VISA. Visuellt Individuellt Strukturerat Arbetssätt

Transkript

1 VISA Visuellt Individuellt Strukturerat Arbetssätt

2 Utgångspunkter för vårt arbete med VISA! Vad styr vårt arbete - uppdraget Vårt uppdrag och vår yrkesroll Professionellt förhållningssätt VISA - Visuellt Individuellt Strukturerat Arbetssätt VAD?! INNEBÖRD?! HUR?!

3 Vårt uppdrag - Livskvalitet! Hur?

4 Vår yrkesroll Att ge stöd, service och skapa förutsättningar - Hjälpjag - Kognitiva hjälpmedel - Personal har gemensamt förhållningssätt

5 Kunskap Empati Rollmedveten Följa gemensamma beslut Jämka Självinsikt Lyhörd Skilja på arbete o fritid Professionell Tydliga mål Samarbeta Ansvar Respekt Individanpassa Gränser Utvecklingsbar Medvetet förhållningssätt

6 Vad innebär en brukarfokuserad miljö?! Kunskap om individen Kunskap om funktionsnedsättningen/arna Förståelse Försöka se tillvaron ur personens perspektiv. Märks när och hur vi kommunicerar!

7 Vad innebär det på vår arbetsplats? Brukarfokus Ansvar Arbetsmiljö Deligering Arbetssätt Verksamhetsplanering Hjälpmedel Målarbete Uppföljning/Utvärdering Reflektion Individualisering Dokumentation Fadderuppdrag Hur ska vi arbeta?

8 Jag kan själv o Uppdraget, yrkesrollen o Verksamhetens struktur o Kunskap om brukaren o Brukarens struktur o Aktiviteter och meningsfulla uppgifter - Arbetsformer & verktyg - Pedagogiskt förhållningssätt & metoder - Riktlinjer, dokumentation, struktur - Begrepp och byggstenar Tydliggöra arbetsprocesser och utveckla arbetssätt

9 VISA V = visuellt I = individuellt S = strukturerat A = arbetssätt

10 Sju avgörande frågor: Vad ska jag göra? Var ska jag göra det? Hur ska jag göra det? Hur länge ska jag göra det? När ska jag göra det? Med vem ska jag göra det? Vad ska jag göra sedan?

11 Dokumentation o Arbetsinstrument för kvalitetssäkring och -utveckling i genomförandet av de individuella insatserna o Synliggör arbetet mot målen o Insatser kan följas upp och utvärderas o Tyst kunskap blir synlig o Framsteg och utveckling blir synligt o Personalens medvetenhet ökar o För att upprätthålla en kontinuitet i arbetet

12 VISA Arbetsformer & Verktyg Till för våra arbetsprocesser: Uppdraget de insatser vi ger Riktad kompetensutveckling BoF Lärande organisation - Samverkan Gemensamma begrepp inom BoF för: Kontinuitet i insatserna Gemensamt språk och kunskapsbas Underlätta samverkan, erfarenhetsutbyte och vidareutveckling

13 VISA Arbetsformer & Verktyg Grundläggande principer: Kunskap om funktionsnedsättningar Individualisering Samverkan Livsperspektiv-Helhetssyn Tydliggörande pedagogik Arbetssätt och Verktyg Pedagogiska arbetsmetoder & kognitivt stöd Struktur och dokumentation Målplaner, utvärderingar och uppföljningar Informella bedömningar

14 Vem tar vem scheman Vem tar vem schema vecka.. måndag pers. tisdag pers. onsdag pers. torsdag pers. fredag pers. lördag pers. söndag pers.

15 Pedagogiskt arbetssätt Tydliggörande pedagogik Evidensbaserade arbetsmetoder och kognitivt stöd som är individuellt anpassade - individualiseras - genomsyrar hela vardagen - blir aldrig färdig - från morgon till kväll - livsperspektiv - hjälpmedel och kognitivt stöd

16 Personlig pärm Uppdrag/Insats Nätverkslista Viktiga telefonnummer och information om brukarens nätverk. Hälsa Kort beskrivning av personens hälsa, funktionsnedsättning-ar, begåvningsnivå och ev. diagnos. Information om personens medicin. Personlig bakgrundinformation En övergripande information brukaren Bedömningar Olika bedömningar Aktuella planer Individuell målplan

17 Rutin Genom övning och praktisk erfarenhet förvärvad färdighet att utföra ett visst arbete eller en viss handling. Att någon förvärvat en sådan färdighet att han kan utföra arbetet, handlingen osv. rent vanemässigt. Stundom liktydigt med vana, erfarenhet. Svenska akademins ordlista Skicklighet som uppnåtts genom erfarenhet. a) utvidgat om förmåga som blivit mekanisk. b) utvidgat om handling, process e.d. som åter och åter upprepas: Rutiner Fastlagd procedur som utförs mer eller mindre automatiskt i viss typ av situation: Nationalencyklopedin

18 Strukturmapp Arbetsbeskrivningar Morgonrutiner, kvällsrutiner (ev. eftermiddagsrutiner), ADL-dag Övriga aktiviteter som återkommer i personens schema utan att tillhöra en viss veckodag Personligt schema: Hur fungerar schemat, objekt, bild, text, mix, bärbart eller stationärt, hur vet personen vad som gäller just nu, Aktuella planer och listor att fylla i uppföljningar (t.ex glada gubben) Analyslistor att fylla i Handlingsplan Om något går snett vad gör vi då?

19 Arbetsbeskrivningar Riktar sig till personal Utgår från brukarens individuella behov och färdigheter. Ökar brukarens förmåga att vara aktiv och delaktig samt främjar hans/hennes utveckling. Fungerar som stöd så att varje enskild brukare får ha vanor och rutiner egna Ger trygghet och känsla av sammanhang (KASAM) för brukaren. Viktigt verktyg för att följa den enskildes utveckling inför uppföljning och utvärdering. Uppdateras och utvecklas kontinuerligt utifrån den enskildes behov.

20 Morgonrutiner för Petra, skoltid. Innan väckning se efter om det finns rena kläder framlagt i badrummet på hyllan till vänster. (om det inte ligger rena kläder på hyllan ska P vara med och välja innan hon går till badrummet). Förbered frukosten genom att bre en smörgås och häll upp ett glas juice eller annan dryck. Se till att endast mugg, tandborste, tandkräm och tvål (hänger) står på handfatet. Packa den röda ryggsäcken med pecspärm, klippbok. Lägg dagboken på köksbordet, skriv i den under frukosten. 7:30. Väck P lugnt och stilla. Låt henne morna sig ett tag. (Kan skicka ut dig ett tag, säg att du kommer tillbaka om en stund och att hon då ska stiga upp för att ). Tillsammans drar ni upp persienner, bäddar sängen och P släcker lampan när ni lämnar rummet. Gå till badrummet.(hon kan vilja putta dig framför eller hålla dig i handen, vilket är ok). P gör det mesta själv i badrummet, hon visar när hon vill ha hjälp. Ta god tid på dig när du hjälper henne att borsta håret och sätta upp det med två snoddar. Bekräfta henne i det hon gör, t.ex. nu tvättar du händerna, nu borstar du tänderna osv. (Är P svettig eller bajsat ska hon duscha). P släcker lampan i badrummet och bär smutsiga kläder till tvättstugan. Därifrån till köket. P tar fram fil och flingor själv och ställer på bordet. Var närvarande med henne när hon äter frukost. ( Skriv kort i boken om hur morgonen varit och om hon ej ätit frukost. Lägg dagboken i ryggsäcken). Taxin kommer Strax innan hjälp henne med skor och jacka. Börja med skorna och ta på jackan när taxin kommit. (Om ni får vänta sjung, tralla och klappa händer). P vill se att rullstolen ställs in i taxin. Ha en bra dag i skolan.

21 OBS! Arbetsmaterial, skall ej sparas Minnesanteckningar brukarmöte Datum Ansvarig Namn Hur fungerar arbetsbeskrivningarna Hur går det med arbetet mot målet/målen Övrigt Ansvarig/åtgärd

22 Arbetsordningar Riktar sig till brukaren Svarar på frågorna hur, hur länge/hur mycket, med vem, sedan. Genom visuell instruktion får brukaren reda på vilka moment som skall göras och i vilken ordning. Instruktionen är anpassad efter brukarens förmåga och förutsättningar att förstå information. Från det mest konkreta att materialet tala för sig självt till en skriven arbetsordning (föremål, bild, text.

23 Dagligt schema Svarar på frågorna vad, var, när, med vem och sedan Visar vilka aktiviteter som ska ske Visar i vilken ordning aktiviteterna kommer Anpassas efter personens förmåga att förstå information Från konkreta föremål till abstrakt skriven text Schemats längd anpassas individuellt, från information direkt i situationen, 2-4 sekvenser i taget, halvdags- eller heldagsschema

24 Anpassning av miljön - visuell överblick Basen = Sortera, Märka upp och organisera Bilder från Klara mera resurscenter

25 VISA Visuellt Individuellt Strukturerat Arbetssätt Fem anledningar att arbeta tydliggörande Det hjälper personen att förstå Det hjälper personen att skapa förutsägbarhet (minska stress) Det ger möjlighet till inlärning, visuella ledtrådar ger hjälp att fokusera på rätt information Det ger personen möjlighet att utveckla sin självständighet Det är ett fungerande sätt att förebygga beteendeproblem

26

27 Kvalitetsfrågor - brukare Vad vet vi om personens perceptionsstörningar? Kan vi förebygga problem? Vad vet vi om personens möjligheter att hantera förändringar? Kan vi förebygga problem? Vad vet vi om personens förmåga att sysselsätta sig själv? Kan vi underlätta/ tydliggöral? Hjälpmedel?

28 Kvalitetsfrågor - brukare forts. 1 Vad vet vi om personens språkförståelse? Kan vi anpassa vårt språk? Vad vet vi om personens kommunikationsförmåga? Kan vi förtydliga/hitta hjälpmedel?

29 Varje liv kan göras till ett gott liv Det är vårt jobb att försöka öka förutsättningarna för ett gott liv för varje brukare. Normalitet är inte en förutsättning för livskvalitet!

30 Informell bedömning En medveten observation, av brukaren och miljön Ett professionellt sätt att söka svar - inte egen tolkning eller åsikt Viktigt med skriftlig dokumentation. Hjälper oss att göra individuella anpassningar för att främja en högre självständighet hos personen.

31 Namn: Personal: Arbetsblad Bedömning Datum: Bedömningsområde...ADL.... Vilken aktivitet Kan På väg Kan ej Motivation Koka kaffe X Dammsuga ingen Diska X

32 UPPGIFTSBEDÖMNING NAMN: Erik UPPGIFT: Koka Kaffe DATUM: 1/ PERSONAL: Peter DELUPPGIFT H KOMMENTARER Mäta 4 koppar vatten i X Säger stopp kannan Hälla i behållaren Sätta på melittahållaren Ta fram melittan ur skåp X Pekar på skåp Lägga i melittan X Ta fram kaffe ur skåp X Pekar på skåp X Mäta upp 4 mått kaffe X Visar två, gör två själv Sätta på kaffebryggaren X Pekar, visar knappen X 1- Personal gör allt 2- Personal stödjer praktiskt 3- Personal stödjer med ord 4- Personal finns med,personen gör allt själv 5- Personal ej med, personen gör allt själv H- Använder hjälpmedel vid genomförandet tex bild, gest eller arbetsordning

33 Kartläggning Vad är svårt för personen att hantera? Hur lär personen bäst in nya saker - inlärningsstil? Vilket stöd, struktur, hjälpmedel eller strategi kan bäst kompensera olika svårigheter? Vad gör personen stressad? Hur yttrar sig stressreaktioner hos personen? Hur mycket insikt har personen om hur hon själv och andra fungerar? Hur vill personen ha stödinsatsen utformad? Vad är viktigt att vi tänker på i vårt bemötande av personen?

34 Kartläggning av stressorer Vad stressar personen Hur kan stress förebyggas Vad är en lagom kravnivå? Vad ska man absolut undvika? Hur vill personen bli bemött vid oro/ stressreaktion?

35 Uppgiftsanalys Vad? Hur? - en systematisk analys av alla steg som behövs för att göra en uppgift. - En person gör uppgiften. - En person observerar. - Skriv ner alla steg. Varför? - Överblick av uppgiften. - Gemensamt förhållningssätt. - Bedömningsinstrument. - Hjälp för personen.

36 UPPGIFTSANALYS / PERSONAL UPPGIFT: PERSONAL: DELUPPGIFT KOMMENTARER

37 Vilket stöd behöver personen Fysiskt stöd Demonstration Gester Verbalt Närvaro Självständighet Bildstöd

38 UPPGIFTSBEDÖMNING NAMN: Erik UPPGIFT: Koka Kaffe DATUM: 1/ S - Självständig V Verbalt stöd D - Demonstration G - Gester F Fysiskt stöd PERSONAL: Peter DELUPPGIFT S V D G F KOMMENTARER Mäta 4 koppar vatten i kannan X Säger stopp Hälla vatten i behållaren Sätta på filterhållaren Ta kaffefilter ur skåp X Pekar på skåp Lägg i kaffefiltret X Ta fram kaffe ur skåp X Pekar på skåp Mäta upp 4 mått kaffe X Visar två, gör två själv Sätta på kaffebryggaren X Pekar, visar knappen X X

39 Glada Gubben Glada gubben är ett verktyg avsett för att utvärdera en aktivitet När verktyget glada gubben används ska det alltid finnas instruktioner om Vilken aktivitet avses Hur ska aktiviteten utföras? (arbetsordning) Vilken del gör personen? Vilka hjälpmedel behövs? Vilken stöttning ska personalen ge? Glad gubbe = tydlig beskrivning hur vi menar att aktiviteten ska utföras. Mittemellan gubbe = personen är på väg men behöver lite stöd. Ledsen gubbe = personen är inte intresserad. Personalen får göra allt.

40 Namn: Pelle Start datum: 16/4 07 Utvärderings datum: 30/4-07 Målsättning: Koka kaffe självständigt Aktivitet och delmål : Att med gjorda anpassningar, mäta upp 4 mått kaffe och hälla ett i taget i filtret = mäter upp 4 mått kaffe och häller ett i taget i filtret självständigt = mäter upp 4 mått kaffe själv men behöver signal från personalen att hälla det i filtret = behöver signal från personalen att mäta upp kaffet och att hälla det i filtret Nuläge: behöver signal från personalen att mäta upp kaffet och att hälla det i filtret Dat. Sign. Dat. Sign. Dat. Sign. Dat. Sign. 16/4 UB X 24/4 LL X 17/4 UB X 25/4 TP X 18/4 LL X 26/4 TP X 19/4 LL X 27/4 UB X 20/4 UB X 28/4 UB X 21/4 UB X 29/4 BW X 22/4 BW X 29/4 LL X 23/4 LL X 30/4 SP X Antal: 6 2 Antal: Antal: Antal: Kommentarer Kommentarer Kommentarer Kommentarer 21/4 ändrar i arb.ordning 29/4 P är förkyld..... Sammanfattning: momentet att hälla kaffet i filtret behöver tydliggöras..

41 Personlig årsberättelse Syfte: Att ge brukaren tillgång till sin historia. När personal byts ut är det värdefullt att livet finns dokumenterat i ord och bild på respektfullt sätt Ansvarig: Faddrarna ska sträva efter att ha mest kunskap om helheten kring brukaren. Innehåll: Boende/fritid: glädjeämnen och händelser under året. Förändringar, nya rutiner, hälsa, fester, resor, besök, inköp till lägenheten m.m. Arbete/skola/fritids: innehåll, förändringar, utveckling, grupp, plats m.m. När: Berättelsen görs i början på det nya året som en naturlig avslutning och summering av det gångna året, eller kontinuerligt under årets gång. För vem: Berättelsen är till för brukaren, att kunna läsa/ titta på själv eller med andra, den är även avsedd för anhöriga och anförvanter. Ny personal kan också ha stor nytta av berättelsen

42 Isbergsmodellen Synligt beteende Troliga orsaker

43 Dat.Kl. Analyslista för beteende Var Aktivitet Med vem? Vad hände Vad innan? gör han/hon? Vad gör Vad händer personalen? sedan?

44 Humör/Hälsa Månad... Utvärdering Hotfull Orolig Avspänd/glad? Lugn NATT DAG KVÄLL NATT Signatur 0 ½ 1 ½ 2 ½ 3 ½ 4 ½ 5 ½ 6 ½ 7 ½ 8 ½ 9 ½ 10 ½ 11 ½ 12 ½ 13 ½ 14 ½ 15 ½ 16 ½ 17 ½ 18 ½ 19 ½ 20 ½ 21 ½ 22 ½ 23 ½ 24 D K N

45

46

47 Som vi ser det VISA en viktig del i verksamheternas kvalitetsutveckling! Fortlöpande kvalitetsutveckling - inte bara säkring. Kvalitet är en process, inte en produkt! Att kvalitetstänkande genomsyrar de dagliga rutinerna.