STRATEGI OCH BUDGET 2016

Transkript

1 STRATEGI OCH BUDGET 2016 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Planeringsförutsättningar Mål, strategier, åtaganden Ekonomisk ram Planer Kvalitet och utvärdering

2 Strategi- och budget 2016, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1. Förord Den vision, verksamhetsidé och de övergripande mål kommunfullmäktige beslutat gäller för hela kommunen och alla dess verksamheter. Jobben och framtidens hållbara tillväxt prioriteras högt. Fler aktörer i näringslivet lockas att etablera sig här. I Haninge kan företag växa och nya medborgare hitta bostad, arbete och livskvalitet. Skolan bygger på likvärdighet och trygghet. Lärande står i centrum. Från förskolan till gymnasiet tar barn och unga del av pedagogisk verksamhet för vidare studier samt ett framgångsrikt yrkesliv. En väl fungerande samhällsservice och ett rikt kulturliv bidrar till ökad livskvalitet. I en kommun för alla skeden i livet måste omsorgen finnas nära och medborgarna göras delaktiga. I Haninge ser, stödjer och tar vi hand om våra medmänniskor efter var och ens behov. I Haninge finns den framväxande staden och tätorten sida vid sida med skärgården, naturreservat samt nationalpark. Parker och grönområden bidrar till ökad trivsel, en viktig dimension när det gäller nybyggnation. En blandning av upplåtelseformer ger möjlighet till bra boende för alla. Att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle och värna miljön ger kommande generationer en trygg framtid och ökar kommunens attraktionskraft. I Haninge kommun ska det vara lätt att leva, bo och arbeta. Vi möjliggör ett rättvisare samhälle där alla ska ha goda förutsättningar att skapa sig ett gott liv och makt över sin tillvaro. Kommunens verksamhet präglas av långsiktigt hållbar utveckling: ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Kommunens anställda förbättrar och utvecklar verksamheten utifrån visionen och bemöter våra medborgare professionellt samt respektfullt. Haninge kommun står inför flera tuffa utmaningar de närmaste åren. För att säkra välfärden och tryggheten i framtiden samt klara av investeringar måste kommunens ekonomiska resultat vara stabilt. Även i framtiden ska jobb, skola, omsorg och bostäder kunna prioriteras samtidigt som vi är i framkant i miljö- och hållbarhetsarbetet; därför gör vi aldrig avkall på en kommunal ekonomi i balans. Kvaliteten i verksamheterna ska lyftas fram och ska gälla oavsett om det är en kommunal eller privat aktör som driver verksamheten. Övergripande mål och prioriteringar - mandatperioden : Att den kommunala ekonomin ska vara i balans. Att i det hållbara Haninge prioriteras skolan, jobben, bostäder och välfärden. Att miljö- och hållbarhetsarbetet ska vara i framkant. Att kommunens organisation ska vara resurseffektiv. Att medborgarnas synpunkter ska tas till vara för att utveckla all kommunal verksamhet. Utbildning är nyckeln till goda framtidsutsikter och utveckling. Genom kunskap och färdigheter ges varje individ frihet att forma sitt eget liv och att förverkliga sina drömmar. Att förbättra skolan är en av våra viktigaste uppgifter. Att kunna läsa, skriva Haninge kommun / Utbildningsförvaltningen Postadress: Haninge Besöksadress: Marinens väg 30

3 2 och räkna är grunden för det fortsatta lärandet. Skolan ska ge alla barn och ungdomar kunskaper för att klara sig både i livet och i arbetslivet. Den ska också ge barn och ungdomar förutsättningar för att kunna förnya sin kunskap och för att kritiskt granska och använda kunskap livet igenom. Gymnasieutbildning har blivit allt viktigare för att en ung människa ska göra sig gällande på arbetsmarknaden. Haninge kommuns gymnasieskolor ska erbjuda utbildningar av hög kvalitet som möter elevernas förväntningar och förbereder dem för arbete eller vidare studier. Högskolebehörighet ska vara ett mål för samtliga gymnasieutbildningar. Vuxenutbildningen ska vidareutvecklas och matcha nya krav och den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. Att lära sig det svenska språket är viktigt för nyanländas etablering i samhället. Undervisningen i Svenska för invandrare ska därför även fortsättningsvis ha ett individbaserat och flexibelt arbetssätt. Kommunens gymnasieoch vuxenutbildningsverksamheter ska även ha ett nära samarbete med näringsliv, högskolor och universitet i regionen. Anders Nordlund Ordförande gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden

4 3 2. KF:s mål och indikatorer 1 Målområde Välmående kommuninnevånare 1. God folkhälsa 1.1 Att förbättra elevhälsan avseende alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). er GVN 01.1 Andel elever som inte använder ANDT gy åk 2 GVN 01.1 God psykisk hälsa gymnasiet åk 2 Källa : Stockholmsenkäten 1.2 Utveckla kvalitén och likvärdigheten inom elevhälsa. GVN 01.2 Årlig kvalitetsrapport för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser. Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser 1.3. Arbeta strategiskt för att öka lägstanivån på skolmaten. GVN 01.3 Andel skolrestauranger som uppfyller kostpolicyns checklista, version Trygga invånare med inflytande och delaktighet 2.1. Att öka tryggheten genom vålds- och brottsförebyggande arbete. GVN 02.1 Ungsamgrupp finns på alla gymnasieskolor 2.2. Skolornas arbete för ökad trygghet följs upp av nämnden GVN 02.2 Trygghet och trivsel gymnasiet åk 2 GVN 02.2 Årlig uppföljning av att samtliga enheter upprättat plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. 2.3 Skolornas arbete för ökat elevinflytande följs upp av nämnden

5 4 GVN Gymnasieskolan år 2 Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt i min skola GVN CentrumVux Jag är nöjd med mitt inflytande över undervisningen GVN SFI Vi elever kan vara med och bestämma vad vi ska göra på lektionerna Källa: KSL 3. Stöd och omsorg som ger mervärde för individen 3.1. Att säkra goda uppväxtvillkor för barn och unga genom samarbete med KOF och SOF. Årlig rapport från Närvaroteamet och Navigatorcentrum. 3.2 Säkerställa att särskilt utsatta barn och unga kommer i skola eller i arbete Årlig rapport från Närvaroteamet och Navigatorcentrum. 2 Målområde Utveckling 4. Möjligheter till utbildning i livets alla skeden 4.1 Alla barn och ungdomar ska stödjas och motiveras till arbete eller studier GVN Andel åringar som inte arbetar eller studerar (Källa:UEDB) 4.2 Skolorna ska arbeta för att utveckla undervisningen så att elevernas resultat förbättras. GVN Andel elever med examensbevis från gymnasiet GVN Andel gymnasieelever med avbrott/ studieuppehållet av nybörjare åk 1 GVN Andelen kursdeltagare som slutfört kurs på grundläggande vuxenutbildning GVN Andelen kursdeltagare som slutfört kurs på gymnasial vuxenutbildning

6 5 GVN Andel kursdeltagare vid SFI som fått godkänt på kurs 3 d. GVN Andel kursdeltagare vid SFI som fått godkänt på kurs 3d, genomsnitt studietid i veckor. GVN Övergång till högskolan inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning, andel folkbokförda elever Källa: Skolverket 4.3 Regelbunden uppföljning av resultat och vidtagna åtgärder. Alla skolor gör tidiga och täta prognoser och vidtar åtgärder vid behov. 4.4 Alla elever som upplever arbetsro GVN Gymnasiet år 2 GVN CentrumVux GVN SFI (Källa:KSL) 6. Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning 6. Utveckla former och utbud för utbildning så att människor kan komma i arbete Årlig rapport 3 Målområde En attraktiv närmiljö 7. God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer 7.1 Att etablera ett hållbarhetsperspektiv inom förvaltningens enheter ( Saknas KF) Årlig rapport 7.2. Att säkerställa att våra miljöer är goda miljöer. GVN Andel ekologiska inköp %

7 6 9. Hög tillgänglighet 9. Arbeta för att alla elever ska ha god fysisk tillgänglighet till skolans lokaler Antal skolor som inte är tillgängliga för samtliga elever 4 Målområde Effektivitet, kvalitet och service 10. Ordning och reda på ekonomin 10.1 Varje enhets ekonomi ska vara i balans Månatlig budgetuppföljning samt årsredovisning 10.2 Effektiva inköp GVN Avtalstrohet 11. Hög kvalitet i kommunens tjänster 11. Kommunens skolor ska vara attraktiva och arbeta systematiskt för att utveckla undervisningen Alla nivåer i organisationen ska ha ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete. GVN Antal e-tjänster GVN Andel invånare som får svar på enkla frågor inom två arbetsdagar (%) ) GVN Andel som får svar på e-post inom två dagar (%) 12. En attraktiv arbetsgivare 12. Uppnå god fysisk och psykosocial arbetsmiljö GVN Hållbart medarbetarindex GVN Sjukfrånvaro GVN Frisknärvaro

8 7 3. Särskilda uppdrag med anledning av ny målstruktur och nya mål 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ges i uppdrag att utreda effekterna av ett samverkansavtal om gemensam programpeng för introduktionsprogrammet. I uppdraget ingår även att återkomma till kommunstyrelsen med konsvekvensanalys kring platsgaranti i introduktionsprogrammet för elever boendes i Haninge samt ekonomiska konsekvenser för frisök. Kommunen ska ansluta sig till en gemensam programpeng för introduktionsprogrammet Samtliga nämnder ges i uppdrag att ta fram kommunala tjänstegarantier för verksamheten. Utredningar/uppdrag till gymnasie och vuxenutbildningsnämnden - Arbeta fram förslag till rationaliseringar eller kvalitetsförbättringar genom samordning med andra verksamheter, inom exempelvis lokalutnyttjande - Se över verksamheten i syfte att utreda om det finns tjänster som kan konkurrensutsättas genom kundval eller upphandling - Arbeta fram förslag, tillsammans med näringslivet, på hur yrkesprogrammen och dessa utbildningar bättre kan anpassas efter företagens framtida behov. - Stärk arbetet med idrottsprofiler för att öka konkurrenskraften i Haninges program - Ska i samarbete med kultur och fritid vid kommande om- och nybyggnadsplaner av skolor arbeta för att öka antalet fullstora idrottshallar och öka tillgången till bibliotek.

9 8 4. Ekonomiska ramar Förutsättningar och bakgrund Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har för 2016 tilldelats en ram på tkr (2015: tkr). Ramen för 2016 innebär en ökning med tkr vilket motsvarar en ökning med 2,7 procent. Nämndens tilldelade ram ska täcka pris-, löne- och volymförändringar. Nämnden ska ha fokus på kunskaper, målstyrning och resultatuppföljning samt utreda konsekvenserna av att Haninge ansluter till en gemensam programpeng för introduktionsprogrammen. Nämnden ska även aktivt samarbeta med näringslivet för att anpassa utbildningarna efter arbetsmarknadens behov och skapa möjlighet till praktik och lärlingsplatser. Driftbudget Gymnasie- och vuxenutbildningen 2016 Nämndens budget återspeglar bland annat Utbildningsförvaltningens fördelning av insatser mellan Grund- och förskolenämnden respektive Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, då förvaltningens centrala arbete utförs till förmån för båda skolnämnderna. Tabellen nedan visar fördelningen av Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens driftbudget. Tabell 1 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens driftbudget 2016 Verksamhet, tkr Budget 2016 Budget 2015 Eleversättningar till gymnasieskolor Tilläggsbelopp till gymnasiesärskolan och gymnasiet Skolskjutsar Centrum Vux Navigatorcentrum Central förvaltning IT-infrastrukturkostnader Hyreshöjning nya Fredrik Resultatöverföring Fredrik Introduktionsprogrammen (KF , 196) Nämndreserv Summa Eleversättningar till gymnasieutbildning I budgeten har tkr avsatts för eleversättningar till gymnasieskolan. Hela detta belopp utgör ersättning till utförare och dessa utgår i regel i enlighet med den i Stockholms län gemensamma prislistan för gymnasiet. Uppräkningen i den gemensamma prislistan motsvarar 2 procent och samma procentsats har använts för uppräkning av övriga ersättningar som kommunen själv beslutar om, såsom

10 9 programpeng för introduktionsprogram, grundersättning för särskoleelever, coaching centre och modersmål. Ramförändringen jämfört med föregående år är stor och det beror dels på prisuppräkningen och dels på att estimat om volym och program gjorts utifrån vårterminens faktiska elever. Eftersom priset per program varierar ökar kostnaden då fler elever väljer program med högre programpeng. År 2016 beräknas antalet Haningeelever i gymnasiet och gymnasiesärskolan uppgå till drygt elever, vilket är en marginell ökning jämfört med tidigare år. Tilläggsbelopp till gymnasiesärskolan och gymnasieskolan Tilläggsbelopp betalas ut för alla elever i gymnasiesärskolan och beloppet varierar beroende på hur allvarlig elevens funktionsnedsättning är. Tilläggsbelopp i vanliga gymnasiet betalas ut till elever med mycket stort behov av särskilt stöd efter ansökan och behovsprövning. Denna verksamhet är svår att budgetera eftersom små förändringar i volym kan orsaka stora förändringar i utbetalat belopp. Från och med budgetåret 2016 har Central stödavdelning baserat den beräknade ramen på verkligt utbetalda tilläggsbelopp under det gångna läsåret. Hänsyn har tagits till de elever i grundskolans årskurs 9 under det gångna läsåret 2014/15, som utgör referensunderlag för de som beräknas söka till gymnasiet under höstterminen Dessutom räknar Central stödavdelning med en uppräkning av ersättningsbeloppen per behovsgrupp, eftersom sådan inte skett de senaste åren, vilket i praktiken urholkar ersättningen. Ramen för tilläggsbelopp till gymnasiesärskolan är fastställd till tkr, medan ramen för tilläggsbelopp till vanliga gymnasieskolan blir tkr, varav 607 tkr avser skolkostnader för personer som är placerade hos Statens institutionsstyrelse. Det är sammanlagt mindre än motsvarande ram för 2015, som ett resultat av det nya sättet att estimera. Tilläggsbeloppen bedöms och handläggs av Central stödavdelning, som även administrerar utbetalningar av tilläggsbelopp till respektive skola. Här finns även personalkostnader för skolpsykolog, studie- och yrkesvägledare i gymnasiesärskolan, skolläkare, medicinsk ledning av skolhälsovården, mediecenter, centrum för mottagning av nyanlända och viss administration. Kostnaden för denna verksamhet får inför 2016 en ram på tkr och i tabell 1 ingår dessa kostnader i raden för Central förvaltning. Det är en ökning jämfört med 2015 som beror på att förvaltningen har uppdaterat de fördelningsnycklar som används för att fördela kostnader mellan de två skolnämnderna. Central stödavdelnings verksamhet riktar sig mot elever och andelen elever på gymnasiet har ökat jämfört med andelen elever på grund- och förskola och det får konsekvensen att Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden rätteligen ska bära en större andel av den gemensamma kostnaden. Den totala ramen för både tilläggsbelopp och verksamhetskostnader inom Central stödavdelning summerar till tkr, vilket är en ökning med 0,8 procent jämfört med 2015.

11 10 Skolskjutsar Ramen för skolskjutsar är uppräknad med 1 procent vilket motsvarar den kostnadskompensation nämnden fick utgå från enligt budgetförutsättningarna inför ekonomikonferensen den 9 mars Centrum Vux Centrum Vux ansvarar för den kommunala vuxenutbildningen, svenska för invandrare (SFI) och särvux. Inför 2016 erhåller verksamheten en ram på tkr, vilket är oförändrat jämfört med 2015 års ram. Ett administrationsavdrag på tkr görs från denna ram, för att täcka centrala kostnader på Utbildningsförvaltningen och Kommunstyrelseförvaltningen, vilket innebär att Centrum Vux nettoram uppgår till tkr. Ökningen av administrationsavdraget, som omnämns mer i avsnittet om Central förvaltning, innebär att Centrum Vux nettoram minskar med 0,7 procent jämfört med I tabellen ovan ser det ut som om nettominskningen är än större, men det beror på att i 2015 års siffra ingår även nämndens egen avsättning för överskottsförbrukning riktat till Centrum Vux, som uppgick till tkr. Inför 2016 finns inget utrymme att göra en motsvarande avsättning för det prognostiserade överskottet som enheten har rätt att föra över. Navigatorcentrum Navigatorcentrums verksamhet består av det kommunala aktivitetsansvaret för åringar som varken arbetar eller studerar och av studie- och yrkesvägledning för grundoch gymnasieskolan. Just studie- och yrkesvägledningen omorganiserades i januari 2014 genom en organisatorisk flytt från skolorna till Navigatorcentrum. Den praktiska verksamheten bedrivs fortfarande bland eleverna ute på skolorna, men de anställda studie- och yrkesvägledarna leds av Navigatorcentrum. Hela verksamheten får en ram på tkr inför 2016, varav tkr avser det kommunala aktivitetsansvaret och tkr avser studie- och yrkesvägledningen. Det kommunala aktivitetsansvaret finansieras av nämndens ram och beloppet tkr är lägre än vad som presenterats tidigare år. Det motsvarar dock ingen minskning av verksamheten, utan endast en förändring i hur beloppen presenteras. I belopp som presenterats tidigare år har även en del av kostnaden för studie- och yrkesvägledningen ingått. Skälet till att presentera kommunala aktivitetsansvaret renodlat är att kostnaden för studie- och yrkesvägledningen i sin tur ska renodlas. Kostnaden ska finansieras av skolorna via elevpengen och det gäller såväl grund- som gymnasieskolor. Detta har inte skett i den utsträckning det borde under omorganisationens första verksamhetsår, vilket kommer att rättas under Den totala kostnaden för studie- och yrkesvägledning budgeteras till tkr, varav tkr avser grund- och förskola medan tkr avser gymnasieskola. Grund- och förskolenämnden ersätter endast tkr under 2015 och detta ska inför 2016 regleras upp genom en ramjustering mellan nämnderna från Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden till Grund- och förskolenämndens

12 11 pengfinansiering. Förändringen kommer att bli neutral för enheterna i Grund- och förskolenämnden, eftersom elevpengen höjs samtidigt som det administrativa avdraget också höjs med samma belopp. På samma sätt ska även gymnasieskolorna bekosta hela sin del av studie- och yrkesvägledningen. För dem sker däremot ingen förändring i programpengen, som fastställs av KSL, och förändringen innebär att skolorna betalar den verkliga kostnaden. Ur ett ekonomistyrningsperspektiv är förändringen korrekt och ur ett praktiskt perspektiv blir förändringen kollektivt neutral för skolorna när den genomförs just 2016, eftersom den sammanfaller med den ökade lokalkostnaden för nya Fredrik. Beloppet som presenteras i tabellen ovan motsvarar den totala kostnaden för Navigatorcentrum med avdrag för den del som Grund- och förskolenämnden bekostar, före den ännu ej beslutade ramjusteringen mellan nämnderna. Central förvaltning myndighetsutövning och centrala overhead-kostnader för egen verksamhet I denna verksamhet ingår kostnader som är kopplade till nämndens myndighetsansvar och ansvaret för att bedriva egen skolverksamhet. Skillnaden mellan de båda ansvaren kan enkelt beskrivas som att det första handlar om att administrera den demokratiska process och de kommunala skyldigheter som är förknippade med utbildning. Det andra handlar om administrativa kostnader för att bedriva skolor som tillhandahåller studieplatser för de elever som söker sig dit. Den största delen av kostnaderna av det andra slaget finns naturligtvis på plats på skolan, men en del centrala resurser delar alla skolorna på och därför ska de hållas isär från de centrala myndighetskostnaderna. Skulle Haninge välja att inte bedriva egen gymnasieskola längre, skulle kostnader av det andra slaget också försvinna, medan myndighetskostnaderna fortfarande skulle vara kvar. De totala uppgifter som den centrala förvaltningen har är: Nämndstöd, nämndarvoden och möteskostnader Initiering av nämndärenden Underlag/tjänsteskrivelser för beslut och yttranden Uppföljning och utvärdering Utveckling av bidragsbelopp för ett effektivt resursutnyttjande Verka för ett varierat och allsidigt utbud med hög kvalitet som tillgodoser föräldrars och elevers önskemål Systemförvaltning och systemutveckling Information och kommunikation om verksamheten till elever, föräldrar och anordnare Utbetalning av bidragsbelopp till samtliga anordnare samt fakturering av avgifter Service gentemot allmänhet och myndigheter Aktivt samarbete med olika aktörer lokalt, regionalt och nationellt

13 12 Det är endast kostnader för myndighetsansvaret som finansieras genom att nämndens ram tas i anspråk medan overhead-kostnader för egen verksamhet finansieras genom ett avdrag på den elevpeng som betalas ut till skolorna. I tabellen ovan visas endast kostnader som påverkar nämndens ram, det vill säga motsvarande myndighetsansvaret, och de är budgeterade till tkr och då ingår verksamhetskostnader för Central stödavdelning som nämndes ovan i stycket om tilläggsbelopp. Som en separat rad visas budgeterad kostnad för den del av kommunens kostnader avseende IT-infrastruktur som belastar Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Denna kostnad samlas upp centralt och merparten fördelas vidare till verksamheterna som en del av de administrativa avdraget. I nämndens ram ingår även de tkr som riktades till Akademierna i Mål och budget 2014 och som kvarstår Haninge kommun bedriver flera nationella idrottsutbildningar (NIU) och en riksidrottsutbildning (RIG) inom gymnasieskolan. Den tillskjutna miljonen avser att täcka kostnader utöver undervisningen, till exempel elevhemskostnader och vissa tävlingskostnader. Eftersom Haninge kommun betalar elevpeng för elever som är folkbokförda i Haninge, betalar Haninge kommun indirekt även centrala overhead-kostnader för dessa elever via eleversättningarna. Resonemanget kring centrala overhead-kostnader kan dras till sin ytterlighet genom att säga att ifall de försvann från centralt håll, skulle skolorna tvingas utföra motsvarande uppgifter själva för att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet. Kostnader som finansieras via det administrativa avdraget från elevpengen uppgår till tkr. Centrum Vux blir belastad tkr av detta medan återstående del på tkr bekostas av kommunens tre gymnasieskolor. Storleken på det administrativa avdraget har ökat jämfört med föregående år och det beror dels på en uppdaterad fördelning av elevantal mellan de två skolnämnderna och dels på en budgetteknisk förändring av Navigatorcentrums finansiering. Övrigt Nämnden har även reserverat ett utrymme för att kompensera hyreshöjning i samband med att den nya skolbyggnaden för Fredrik invigs till höstterminen Den beräknade hyreshöjningen är estimerad till tkr och samma belopp är avsatt för att kompensera skolenheterna för kostnadsökningen. Under 2015 avsatte nämnden utrymme inom ram för att möjliggöra skolenheten Fredriks användande av tidigare års överskott. Inför 2016 finns inte utrymme till att reservera medel för enheters överskottsförbrukning. I december 2014 beslutade kommunfullmäktige om en ramhöjning på tkr riktat till introduktionsprogrammen. Den arbetslivsförberedande satsningen som startat under hösten 2015 kräver extra resurser, men dessutom betalas vanlig programpeng för introduktionsprogram ut till skolan för varje elev. Därför minskar den extra ramen för verksamheten till tkr under 2016.

14 13 Enligt Haninge kommuns ekonomistyrningsregler ska respektive nämnd se till att en central reserv finns med syfte att vid behov kunna hantera volymförändringar och oförutsägbara merkostnader. Reserven disponeras av nämnden och budgeteras till tkr för 2016, vilket är en sänkning med tkr och därmed en återgång till 2014 års nivå. En höjning gjordes 2015 för att eventuellt möta volymeffekter i kombination av höjt programpris för introduktionsprogrammen och en sänkning av ramarna för tilläggsbelopp till gymnasiesärkolan och gymnasiet. Hittills under 2015 har det visat sig att introduktionsprogrammen inte kostat mer på grund av ökad volym och för tilläggsbeloppen prognostiseras ett budgetöverskott vid 2015 års utgång. Med anledning av denna utveckling finns skäl att sänka reserven. Investeringsbudget 2016 och plan Kommunfullmäktige har tilldelat Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden investeringsbudget 2016 enligt nedan. Tabell 2 Gymnasie- och vuxenutbildningens investeringsbudget 2016 Investering, tkr Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Ny yrkesgymnasieskola inkl. inventarier Inventarier och lokalanpassningar m m Summa En ny yrkesgymnasieskola byggs för att ersätta nuvarande Fredrik yrkesskola. Investeringen finansieras och genomförs av Tornberget och beräknas stå klar till höstterminen Totalkostnaden för investeringen är beräknad till 300 mnkr. I denna budget finns även inräknat inventarier som kommer anskaffas av kommunen. För löpande investeringar har nämnden erhållit en ram på tkr. Löpande investeringar görs i verksamheten när behov uppstår och de påföljande driftskostnaderna belastar den enhet som gjort investeringen. Nämnden prioriterar och fördelar denna ram enligt nedanstående princip. Tabell 3 Specifikation av löpande investeringar 2016 Inventarier och lokalanpassningar m m, tkr Budget 2016 Plan 2017 Plan Arbetsmiljö Mindre ombyggnationer Inventarier och utrustning Summa

15 Haninge tel haninge.se Omslag: Riksäpplet, foto: Fredrik Hjerling Johan Alp/bildarkivet.se