Strategi och budget Grund- och förskolenämnden

Transkript

1 Strategi och budget Grund- och förskolenämnden

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING FÖRORD NÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE LAGSTIFTNING OCH STYRDOKUMENT FÖRUTSÄTTNINGAR OMVÄRLDSANALYS INVÄRLDSANALYS AKTUELL EKONOMI OCH VERKSAMHET INNEVARANDE ÅR GRUNDSKOLA OCH FÖRSKOLA - EKONOMI OCH VERKSAMHET (FÖRUTSÄTTNINGAR) FÖRVALTNINGENS ORGANISATION FULLMÄKTIGES MÅL, INDIKATORER OCH NÄMNDENS STRATEGIER MÅL 1. GOD FOLKHÄLSA MÅL 2. TRYGGA INVÅNARE MED INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET MÅL 3. STÖD OCH OMSORG SOM GER MERVÄRDE FÖR INDIVIDEN MÅL 4. MÖJLIGHETER TILL UTBILDNING I LIVETS ALLA SKEDEN MÅL 5. MENINGSFULL FRITID MÅL 6. ETT VÄXANDE NÄRINGSLIV MED FLER I EGEN FÖRSÖRJNING MÅL 7. GOD LIVSMILJÖ FÖR NUVARANDE OCH KOMMANDE GENERA-TIONER MÅL 8. NYA BOSTÄDER I BRA LÄGEN MÅL 9. HÖG TILLGÄNGLIGHET MÅL 10. ORDNING OCH REDA PÅ EKONOMIN MÅL 11. HÖG KVALITET I KOMMUNENS TJÄNSTER MÅL 12. EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE KF UPPDRAG NYA UPPDRAG TIDIGARE KF-UPPDRAG SOM FORTSÄTTER UPPDRAG TILL ANDRA NÄMNDER KRÄVER FÖRVALTNINGENS MEDVERKAN EKONOMISKA RAMAR DRIFTBUDGET GRUND- OCH FÖRSKOLENÄMNDEN ELEVPENG ANSLAGSFINANSIERAD BUDGETRAM RIKTLINJER RESULTATÖVERFÖRING, RESULTATENHETER INVESTERINGSBUDGET 2019 MED PLAN KVALITETSARBETE INTERN KONTROLL UPPFÖLJNING OCH ÅTERRAPPORTERING MÅNATLIGA BOKSLUT DELÅR (TERTIAL) OCH ÅRSREDOVISNING BILAGA: FÖRTECKNING ÖVER NÄMNDENS INDIKATORER MÅL MÅL MÅL (36)

3 1. Inledning 1.1 Förord Inledning Strategi och budget 2018 Haninge växer och allt fler människor och företag väljer att flytta till vår kommun. Från att ha varit en anonym förort till Stockholm går Haninge mot att bli en ledande tillväxtkommun och egen stad. I det växande Haninge ska alla barn få en bra utbildning oavsett bakgrund. Att utveckla och förbättra Haninges skolor är en våra viktigaste uppgifter. Utbildning är nyckeln till goda framtidsutsikter; att kunna läsa, skriva och räkna är grunden till det fortsatta lärandet och för att kunna delta i det demokratiska samhället. Genom kunskap och färdigheter ges varje individ frihet att forma sitt eget liv och nå sin fulla potential. Likvärdigheten är avgörande för att alla elever ska ges bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling. Därför behöver arbetet med att motverka skillnader fortsätta för att likvärdigheten i skolan ska öka. Skolor och förskolor med särskilda utmaningar som har det svårare att nå sina mål ska stöttas med ytterligare insatser så att varje elevs behov möts med rätt kompetens, oavsett vilken skola eleven går på. Alla barn i Haninge har rätt till en trygg och bra skolgång. Haninge skolor ska vara präglade av arbetsro och vara fria från diskriminering. För att nå dit ska arbetet med förebyggande åtgärder för en tryggare skolmiljö och arbetet med att utveckla kompetens och nya metoder för att stävja diskriminering och kränkningar skärpas. Barnrättsperspektivet ska inte bara genomsyra nämndens område utan hela kommunens verksamhet. Skolan ska vara en självklar plats för gemenskap och varje elev ska känna sig trygg med att vara sig själv. För att utveckla och förbättra Haninges skolor krävs det ett systematiskt kvalitets- och arbetsmiljöarbete där skolans övergripande mål står i fokus. Digitalisering ska bidra till att våra verksamheter förbättras och effektiviseras. Barn och elever ska ges en mer likvärdig möjlighet att utveckla digital kompetens. Kompetent och engagerad personal är grundläggande för att upprätthålla en hög kvalitet i skolan. För att klara framtidens kompetensförsörjning måste Haninges attraktivitet som arbetsgivare öka. Vi kan behöva våga prova nya metoder för att öka vår attraktivitet och säkra att dagens och kommande medarbetare trivs och får chans att utvecklas i sitt arbete. I Haninges utveckling ska inga barn lämnas efter utan varje individ ha möjligheter att växa och känna livskvalitet och delaktighet. För att fortsätta främja ett Haninge som håller ihop satsar vi på det gemensamma. Att vara en kommun som växer innebär också ett ökat behov av investeringar i vår gemensamma skola och välfärd. Dessa investeringar är viktiga framtidssatsningar som möjliggör för kommunen att växa. Maria Fägersten (S) Ordförande grund- och förskolenämnden 3(36)

4 1.2 Nämndens ansvarsområde Grund- och förskolenämnden fullgör de av kommunens uppgifter inom skolväsendet som omfattar förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet år, pedagogisk omsorg samt annan pedagogisk verksamhet som bedrivs istället för utbildning inom skolväsendet. 1.3 Lagstiftning och styrdokument Grund- och förskolenämndens verksamhet är framförallt reglerad i skollagen (2010:800), skolförordningen (2011:185), läroplan för förskola (Lpfö 98), läroplan för grundskolan (Lgr11) och läroplan för grundsärskolan (Lsär11). Andra bestämmelser som styr verksamheten är kommunallagen (2017:725), tryckfrihetsförordningen (1949:105), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), arkivlagen (1990:782) och dataskyddsförordningen (GDPR). Vidare finns det ett stort antal lagar och förordningar som styr verksamheten inom exempelvis arbetsgivar- personal- och ekonomiområdet. Vidare regleras nämndens verksamhet av en rad kommunala styrdokument, se exempel nedan. Gemensamma reglementen, planer, program och policys (i alfabetisk ordning) Ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter KS 2018/126 Ersättning till förtroendevalda, 2018 års nivå KS 2018/227 Förslag till policy för medborgar- och brukar dialog KS 2017/429 Haninge kommuns internationella program KS 2017/428 Informationssäkerhetspolicy KS 2015/152 Införande av förvaltningsplan arbetsgivarvarumärket KS 2018/148 IT-policy för Haninge kommun KS 2015/475 Kemikalieplan för Haninge kommun KS 2016/177 Klimat- och energistrategi KS Klimat- och miljöpolitiskt program KS 2016/580 Kopieringstaxa för allmän handling KS 2018/43 Kostpolicy för förskola, skola, omsorg och fritidsverksamhet KS 2016/528 Kurser-, konferenser- och representationspolicy KS 114/2012 Kvalitetspolicy KS 2017/328 Lätt och rätt för alla Så här tillämpar vi FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar 2013 Personalpolitiska programmet KS Plan för främjande av mångfald KS 215/324 Policy för kurser, konferenser och representation Beslutad av kommunstyrelsen Policy mot oegentligheter med tillhörande riktlinjer, KS 2017/520 Program för Haninge Kommuns säkerhet och riskhanteringsarbete KS 2018/271 Resepolicy Beslutad av kommunstyrelsen Revidering av arkivreglemente KS 2017/215 4(36)

5 Riktlinje mot kränkande särbehandling Riktlinjer för besök hos läkare och tandläkare på betald arbetstid. Kommundirektörens beslut januari 2017 Riktlinjer för uppdraget som chef i Haninge kommun Beslutad av kommundirektören Riktlinjer för uppdraget som medarbetare Riktlinjer till reglemente för intern kontroll KS 2015/3 alt KS 2915/570 Riktlinjer till reglemente för intern kontroll KS 2015/570 Rutin för arbete med aktiva åtgärder i enlighet med diskrimineringslagen KS 2018/296 Varumärkesstrategi för Haninge KS 2017/268 Åtgärdsplan Klimat- och energistrategin KS 2018/221 Nämndens strategier, planer, program och riktlinjer (i alfabetisk ordning) Arkivreglemente Arkivbeskrivning GFN 2015/136 Attestförteckning 2018 GFN 2017/376 Delegationsordning - revidering GFN 2018/61 Dokumenthanteringsplaner GFN Antagen , 111 Elevhälsans medicinska insatser - kvalitetsprogram Reviderad Flexibel skolgång handlingsplan 2013 Grund- och förskolenämndens reglemente GFN 42/2013 Handlingsplan för hantering av myndighetsrapporter GFN 2016/8 Hantering av obetalda förskole- och fritidshemsavgifter GFN 2017/18 Internkontrollplan 2018 GFN 2017/345 Kemikalieplan förskola GFN 2018/116 Kemikalieplan grundskola GFN 2018/131 Kompetensförsörjningsplan GFN 2017/325 Kultur på lika villkor GFN 2017/6 Läsårsdata 2018/2019 GFN 2017/246 Ogiltig frånvaro, handlingsplan för uppföljning GFN 36/2011 Praktiknära strategi elevhälsa GFN 2017/388 Riktlinjer behandling av personuppgifter GFN 2018/87 Riktlinjer för att ta med skolpengen utomlands GFN 90/2014 Riktlinjer för fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg GFN 104/2011 Riktlinjer för fritidshem och pedagogisk omsorg i Haninge kommun GFN 2015/228 Riktlinjer för förskola och pedagogisk omsorg i Haninge kommun GFN 2018/109 Riktlinjer för VFU i Haninge kommun GFN 2016/204 Riktlinjer och taxor för lokalupplåtelse vid gymnasieskolan GVN rev Buf Rutiner för hantering av elever med skyddade personuppgifter (GFN finns ej GVN 2016/10) 5(36)

6 Rutiner för utlämnande av allmän handling GFN 2017/19 Skolskjuts reviderade riktlinjer GFN 2017/391 Utbildningsförvaltningens förbättringsplan 2018 GFN 2018/60 Uthyrning av lokaler i gymnasiet - taxor och riktlinjer (Rev BUF ) Ökad läskvalité i grundskolan- strategi GFN 2015/36 Öppen fritidsverksamhet - riktlinjer GFN 2015/236 Överenskommelser och instruktioner (i alfabetisk ordning) Anmälningsskyldighet och rutiner vid orosanmälan och samverkan med social-förvaltningen vid utredning (inget nämndbeslut GFN 2018/117 Arbetsår för uppehållsanställda och lärarnas arbetsår läsåret 2017/18 (tas i samverkan rutinartat ubf GFN GVN 2017/44) Arbetsår för uppehållsanställda och lärarnas arbetsår läsåret 2018/19 (tas i samverkan rutinartat ubf GFN 2017/277 Avstämningsperioder 2016/2017 samt 2017/2018 (tas i samverkan ubf inget nämndbeslut GFN 2016/195 Förskola kvalitetskriterier Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen om barn och ungas utveckling och lärande i Haninge GFN 2017/ Förutsättningar 2.1 Omvärldsanalys Förskolan Förskolan i Haninge står inför stora utmaningar de kommande åren. Kombinationen av stor inflyttning, många nybyggda förskolor samt svårigheter att rekrytera ger en bild av att framtiden både är spännande och oviss. Kompetensförsörjningsfrågan är en av de viktigaste frågor förskolan har att hantera, nu och på sikt. Förskolans läroplan har skrivits om och börjar gälla 1 juli Där är begrepp som digitalisering, undervisning samt kommunikation och språk framlyfta som viktiga områden för förskolan att utveckla. Även förskolechefens ansvar förtydligas. Digitalisering är ett område som har stort fokus i både vår om- och invärld. En nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet har tagits fram av regeringen och även internt i Haninge kommun pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom digitalitet och IT. Haninge kommun har beslutat om en Digital strategi. Skolverket har beslutat om en strategi och GFN har i uppdrag att ta fram en Digital strategi. Grundskolan Kommunens befolkning ökar och antalet elever i de kommunala grundskolorna växer. Behovet av nya skolor och ombyggnationer av befintliga skolor är omfattande. Kommunens framtida kostnader för lokaler kommer därför öka. 6(36)

7 Det är inte bara Haninge kommun som växer, hela Stockholmsregionen har en stor inflyttning. Utmaningarna med kompetensförsörjningen kommer således att förstärkas under kommande år. Antalet lärare som lämnar lärarhögskolorna möter inte dagens behov och konkurrensen om lärare kommer att skärpas ytterligare. Digitaliseringen av skolan har pågått under många år. Samtidigt brister likvärdigheten mellan och inom skolor. Med den reviderade läroplanen, Lgr11, är uppdraget kring digital kompetens tydligt. En nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet är framtagen. Vi tar under 2018 del av Statsbidrag för en likvärdig skola som syftar till att stärka likvärdigheten mellan och inom grundskola. Förslag finns framlagt av regeringen om en betydande ökning av statsbidraget för Invärldsanalys Förskolan Haninge kommun växer och det kommer att byggas många nya förskolor de närmsta åren. Att tänka smart och klokt kring kompetensförsörjningen är en central fråga. Inte bara hur Haninges förskolor ska kunna rekrytera utifrån, utan framförallt verksamhetens förmåga att behålla och utveckla den kompetens som redan finns. Likvärdighetsfrågan och det systematiska kvalitetsarbetet är frågor som hela tiden behöver vara på agendan. En likvärdig verksamhet som ständigt förbättras är en viktig konkurrensfördel i en region där vi slåss om talangerna. Haninge kommun blir en barnrättskommun och det påbörjade arbetet med implementeringen kommer att intensifieras genom aktiviteter och stödinsatser, bland annat i samarbete med Unicef. Grundskolan För att möta den stora inflyttningen sker planering av nya skolor och ombyggnationer i snabb takt i kommunen. Många skolor börjar nå sitt kapacitetstak gällande elevantal. Samtidigt ser vi att inte alla kommundelar växer. Söderby och Vendelsömalm är områden som enligt prognosen har ett sjunkande elevantal. Tidigare generationsväxlingar i bostadsområden sker inte i samma takt som tidigare. Arbetet med höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i våra skolor fortsätter. Ett större fokus på de grundläggande färdigheterna i F-3 samt i fritidshemmen behöver etableras. Resultatuppföljning och kvalitet i undervisningen behöver förstärkas. Därtill behöver de relations- och värdegrundsstärkande insatserna fortsatt utvecklas i samarbete med Central stödavdelning (CSA). I detta samarbete ligger också arbetet med att implementera Strategi för praktiknära elevhälsa. Haninge kommun arbetar för att bli en Barnrättskommun och det påbörjade arbetet med implementeringen kommer att intensifieras genom aktiviteter och stödinsatser bland annat i samarbete med Unicef. 7(36)

8 2.3 Aktuell ekonomi och verksamhet innevarande år 2.3 Grundskola och förskola - ekonomi och verksamhet (förutsättningar) Årsbokslut 2017 Grund- och förskolenämndens sammanlagda resultat i årsredovisningen för 2017 var ett överskott på 17,8 mnkr vilket motsvarar 1,0 procent av den totala årsbudgeten på 1.699,4 mnkr. Resultatet för 2017 kan också delas in i följande verksamhetsdelar: Verksamhet Resultatöverföring från föreg. år Uttag av tidigare års överskott (överfört från fg. År) Återbetalt i år av tidigare års ack. underskott Årets driftresultat Resultat överstigande 1% Resultatet på 17,8 mnkr är ett nettoresultat av de samlade över- och underskotten för helåret Totalt uppgår de samlade överskotten till 21,1 mnkr exklusive överskottet i elevpengssystemet varav resultatenheterna bidrog med 6,6 mnkr. De samlade underskotten uppgår till -3,1 mnkr och härstammar uteslutande från resultatenheterna. I samband med årsredovisningen 2017 beslutade grund- och förskolenämnden om avskrivning med 0,5 mnkr av det sammanlagda underskottet på -0,6 mnkr för Haga/Gudö förskoleenhet och som avsåg driftresultatet Detta finansierades genom att del av grund- och förskolenämndens överskott på 18,0 mnkr för 2017 togs i anspråk. Återstående del, -0,1 mnkr överfördes till 2018 i enlighet med gällande regelverk för hantering av underskott. Grund- och förskolenämnden kunde 2017 disponera 10,6 mnkr av nämndens samlade nettoöverskott från 2016 på 19,8 mnkr. Återstående överskott från 2016 på 9,2 mnkr fonderas till Vid utgången av 2017 uppgick tilldelade men ej förbrukade investeringsmedel till 15,8 mnkr och som i sin helhet överfördes till Underlag för resultatöverföring till nästa år (tkr) Centralt anslagsfinansierad verksamhet inkl CSA & Modersmål Förskola, egna resultatenheter Grundskola, egna resultatenheter Utfall/resultat exkl. pengsystem: Elevpengssystem, över- /underskott att reglera via KF s volymreserv Utfall/resultat inkl. pengsystem: Delårsbokslut , januari augusti. Prognosen till och med augusti månads utfall för grund- och förskolenämnden är ett nollresultat för helåret I risk- och känslighetsanalysen i delårsbokslutet framgår dessutom att det finns faktorer som kan komma att påverka årsresultatet netto i intervallet 0,0 till -2,0 mnkr, vilket motsvarar en negativ nettorisk på -2,0 mnkr. 8(36)

9 Central förvaltning inklusive central stödavdelning och KTT (KortTidsTillsyn) prognostiserar med ett positivt driftresultat för helåret De kommunala förskolorna prognostiserar på en övergripande nivå ett underskott på -1,5 mnkr för helåret 2018 och motsvarande prognos för de kommunala grundskolorna är ett samlat på -3,7 mnkr. Sammanlagt redovisar de egna kommunala resultatenheterna inom förskola och grundskola ett överskott på 11,6 mnkr för perioden januari till augusti 2018, vilket är 14,4 mnkr lägre än jämfört med motsvarande period föregående år och är fördelat enligt följande, Förskola + 2,2 mnkr (fg. år +13,0 mnkr) Grundskola år F-6 + 2,2 mnkr (fg. år + 6,2 mnkr) Grundskola år F-9/ ,2 mnkr (fg. år + 6,8 mnkr) Förutsättningar 2020 Grund- och förskolenämndens totala budgetram för 2019 uppgår till 1.898,0 mnkr vilket är 115,5 mnkr högre än jämfört med 2018 års budgetram, en ökning med 6,5 procent. Budgetramen för elevpengssystemet har utökats med 112,2 mnkr till 2019 och motsvarar en höjning med 7,2 procent jämfört med 2018 års budgetram och den anslagsfinansierade budgetramen har ökat med 3,3 mnkr vilket motsvarar en höjning med 1,5 procent. Utbildningsförvaltningen gör för närvarande bedömningen att de generella prisförändringarna, fortsatt ökande volymerna inom grund- och förskolenämndens samtliga verksamhetsområden tillsammans med ökade lokalkostnader för ny- och reinvesteringar innebär en sammanlagd kostnadsökning med 8,6 procent mellan 2019 och 2020 utifrån idag kända förutsättningar. För att uppnå full ekonomisk kompensation utifrån redovisade förutsättningar skulle 2020 års budgetram behöva uppgå till 2.061,1 mnkr, vilket motsvarar en höjning av 2019 års beslutade budgetram med 163,1 mnkr. Kostnadsslag Förändr. i % av 2019 års totala budgetram Förändring (tkr) Volymförändringar, exkl. lokalkostnader 4,4% Generella prisförändringar 2,7% Ökade driftkostnader, lokalinvesteringar 1,5% S:a förändringar 8,6% De ökade driftkostnaderna för lokalinvesteringar är exklusive eventuella hyreshöjningar från Tornberget på redan befintligt lokalbestånd utan avser endast ökade lokalhyror för de lokaler som tas i anspråk under året som antingen är ny- eller ombyggda. I kommunfullmäktiges mål och budget redovisas inte någon särskild ramökning för grund- och förskolenämnden i den ekonomiska planen för , däremot framgår att det sammanlagda budgetutrymmet för hela kommunen uppgår till 271,0 mnkr per år under åren 2020 och (36)

10 2.4 Förvaltningens organisation Utbildningsförvaltningen är organiserad i tre avdelningar (Kansliavdelningen, Kvalitetsavdelningen och Central stödavdelning) och tre linjer (Förskoleavdelningen, Grundskoleavdelningen och Gymnasie- och vuxenutbildningen). Förvaltningen har två nämnder. Under grund- och förskolenämnden ligger Förskoleavdelningen och Grundskoleavdelningen tillsammans med Kansliavdelningen, Kvalitetsavdelningen och Central stödavdelning. Under gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ligger gymnasie- och vuxenutbildningen tillsammans med Kansliavdelningen, Kvalitetsavdelningen och Central stödavdelning. Förvaltningschef Kanslichef Kvalitetschef Central stödchef Central förskolechef Grundskolechef Gymnasie- och vuxenutbildningschef Förvaltningsledningen består av förvaltningschefen, chefen för respektive avdelning och linje samt verksamhetscontroller. Därutöver består förvaltningsledningen av kommunikationsstrateg, ekonomicontroller och HR-partner som tillhör kommunstyrelseförvaltningen. 10(36)

11 3. Fullmäktiges mål, indikatorer och nämndens strategier Nämndens strategier Utifrån fullmäktiges mål utformar nämnderna respektive styrelserna en eller flera strategier. Strategi är en långsiktig övergripande riktning för att nå målet. Utifrån nuläget och vilka insatser som ger mest effekt formuleras och prioriteras strategierna. Strategier bör inte formuleras på ett sådant sätt att det motsvarar en författningstext, det vill säga vara på samma nivå som lagkrav. Strategin kan istället ha en högre ambitionsnivå. För vissa mål finns det kommunövergripande strategier i långsiktiga styrdokument som kan påverka. Exempel är personalpolitiska programmet, kulturpolitiskt program och klimat- och energistrategin. Nämndens indikatorer (utöver fullmäktiges) Nämnden ska använda fullmäktiges resultatindikatorer för analys och styrning. Särskilt viktigt är det när verksamheter kan påverka utfallet. Nämnderna och bolagen kan också besluta om egen indikator för att stärka uppföljning av målet. Även egna indikatorer ska ha målvärde för mandatperioden (alternativt per år). Om det blir för många indikatorer försvåras överblicken och effekten minskar. 11(36)

12 Enligt Mål och budget ska indikatorn kunna påverkas av kommunens verksamheter. Indikatorn ska vara valid, vilket innebär att den belyser ett område som är viktigt för att nå målet och speglar kvalitet och/eller effektivitet. Indikatorn ska vedertagen, det vill säga bygga på kunskap och beprövad erfarenhet. Den ska mätas på ett tillförlitligt sätt i ett system som samlar in data på ett likartat sätt år efter år. Indikatorn ska finnas tillgänglig i offentliga dataregister och bör mätas årligen (undantag kan finnas till exempel attitydundersökningar). Mål 1. God folkhälsa En bättre folkhälsa bidrar till friskare och mer aktiva invånare. Ur ett kommunalt perspektiv är det främst invånare som tar del av kommunens tjänster som kan stimuleras till ett friskare liv. Samtidigt kan alla kommunala verksamheter bidra på något vis inom sitt område till att alla invånare i kommunen får möjlighet att förändra sina livsvanor i en positiv riktning. Fullmäktiges resultatindikatorer Mål Målvärde Andel fyraåringar med övervikt (%) 12,4-10,7 9,0 Möjlighet att komma utomhus i särskilt boende för äldre (%) Andel elever som inte använder alkohol, narkotika, tobak, dopingmedel (ANTD) Åk Gymnasiet åk Nämndens strategier för att nå fullmäktiges mål 1.1 För att bidra till god folkhälsa ska arbetet med goda kostvanor och ökad rörelse stärkas. 1.2 För att bidra till god folkhälsa, ska kvaliteten och likvärdigheten inom elevhälsan stärkas. 1.3 För att bidra till god folkhälsa ska nämndens verksamheter arbeta för att barn och elever minskar användandet av alkohol, narkotika, tobak och dopningsmedel (ANDTS) genom åtgärder som motverkar försäljning, tillgång och bruk. 1.4 För att bidra till god folkhälsa ska nämndens verksamheter arbeta för att barns och elevers psykiska hälsa ska stärkas. Mål 2. Trygga invånare med inflytande och delaktighet Ökat inflytande ger individen större makt över sitt liv och därmed en större upplevd trygghet. Inom samhällsplaneringen och genom aktiva insatser och uppsökande verksamhet kan den faktiska tryggheten i kommunen öka. 12(36)

13 Fullmäktiges resultatindikatorer Mål Målvärde Trygghet i skolan, årskurs 8 (%) Anmälda brott om skadegörelse per 1000 invånare 17, 20,6 22,2 25,6 20,0 Nämndens strategier för att nå fullmäktiges mål 2.1 För att bidra till ökad trygghet, inflytande och delaktighet för barn och elever ska nämndens verksamheter bedriva ett aktivt arbete kring barnkonventionen. 2.2 För att bidra till trygghet, inflytande och delaktighet för barn och elever ska nämndens verksamheter arbeta vålds- och brottsförebyggande samt med åtgärder som skapar trygga skolmiljöer. 2.3 Med stöd av skolornas planer mot diskriminering och kränkande behandling, utveckla kompetens och framgångsrika metoder för ökad trygghet och arbetsro. Nämndens indikatorer Målvärde Jag känner mig trygg i skolan, åk 4 (ny årskurs fr.om. 2018) Delaktighet och inflytande i åk 4 (ny årskurs fr.om. 2018) Delaktighet och inflytande i åk 8 (%) Mål 3. Stöd och omsorg som ger mervärde för individen Kommunens stöd- och omsorgsverksamhet är en kärnverksamhet som alltid ska präglas av värdighet. Fokus ska alltid ligga på att individens möjligheter till utveckling så att dennes frihet ökar. Fullmäktiges resultatindikatorer Mål Målvärde Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad insats (%) Nöjdhet bemötande i hemtjänst under 65 år Hur mycket har du kunnat påverka den hjälp du har fått av socialtjänsten (%) (36)

14 Nämndens strategier för att nå fullmäktiges mål 3.1 För att bidra till gott stöd och god omsorg ska nämndens verksamheter arbeta för att stärka goda uppväxtvillkor för barn och unga. 3.2 För att bidra till gott stöd och omsorg för barn och elever, ska nämndens verksamheter arbeta för att minska den problematiska skolfrånvaron. 3.3 För att bidra till gott stöd och omsorg för individen ska nämnden i högre grad vara delaktig i kommunens gemensamma arbete med föräldrastöd. Mål 4. Möjligheter till utbildning i livets alla skeden Utbildning ger möjligheter för människor att uppnå sina livsmål. Alla barn växer upp med olika bakgrund och förutsättningar. Skolan i Haninge ska bidra till utjämning av elevers olika förutsättningar. Inget barn eller elev ska hindras att nå sin fulla potential i Haninges skolor. Kommunen ska arbeta målmedvetet och förebyggande för att minska andelen elever som hoppar av sin utbildning. Vuxenutbildningen och SFI ska utformas med utgångspunkt i att individen på kortast möjliga tid ska få reella möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Fullmäktiges resultatindikatorer Mål Målvärde Andel elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor* 81,2 87,4 84,8 Genomsnittligt meritvärde, åk Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%)** *KKIK-mått från och med **Har tidigare mätts på tre år 52,9 55,8 54,9 Nämndens strategier för att nå fullmäktiges mål 4.1 Nämndens verksamheter ska lägga ett tydligt fokus på tidigt lärande i matematik och språkutveckling. 4.2 Genom ett systematiserat arbete med kompetensförsörjning ska utbildningen och undervisningen i verksamheten utvecklas. 4.3 Nämndens verksamheter ska arbeta för att Haninges barn och elever utvecklar adekvat digital kompetens. 4.4 Utveckla verksamheten och attraktiviteten kring de sverigefinska klasserna. Nämndens indikatorer Målvärde Andel årsarbetare med förskollärarexamen (Kommunal regi) Antal barn per årsarbetare förskola (kommunal regi) 5,5 5,5 5,7 5,7 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (kommunal regi) (36)

15 Lärartäthet (Kommunal regi) - Antal elever per lärare 13,4 13,4 13,4 13,9 (heltidstjänster) Andel lärare med legitimation (kommunal regi) 59,8 66,5 67,4 68,3 Mål 5. Meningsfull fritid Innebörden av en meningsfull fritid är olika för alla. Kommunen ska i utformningen av kultur- och fritidsutbud anpassa sig till efterfrågan så att det kommer så många invånare som möjligt till del. Fullmäktiges resultatindikatorer Mål Målvärde Andel unga nöjda med sin fritid (%) ,7 90,1 94 Andel elever som deltar i musik- eller kulturskola 7-15 år (%) Bibliotekens utlåning inkl. e-böcker (antal per invånare) Deltagartillfällen i idrottsföreningar, (antal/invånare i åldern 7-20 år) 8,0 9,0 14,0 10,0 3,17 3,46 3,25 3,16 3, Nämndens strategier för att nå fullmäktiges mål 5.1 För att bidra till en meningsfull fritid ska nämndens verksamheter göra barn och elever medvetna om sin rätt till en meningsfull fritid. Mål 6. Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning Haninge ska vara en attraktiv företagskommun och ta tillvara på de naturliga förutsättningar som kommunen har inom olika branscher. Servicen till befintliga företag och nyetableringar ska vara enkel, snabb och hålla en hög kvalitet. Kommunen ska verka för att fler invånare ska ha ett arbete att gå till. Det ska finnas en stark koppling mellan ekonomiskt bistånd och krav på aktivitet samtidigt som nya samarbeten med företag och andra organisationer skapas för att utveckla utbudet av arbetstillfällen. Det ska finnas goda möjligheter att börja om i livet. Arbete eller meningsfull sysselsättning är en av de viktigaste faktorerna för att kunna vara delaktig i samhället. Kommunen kan samarbeta med näringslivet och genomföra riktade insatser för att öka delaktigheten på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Fullmäktiges resultatindikatorer Mål Målvärde SBAs nöjd kund index för företagare Antal arbetstillfällen i kommunen (36)

16 Antal företag i kommunen per 1000 invånare Andel hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd av alla hushåll med ekonomiskt bistånd(%) 74,7 74,6 74,6 75,0 32,7 35,1 33,1 29,0 Nämndens strategier för att nå fullmäktiges mål 6.1 För att bidra till en hög servicegrad till befintliga och nya företag ska nämndens verksamhet arbeta systematiserat kring dialog och samverkan med fristående aktörer inom skolverksamhet. Mål 7. God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer Klimat- och miljöutmaningarna är inte begränsade till kommunens geografiska område, men de åtgärder som bidrar till att miljön i kommunen förbättras ska ha hög prioritet. I det större perspektivet ska kommunen genom samarbete med främst närkommunerna uppnå samarbeten som kan bidra till minskade utsläpp och förbättrad miljö. Kommunens egen verksamhet ska inspirera invånarna till att ta ett större ansvar för sin närmiljö. Fullmäktiges resultatindikatorer Mål Målvärde Andel inköpt fossilfritt bränsle (%) 36,5 50 Energianvändning i kommunala lokaler resp bostäder (kwh/m2)* Antal antagna detaljplaner som medför negativ påverkan på områden som finns upptagna i Naturkatalogen * Fördröjd regnvolym från hårdgjorda ytor på mark som detaljplanelagts * 177 resp Andel ekologiska livsmedelsinköp Andel inköpt ren köttråvara från djur uppfödda enl. svensk djurskyddslagstiftning (%) 9,6 5,5 *värden per år och förslag på målvärden år 2022 ska tas fram Nämndens strategier för att nå fullmäktiges mål 7.1 För att bidra till god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer ska nämndens verksamheter agera föredömligt ur ett klimat- och miljöperspektiv vid planering och beslut. 7.2 För att bidra till god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer ska nämndens verksamheter arbeta för att fasa ut störande kemikalier från vår 16(36)

17 verksamhet och öka kunskapen i samhället genom att involvera barn, elever, personal och vårdnadshavare i arbetet. Mål 8. Nya bostäder i bra lägen Haninge ska hävda sig i konkurrensen mellan kommunerna i Stockholmsregionen som en attraktiv inflyttningskommun. Utvecklingen av Haninges stadskärna och bebyggelse runt pendeltågstationerna ska prioriteras samtidigt som Haninges olika unika miljöer för attraktivt boende ska utvecklas. För att möta den ökade efterfrågan på bostäder måste hantering av detaljplaner och bygglov vara snabb och effektiv. Fullmäktiges resultatindikatorer Mål Målvärde Antal färdigställda lägenheter (per år) * Ledtider för bygglov (% färdigställda inom 10 veckor) * värden är ackumulerat antal lägenheter Nämndens strategier för att nå fullmäktiges mål 8.1 För att bidra till nya bostäder i bra läge ska nämndens verksamheter arbeta för att förskolor och skolor byggs i tillräcklig omfattning. Mål 9. Hög tillgänglighet En viktig del i att skapa en attraktiv kommun för invånare och besökare är att öka tillgängligheten till olika målpunkter i Haninge och att utveckla gemensamma offentliga utrymmen. De åtgärder och investeringar som kommunen inte kan göra själv måste uppnås genom samarbete med de aktörer som är ansvariga. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning handlar om mänskliga rättigheter och varje individs möjligheter att utifrån sina förutsättningar delta i samhällslivets alla delar. Den fysiska tillgängligheten ökas bland annat genom att säkerställa att plan- och byggprocessen följs vid byggnation och att de egna verksamheterna är tillgängliga. Fullmäktiges resultatindikatorer Mål Målvärde Indikator funktionshinders perspektiv; maxvärde 100 % (Samtliga frågor i Myndigheten för delaktighets kommunenkät, andel positiva svar ska öka)* * Indikatorn är ny från (36)

18 Nämndens strategier för att nå fullmäktiges mål 9.1 För att bidra till hög tillgänglighet ska nämndens verksamheter anlägga ett normkritiskt perspektiv och beakta tillgänglighetsaspekten, gällande såväl fysiska som psykiska funktionsnedsättningar, i all planering och beslut. Mål 10. Ordning och reda på ekonomin Kommunen har en skyldighet att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Kommunens verksamheter ska vara så effektiva som möjligt och leverera högsta möjliga kvalitet per skattekrona. För detta krävs flexibilitet inom våra egna verksamheter och ett koncerntänkande där samordning av tjänster och lokaler bidrar till lägre kostnader. Externa aktörer som utför kommunala tjänster bidrar till en ökad mångfald och ökad effektivitet genom konkurrens, men framför allt ökad valfrihet hos de som måste utnyttja tjänsterna. Fullmäktiges resultatindikatorer Mål Målvärde Resultat (%) av skatteintäkter och statsbidrag 2,0 2,0 2,3 2,8 >=2 Budgetföljsamhet (avvikelse %) 0,0-0,3 0,8 0,2 +0,5 till - 0,5 Soliditet (%) 33,0 29,1 45,9 46,3 >= 47 Soliditet inkl pensionsåtagande (%) -5,2-1,6 2,7 7,5 >= 15 Avtalstrohet (%) Nämndens strategier för att nå fullmäktiges mål 10.1 För att bidra till en hög effektivitet och kvalitet per skattekrona, ska nämndens verksamheter arbeta för att öka kompetensen inom upphandling i syfte att uppnå bättre avtal, och genom det öka målet för avtalstrohet och uppnå ökad avtalsnöjdhet 10.2 Digitaliseringens möjligheter tas till vara, så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att verksamheten effektiviseras. Mål 11. Hög kvalitet i kommunens tjänster Kvalitet i en tjänst är ofta något man upplever. Därför betyder bra bemötande och fokus på service mycket för kvaliteten i kommunens tjänster. Fullmäktiges resultatindikatorer Mål Målvärde Antalet tjänster som omfattas av LOV (36)

19 Andel av medborgarna som via telefon till kommunen får ett direkt svar på en enkel fråga (%) Andel som får svar på e-post till kommunen inom två dagar (%) Nämndens strategier för att nå fullmäktiges mål 11.1 För att bidra till hög kvalitet i kommunens tjänster ska nämndens verksamheter arbeta för ett bra bemötande och en hög servicegrad För att bidra till hög kvalitet och tillgänglighet i kommunens tjänster, ska digitaliseringens möjligheter tas tillvara. Mål 12. En attraktiv arbetsgivare Kommunen behöver attrahera och behålla ledare och medarbetare som kan utveckla en serviceinriktad kultur genom ett tydligt ledarskap och interna utvecklingsmöjligheter. Fullmäktiges resultatindikatorer Mål Målvärde Hållbart medarbetarindex (HME) 78,2 78,5 78,8 79,4 83,0 Sjukfrånvaro (%) 7,0 7,6 7,8 7,5 5,0 Frisknärvaro (%) 59,8 60,2 60,2 61,5 Nämndens strategier för att nå fullmäktiges mål 12.1 För att bidra till att kommunen blir en attraktiv arbetsgivare ska nämndens verksamheter utveckla arbetet med arbetsgivarvarumärket. Nämndens indikatorer Målvärde Attraktiv arbetsgivare Jag upplever trivsel och gemenskap med mina arbetskamrater Jag rekommenderar gärna andra att söka arbete hos Haninge kommun Personalomsättning barnskötare (%) 9,2 13,9 8,7 13,9 Personalomsättning förskollärare (%) 19,7 22, ,8 Personalomsättning grundskollärare (%) 12,5 18,6 22,2 19,5 19(36)

20 4. KF Uppdrag Uppdragen ska ha ett tydligt syfte eller problem som ska lösas. De ska avse ett avgränsat område som inte omfattas av fullmäktiges mål. Uppdragen bör inte avse verksamhet av löpande karaktär eller det som ingår i lagkrav. Fullmäktiges uppdrag ges till en eller flera nämnder. Om ett uppdrag ges till flera nämnder ska det anges vilken nämnd som ansvarar för uppdraget. Uppdrag ska genomföras under ett eller flera år. Om uppdraget är omfattande, t.ex. en större utredning, kan en nämnd förtydliga vad som ska utredas genom ett så kallat utredningsdirektiv. Fullmäktiges uppdrag anges i Mål och budget. Återrapportering till fullmäktige görs i samband med delår 2 och årsredovisning. Under löpande år kan fullmäktige ge nämnder nya uppdrag. 4.1 Nya uppdrag GFN 1: Fortsätta arbetet med att fördela extra resurser till förskolor och skolor med särskilda utmaningar inom befintlig ram GFN 2: I samarbete med kommunstyrelsen utreda/kartlägga hur många lärare som idag står ganska nära en examen och föreslå insatser för dessa inom ram. Utredningen ska även innefatta en redovisning av kostnader för kompetenshöjande insatser riktat till barnskötare. (även KS) 2019 GFN 3: Tillsammans med gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden utveckla organisation, arbetssätt och lärmiljöer som stödjer elever med fysiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. (även GVN) 2019 GFN 4: föreslå och genomföra läsfrämjande insatser i samverkan med Haninges bibliotek för att öka läsförståelsen hos barn och elever i för- och grundskolan. (även KFN) 4.2 Tidigare KF-uppdrag som fortsätter 2019 Utöver ovanstående uppdrag till kommunstyrelsen i mål och budget kommer förvaltningen att arbeta med de uppdrag som det tidigare beslutats om GFN 1: Utforma ett resursfördelningssystem som ger elever likvärdiga förutsättningar att nå kunskapsmålen för införande ht GFN 3: Öka lärartätheten i Haninges skolor 2018 GFN 5: Pröva konceptet mobil förskola för att främja utepedagogik och möta behov av förskoleplatser (verksamheten planeras starta december 2018) 2016 GFN: Arbeta fram IT-strategi som möjliggör en modern skola Samtliga uppdrag, nya som gamla, kommer att redovisas i kommande uppföljningar. 4.3 Uppdrag till andra nämnder kräver förvaltningens medverkan Utöver uppdragen ovanstående finns det uppdrag som kommunfullmäktige gett till andra nämnder och som ska göras i samarbete med andra nämnder (förvaltningar). 20(36)

21 Resultatet av dessa uppdrag som kommer att redovisas i första hand till den nämnd som är ansvarig för uppdraget GVN 2: Tillsammans med grund- och förskolenämnden utveckla organisation, arbetssätt och lärmiljöer som stödjer elever med fysiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (även GFN) 5. Ekonomiska ramar 2019 Konkurrensneutralitet ska råda mellan interna resultatenheter och externa utförare. En huvudprincip är att resultatenheter som konkurrerar med externa producenter ska ha samma förutsättningar och villkor som dessa. Inga fria nyttigheter ska således finnas. 5.1 Driftbudget grund- och förskolenämnden Verksamhet Elevpeng 2019 Budget 2019 (tkr) Förändr. Grundbidrag 2019 jmf Volym 2019 Förändr jmf i tkr Volymför ändr jmf 2018 Strukturbidrag för nyanlända Nystartsbidrag "nya lokaler" S:a övriga ersättningar Pedagogisk omsorg 1-3 år ,0% Pedagogisk omsorg 4-5 år ,0% Pedagogisk omsorg 6-9 år ,0% S:a pedagogisk omsorg Allmän förskola ,0% 25 Förskola 1-3 år ,0% Förskola 4-5 år ,0% S:a förskola 1-5 år Fritidshem 6-9 år ,0% S:a fritidshem 6-9 år Grundskola år F ,0% Grundskola år ,0% S:a grundskola år F S:a eleversättningar S:a intäkter Maxtaxa & föräldraavgifter ,0% Netto eleversättning S:a anslagsfinansierad ram ,6% Total budgetram netto Grund- och förskolenämndens totala driftbudgetram för 2019 uppgår till 1.898,0 mnkr. Det är en ökning med 115,5 mnkr (+ 6,5 procent) jämfört med nämndens ursprungliga driftbudgetram för Det budgeterade antalet elever med rätt till strukturbidrag för nyanlända uppgår till 330 individer, vilket är en minskning med 23 individer jämfört med 2018 års budget. Däremot är ersättningsnivån per individ oförändrad till Kostnader för nystartsbidraget för ny verksamhet i nya lokaler prognostiseras minska med 1,1 mnkr till 2019, eftersom en av de fristående verksamheterna i kommunen då har erhållit bidraget i fem år, vilket är den maximala tid bidraget betalas ut. 21(36)

22 Av den totala budgetramen 2019 utgör 1.672,3 mnkr medel inom pengsystemet, inklusive statsbidrag för maxtaxa och föräldraavgifter. Grund- och förskolenämndens driftbudgetram 2019 redovisas exklusive kommunfullmäktiges reserv på 55,0 mnkr, som finns avsatt för att bland annat kunna täcka oförutsedda volymökningar inom grundoch förskolenämnden. Tilldelad budgetram ska täcka pris- och löneökningar Budgetramen för pedagogisk omsorg (familjedaghem) har ökat med 1,5 mnkr, som en följd av ökade volymer, samt att elevpengen har höjts med 1,0 procent jämfört med Budgetramen för förskolan 1-5 år utökas med 47,6 mnkr, och beror främst på ett fortsatt ökande antal barn i förskolan. Grundbidraget i elevpengen för förskolan har också höjts med 1,0 procent 2019 jämfört med Budgetramen för fritidshem 6-9 år utökas med 9,6 mnkr och beror på ett ökat antal barn i verksamheten tillsammans med en uppräkning av grundbidraget med 1,0 procent. Grundskolans verksamhet inom år F-6 får en ökad budgetram med 38,1 mnkr och beror på ökande volymer samt att grundbidraget höjts med 1,0 procent. Grundskolans verksamhet inom år 7-9 får en ökad budgetram med 22,0 mnkr och beror på ökande volymer samt att grundbidraget höjts med 1,0 procent. Den del av grund- och förskolenämndens budget som är anslagsfinansierad har ökat med 3,5 mnkr till 225,7 mnkr jämfört med 2018 års ursprungliga budgetram, vilket motsvarar en höjning med 1,6 procent. 5.2 Elevpeng 2019 Kommunfullmäktige fastställer årligen elevpengen till förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskola i samband med beslut om mål och budget för nästkommande år. Grund- och förskolenämnden kan inte flytta medel mellan nämndens olika verksamhetsområden inom elevpengssystemet, inte heller mellan elevpengssystemet och den anslagsfinansierade delen av tilldelad budgetram. Tabell elevpeng 2019 Verksamhet Elevpeng 2019 Elevpeng Förändring i & jmf 2018 Lokalkostnads ersättning Grundbidrag Föräldaavgift (kr) Prognos volym Pedagogisk omsorg 1-3 år kr 1,0% 1,0% kr år kr 1,0% 1,0% kr år kr 1,0% 1,0% kr - Förskola Allmän förskola kr 3,0% 13,1% 1,0% kr år kr 3,0% 13,1% 1,0% kr år kr 3,2% 13,1% 1,0% kr Fritidshem 6-9 år kr 2,0% 9,0% 1,0% kr Grundskola År F kr 4,8% 23,0% 1,0% - kr År kr 5,4% 24,0% 1,0% - kr Övriga ersättningar Strukturbidrag för nyanlända kr 0,0% 0,0% 330 Nattomsorg kr 1,0% 1,0% Se förskola - Beloppen redovisas i kronor och avser ersättning för helår. Elevpengen består av två delar: lokalkostnadsersättning och grundbidrag. Lokalersättningen baseras på kommunens genomsnittliga självkostnad för lokaler inom respektive 22(36)

23 verksamhetsform. Grundbidraget är den del av elevpengen som finansierar verksamheten exklusive lokaler. Eftersom grundbidraget är den del av ersättningen som går till verksamhet, redovisas förändringen jämfört med föregående år särskilt i tabellen ovan. Grund- och förskolenämnden utbetalar elevpengen med 1/12-del varje månad. Om familjedaghem eller förskola själv tar in föräldraavgift, reduceras beloppen enligt avgiftskolumnen i tabellen ovan. Momskompensation på 6 procent baserad på elevpengen, alternativt 18 procent på lokalkostnaden och 5 procent på övriga kostnader, tillkommer till huvudman annan än kommunen. Denna momskompensation återsöker kommunen vilket gör att det blir konkurrensneutralt. För enheter i egen verksamhet görs ett administrationsavdrag från elevpengen för att finansiera den centrala administrationen. För andra anordnare ligger således ersättning för administration i den elevpeng som utbetalas. Huvudman, annan än kommunen, som startar ny verksamhet i nybyggda lokaler i kommunen, kan ansöka om ett tillägg/nystartsbidrag som uppgår till högst kr per elev och år för barn i förskola och grundskola. Tillägget betalas ut i fem år. Om kommunens genomsnittliga kostnad för egna lokaler inom respektive verksamhet ökar mer än konsumentprisindex reduceras tillägget med motsvarande. För barn i behov av särskilt stöd gäller att det till ansökan om ersättning ska biläggas underlag som styrker barnets/elevens behov. Om stöd beviljas upprättas ett beslut individuellt för varje barn/elev mellan anordnaren och kommunen. Ersättningen ligger utanför elevpengen. Skolskjuts genom SL:s linjetrafik (eller motsvarande) omfattas inte av elevpengen, inte heller skolskjuts anordnad genom entreprenad (skolbuss, taxi, båt). Grundsärskolans tilläggsanslag ligger utanför elevpengen. 5.3 Anslagsfinansierad budgetram Den anslagsfinansierade driftbudgetramen är den del av budgeten som inte omfattas av elevpengsystemet. För 2019 uppgår driftbudgeten för den anslagsfinansierade verksamheten till 225,7 mnkr, vilket är en ökning med 3,5 mnkr (+1,6 procent) jämfört med föregående års budget. Den anslagsfinansierade budgeten motsvarar 11,9 procent av grund- och förskolenämndens totala budgetram för I den anslagsfinansierade budgetramen ingår bland annat kostnader som inte omfattas av ersättningarna inom elevpengsystemet, men som fördelas ut till verksamheten som individbaserade ersättningar eller som anslag, bl.a.: Tilläggsbelopp särskolan Tilläggsbelopp förskola och grundskola Modersmålsundervisning i grundskola och modersmålsträning i förskola Sverigefinska klasser Skärgårdsbidrag 23(36)

24 I budget för den anslagsfinansierade ramen ligger också kostnader som inte fördelas ut till verksamheten, vilka är centralt finansierade åtaganden. Här budgeteras också kostnader kopplade till nämnd, myndighets- och huvudmannaansvar: Skolskjuts Nämnd, myndighets och huvudmannakostnader Strukturmedel kompetensutveckling Centrala overheadkostnader (OH), inkl. Central stödavdelning Förvaltningsreserv Fördelning av den anslagsfinansierade driftbudgetramen Anslagsfinansierad driftbudgetram 2019, GFN Förändring Förändring Belopp 2019 (tkr) jmf fg. år i jmf fg. år i Budgetra tkr % Brutto m Förvaltningscentrala kostnader inkl. nämnd, s.k. myndighetsutövning ,2% - Varav förvaltningscentrala kostnader inkl. nämnd Varav kostnader som utgör underlag för administrativt avdrag, egen verksamhet Central stödverksamhet inkl. administration ,6% - Varav tilläggsersättningar Varav centrala kostnader för administration Varav underlag för administrativt avdrag, egen verksamhet Skolskjutsar ,9% Skärgårdsbidrag ,1% Modersmålsträning i förskolan ,1% Modersmålsundervisning grundskola år F ,1% Sverigefinska klasser 700 Fritidsverksamhet åringar ,0% Förvaltningsreserv ,0% S:a anslagsfinansierad driftbudgetram ,6% Förvaltningscentrala kostnader inklusive nämnd och myndighetsutövning Bruttobudgeten uppgår till 96,5 mnkr varav 74,9 mnkr utgör underlag för interna intäkter från det s.k. administrativa avdraget som avser de kostnader som enbart riktar sig till den egna kommunala verksamheten och initialt hanteras centralt på utbildningsförvaltningen. Det administrativa avdraget fördelas på samtliga elever och barn i den egna verksamheten och tas ut som ett avdrag varje månad från elevpengen. Nettobudgeten för den förvaltningscentrala budgeten uppgår därmed till 21,6 mnkr för Den egna kommunala verksamheten brukar således inga fria nyttigheter i förhållande till övriga huvudmän. 24(36)

25 Beskrivning Bruttobudget 2019 Budget 2019 Varav, underlag för administrativt avdrag, egen verksamhet Nettobudget 2019, myndighets - kostnader (tkr) Förändring bruttobudget i % jmf 2018 Förvaltningschef ,9% Grund och förskolenämnd ,7% Kvalitetschef ,9% Kanslichef ,6% Central förskolechef ,5% Grundskolechef år F ,0% Delsumma ,2% Central stödavdelning (CSA) ,1% Summa ,0% Nämnden har till förvaltningschefen delegerat arbetsuppgifter utifrån respektive nämnds delegationsordning. Utbildningsförvaltningen utför på vidaredelegation löpande arbetsuppgifter för förvaltningschefens räkning inom grund- och förskolenämndens ansvarsområde. Nämndstöd Initiering av nämndärenden Underlag/tjänsteskrivelser för beslut och yttranden Uppföljning och utvärdering Utveckling av bidragsbelopp för ett effektivt resursutnyttjande Behovsbedömning av efterfrågan för förskoleverksamhet och skola Verka för ett varierat och allsidigt utbud med hög kvalitet som tillgodoser föräldrars, elevers önskemål Systemförvaltning och systemutveckling Information och kommunikation om förskole- och skolverksamheten till elever, föräldrar och anordnare Utbetalning av bidragsbelopp till samtliga anordnare samt fakturering av avgifter Service mot allmänheten och myndigheter Aktivt samarbete mellan olika aktörer lokalt, regionalt och nationellt I förvaltningschefens budget ingår bland annat kostnader för, De interna servicetjänsterna i kommunen (administrativt avdrag) Förvaltningsgemensamma kapitalkostnader på gjorda investeringar (administrativt avdrag) Lokalhyra kommunhuset (administrativt avdrag) Navigatorcentrum (administrativt avdrag) Infrastrukturkostnader för IT (administrativt avdrag) Budgeten för grund- och förskolenämnden avser till stora delar arvoden och omkostnader för nämndens ledamöter. Kvalitetsavdelningen ansvarar bland annat för utbildningsförvaltningens kvalitetsarbete och IT-frågor inklusive datalicenser och avtal för de verksamhetssystem som förvaltningen använder. 25(36)