Patientsäkerhetsberättelse för Fässbergs äldreboende

Transkript

1 Vård- och omsorgsförvaltningen Mölndals stad Patientsäkerhetsberättelse för Fässbergs äldreboende År Inger Bergstedt Verksamhetschef Mallen är anpassad utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Riskanalys Samverkan för att förebygga vårdskador Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Vårdgivare är en statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare). Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

3 Sammanfattning Vård och omsorgsförvaltningens tjänster, med insatser och vårdåtgärder, ska svara mot medborgarnas behov och vara kunskapsbaserade och effektiva. När insatser och vårdåtgärder utförs ska arbetssättet utgå från en helhetssyn, vara inriktat på samordning, kontinuitet och utformade på ett sätt som främjar hälsa och säkerhet för brukaren. De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten som vidtagits under 2015 är: Fässbergs äldreboende har som mål en hög patientsäkerhet där kunden är trygg och säker i sin kontakt med hälso- och sjukvården som vi bedriver. Vi har som vårdgivare arbetat med att underlätta för kund och närstående att kunna bidra till vårt förbättringsarbete genom att fånga in deras upplevelser och synpunkter. Ansvaret för patientsäkerheten är fördelat mellan Mölndals Stad, Verksamhetschefen på Fässbergs äldreboende och medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) i Mölndals Stad. Under sommaren 2015 har verksamheten fördelat ansvarsområden till fyra omvårdnadsansvariga sjuksköterskor (OAS). Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits kontinuerligt under året. Avvikelser och identifierade risker har utretts och omvandlats till konkreta åtgärder för att uppnå en utveckling. Revidering av övergripande styrdokument och lokala rutiner har skett kontinuerligt under året. Uppföljning av verksamheten har skett genom utomstående granskningar samt interna egenkontroller. Samverkan med kunder och dess närstående påbörjas redan vid erbjudande om boende på Fässbergs äldreboende. Blankett för klagomål och synpunkter finns alltid tillgänglig för våra kunder och deras närstående. Övergripande mål och strategier Nämndens uppdrag, enligt reglemente, är att fullgöra stadens uppgift vad gäller kommunal hälso- och sjukvård enligt lag och avtal med Västra Götalandsregionen. Vård och omsorgs tjänster, med insatser och vårdåtgärder, ska svara mot medborgarnas behov och vara kunskapsbaserade, ändamålsenliga och effektiva. När insatser och vårdåtgärder utförs ska arbetssättet: utgå från en helhetssyn och vara inriktat på samordning och kontinuitet vara utformat på ett sätt som främjar hälsa och säkerhet för brukaren Övergripande mål och strategier för Fässbergs äldreboende 2015 Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen. Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vårdoch omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten. 3

4 Utveckla samtliga medarbetares delaktighet i avvikelsesystemet för att identifiera risker, arbeta förebyggande samt öka uppföljning av avvikelser. Öka kundernas och närståendes delaktighet i vårt patientsäkerhetsarbete genom information vid ankomst/välkomstsamtal om riskbedömningar, kvalitets- och avvikelsesystem. Patientsäkerheten ökas genom att starta upp och fortsätta med loggkontroller i dokumentationssystemet ProCapita gällande SoL och HSL, Förebygga hygienrelaterade infektioner genom att informera om basal handhygien vid anställning samt vid minst en arbetsplatsträff per år. Samma information lämnas vid informationsträff för sommarvikarier. Fortsätta att implementera lokala rutiner utifrån Mölndals samt Ambeas kvalitetsledning för både SOL och HSL. Se till att dessa rutiner blir kända och använda av all personal. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivaren Högst ansvarig för patientsäkerhetsarbetet är vård- och omsorgsnämnden. Vårdgivaren fastställer mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetet samt ansvarar för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av verksamhetens mål. Chef vård- och omsorgsförvaltningen Chefen för vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för hög patientsäkerhet, att verksamheten bedriver en god och säker vård. Chefen för vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar även för att det finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten. MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska upprättar riktlinjer för en god kvalitet och patientsäkerhet och har ansvar för att systematiskt följa upp kvaliteten i den kommunala hälso- och sjukvården. Chefer Områdeschef och enhetschef ansvarar för att alla medarbetare engageras, har rätt kompetens och får ansvar och befogenheter för att kunna driva en vård av god kvalitet. Alla chefer ska aktivt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet som ska vara integrerat i dagliga verksamheten. Medarbetare Alla medarbetare ska aktivt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet, bidra till en god och säker vård och att hög patientsäkerhet upprätthålls. Ansvarsfördelning inom Vardaga Äldreomsorg Verkställande direktören för Ambea har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål. Kvalitetsavdelningen tillsammans med regionchef ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis. Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens. Regionchefen ansvarar för att vid 4

5 behov vidta kvalitets- miljö och arbetsmiljörelaterade åtgärder inom regionen. Mölndals Stads MAS utarbetar och beslutar om riktlinjer och följer upp att de efterlevs. Där Vardaga inte ansvarar för MAS funktionen är det företagets kvalitetsutvecklare som följer upp verksamhetens kvalitet. MAS upprättar och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården samt arbetar fortlöpande med att upprätthålla, utveckla, planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. På SÄBO är finns ett samarbete med Krokslätts vårdcentral. Den boende som väljer att lista sig får då patientansvarig läkare och dennes ansvarsområde regleras enligt överenskommelse om läkarmedverkan i den kommunala hälsooch sjukvården. Avtal finns gällande Fässbergs äldreboende. På korttidsboendet har varje boende sin patientansvarig läkare på den vårdcentral där man sedan tidigare valt att lista sig. Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet samt att legitimerad personal har rätt kompetens. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller de krav MAS ställer utifrån att den enskilde ska tillförsäkras en god och säker vård. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient samt följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och att måluppfyllelse fortlöpande utvärderas. Gruppchefen leder det dagliga arbetet på sin enhet och tillser att gällande riktlinjer och rutiner är kända och följs av medarbetaren. Gruppchefernas ansvar är att göra alla medarbetare delaktiga i kvalitetsarbetet och rapporterar till verksamhetschef. Personalen har, inom sitt kompetensområde, ansvar för att utveckla och säkra kvaliteten i det dagliga arbetet samt att hålla sig informerade om gällande riktlinjer och rutiner samt rapportera avvikelser. Struktur för uppföljning/utvärdering Alla medarbetare ska ha kunskap om rutiner för rapportering av avvikelser och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. Varje enhet ska redovisa rapporterade avvikelser, typ av händelser, allvarlighetsgrad, genomfört förbättringsarbete och resultat. Trycksår, fallskador, malnutrition dokumenteras i journal och ska alltid rapporteras i förvaltningens avvikelsehanteringssystem. Alla nya patienter som skrivs in i den kommunala hälso- och sjukvården ska erbjudas screening med syfte att hitta de patienter, hos vilka risker kan identifieras. Redan inskrivna patienter vars allmäntillstånd försämras ska också erbjudas screening. Utifrån screeningresultatet där risk påvisats gör varje leg. yrkesgrupp bedömning av behov och möjlighet att genomföra förebyggande vårdåtgärd i samråd med brukaren. Alla dödsfall där personen varit inskriven den kommunala hälso- och sjukvården ska registreras i Svenska palliativregistret. Innehåll och statistik i registret ska ligga till grund för att kontinuerligt förbättra den palliativa vården i livets slutskede Alla medarbetare har kunskap om Vardagas rutiner för rapportering av avvikelser och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i 5

6 sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse rapporteras detta till MAS samt Vardagas kvalitetsutvecklare. En lokal rutin finns som beskriver hur avvikelser utreds och följs upp. Rutinen beskriver vilken profession som ansvarar för utredning, uppföljning och återkoppling till det lokala kvalitetsrådet. Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med förbättringsarbete, identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Detta sker genom att utvecklingsprocesser skapas utifrån identifierade risker och händelser inom verksamheten eller i samverkan med andra vårdaktörer. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag och erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder. Vid inflyttning och över tid erbjuds alla patienter, av omvårdnadsansvarig sjuksköterska, preventionsbedömningar gällande fall, nutrition, trycksår, elimination samt munhälsa. Vid identifierad risk ska en omvårdnadsplan upprättas vilken kontinuerlig utvärderas. Vårdkonferenser hålls en gång per månad på varje enhet. Deltagare är omvårdnadsansvarig sjuksköterska, rehabiliteringspersonal och omsorgspersonal arbetande på berörd enhet. Riskbedömningar och åtgärder registreras i dokumentationssystemet Pocapita. Alla dödsfall registreras i Palliativa registret. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Under 2015 har stor del av patient- och brukarsäkerhetsarbetet handlat om riskförebyggande arbete. MAS och SAS har tagit fram nya och reviderat befintliga styrdokument för förebyggande arbete. MAS har genomfört systematisk uppföljning av de avvikelser som inkommit och återkopplat till verksamhetschefen för uppföljning av vidtagna åtgärder. Under 2015 har Fässbergs äldreboende fortsatt att arbeta med utveckling av strategier för hantering av upprättande av lokala rutiner så att de blir tillgängliga och kända för samtlig personal på ett enkelt sätt. På SÄBO har vi ett väl fungerande samarbete med Krokslätts vårdcentral där vi har den vardagliga kontakten mellan Fässbergs legitimerad personal och läkare. Patientansvarig läkare har rond varje vecka. Hembesök görs då vid behov. Övrig tid på vardagar har ssk kontakt med vårdcentralen. På jourtid finns en jourläkare som kommer till boendet om behov uppstår. På korttidsenheten fungerar samarbetet dåligt då varje boende har sin egen läkare kopplad til den vårdcentral där man är listad. Under 2015 har följande utbildningar påbörjats eller genomförts i syfte att öka patientsäkerheten: Delegeringsutbildning för all personal. Fortbildning inom hälso- och sjukvård sker kontinuerligt vid varje APT. Uppföljning genom egenkontroll Egenkontroll har genomförts tre gånger under 2015, den 12 januari, den 30 april och den 30 oktober. 6

7 Egenkontrollen består av ett stort antal frågor som besvaras av verksamhetschefen tillsammans med legitimerade medarbetare. Frågorna besvaras i Q- maxit, IT-stödet för ledningssystemet Qualimax. Syftet med egenkontrollen är att identifiera områden för förbättringsarbete i verksamheten. Utifrån egenkontrollen dokumenteras allt förbättringsarbete löpande i Förbättringsloggen i Q-maxit. Egenkontrollen utgör ett underlag för MAS/kvalitetsutvecklaren inför tillsyn. Tillsyn genomförs årligen av MAS utifrån hälso- och sjukvården. Tillsynen är en kontroll av efterlevnaden av riktlinjer, rutiner och en uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån identifierade risker och händelser. Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits kontinuerligt under hela året, genom APT, kvalitetsråd, vårdkonferenser och ledningsmöten där ledningen och legitimerad personal samt omvårdnadspersonal deltagit. Alla utvecklingsområden identifieras och förs över till förbättrings-loggen för att vidareutveckla rutiner som stärker patientsäkerheten. En ständig dialog och planerade uppföljningsträffar förs med Mölndals Stad angående avtalsgenomgång och kommunens prioriterade mål. Det systematiska patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet består av flera aktiviteter. Dokumentation Alla patienter som har kommunal hälso- och sjukvårdsinsats ska ha en journal av god kvalitet genom att riktlinjer och rutiner för journaldokumentation följs. Kvalitet följs upp genom journalgranskning. Egenkontrollen har visat brister i journalföring där verksamheten har påbörjat ett arbete för att säkerställa att aktuell omvårdnadsanamnes, omvårdnadsstatus och omvårdnadsplaner samt riskanalyser är journalförda. Förebyggande arbete Verksamheten ska arbeta systematiskt och bedöma om det finns risker att negativa händelser kan inträffa för den enskilde patienten. Att inventera, prioritera, fastställa och hantera risker, är en ständigt pågående process som är en viktig del i det förebyggande arbetet. Med ett förebyggande arbete kan eventuella risker identifieras i ett tidigt skede innan en negativ händelse inträffar. Riktlinje för riskinventering, förebyggande arbete kring brukaren samt riktlinje för bedömning av skyddsåtgärder och riktlinje för att identifiera risker för självmord ska följas i verksamheten. Riskinventering för varje kund är genomförd och dokumenterad. En rutin är framtagen som beskriver förfarandet för riskinventering vid inflyttning. Systematiskt förebyggande av fallskada, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen Verksamheten ska arbeta för att minska vårdskador. Screening för att upptäcka patienter hos vilka risker kan identifieras ska ske då person skrivs in i kommunal hälso- och sjukvård, byter boendeenhet eller får ett försämrat allmäntillstånd. För identifierade riskpatienter ska förebyggande åtgärder erbjudas samt följas upp regelbundet. Riskinventering och riskbedömning är grunden för att det systematiska förebyggande arbetet fungerar. 7

8 Under hösten 2015 har samtliga enheter registrerat riskbedömningar avseende fall, nutrition och trycksår i Procapita. Nutrition Patienten ska erbjudas en jämn fördelning av måltiderna. Nattfastan ska inte överstiga 11 timmar. Riktlinje för måltidsordning och nattfasta ska följas. Hur nattfastan ska brytas är dokumenterad i varje genomförandeplan där kundens önskemål är beskrivet. Läkemedel Vi ska minska brister i läkemedelshantering genom att arbeta i enlighet med riktlinje och rutin för läkemedelshantering och delegering av läkemedelshantering. Under 2015 har verksamheten arbetat med delegeringar för att säkerställa att all personal som arbetar har gällande delegeringar, en förteckning över delegeringarna är framtagen. Delegering Delegeringar för hälso- och sjukvård ska tillämpas på ett säkert och tryggt sätt genom att personal ska arbeta i enlighet med Riktlinje för Delegering av vårdåtgärder enligt hälso- och sjukvård. Sjuksköterskan använder sig av riktlinjen för delegering av vårdåtgärder vid utbildning och delegeringsbeslut. Egenvård Beslut om att ordinerade vårdåtgärder ska utföras som egenvård tas när det är förenligt med patientsäkerheten. Riktlinje och rutin för Egenvård ska följas i verksamheten. Inkontinens Alla patienter inskrivna i den kommunala hälso- o sjukvården som har behov av inkontinenshjälpmedel ska förskrivas individuellt utprovad produkt av sjuksköterska med förskrivningsrätt. Avvikelsehantering. Alla medarbetare, elever och volontärer ska rapportera för brukaren negativa händelser /risker i förvaltningens avvikelsesystem. Vi ska minska antalet allvarliga (3+4) negativa händelser genom att identifiera bakomliggande orsaker, vidta åtgärder, arbeta med förbättringar samt följa upp resultat. Här ingår även skyldighet att anmäla utifrån Lex Maria och Lex Sarah. Under 2015 har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet. Anmälningar och utredningar enligt Lex Sarah och Lex Maria har genomförts i samarbete med Mölndals Stad. Synpunkter och klagomål Vi ska uppmuntra brukare/patient och närstående att lämna synpunkter och klagomål. Deras upplevelse och kunskap ska användas som en viktig del i arbetet att förbättra verksamheten. Vid synpunkter och klagomål som är så allvarliga att de kan vara aktuella att anmäla enligt lex Sarah och lex Maria ska SAS/MAS informeras. Verksamheten har samarbetat med och informerat Mölndals Stad när ett klagomål eller en synpunkt har föranlett till utredning och/eller anmälan till IVO. Vård i livets slutskede När livet går mot sitt slut finns behov 8 av ett strukturerat arbetssätt för att till-

9 försäkra kvalitet i det medicinska och omvårdnadsmässiga omhändertagandet. Arbetssättet förutsätter ett gemensamt språk, gemensam värdegrund och vision, en definition av den palliativa vårdprocessen, mätbara mål och ett utifrån uppnådda resultat initierat förbättringsarbete. Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede ska följas i verksamheten. Vi använder oss av Mölndals stads rutin. Medicintekniska produkter Användning av medicintekniska produkter (hjälpmedel för medicinsk behandling, grundutrustning samt personligt förskrivna hjälpmedel) ska ske på ett tryggt och säkert sätt. Produkterna ska användas och underhållas enligt leverantörens bruksanvisning. Arbete för att kvalitetssäkra kompetens och öka riskmedvetenhet vid användande av medicintekniska produkter ska ske. Manual för personligt förskrivet hjälpmedel finns i varje boenderum. Manual för grundutrustning är framtagen. En lokal rutin för medicintekniska produkter är framtagen. Förskrivning av personliga hjälpmedel. Utsedda förskrivare ska ha god kompetens för de produktområden de är utsedda att förskriva. Förskrivningsprocessen ska följas. Basala hygienrutiner Infektioner och smittspridning ska minska genom att basala hygienrutiner följs. Alla enheter ska utföra regelbunden kontroll av att basala hygienrutiner följs. All personal har genomgott en webbaserad utbildning i basala hygienrutiner, en utbildning har genomförts på arbetsplatsträff för all personal. Egenkontroll av rutinen har genomförts. Riskanalys Arbete med riskanalys sker i avvikelsehanteringssystemet, i samband med riskinventering, inför skyddsåtgärder samt för att identifiera risk för självmord. För den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen är riskbedömning inför t.ex. delegering, egenvårdbedömning, behandling, träning eller hjälpmedelsförskrivning en viktig del av underlaget för beslut om åtgärd. Målet för information och instruktioner är att optimera nytta och minska eventuella risker. Fässbergs äldreboende arbetar systematiskt med riskbedömningar utifrån varje patient. Riskbedömningen görs utifrån olika områden och omsorgspersonalens kompetens. Efter en genomförd riskbedömning fattas beslut om eventuella åtgärder likaså efter en avvikelse görs en ny riskbedömning utifrån aktuell situation Samverkan för att förebygga vårdskador Hälso- och sjukvårdsavtalet mellan region och kommunerna i Västra Götaland tydliggör ansvarsfördelningen av hälso- och sjukvårdsåtgärder mellan kommun och region (slutenvård, öppenvårdsmottagningar och primärvård). Avtalet för hjälpmedelförsörjning ger en samverkan mellan VG regionen och de 49 kommunerna som ger ökad kvalitet och säkerhet genom gemensamt förbättrings- och utvecklingsarbete. LGS och NOSAM 9

10 Lednings Gruppen för Samverkan, LGS mål är att: kvaliteten i omsorgen och vården ska bli bättre för brukarna/patienterna processerna, och därmed verksamheterna ska bli mer kostnadseffektiva NOSAM, närområdesgrupp på kommun/stadsdelsnivå ansvarar utifrån behovsanalyser för att genomföra beslutade mål och riktlinjer i samverkan på lokal nivå. Läkarsamverkan Enligt gällande regelverk finns samverkansöverenskommelse upprättad med berörd läkarorganisation. Överenskommelsen reglerar insatsernas omfattning och innehåll bland annat avseende tillgänglighet, uppföljning av behandlingsinsatser, läkemedelsanvändning, medicinsk vårdplanering. Överenskommelse om läkarsamverkan ger förutsättning för tydlighet och ömsesidig förståelse. En rutin finns för åtgärder som ska vidtas då nyinflyttad patient inkommer till Fässbergs äldreboende. Legitimerad personal har som rutin att kontakta föregående vårdenhet för överrapportering. En speciell lokal checklista är framtagen för att säkerställa att all information överförs. Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten När brukarens behov av insatser och vårdåtgärder ska tillgodoses är ofta många professioner involverade och flera olika lagstiftningar ligger till grund för besluten. En brukare kan även få sina insatser verkställda genom flera utförare. Samverkan mellan dessa utförare behövs för att uppnå en god vård och omsorg. Legitimerade medarbetare har tillsammans med omvårdnadspersonal kontinuerliga uppföljningar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella instruktioner och ordinationer på teammöten en gång i månaden. Deltagare är omvårdnadsansvarig sjuksköterska, rehabiliteringspersonal och omvårdnadspersonal arbetande på berörd enhet. På korttidsenheten sker dessa teammöten två gånger per vecka. Samverkan mellan läkare och legitimerad personal på SÄBO består av fastställda ronddagar, ständig möjlighet att kontakta jourhavande läkare vid behov. På korttidsavdelningen fungerar läkarsamverkan mycket dåligt. Varje boende har sin egen patientansvarig läkare ute på de olika vårdcentralerna. Detta kommer dock att förändras under Daglig rapportering och uppföljningar mellan legitimerad personal och omvårdnadspersonal sker muntligt och skriftligt via HSL-rapport. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Rapportering av händelser/ Avvikelser Avvikelsehantering innebär rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt för att utreda och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och återföra erfarenheterna. All personal inklusive elever och vo- lontärer ska ha kunskap om rutiner för 10

11 rapportering av avvikelser och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. Under 2015 har verksamheten arbetat intensivt med avvikelserutinen, under hösten har rapporteringen kring avvikelser förbättras vilket kan ses i antalet rapporter som har inkommit. För närvarande skrivs avvikelser i pappersform som överförs till de två olika system som verksamheten använder sig av, Vardagas kvalitetsledningssystem Q-maxit samt Respons som är Mölndals Stads system för avvikelsehantering. När en avvikelse bedöms som allvarlig går en automatisk rapport till regionchef samt kvalitetsavdelning på Vardaga. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse rapporteras detta till MAS:en i Mölndals Stad genom Respons. När en avvikelse rapporteras tar ansvarig personalkategori över för åtgärd och uppföljning. Rapporterade risker och händelser utreds, sammanställs, analyseras och återkopplas på kvalitetsråd och till berörd personal. Hantering av klagomål och synpunkter Alla medarbetare ska ha kunskap om hantering av synpunkter och klagomål. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet. Återkoppling om åtgärd ska alltid ske snarast, utan fördröjning till berörd part. Verksamhetschefen och legitimerade medarbetare informeras snarast. Om klagomålet bedöms som allvarligt rapporteras detta direkt till överordnad chef och MAS/ kvalitetsutvecklaren, samt att uppdragsgivaren informeras. Samtliga klagomål och synpunkter som kommer in muntligt eller skriftligt på Fässbersg äldreboende registreras i kvalitetsledningssystemet Q-maxit samt i Mölndals Stads system för synpunktshantering, Respons. Därefter behadlas den omedelbart av ansvarig chef som återkopplar till samtliga berörda parter angående åtgärder och uppföljning. Sammanställning och analys Arbetssättet för avvikelsehantering inklusive IT-stödet ger möjlighet till att ta fram material för resultat och analys på individ-, enhets-, områdes- och förvaltningsnivå. Samverkan med patienter och närstående Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten, och patienten ska visas omtanke och respekt. Vardaga arbetar med boenderåd.. Boenderådet leds av verksamhetschefen och rådet träffas minst två gånger per år. Dessutom sker kontinuerligt närståendeträffar. För att förebygga och identifiera eventuella risker sker kontinuerligt individuella planeringar och uppföljningar tillsammans med patient och närstående. Samverkan mellan patient, närstående och Fässbergs äldreboende påbörjas redan vid inflyttning. Därefter fortsätter den kontinuerligt med välkomstsamtal, uppföljningssamtal och tätt samarbete med kontaktperson och OAS, omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Under hösten 2015 har Fässbergs äldreboende bjudit in närstående till informationsträffar en gång i månaden för att kunna ha bättre dialog med närstående. Vardaga har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter 11

12 och klagomål från patienter och närstående och är oberoende från våra verksamheter. Patienter och närstående på Fässbergs äldreboende får möjlighet att medverka i förebyggande patientsäkerhetsarbete genom att erbjudas välkomstsamtal, att fylla i levnadsberättelse, ständig dialog med berörd HSL-personal och kontinuerlig uppföljningssamtal vid behov, inkluderat läkarsamtal. Resultat Mål 2015 är att vårdskador ska minska genom att risker identifieras och förebyggande åtgärder erbjuds. Kvalitetsindikator 2015 är att antalet patienter med trycksår, fallskada eller undernäring ska minska i relation till föregående halvår Mål 2015 är säker läkemedelshantering för brukare med läkemedelsövertag. Kvalitetsindikator 2015 är minskad andel allvarliga avvikelser(3+4) av alla avvikelser gällande läkemedelshantering i relation till föregående halvår Mål 2015 är God kvalitet på vård i livets slutskede. (Uppnå målvärde enligt Svenska palliativregistret.)kvalitetsindikator 2015 är att Verksamheternas resultat i Svenska palliativregistret ska förbättras i relation till föregående halvår. % av registrets målvärde Fässbergs äldreboende kan inte lämna något resultat för 2015 då Vardaga tog över driften den 12 januari 2015 och har därmed inte föregående års resultat att jämföra med. Följande resultat har uppnåtts: Mål 2015 Vårdskador ska minska genom att risker identifieras och förebyggande åtgärder erbjuds. Kvalitetsindikator 2015 Antal patienter med trycksår, fallskada eller undernäring ska minska i relation till föregående halvår. Andel % av alla patienter inskrivna i kommunal hälso- o sjukvård Värde att uppnå 2015 < än tidigare utfall. Senast jämförbara utfall Antal Andel % 12

13 Säker läkemedelshantering för brukare med läkemedelsövertag God kvalitet på vård i livets slutskede. (Uppnå målvärde enligt Svenska palliativregistret.) Minskad andel allvarliga avvikelser(3+4) av alla avvikelser gällande läkemedelshantering i relation till föregående halvår Verksamheternas resultat i Svenska palliativregistret ska förbättras i relation till föregående halvår. % av registrets målvärde < än tidigare utfall >Än tidigare utfall Andel % Antal % av målvärde Övergripande mål och strategier för kommande år För att ytterligare förbättra patientsäkerheten gällande läkemedelshanteringen kommer vi att koncentrera oss på att förtydliga de skriftliga och muntliga instruktioner som sker mellan sjuksköterskan och omsorgspersonalen. Förbättra efterlevnaden kring rutiner gällande läkemedelshanteringen så att dessa följs fullt ut. Genomföra olika typer av utbildningar för sjuksköterskor och omsorgspersonalen för att säkerställa att behandlingsmetoderna är effektiva och uppdaterade enligt gällande rekommendationer. På korttidsenheten planeras en rad utbildningsaktiviteter för omsorgspersonalen för att öka kompetens och därmed patientsäkerheten. Det gäller tex utbildning i smittspridning, palliativ vård, rehabilitering mm. 13