut om överföring av eventuella överskott från 2015 fattas av KF först under våren Förvaltningsreserven uppgår 2016 till 9,0 mnkr.

19 Riktlinjer resultatöverföring, resultatenheter Systemet med resultatenheter och överföring av resultat mellan åren är till för att stimulera god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunens ekonomistyrningsregler. Målsättningen är att ge enheterna förutsättningar för en friare och mer långsiktig användning av resurser, ge stimulans till förbättrade insatser och att få villkor som mer liknar privata alternativ. Avsikten är dock inte att överskott systematiskt ska ackumuleras till betydande belopp. Till 2015 förde resultatenheterna över totalt 3,3 mnkr i ackumulerade överskott från föregående år. Resultatenheterna hade även med sig ackumulerade underskott till 2015 och som totalt uppgick till -12,5 mnkr. Nettounderskottet för resultatenheterna uppgick därmed till -9,2 mnkr. Med utgångspunkt från dagens styrning kring överskotten kan hela det överförda överskottet förbrukas på ett år medan underskotten är pengar som visserligen kommer tillbaka till nämnden men först efter (maximalt) tre år. Nämndens resultat blir således belastat av enheter som förbrukat för mycket, som på tre år ska sparas in. Detta förhållande kommer att vara möjligt så länge som underskott tillåts återbetalas på tre år. När uttaget av överskott kommer att ske kan idag inte styras av förvaltningen vilket påverkar ett långsiktigt, stabilt budgetarbete. Enheter som får underskott ska enligt dagens regler betala tillbaka detta på maximalt tre år. För enheter som har återkommande underskott ger varje nytt år med underskott tre nya år för återbetalning. Syftet med att reglera överskott/underskott för resultatenheterna är att; 1. Säkerställa att tilldelade resurser används i verksamheten för att nå 100 % måluppfyllelse. 2. Möjliggöra för förvaltningen att budgetera för uttag av överskott och på så sätt få en stabilare ekonomi. 3. Skapa en tydlighet för rektorerna i deras budgetarbete och planering för verksamheten Regler för överskott Resultatenhet kan maximalt föra med sig 1 % av enhetens samlade intäkter innevarande år till nästkommande år. För att få föra med sig ett överskott mellan budgetåren måste oförbrukade överskott från tidigare år vara förbrukade.. Detta innebär att resultatenheter maximalt kan medföra 1 % av innevarande års samlade intäkter inklusive eventuella oförbrukade överskott från tidigare år. Riktlinjer för hur överskotten får användas är att de inte får användas till långsiktiga kostnadsåtagande som sträcker sig längre än under nästkommande budgetår utan ska användas till t.ex. kompetensutveckling, visstidsanställningar eller eventuella omstruktureringskostnader i samband med organisationsförändringar.

20 19 Om resultatenheterna inte utnyttjar det budgeterade utrymme som överstiger 1 % av de samlade intäkterna innevarande år överförs överskjutande överskott till förskolechef eller grundskolechef för gemensamma satsningar inom respektive linje för att höja kunskapsresultaten eller andra kvalitetshöjande insatser Regler för underskott Underskott ska återbetalda inom maximalt 3 år efter det år underskottet har uppkommit. Om inte tillräckliga åtgärder vidtas kan beslut fattas om att frånta delegation och attesträtt för resultatenhetsansvarig. Grund- och förskolenämnden har rätt att fatta beslut om avsteg från regeln om att underskott ska vara återbetalt inom maximalt tre år från det att underskottet uppstod om det föreligger synnerliga skäl. Planerade underskott av strategisk karaktär som går att härleda till kända verksamhetsförändringar eller liknande och underskott som beror på plötsliga eller oförutsedda förändringar hanteras inom ramen för regler för underskott. Underskott som beror på andra faktorer bedöms i särskild ordning av grundoch förskolenämnden. 5.5 Investeringsbudget 2016 med plan Objektsspecifik investeringsbudget för grund- och förskolenämnden enligt beslut i kommunfullmäktiges mål och budget Totalt (Tkr) Skolor Förskolor Inventarier och utrustning, skolor Inventarier och utrustning, förskolor Totalt Objekt (Tkr) Utökning av F-6 skola i Tungelsta Utökning av F-6 skola i Tungelsta, inventarier Upprustning Vendelsömalmsskolan

21 20 Inventarier Vendelsömalmsskolan Upprustning Ribbyskolan Inventarier Ribbyskolan Ny Vikingaskola (anm. 1) Ny Vikingaskola inventarier Ombyggnation av Måsöskolan (anm 2) Inventarier Måsöskolan Upprustning Hagaskolan Skolor (Tkr) Inventarier Hagaskolan Ny F-6 skola Handen, ersätter Runstensskolan (Extern) Utökning Ribbyskolan Ribbyskolan inventarier Ny F-6 skola södra Handen (Extern) Ny skola i Västerhaninge, ersätter Åbyskolan (Extern) Ny F-6 skola Norrby (Extern) Ny F-skola Tungelsta/Hammar Småbruk (Extern) Totalt Förskolor (Tkr) Upprustning av Lidaskolan (Lida förskola) avdelningar som ersätter Karusellen/Park förskola Dito inventarier avdelningar som ersätter Karusellen/Park förskola Dito inventarier Förskola jordbro 3 avdelningar Dito inventarier Ny förskola vid Ribbyskolan i Västerhaninge Dito inventarier Ny förskola Vega (Extern) 0 0 0

22 21 2 nya förskolor Handen (Extern) Ny förskola Kolartorp (Extern) Ny förskola Norrby (Extern) Ny förskola Tungelsta (Extern) Sovaltaner förskolor Totalt Anm 1: Nuvarande Vikingaskolan kommer att rivas och ersättas av en ny skola som skall dimensioneras så att den kan möta det ökande elevantalet i centrala Handen. Den nya skolan skall innehålla en fullstor idrottshall. Den totala investeringen är 263 mnkr inkl. evakueringskostnader och inventarier. Anm 2: Måsöskolan byggs om under läsåret 2015/16 till en total kostnad av 125 mnkr inkl. evakuering och inventarier. Förutom inventarieanslagen får investeringsbeloppen endast användas efter ett kommunstyrelsebeslut. Kommunens ökade investeringsbehov består huvudsakligen av investeringar i nya skolor och förskolor men också av reinvesteringar i skolor. Kommunens kostnader för förskolor och skolor bestäms via elevpengen. Elevpengen är lika stor till kommunens egna drivna förskolor och skolor som den är till de externa aktörerna. Till huvudman annan än kommunen som startar ny verksamhet i nybyggda lokaler i kommunen, tillkommer högst kr per elev och år för barn i förskola och grundskola. Tillägget betalas ut i fem år. Om kommunens genomsnittliga kostnad för egna lokaler inom respektive verksamhet ökar mer än konsumentprisindex reduceras tillägget med motsvarande belopp. Kommunfullmäktige har i mål och budget för 2016 givit kommunstyrelsen i uppdrag att hitta externa parter som kan bygga och driva nya förskolor och grundskolor i kommunen. Utbildningsförvaltningen behöver tillsammans med lokalförsörjningsenheten och ekonomiavdelningen på kommunstyrelseförvaltningen finna former och förutsättningar för detta arbete. Detta behöver utredas och klargöras Driftkostnad investeringar Vid investering ska alltid investeringsprojektets resultatpåverkan uppskattas och dess effekter vägas in i driftbudgeten. Med driftkostnad avses här kapitalkostnad, som i sin tur består av internränta och avskrivningar. Dessa är ett styrmedel för att åstadkomma ett ökat kostnadsmedvetande och en effektivare kapitalanvändning. Internräntan är det pris kommunen får betala vid investering jämfört med den avkastning som skulle uppstå vid alternativ placering av likvida medel. Avskrivningen motsvarar konsumtionen eller förslitningen av gjorda investeringar. Huvudprincipen är att tillkommande kapitalkostnad ska läggas på den resultatenhet som initierat investeringen och som kommer att nyttja den. Aktivering av genomförda investeringar samt påförande av

23 22 internränta görs senast i samband med årsbokslut. Ambitionen bör dock vara att aktivering sker månaden efter investeringen slutförts och tagits i bruk. Investeringar i inventarier och utrustning i samband med uppförandet av nya förskolor och grundskolor är undantagna från huvudprincipen om tillkommande kapitalkostnader. De kapitalkostnader som uppstår vid dessa tillfällen belastar den förvaltningscentrala budgeten och fördelas därefter ut på berörda resultatenheter som en del av det administrativa avdraget Investeringsbudget Haninge kommuns investeringsbudget fördelas per nämnd och ligger till grund för inköp som redovisningsmässigt betraktas som materiella anläggningstillgångar. Varje nämnd beslutar själv vilka investeringsmedel som ska äskas och hur investeringsbudgeten ska fördelas vidare om kommunfullmäktige inte beslutat annat. Budgeten kan vara riktad till specifika investeringsprojekt eller som en gemensam budgetpost. Varje projekt som får investeringsmedel tilldelas ett projektnummer som alltid ska användas när kostnader och intäkter för investeringen bokförs Materiell anläggningstillgång Inköp i Haninge kommun är en materiell anläggningstillgång och därmed en investering, när den uppfyller följande kriterier: Den är avsedd för stadigvarande bruk. Den har en nyttjandeperiod på minst tre år. Den är värdehöjande för verksamheten. Anskaffningsvärdet överstiger kr (exkl. moms). Exempel på materiella anläggningstillgångar är mark, verksamhetsfastigheter, maskiner, inventarier, möbler, utrustning och bilar. Alla inköp avseende denna typ av varor som uppfyller kriterierna ovan, ska hanteras som materiell anläggningstillgång. Uppfylls inte kriterierna ska inköpet belasta driften, dvs. kostnadsföras direkt. I kommunen ska investeringsbudget för inköp som uppfyller kriterierna ovan finnas. Om investeringsbudget inte finns måste inköpet ändå bokföras som en investering, dvs. som materiell anläggningstillgång, det får inte belasta driften. Om investeringsbudget saknas eller är förbrukad, men verksamheten ändå bedömer att de behöver köpa en anläggningstillgång måste det finnas ett prognostiserat överskott i driftbudgeten motsvarande hela investeringens storlek. Flera inköp av mindre värde ses som en investering om ett naturligt samband finns. Naturligt samband avser ett funktionellt eller fysiskt samband mellan inköpen. Kriterierna avseende stadigvarande bruk, nyttjandeperiod och värdehöjning ska vara

24 23 uppfyllda. Exempel på naturligt samband är om nya möbler köps in till ett rum och inköpskostnaderna tillsammans överskrider beloppsgränsen Kapitaltjänstkostnader - Avskrivning och ränta Anläggningstillgångar har i de flesta fall en begränsad nyttjandeperiod och ska skrivas av systematiskt under denna period. En investering belastar verksamhetens resultat med en månatlig kostnad (avskrivning) över hela nyttjandeperioden. Verksamheten betalar också för investeringsmedlen i form av internränta. Avskrivning och internränta utgör kapitaltjänstkostnad. En investering medför därför alltid ökade driftkostnader under nyttjandeperioden och i vissa fall även ökade kostnader för reparationer och konsulttjänster. Vid beslut om investering ska kapitaltjänstkostnaden därför alltid kalkyleras och beaktas i driftbudget under hela nyttjandeperioden.

25 Haninge tel haninge.se Foto: Fredrik Hjerling Johan Alp/bildarkivet.se